Utbildningsförvaltningen Göteborgs Stad...10/2-12 Om det vidgade uppdraget e-hälsa, e-samhälle,...

Utbildningsförvaltningen Göteborgs Stad

Agneta Wessman Alsin

Erika Gelotte

Åsa Jouper Jaan

Dålig

Ganska bra

Bra

Mycket bra

Excellent

• Identifiera var du befinner dig? • Vad krävs för att gå från bra till mycket bra?

Vad krävs för att gå från bra till mycket bra?

• Säkerställ, definiera och tydliggör lärar- och rektorsprofessionen

• Fortbilda verksamma lärare och rektorer (professionell utveckling, coachning)

• Ge skolorna mandat att själva äga sin utveckling

• Gör självvärdering – identifiera utvecklingsbehov, prioritera

• Tag fram rutiner för samarbete

Program för

KVALITETSUTVECKLING i UBF: s gymnasieskolor

Ledarskap skall ge engagemang och inspiration

Lärandet skall vara synligt för den som lär sig

Den som vågar pröva lär sig mer

Utbyte av erfarenheter leder till utveckling

UBF: s gemensamma ståndpunkter och kritiska framgångsfaktorer

Goda resultat nås tillsammans

Alla elever kan nå utbildningsmålen Alla med anknytning till skolan förväntar sig att alla elever ska lyckas

Vi vill och verkar för varandras framgång

Strukturerat samarbete för kunskaps- och erfarenhetsutbyte

Tillåtande kultur med tillit och respekt

Synligt lärande och formativ bedömning på alla nivåer i hela organisationen

Stöd och uppmuntran på alla nivåer i hela organisationen

Organisation för att ta fram programmet för kvalitetsutveckling

Styr-grupp

FL

GU

Fort-bildning

Arbetsgrupp 1

Basen

Arbetsgrupp 2

Metoder

OLG Centrum

OLG Gymnasiesär

OLG Skåne-gatan

OLG Lind-

holmen

Underlag Underlag

1 rektor per OLG långsiktigt

i förändrings-ledningen

Uppdragsledare 50% 6 lärare x 20 %

Uppdragsledare 50% 6 lärare x 20 %

6 rektorer, 1per OLG + de 2 uppdragsled. +

Karin/Pia och Sara

Program-grupp

Program för kvalitetsutveckling i UBF: s gymnasieskolor

• En forskningsbaserad syn på vad som påverkar elevernas studieresultat

• Tydliga verktyg

• Arbetsformer - hur använda verktygen

Delarna i programmet

BASEN

• Gemensamma ståndpunkter

& kritiska framgångsfaktorer

• Påverkansfaktorer & bevis

METODER

• Självvärdering

• Speglingsbesök

• Tips på andra metoder

Vad kännetecknar de bästa?

Mouna Mourshed

Mc Kinsey & co

Vad är positivt

för elevers lärande?

John Hattie

University of Auckland

Hur griper vi oss an det här?

Michael Fullan

Professor Emeritus,

University of Toronto

• Läxor • Föräldraengagemang • Försörjningsstöd • Klasstorlek • Formativ bedömning • Självskattning av betyg • Motivation • Datorstödd undervisning • Kvarsittning /gå om en årskurs • Inte etikettera elever

Vilka tre påverkansfaktorer tror du har störst respektive minst effekt på elevens lärande?

Hatties resultat

• Självskattning av betyg 1,44 • Formativ bedömning 0,90 • Inte etikettera elever 0,61 • Föräldraengagemang 0,51 • Motivation 0,48 Värt att satsa på • Datorstödd undervisning 0,37 Inte värt att satsa på • Läxor 0,29 • Klasstorlek 0,21 • Försörjningsstöd -0,12 • Kvarsittning / -0,16 gå om en årskurs

Influensbarometer

0,4

-0,2 1,2

0,0

0,2

0,8

0,6

1,0

Önskvärd effekt

Motsatt effekt

Utvecklings- effekt

Lärareffekt

Spegling

Varför spegling?

• Speglingsbesöken är tänkta som komplement till den självvärdering som skolorna ska arbeta med.

• Besök i andras verksamheter möjliggör att man blir medveten om utvecklingsområden som skolan kan arbeta vidare med.

• Den speglande skolan får i sin tur med sig idéer och tankar som kan berika den egna verksamheten.

Pilotbesök

Vårt uppdrag var att fotografera och notera

Vad tittade vi på?

Bland annat: • Skolan; studiero & skolstorlek.

• Undervisningen; lärares

tydlighet i undervisningen, känsla av positivt sammanhang i klassrummet, kamratpåverkan.

• Eleverna, kamratpåverkan,

klassrumsklimat/ledarskap i klassrummet, koncentration och engagemang.

Återkoppling

• Sammanställning av våra observationer.

• Vid ett avspänt möte berättade vi vad vi hade sett.

• Vi samtalade kring de foton vi tagit.

• Det positiva lyftes fram, förbättringsområden identifierades

Spegling inom den egna skolan

• Inlett ett arbete med spegling mellan kollegor

• Vi arbetar med detta på våra arbetslagsträffar

• Utvärdering ska ske i slutet av terminen.

http://www.google.se/url?sa=i&rct=j&q=&esrc=s&frm=1&source=images&cd=&cad=rja&docid=GE1V7V9kW7xIeM&tbnid=H_P_llt6FXOvbM:&ved=0CAUQjRw&url=http://allastudier.se/utbildningar/473179-ft-personbil/&ei=O5iUUcHAHtSM4gSR-IDQAg&bvm=bv.46471029,d.bGE&psig=AFQjCNGUEGyETbYhebo7qilJZx6lvIXuug&ust=1368779118049755

Kvalitetskick-off gymnasieområde Centrum

Pedagogisk marknad den 23 maj

en inspirationsdag för alla chefer

KOMMUNALFÖRBUNDET GR

1

IT-chefs-nätverket

2013-04-18

Lars Björn

Rapport om IT-chefs-nätverkets verksamhet 2012- mars 2013

Syfte/Uppdrag

GR-nätverket "IT-chefs-nätverket" har som mål att finna bästa lösningar inom området

kommun och IT. Detta sker genom gemensamma satsningar på kompetensutveckling

och erfarenhetsutbyte kring kommunens olika aspekter av IT-frågor, samt möten med

leverantörer av mjuk- och hårdvara.

Nätverket möts ca 6-10 gånger per år, därutöver verkar ett antal arbetsgrupper i

avgränsade frågor.

Datum: Innehåll: Antal

deltagare:

12/1-12 Ubit-arbetet, om statligt glesbygdsstöd

Kommunernas och skolans 1-1-satsningar

Aktuellt om siths-kort, införandet i resp kommun

8

10/2-12 Om det vidgade uppdraget e-hälsa, e-samhälle, Västkom

Identitetsfederation för skolan, förebild universitetets Sunet

Fix gata mi´ ett utvecklingsarbete med IT-universitetet

9

15/3-12 Göteborgs informationssäkerhetsarbete Om nyckeltal för överblick av läget i GR-kommunerna

SKL-verktyg, E-blomlådan, för självvärdering av IT-styrning

12

20/4-12

15/5-12

GR-kommunerna och färdväg mot e-samhället

Göteborgs projekt ”tjänstekatalog” för verksamhetsstyrning

GR-kommuner internetkapacitet, skolornas ökade efterfrågan

Om SOLTAK, arbete och visioner

Nätverkets arbetsformer, genomgång av tidigare SWOT-analys

Diskussion om formulering nätverkets syfte mål

11

5

4/9-12 Ordförandesuccession Christina Larsson, Ale ny ordf

Ny GR-resurs Linn Wallér

Principer för kommunernas användning av molntjänster

8

16/10-12

29/11-12

Skolan som stor del av kommunernas IT-satsning

Rapportering arbete inom Västkom

Ledningssystem för systematisk kvalitetsuppföljning

Apple och affärsmodell för appar

SAMBI och e-legitimation, federationslösning

Ny IT-strategi och finansieringsmodell för Mölndals Stad

9

10

KOMMUNALFÖRBUNDET GR

2

20/2-13

11/4-12

Möte gemensamt med skol-IKT-nätverket i Partilleskola

Exempel skolutvecklingsarbete med IKT

Framtidsspaning med IT-förtecken

Skolfederationsarbetet i GR-kommunerna

Ny GR-resurs Christina Wisser

Kommun IT och juridik, inför möte med juristnätverk

11

10

För utförligare information om innehållet på IT-chefsmöten hänvisas till

GR Utbildnings hemsida www.grkom.se/utbildning, under ”nätverk och arbetsgrupper”.

Deltagare i IT-chefs-nätverket 2013.04.18

Ale Christina Larsson

Alingsås Göran Westerlund

Göteborg Gunilla Åkerström

Härryda Alec Mägi-Särnholm

Kungsb Peter Antonsson

Kungälv Anders Kopp

Lerum Roger Julin

LillaE Magnus Ludvigsson

Mölndal Göran Persson

Partille Per Wikström

S-sund Susann Pohlén

Tjörn Göran Engblom

Öckerö Emil Karlsson

Ordförande Christina Larsson

Sekreterare Lars Björn

http://www.grkom.se/utbildning

Fair Sex: NätverketEtt spel om mänskliga rättigheter

Upplevelsebaserat lärandeEn pedagogik som bygger på att skapa känslor och handlande, följt av reflektion

Förståelse för komplexa problemFörstå ”mjuka värden” i relation till faktaFå en personlig upplevelse kopplad till lärandet

Förberedelse Genomförande Reflektion

Det positiva budskapet:Fair sex är sex på lika villkor och motsatsen till trafficking.

Om speletProjektstart mars 2013Ska vara klart i oktober 2013Är helt webbaserat och kostnadsfritt att användaInnehåller både webbsidor, interaktiva delar, ljud, film och bildRiktar sig till unga i Gymnasieåldern

Projektets genomförandeVi jobbar i agile/sprints med flertalet testomgångarReferensgrupp samt unga i målgruppenSpeltester garanterar att vi uppfyller målenLärarhandledning och skarpa speltest i skolan

Spelet ska belysa:Orsaker till sexhandel (trafficking)Sexhandelns konsekvenser på individ och samhälle.Den svenska sexköpslagen samt jämförelser med andra Europeiska länders reglering/liberaliseringFNs deklaration om mänskliga rättigheter samt Barnkonventionen.

Mål med speletÖkad jämställdhet och bättre relationerÖkad delaktighet i en viktig samhällsfrågaKunskap om påverkansaktiviteter där eleverna själva kan ta ställning och bidra till opinionsbildning i sociala medier

Fair Sex: NätverketEtt spel om mänskliga rättigheter

Karriärtjänster för lärare

Stödmaterial gällande kompetensprofil för förstelärare

2

Inledning Regeringen inför två karriärtjänster för lärare, lektor och förstelärare, från och med 1 juli 2013. Karriärtjänster för lärare ger många yrkesskickliga en möjlighet till nya spännande utmaningar och en alternativ karriärväg. Huvudmännen kan med denna reform utveckla sina skolor genom att planera, anpassa och erbjuda tjänster som baseras på enheters differentierade behov av att förstärka undervisningen. Reformen lämnar möjligheter för varje huvudman att utse karriärtjänster för lärare. Samtidigt står varje huvudman också inför utmaningen att tillvarata denna reform på bästa sätt så att den ger maximal genomslagskraft. Det handlar dels om rekrytering men också hur dessa lärartjänster på bästa sätt ska implementeras i befintlig verksamhet. Detta material togs fram på uppdrag av Utbildningschefsgruppen våren 2013 är ett stöd gällande kompetensprofil för förstelärare.

Bakgrund och syfte med karriärtjänster Syftet med regeringens karriärreform är att öka elevernas måluppfyllelse i skolan genom att stötta lärarna, den

viktigaste faktorn för elevernas studieresultat.

Syftet med karriärtjänsterna är att genom att tillföra skolan ökad kunskapsmängd och genom systematiskt

arbete med kunskaps- och didaktikuppdraget ge alla elever de bästa förutsättningarna för måluppfyllelse.

Grundläggande kvalifikationer

Lektor

• en särskilt yrkesskicklig lärare med forskarutbildning

• är legitimerad − kravet gäller inte de tjänster som tillsätts under 2013

• har avlagt en examen på forskarnivå

• har under minst fyra års tjänstgöring som lärare i skolväsendet visat pedagogisk skicklighet (lärare

som har undervisat på universitet eller högskola undantas)

Förstelärare

• är legitimerad − kravet gäller inte de tjänster som tillsätts under 2013

• kan genom dokumentation redovisa minst fyra års väl vitsordat arbete med undervisning inom ramen

för en eller flera anställningar inom skolväsendet

• har visat en särskilt god förmåga att förbättra elevernas studieresultat och har ett starkt intresse för

att utveckla undervisningen

• även i övrigt av huvudmannen bedöms som särskilt kvalificerad för undervisning och uppgifter som

hör till undervisningen.

3

Uppdrag

Lektor

Lektors arbete ska stärka det vetenskapliga förhållningssättet i verksamheten. Valet av konkreta

arbetsuppgifter ska vara en del av kommunens gemensamma och enheternas specifika systematiska

kvalitetsarbete. Lektor ska föra in forskning i verksamheten samt att söka forskningsfrågor inom förskolans

och skolans verksamhet, gärna tillsamman med forskare. Lektor ska skapa och upprätthålla kontakter med

högskolor och universitet samt skapa mötesplatser för pedagogiska samtal för samtliga kommunens förskolor.

Lektor ska delta i utvecklingsarbete och utgöra ett stöd för övriga pedagoger att utveckla verksamheten

utifrån styrdokumenten med stöd av forskning och beprövad erfarenhet.

Förstelärare

Försteläraren ska arbeta klassrumsnära i syfte att utveckla undervisningen och nå högre måluppfyllelse. Valet

av konkreta arbetsuppgifter bör vara en del av skolans systematiska kvalitetsarbete. Exempel på förstelärerens

arbetsuppgifter;

• Försteläraren har en tydlig koppling till den direkta undervisningen och de särskilda arbetsuppgifterna

som tillkommer utöver den egna undervisningen.

• Ta ett särskilt ansvar för ämnesutveckling eller ämnesdidaktik. Även ansvar för ämnesövergripande

frågor som värdegrund kan vara en förstelärares särskilda utvecklingsansvar.

• Ta fram stödverktyg och läromedel som ska användas i undervisningen. Det kan även handla om att

studera kollegornas undervisningsmetoder med ett vetenskapligt förhållningssätt samt vara

involverad i forskning inom de områden som är relevanta för skolan.

• Utveckla de didaktiska delarna av undervisningen och kollegornas arbetssätt i klassrummen.

• Fungera som ett direkt, nära stöd till de pedagoger som varje dag möter eleverna, och utgör således

ett utvecklande nav i lärarlaget.

• Utbilda och coacha andra lärare för att få maximal utväxling av varje pedagog och elev. Det kan

handla om lektionsobservationer, metoddiskussioner i grupp och med enskilda kollegor.

• Att skapa mötesplatser för pedagogiska diskussioner.

• Stötta blivande kollegor genom handledning under den verksamhetsförlagda undervisningen (vfu)

och introduktionsåret.

4

Ett exempel på rekryteringsprocess

Förutom de formella kraven gällande förstelärare och lektor behöver huvudmannen göra en problem- och

behovsanalys där resultatet ligger till grund för de karriärtjänster som tillsätts. Behoven ser olika ut mellan

huvudmän och skolor och detta bör tas i beaktan. När det är bestämt vad för typ av tjänster som ska tillsättas

och de önskade kompetenserna är det viktig med en strukturerad och transparent rekryteringsprocess.

.

Den kan exempelvis bestå av denna process:

1. Lärare med grundkvalifikationerna söker tjänsten.

2. Rektor lämnar en referens/ett utlåtande utifrån kompetensprofil för lärare enligt Skolverket.

(SKOLFS 2011:37) Den består av mötet med eleven, ledarskap, samverkan och ansvar för lärande och

yrkesutveckling. Den sökande ska vara särskilt skicklig inom dessa områden.

3. Därefter sker ett intervjuförfarande med dem (eller ett urval) som passerar rektors första bedömning

och därefter utses lämplig förstelärare.

Kompetensprofil för förstelärare Detta förslag på kompetensprofil för förstelärare utgår från SKLs dokument ”Ett samlat karriärsystem för

lärare”, som bland annat beskriver vad en förstelärare kan ha för arbetsuppgifter.

Detta stödmaterial består av ett antal förslag på kompetenser kopplade till respektive uppgift samt ett antal

intervjufrågor som belyser dessa och kan användas i intervjuer.

Vidare finns också ett stöd gällande kompetenskriterier avseende förstelärarens kompetens/förmåga gällande

samverkan med kollegor och förmåga att skapa ett elevengagemang

1, Arbeta klassrumsnära i syfte att utveckla undervisningen och nå högre måluppfyllelse.

● Nyfikenhet på lärande

● Elevers lust att lära

● Förmågan och vilja att driva och utveckla nya metoder.

● Relationell kompetens så att den egna närvaron i klassrummet blir positiv.

● Styrdokumentskompetens.

● Förmågan att omsätta teori i praktik.

● Observationskompetens

● Vad är det bästa med att undervisa?

● Hur gör du för att skapa relationer i klassrummet?

● Hur utvecklar du människors förmågor att lära?

● Vad kännetecknar ett dynamiskt klassrum?

5

● Hur arbetar du för att få en bild av hur olika undervisningsmetoder ger olika förutsättningar och

konsekvenser för olika individer?

● Hur gör du för att se om olika metoder har god effekt på individers lärande?

2, Ämnesutveckling och utveckla de didaktiskt delarna av undervisningen.

● Ämneskompetens

● Kompetens inom ämnesdidaktik för “sitt” ämne.

● Kompetens inom aktuell ämnesforskning.

● Kompetens inom ämnesmetodik för det aktuella ämnet.

● Kompetens inom bedömning för lärande, både allmänt och ämnesspecifikt.

● Pedagogisk, digital kompetens.

● Nätverkskompetens, så att ämnesutvecklingen hålls levande och hela tiden utvecklas.

● Läroplanskompetens ur ett övergripande perspektiv

● Grupputveckling

● Omvärldsbevakning

● Kritiskt tänkande

På vilket sätt skulle du beskriva att ditt arbete förändrats i och med läroplansreformen?

Utifrån ditt/dina ämnesområden, vad behöver din skola utveckla förändra för att bättre svara mot uppdraget

enligt styrdokumenten?

Hur gör du för att hålla dig ajour och fortsätta att utveckla dina ämnesdidaktiska kompetenser?

Beskriv ditt ämnes viktigaste roll i elevernas lärprocess.

Hur är du med och driver utvecklingen av dina ämnen på skolan?

3, Ta fram stödverktyg och läromedel som ska användas i undervisningen

● Kompetens inom allmändidaktik,

● Ämneskompetens

● Kompetens inom ämnesdidaktik för “sitt” ämne.

● Kompetens inom aktuell ämnesforskning.

● Kompetens inom ämnesmetodik för det aktuella ämnet.

● Gedigen kursplanekompetens och förståelse för läroplanen.

● Kompetens inom bedömning för lärande, både allmänt och ämnesspecifikt.

● Pedagogisk, digital kompetens.

● Monteringskunskap: Hur man kan kombinera ljud, text, bild och grafiskt material i stödmaterialet.

● Kunskap i att webbpublicera och flippa klassrummet så att stödmaterialen kan spridas effektivt.

● Om du tittar på de läromedel som marknaden erbjuder idag, vad anser du vara bra/dåligt med dessa?

● Berätta hur du gör idag för att skapa stödverktyg och egna läromedel i din undervisning

6

● Kan du ge exempel på stödmaterial och läromedel som du utformat? Varför har du utformat dessa?

● Hur ser du att dessa ger dig ett bättre stöd i ditt uppdrag än det material du hade tillgängligt redan innan?

● Hur kan modern teknik underlätta arbetet med att ta fram stödverktyg och läromedel/lärresurser till

undervisningen?

4, Utbilda och coacha andra lärare för att få maximal utväxling av varje pedagog och elev. I det kan

metoddiskussioner utifrån enskilda klassrumsobservationer ingå.

Relationell kompetens

● Situationsanpassat ledarskap

● Kompetens kring modeller för lärande samtalsmodeller och coachande förhållningssätt.


● Förmågan att kommunicera framåtsyftande kring lärande.

● Förmågan att koppla teorier till lärares undervisningspraktik.

● Kompetens inom forskning kring lärares professionsutveckling

● En stor “verktygslåda” full av olika metoder och verktyg inom aktuellt ämne

Vad anser du krävs för att en lärare ska utvecklas inom sin undervisning?

Hur arbetar du för att hitta olika individers styrkor och utvecklingsbehov?

Hur gör du idag för att få dina kollegor att växa?

Beskriv hur du tänker när det gäller att leda människor mot nya, högre mål?

Tänk dig att du har en kollega som verkligen behöver stöd i undervisningen. Kollegan är dessvärre inte riktigt

medveten om det själv. Hur gör du då?

Om du besöker ett klassrum för att göra observationer, hur strukturerar du och lägger upp detta?

Vilka delar är de du först letar efter vid ett sådant besök?

Vad tror du att du har svårast att se vid klassrumsobservationer?

5, Studera kollegors undervisningsmetoder med ett vetenskapligt förhållningssätt

● Relationell kompetens

● Kompetens inom forskningsmetoder för handledning/coaching

● Lärande samtal/coachande samtal

● Situationsanpassat ledarskap.




● Vad krävs för att en observation/skuggning av kollega ska bli lyckad?

● Vad finns det för vetenskapligt förankrade framgångsfaktorer inom undervisning? Hur ser du på dem?

7

● Hur kan man implementera och starta upp forskningscirklar på skolan för att lära tillsammans?

● Beskriv vad ett vetenskapligt förhållningssätt betyder?

● Hur applicerar du detta förhållningssätt i ditt möte med dina kollegor?

6, Vara involverad/följa forskning som är relevant för skolan

● Allmän forskning kring framgångsfaktorer i undervisning.

● Forskning kring lärande

● Ämnesdidaktisk forskning

● Forskning kring bedömning

● Forskning kring utveckling av lärares profession

● Koll på skolverkets definition av Skola på vetenskaplig grund, evidens och beprövad erfarenhet

● Kompetens inom styrdokumenten och läroplanen – förmågan att koppla till skolforskning

● Hur gör du för att hålla dig ajour med aktuell forskning?

● Vilka forskningsteorier kring lärande och undervisning har inspirerat dig? Varför just de?

● Hur kan vi stötta upp verksamma lärare så att de lättare kan hänga med i aktuell forskning?

● Utifrån svensk och internationell skolforskning, vad saknar du mest av på din skola idag?

● Hur ser du att ni som skola bör arbeta för att tydligare koppla relevant forskning till ert dagliga arbete?

7, Skapa mötesplatser på skolan för pedagogiska diskussioner

● Kompetens att initiera, planera, driva och utvärdera projekt som syftar till att skapa mötesplatser.

● Kunskap om forskning kring lärande organisationer

● Digital kompetens

● Social kompetens

● Nätverkskompetens

● Kommunikativ kompetens

● Kompetens inom hur man skapar kreativa lärmiljöer.

● Exempelvis kompetens inom gruppdynamik, Leda Lärande samtal, PDSA (Plan, Do, Study, Act)

Vad är en kreativ lärmiljö enligt dig?

Vad kännetecknar en lärande organisation?

Hur kan man gå tillväga för att systematiskt skapa en “positiv delakultur på en skola?

Hur bör man agera för att all personal ska känna ett delägarskap i utvecklingsfrågor?

Tänk dig att du blir förstelärare på en skola där ”Jante” jobbar. Det finns i nuläget inte så många effektiva

mötesplatser för pedagogiska diskussioner. Du får i uppdrag att planera kommande termins pedagogiska samtal.

Hur gör du?

8

8, Handledning av verksamhetsförlagda utbildningen (VFU)

● Kompetens inom handledning/coaching/mentorskap




● Kunskap om den lärarutbildning som studenten går.

● Bra övergripande insikt om den egna skolans styrkor och svagheter samt vad som är unikt på den

egna skolan och hur denna kan skilja sig ifrån andra skolor, så att studenten får en bredare inblick i

skolvardagen.

● Vad har du för erfarenhet av VFU?

● Tänk dig att du är student och kommer till din skola. Hur skulle du då vilja att VFU:n fungerade?

● Vad är viktigt att en lärarstudent får med sig ifrån VFU?

● Hur hjälper VFU-studenter dig att utvecklas i ditt uppdrag?

9, Ta hand om introduktionsåret på skolan

● Relationell kompetens

● Kunskap om aktuell lärarutbildning så att det finns en förståelse för den nyutexaminerade lärarens

förkunskaper.

● Kompetens inom handledning/coaching/mentorskap






● Hur kan och bör man stötta nya lärare första året?

● Vad skulle du fokusera på om du var ansvarig för en nyexaminerad lärares introduktionsår?

● Vilka utmaningar ser du med introduktionsåret?

● Hur gör en bra coach/mentor?

● Vad är de mest centrala delarna för en nyutexaminerad lärare att utvecklas inom under introduktionsåret?

9

Kompetenskriterier avseende förstelärarens kompetens/förmåga gällande samverkan med kollegor

och förmåga att skapa ett elevengagemang.

Försteläraren ska ha en särskilt god förmåga i förhållande till nedanstående kriterier

Är en positiv kommunikatör med mycket god förmåga att skapa en gynnsam miljö för lärande hos

såväl elever som kollegor

Tillför entusiasm och energi och är duktig på skapa engagemang bland sina kollegor.

Utmanar sina kollegors uppfattningar om lärande och vad som är riktigt bra undervisning

Har ett gott anseende bland kollegor och är en uppskattad medarbetare av sin rektor.

Är lyhörd och smidig i umgänget med sina kollegor, visar respekt, hänsyn och omtanke.

Agerar på ett lugnt och stabilt sätt i mötet med sina kollegor och rektor samt agerar övertygande och

tillitsfullt.

Är väl medveten om sina personliga egenskaper och kan beskriva sina egna styrkor och

utvecklingsområden.

Ser möjlighet till förändringar och bidrar till att skapa situationer där nya idéer och förslag kan

utvecklas.

Motiverar och beskriver pedagogiskt förändringar samt hanterar kritik mot förändring på ett kon-

struktivt sätt.

Har en god överblick gällande skolområdet och har ett starkt samhällsintresse.

Tar hänsyn till olika informationskällor och perspektiv för att hålla sig à jour med omvärlden.

Skapar ett engagemang hos eleverna och ser en utmaning i att få eleverna att vilja lära – hittar fram

till elevernas motivation

Är lyhörd för elevers och kollegors synpunkter och förmår vidareutveckla sin undervisning utifrån

dessa

Skapar ett gott arbetsklimat i klassrummet och i samverkan med sina kollegor

Är initiativrik och förmår tillämpa många olika metoder och varierande arbetssätt

Är resultatorienterad, analytisk och har ledarförmåga.

Regiongemensam elevenkät 2013

Inför Utbildningschefsgruppen 17 maj 2013

Jenny Nordqvist

Syfte �  Kunna göra jämförelser avseende elevers

uppfattning om utbildningen

�  Frågeområden

�  Trivsel & trygghet

�  Delaktighet & inflytande

�  Skolmiljö �  Kunskap & lärande

�  Bemötande

�  (Fritidshem)

Beställning �  Baspaket

�  Elever i grundskolans åk 2, 5 och 8

�  Elever i gymnasieskolans åk 2

�  Tilläggsbeställning �  Fler frågor

�  Fler årskurser �  Fler skolformer �  Vårdnadshavare

Nyheter 2013 �  Resultat på hem/anordnarkommun

�  Härrydas resultat i regionrapporten

�  Omarbetade frågor för grundskolans åk 2

Resultat

2011 2012 2013 Antal elever: 63 900 Antal elever: 35 607 Antal elever: 36 300 Antal svar: 37 300 Antal svar: 26 300 Antal svar: 27 800 Svarsfrekvens: 58% Svarsfrekvens: 74% Svarsfrekvens: 77%

Omfattning 2011-2013

Svarsfrekvens 2011-2013 Kommun 2011 2012 2013Ale 59 87 85Alingsås 48 86 81Göteborg 58 68 74Kungsbacka 59 68 68Kungälv 68 74 81Lerum 74 86 87Lilla Edet 72 96 91Mölndal 80 87 80Partille 55 61 73Stenungsund 56 76 73Tjörn 80 86 78Öckerö 81 89 87GR totalt 60 74 77

Övergripande resultat Grundskolans åk 2

Index per frågeområde samt NKI 2011 2012 2013

Trivsel och trygghet 96 95 93

Delaktighet och inflytande 88 92 85

Skolmiljö 75 74 67

Kunskap och lärande 95 95 90

Bemötande 95 94 91

Fritidshem 85 85 82

Helhetsintryck (NKI) 78 81 81

Antal svarande, n = 7884 Svarsfrekvens = 86%





Skolmiljö 71 72 71


Bemötande 90 91 91

Fritidshem 78 80 82







Skolmiljö 62 61 64


Bemötande 83 80 81



Övergripande resultat Gymnasieskolans åk 2




Skolmiljö 70 69 72


Bemötande 82 82 82



Till hösten

� Jenny Sjöstrand

� Utvärdering av årets arbetsprocess

� Uppstart Regiongemensam elevenkät 2014

Regionrapporten finns på http://www.grkom.se/u3 Kontakt [email protected]

Mer information

Utbildningsförvaltningen Göteborgs Stad...10/2-12 Om det vidgade uppdraget e-hälsa, e-samhälle,...

Documents

Transcript of Utbildningsförvaltningen Göteborgs Stad...10/2-12 Om det vidgade uppdraget e-hälsa, e-samhälle,...