Rutin för arbete med barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling 140228
Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare...alla vid bordet. Nationellt centrum för...
Transcript of Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare...alla vid bordet. Nationellt centrum för...
Utbildning för språk-,
läs- och skrivutvecklare
Tammi Gustafsson Nadel
Susanne Magne
2 september i:
Program dag 1
10:00 Vad är NCS? Introduktion till utbildningen och uppdraget
11.00 Språk-, läs- och skrivutvecklare i Halmstads kommun, Erica Eklöf
12:00 lunch
13.00 Språk-, läs- och skrivutvecklare – rollen, Ann S. Pihlgren
15.00 fika
15.30 Reflektion och erfarenhetsutbyte, Skolverket
16:30 Dagen avslutas
Program dag 2
08:30 Information Skolverket
09:30 – 15:45 Leda samtal
Elisabeth Åsén Nordström
Presentera er för
varandra och hitta en
gemensam nämnare för
alla vid bordet.
Nationellt centrum för
språk-, läs-och
skrivutveckling (NCS)
Sida 6
NCS uppdrag
Stimulera huvudmän, skolor och förskolor
att aktivt arbeta med elevers och barns språk-, läs- och
skrivutveckling
Sida 7
Språk-, läs- och skrivutveckling:
hela styrkedjans ansvar
Språk-, läs-och skrivutvecklingens betydelse för
▪ lärande i alla ämnen
▪ demokratin
Språk-, läs- och
skrivutvecklarens
roll
En språk-, läs- och
skrivutvecklare kan ge
huvudmannen, och rektor
stöd i det systematiska
kvalitetsarbetet, tex.
genom att…
följa upp och analysera
det språk-, läs- och
skrivutvecklande arbetet
identifiera, prioritera och
organisera
utvecklingsinsatser
utmana och fördjupa
lärares kunskaper och lyfta
forskning och relevant
litteratur inom området
vara ett stöd för
handledare inom
Läslyftet
Vad gör NCS?
Sida 10
NCS aktiviteter
• Stödja regionala nätverk
• NCS konferens
• Nyhetsbrev
• Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare
Arbeta för ökad likvärdighet
Sida 11
NCS nätverk
• 14 regionala nätverk
• 3 storstadsnätverk
• Geografiskt spridda
• Några nätverk är kopplade till lärosäte – RUC
• Forskningscirklar, seminarieserier, föreläsningar, språkdagar,
erfarenhetsutbyte etc.
• Nätverkssamordnare - referensgrupp
Sida 12
Här finns nätverken
Norrbotten
Västerbotten/Umeå/Ö-vik
Västernorrland/Hälsingland
Jämtland
Dalarna/Gästrikland
Värmland
Närke
Uppland (vilande)
Södermanland
Stockholm (region)
Östergötland
Småland/Blekinge/Öland
Västra Götaland
Halland
Skåne
Stockholm stad
Malmö stad
Göteborgs stad
Sida 13
NCS konferens
Stockholm 3-4 december 2019
3 dec. (10:00) 11:00-16:30
• Olof Wretling
• Valbara föreläsningar/seminarium
(Fö, F-6, 7-9 och Gy)
4 dec. 9:00-16:30
• Annika Wik
• Lars Gustavson
Seminarium:
• Martina Norling (Fö)
• Åsa af Geijerstam (F-6)
• Suzanne Parmenius Swärd 7-9, Gy)
Sida 14
NCS nyhetsbrev
• Utkommer fyra gånger per år
• Utskick via mejl – anmäl för prenumeration
https://www.skolverket.se/om-oss/publikationer-och-nyhetsbrev/nyhetsbrev-fran-ncs
Utbildning för språk-,
läs- och
skrivutvecklare
Sida 16
Utbildningens syfte
Ge huvudman/rektor stöd i att bygga upp
en långsiktig struktur för det systematiska
kvalitetsarbetet med språk-, läs- och
skrivutveckling
Sida 17
Utbildningens mål
Efter genomgången utbildning ska språk-, läs- och skrivutvecklaren
• ha kunskap om det systematiska kvalitetsarbetet generellt och ha
verktyg för att genomföra nulägesbeskrivning, analys, uppföljning och
övergripande planering av det språk-, läs- och skrivutvecklande
arbetet
• ha vidareutvecklat sin förmåga att tillsammans med
huvudmannen/rektor skapa organisatoriska förutsättningar för en god
undervisnings- och kompetensutvecklingskultur
• ha vidareutvecklat sin förmåga att på ett varierat sätt stödja kollegialt
lärande
Sida 18
Utbildningens innehåll
Systematiskt kvalitetsarbete
2019/2020 plan för SLS:arens uppdrag
• Organisation/organisationsskiss: resurser, mandat, arenor• SLS:arens roll och uppdrag: innehåll, utformning, metod (utifrån SKA)
Tillfälle 1 2-3 september 2019
Tillfälle 220-21/11 2019
Tillfälle 317-18/3 2020
Tillfälle 411-12/5 2020
Plats Quality Hotel GlobeStockholm
Hilton Hotel Stockholm Clarion Hotel StockholmQuality Hotel GlobeStockholm
Sida 20
Läslyftet – en resurs för arbetet med språk-, läs-och skrivutveckling
• Kompetensutvecklingsmodellen
• Handledaren
• Material på Lärportalen
Sida 21
Läslyftets handledare som en resurs
Sammanlagt mellan åren 2014-2020
Handledare ca 3 600
Lärare ca 36 800
Sida 22
Material på Lärportalen
Tidig läsundervisning Tidig skrivundervisning Text i en digital värld
Utvecklande
skrivundervisning
Läsa och skriva text av vetenskaplig karaktär
Skriftlig produktion och interaktion
(moderna språk)
Vad har du för tankar och
förväntningar utifrån uppdraget som
språk-, läs-och skrivutvecklare?
Språk-, läs- och skrivutvecklare
Rektor/huvudmanna-representant
Språk-, läs- och
skrivutvecklare i
Halmstad kommun
Erica Eklöf
Språk- läs och
skrivutvecklare - rollen
Ann S. Pihlgren
DiskussionSLS:are & rektor/HM-representant
1. Vilka styrkor ser ni utifrån hur uppdraget som språk-, läs- och skrivutvecklare är definierat och fungerar idag?
2. Vilka utmaningar ser ni utifrån hur uppdraget som språk-, läs- och skrivutvecklare är definierat och fungerar idag?
3. Utgå från dagens innehåll. Kan ni identifiera några utvecklingsområden kopplat till uppdraget?
Sida 27
Gruppdiskussion 25 minUtse en tidtagare
• Ett par i taget: sammanfatta era styrkor, utmaningar
och utvecklingsområden, kopplade till hur
uppdraget är utformat.
• Gruppen ger därefter förslag till möjliga lösningar
och sätt ta sig an utmaningarna på. Ställ frågor och
bidra med reflektioner.
Sida 28
Framgångsfaktorer
• Tydlighet i uppdraget, mandat
• Avsatt tid för uppdraget
• Förankring i organisationen
• Långsiktighet
• Kontinuitet i görandet/praktiken
• Chefens stöd
• Kontinuitet kring
samtal/avstämningar
Sida 29
Kontaktuppgifter till oss:
www.skolverket.se/ncs
https://www.skolverket.se/
https://larportalen.skolverket.se
Utbildning för språk-,
läs- och skrivutvecklare
Tammi Gustafsson Nadel
Susanne Magne
3 september
Program dag 2
08:30 Information Skolverket
09:30 – 15:45 Leda samtal
Elisabeth Åsén Nordström
10:00- 10:30 fika
12:00-13:00lunch
14:00-14:30fika
Inledning och reflektion
1. Individuell reflektion. Skriv på post-its.
a) Det här tar jag med mig från gårdagen
b) Det här vill jag veta mer om
2. Gruppsamtal. Fyll ev. på med fler post-its.
Aktuellt från
Skolverket
Sida 34
Revidering av kursplaner
Revideringen ska bland annat:
• Tydligare betona faktakunskaper i kurs-och ämnesplaner där det behövs.
• I högre grad anpassa kurs-och ämnesplanerna efter ämne, stadium,
skolform och undervisningstid eller poängomfattning.
• Tydliggöra progressionen mellan stadierna i grundskolan och mellan de
olika gymnasiekurserna i ett ämne.
• Göra kunskapskraven mindre omfattande och detaljerade.
Sida 35
Lämna synpunkter
• Mellan den 25 september och 23 oktober 2019 går det att lämna
synpunkter på förslagen.
• Förslagen kommer att finnas tillgängliga på Skolverket.se
Sida 36
• Nya bestämmelser i skollagen från den 1 juli 2019
• Rätt stöd i rätt tid!
• Obligatoriska kartläggningsmaterial i förskoleklass
F-klass Åk 1 Åk 2 Åk 4
Kartläggning
Särskild bedömning
Planering
Undervisning,
extra anpassningar,
särskilt stöd
Uppföljning
Förskola
Överlämning
av resultat
från uppföljning
Åk 3
Åk 4 specialskolan
Bedömningsstöd
Särskild bedömning
Planering
Undervisning,
extra anpassningar,
särskilt stöd
Uppföljning
Nationella prov
Särskild bedömning
Planering
Undervisning,
extra anpassningar,
särskilt stöd
Uppföljning
Överlämning
av resultat
från uppföljning
Sida 38
Webbkurser för förskoleklass
• Följa och främja lärande i förskoleklass (Delpublicerad)
• Undervisning i förskoleklass (Publiceras i slutet av ht 2019)
Sida 39
Övrigt webbaserat stödmaterial
• Om undervisning för flerspråkiga elever
• Stimulera läsintresse utifrån ett
jämställdhetsperspektiv
www.skolverket.se
Sida 40
Utvärderingar av Läslyftet
Rapporten är en fallstudie som visar Läslyftets avtryck på fyra gymnasieskolor med skilda förutsättningar. Fallstudien visar bland annat att Läslyftet har bidragit till en del nya insikter och kunskaper om språk-, läs- och skrivutvecklande arbetssätthos de deltagande lärarna.
Denna intervjustudie syftar dels till att undersöka skolbibliotekariernas roll i Läslyftet, dels till
att undersöka om Läslyftet lett till önskade effekter och söka förklaringar till resultaten. Det
råder enighet bland de intervjuade skolbibliotekarierna, rektorerna och lärarna om att
satsningen på Läslyftet för skolbibliotekarier har varit värdefull och resulterat i förbättringar i verksamheten.
Ladda ner delrapport
www.skolverket.se
Sida 41
Språklärargalan 2019• Årlig konferens för lärare i moderna språk, engelska och svenska som
andraspråk inom alla skolformer.
• Föreläsningar och rundabordssamtal.
• Tisdag 26 november i Malmö börshus – Mer information och anmälan:
https://www.skolverket.se/om-oss/kalender/spraklarargalan-2019-i-malmo-
• Torsdag 28 november på Uppsala Konsert och Kongress – Info och anmälan:
https://www.skolverket.se/om-oss/kalender/spraklarargalan-2019-i-uppsala
Sida 42
Läsdelegationens betänkande
Barns och ungas läsning – ett ansvar för hela
samhället (SOU 2018:57)
www.regeringen.se
Sida 43
#väck boken!
Väck boken! är en ny läsfrämjande satsning för lärare, bibliotekarier och
barn.
Genom Väck boken! får du får tillgång till metoder och ett sammanhang som
vi hoppas inspirerar till spännande läsprojekt. Läsinspiratörerna Anne-Marie
Körling och Anna Hällgren ger tips på vägen.
Sida 44
Läslovet
• http://läslov.se/kalendarium/
• Väck läslusten inför läslovet:
https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/vack-
laslusten-infor-laslovet
• Stimulera läsintresse utifrån ett jämställdhetspersektiv:
https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-
rbetet/stimulera-lasintresse-utifran-ett-jamstalldhetsperspektiv
Sida 45
Sida 46
Till nästa tillfälle 20-21 november
Hilton Stockholm Slussen
• Läs artikeln Litteracitetsutveckling i olika åldrar och
ämnen (Axelsson, M. 2014)
• Läs s. 21-37 ur Stärkta trådar: flerspråkiga barn och
elever utvecklar språk, litteracitet och kunskap :
utvärdering av Stockholms stads storstadssatsning -
målområde språkutveckling och skolresultat
(Axelsson, M., Rosander, C. & Sellgren, M., 2005).
Texterna mejlas till er.
• Formulera en SWOT-analys utifrån ditt uppdrag som
SLS:are. Utgå från frågorna nedan. Var beredd att
berätta vad du kommit fram till vid utbildningstillfället
20-21 november.
Sida 47
SWOT-analys
POSITIVAFaktorer för verksamheten
NEGATIVAFaktorer för verksamheten
Interna SStyrkor(Strenghts)
WSvagheter(Weaknesses)
Externa OMöjligheter(opportunities)
THot(Threats)
Sida 48
Styrkor
• Till styrkorna hör sådant som den egna verksamheten gör bra. Det kan röra
sig om såväl materiella som immateriella saker. Det materiella kan
exempelvis vara tillgången till bibliotek och digitala verktyg. Det immateriella
kan vara saker som hur medarbetarna samarbetar, vilken kompetens
medarbetare besitter och hur bra kollegorna trivs i arbetsmiljön
POSITIVAFaktorer för verksamheten
NEGATIVAFaktorer för verksamheten
Interna SStyrkor(Strenghts)
WSvagheter(Weaknesses)
Externa OMöjligheter(opportunities)
THot(Threats)
Sida 49
Svagheter
• Vad kan vi förbättra inom organisationen?
• Vad håller oss tillbaka?
• Det kan både vara utmaningar som finns inom organisationen, såsom
personalbrist, men också begränsningar i resurser eller förmågan att
kommunicera och nå ut till medarbetarna.
POSITIVAFaktorer för verksamheten
NEGATIVAFaktorer för verksamheten
Interna SStyrkor(Strenghts)
WSvagheter(Weaknesses)
Externa OMöjligheter(opportunities)
THot(Threats)
Sida 50
Möjligheter
• Det kan både handla om att förbättra det som redan är bra, optimera det
som är sämre och att komma med nya potentiella idéer om hur
verksamheten eller organisationen kan förbättras i olika avseenden.
POSITIVAFaktorer för verksamheten
NEGATIVAFaktorer för verksamheten
Interna SStyrkor(Strenghts)
WSvagheter(Weaknesses)
Externa OMöjligheter(opportunities)
THot(Threats)
Sida 51
Hot
• Slutligen ska ni kartlägga hoten som kan finnas. Det kan vara sånt som går
att påverka, men även yttre faktorer som inte går att påverka.
• Hoten kan till exempel vara förändringar som påverkar hur ni kan bedriva er
verksamhet, ekonomiska risker och andra saker som kan ha eventuell
negativ inverkan på verksamheten/organisationen.
POSITIVAFaktorer för verksamheten
NEGATIVAFaktorer för verksamheten
Interna SStyrkor(Strenghts)
WSvagheter(Weaknesses)
Externa OMöjligheter(opportunities)
THot(Threats)
Att leda samtal
Elisabeth Åsén Nordström
Sida 53
Kontaktuppgifter till oss:
www.skolverket.se/ncs
https://www.skolverket.se/
https://larportalen.skolverket.se
www.skolverket.se