Namn: Helen Daniel Dires och Farhiyo Bashir Abdi

Program: Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp, Institutionen för

vårdvetenskap

Kurs: Självständigt arbete i vårdvetenskap, 15 hp, VKGT13, VT 2021

Nivå: Grundnivå

Handledare: Susanne Amsberg

Examinator: Gail Dunberger

Upplevelser av att leva med bipolär sjukdom

En litteraturöversikt

Experiences of living with bipolar disorder

A litterature review

Sammanfattning

Bakgrund: Vid bipolär sjukdom kan sinnestillståndet skifta mellan upprymt

stämningsläge och svår depression. Sjukdomsbilden står i fokus och är

grundläggande för att diagnostisera en individ med bipolär sjukdom.

Behandling för bipolär sjukdom är framför allt farmakologisk men psykoterapi

tillämpas vid behov. Ett gemensamt arbete mellan patient, familjemedlemmar

och vårdteamet kan bidra till bättre förutsättningar till återhämtning.

Syfte: Syftet var att belysa vuxna personers upplevelser av att leva med bipolär

sjukdom.

Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes baserad på tio kvalitativa artiklar i

resultatet.

Resultat: Vid analys av de sammanställda vetenskapliga artiklarnas resultat framkom det

fem teman: att förlora och återta kontrollen, påverkan på interpersonella

relationer, påverkan på självbilden/identiteten, upplevelse av

stigmatisering och upplevelse av medicinsk behandling. Personer hade

svårigheter att kontrollera sina beteenden och humörsvängningarna vid bipolär

sjukdom. Kontrollförlusten medförde att de gjorde handlingar som de inte

skulle göra när de var symtomfri, vilket skapade känslor av skam och skuld.

Sjukdomen påverkade även interpersonella relationer och ledde till förlust av

studier, jobb samt identitet. Den maniska episoden kännetecknades av positiva

upplevelser, kontrollförlust och pågående pinsamheter. Den depressiva

episoden präglades av negativa tankar och känslor. Livsstilsförändringar och

olika metoder användes i kombination med medicinering för att hantera

sjukdomen.

Slutsats: Bipolär sjukdom är en komplex psykisk sjukdom som skapar stort lidande för

den drabbade. Symtomen är som berg- och dalbana och oförutsägbar vilket

skapar svårigheter att förstå och hantera humörsvängningar. Trots

utmaningarna kan sjukdomens omfattning och leva med samt ha ett relativt bra

liv med hjälp av olika hanteringsstrategier.

Nyckelord: Bipolär sjukdom typ 1, bipolär sjukdom typ 2, upplevelser, psykisk ohälsa,

Barker, patient, vuxna.

Abstract

Background: Bipolar disorder is a state of mind the can shift between elevation and severe

depression. The disease picture is in focus and is fundamental to diagnosing

an individual with bipolar disorder.Treatment for bipolar disorder is

primarily pharmacological, but psychotherapy is applied if necessary. Good

cooperation between the patient, family members and the care team can help

the patient to get better condition for recovery through treatment.

Aim: The aim was to highlight adults' experiences of living with bipolar disorder.

Method: A general literature review was carried out based on ten qualitative articles in

the results.

Results: An analysis of the results of the compiled scientific articles revealed five

themes: losing and regaining control, impact on interpersonal relationships,

impact on self-image / identity, experience of stigma and experience of

medical treatment. People had difficulty controlling their behaviors and

mood swings in bipolar disorder. The loss of control meant that they did

actions that they would not do when they were symptom-free, which created

feelings of shame and guilt. The disease also affected interpersonal

relationships and led to loss of studies, jobs and identity. The manic episode

was characterized by positive experiences, loss of control and ongoing

embarrassment. The depressive episode was characterized by negative

thoughts and feelings. Lifestyle changes and various methods were used in

combination with medication to manage the disease.

Conclusion: Bipolar disorder is a complex mental illness that creates great suffering for

people who have the diagnosis. The symptoms are like a roller coaster and

unpredictable, which creates difficulties to understand and manage the mood

swings. Despite the challenges, it is possible to limit the extent of the disease

and live with it and have a relatively good life with the help of different

management strategies.

Keywords: Bipolar I disorder, bipolar II disorder, experiences, mental illness, Barker,

patient, adults.

Innehåll

INLEDNING 1

BAKGRUND 1

Diagnos och Behandling 2

Sjuksköterskans roll i mötet med personer som har bipolär sjukdom 3

Samhälleliga och etiska aspekter 4

PROBLEMFORMULERING 5

SYFTE 5

TEORETISK REFERENSRAM 5

METOD 6

Urval 6

Datainsamling 7

Dataanalys 8

FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN 8

RESULTAT 9

Att förlora och återta kontrollen 9

Påverkan på interpersonella relationer 11

Påverkan på självbilden/identiteten 11

Upplevelse av stigmatisering 12

Upplevelse av läkemedelsbehandling 13

DISKUSSION 14

METODDISKUSSION 14

RESULTATDISKUSSION 16

Upplevelse av bipolär sjukdom 16

Samhälleliga aspekter 18

Anhörigas upplevelse 19

KLINISKA IMPLIKATIONER 20

FÖRSLAG FORTSATT FORSKNING 21

SLUTSATS 21

REFERENSFÖRTECKNING 23

BILAGA1. Sökmatris 26

BILAGA 2. Matris över urval av artiklar till resultat 28

1 (35)

INLEDNING

Bipolär sjukdom är en psykisk sjukdom som alla människor kan drabbas av. Denna översikt

undersöker vuxna personers upplevelser av att leva med bipolär sjukdom. Författarna är

blivande sjuksköterskor och har ett stort intresse för psykiatrisk vård. Denna översikt ämnar

således bidra till fördjupade kunskaper inom ämnesområdet i syfte att främja bemötandet av

personer med bipolär sjukdom inom vården och ute i samhället.

BAKGRUND

Bipolär sjukdom är en psykisk sjukdom som debuterar oftast mellan tonåren fram till 35-års

ålder, men sjukdomen kan även förekomma senare i vuxen ålder (Adler m.fl., 2014).

Det finns två olika former av bipolär sjukdom, typ 1 och typ 2 och båda typerna anges vara

kroniska (Skärsäter, 2014). Bipolär typ1 innebär att patienten har insjuknat i en unipolär

depression eller maniskt tillstånd, medan typ 2 kännetecknas av regelbunden hypomani och

depressioner. Vidare består bipolär sjukdom av mani, blandade episoder, cyklotymi och

depression. Patienter med maniska symtom har minskat sömnbehov, ökat sexuellt intresse,

förhöjd självkänsla, pratsamhet och flyr oftast i tanken. De med depressiva symtom har högre

risk för suicid men även atypiska symtom såsom trötthet, ökad sömn, koncentrationsbesvär

och energilöshet. Blandade episoder innebär att patienten under samma period har både mani

och depression. De som drabbas av cyklotymi får mindre humörsvängningar och nedsatt

social funktionsförmåga samt upplevs instabila. Vid bipolär sjukdom kan sinnestillståndet

skifta mellan upprymdhet och svår depression. Cirka två procent av världens befolkning lider

av sjukdom (Adler m.fl., 2014). Stress har stor påverkan vid insjuknande av sjukdom, då

stressrelaterade orsaker konstateras vid cirka 50 procent av fallen. Sjukdom kan dessutom

vara ärftlig. Genetiska faktorer kan även öka risken för bipolär sjukdom med 60–90 procent.

En studie som jämför maniska och depressiva tillstånd hos män och kvinnor påvisar att

kvinnor oftast drabbas av ändringar i kostvanor, sömnbrist och viktnedgång, medan män har

större sexlust och blir mer hyperaktiva under deras maniska tillstånd. Kvinnor med bipolär

sjukdom fel diagnostiseras oftast med enbart depression (Miller m.fl., 2015).

En annan studie belyser att cirka 24 procent av dem som drabbas av bipolär typ 1 begår

självmord, medan risken för suicid är 19,8 procent hos de som drabbas typ 2 (Zengin m.fl.,

2013).

2 (35)

Diagnos och Behandling

Oftast är det svårt att diagnostisera bipolär sjukdom eftersom bedömningar måste kunna

urskilja andra psykiatriska sjukdomar (Adler m.fl., 2014). Andra psykiatriska sjukdomar som

har liknande symtom som bipolär sjukdom är personlighetsstörning, ADHD och borderline.

En helhetsbedömning av en patient bör inkludera en sammanställning av olika

bedömningsgrunder såsom missbruk, ärftlighet, sociala faktorer och episodernas karaktär. Vid

diagnostisering används intervjumanualer för atomisering, helhetsbedömning och

dimensionella diagnostik. För att diagnostisera bipolär sjukdom genom atomisering bör

patienten uppvisa ha flera symtom i enlighet med en förbestämd symtomlista. Dessutom ska

patienten ha haft symtomen under längre tid och ha påverkat patientens funktion (Adler m.fl.,

2014). Atomisering innebär först en genomgång av hela symtombilden och därefter

undersökningar av särskilda. En helhetsbedömning innebär att patientens fullständiga

symtombild jämförs med den karakteristiska formen av patientens aktuella diagnos. Vid

diagnostisering med hjälp av dimensionell diagnostik läggs fokus på de egenskaper som anses

betydande för en diagnos. Patienten bedöms utifrån en skala med olika klassificeringar från

låg till hög. Inom psykiatrin används ofta dimensionell diagnostik med skattningsskalor för att

kunna bedöma sjukdomsgraden samt symtomgraden. Ett exempel på en skattningsskala är

MADRS som används för att bedöma depressionsgrad. För att säkerställa rätt diagnos vid

maniska episoder krävs att patienten har haft sjukdomssymtom i sju dagar. För hypomani är

kraven fyra dagar (Adler m.fl., 2014).

Den grundläggande behandlingen vid bipolär sjukdom innefattar litium, vilket är ett beprövat

läkemedel som använts i över 60 år (Adler m.fl., 2014). Litium är ett långsiktigt

humörstabiliserande läkemedel som skyddar mot regelbundna manier, suicid och

depression. Biverkningar av litium är skakningar, diarré och ökad urinmängd.

Elektrokonvulsiv terapi (ECT) är ett behandlingsalternativ som används inom psykiatrisk

vård. Behandlingen utgörs av ECT- apparat som är justerbar avseende puls-bredd, frekvens,

stimuleringstid och strömstyrka. ECT rekommenderas när läkemedelsbehandling inte gett

effekt. ECT-behandling ger snabbare effekt och behandlingen bryter kraftiga maniska skov

och svårbehandlad depression. Behandlingen är livräddande och har stor betydelse vid svår

bipolär sjukdom. Vanligaste biverkningar av ECT-behandlingen är huvudvärk, muskelvärk

och illamående (Svenska psykiatriska föreningen, 2014). Således är det angeläget att

behandling av bipolär sjukdom påbörjas inom psykiatrisk specialistvård (Skärsäter, 2014). De

3 (35)

övriga icke-farmakologiska behandlingarna som rekommenderas är kognitiv beteendeterapi

(KBT), familjefokuserad terapi (FFT) och psykoedukation (PPI). Psykoedukation (PPI) är

psykopedagogiska interventioner eller psykoedukativa program som ger kunskap om

behandling och sjukdom. Det ger även gynnande erfarenhetsutbyte när individen deltar i en

grupp. PPI används som återfallsprevention under manier (Adler m.fl., 2014). Anledning till

att KTB och FFT erbjuds rör sig oftast om att de förhindrar återfall samt hjälper vid

depressiva episoder. Forskning belyser dock att FFT kritiseras då kliniker arbetar med en

familj i taget och inte flera familjer samtidigt (Miklowitz m.fl., 2009). Dessutom verkar

metoden inte främja utveckling av kommunikationsfärdigheter eller hantering av

humörupptrappning och stress.

Sjuksköterskans roll i mötet med personer som har bipolär sjukdom

Inom omvårdnadsarbetet är det angeläget att sjuksköterskan är medveten om den akuta fasen

som patienten går igenom. Den akuta fasen innebär koncentrationssvårigheter, oro, tidsbrist

för energi, obeslutsamhet samt svårigheter med att uttrycka sina behov, ta emot information

och fatta beslut. Sjuksköterskan bör tillhandahålla god vård samt förstå patientens symtom

(Skärsäter, 2014). Sjuksköterskan har ansvar att utföra personcentrerad vård, vilket innefattar

att arbeta utifrån patientens psykosociala, fysiska, sociala och andliga behov (Fransson

Sellgren, 2014). Skärsäter (2014) betonar vikten av personcentreradvård och menar att den

inkluderar att sjuksköterskan utformar en handlingsplan tillsammans med patienten för att

förebygga återfall av sjukdomen. Sjuksköterskan har även som uppgift att främja patientens

välmående och utveckling i syfte att patienten ska kunna återgå till sin sysselsättning.

Under patientens behandlingsprocess är det essentiellt att sjuksköterskan tillsammans med

patienten utformar en återfallspreventionsplan (Beentjes m.fl., 2016). Det mest lämpliga

tillfället att utforma en återfallspreventionsplan är oftast när patienten har återhämtat sig från

sitt tillstånd. När patienten är mottaglig för en återfallspreventionsplanen blir det enklare för

sjuksköterskan att leda patienten till en god omvårdnad. Återfallspreventionsplanen blir till

hjälp för både sjuksköterskan och anhöriga i hur de ska agera när patienten är i ett maniskt

tillstånd. När patienten har kommit över sin episod och är åter mottaglig för kommunikation,

kan sjuksköterskan och patienten revidera återfallspreventionsplanen tillsammans (Beentjes

m.fl., 2016).

Sjuksköterskor i en annan studie beskriver om patienter inom hel dygnsvård oftast vägrar

att ta sin medicin då de förnekar sitt maniska tillstånd (Daggenvoorde m.fl., 2015). Patienter

4 (35)

kan då bli verbalt aggressiva genom exempelvis förolämpningar, okontrollerbara och

uppjagade. Studien betonar vikten av att strukturera dygnsrytmen på ett sätt som sysselsätter

patienten på dagen och ger möjlighet till god sömn under natten. Sjuksköterskan bör utforma

en sådan plan tillsammans med patienten genom att skriva upp den på ett papper och följa upp

med patienten under dagen.

Forskning belyser sjuksköterskans roll i att skapa och hålla en god kontakt med både

patient och dennes anhöriga (Beentjes m.fl., 2016). För att patienten ska få god vård och

mindre täta episoder av sin bipolära sjukdom bör sjuksköterskan vidare skapa en öppen

dialog för att patienten inte ska känna sig misstänksam samt för att bibehålla patientens

förtroende. Förtroendet som sjuksköterskan ger till patienten bidrar oftast till en god

kontakt. Sjuksköterskor upplever dock att det kan vara svårt att få kontakt med en patient

som har hypomaniska episoder (Beentjes m.fl., 2016). När patienten förnekar sin sjukdom

blir det svårare för sjuksköterskan att samarbeta med patienten, vilket leder till att

sjuksköterskan kan ge företräde till anhörigas samarbete även om det går emot patientens

önskan. Ett motiv till att sjuksköterskor avbryter sekretessen beror på att de på längre sikt

vill skydda patientens välmående. Forskning påvisar även att sjuksköterskor upplever

utmaningar med att balansera sin lojalitet, vilket kan leda till att en dubbel-lojalitet uppstår.

Det kan vara svårt att ta emot information från anhöriga kring patientens sjukdomsinsikt

och samtidigt försöka bevara patientens integritet (Beentjes m.fl., 2016). Att ta emot

informationen från anhöriga kan således påverka sjuksköterskans och patientens relation.

Dessutom vill även anhöriga oftast ha stöd från sjuksköterskan, vilket kan leda till att

sjuksköterskan kommer i kläm mellan patienten och de anhöriga.

Samhälleliga och etiska aspekter

Uträkning av samhällskostnader i Sverige visar på dubbel risk för sjukfrånvaro och

förtidspensionering hos patienter med bipolär sjukdom. Försäkringsdagar täcker dock inte

alltid vid sjukfrånvaro, vilket kan leda till ekonomiska problem och samhällsproblem då

patienten blir i behov av olika former av samhällsstöd (Ekman m.fl., 2013; Proudfoot m.fl.,

2009).

Forskning visar att patienter med bipolär sjukdom oftast har lägre sysselsättningsgrad och

högre arbetslöshet. Patienter som är mellan 46–58 år har i regel högre arbetslöshet än den

genomsnittliga arbetslöshetsnivån (Elgie m.fl., 2007).

5 (35)

Elektrokonvulsiv (ECT) är en behandling som anses nödvändig. Det är behandlade läkare och

sjukvårdspersonalen som informerar individen. Den information som individen får är

behandlingsrekommendation, förväntad effekt och biverkningar. Informationen bör ges

muntligt och skriftligt innan behandlingen utförs. Därefter ska individen samtycka ECT-

behandlingen. I vissa fall kan individen få tvångsvårdad ECT-behandling, tillämpas i enlighet

med lagen om psykiatriska tvångsvård (LPT). ECT-behandlingen ska genomföras endast när

individen har allvarlig psykisk störning eller om andra behandlingsmetoder inte har gett

effekt. Efter man har utförd tvångsvård ska behandlingen utvärderas tillsammans med

individen och dokumenteras i individens journal (Svenska psykiatriska föreningen, 2014).

PROBLEMFORMULERING

Bipolär sjukdom är en kronisk sjukdom som oftast debuterar i tonåren och fram till vuxen

ålder. Sjukdomen innefattar omväxlande perioder av mani och depression samt medför i vissa

fall en ökad risk för suicid. För att kunna stötta en patient med bipolär sjukdom på bästa sätt

och där igenom minska patientens lidande samt främja välbefinnande, är det angeläget att

sjuksköterskor har förståelse för hur det kan vara att leva med bipolär sjukdom.

Det är viktig att sjuksköterskan gör en återfallspreventionsplan tillsammans med individen.

Sjuksköterskan ska även motivera till individen kvalificerad behandling.

SYFTE

Syftet var att belysa vuxna personers upplevelser av att leva med bipolär sjukdom.

TEORETISK REFERENSRAM

I denna litteraturöversikt användes Barkers omvårdnadsteori, tidvattenmodellen, som teoretisk

referensram.

Barker valdes som teoretisk referensram för att hans modell inriktar sig på vad individer med

psykisk ohälsa behöver för att leva ett gott liv. Han beskriver antaganden, principer och

förpliktelser som vägleder vid den psykiatriska omvårdnaden (Barker, 2003; Wiklund Gustin

& Lindwall, 2012). Han reflekterar kring hur det är att vara människa och leva med psykisk

ohälsa men också betydelsen av vårdrelation mellan sjuksköterska och patient. För att en god

vårdrelation mellan sjuksköterska och patient ska etableras är det viktigt att sjuksköterskan

använder sig själv som instrument, se patienten som expert om sitt eget liv och visa intresse

6 (35)

och engagemang samt inte utöva makt. Barker beskriver att bipolär sjukdom oftast är

individuell och föränderlig. Omvårdnadsteorin utgår därmed från att ett bipolärt tillstånd inte

är en sjukdom eller ett tillstånd individ är i, utan innebär psykisk ohälsa. Individen går igenom

en utveckling som förändras hela tiden. Barker anser att den psykiska ohälsan kan uppstå på

grund av olika svåra omständigheter som en individ har tvingats gå igenom och har haft

svårigheter med att hantera. En individ är med om olika livserfarenheter och händelser under

sitt liv, där psykisk ohälsa kan vara en del av livet och kan förändras (Wiklund Gustin &

Lindwall, 2012). Barker (2003) sätter störst fokus på individen och inte på sjukdomen

symtomen. Han menar att det finns tre erfarenhetsdomäner, själv, andra och världen som

formar individen samt som är viktiga för att individer ska återhämtas och återställas efter att

ha upplevt psykisk ohälsa. Den ena domänen är självdomänen som innefattar individens inre

värld och känslor. Den andra är världsdomänen som handlar om individens yttre värld som

hen upplever och kan reflektera kring. Den tredje domänen belyser hur individen beter sig i

sin omgivning. Barkers tidvattenmodell kan hjälpa en individ med psykisk ohälsa att

återupprätta sitt liv. I stället för att fokusera på kaoset och förändringarna i individens liv,

betonar Barker vikten av att se hela människan (Wiklund Gustin & Lindwall, 2012). Teorin

sätter således individens tillgångar och kapacitet i centrum och inte problemet. Barker menar

att tidvattenmodellen fokuserar på hur individen ska kunna få leva vidare efter psykisk ohälsa.

De upplevelser och erfarenheter som tiden med psykisk ohälsa medför är oftast betydelsefulla

och relevanta för att individen ska komma på rätt bana. För att individen ska kunna utvecklas

och må bättre är sjuksköterskan skyldig att anpassa samt skapa en stöttande miljö när krisen

pågår. När individens resurser omhändertas och vårdas på ett konstruktivt sätt kan hälsa

främjas (Wiklund Gustin & Lindwall, 2012).

METOD

Vald metod var en allmän litteraturöversikt som gjordes enligt Friberg (2017). En

litteraturöversikt är en sammanställning av tidigare forskningsartiklar kring ett specifikt

problemområde och där fokus läggs på artiklarnas metod, teoretiska utgångspunkter och

resultat, samt diskussion.

Urval

Tio kvalitativa artiklar ingick i litteraturöversikten. Artiklarna var publicerade under

tidsperioden 2006–2021. Inklusionskriterier som sattes var att samtliga artiklar skulle vara

7 (35)

original och beröra vuxna personer över 18 år med diagnosen bipolär sjukdom samt levt med

den i minst ett år. Artiklarna skulle också vara peer-reviewed vilket innebär att de har blivit

vetenskaplig granskade av andra forskare. Andra urvalskriterier var att artiklarna skulle vara

etiskt granskade eller beskrivit forskningsetiska överväganden. Kvantitativa studier

exkluderades för att hitta studier som utforskar upplevelser av sjukdomen och för att begränsa

antalet träffar.

Datainsamling

Ämnesdatabaser som användes var PubMed, CINAHL Complete och PsycINFO. Valet av

PubMed grundade sig i att det är stor databas som innehåller rikligt antal artiklar. Databasen

fokuserar på medicinisk forskning men innehåller även artiklar om psykisk ohälsa och

omvårdnad (Friberg, 2017). CINAHL valdes eftersom den inriktar sig på

omvårdnadsrelaterade artiklar. PsycINFO valdes eftersom det går att finna artiklar om psykisk

ohälsa.

Sökorden som användes var bipolar disorder, bipolar, experience, persons’ view, persons’

attitudes, adult, interviews as topic, qualitative studies, persons’ experience, subjective

experience,living with bipolar disorder.

För att informationssökningen skulle bli framgångsrik utnyttjades fyra söktekniker

presenterade av Friberg (2017). Dessa söktekniker var trunkering, boolesk söklogik,

fältsökning och sökhistorik. Trunkering (*) användes för att hitta alla böjningsformer för ett

ord/begrepp exempelvis experience eller experiences. Boolesk söklogik innehåller tre sök-

operatorer, AND, OR och NOT som används för att kombinera olika sökord. AND användes

för att kombinera sökord som inte tillhör varandra medan OR användes för att kombinera

synonymer och de sökord som inte går att trunkera. NOT användes för att utesluta artiklar

taggade med bestämt sökord men i denna litteraturöversikt fanns inget behov av att använda

det. Fältsökning eller fritextsökning användes där det saknades ämnesord för ett visst

ord/begrepp. Sökhistoriken används med fördel för att ha översikt över sökningarna,

experimentera med sökord och analysera sökningens steg samt sökorden. Annan sökteknik

som utnyttjades i denna litteraturöversikt var ämnesordssökning med hjälp av MeSH-

termer/CINAHL subject- headings och thesaurus. Friberg (2017) beskriver genom att använda

ämnesordslista och thesaurus går det att finna sökord som finns i databasen och det ämne som

är tänka att studeras.

8 (35)

Med hjälp av svenska MeSH-termer togs engelsk översättning fram samt synonymer. Vi

tog hjälp av översättnings dokument i Word, lexikon och ordbok. Efter att ha fått fram

sökning resultatet upptäckte vi att vissa artiklar inte svarade på litteraturöversiktens syfte. För

att kunna sålla ut de önskade artiklarna lästes först titeln och när titeln passade syftet lästes

abstrakt samt artikelns nyckelord granskades. När abstraktet passade syftet så lästes hela

artikeln. En del av de artiklar som valdes genom abstrakt granskning behövde exkluderas efter

läsning av hela artikeln. En artikel blev exkluderad då forskningsetiska ställningstaganden

inte fanns beskrivna. En annan blev exkluderad eftersom unga personer ingick i studien. En

tredje artikel exkluderades eftersom den inte var original. I databasen PsycINFO hittades en

artikel till resultatdelen genom manuell sökning. I bilaga1 presenteras litteratursökningen som

genomfördes.

Dataanalys

Dataanalysen gjordes i enlighet med Friberg (2017). Samtliga artiklar som skulle ingå i

resultatet skrevs ut i pappersform. Därefter lästes artiklarna flera gånger för att förstå

innehållet och sammanhanget. Eftersom artiklarna var skrivna på engelska har författarna

använt sig av Word-funktion som översatte från engelska till svenska. Efter översättningen

sammanfattades artiklarna och skrevs ner i en översiktstabell på ett Word-dokument, se bilaga

2. Därefter identifierades artiklarnas likheter och skillnader som sedan markerades med olika

färger. Avslutningsvis sorterades artiklarnas resultat samt fem teman skapades.

FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN

Kjellström (2017) beskriver att forskningsetik är etiska överväganden som finns i form av

etiska lagar, riktlinjer och etiska principer som är till för att skydda personer som medverkar i

en studie och som vägleder forskare vid forskning som berör människor.

Helsingsforsdeklarationen är en internationell forskningsetisk riktlinje som betonar vikten av

forskningsdeltagarnas hälsa och intresse samt informerat samtycke. I sjuksköterskornas

internationella etiska koden (ICN) anges sex etiska principer och av dessa fyra etiska

principer finns för att skydda personer som deltar i forskning. Det finns också

Etikprövningslagen (Lag, 2003:460) som reglerar att människors grundläggande rättigheter

respekteras. Andra etiska principer betonar likvärdig behandling och skydd för de svaga

grupperna i samhället, respekt för personliga integriteten, samt att fördelarna med studien bör

överväga riskerna.

9 (35)

Vid litteraturöversikt där forskningsartiklar granskas, bör författarna vägledas av dessa

etiska regler, riktlinjer och etiska principer och inkludera artiklarna som uppfyller dessa etiska

krav. För att detta skulle vara möjligt hade författarna ett urvalskrav att samtliga artiklar som

skulle ingå i resultatet skulle ha etisk godkännande eller ha beskrivit forskningsetiska

överväganden. Dessutom har vi så långt det gick försökt att vara så objektiva som möjligt för

att inte påverka resultatet genom vår förförståelse. På motsvarande sätt har vi låtit bli att

förvränga eller falsifiera andras resultat. För att detta kunde bli möjligt har vi tagit begrepp

från syftet för att söka fram artiklar som svarade syftet.

RESULTAT

I analysen av de inkluderade artiklarna framkom fem teman: att förlora och återta kontrollen,

påverkan på interpersonella relationer, påverkan på självbilden/identiteten, upplevelse av

stigmatisering och upplevelse av medicinsk behandling.

Att förlora och återta kontrollen

I studierna uttryckte deltagarna att de inte hade kontroll över sitt liv och sina beteenden under

samtliga episoder av bipolär sjukdom (Crowe m.fl., 2012; Fernandez m.fl., 2014; Granek

m.fl., 2016; Hormazábal-Salgado & Poblete-Troncoso, 2020; Jönsson m.fl. 2008; Rusner

m.fl., 2009; Tse m.fl., 2014; Veseth m.fl., 2012). I en studie angav Crowe m.fl. (2012) att

personer kunde handla impulsivt och fattade riskfyllda beslut utan att reflektera över

konsekvenserna under ett maniskt tillstånd. Vidare kunde personer hamna i en ekonomisk kris

då de festade mycket och spenderade stora summor pengar över en natt. Sömnbrist var också

ett annat problem under detta tillstånd vilket ledde till att personer fick psykos eller visade sig

naken offentligt och senare skämdes över sitt beteende. I en annan studie beskrev Fernandez

m.fl. (2014) att bipolär sjukdom kunde få personer att tappa kontrollen över sig själva då de

fick tankar och känslor som inte alls gick i linje med deras moral. Det kunde till exempel vara

självmordstankar och handlingar som de normalt aldrig skulle göra. Deltagarna uttryckte att

deras känslor svängde snabbt och kunde vara skrämmande. Crowe m.fl. (2012) beskrev även

att deltagarna svängde mellan onaturligt hög prestationsförmåga och utmattning med

energibrist, oförmåga att utföra någonting. Personer upplevde bristande kontroll över sina

symtom vilket var som att förlora kontrollen över sitt liv och kropp. Vidare beskrevs att

personer försökte att kontrollera symtomen men misslyckades och att detta skapade

frustration (Crowe m.fl., 2012) och hopplöshet (Hormazábal-Salgado & Poblete-Troncoso,

10 (35)

2020). Veseth m.fl. (2012) beskrev att många personer inte förstod negativa konsekvenser av

maniepisoder. Författarna beskrev också att personer ville bli av med den maniska episoden

snarast när de tillslut förstod konsekvenserna som exempelvis kontrollförlust. Granek m.fl.

(2016) beskrev i sin studie att deltagarna upplevde förändrad personlighet och nedsatt

kognitiv förmåga som ett resultat av bipolär sjukdom. Personer använde olika strategier för att

undvika återfall genom att lyssna på tidiga varningssignaler i kroppen (Veseth m.fl., 2012).

De upplevde att denna process var utmanande då det tog både tid och energi samt att

varningssignalerna var individuella. Efter att ha genomgått olika dimensioner av bipolär

sjukdom under lång tid fick deltagarna erfarenheter hur symtomen började och i och med det

utvecklat strategier att hantera symtomen. De beskrev vikten av olika aktiviteter för att rikta

fokus mot och bryta sina tankemönster. Aktiviteter som fungerade bra var rutinarbete och

barnuppfostran samt att ha något att se fram emot exempelvis att föda ett barn. Fantasi om

något roligt användes som distraktion från de jobbiga upplevelserna. Vissa fann trygghet i

trädgårdsarbete, matlagning samt religionsutövning. I studien av Michalak m.fl. (2006)

beskrevs även vikten av tillgång till arbete regelbundet, sociala interaktioner och fysisk

aktivitet för att deltagarna skulle må bättre. Detta medförde att de inte fick skov lika ofta som

innan. Att jobba i skift utgjorde en risk för skov. Det fanns andra deltagare som inte tyckte om

arbete med fasta tider utan föredrog variationer. Vissa deltagare som fann tryggheten genom

utbildning med ostrukturerad arbetsmiljö oroade sig om framtiden som anställd på en

arbetsplats med en oregelbunden arbetstid. Att ta emot hjälp och stöd från professionella,

familj och vänner samt ta mediciner (Hormazábal-Salgado & Poblete-Troncoso, 2020;

Jönsson m.fl., 2008; Tse m.fl., 2014) och möjlighet till egen tid (Jönsson m.fl., 2008)

beskrevs som viktiga redskap för att klara av sin vardag. Dessutom uttrycktes att ha

sjukdomsinsikt och få rätt medicin som effektiva komponenter för att återta kontroll över

symtomen och sitt liv. De angavs även att engagera sig i någon sysselsättning under återfallen

reducerade symtomen. Att få lära sig om bipolär sjukdom och få mer kunskap om det gjorde

att sjukdomen kändes mindre skrämmande för deltagarna. Personer i tidigt vuxen ålder och

äldre vuxna beskrev olika hanteringsstrategier för att minska återfall (Tse m.fl., 2014). Dessa

hanteringsstrategier fungerade inte alltid eftersom symtomen kunde komma under oväntade

omständigheter, exempelvis kunde en lyckad jobbintervju trigga symtomen liksom när första

lönen kom.

I studien av Rusner m.fl. (2009) beskrevs att personer som lever med bipolär sjukdom

11 (35)

upplevde sitt liv som extra intensivt och komplext utöver det som tillhörde det normala

livet. Sjukdomen beskrevs som mångdimensionell och att detta skapade svårigheter för

individen att själv förstå och beskriva sin upplevelse med ord för andra personer.

Påverkan på interpersonella relationer

Blandepisoden beskrevs som obehaglig och utlöste känslor och tankar som skadade relationer

med andra (Crowe m.fl., 2012). Detta skapade svårigheter att skapa och upprätthålla

meningsfulla relationer med familj och vänner (Granek m.fl., 2016). Personer fick en känsla

av skam och skuld på grund av orsakat sin förlust av nära och kära (Rusner m.fl., 2009) och

på grund av deras pinsamma beteenden under kontrollförlusten (Crowe m.fl., 2012; Granek

m.fl., 2016). I sin studie beskrev Fernandez m.fl. (2014) att bipolär sjukdom visade sig även

påverka individernas kärleksrelation. I studien framkom att några personer skilde sig på grund

av sjukdomen medan andra upplevde negativ påverkan på deras relation med sin partner. En

del upplevde även att deras relation med sitt barn påverkades. Detta då de behövde läggas in

på sjukhus och inte kunde vara närvarande och en förälder som de önskade vara. Likaså

beskrev flera personer att deras relation med vänner kunde försvåras. Vissa undvek att bygga

en nära relation med andra medan andra fick vänner när de var i en kreativ period men hade

svårt att bibehålla den relationen när de var i en depressiv period. En del valde att inte träffa

sina vänner när de mådde dåligt.

Påverkan på självbilden/identiteten

I studierna beskrevs att personer upplevde att bipolär sjukdom påverkade deras liv och

självbild markant (Crowe m.fl., 2012; Fernandez m.fl., 2014; Michalak m.fl., 2011; Veseth

m.fl., 2012). Personerna upplevde att deras självbild/identitet påverkades av både mani och

depression. Personer hade positiva inställningar till maniska/hypomaniska episoder (Veseth

m.fl., 2012; Rusner m.fl., 2009). Under dessa episoder var deltagarna glada, positiva och full

av energi samt effektiva. De upplevde att livet kändes meningsfullt och de mådde bra. Få

kände sig som en superhjälte och oslagbara då de fick stor självkänsla och allmakt samt

eufori. Personerna upplevde inte bekymmer under detta tillstånd (Veseth m.fl., 2012). De

upplevde att det inte fanns problem utan bara lösningar. En del personer använde sitt

energiöverskott till att jobba övertid och prestera mer på jobbet. Andra passade på att utföra

nödvändiga sysslor i hemmet som de inte orkade göra när de var deprimerade. Därför var de

ambivalenta att släppa taget om dessa episoder och något som de längtade efter. Personer

12 (35)

upplevde en osäkerhet att behandla sina maniska episoder på grund av att de under detta

tillstånd var självsäkra och upplevde en lyckokänsla som de inte ville släppa taget om (Crowe

m.fl., 2012; Tse m.fl., 2014). Personer upplevde även att det var smärtsamt att leva med mani

då de upplevde avsmak för tillståndet (Veseth m.fl., 2012). Även om det var positivt med

dessa episoder hade det negativ inverkan i det långa loppet då följden av intensiv mani blev

intensiv depression.

Under depressiva episoder upplevde deltagarna att allt var svart (Veseth m.fl., 2012) och de

hade mörka tankar (Rusner m.fl., 2009). Deltagarna var negativa till allt men speciellt

upplevde de självförakt (Crowe m.fl., 2012). De upplevde missnöje med sig själva och att de

inte var på samma nivå i jämförelse med andra. Deltagarna hade lågt självförtroende och

upplevde en osäkerhet kring sin förmåga att bedöma saker (Granek m.fl., 2016; Jönsson m.fl.,

2008; Rusner m.fl., 2009). Detta medförde att de inte vågade testa sina behov som exempelvis

att skaffa barn som de inte klarar av att uppfostra självständigt (Granek m.fl., 2016).

Michalak m.fl. (2011) beskrev i sin studie att en del av deltagarna upplevde att bipolär

sjukdom påverkat självbilden negativt medan andra upplevde att bipolär sjukdom verkat

positivt. Deltagarna som beskrev sin positiva upplevelse av bipolär sjukdom var de som hade

jobb och andra sysselsättningar som de fann mening i. Crowe m.fl. (2012) antog att det

skiftande humörtillstånd mellan depression och mani gjorde att personerna fick instabil

självuppfattning. Behovet att ta medicin påverkade även självbilden då det sågs som

personligt misslyckande. Dessutom skapade det en känsla av att vara otillräcklig. Det

orsakade även en upplevelse av att vara annorlunda än andra och vara en indikation att något

var fel. Ytterligare påverkades självbilden negativt då de var ekonomiskt beroende av andra

(Michalak m.fl., 2006). Att leva med bipolär sjukdom väckte även många andra känslor

såsom aggressivitet, sorg, rädsla för återfall, rädsla att bli övergiven och hamna i ensamhet,

ånger och självklander för saker de gjorde under en pågående episod (Granek m.fl., 2016).

Upplevelse av stigmatisering

Förutom sjukdomens symtom beskrevs att andras reaktion på symtomen påverkade

deltagarnas liv och självkänslan (Crowe m.fl., 2012; Jönsson m.fl., 2008; Michalak m.fl.,

2011). Visa personer upplevde att människor var obekväm med bipolär sjukdom vilket gjorde

att de valde att bara avslöja det till få personer. Andra personer tyckte att det inte var bra för

vänskapen att alltid prata om sin psykiska sjukdom. Michalak m.fl. (2011) beskrev att

13 (35)

deltagarna upplevde negativa sociala reaktioner såsom stigma relaterat till sin bipolära

sjukdom. Att ha bipolär sjukdom orsakade självstigma hos visa deltagare vilket i sin tur

gjorde att deltagaren såg sig själva som förlorare och otillräckliga samt fick känslor av skam.

Personerna kunde också förvänta sig att stöta på någon form av stigmatisering i framtiden.

Konsekvenserna av stigmatisering begränsade personens möjlighet att prata öppet om sin

sjukdom med andra och få stöd som personen skulle behöva. Individerna upplevde även att

medier hade en annan syn på bipolär sjukdom som inte speglade deras verklighet och att

människor i samhället påverkades av det perspektivet. Kunskapsbrist ledde till att människor i

samhället hade en annorlunda syn på personer som har bipolär sjukdom och om själva

sjukdomen. Förutom mediebilder beskrevs även att kultur spelade en stor roll att bli utsatt

för social stigmatisering även inom den närmaste kretsen. Jönsson m.fl. (2008) beskrev att

deltagarnas självstigmatisering gjorde att de inte ville identifiera sig som någon med psykisk

ohälsa. Resultatet av detta synsätt ledde till att de upplevde svårigheter att acceptera

sjukdomen. Andras uppfattning om psykisk ohälsa och upplevelse av fördomar från

omgivningen försvårade även acceptans av sjukdomen hos deltagarna. Personerna beskrev att

fördomar från omgivningen orsakade mer osäkerhet och påverkade självkänslan

negativt. Hormazábal-Salgado och Poblete-Troncoso (2020) beskrev att visa personer

upplevde att deras psykisk ohälsa blev en börda för familjen vilket gjorde att de slutade att

involvera dem för att inte förlora familjens kärlek och samhörighet (Hormazábal-Salgado &

Poblete-Troncoso, 2020). Konsekvenserna av detta var att deltagaren kände sig ensam med

sin sjukdom. Fernandez m.fl. (2014) beskrev i sin studie att flera personer blev förnedrade av

sina släktingar och vänner. De blev kallade ”galna” och att de inte ska ha ansvar för ett barn.

Detta ingav en känsla av ensamhet, utanförskap och var sårande. Generellt blev

konsekvenserna av egen och social stigmatisering att deltagarna behövde ljuga om sin

sjukdom eller vara selektiva om vem som de delade sin historia med (Crowe m.fl., 2012;

Hormazábal-Salgado & Poblete-Troncoso, 2020; Michalak m.fl., 2006; Michalak m.fl.,

2011).

Upplevelse av läkemedelsbehandling

Vid medicinsk behandling upplevde individerna oro över läkemedelsbiverkningar (Crowe

m.fl., 2012; Granek m.fl., 2016; Fernandez m.fl., 2014). I en studie beskrev Fernandez m.fl.

(2014) att en del patienter hade svårt att leva sitt liv samtidigt som de blev medicinsk

behandlade. De upplevde att de inte var klarsynta utan kände sig dämpade. Medicinerna

kunde ge dem koncentrationssvårigheter och nedsatt minne. Vissa blev tvingade att bli

14 (35)

sjukskrivna eller arbeta deltid. Det var svårt att fullfölja och avsluta en utbildning som de

påbörjat. Detta medförde bristande följsamhet av medicinering. En del vägrade att fortsätta ta

tabletter efter sjukhusinläggning. Crowe m.fl. (2012) angav att deltagare upplevde även att

läkemedlen förändrade deras sätt att vara och deras smakupplevelse. Andra upplevde också

ilska över tidigare misslyckad behandling (Granek m.fl., 2016). Individerna upplevde även att

de inte hade kontrollen över sin behandling som medförde en känsla av maktlöshet och

autonomiförlust (Crowe m.fl., 2012; Fernandez m.fl., 2014). De tog medicinerna eftersom de

hade blivit tillsagda (Crowe m.fl., 2012) och att de helst ville bestämma över sin behandling

själv utan yttre krav. Behovet av att följa vårdpersonalens ordination förvärrade känslan av

autonomiförlust samt skapade frustration. Dessutom upplevde personer förlust av autonomi

vid kontakt med psykiatrisk vård. Upplevelsen var brist på information om sjukdom och

behandling (Fernandez m.fl., 2014). De förstod inte vilken diagnos de hade eftersom

vårdpersonalen inte heller informerade vad läkemedlen hade för syfte.

DISKUSSION

Diskussionsdelen består av metoddiskussion och resultatdiskussion. I metoddiskussion lyftes

fram litteraturöversiktens styrkor, svagheter och tillförlitlighet. I resultatdiskussionen

diskuterades litteraturöversiktens resultat med hjälp av tidigare studier och teorier. Här lyftes

även författarnas reflektioner.

METODDISKUSSION

Till en början var det utmanande att hitta relevanta artiklar till översikten. Sökningar på

artiklar från de senaste tio åren gav litet utfall. De artiklarna som inte var användbara

besvarade inte studiens syfte.

Författarna inkluderade artiklarna Michalak m.fl. (2006), Michalak m.fl. (2011) och Granek

m.fl. (2016) där den ena undersökte livskvalitet och den andra upplevelser av stigmatisering

samt den tredje hur bipolär sjukdom påverkade gifta par. Anledningen till varför dessa artiklar

valdes var en brist på artiklar som handlade om upplevelse av bipolär sjukdom. I efterhand

kunde vi konstatera att vi kunnat utöka sökorden ytterligare till exempel ‘’manic episode’’,

‘’depressive episode’’, ‘’mixed states’’ och ‘’erythmia’’. Då hade vi möjligtvis funnit fler

artiklar som besvarade syftet. Detta var inte så enkelt eftersom i början av artikelsökningen

använde vi sökord som ‘’Impact’’, ‘’Interpersonal relations, ‘’Quality of life, ‘’Emotions’’,

15 (35)

och ‘’ Functioning’’. Senare förstod vi lägga vår enskilda förförståelse åt sidan och enbart låta

syftet styra artikelsökningen.

När tidsperiod utökades med ytterligare fem år genererades ett större underlag av artiklar. Att

artiklarna är från tidsperioden 2006–2021 kan anses vara styrka, då författarna fick möjlighet

att finna flera artiklar som besvarade syftet. Sökningarna inkluderade olika typer av bipolär

sjukdom. Om sökningarna hade begränsats till olika typer av bipolär sjukdom hade det inte

genererat lika många artiklar som besvarade studiens syfte.

Livserfarenhet med sjukdom samt åldern på deltagarna i studierna begränsades till 18 år och

äldre. Dessa inklusionkriterier kan ses som en styrka då belyste vuxna personer upplevelser av

att leva med bipolär sjukdom. Utan begränsande inklusionkriterier hade det varit svårt att hitta

relevanta artiklar som besvarade studiens syfte (Friberg, 2017). Vidare valdes enbart

kvalitativa studier ut då de beskrev upplevelser kring bipolär sjukdom. Kvantitativa studier

var inte relevanta för studiens syfte då de oftast inte undersöker upplevelser av sjukdomar.

Enbart vetenskapliga artiklar som var skrivna på engelska användes, vilka översattes till

svenska. Att översätta artiklarna i Word-funktion samt genom lexikon och ordbok ökade

förståelsen av innehållet. Författarna tog hjälp av MeSH-termer för att hitta relevanta

medicinska termer som var användbara i olika databaser. MeSH har en översättningsfunktion

som översätter sökord på svenska och engelska. Sökorden gav ett lämpligt underlag av

relevanta artiklar. De flesta vetenskapliga artiklarna återfanns i PubMed. Dock hade en

databas inte genererat tillräckligt många artiklar och därmed användes de andra två

databaserna för att öka studiens tillförlitlighet. Flera databaser gav således bredare sökningar i

ämnet.

Artiklarna kom ifrån olika länder, såsom Nya Zealand, Australien, Israel, Chile, Sverige,

Kanada, Kina och Norge. Detta kan ses som en styrka då det ger studien ett brett och

internationellt perspektiv. Ett smalare geografiskt perspektiv hade inte resulterat i lika bred

insikt, vad gäller bipolär sjukdom. Författarna har haft god kommunikation och gott

samarbete under hela arbetet.

16 (35)

RESULTATDISKUSSION

Upplevelse av bipolär sjukdom

Syftet med litteraturöversikten var att belysa vuxna personers upplevelser av att leva med

bipolär sjukdom. Resultatet sammanfattades i fem teman men endast tre teman kommer att

diskuteras.

Att förlora och återta kontrollen handlar om personers bristande förmåga att styra över sina

beteenden och vardagslivet under pågående episod och att de ständigt strävar efter att hitta ett

sätt att återta kontrollen. Vi tror att det kan vara både skrämmande och frustrerande för en

person att förlora kontrollen över sitt beteende. Individen kan uppleva att livet rasar samman

och kan få svårt att återta kontrollen, vilket i sig är en psykisk påfrestning. Det är ytterst

viktigt att personer med pågående symtom får stöd med att få ihop vardagen. Att de får

verktyg att hantera kaoset som kan uppstå. Här har sjuksköterskan självklart en viktig roll att

kartlägga vilka behov personen har och utbilda utifrån detta. Att förlora och återta kontrollen

kan ge en känsla av makt när kontrollen återtas.

I en tidigare forskning beskriver Crowe och Inder (2018) vikten av

psykoedukation som verktyg för att personer med bipolär sjukdom ska hålla sig

friska genom livsstilsförändringar så som regelbundna rutiner, regelbunden sömn och sunda

matvanor. För nydiagnostiserade kan psykoedukation hjälpa dem att acceptera sjukdomen och

särskilja sin personlighet från sjukdomens symtom. Dessutom kan det leda till en

ökad självmedvetenhet, att personen lyssnar mer på kroppens signaler och symtom i takt med

ökad kunskap om sin sjukdom. Detta kan i sin tur leda till att individen känner igen sina

symtom tidigare vid upprepade återfall och lär sig att hantera dem samt att söka professionell

hjälp i tid. Joas m.fl. (2020) visade i sin studie att psykoedukation har god effekt vad gäller

att reducera nya skov och inläggning i slutenvård.

Under maniska episoden påverkades självbilden/identiteten positivt då självförtroendet var

starkt och personerna hade felaktigt uppfattning om sin identitet. Däremot påverkades

självbilden/identiteten negativt under den depressiva episoden då personer hade lågt

självförtroende, kände sig otillräckliga, onormala och värdelösa. Den depressiva episoden

präglades även av självförakt, sorg och suicidtankar. Sjuksköterskan behöver vara

uppmärksam på tecken på suicidala tendenser för att fånga upp dem i riskzonen och

17 (35)

förebygga riskerna genom att sätta in både korta och långsiktiga planer. Examensarbetets

resultat visar även att patienterna inte kontrollerar sina impulser och sig själva vid maniska

episoder och vi tror att det vid detta tillfälle finns risk för suicid som bör uppmärksammas.

Det finns således en suicidrisk vid både maniska och depressiva episoder. I motsats till vårt

påstående visade en studie av Au m.fl. (2021) att suicidtankar och beteenden hos personer

med bipolär sjukdom var signifikant högre hos dem som hade svår depression och

blandtillstånd än de med måttlig depression, mani och hypomani. En annan studie visade

kopplingen mellan tidigare suicidförsök och flera antal riskfaktorer hos personer med bipolär

typ1 (Subramanian m.fl., 2020). Dessa riskfaktorer var depression, längre duration av

depression, täta skiftningar i stämningsläge, samsjuklighet med andra psykiatriska sjukdomar

och suicidhistoria i familjen samt bristande problemlösningsförmåga. Vi anser att det är därför

viktigt att bryta en episod i ett tidigt skede.

Phil Barker beskriver i sin teori om tidvattenmodellen att psykisk ohälsa är en kris snarare än

sjukdom som en person kan gå igenom (Barker, 2003; Wiklund Gustin & Lindwall, 2012). I

självdomänen beskriver Barker individens relation till den inrevärlden och hur denne upplever

och hanterar sina känslor som erfars under livets gång. Detta kan kopplas till

litteraturöversiktens resultat som visade att individer med bipolär sjukdom upplevde att

sjukdomens symtom och andras reaktioner var överväldigande. De upplevde att de förlorade

kontrollen över sina beteenden och handlingar under en episod som senare ledde till

upplevelse av skam och skuld. Dessutom upplevde individerna känslan av att vara

annorlunda, blev osäkra på sig själv och om framtiden. Andradomänen innefattar de

erfarenheter som vi får genom interaktioner med andra personer som finns i vår omgivning. I

examensarbetets resultat framkom att personer som lever med bipolär sjukdom hade både

positiva och negativa upplevelser i samspelet med andra. Samspelet med andra främjade hälsa

genom att minska nya skov samtidigt som det skapade rädsla för stigmatisering,

otillräcklighetskänslor, isolering och utanförskap. I väldsdomänen beskrivs hur vi förhåller

oss till oss själva, tänker och reflekterar kring det som vi har varit med om och därefter

försöka förändra det. Deltagarna i litteraturöversikten hade svårt att hantera symtomen i

början men efter upprepade återfall lärde de sig tidiga signaler, vad som utlöste symtomen och

därmed fått erfarenheter att hantera nya skov.

När en person kastas mellan två motsatta poler, mani/hypomani och depression kan det vara

skrämmande för personen. Barker beskriver att personen kan uppleva detta som hotfullt och

18 (35)

som en ” dunkel ocean” och att personen sitter själv i en sjunkande båt mitt i oceanen där det

är omöjligt att ta sig i land själv (Wiklund Gustin & Lindwall, 2012). Han betonar att

sjuksköterskan har ansvaret att bygga en bro eller sträcka ut en livlina till personen och dra

denne in till land. Han menar att patienten som är psykisk sjuk kan befinna sig i svåra

livsomständigheter som är bortom patientens förmåga att hantera. Detta kan upplevas som

skrämmande stormar och att patienten behöver komma i skydd och säkerhet och att

sjuksköterskan bör tillgodose dessa behov. Enligt modellen ska sjuksköterskans hållning utgå

från dygdetik som präglas av välvilja att hjälpa individ som är i behov av vård.

Sjuksköterskan ska sträva efter att etablera en god vårdrelation i stället för att lägga mycket

fokus mot uppgifter på teknisk nivå. Dessutom ska sjuksköterskan anpassa omvårdnaden

utifrån den unika personens livsvärld genom att integrera dessa tre erfarenhetsdomäner. Han

menar också att istället för att fokusera på patientens problem ska hon lägga tonvikt vid att ta

vara på patientens resurser som kan vara värdefull för återhämtning. Sjuksköterskan ska även

hjälpa patienten att reflektera kring sin situation för att denne ska kunna förstå, acceptera och

kunna leva med det.

Samhälleliga aspekter

I vårt examensarbete framkom att individer som lever med bipolär sjukdom hade svårigheter

att fullfölja studier och arbeta när de fick återfall samt på grund av läkemedelsbiverkningar. I

en studie beskrev Ekman m.fl. (2013) att bipolär sjukdom innebär stora kostnader för

samhället och inkomstförlust för den enskilde. De beräknade både direkta och indirekta

kostnader för en patient per år. Direkta kostnaderna var utgifter för läkarbesök,

sjukhusinläggningar och läkemedelskostnader. Indirekta kostnader var produktionsbortfall på

grund av sjukskrivningar, nedgång till deltidsarbete och tidig pensionering. Antalet

sjukskrivningsdagar och förtidspensionering beskrevs vara högre för kvinnor än män. I

genomsnitt beräknades kostnaderna för en patient till 27 414 euro år 2008. Indirekta

kostnaderna låg mellan 21 000 euro och 35 800 euro. Indirekta kostnaderna var högre för

bipolär typ 1 jämfört med bipolär typ 2. Särskilt hög var slutenvårdskostnader för psykotiska

symtom och driftkostnader. Stora hälso- och sjukvårdsresurser används vid slutenvård vilket

är ekonomisk förlust för samhället medan den enskilde betalade relativt lite. När individen får

nya skov, är inlagd, inte klarar sig själv eller förtidspensioneras krävs det olika insatser från

kommunen så att individen får det så bra som möjligt. Insatserna kan till exempel vara

boendestöd, ledsagning, och socialbidrag.

19 (35)

Anhörigas upplevelse

Att vara anhörig till en person med bipolär sjukdom kan vara väldigt svårt eftersom personen

skiftar mellan känslor med två motsatta poler. För anhöriga kan det vara svårt att hänga med

personens humörsvängningar vilket gör att dagen kan fyllas av osäkerhet. Personer som

drabbas av mani och psykos har ej sjukdomsinsikt vilket gör det svårt för anhöriga att få

personen att förstå att hen behöver vård. Anhöriga kan uppleva att det är svårt att urskilja

personens identitet från sjukdomens symtom. Därför kan de vara i behov av information,

kunskap om personens sjukdom samt behandling för att förstå och hjälpa personen på bästa

sätt. Författarna till denna litteraturöversikt anser att det viktigt med utbildning till anhöriga.

Detta kan med fördel ske i grupp så anhöriga kan träffa andra i samma situation och dela

upplever med varandra. Detta kan vara värdefullt för anhöriga då dem kan få nya kontakter

och känna sig mindre ensamma i sin situation. Här har sjuksköterskan en viktig roll att skapa

denna möjlighet. Anhöriga är även viktiga för att personen ska få vård snabbt om personen är

psykotisk och inte själv är medveten om sitt tillstånd. Sjuksköterskan har även ett ansvar att

stötta anhöriga i den mån hen kan. Det kan vara genom regelbunden kontakt eller genom att

remittera till kurator/psykolog. Anhörigas ekonomi kan också drabbas om personen är

sjukskriven under långt tid och är ekonomisk beroende av andra. Allt detta medför stort

ansvar och belastning på anhöriga som kan i vissa fall glömma att ta hand om sig själva då

deras fokus riktas mot den sjuke. Därför kan de vara i behov av avlastning.

I en tidigare studie av Jönsson m.fl. (2011) lyfts fram att anhöriga till individer med bipolär

sjukdom kan känna sig belastade samt ha svårt för att få uppfattning av sina egna känslor på

grund av påfrestningar. Det är viktigt för familjemedlemmarna att få en framtid som inte

behövde vara präglad av oro. Situationen måste ses från olika aspekter och en acceptabel

överenskommelse måste skapas av dem själva. Det är viktigt med gränser samt i vilken

utsträckning av ansvar de har för den individen som är sjuk. Detta kan ske när

anhöriga hanterar sina känslor av ansvar och kontroll till sjukdomen. Anhöriga måste känna

stabilitet samt förbättring för att bli hoppfulla för att bygga upp hopp för framtiden. Detta gör

anhöriga genom ansträngningar så att de kan hantera andra brist på förståelse och arbeta

igenom sina egna känslor kring sjukdom. Det lyfts även fram att anhöriga kan känna ett behov

av att träffa andra familjer som har liknade erfarenheter. På så sätt kan de stödja varandra

genom att dela erfarenheter och diskutera hur man kan göra livet mer hanterbart.

20 (35)

Under temat, upplevelse av medicinsk behandling uttryckte personer oro för

läkemedelsbiverkningar och rädsla för att bli beroende. De upplevde att medicinerna

förändrade deras personlighet och kände sig dämpade av dem. Personerna upplevde att de inte

hade makt över sina mediciner vilket skapade känslor av autonomiförlust. Vi misstänker att

det kan förekomma konflikter mellan patienten och vårdgivaren respektive patienten och

anhöriga. Patienten kan ha ett starkt motstånd till medicinering på grund av upplevelser och

förstår kanske inte vikten av medicinering, medan vården och anhöriga har en annan syn.

Sjukvårdspersonalen och anhöriga vill patientens bästa och kanske försöker övertala patienten

till medicinsk behandling medan patienten kan se detta som tvång, bli paranoid vid psykos

och fientlig gentemot dem. Detta kan förstås leda till tvångsvård om personen inte samarbetar

till följsamhet av medicinering då personen kan bli en fara för sig själv och andra. Vi

misstänker att detta är ett förekommande problem bland personer med bipolär sjukdom men

också generellt inom psykiatrin. Här är det viktigt med regelbunden kontakt och stöd från

sjuksköterskan för att skapa trygghet och förtroende till sjukvården. Detta kan uppnås genom

tät telefonkontakt och återbesök till vårdgivaren samt hembesök om behov finns.

KLINISKA IMPLIKATIONER

Studierna som författarna valde visar att individen med bipolär sjukdom upplevde sig

missförstådda av vårdpersonal och samhället. Anledningen till detta kan vara omgivningens

och sjukvårdens brist på kunskap. Sjuksköterskan bör vara beredd att utöka sin kunskap om

sjukdomen. Därefter bör sjuksköterskan kunna föra vidare kunskapen om bipolär sjukdom till

omgivningen och anhöriga för att minska stigmatisering. Det är viktigt att sjuksköterskan

diskuterar med annan vårdpersonal för att möjliggöra samtalsstöd till individen och anhöriga.

För att minska stigmatisering och utanförskap som individen kan uppleva, är det viktigt att

anhöriga tar del av kunskapen genom samtalsstöd. Det leder till att anhöriga får bredare

kunskap så att individen får en lämplig behandling. Studierna lyfter även fram olika

tillvägagångssätt för individer med bipolär sjukdom för att bevara deras hälsa och minska

återfall. Sjuksköterskan tillämpar dessa tillvägagångssätt i omvårdnadsarbetet genom till

exempel en återfallspreventionsplan. Återfallspreventionsplanen har stor betydelse för tidig

sjukdomsinsikt, då kan sjuksköterskan ta hjälp av återfallspreventionsplanen när individen är i

sitt tillstånd. När individen bli mottaglig kan sjuksköterskan och individen tillsammans

redigera en ny återfallspreventionsplan. Genom att öka sin kunskap och förståelse så minskas

21 (35)

individens lidande samt främjar individens välbefinnande. Det är även viktigt för

sjuksköterskan att vara uppmärksam på individens sjukdomsupplevelse så att individen får

rätt omvårdnad och behandling. Författarna vill minska stigmatiseringen som finns i vårt

samhälle. Därigenom vill författarna sprida mer kunskap och förståelse om sjukdomen i detta

självständiga arbete så att det nås fram till omgivningen.

FÖRSLAG FORTSATT FORSKNING

Det råder brist på generell kunskap om bipolär sjukdom, vilket leder till att individer med

sjukdomen stigmatiseras och kan uppleva identitetsförlust. När samhället, anhöriga och

vårdpersonal har god kännedom och kunskap om bipolär sjukdom, minskar förhoppningsvis

stigmatisering och ohälsa. Att psykisk ohälsa blev ett ämne som är tabubelagt gjorde att

personer blev tvungna att hålla sin situation hemligt. Utifrån det kan vi tolka att tankar om

stigmatisering tog stor plats i personens vardag vilket det egentligen inte borde göra.

Sjukdomen i sig skapar stort lidande och begränsningar. Att behöva utsättas för stigmatisering

eller hela tiden försöka hålla upp fasaden att de mår bra och dölja sina problem blir ytterligare

påfrestande samt tar både tid och kraft. Vi anser att sjukvården och samhället i allmänhet har

ett ansvar att bryta denna stigmatisering av personer med bipolär sjukdom eller annan psykisk

sjukdom. Detta kan uppnås med ökad kunskap och öppna diskussioner som bipolär sjukdom

till allmänheten. Att det lyfts fram i olika tv-program, tidskrifter och sociala medier men på ett

rättvist sätt och med sakkunnighet. Det är även önskvärt att professionella inom området och

personerna med sjukdomen får delta i dessa forum. Därför vore det önskvärt med fortsatt

forskning som belyser omgivningens förståelse om sjukdomen samt omgivningens påverkan

på individer med bipolär sjukdom. Författarna vill belysa att det finns få studier om

upplevelser av att leva med bipolär sjukdom. Det borde forskas mer studier kring detta

område. Då kan omgivningen få ökad kunskap och information om sjukdomen. Detta skulle

minska fördomar och negativa attityder i arbetslivet.

SLUTSATS

Bipolär sjukdom är en komplex psykisk sjukdom som skapar stort lidande för personer med

diagnosen. Symtomen är som berg- och dalbana och oförutsägbar vilket skapar svårigheter att

förstå och hantera humörsvängningarna. Deltagarna beskrev sina upplevelser vid den

maniska, depressiva och blandepisoder. Vid den maniska episoden upplevde personer stort

självförtroende och livsglädje samt känslor av att vara allsmäktig samt eufori. Mani präglades

22 (35)

även av kontrollförlust, psykos, sömnbrist och bristande konsekvenstänkande vilket bidrog till

riskfyllda beteenden och ekonomiska problem. Den depressiva episoden präglades av

självförakt, otillräcklighetskänslor, hopplöshet, självmordstankar och misslyckande samt

dyster framtidstro. Själv och andras stigmatisering skapade osäkerhet, social isolering och

utanförskap. Deltagarna beskrev även kontrollförlust över sin läkemedelsbehandling vilket

skapade känslan av autonomiförlust, frustration och maktlöshet. Läkemedelsbehandling

skapade även oro för biverkningar. Deltagarna upplevde även svårigheter att upprätthålla

interpersonella relationer, studier och arbetslivet. Trots utmaningarna går det att begränsa

sjukdomens omfattning och leva med den samt ha ett relativt bra liv med hjälp av mediciner

och kombination av olika hanteringsstrategier. Denna litteraturöversikt kan bidra till ökad

kunskap och förståelse för vårdpersonal som möter dessa personer inom i olika

vårdsammanhang. För personer som har fått bipolär diagnos nyligen kan det vara svårt att

veta vad som fungerar, inte fungerar och därför kan de vara i stort behov av professionell

hjälp. Sjuksköterskan har stor nytta av att ha kunskap om dessa hanteringsstrategier som

fungerar för att kunna informera och utbilda nydiagnostiserade patienter och deras

närstående.

23 (35)

REFERENSFÖRTECKNING

*artikel inkluderad i resultatet

Adler, M. m.fl. (Red.). (2014). Bipolär sjukdom: Kliniska riktlinjer för utredning och behandling.

Sundsvall: Svenska psykiatriska föreningen.

Au, J. S., Martinez de Andino, A., Mekawi, Y., Silverstein, M. W., & Lamis, D. A. (2021).

Latent class analysis of bipolar disorder symptoms and

suicidal ideation and behaviors. Bipolar disorders, 23(2), 186–195,

https://doi.org/10.1111/bdi.12967

Beentjes, T. A. A., Goossens, P. J. J., & Jongerden, I. P. (2016). Nurses’ Experience of Maintaining

Their Therapeutic Relationship With Outpatients With Bipolar Disorder and Their Caregivers

During Different Stages of a Manic Episode: A Qualitative Study. Perspectives in Psychiatric

Care, 52(2), 131–138, https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1111/ppc.12109

*Crowe, M., Inder, M., Carlyle, D., Wilson, L., Whitehead, L., Panckhurst, A., O'Brien, A., & Joyce,

P. (2012). Feeling out of control: a qualitative analysis of the impact of bipolar

disorder. Journal of psychiatric and mental health nursing, 19(4), 294–302,

https://doi.org/10.1111/j.1365-2850.2011.01786.x

Crowe, M., & Inder, M. (2018). Staying well with bipolar disorder: A qualitative analysis of five-

year follow-up interviews with young people. Journal of psychiatric and

mental health nursing, 25(4), 236–244, https://doi.org/10.1111/jpm.12455

Daggenvoorde, T., Geerling, B., & Goossens, P. J. J. (2015). A Qualitative Study of Nursing Care for

Hospitalized Patients with Acute Mania. Archives of Psychiatric Nursing, 29(3), 186–

191, https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1016/j.apnu.2015.02.003

Ekman, M., Granström, O., Omérov, S., Jacob, J., & Landén, M. (2013). The societal cost of bipolar

disorder in Sweden. Social Psychiatry and Psychiatric Epidemiology, 48(10), 1601–1610,

https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1007/s00127-013-0724-9

Elgie, R., & Morselli, P. L. (2007). Social functioning in bipolar patients: the perception and

perspective of patients, relatives and advocacy organizations - a review. Bipolar

disorders, 9(1-2), 144–157, https://doi.org/10.1111/j.1399-5618.2007.00339.x

*Fernandez, M. E., Breen, L. J., & Simpson, T. A. (2014). Renegotiating Identities: Experiences of

Loss and Recovery for Women with Bipolar Disorder. Qualitative health research, 24(7),

890–900, https://doi.org/10.1177/1049732314538550.

Fransson Sellgren, S. (2014). Ledarskap och organisering av omvårdnadsarbete. I A. Ehrenberg & L.

Wallin (Red.), Omvårdnadens grunder: Ansvar och utveckling (2 uppl., s.253-275). Lund:

Studentlitteratur.

24 (35)

Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red), Dags för uppsats: Vägledning för

litteraturbaserade examensarbete. (s. 141–151). Lund: Studentlitteratur.

*Granek, L., Danan, D., Bersudsky, Y., & Osher, Y. (2016). Living with bipolar disorder: the impact

on patients, spouses, and their marital relationship. Bipolar disorders, 18(2), 192–199,

https://doi.org/10.1111/bdi.12370

*Hormazábal-Salgado, R., & Poblete-Troncoso, M. (2020). Living with bipolar disorder in Chile: A

qualitative study. International journal of mental health nursing, 29(3), 488–497,

https://doi.org/10.1111/inm.12686

Joas, E., Bäckman, K., Karanti, A., Sparding, T., Colom, F., Pålsson, E., & Landén, M. (2020).

Psychoeducation for bipolar disorder and risk of recurrence and hospitalization – a within-

individual analysis using registry data. Psychological Medicine, 50(6), 1043-

1049, http://dx.doi.org.esh.idm.oclc.org/10.1017/S0033291719001053

Johnson, S. L., Carver, C. S., & Tharp, J. A. (2017). Suicidality in Bipolar Disorder: The Role of

Emotion-Triggered Impulsivity. Suicide & Life-Threatening Behavior, 47(2), 177–

192. https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1111/sltb.12274

*Jönsson, P. D., Wijk, H., Skärsäter, I., & Danielson, E. (2008). Persons living with bipolar disorder-

-their view of the illness and the future. Issues in mental health nursing, 29(11), 1217–1236,

https://doi.org/10.1080/01612840802370764

Jönsson, P. D., Skärsäter, I., Wijk, H., & Danielson, E.

(2011). Experience of living with a family member with bipolar disorder. International

journal of mental health nursing, 20(1), 29–37,https://doi.org/10.1111/j.1447-

0349.2010.00704.x

Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M., Henricson (red.). Vetenskaplig teori och metod: Från idé

till examination inom omvårdnad, (s. 57-79). Lund: Studentlitteratur.

*Michalak, E. E., Yatham, L. N., Kolesar, S., & Lam, R. W. (2006). Bipolar disorder and quality of

life: a patient-centered perspective. Quality of

life research: An international journal of quality of life aspects of treatment, care and

rehabilitation, 15(1), 25–37, https://doi.org/10.1007/s11136-005-0376-7

* Michalak, E., Livingston, J. D., Hole, R., Suto, M., Hale, S., & Haddock, C. (2011). 'It's something

that I manage but it is not who I am': reflections on internalized stigma in individuals with

bipolar disorder. Chronic illness, 7(3), 209–224, https://doi.org/10.1177/1742395310395959

Miklowitz, D. J., & Scott, J. (2009). Psychosocial treatments for bipolar disorder: cost-effectiveness,

mediating mechanisms, and future directions. Bipolar disorders, 11 Suppl 2, 110–122,

https://doi.org/10.1111/j.1399-5618.2009.00715.x

Miller, L. J., Ghadiali, N. Y., Larusso, E. M., Wahlen, K. J., Avni-Barron, O., Mittal, L., & Greene, J.

A. (2015). Bipolar Disorder in Women. Health Care for Women International, 36(4), 475–

498, https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1080/07399332.2014.962138

25 (35)

Proudfoot JG, Parker GB, Benoit M, Manicavasagar V, Smith M, & Gayed A. (2009). What happens

after diagnosis? Understanding the experiences of patients with newly-diagnosed bipolar

disorder. Health Expectations, 12(2), 120–129,

https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1111/j.1369-7625.2009.00541.x

*Rusner, M., Carlsson, G., Brunt, D., & Nyström, M. (2009). Extra dimensions in all aspects of life-

the meaning of life with bipolar disorder. International journal of qualitative studies on health

and well-being, 4, 159–169, https://doi.org/10.1080/17482620902864194

Skärsäter, I. (Red). (2014). Omvårdnad vid psykisk ohälsa: på grundläggande nivå (2.uppl.) Lund:

Studentlitteratur. (533 s.) (Valda delar).

Subramanian, K., Menon, V., Sarkar, S., Chandrasekaran, V., & Selvakumar, N.

(2020). Study of Risk Factors Associated with Suicide Attempt in

Patients with Bipolar Disorder Type I. Journal of neurosciences in rural practice, 11(2), 291–

298,https://doi.org/10.1055/s-0040-1709347

Svenska psykiatriska föreningen (2014). ECT Kliniska riktlinjer. Hämtad 20121-06-22 från

http://www.svenskpsykiatri.se/wp-content/uploads/2020/05/SPF-kliniska-riktlinjer-om-

ECT.pdf

Sveriges riksdag (2003, juni). Lag (2003:460) Om etiksprövning av forskning som avser människor.

Hämtad 1 juni 2021 från Sverige riksdag, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-

lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-

som_sfs-2003-460

*Tse, S., Yuen, Y. M., & Suto, M. (2014). Expected possible selves and coping skills among young

and middle-aged adults with bipolar disorder. East Asian archives of psychiatry: official

journal of the Hong Kong College of Psychiatrists, 24(3), 117–124.

*Veseth, M., Binder, P. E., Borg, M., & Davidson, L. (2012). Toward caring for oneself in a life of

intense ups and downs: a reflexive-collaborative exploration of recovery in bipolar

disorder. Qualitative health research, 22(1), 119–

133, https://doi.org/10.1177/1049732311411487

Warwick, H., Tai, S., & Mansell, W. (2019). Living the life you want following a diagnosis of

bipolar disorder: A grounded theory approach. Clinical psychology & psychotherapy, 26(3),

362–377, https://doi.org/10.1002/cpp.2358

Wiklund Gustin, L., & Lindwall, L. (2012). Omvårdnadsteorier i klinisk praxis. Stockholm: Natur

och Kultur.

Zengin Eroglu,M., Karakus, G., & Tamam, L. (2013). Bipolar disorder and suicide. The Journal of

Psychiatry and Neurological Sciences, 26 (2), 139-147, https//doi.org/10.53dajpn2013260203

26 (35)

BILAGA1. Sökmatris

Databas

Sökord Antal träffar

Begränsningar

Antal

lästa

abstrakt

Antal lästa

artiklar

Ange antal valda artiklar till resultat,

se bilaga 2.

PubMed

(((("Bipolar Disorder"[Mesh])

OR

(bipolar*))

AND

(((experience*)

OR

(persons' view*))

OR

(persons' attitudes))) AND

("Adult"[Mesh]))

AND

("Interviews as Topic"[Mesh])

58 Språk: Engelska

2006–2021

Adult: 19+ years

38 6

Michalak m.fl. (2006)

Tse m.fl. (2014)

Veseth m.fl. (2012)

Cinahl Complete (MH’’Bipolar disorder’’) AND

Experience*(Fritext)

AND

(MH’’Qualitative studies’’)

55 English, 2006-

2021, scholarly (Peer

Reviewed) journals,

all adult

17 5 Hormazábal-Salgadov & Poblete-

Troncoso (2020)

Michalak m.fl. (2011)

Jönsson m.fl. (2008)

27 (35)

PsycINFO ‘’Living with bipolar disorder’’

37 English

2006–2021

18 & older

4 1 Granek m.fl. (2016)

PsycINFO DE’’bipolar disorder’’

AND

‘’Persons’

experience*’’

OR

‘’subjective experience*’’

147 Scholarly (Peer

Reviewed) Journals

2006-2021

English

Adulthood (18 years

& older)

14 6 Crowe m.fl. (2012)

Fernandez m.fl. (2014)

Rusner m.fl. (2009)

28 (35)

BILAGA 2. Matris över urval av artiklar till resultat

Författare Titel År, land,

tidskrift

Syfte Metod

(Urval och datainsamling, analys)

Resultat

Crowe, M.,

Inder, M.,

Carlyle, D.,

Wilson, L.,

Whitehead,

L., Panckhurst,

A., O'Brien,

A., & Joyce,

P.

Feeling out of control:

a qualitative

analysis of the impact

of bipolar disorder

2012, Nya

Zealand,

Journal of

Psychiatric

and Mental

Health

Nursing

Att undersöka hur

bipolär sjukdom

påverkar personer

som har

sjukdomen

Design: Kvalitativ studie

Urval: 21 deltagare mellan åldrarna 22

och 71 år med bipolär sjukdom

Datainsamling: Intervju

Dataanalys: Induktiv tematisk analys

eller konventionell innehållsanalys

Förutom sjukdomens symtom beskrevs att andras

reaktion mot symtomen påverkade deltagarnas liv

och självkänsla. Kontrollförlust över sjukdomens

symtom, sitt liv, sina beteenden samt läkemedel

angavs. Att följa läkemedelsordination och ta

mediciner uttrycktes skapa en känsla

av autonomiförlust och upplevdes som en

indikation på att något var fel. Oro över andras

reaktion på sjukdomens symtom uttrycktes.

29 (35)

Fernandez, M.

E., Breen, L.

J., & Simpson,

T. A.

Renegotiating Identitie

s: Experiences of Loss

and Recovery for

women with bipolar

disorder.

2014,

Australien

Qualitative

health

research

Syftet med

studien var att

undersöka

erfarenheter

av förlust,

hantering och

återhämtning hos

kvinnor med

bipolär sjukdom.

Design: Kvalitativ metod Urval: 10 kvinnor mellan 29 och 68

år. 7 stycken av deltagarna hade

bipolär sjukdom typ 1, 2 stycken hade

bipolär sjukdom typ 2 och en deltagare

hade cyklotymi. Datainsamling: Semistrukturerad

intervju. Dataanalys: Constant comaparative method (Ständigt jämförelse)

Förlust av autonomi på grund av medicinering och

oro över läkemedelsbiverkningar angavs.

Bristande kontroll över sjukdomen och

dess påverkan på arbetsförmågan och utbildning

samt interpersonella relationer beskrevs.

Granek,

L., Danan,

D., Bersudsky,

Y., & Osher.

Living with bipolar

disorder: the impact on

patients, spouses, and

their marital

relationship.

Bipolar disorders

2016, Israel,

Bipolar

disorders, An

international

journal of

psychiatry and

neurosciences

Att beskriva hur

BD påverkar

relationen mellan

gifta par.

Design: Kvalitativ metod

Urval: 11 gifta patienter med BD typ 1

och som varit symtomfria i minst en

månad och som tar

humörstabiliserande läkemedel och 10

stycken fruar till patienterna deltog i

studien.

Datainsamling: Intervju

Dataanalys: Grounded theory

dataanalys

Att leva med BD väckte många känslor hos

patienten exempelvis skam, rädsla för återfall,

rädsla att bli övergiven och hamna i ensamhet,

osäkerhet, ånger och självklander för tidigare

beteenden under en episod. Det framkom även att

personen ifrågasatte sin förmåga att förverkliga

sina mål och ta ansvar för familjen självständigt i

framtiden. Patienten upplevde också ilska över

tidigare misslyckad behandling samt hade oro

över BD:s läkemedelsbiverkningar som satte sina

spår i kroppen. Svårigheter att skapa och

upprätthålla meningsfulla relationer med familj

och vänner uttrycktes.

30 (35)

Hormazábal-

Salgado, R.

och Poblete-

Troncoso, M.

Living with bipolar

disorder in Chile: A

qualitative study.

2020, Chile,

International

journal of

mental health

nursing

Syftet med

studien var att

undersöka

erfarenheter av att

leva med BD för

personer som bor

i Chile.

Design: Kvalitativ beskrivande metod.

Urval: Bekvämlighetsurval. Personer

mellan åldrarna 40 och 65 år och som

var symtomfria deltog i studien.

Datainsamling: Semistrukturerad

ansikte mot ansikte intervju

Dataanalys: Tematisk dataanalys

Att acceptera sjukdomen beskrevs som en svår

process. Osäkerhet kring medicinering angavs.

Behov att hålla sjukdomen hemlig för att inte

belasta familjen och rädsla för stigma

beskrevs. Känslor av hopplöshet uppstod på grund

av kontrollförlust under det akuta tillståndet. Att

få stöd från andra och att engagera sig i någon

sysselsättning under återfallen reducerade

symtomen.

Jönsson, P.D.,

Wijk, H.,

Skärsäter, I. &

Danielsson, E.

Persons living with

bipolar disorder--their

view of the illness and

the future

2008, Sverige,

Issues in

mental nursing

Syftet med

studien var att

beskriva

betydelsen av att

leva med bipolär

sjukdom utifrån

individens syn på

sjukdomen och

framtiden.

Design: Kvalitativ studie

Urval: Totalt 18 personer som har BD

typ 1 eller typ 2 mellan åldrarna 18 och

57 år valdes genom ändamålsenligt

urval. Alla deltagare skulle vara

symtomfria under studien.

Datainsamling:

Data samlades in genom konversation

intervju med öppna frågor. Intervjun

spelades in under

51–97 minuter.

Dataanalys: Kvalitativ innehållsanalys

En ambivalent acceptans av sjukdomen, rädsla för

fördomar och upplevelse av stigmatisering

beskrevs upplevelser av osäkerhet och svårigheter

att lita på sin förmåga framkom. Fördomar från

omgivningen orsakade mer osäkerhet och

påverkade självkänslan negativt. Positiva

upplevelser av mani framkom. Planering och

rutiner beskrevs som viktiga redskap för att kunna

hantera vardagen. Även att ta emot hjälp, stöd, ta

medicin och ha egen tid beskrev som bra strategi

för att hantera vardagen. Den återkommande

avbrott i vardagslivet som sjukdomen medförde

orsakade osäkerhet för framtiden.

31 (35)

Michalak, E.,

Livingston,

J.D., Hole, S.,

& Haddock, C.

‘’It’s something that I

manage but it is not

who I am’: reflections

on internalized stigma

in individuals with

bipolar disorder’’

2011,Kanada

Chronic

Illness

Syftet var att

utforska och

beskriva

upplevelsen av

stigma för

personer som har

BD

Design: Deskriptiv

kvalitativ metod

Urval: Personer som var 19 år eller

äldre med BD typ I eller II och kunde

flytande engelska och fungerade bra

medan i en episod deltog i studien.

Datainsamling: Intervju/fokusgrupp

ägde rum i personens hem, på

universitet eller över telefon. Intervjun

varade mellan 60 och 90 minuter.

Dataanalys: Tematisk analys

Det beskrevs att personerna upplevde negativa

sociala reaktioner så som stigma relaterat till sin

BD. Stigma begränsade personens möjlighet att

prata öppet om sin sjukdom med andra och få stöd

som personen skulle behöva. Det beskrevs att

många personer upplevde att BD hade påverkat

självkänsla/identiteten både negativt och positivt.

En fjärdedel av deltagarna upplevde att BD

påverkat självbild negativt. Få uppgav att BD

verkat positivt på självkänsla. Att ha BD orsakade

självstigma vilket i sin tur gjorde att personen såg

sig själv som förlorare och otillräcklig samt fick

känslor av skam. Vissa deltagare som hade jobb

och andra sysselsättningar beskrev sin positiva

upplevelse av BD eftersom de såg det som stryka

att kunna klara av detta trots sin sjukdom.

32 (35)

Michalak, E.

E., Yatham, L.

N., Kolesar,

S., & Lam, R.

W.

Bipolar disorder and

quality of life:

A patient-centered

Perspective.

Quality of life

research:An internatio

nal journal of quality

of

life aspects

of treatment, care

and

rehabilitation

2006,

Kanada

Quality of Life

Research

Syftet med denna

studie var att

beskriva

patientens egna

erfarenheter av

hur BD påverkat

deras

livskvalitet.

Design: Kvalitativ studie

Urval: Ändamålsenlig urval. Patienter

över 18 år med BD och deras anhöriga

och vårdpersonalteam som ett eller

annat sätt haft kontakt med bipolär

sjukdom och som pratade flytande

engelska och hade svår depression

och hypomani men fungerade bra

deltog i studien. Även personer som

varit symtomfria i minst 2 år och

fungerade bra i arbetslivet deltog.

Datainsamling: Data insamlades

genom intervju via telefon eller ansikte

mot ansikte i 20 till 90 minuter.

Analys: Intervjuer, transkriberades och

tema analyserades

Sociala relationer påverkades både positivt och

negativt av BD. Att vara ekonomisk beroende

väckte en negativ känsla hos deltagare. Rutin och

struktur var en viktig faktor att hantera bipolär

sjukdom. Att ha tillgång till arbete, sociala

interaktioner samt fysisk aktivitet gjorde att

deltagarna mådde bättre. Men en del deltagare

tycker inte

omstrukturerad arbetsmiljö utan föredrog

variationer. Flera deltagare upplevde att

sjukdomen hade negativ inverkan på livskvalitet

såsom ekonomisk funktion, sociala,

interpersonella relationer samt utbildning.

33 (35)

Rusner, M.,

Carlsson, G.,

Brunt, D., &

Nyström, M.

Extra dimensions in all

aspects of life- the

meaning of life with

bipolar disorder

2009, Sverige,

International

Journal of

Qualitative

Studies on

Health and

Well-being

Syftet med

studien var att

utforska personers

levda erfarenheter

av att leva med

bipolär

sjukdom.

Design: Fenomenologisk kvalitativ

metod

Urval: Tio personer, sex kvinnor och

fyra män mellan 30 och 61 år, som

diagnostiserats med BD, valdes.

Datainsamling: Deltagarna

intervjuades och tiden för intervjun

varade mellan 50 och 80 minuter.

Dataanalys: Kvalitativ

Det lyftes fram att livet med BD var svårare än

personer utan BD då den upplevdes som extra

intensivt och komplext. Sjukdomen BD beskrevs

som mångdimensionell och att detta skapade

svårigheter för individerna att själv förstå och

beskriva sin upplevelse med ord för andra

personer. Under den mörka perioden upplevde

personer negativa tankar och

hopplöshet. Individerna uttryckte saknad

självförtroende och osäkerhet kring sin förmåga

att bedöma saker och en känsla av skam pga.

orsakat sin förlust av nära och kära.

Tse, S., Yuen,

Y. M., & Suto,

M.

Expected Possible

Selves and Coping

Skills among Young

and Middle-aged

Adults with Bipolar

Disorder

2014, Kina,

East Asian

archives of

psychiatry.

Syftet var att

undersöka

förväntningar

och hanteringsför

mågor hos unga

och medelålders

med Bipolär

sjukdom.

Design: Kvalitativ metod

Urval: Kinesiska kvinnor mellan 18–

65 år som har BD och har förmågan att

reflektera deltog i studien.

Datainsamling: Ansikte mot ansikte

intervju som varade mellan 60–90

minuter. Samtalet spelades in efter

deltagarnas samtycke.

Dataanalys: Efter översättning till

engelska kontrollerade deltagarna att

det inte blivit missförstånd. Andra

forskare som själv har erfarenhet av

BD granskade också.

Deltagarna uttryckte bl.a. sina önskningar om att

vara frisk och att återfallsintervallet glesades ut.

De önskade om att få kännedom om vad som

utlöser symtomen. De angav också vikten med

stöd från andra för att minska skov. Att få jobb,

vara den som bidrar till i hemmet och skapa en

god relation med familjen uttrycktes. Olika

strategier att hantera sjukdomen

beskrevs. Kontrollförlust vid mani uttrycktes.

Ökat självförtroende och positiv upplevelse av

mani episoden hos visa deltagare.

34 (35)

Veseth, M.,

Binder, P. E.,

Borg, M., &

Davidson, L.

Toward caring for

oneself in a life of

intense ups and downs:

a reflexive-

collaborative

exploration of

recovery in

bipolar disorder.

2012, Bergen,

Norge,

Qualitative

Health

Research

Syftet var att

undersöka och

utforska

individers levda

erfarenheter av

BD och vad de

gör för att främja

sin egen

återhämtning samt

vilka utmaningar

de möter.

Design: Kvalitativ studie

Urval: 13 deltagare, 7 kvinnor och 6

män. Bipolär sjukdom typ 1 och typ 2.

Haft BD mellan 2–30 år, genomsnitt i

18 år.

Datainsamling: Djupintervju som

varade mellan 45–110 minuter och

spelades in.

Dataanalys:

Hermeneutiskt-fenomenologiskt

tillvägagångssätt

Deltagarna beskrev svårigheterna med

humörsvängningarna som BD medförde.

Mani och hypomani ansågs som positiva men när

den perioden gick över skulle de hamna i djup

depression. De angav också efter att ha genomgått

de olika dimensioner av BD under långtid skaffat

sig erfarenheter hur symtomen började samt i och

med det utvecklat strategier att hantera

symtomen.