N:r 38. S t o c k h o l m den 2 2 aeptember 1811. 4:e are. Prenumerationspris: I Redaktlon : I Redaktör o. ansvarig utgifvare: I Expedition 1 ' Annonspriii

Lösnummer 'l0 are. Prenumeration sker siviil i

landsorten som I Stockholm i airmaste postanstalt eller bok- handel.

Mästersamuelsgatan 51, m tr.

Te l e foner : . - Allm. 63 53. Riks- 122 85.

- 1 ELLEN KLEMAN.

I Mottagningstid: kl. 11-12.

Utgifninptld hvarje torsdag.

- I Sthlm 1911,'F. Englunds Boktr.

och Annonskontor: MHstersamuelsgatan 51, m Fr.

- . .

Post- och telegrafadreii : .DAONY, Stockholm.- '

15 bre per mm. Enkel spaltbredd 50 mm.

Marglnalannons under texten II '

mm:s höjd per @ng 10: -. Rabatt: 5 ggr 5 010, 10 ggr loah,

20 ggr 20 010 50 gr 25 #. Annons bar )viira qnliimnid

senast mhdag f. m.

u d e b e c k år.

D et var en dyster novemberafton år 1879. Det hvi- lade sorg öfver hemmet, ty vår mor hade just be-

rättat för oss' att doktorn' förklarat, att våra två små- sjskon allgripits af difteri. Vi äldre syskon måste ge- nast af smittoskal sandas från hemmet. Jag var snart viss om hvad 'jag hade att göra. "Jag går naturligt- vis till skolaii och bor dar", förklarade jag lugnt. Nedtryckt som min mor var af ängslan för de två små, gick hon utan mycket öfvervagande in på mitt förslag, och jag traskade helt förtroendefullt i vag till Bellmansgatan B? dar min skola låg. Då jag kom fram, fann jag, att den gemensamma aftonbonen redan 'var last; de i skolan boende lärarinnorna och helpensio- narerna hade gått till hvila, och i ?len hemtrefliga sa- longen med de stora taflorna och de inbjudande, gam- maldags möblerna satt skolans föreståndarinna fröken Sigrid ~udebeck,' ensam, försänkt i betraktande af tex- ten till fölljande dags morgonbön.

. Jag steg helt frimodigt fram. "God afton, tant Sigrid", sade jag, "jag skulle be

att få bo har en tid, för småsyskonen ha difteri." Fröken Rudebeck såg på mig en stund med ett

egendomligt leende p2 lapparna. "Ja visst, lilla barn, naturligtvis far du det", kom s5 till sist svaret. Jag blef inte alls förvånad. Det var val den naturligaste sak i världen, att skolan skulle taga emot mig, nar

434 D A C N M - .- - - - - . - - - . . . . -- -

hemmets dörr var stängd. Om hela staden ramlade, inom skolans murar funnes alltid skydd, det stod så klart för min trettonåriga fantasi. För fröken Rude- beck ställde sig saken helt visst ej så lätt. Det gällde antingen att svika ett barns gränslösa tillit eller att i fortröstan på en högre makts hjälp taga emot den lilla hemlösa. Det var ej lång stund hon tvekade i valet, men hon har efteråt berättat mig, att den följande nat- ten för henne blef fylld af ångest och bön om skydd för skolans alla barn mot det farliga smittoämnet.

Jag har framställt denna lilla tilldragelse, emedan den alltid stått för mig som belysande för fröken Ru- debecks uppfattning af skolans ställning till barnet. Den ville vara och ville af barnen betraktas som ett hem, där hemtrefnadens fläkt slog emot dem och där de omsvafvades af hemmets skyddande atmosfär. Och sådan var och förblef ock Sigrid Rudebecks skola un- der de 35 år den leddes af sin grundarinna, den "vör- dade skolveteranen", som i dagarna firat uppnåendet af sina 80 år.

Sigrid Rudebeck kan med skäl kallas för en af banbryterskorna på flickskolans område, och många af de frågor, som i våra dagar omfattas med djupt intresse, vor0 för henne aktuella för flera årtionden sedan. Här några exempel!

Vikten af undervisning i huslig ekonomi i skolan stod Mart för Sigrid Rudebeck, innan ännu någon flickskola upptagit detta ämne på sin läroplan. Hen- nes förslag i detta afseende rönte dock stark opposi- tion både af föräldrar och inom skolvarlden. Med okuflig energi utförde hon dock sina planer, och re- dan år 1887 infördes praktisk huslig ekonomi som läroämne i skolans högsta klass. Samtidigt med den- na undervisning infördes ock en kurs i tillklippning och klädsömnad.

Något som mycket intresserade fröken Rudebeck var vikten af koncentration i undervisningen. Så var hon en af de första, om ej den första, flickskoleföre- ståndarinna som arbetade på att förma det stora fler- talet af lärjungarna att läsa blott två främmande sprak. Vidare stod det en lärarinna, som undervisade i två närbesläktade ämnen i samma klass, fritt att en del af terminen läsa det ena ämnet och en annan tid det andra. Utrymmet skulle ej medge att här framhålla de olika områden, inom hvilka fröken Rudebeck med sin blick och sin vidsynthet sökt åvägabrin- ga gagnande reformer.

Då jag nu på hennes åttioårsdag besökte henne, fann jag henne lika varmt intresserad som någonsin af allt hvad skolvarlden angick, ja, man kunde nästan få det intrycket, att hennes kraftiga ande ännu skulle vara i stånd att planera nya reformer för skolan. Jag kom ined hälsningar till henne från hennes kara gamla skola, och hennes ögon lyste, nar jag talade om bar- nen och lärarinnorna och skolans många nya rum.

Det vore godt för vår skolvärld, om den ägde niånga sådana kvinnor med eld i själen, vidd i blic- ken och jam i viljan! Frida Hjertberg.

Hvem har brutit neu- traliteten?

T ill fru Jenny Velander, som i Dagnys senaste num- mer söker advocera bort det ratta svaret på denna

fråga, riktar jag nedanstående. Den "lilla undersökning", som fru V. vill framlägga

om L. K. P. R:s neutralitetsbrott, verkar mer än lofligt krystad och gör åtminstone pA undertecknad ett ssrg- lustigt intryck. Och att understryka att k. K. i'. H:s neutralitet består uti att föreningen endast arbetar för Itvin-. nans politiska rösträtt och icke fiir pågon som helst annan fraga, ar rent af barnsligt, då det ar absolut obehöfligt, ty detta veta vi ju alla. Och att därmed förklara, att L. M. P. R:s neutralitet består endast i detta, det finner jag vara helt underligt af en person som varit med inom föreningens styrelse så länge som fru V. Ty dct finm inom L. K. P. R. ett ord, som heter p o l i t i s i< n c u- P r a ll i t e t och som ända ifrån föreningens biirjan varit dess sammanhållande röda tråd, utan hvilken foreningen aldrig kunnat vara så stark, s2 imponerande handlings- kraftig, som den intill 20:de juni i år visat sig vara. Om fru V. icke minnes detta, så vill jag här genast sta till tjänst med några anteckningar från mina röstratts- papper sedan nigra år tillbaka. Jag har letat igenom mi- na samlingar, hvilka icke äro s2 obetydliga, sedan jag hade förtroendet vara E. K. P. R:s centralstyrelsemtcl- lem och Gefleföreningens ordförande. Och jag vi!i f5rst skynda mig att förklara, att jag gjort detta med kiiriek och vördnad, med kärlek för var sak och med vördnad

för det storartade arbete kvinnorna utfört under dessa i r och för den energi våra ledare utvecklat.

Och hvad har jag funnit? Bevisen på L. K. P. R:s sjäif- tagna politiska neutralitet, som för mig och, jag ar öfvertygad därom, för de flesta förr i arbetet inom fö,raiingen varit en hederssak att söka bibehålla. Det har varit sh d t saga föreningens religion, vuxen ur de tidigaste ~ad.iti.ofiw, och den har haft sin naturliga grund i rörelsens str2:varr. och egenart att vilja sluta alla kvinnor inom sina 1 ~ 1 , kvinnor af alla bekännelser och farger. Det ar ju sjalf- klart, att en sådan förening måste låta sig angelaget vara att icke pa nilgot satt kränka nigon enskilds eller nigon grupps af sina medlemmar åsikter och kraf: den miste vara p o l i t i s k t neutral i första rummet. Och det hm: Sveriges L. K. P. R. hittills varit, hvilket också ha; :tt-

gjort de enskilda medlemmarnas stolthet öfver deras kä- ra organisation.

Bland mina papper vill jag nu f0rst söka upp cir- kulär N:o S från den 14 juni 1904, hvilket utgör ett pro- tokollsutdrag från centralstyrelsernbtet i Göteborg d. O och 10 juni. Bland närvarande centra~relseme<llcmntat markas fru Velander och undertecknad. Bland frågor, som behandlades 2 det offentliga mötet fredagen den 10 juni, var denna: Onskvardheten af de kvinnliga röstraHsföx- eningarnas neutralitet med hänsyn till de politkka parti- erna. Amnet uppstalldt af V. U. och Stockholms F. K. P. R. Inledarinnan var fru Holmgren (jag har ocksa

' HoFjuveleraze. 4 Fredsgatan 4.

. .- . -.-

Juvel-, Guld- 8r Emaljarbeten. DAVID A N D E R S E N QL Comp.

eeeeeeeeeeeeeeeeeoeeeeeeeeoeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeee

e DAGNYS LASARE e

i e böra gynna e

att gå efter ett ganska vidlyftigt referat öiver mötet, som undertecknad lämnade till Geflgosten), och hon fram- h.öll under sitit föredrag skarpt niödvandigheten om total partilöshet såsom medel tili en lycklig lofsnling af den kvinnliga cö~trättsfrågan. Och efter diskussioinen, som var mycket liflig, enades de flesta om att föreningen skulle vara partilös, om ock, hvilket sarskildt dr Tora Wi- gardh framhöll, enskilda medlemmar, som därtill kände sig manade, borde ha frihet att syssla- med partipblitik.

I cirkular nr 16, dateradt dec. 1905, talas om ned- vandigheten af en kraftig agitation för vår fraga, sar- skildt med anledning af den liberala regeringens vägran att upptaga frågan till 1906 års riksdag. Dar framhål- les sarskildt, att "vi i denna fråga böra för våjr egenl och för samhällets skull hai'lla tätare ihop såsom k v i n- n o r an som anhängare af hvilket manligt politiskt par- ti som helst." "Genom vart hänvändande till a l l a riksdagsman a u (i skrifvelser till riksdagsman: i bå:da kamrarne med begäran om rösträtt 1906 åla-s riksdag) be- halla . kvinln.orna den. f6r dess r 6 s t r a t t s r öl r e l's e u t o m o r d e n t l i g t v i k t i g a p o s i t i o l n e n s o m e t t n e u t r a l t p a r t i . "

I cirkular nr 43, dateradt 19 maj 1908, föreslås tak- tikatgarder under årets valf6~-beredelser och val särdeles skärpta på grund af de svikna förhoppningarna omröst- rä.ttsfr&gans lösning af 1908 års riksdag. I Andra kam- maren föll nämligen som vi veta liberala samlingspartiets motion genom 110 nej mot 93 ja, hvilket visade, att, utom medlemmarna af det konservativa nationella fram- stegspartiet och 1andtrnannaparti.et samt de s. k. vildar- na, icke ms alla medlemmar af liberala. samlingspartiet och socialdemokraternla, de speciella vännerna af kvinnans politiska rösträtt, röstat därför.

Har föreslår V. U., att kvinnorna b6ra motarbeta val af sadana representanter till Alldira kammaren; som ej

.förbinda sig att kraftigt verka för att kvinnorna under nästkommande . riksdagsperiod erhålla ro8tratt och valbar- het, lika med manl. Följande former till arbete foreslås: a) samrbete med mannen sa att mökilda kvinnor, som aga en! bestamd politisk partistandpunkt, ingå i de politiska föreningar (liberala och konservativa), som stå d m bppna; b) kvii~nol- i mängd besöka sommarens politiska möten; c) vid de politiska mötena talar en kvinna för kvinnans poli- tiska rösträtt; d) interpellation af riksdagsmarmakandiddater; e) riksdagsmannakandidat solm ar mo.ktåndare till var salk motarbetas genom en af kvinnor organiserad pAverkani af de enskilda valmännen; f) d å t v a n n e m a t k a n d l- d a t e r l i k a a l l v a r l i g t l o f v a a t t k r a f t i g ! t a r b e t a f ö r k v i n n a n s r ö ' s t r ä t t olch v a l b a r = h e t u n d e r n ä s t k o m m a n d e r i k s d a g s p l e r i o d , f ö r h å l l a k v i n n o r n a s i g p a s s i v a v i d va- l e t." Är - icke denna punkt ett tydligt neuitrktlitebuttalan- de? Rörande ar det fök öfrigt att se; hur kvinnorna söka uppehålla den.na viktiga positions i det langsta.

Vid centralstyrelsemötet i Gefle 8-9 jan. 1908 fram- hölls kraftigt af flera talare vid det andra enskilda mötet nödvändigheten af att kvinnorna, oberoende af d m kvinn- liga rösträttsrtsrörelsen, allt efter sina personliga Askadningar

ans@ie sig till de politiska partier, s0.m s t d e dem 'Wpna';' på samma gång manades det t i l i f ö r s i k b i g h e t , p;å d e t a t t F. K. P. R : s ' p o l i t i s k a n e u t r a l i t e t e j m å t t e a f v e n t y r a s .

Och ur protok~ollsu~tdraget fr&n örebromöltet 1909 kan jag anföra följande:

"Fragan:. 'Böra 6j kvinnorna ansluta sig till ett be- stamdt parti?' inleddes af fru F. Carlberg. Iniedareni fram- höll, att det vore om6jligt att kvinnorna en1 corps kunde ansluta sig till ett bestämdt parti. Detta skulle innebära den, st$sta fara fölr saken och åstadkomma splittring. Alla auktoriteter på detta område fikklara, att k v i niii.-o-' r o, s t r ä t t s r 3 r e l s e n s neutralitet ar en bjudande nödvändighet. Hvad i n d i v i d e n s deltagande i politiskt partilif angår, måste detta vara frivilligt och bu~ret af Of-

'

vertygelse för att bli till verklig nytta. Partilifvet har ock en uppfostrande betydelse; det lär oss se bort från egna subjektiva böjelser, skärper verklighetssinnet m. m. Deltagarna i den följade diskussionen uttalade sig i Of- verensstammelse med inledaren och i diskusionen deltogo

< - bland andra fru Velander. . .. - -.. . . .

I cirkuilär nr 41, dateradt d. 26 mars 11908, läses föl- jande:

"3. a) V. U. ber att f A påminna om vikten af att F. I<. P. R. arbeta för att kommunalt röstberiittigade kvinnor deltaga i stadsfu2lmaktigevalen, men att F. K. P. R. s olm s å d a n a icke ansluta sig till en bestämd nanmnlista, d å n e u t r a l i t e t e n i s a d a n t f a l l s a t t e s i f a - r a, och split inom föreningen uppstår. Som f öl r- e n i ii g kan F. K. P. R. göra mycket f6r kvinnornas deltagande i valen, genom utsändande af uppmaningar, uppgifter om lokal och tid för val, tillstallande -af .full- makter o. s. v. De enskilda medlemmarna kunna sedan arbeta fös valet af de kandidater, som' enligt deras me- ning äro lämpligast, men f ö r e n i n g e n: bör ej in@ i valkarteller, d e n h a r d,A f 6 r l o r a t s i n1 k o m m u- n a l a n e u t r a l i t e t o c h k a n e j r a k n a p å m e d - l e m s k a p f r å n a l l a p o l i t i s k a p a r t i e r s k v i n - n o r och den har på samma gång afventyrat den p o l i- t i s k a n e u t r a l i t e i e n, utan hvilkenl vår rörelse al- drig nått sin nuvarande utveckling.'' Är detta icke ord soin tala, e11 ren och klar taktik i sjalfva' verket, värdig kviilnorna !

I-Ivad innebar L. 'K. P. R:s neutralitet? frågar fru\ V. Och .hon svarar: Att L. K. P. R. arbetar endast 'och ultesluiande f& kvinnans politiska rösträtt och icke för n&- goit som helst annan fråga. Men fraga v i högerkvinnbr: ar det icke att positivt arbeta f ö r e n m.a s.s a a n d r a f r å g s r , och det utan urskillning, att förklara sig skola stöda. ett par partier under valen och motarbeta ett an- nat? Eller kanske "L. K. P. R:s neutralitet" skall defi- nieras pA ett nytt, klyftigt satt, som vi äro ftir dumma (och för ärliga) att begripa? Jag. vill kalla L. K. P. R:s neutralitet för p e n d e l p o l i t i k, och det ar lika absurdt att påsta, att L. K. P. R. i närvarande stund bevarat sin neutralitet, som att pastå, att en svängande pendel ar i jämviktsläge.

Vi h6gerkvinnor ha icke begärt, att L. K. P. R. skul-

le underlata opponera mot regeringen på ett för vår rö- relse passande satt, och vi ha heller icke begärt det omö.jliga, att L. K. P. R. med sin sarnnzansattning skall kanna var förargelse öfver Brantings och Staaffs politik och vanda dem ryggen, ty vi kanna ingen förargelse öf- ver nämnda politik, ty att forarga sig leder till ingen nytta. Vi begära icke, att L. K. P. R. skall vanda dem 'ryggen - o nej, - vi bara väntade, att L. K; P. R. icke skulle sluta dem i famnen så dar offentligt.

Har L. K. P. R. förhållit sig passiv föi-r under val- tider? LAngt därifrån.! Det har, soni vi sett, arbetats -in-

skulle blifvit framlagd och dryitad inom föreningarila p i samma satt som man förut genom cirkularskrifvelser 'latit: föreningarna vara med att besvara flera andra, riiintlre viktiga fragor. Och vi, högerkvinnor, ha icke mins: bidragit, ty vi ha arbetat flitigt, sarskildt i Gefle, till det goda resultat af kongresskassan, som gaf ett öfverskott, hvarrned Arets valagitation till den förenade vansterits Mr- inin bedrifvits.

Heliga neutralitet! Anna Rj(1rkA

-p- --

tensivt under den officiella neutralitetens skydd. NU ar det iu ~ o d t . att L. K. P. R. handlat ca att Invigningen af den nya

. I - t

fru V. och många andra dugande krafter ej tvingats dra- ga sig tillbaka fr%n vaksamheten för r~stratten, att detta ej behoft ske, ar ju en borgen för, att L. K. P. R. ar politiskt mogen. En borg.en för, att genom dessa visa medlemmars aktion i ratta ögonblicket landet räddats ifrån en stor fara! N& det är ju lyckligt!

"Ett beslut i motsatt riktning mot det som fattades, h a d e v i s s e r l i g e n i c k e b r u t i t n e u t r a l i t e t e n", säger fru V. Hvad? Alltså e t t e r k a n n a n d e - och det är dit vi vilja komma - att neutraliteten ar bruten! Men s3 drar fru V. svaret ur s h filobofiska unL dersökning sillunda: "Ingen har brutit L. K. P. R:s neutralitet, ty den ar icke bruten." Jag erkänner ödmjukt, att jag är för litet begafvad och för litet mogen att be- gripa en sådan bevisföring. Men enligt L. ' K. P. R:s mening, hvilket jag i sommar sett af tidningsartiklar fr3n på oss stackars högerkvinnor-opponenter desperata

.Wj&ittskvinnor, ar det ju v i, som gjort partitagande, v i , som enligt deras brutit neutraliteten! Alltså har n A g o n brutit 'L. K. P. R:s neutralitet!

Nej, kamrater! Bekannen alla, likt. de mera ärliga af eder, att ni brutit L. K. P. R:s forna neutrala position gent emot partierna men att ni, tvingade af omständighe- terna i förevarande fall, ej ansett er kunna handla p& annat satt. Och fölmana er icke och ondga'r er icke öher att deii kontingent af kvinnor, som enligt laggning och åsikter slutit sig till ' Allmänna Valmansförbundet, af sam- vetsskal icke kunna anse sig med rättvisa vara medlemmar af bada organisationerna.

Vi, som i Gefle undertecknade protesten, och enligt densammas ordalydelse äro tvingade att gå ur L. K. P. R., ha ännu icke inlämnat våra afsägelser till styrel- sen, vi tänja på tiden, vi dra oss daiför i det Iangsta, emedan vi dock vuxit in uti och lart oss hålla af vår organisation. Vi ha lagt ner s3 mycket arbete inom denr samma,. något bra mycket af oss sjalfva, att. det kostar på att slita Sig. De förbittrade och hånfulla ' artiklar, som litet emellanat under sommarens lopp varit synliga i pressen, ha ej bidragit att befästa var stallning inom L. K. P. R., men i trots af dem st3 vi annut kvar.

För högerkvinnorna i ledet var Centralstyrelsens be- slut en fullkomlig iifverrumpling. Vi hade väntat, att nar något så viktigt skulle ske, som en dylik omläggning i L. K. P. R:s taktiska tillvägagående, att saken långt f.öru2

-. - - . - - -- - - - - - . . - - . . -.

skolbyggnaden vid,- Rimforsa.

D et omnämnande vi i föregående veckas nummer r\f Dagny hade om invigningen af Rimforsas landthus-

hållningsskolas nybyggnad kunde på grund a2 förhiillan- dena endast blifva helt kortfattadt. Vi lämna har en ilar- mare redogörelse af den festliga dagen.

Det var i den stora fölelasningssalen, dar skolans frikostiga gynnares, konsul och fru Ekmans sortratter hänga, som sjalfva invigningshögtidligheten igde ri!m. Ett hundratal personer hade samlats, bland hviika främst märktes skolans styrelse, samt af inbjudna gäster gref.. vinnan Douglas, byråchefen Lyttkens, hr Ekman på Bjir.. ka-laby, direktör von Zweigbergk, ingeniar Kleen, agro.. nom Insulander samt direktör Odhner, Lunnevad. Fru Lizinka Qrssen halsade med några varma ord de nar- varande välkomna samt uttalade sitt tack till alla, som bi- dragit till att den nya skolan kunnat byggas så ståtlig, vacker och ändamålsenlig, Med särskild tacksamhet sa- de hon sig därvid tänka på prof. Clason, som gifvit den dess vackra form. Med några ord gick kon så tillbaka till dycksnatten, då den gamla skolan brann, o& utkycK- te sin beundran och sitt tack för det mod och der, Itsaft skolans förestandarinna, eleverna och tjänarna den gan- gen visade och för hvad de sedan gjorde för att halla skolan uppe.

Fröken Gertrud Adelborg talade därpa cm skolans uppgift samt gaf en historik öfver skolans utveckling. A t t: den kunnat taga den utveckling den gjort, sade hon, hade man de minga g i f v a r n e att tacka för. De me- del, som nu använd$ till den nya skolan, hade med största sparsamhet disponerats, men byggnaden rnistc göras sa stor att den motsvarade sitt ändamål. Deii hadc blifvit dyrare an man fiirst tankt, men yttrade fröken Adelborg: "då det nu ar så, att det ar en allmän upp- fattning från hög och låg, att ent sådan skola som Rim- forsa är n ö; d v a n d i g för vårt land, då det redail for den i dGs skull, som skolan representerar, limriats s i mycket penningar i var hand, då skolan nu arbetar sk att d m tillvinna- sig b a d e f a c k m a n s o c h a l l m a n - h e t e n s f ö r t r o e n d e, då har jag svårt att tro, att: ej, liksom hittills, medel komma att laggas P var hand fiir att fullfölja det verk som pAb6rjats".

- - . - . - -- - - - - - . - . . . . . .. -

fillm. fel. Vara 415 (kl. 12-1, 5-7 s. md 1 ~000000000000009000000000000000000000000

Engelska lektioner och ofver- sättningar

af Mr E. ADAMS=RAY.

OOO@OOQOOOOOOOOQOOOOOOOOOQ++++OO~OOOOOOO

Annonsera jii Dagny!

D A C N Y 437

FrCken Adelborg sluttade med några ord om den Notiser, entusiasm, som ar nödvändig f& att kunna se bort öf- ver svarigheter och hvilken ar den basta hjälpen.

Direktör von Zweigbergk lämnade dar@ en redogö- relse för skolans andamal - att kunna sanda ut ofver hela Sveriges byggd lärarinnor skickliga att till kvinnorna på landet, i de otaliga smabrulkarehemmen, sprida kunskap icke endast i matlagning och sköltande af h.ushallet utan äfven i skötseln af tradgarden, smadjurenl och de stlörre husdjuren. Och ännu mera an detta, dessa lärarinnors kall att väcka intresset och energin hos kvinnorna ute på landsbygden, att lära dem att ratt fylla den ansvarsfulla plats, som ar dem förbehMen, nagot som ar af den stör- sta bade sociala och ekonlomiska betydelse icke blott fölr var modernäring utan för hela vart fosterlands framtida val. Det ar 10 stycken lärarinnor som skolan hopgas p4

Den internationella kongressen för moderskydd och sexu- ella reformer. Som redan i en föregående notis om- nämnts kommer en internationell kongress att hallas den 28, 29 och 33 sept. i Dresden, hvarvid moderskyddsfrå- gan och sexuella reformer stallas ' under debatt. *Flera kända talare och talarinnor stå upptagna p2 programmet, vi namna däribland den berömda österrikiska författarin- nan Rosa Mayreder, vidare dr Anna Schabanoff, Helene Stticker, Grete Meissel-Hess, Maria . Lischnewska, Rosika Schwimmer samt vår egen landsmaninna fru, Frida Stéen- hoff.

De förekommande ämnena äro: Moderskydd och ras- hygien, Moderskydd genom moderskapsföasakring :och barn- understöd, Den ogifta moderns och hennes. barns sociala stallning, Sexualvetenska p såsom grundval för sexuella reformer, Aktenskaps- och sexuella reformer, Sexualdifvet i vår moderna kuitus. .

att Arligen kunna utsända. Dessa skola da bl. a. vara

, lätlipade att leda. skolkök, hemskolor och husnloderskur- valrörelsen. Torsdagen den 7 dennes hölls i Visby friluftsmöte med röstrattsf6redrag af fru Aulgusta Ton.

ser. Och det stora malet är - mariga gynnsamt ställdla, fran Ronlneby. afslutade därmed dm lyckliga srnihem i Sveriges landsbygd och, som indivi- föredragstu& hon i sällskap med Frisinanade landsför- dens ualfard ar samhällets välfärd, ett rikare och lyckli- eningens resetalare riksdagsmannen C. A. Cervin företagit . gare fosterland. pA Gotland. Hennes fang'slande föredrag tycka i icke'

Ronden i den n!ya var af stort intresse. ~ 2 1 - ringa grad ha bidragit att ~ a d a såväl kvinnliga som1 manliga åhörare.

larvhingen var ett paradis ur husmodersynpunkt. Dar Mötet i Visby afslutades med resolution salunda fanns bagarestuga och slaktarrum, handkammare, mat-, lydande: frukt-, rottrukts- och varmekallare, tradgå!rdsrurn~, tvätt- - '"Ian. och kvinnor till ett antal af 60 personer samla- stuga, stryk- och mangelnim. Att grönsaks- & frulklin- de till möte i Visby 7 sept. 1911, begära i rättvisans läggnillgama pågingo i . stor skala, därom vittnade de O& samhallgagnets iiamil att kvinnornas röstratt~fraga

löses under nästkommande riksdagbperiod." batterier af 'Orn, prydde Söndagen d. 17 pa middagen talade dr Gu]li Petrini stort och skap. Allt Var ljust, rymligt och bekvämt. .I fÖlr~h frisin nadt va l ni öle i Stockholm öfver ämnet 9 9 Kvinnioana vaningen var den trefliga hallen, föreläsningssalarna, slöjd- politiken", och i Kolbäck talade samma dag fri rum och matsalar. Dar dvanför lärarinnornas och elever- Broomé på ett större frisinnadt möte. nas hemtrefliga och glada rum, med förtjusande utsikter .

öfver Asunden, öfver de langa ek- och grarrkladda åsarna, som i mjuka linjer drcgo sig bort ned öfver landet.

Vid supén upplastes ankomna valönskningstelegram, bl. a. från drottningen, ankedrottningen och jordbruksmi- nistern. Byrachefen Lyttkens hön ett tal, hvari han namn- de denna dag som epokgörande i Sveriges jordbrukshi- storia. Till sist framfördes af en af de närvarande' ett varmt tack till fröken Adelborg, initiativtagarinnan. till och den energiska arbeterskan för rim forsa skollan^.

Dagen därpa gak middag för ortens befolkning till ett antal af 60 personer.

Det förtjänar .att nämnas, att skolan i hela trakten omfattas med s t ö d a intresse och att "landtbruksrnororna" och skolans lärarinnor och elever äro de basta vänner i världen.

-n. P- -----

Prenumeration å D A G N Y sher såväl i landsorten som i Stoclrholm å närmaste postanstalt eller bolrhandel.

,,<: .G+:. . . . . J... ....;,* ".::'s:. . '...'..'::,: , ! .; p 2%'~ i '

, 5: \. "' . . P a...::

5.:: , c'. :" ' .>.... ' v . . . : ,' --.L.. .' ; . .'

Färdiga I s. .i i 'r Kladninuar

I .. ! ;;:?;T:::.:<:?);'

i I V ' ..-......... - - ! ..A, ;/---G .

. . . . . . . . . . . d. . . . . . 4 ;

: i r , fr. Kr. 40-115. I )

i - . . ---.-: 2--4.:: -.--... ::::..-'-- t.:: .... :;-.-.- - 1 '. l

P- I i Alla, slag af

i\, \:*----. ; .?: X . ./, '------- . : .* . ...e-

,<:: , , . :..-.? . .. .,, y;,;'; . - ';; ,, ..' ! i)' Bal-, Supb och (...air> y i,.,.:...,..: : .,'>......&. ,

u,. /.::.s ,: I ...... j . . J ; I. Middagskladningar. . . ..-..----..i , )' ,: - $ -.. - -.e- - i' ; i' :

8 : : ,. ,i Sorgbestallningar i i . . :

.'. ,' : . , utföras på dagen. . .

\! ; ,$ :: ' F.. ' i,#.*

..J AA NORDISKA KOMPANIET, STUREPLAN.

Normal-, Skrif- och Kopie-Bläck, af Kungl. Kontroll- och Justeringsstyrelsen godkiindt som Svenskt Normal-Bläck, tillverkadt af Henrik Gahns Aseptin-Amykos-Aktiebolag, Upsala. Flyter lätt, kopierar utmärkt, bildar ej bottensats, ar mycket hallbart och an-

---

Det Internationella, Kvinnoförbundets möte i Stockholm.

II.

Mötet i Musikaliska, Akademien.

M åndagen den 1 1 hölls det Internationella Kvinno- förbundets andra stora offentliga möte, denna

gång i Musikaliska Akademiens stora sal, som var fylld till. sista plats. Dr Ogilvie Gordon ledde mötet, da Lady Aberdeen var förhindrad att närvara. Aftonens ämne var verksamhetsområden för kvinnor och första talarinnan Fraulein Helene - Lange. Det var med för- väntansfull glädje man sett fram mot att få höra He- lene Lange, hennes pedagogiska och sociala verksam- het såväl som. hennes rent litterära ha förskaffat henne

. ett namn kandt afven utanför hennes eget land. Det var också ett salllsynt gediget, af fri syn och målinriktad vilja kannetecknadt föredrag, som hon bjöd de för- samlade. Det var de principiella problemen i fråga om kvinnors utbildning för olika verksamhetsområden, som hon satte under debatt, frågan om det vid kvin- nans utbildning skall tagas särskild hänsyn till hen- nes egenart och om endast ett sarskildt antal för hen- ne speciellt lämpade yrken borde för henne lämnas öppna. Med ett bestämdt nej besvarade Fraulein Lange själf denna fråga: för samma yrke samma utbildning för kvinnan som för mannen och alla vägar öppna för henne. Det ar af ett speciellt intresse för oss i dessa dagar att höra detta bestämda, öfvertygade ut- talande från en kvinna, som praktiskt och teoretiskt så mycket sysslat med den kvinnliga ungdomens ut- bildning. Vi ha ju just nu i sammanhang med prof. Lu n dells föreslagna speciella fortsiittningskurs vid flick- skolorna, som skulle ersätta studentexamen, fått höra blott alltför mycket talas om kvinnans egenart och den sarutbildning, som bör beredas henne. Det ar af största intresse att höra en sådan auktoritet, nar de! galler undervisnings- och kvinnofrågor som Helene Lan- ge, så lugnt och bestämdt uttala sig för den unga kvinnans lika utbildning med pglingen. Vi kunna icke finna oss i, yttrade hon, att man gör upp en schablon åt oss, som vi skola forma oss efter, och hon uttalade en kraftig och bestämd protest emot att kvinnorna ej ha en stamma med nar det galler att ordna undervis- ningsväsendet. Sarskildt vande hon sig mot statens hallning i fråga om kvinnans studier vid universitet. Det märkvärdiga intresse för det individuella och spe- cifika, som härvidlag kommer till synes, fann hon stå i en egendomlig kontrast mot statens i annat föga öf- liga hänsyn till personligheterna. I Sachsen hade till exempel anordnats en för kvinnorna sarskildt lämpad linje till studentexamen, och man ansag sig härmed ha gjort kvinnorna en tjänst. Men, yttrade talarinnan, det finnes blott e n vetenskap, ingen särskild vetenskap, och det finns blott e n vag till vetenskapen, ingen

. kvinnovag. Kraftigt betonade hon slutligen betydelsen

af samskolor, dar i f r h början flickorna ficgo saiimix tindervisning som gossarna. Hon trodde ej att k v i n nans egenart komme att lida därunder, och ani de! "kvinnliga" hos henne skulle blifva en makt och kke en brist, så måste hon ha samma utbildiiiiig corrr mannen.

Nästa talare var fil. kand. Axianne Thorste~sm, som gaf en öfversikt af landvinningarna hos ass i fråga om öppnade arbetsområden för h i c n x c& möjligheterna till utbildning. Hon kom därvid till den följdriktiga slutkonklusionen, att det hos oss numera icke saknas Wlfalle eller tillåtelse till utbi:dniiig för skilda yrken och tjanster, men nar det gällcr att verk- ligen f3 intrada i dessa yrken och tjanster, då ar det som svårigheterna börja. Hon ansåg dock att mar1 hade skal att hoppas på att bättre tider 2fven i detta afseende snart skulle komma för de svenska kvkinoma.

Dr Cooper frin Atistralien talade därefter om fö:'- hållandena i sitt land, särskildt uppehållandc sig vid de kvinnliga lakarnas stallning, och M:me Cruppi gaf en liffult skildring af den arbetande unga franska kvin- nan, från fabriks- och yrkesarbeterskorna S! shderit- skorna, som äro strafsamma, enkla flickor, hvitK2 cftz under stora umbäranden taga sig fram iii3 &:z; e x a mina.

Lifliga applider hade beledsagat de olika förxlra- gen. Med några ord tackade dr Gordon till sis: ta- larinnorna, och mötet upplöstes af fru Upmark.

Tisdagen den 12 på aftonen strålade Elóte! Koyale mohriska gård och gallerier i ljus och i v:ick:astc festskrud, och en festklädd publik fyllde dez sWiga lokalen. PLi terrassen hade I. C. W:s styrelse tagit plats samt de främsta gästerna för aftone~i, bland hvii- ka först ar att namna hans excellens statsmir~isterrr, placerad till höger om Lady Aberdeen och meil iru Upmark p2 sin andra sida. Det var icke utan tillfreds- ställelse man konstaterade hans excellens' närvaro vid en mottagning, anordnad af ett förbund, som har kvin- nans politiska rösträtt på sitt program. Afvw civil- ministern, grefve Hamilton, var närvarande, likas2 fru Lindman och grefvinnan Hamilton.

Fru Upmark öppnade festen med att p2 fraiiska framföra ett tack till kongressdeltagarna, "medarbetar- na i det internationella arbetet". " H Q ~ oss, Svea", sjöngs af K. F. U. M-kören, och därefter höll prof. v. Schéele ett tal på tyska, betonande betydelsen af dc. olika nationernas samarbete till mänskligheteix hasta.

Sedan Lady Aberdeen i ett alskvarclt tai tackat de svenska värdinnorna, "fëerna, som ordnat allt sa for- trollande i detta fëland med dess förtjusande huh.rtc1-

stad", vidtog en vacker konsertafdelning. Skära och let . kring buffetema ljödo de manga skilda tungomå- friska klingade stämmorna i den "Gyllenhainmarska len. Det var hälsningar och afskedstagande och "väl- trion" och Signe Rappe sjöng några ståtliga nummer. kornmen igen9, och "tack för denna gången".

'

K. F. U. M-kören utförde en del fosterländska sånger, Men si småningom glesnade vimlet, festen upplös- .och till sist sjöngs "Du gamla, du fria" unisont. tes, och det Internationella Kvinnoförbundets möte var

Nu kom aftonens sällskapliga afdelning, och i vim- öfver. I E. I(- 12.

Reseintryck från Orienten. Bombay.

E n glödande, strålande soldag i februari - midt i den torra årstiden - kom jag till Bomlbay för att stan.

na dar en vecka. Där lär finnas den brokigaste och mangfaldig'aste sammansättning af olika folkslag, af skilda raser och typer, som någon stad i världen har att upp- visa. Det ar också hvad som först och mest faller i ~gonen . London har sin Londontyp, Newyork har sin och Koastantinopel sin lokaltyp, hvartenda Trosa har sin lokaltyp; men ingen kan tala om någon Bombaytyp. Man tycker sig förflyttad till någon framtidens idealstad,

kunde vara en bit London eller ~ n t w e r ~ e n eller Dres- den. Mellan dessa gator och västra stranden ligger en vidsträckt park med kort gräs, ett stycke ditflyt- tad Hyde Park. Där åker hvarje eftermiddag den euro- peiska Bombaysorieteten omkring i sina ekipager med grannt kladda infödingar som kuskar och lakejer. Om dagarna halla sig damerna instängda af omsorg om sin dyrbara hvita hudfirg, deras ras- & h adelsmiirke; men fram mot sohedgingen komma de dit, och herrar och adamer stiga ur och promenera omkring och idka sall-

GATA I BOMBAY.

da mänskligheten slutat upp att reproducera typer och bara frambringar idel originalindivider, den ena oberoen- de af den andra. Och hvad dräkterna betraffar, te sig Bombays gator soin en enda stor maskeradfest. Dräkter, draktblandningar och hufvudbonader fran alla länder och alla tider figurera har, och Bombays million invanare tycks knappast räcka till att uppvisa dess variationer. Man skulle kunna ta på sig hvad som helst för liopplockade rester .från kostymfester och promenera omkring med i Bombay utan att väcka uppseende '

I Native City med dess tusentals bodar ocli basarer,. indiska, kinesiska, persiska etc., och brokigt orientaliska gatulif kan man drifva omkring i dagar och veckor ocli ständigt bara se nya gator och platser och underhållan- de skadespel och episoder; hvaremot den europeiska de- len af staden hvad gator och byggnader betraffar lika val

UPPFARTSVAGEN TILL TYSTNADENS TORN.

skapslif. Det ar ett europeiskt garden-party f r h 189Q-.taq. let, som hvarje eftermiddag figurerar på Bombays mas- kerad.. Har aterfinner man dess damer med snörda g e tingmidjor och spetsiga skor och i öfrigt snitt som man inte sett pil årtionden, och de flesta hvita människorna ha den allmänna habitus som engelsmännen bruka samman- fatta i uttrycket "colonial typet'. Med det Askadningsrnate- ria1 jag under vägen genom Indien haft af. d& här bosatta och ännu mer det har födda och uppväxta England, vet jag nu precis hvad det ar som i London menas med att en person 9 y l ~ ~ k ~ colonial", hvilket ar en ännu varre förbrytelse an att "look provincial." Konkurrensen att se elegant och distingerad ut ar har sa liten, .att de sma- ningom lagt bort att soignera sina personer på samma satt som i Europa (dar det ju inte ar nAgot sarskildt distingeradt att tilihöra hvita rasen) eller att iaktta de

tusen bordsregler och andra srnavanor, som i Europa i allmänhet och England i synnerhet anses känneteckna en lady eller gentleman fran en hvem som helst.

Västerut från parken är hafvet med sin breda sand- strand, och här samlas fullt med parser till solnedgån- gen. De utgöra en stor del af Bombays befolkning och den rikaste, mest bildade delen, stadens öfverklass näst européerna. De äro af persiskt ursprung och äro ljusa till hudfärgen, ungefär som araber eller sicilianare. Och de sticka af mot de fint byggda, slanka och obeskrifligt smidiga och mjuka hinduerna genom sin grofva, klum- piga kroppsbyggnad och ibland pussiga fetma. De likna européer, hvilken likhet de ocksa kultivera, och de klä sig i en variation af den europeiska kostymen, med undantag af hufvudbonaden. Denna varierar mycket, men den van- ligaste parserhatten ar af blank svart vaxduk och till for- men en afkortad mitra.

Deras religion ar sol- och eldsdyrkan, en1 härledning från Zoroasters lära. Jag förlat dem snart deras fula och ointressanta figurer under Askadandet af deras vack- ra andaktsöfningar p3 den öppna soldyrkarstranden.

Den ar parsernas tempel eller kyrka; och aldrig ha Kölnerdomen eller Notre Dame, 'Westminster Abbey eller San Pietro nagonsin inspirerat mig sadan andakt som denna. En timme före solnedgangen börjar stranden sa långt man kan se att befolkas af parser, som göira sin af- tonandakt inf& solen (i stallet för altar med krusifixer eller madonnabilder) samt med vagbruset i stallet f@ orgklmusik. En del ha böcker med, hvarur de läsa sina böner hagt, alltjämt vända mot solen; somliga bedja p5 radband eller ta af sig en slags bhesnören, som de bara virade otn lifvet, och dra dem genom händerna medan de säga sina' böner. En del vada ut i vattnet i riktning mot solen och stracka armarna mot den; andra bli stående eller sittande på stranden eller breda ut mattor, p2 hvilka de sitta och emellanat lägga sig framstupa och beröra marken med pannan. Alla ga tjll vattenbrynet, beröra va- gen med handflatorna och stryka därmed öfver ansiktet, alltunder det eldklotet - sa stralande som det endast kan vara i tropikerna - langsamt sjunker mot horisonten och försvinner i hafvet.

NAgra hinduiska ynglingar och pojkar ha under ti- den badat och kila nu viga och graciösa omkring mellan de bedjande parserna under springlekar och brottning; somliga ha långt hår uppsatt i nacken, och under lekarna faller det ner och fladdrar som hästmanar kring dem. Parserna lata inte störa sig af dem, lika litet som af alla strand- och sjöfaglar som också skrikande omge dem. Allesam- mans äro ju soldyrkare p i sitt vis.

För parserna äro alla elementerna heliga, jord och vatten såväl som eld. Intet af dem får därföir profaneras genom beröringen med mänskliga lik, hvarför dessa upp-. ätas. af gamar. Parsernas "begrafningsplats" ligger p& Bombays högsta och vackraste punkt, nämligen pa Mala- bar Hill vid hafsstranden nordväst om staden. Man aker en vacker väg mellan M d och planteringar uppför kul- len till m pi t , fran hvilken man sedan vandrar till fots

mellan hv. murar uppför langa, laga trappor. Dai högst uppe ligga, omgifna af en vacker tradgard, Tystna- dens torn, fem till antalet. Af dessa användas numera cn- dast tvi, ett för sjalfmördare och ett för alla öfriga p i . - ser. ~ u n d t kring dessas kanter samt öfverallt i träden i tiarhe ten sitta otaliga gamar, stora, tjocka, välfödda. I midtcii af tornet är en brunn, och från den utgå strAlfarrnigf och amfiteatraliskt likplatserna i tre cirklar: de2 innersta med minsta platserna för barn, den därnäst för k v h - nor och den yttersta för män. Ingen människa mer i n likbärarna far någonsin komma inuti tornet, inte ais 5e- grafningsprästerna, som höra till Tystnadens torn. Ye- sökande få bara se en afbildning i litet format af inte riören, hvilken star uppställd i trädgården. Efter kl. 5 om aftnarna bli inga besökande mer insläppta i t r ädgh den, ty da anlända de diida med sina anhöriga. Först föras de till ett tempel, dar de skiljas åt. Och sh fort- sätta bärarna ensamma in i tornet med den döda, sonr nedläggs i en af de därfor afpassade fölrdjupningarna.

Knappt ha bärarna aflagsnat sig, förrän gantarm, som otåligt väntande suttit uppradade kring tornets kant, slA ner pa bytet; och på två timmar ha de iitit upp allt- sammans sa när som på de renskrapade skelettdelaïiia. Dessa fa ligga kvar i den brännande solen, till dess dc äro fullständigt torkade, hvarefter likbärarna samla ihop d m och kasta dem i brunnen. Det ar med afsikt och med religiös mening i, som alla parsers beil, fattigas och rikas, skola blandas huller om buller. Under den Teg- niga Arstiden (juni till augusti) sköljs alltsamnarts x: j:

en underjordisk yang, Iivarefter regnvattnet g&- igenom flitrcr. Bland ett litet sallskap européer, som anlandt strax

efter mig samt visades omkring på samma gång: som jag, var en, som ej hade ord nog att lofprisa parsernas be- grafningssätt som det snyggaste, det mest praktiskst cch hygieniska och rationella i världen. FAglar öfvcrfört, som bekant, ingen infektion. En dam tillhörande samx;a sallskap tyckte däremot att det var ett osympatisk!. och upprörande sätt att behandla de döda. Under det IIXE

mellan de enformigt hvita murarna vandrade v a p 5llSz. ka till de väntande vagnarna diskuterades ämnet Xida ti- den och de flesta hörde till masksystemets fijrsvarai-c. Gm- systemets beundrare hänförde detta till vanans x h ii-adi- tionens allsmäktiga herravälde öfver försthnd cc11 kiinsia: därför att vi "äro så vana vid" att under veckor octi IIJA- nader tjäna till föda åt hungriga maskar randcr jorde~i, finna vi det s i mycket hemtrefligare och mera csrrtiskt tilltalande än att pil ett par timmar ätas upp af hungriga gamar, innan man hunnit undergh nagon f6rvandling.

Nedanfär Tystnadens torn upptas Malabar Hill och omnejd af en fashionabel villastad, där Bombays rikaste parser ha sina bungalows. Inte langt därifran, i Wai- keshwar, finns ett hindutempd, som byggdes år i000 och hvars fyrkantiga damm ar sarskildt vacker fastän ej sfw, orngifven som vanligt af marmortrappsteg ledande ricr i vattnet. Ur marmorn framväxa p2 nigot sätt de rinclerii- gaste gamla Ead, som sträcka sig ut öfver vattixt och spegla sig i detta samt ge skugga at de badande, h i l k a

. . . . - - -

L-ARBADET 1 I Handtverkaregatan I I .

TVATT- och ST R Y K I N R A T T N I M G l:a klass i alla afseenden.

Simundervisning f. damer och herrar D á815 A. T. 93 43 - 95 44

ständigt &-o i färd med att rentvå sig från sina synder i det heliga vattnet.

Jag besökte i Bombay. ett par hinduiska djurhospita- ler, något som inte fattas i någon större stad i Indien.. Enligt hinduernas religion får ju intet djur dödas under iiågra omständigheter, och därför alla dessa sjukhus och ålderdomsasyler för obrukbara djur. Det största af dem, beläget strax utanför staden, liknade till sin1 anordning en zoologisk trädgird och var fullt med trefliga stall, paviljonger och burar strödda i en park. En langa upp- togs af bara farliga rabieshuindar, hvar och en i sin bur. Det hela verkade väl hållet och vetenskapligt skött. En bildadl och disting.qad hinduvetdrinar visade mig om- kring. Där funnos byggnader med snygga laboratorier, apotek, operationssalar etc., allt modernt inrättadt.

Mldeles motsatt intryck hade jag af bes6ket vid Pinjra- P d , Alderdomshemmet för djur. Det ligger midt i Native Citys ruskigaste kvarter. Gatan, som ledde dit, var det smutsigaste jag sett i Indien samt var kantad med mansk- lighetens eländigaste afskrap; spetälska, pestsmittade och de monstruösaste krymplingar sutto eller lago. hvar p& sini mattbit och sträckte tiggande L I ~ händema under klagande läten. Det eländigaste af alltsammans var ett litet svart- brunt föremil, soan likt en skorpion fortskaffade sig öfver gatan f& att komma och tiggande sla hufvudet mot min fot. Det var en bit af en människa; absolut saknande både almar och ben, men som fölruad'ransvardt nog kun- de lefva och fortskaffa sig med bara hufvud och bål och äfven dessa af förkrympta dimensioner. Just vid denlia gata, befolkad af asyllösa, mänskliga stackare, låg djur- asyknl; och där funnos hopfösta under bar himmel samt i usla burar och stall och inhägnader massor af obnilk- bara djur af olika slag, lemlästade, obotligt sjuka, allt- för gamla. Kreatur, som inte längre mjölkade eller dro- go eller som bara hade tre eller t. o. m. tv8 ben i. behåll; ålderdoinss~oa apor af alla storkkar, som mistat har och tänder och i sin nakenhet mer an någonsin vor0 karri- katyrer af skapelsens herrar. Papegojor, som genom hud-. sjulkdorn blifvit af med sina fjädrar; kattor, hundar, svin, piggsvin, marsvin samt varelser som1 voso så skalliga och vanstäilda att man inte afils kunde gissa hvad för slags djur de varit. Det var på samma gång ett rnonstruositets- museum, dar f ödda missfoster af fantastisk skapnad höllos vid lif, "siamesiska tvillingar", kreatur med flere horn an hvad de skulle ha eller med flere par klöfvar pA sam- ma ben. En zebu-ko, som liket igenom släpade på bak- delen af ett syskondjur som växte fram ur puckeln pi dess rygg; en hast hade tre nomala ben samt ett fjärde dubbelt så långt, hvilket vikit sig utefter marken och slub tade i en oandligt förlängd hof, etc. etc. På en gård stod en vagn full med döda patienter lagda i halm. Alltsammans var så illa hållet som möjligt och var en eländets tragedi.

Det är samma humana folk, som under inga omstan- diglieter döda ett djur, som bränna sina änkor lefvande. Det ar först nyligen, som engelsmännen med energi och takt lyckats afskaffa denna sed eller rättare osed. Nu fortfar den att utöfvas endast pA sadana afsidesliggande orter, dit inga européer komma för att kontrollera eller skvallra om hvad som sker. ' Tyra yleen.

Ett internationellt röst- rattsmöte i Stockholm.

S tock hol ~rns alltid påpassliga F. K. P. 'R. hade onsda- gen den 13 'anordnat ett offentligt möte i K. F. U.

M:s lokal, hvarvid fyra utländska talarinnor, medlemmar af det nyss afshtade Inkernationella Kvinnoförbundets mölte, uppträdde. Den första af dessa var kvinnosakens kända förkämpe i Finland, frfiken Alexandra Gripenberg, som i raska drag gaf el1 bild af den kvinnliga röstträtts- frågans gång fram till seger i Finland. Någon lång eller .

hird kamp hade det ju icke varit; nar allmän rösträtt för man infördes och kvinnlornas fraga därigenom ryckte fram, erkandle alla partier det rattmatiga i kvinnornas kraf. Talarinnan berättade därpå om de af oss välkända fö& hållandena sedan vallagen, som gaf kvinnorna politiska rättigheter, antagits,. huru de finska kvinntma intresseradt deltogo i. valiiörelsen och valen, huru de invaldes i landt- .

dagen, m. m. Hon slutade med att uttala sin åsikt olm att kvinnorna maste uppfostras tidl att tänka och handla sjalfständigt, att de måste blifva personligheter och att de måste ha en etisk syn, på lifvet och dess företedser och h6gre idealer an hopen af man.

Miss Barett, Irland, talade om hvad kvinnorna med tillerkända politiska rättigheter skulle kunna uträtta fiör att afskaffa missförhallanden inom samhället, och M: lle . Vidard, Schweiz, gaf en intressant utredning af egendom- ligheterna i den schweiziska konstitutionen, dar en mang- fdd 1agstiftningsfrAgbr afgöras genom allmän folkomrö'st- ning. Särdeles skarpt. framstar därvid orättvisan af att . kvinnorna ej f i rösta med, de uitgö,ra ju i alla fall half- ten af folket. Emellertid ha de försölkt att i agita.timssyfte anordna ett kvinnligt referendum, när ett par fragor va- rit uppe, 'detta naturligtvis utan att kunna i realiteten in- verka på sakens utgång men. för att öppna ögonen på vederbörande män, och så,som demonstration hade detta säkerligen varit af god effekt.

Till sist gaf Mrs Franklin, aktiv medlem af Englands äldsta rösträttsfhrening, en öfverblick af röstrattsfr&gans hoppfulla läge för narvaranide i England. Hon shtade med en liffull skildring af det storartade demonstrations- tåget den 17 juni i år i London.

Mötet hdls fröken Anna Klemans ordförande- skap och var talrikt besö,kt.

-n.

Insänd litteratur. Wahlström 8r Widstrands förlag, Stockholm: G u d s Ord. Ett

föredrag af Nnthnnael Beskoiv. - Själens I i f . En bok tillägnad de ensamma. Af Vitus.

Hugo Gebers förlag, Stocl~holni: En familjekrönika. Af S. T. Aksnkov. Ofversattning från ryskan af E. Weer.

G L O M EJ att i tid förnya

prenumerationen för sista kvartalet.

Frågor och war. Nvar kan man.prenurnerera pd Dagny?

1 landets alla postanstalter och boklador kan man beställa huru minga ex. som helst.

Skall man alltid prenumerera A dessa ställen? Ja, ifall man önskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man alltid göra det.

Nvad kostar Dagny i postanstalter och boklikfor? Dagnys postprenumerations- och bokladspris är kr. 4: 50 för '11, 2: 50 för '1, och 1: 25 för l/, ar.

H vilka villkor erhdlla prenumerantsamlare d Dagny? Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhiller en pro- vision af kr. 1: - för hvarje helars-, 50 öre för hvarje haifars- och 20 öre för hvarje kvar!alsprenumerant.

Huru skall man förfara för denna ro visions er-

Sedan man samlat minst 5 preniimeranter, går man tillväga p5 ett af följande satt:

1) Antingen: Genom insändandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen beställer man det behöfliga an- talet ex. (hur manga som helst, men alltid minst 5) direkt

. från Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sander alla beställda ex. Samlaren har da att onibesörja utdelningen till de samlade prenumeranterna.

2) ElZer : Man prenumererar a närmaste postkontor (ej annor- städes) för de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begär kvitto a samtliga erlagda afgifter, tillställer oss detta kvitto, da vi omgiende pr postanvis- ning sanda samlaren den stadgade provisionen.

Hvar, och till hvilket pris kan man nummervis /gsa Dagny ? '

I Stockholms tidningskontor och cigarraffärer samt hos Dag- nys kommissionärer i landsorten. Pris 10 öre pr nummer.

Alla skrifvelser rörande expeditionen adresseras:

D A O N Y S EXPEDETUON, STOCKHOLM.

Folkskolans Barn tidning utgifven och redkerad af STINA Q UINT

utkommer 1911 i sin tjllgonde årgång. Ett rikt' ilhtreradt nummer hvarje veda,

36 veckor under iref ta och Iampligaste läsning för barn af

alla samhallsk lasser. Prenunierera å närmaste postkontor. Pris

för Mt år Kronor 1: 65, ha&? år 90 öre.

ANNONSERA P

DAGNY.

/Platssökande fd sina annonser infrda i

DapyfFr imifva priset eller 7x12. öre pr mm.)

LARARINU I A, undervisningsvan i skolaninen, sprak, miisik, söker

plats. Goda betyg. Svar >Enkel- barnkär~, Sv. Telegrambyrän, Stock- holm, f. v. b.

U n g f l i c k a soni genomgått 8-kl. läroverk, ön- skar nu till hösten plats att under- visa barn på mellanstadiet i van- liga skoläiiinen och musik. Svar till >Frisk.,, Annonskontoret Svea, Norrköping.

Underrisningsvan gnvernaat, i språk, musik, vanl ig skolämnen söker plats. Goda betyg. Lön 300 kr. .)Guvernant D, Allm. Tidnings- kontoret, Stockholm.

AN lärarinna för sintiesslöa ön- V skar plats i skola eller familj. Svar märkt D Rarnavan D emotses med- tacksamhet till Vadstena p. r.

MINERAD Kindergartens- o. EX~m~skolelärarinna önskar plats i familj. Tacksam för svar till ~ i i e m k a r ~ , Vadstena p. r.

- -

En flicka som genomgatt kurs i Kindergar- ten och för närvarande vistas pa barnhem, önskar plats i faniilj, kin- dergarten eller barnhem i början af nov. Svar till BE. H.,, Arne- berga. Rek. lämnas af Fru Agnes Petersson, Kindergarten, Uppsala.

(fr. Sabbatsberg) med 3-årig prak- tik och de bästa referenser önskar plats den 1 okt., helst som öfver- sköterska eller afdeh-sköterska på lasarett, men äfven i privatvård. Svar till syster Inga>, Allm. Tid- ningskont., Sthlm, f. v. b.

Exe bildad flicka af god familj, 20 år, frisk och med stor lust för husliga göromil, söker plats till hösten i battre familj, dar tillfälle bjudes att som hjalp åt husmoder deltaga i hennes sysslor. Svar emotses tacksamt under adr. DH. L. 3, Gumzlii Annonsbyra, Malmö.

21-arig, barnkär flicka, som genomgatt Kindergarten, ön- skar plats i godt och vänligt hem, som hjalp och sällskap. Svar till ~ 2 1 är:), Boxholm p. r.

Bildad l? års ficka önskar plats i battre familj som sillskap och hjalp nied förekom- mande göromål. Betyg och re- kommendationer finnas. Svar med uppgift 5 fordringar och förmåner till :)I<arin~, Visby, p. r.

Bildad tyska som äfven behirskar sveiiskn spri ket i tal och skrift, söker fast ar stallning som sjalfstaiidig tysk ko: respondent. Löneansprik 100 k pr månad. Retyg och rrferensc finnas. Hemma i maskinskriiiiin) Svar till ~Sjäifstandig korrespol dent n , Allin. Tidriitigskoritorr Stockholm.

Bildad flicka, ex. Kindergartcnliirarinna, onsk val aflönad plats i fint hcm, garr utomlands. Har fiirut inridia egen Kindergarten i 3 21.. \'i~cki betyg och ref. Svar ti!! ~ ~ K i t ~ d c gartenslararilina.:, Stalldaleti.

landtbrukaredot ter önskar plats i battre, godt hc! att biträda vid skrifgöromil. i afven villig deltaga i inom licrnrn förefallande göromil. Ilar förcstU poststation, gciionig5tt folld~ögsl; la, god handstil. Retyg och rt finnas. Svar till 219 l l D , Ottcrib

A Young English lady, daughter of a naval officer, tfesir a situation in a Sweiiish fmiily companion, to talk English wi girls of over 15 years. Kefei-cncr Swedish and EngIish, Apply. r M. St. Nyg. 11, 2 u. h., Götcboi

att förestå ett battre, trefligt licrr- stad eller på laiidet önskas af medc AIders smAlandska, fullt koriipete att sköta detsamma. Musik, Go lynne. Fina ref. Svar tacksat till ~Tre fnad~ , Morrhullt p. r.

%o)=årig prästdotter, som genomgitt 8-klassigt liirover Fackskolan för huslig cl<or?nmi Uppsala husrnoderskurs iileil atfl jande barnaviird sanit cn kiirs konstväfnad, söker ~ h t s i fin f milj att vara friiii till hjiilp iii

hushillet. Lön önskas. Svzr i .1892~, Nyköping p. r.

Hus for es t åndar inna, verkligt duglig, glad och cnk musikalisk, sölter plats. Svnr 5 oberoende^, Sv. Dagbl., Stlil

Som sällskap och hjäl önskar hurtig och glad bättre flic plats hos äldre dam eller ildris i milj d2r jimgfru finrres. N i g lön önskvärd. Svar ti!l :.Ordcritli: Eskilstuna p. r.

FLICKA, fullt kunnig i sömnad samt hr hållsgörom21t söker plats i he där jungfru finnes. Ar villig (1 taga i alla inomhns förcfnllati öromH1. Cienomgritt husliUlsku b etyg och ref. finniis. Svar erric

ses tacksamt till Varml2rirlsk: Nya Tidningskontoret, Uppsala.

D A C N Y

Stenograf. Slöjdlararinna led vana att undervisa, skicklig o. itresserad, söker plats. Har ge- omgått Handarb. vänners sy- och afkiirser, Lundinska Iiursen samt urs i klädsömnad. Sv. t. slöjd", ostk., Odengatan, Sthlm.

innessjukvlrd. Några friska och ~rdeiitliga flickor, öfver 20 år, kun- a få anställning som elever vid Jppsala Asyl. Villkor: 20 kr. p r ilanad och allt fritt. Efter ett ars ullgod tjänstgöring erhålles 28 kr. ,r niånad och allt fritt, afven tjiin- teklader. Ansökningar ZtFöljda af rejde-, skol-, läkare- samt tjaiist- :öringsbetyg insändas till Ofverlä- :aren. Ui)i~sala hosi~ital.

L EMGA PL A TSER. Kvinnlig stenograf med flerårig lana som kontorsstenograf i svensk )ch tysk stenografi erhåller anstall- iing a större. försäkringsbolag har- städes. Svar med betygsafskrifter )ch uppgift å löneanspråk till duglig kon torsstenograf" adresse- -as S. Giimzlii Annonsbyrå, Stock- ~o ln i , f. v. b. OBS.! Sökande till- försäkras full diskretion.

Lararinna, Bättre fl icka 3ker plats att tillsaninians nied usiiiodern sköta Ii tet hem. Svar 11 DNLI genast^, Syssleback, p. r.

<unnig i Tyska och ~ n ~ e l s k a er- åll ler plats i naturskön vinterbad- ~ r t i godt Iieni att undervisa 20- h-s flicka. Betyg och Iönepreten- :ioner till n20 år)), Barkåkra p. r. Förestandarinna

ör vår filial, Engelska Hattmagasi- iet, Gafle, skall tillsättas den 1 lkt. d. å.

Grundlig erfarenhet i hatt-; möss- )ch pilsvaruaffar samt god säljare- örmåga erfordras. Kompetenta ;ökande äga att insända sina an- ;ökningar med betyg, fotografi ,amt uppgift å ålder till Aktiebo- aget J. W. Haglulid, Gäfle.

:riket flicka önskar plats nii ge- ast i battre familj, ar van vid larn och kunnig i sömnad samt illig deltaga i förekommande syss- x-. Rek. finiias. Svar till a18 års, ivetlanda.

Husforestindarinna yngre, kompetent att på egen hand förestå hemmet at battre ungherre i treflig, mindre östgötastad, fin- ner anställiiing 15 okt. eller 1 nov.' om fotografi och lönepretentioner insändas till avid Vättern,, Sven- ska Dagbladets kontor, f. v. b., Stockholm.

För a t t .undervisa 2 flickor och 2 g o s s a r

' kurserna för 2 och 4 klass vid :lemeiitarläroverk inst. höst- och vårtermin önskas en iindervisnings- van och stadgad 12rarinna. Svar med intyg on1 kompetens sam1 tippgift ii löneanspråk sändas for- tast möjligt till Komminister Has- selgren, Alanaset, JAmtlands Ian.

Norrländska f god familj, kunnig i hushållsgö- omål och handarbeten söker plats

battre familj dar jungfru finnes. h- villig deltaga i alla inomhus fö- ekommande göromål. Genomgåtl 'röken Hedda Cronius hushålls- kola i Stockholm. Goda referen- er presteras. Svar emotses tack- amt t. norrl land ska^, Hernösanc 1. r.

En fr isk, bildad flicka om 25 A 30 år, kunnig i matlag- ning, bakning m. m. och villig at1 sköta hemmets alla sysslor - jung Finnes ej - får förn-ianlig plats : sörmländsk prästgård den 1 inst oktober. Svar med referenser, 1ö. neanspråk och foto under adress Doktorinnan Jeanna Wendell, Björn- lunda.

Huslig, enkel, frisk och barnkär licka, som tillika med jungfru vill [ara husmodern behjälplig med iernmets göromål, far plats snarast, h a r jämte rekommendation, foto- yrafi och Iöneanspr8k under adr ~Godt , vanligt hem D, Folkhögsko. an, Tang, Jaiii tland.

Småskollärarinna med goda tjänstgöringsbetyg frår mindre folkskola och folkskola öns- kar plats srlarast möjligt, ordinarit eller vikarie. Svar till /lOvissn Svensk Lararetidnings exp., Stock- holm f . v. b.

Varmlandsflicka f god familj, frisk och hurtig, ön- kar plats som hjalp o. sällskap aniilj eller hos äldre dam. God; eferenser. Svar till ~ X D , p. r. Kil

Sasom yngsta bitra. de ti kontor Kindergarten lärarinna,

examinerad, fullt kompetent, söke: för kurs i Stockholni med arbetc tid kl. 1-3. Fullständiga ansök ningar under adr. a Kindergarten n Sv. Dagbl. hnfvudkont., Stockholm

GYIINA ALLTID DAGNY! !innes plats ledig för yngre dait. med elenientarbildiiii~g. Företrätit har sökande soni ar kunnig i nia. jkinskrifning. Egenhändigt skrifve' svar till PA. G. A.*, Dagens Ny heters A~inonskontor, Gustaf A, dolfs torg: - - . .

En ordentlig och städad flicka, om vistats en tid af tre månadei rid en Pr. skola, önskar plats ho! 11 battre, mindre familj helst i nå, ;on Norrlandsstad att under hus noderns ledning sköta hushållet ivar till s22 & - D , under adresi jjörksta, Lindesberg.

Bildad, barnkär husfarestanda rinna, kunnig att sköta hemme för ung fru med två mindre barn får plats nu genast eller den 21 Okt. i Göteborg. Jungfru finne! ej. Hjälp till gröfre sysslor. Sva; med lönepretentioner till a Lärarin, naa, p. r. Lund.

-

Ung flicka f r ån godt hem ö n s k a r plats

början af okt. i bildad famil helst i Stockholm) att vara fru1 il1 hjalp med husliga sysslor. Nå ;on lön önskvärd. Svar emotse! acksamt under adr. a Familjemed m n, Vansbro.

Kvinnliga arbetsomriiden. Utbildningskurser m. m.

Muntliga och skriftliga

upplysningar genom

Fredri ka-Bremer- Förbundets Byrå,

54 Drottninggatan.

Handarbets- och Vaf la l rarinna,

afven kunnig i kläd- och linnesöm nad, önskar plats i skola eller hem Fina betyg och. referenser. Svar til a1911 a, p. r., Orebro.

'ränad Stenograf och Maskinskrif erska, språkkunnig, önskar om lyte af plats. Svar till IlRapidll inder adr. S. GumaIii Annons lyrå, Stockholm, f. v. b.

--

Öfversköterskeplats jildad, musikalisk, 2 1 -årii licka önskar plats som hjalp ocl allskap åt äldre dam eller herre (unnig i sjukvård samt handarbe en. Svar till e sjukvård^, Sydsven ka Annonsbyrån, Hälsingborg,

ledig vid Uppsala hospital och a syl den 1 nästkommande oktober Kompetensvillkor: Utbildnin sjukvård, helst äfven sinnessjukv%d Löneförmåner: 500 kronor per 8 och naturaförmåner; för den, son icke äger utbildning i sinnessjuk vård, föregas den ordinarie anställ ningen af eii proftid med lägre löil Ansökan med bifogade skol- ocl tjänstebetyg insändes till öfverlaka ren. Uppsala hospital och asy: Uppsala.

Ung flicka ~nskar komma i god familj för at iiot fritt vivre lära och deltlga iusliga sysslor. Svar emotses tack amt under sign. PS. S.2, Orsa p. r

Sprid Veckotidningen D AGNY! a

Q A G N Y

D e p o s i t i o n &

Sparkassa

K~PMANNABANKEN, Arsenalsgatan 9,

Södermalmstorg 8, STOCKHOLM.

Aktiekapital 3,000,000 kr,

P-

. Wirens öfverfeta LANOLINTVAL, fina vdrldens favorittvål. Erhalles i hvarje välförsedd parfymhandel samt direkt frin

8. O. Wir6ns Tvil- och parfymfabrik. (Grundad 1860.) KgL Hofiev. 21 Lilla Vattugatan 21 - - - Stockholm.

Tank på de gamla! Lektioner i Linnesömnad (5fven blusar, barnkläder m. m.) Praktisk metod, utan tråckling.

Hvarje elev disponerar en symaskin. KARIN EGNER

Sibylleg. 36, Hörnet af Karlavägen. R. T. 35 30. A. T. 21004.

EVA EGNER Fersens väg 2. Hörnet af Rege- mentsgatan. TeI. 4490, ev. 4083.

- - Vid - - Professor Unmans Institat

börjar 2 Okt. iiy (ett-Arig) kurs i Massage och Sjukgymnnstik. Begär prospekt.

Brunkebergsgatan 9, SfockRoh.

Annonsera i DAGNY!

unnnn~m~m~~am~~~mama~ema~aameICs lee~~~e] i~eaea~~ n eu n

1 a l l a boklådor i riket. n B n n a Länge har behofvet af en verkligt god och tillfredsställande lä- sebok för småskolan gjort sig gällande. - Böcker, som söka fylla @I

i detta behof, äro de af OLOF ROSENBORG utgifna al B n B O ABC- och Lasebok I för Smhskolor i n B n af OLOF ROSENBORG. Illustrerad. Pris 60 öre. Larftsband 75 öre. n ii LBsebok II för Sm&slrolor R u u n n af OLOF ROSENBORG. Illustrerad. Pris 1 kr. Larftsband 1: 25. n

a Läaekok I och Lasekok II L sammandrag g m

i ett kand. Pris 85 öre. g; C11

Mindre L&sebok II för f3mhskolor. 8 R

(För de skolor, där Läsebok II kan anses för vidtornfattande.) 50 öre. 8 l l

I Läsetskeller 116 st. 64

Q I till OLOF ROSENBORGS Läseböcker, uppklistrade p i 8 st. papp- Kl ski.fvor med en tabell p i hvarje sida. Pris 8 kronor för hela sat- 8

1 sen. Rabatt lämnas till skolrid vld rekvisition hos I a ii El

E Aktiebolaget Normans Förlag; Stockholm. 8

- -

Fredrika-Bremer-Förbundet : Drottninggatan 54. Rikstel. 27 62. Förbundets byri öppen 11-4. Allm. te]. 48 16

Fredrika-Bremer-Förbundets Sjuksköterskebyrå: Tunnelgat. 25, Rikstel. 68 98. Allm. tel. 82 11.

Sju praktiga Htvenfyrsböcker f& barn o. ungdom.

Berättelse för barn och ungdoni. Tsarens kurir. h i t t ,tter Jules verue af Alfred Smedberg. 352 sidor med 47 illustrationer af Karl Aspelin. Kar- tonnerad. Pris 75 öre.

En riddarsaga frln medeltiden. Bearbetning Parzival. af Hugo Oyllander. 259 sidor. Med 45 illu- strationer af Ingeborg Uddén. Kartonnerad. Pris 75 öre.

Sagogrottan i Sagoskogen. Zrnli1;f Harald astenson. 303 sid., 50 illustrationer. Kartonnerad. Pris 75 öre.

Berättelse f6r barn Den hemlighetsfulla ön. och wgdo,. Fria efter Jules Verne af Alfred Smedberg. 312 sidor, 44 illustratio- ner af Brita Ellström. Kartonnerad. Pris 75 öre.

Hjälten bland hjältar ;;;;$ap;;;;:;; Charles G. Gordons lif och stordåd, ise Gagner, 304 sidor, 33 illustrationer af Edv. Berggren. Kartonnerad. Pris 75 öre.

Berattelse för barii Nybyggarna i Kanada. och ungdom. Bear- betning efter Kapten Marryat af Anna Gustafsson. 290 sidor. 39 illustr. af Nils Larsson. Kartonnerad. Pris 75 öre.

1 Guldslottets Rosengtirdar. Sngor och berat telser

af Harald Östenson. 151 sid., 39 il]. Kartonnerad. Pris 75 öre t

Erhalles i hvarje bokhandel eller direkt fran t a

Folkskolans Barntidnings Förlag, Stockholm. (Suna Quirk) j

Fredrika OBS.! ..

A Fredrika Bremer-Förbundet innas anmälda lektionsgifvare, in- )ch utländska, hushillsbitraden af )lika slag, barnfröknar, kontorsbi- raden, gymnaster m. m.

Mottagningstid kl. 12 -4.

Adr. Drottninggatan 54, Stock- iolm.

Ulm. tel. 48 16. Riks te]. 27 62.

Prenumerera p i postcn cl!cr trl. h. 3275 p.

Mönstertidningen Konstslöjden i Hemmet

Pris 3.50 pr fr, 12 hafteii. 1.6s nummer 30 öre. Frineh2ller mön ster till broderier, viiftirider, Iiider- plastik, gyllenläder, drifniag i me- tall, mhlning på porslin, tra, iii. iii

Prenumeranter få btigararnönstcr Äldre årgångar realiseras. Red.: Valhallavägen 10, n. b.,

Stoc?tholm. Filial: H~pa~tareda.

0- o. A. IWUKO W.

Gynna Dagnys annonsörer!

Sigrid Rudebeck 80 år. Af Frida HjePtóeg. Wvem har brutit neutraliteten? Af Anita BjOi-k.

Invigningen af den nya skolbyggnaden vid Rimforsa. Det Internationella Kvinnofarbundets m6te ii Stockholm. 11.

Af E. %(-n. Reseintryck från Orienten. Bombay. l. Af 7 j > ~ r r E(kiv2.

Ett internationellt ~ÖstrattsmGte i Stockholm. Insänd litteratur. Notiser.

Prenumeration $ Dagny sker $ närmaste postanstalt eller bokhandel.