Råd till flerspråkiga familjer

Savjeti višejezičnim porodicama

TVÅ SPRÅK ELLER FLERA?

DVA ILI VIŠE JEZIKA?

MYNDIGHETEN FÖR SKOLUTVECKLING och SPRÅKFORSKNINGSINSTITUTET I RINKEBY

Bosnisk version

TVÅ SPRÅK ELLER FLERA? Råd till flerspråkiga familjer

Beställs från:Liber Distribution162 89 Stockholme-post: skolutveckling@liber.setel: 08-690 95 76fax: 08-690 95 50Best. nr: U04:047

Text: Språkforskningsinstitutet i Rinkeby© Myndigheten för skolutveckling 2004 (andra upplagan)Översättningar: Eqvator ABFoto: Ann ErikssonProduktion och grafisk form: Ord & Bildmakarna AB, StockholmTryck: Danagårds Grafiska, ÖdeshögISBN: 91-85128-94-5

1

InnehållTvåspråkighet – en värdefull resurs ________________ 2

Flerspråkiga familjer är olika _____________________ 2

Kan barn lära sig två eller flera språk lika bra? _______ 4

Vilket språk ska vi tala med vårt barndå vi föräldrar talar ett annat språk än svenska? ______ 5

Vilket språk ska jag tala med barnetom vi föräldrar har olika modersmål? ______________ 6

Kommer mitt barn att lära sig svenska om jagfortsätter att tala mitt modersmål med barnet? ______ 8

Är det dåligt om mitt barn blandar språken? _______ 10

Vad ska jag göraom mitt barn bara svarar på svenska? _____________ 12

Vad kan jag göra för att stödjamitt barns utveckling i modersmålet? _____________ 14

Hur kan jag stödjamitt barns språkutveckling i svenska? _____________ 16

Vad ska jag göraom mitt barn slutar prata i förskolan? _____________ 18

Ska mitt barn ha modersmålsstöd i förskolan? ______ 20

Ska mitt barn läsa ämnet modersmål i skolan? ______ 22

Ska mitt barn läsa ämnet”Svenska som andraspråk” i skolan? ______________ 24

Några ordförklaringar _________________________ 26

För vidare läsning och andra tips _________________ 28

SadržajDvojezičnost – dragocjen resurs __________________ 3

Višejezične porodice me∂usobno se razlikuju________ 3

Može li dijete jednakodobro naučiti dva ili više jezika? ___________________ 4

Na kom ćemo jezikurazgovarati sa svojim djetetom akomi roditelji govorimo neki drugi jezik, a ne švedski? ___ 5

Na kom ću jeziku razgovarati s djetetomako mi roditelji nemamo isti maternji jezik? _________ 6

Hoće li moje dijete naučiti švedski, ako s njimnastavim razgovarati na svom maternjem jeziku? _____ 8

Da li je to loše ako mi dijete miješa jezike? _________ 10

Šta da radim ako midijete odgovara samo na švedskom? ______________ 12

Šta ja kao roditelj mogu učiniti da potpomognemrazvoj maternjeg jezika svog djeteta?______________ 14

Kako mogu pomoći svomdjetetu u usavršavanju švedskog jezika? ____________ 16

Šta da radim ako moje dijeteprestane pričati u predškolskoj ustanovi? __________ 18

Treba li mom djetetu dopunska nastavamaternjeg jezika u predškolskoj ustanovi? __________ 20

Treba li moje dijete učitimaternji jezik kao predmet u školi? _______________ 22

Treba li moje dijete učiti predmet”Švedski kao drugi jezik” u školi? _________________ 25

Objašnjenje pojedinih riječi _____________________ 27

”Pročitajte tako∂e” i ”Ostali savjeti” ______________ 28

2

Tvåspråkighet– en värdefull resursDe flesta människor i världen är två- eller flerspråkiga.

Två- och flerspråkighet är mycket värdefullt både förden enskilda människan och för samhället. Familjersom flyttat från ett land till ett annat har lättare att hållakontakten med ursprungslandet om de bevarar sitt mo-dersmål. Barnen i sådana familjer har större möjlighetatt ta till sig föräldrarnas kulturarv om de kan föräldrar-nas språk.

Den som är tvåspråkig kan också lättare förstå värdetav kulturell mångfald och kan där igenom få en rikarebild av världen.

Modersmålet betyder också mycket för kontakten ifamiljen och med släktingar, vilket hjälper barnet attkänna sig säkrare i sin egen identitet och tillhörighet.

Alla barn kan lära sig två eller flera språk samtidigt,men det är inte så vanligt att man lär sig båda språkenlika bra.

För att barnen ska kunna utveckla båda språken till enmycket hög nivå krävs att både hem, förskola och skolaaktivt hjälps åt. Det är viktigt att de vuxna i barnens om-givning, på olika sätt, uppmuntrar och stöder använd-ningen av minoritetsspråket. Genom att använda mino-ritetsspråket – inte bara i familjen, utan också på lekplat-sen, i förskolan, i klassrummet och på arbetet – kan för-äldrar och lärare konkret visa barnen att det är naturligtmed flerspråkighet.

Tvåspråkigheten för med sig så mycket positivt att deflesta familjer som har två eller flera språk aldrig skullekunna tänka sig att vara utan dem.

Den tvåspråkiga utvecklingen underlättas också omdet övriga samhället är positivt till att människor talarflera språk.

Flerspråkiga familjer är olikaFamiljer kan vara två- eller flerspråkiga på många olikasätt. Båda föräldrarna kan ha ett gemensamt moders-mål som är ett annat språk än svenska, t ex somaliska.En förälder kan ha sitt ursprung i ett land där man talarett språk hemma och ett annat i skolan, t ex kurdiskahemma och turkiska i skolan. Föräldrarna kanske intehar samma modersmål, utan barnet får redan från bör-jan höra två eller tre språk hemma, t ex i en familj meden arabisktalande pappa och finsktalande mamma ochkanske föräldrarna använder ytterligare ett annat språkför att tala med varandra, t ex engelska. Alla familjerbestår inte heller av ”mamma-pappa-barn,” utan ocksåav äldre släktingar som har en aktiv roll i barnens fost-ran och som kanske också tillför ytterligare språk i bar-nets värld. Även ensamstående föräldrar kan ibland vil-ja satsa på tvåspråkighet.

3

Višejezične porodice me∂usobno se razlikujuPorodice mogu biti dvojezične ili višejezične na mnogorazličitih načina. Oba roditelja mogu da imaju isti mater-nji jezik, koji nije švedski već neki drugi jezik, npr. soma-lijski. Jedan od roditelja je možda porijeklom iz nekezemlje gdje se ne govori isti jezik kod kuće i u školi, npr.kurdski kod kuće a turski u školi. Roditelji možda nemajuisti maternji jezik, nego dijete već od početka sluša dva ilitri jezika u kući, npr. u porodici u kojoj otac govori arap-ski a majka finski, a roditelji se možda medusobno spora-zumijevaju na nekom trećem jeziku, npr. na engleskom.Osim toga sve porodice ne sastoje se od ”mame-tate-djece”, već i od starijih članova rodbine koji aktivno sud-jeluju u dječijem vaspitanju i koji u svijet djeteta unosedodatne jezike. I samohrani roditelji mogu ponekad željetiulagati u dvojezičnost.

Dvojezičnost– dragocjen resursVećina ljudi u svijetu govori dva ili više jezika.

Dvojezičnost i višejezičnost su dragocjenosti kako zapojedinca tako i za društvo. Porodicama koje se presele izjedne zemlje u drugu lakše je održavati vezu s domo-vinom ako očuvaju svoj maternji jezik. Djeca u takvimporodicama imaju veću mogućnost da prime kulturnubaštinu svojih roditelja ako znaju njihov jezik.

Dvojezičnim osobama je u isto vrijeme lakše da shvateznačaj kulturološke raznolikosti a na taj način moguobogatiti svoju predodžbu svijeta.

Maternji jezik isto tako mnogo znači u dodiru s porodi-com i s rodbinom, što djeci pruža mogućnost dodatne si-gurnosti po pitanju vlastitog identiteta i pripadnosti.

Sva djeca mogu da nauče dva ili više jezika istovreme-no, ali nije tako uobičajeno da in nauče jednako dobro.

Da bi dijete u razvoju oba jezika moglo dostići vrlo vi-sok nivo potrebno je da i njegovi ukućani, i predškola iškola zajedničkim snagama aktivno rade na tome. Važnoje da odrasle osobe koje ga okružuju na različite načinepodstiču dijete i da mu pruže podršku u korištenju manjin-skog jezika [jezika nacionalne manjine, u nastavku:manjinski jezik, primj. prev.]. Roditelji i nastavnici mogu –time što se koriste manjinskim jezikom, ne samo u kruguporodice već i na igralištu, u predškoli, u učionici i naradnom mjestu – djetetu na konkretnom primjeru pokazatida je višejezičnost prirodna stvar.

Dvojezičnost povlači za sobom toliko pozitivnih stvarida većina porodica u kojima se koriste dva ili više jezikane bi mogla ni zamisliti sebe bez tih jezika.

Ako se prema ljudima koji govore više jezika ostali čla-novi društva odnose pozitivno, to tako∂e pospješuje raz-voj dvojezičnosti.

4

Kan barn lära sig tvåeller flera språk lika bra?Ja, men eftersom man ofta använder de olika språken iskilda sammanhang är det vanligt att tvåspråkiga barnklarar vissa ämnesområden och situationer bättre på detena språket än på det andra. Barnet har kanske lättareatt berätta på svenska vad som har hänt i skolan, medandet föredrar sitt modersmål för att tala om sådant somhör familjen till, t ex mat, kläder och släktingar. Barnetkanske använder sitt modersmål i samtal med äldresläktingar och föräldrar men växlar mellan de olikaspråken när det talar med syskon och kamrater. Sådanaspråkanvändningsmönster är naturliga för tvåspråkigaindivider och brukar förändras under livets gång.

Može li dijetejednako dobronaučiti dva ili više jezika?Da, ali pošto se različiti jezici koriste u različitim situaci-jama, uobičajena je pojava da se dvojezična djeca u oblas-ti odre∂enih predmeta i u odre∂enim situacijama boljesnalaze na jednom od svojih jezika. Djetetu je moždalakše da o školskim doga∂ajima priča na švedskom, dok seo stvarima koje se tiču porodice, npr. o hrani, odjeći i rod-bini, radije izjašnjava na svom maternjem jeziku. Dijetemožda upotrebljava maternji jezik u razgovoru sa starijomrodbinom i s roditeljima, ali u razgovoru s braćom/sestra-ma i s drugovima upotrebljava naizmjenično oba jezika.Takvi primjeri služenja jezicima prirodni su dvojezičnimosobama a obično se mijenjaju tokom života.

5

Vilket språk ska vi talamed vårt barn då viföräldrar talar ett annatspråk än svenska?Tala det språk ni behärskar bäst och som ni kan ut-trycka er mer nyanserat på. För många är det moders-målet. Det är också lättare att uppfostra sina barn på ettspråk som man bättre kan uttrycka sina känslor på.Många vuxna har också lättare att återge sagor och be-rättelser från sin egen barndom, sjunga sånger eller görarim och ramsor tillsammans med barnet på det språk desjälva talade som barn. Sådana aktiviteter betydermycket inte bara för kontakten med barnet utan ocksåför barnets allmänna språkutveckling.

Välj det språk som känns naturligast!

Na kom ćemojeziku razgovarati sasvojim djetetom ako miroditelji govorimo nekidrugi jezik, a ne švedski?Razgovarajte na jeziku kojim najbolje vladate i na kom semožete izraziti s više nijansi. Za mnoge je to maternji je-zik. Isto tako lakše je vaspitati svoju djecu na jeziku nakome možete bolje izraziti osjećanja. Mnogim roditeljimalakše je, tako∂e, pričati bajke i priče iz svog djetinjstva,pjevati pjesme ili rimovati i skandirati na jeziku svoga dje-tinjstva. Takve su aktivnosti od velikog značaja, ne samou pogledu kontakta s djetetom, već i u pogledu općenitogjezičnog razvoja djeteta.

Odaberite jezik koji vam se čini najprirodniji!

6

Vilket språk ska jag tala medbarnet om vi föräldrar harolika modersmål?Också i familjer där föräldrarna har olika modersmålbrukar man rekommendera att var och en använder sittmodersmål tillsammans med barnet. Alltså: En person– ett språk. Barnet har då lättare att vänja sig vid attkoppla ihop det ena språket med mamma och det andramed pappa. När hela familjen är tillsammans kan manvälja det som känns naturligast; ett av modersmålen,svenska eller något annat gemensamt språk – eller attkombinera flera olika språk.

I familjer där den ena föräldern är svenskspråkig ochden andra har ett annat modersmål är det också bra attvarje förälder talar ”sitt” språk. Det är troligt att svensk-an kommer att bli det dominerande språket i den härtypen av familjer, men vill man att barnet ska bli två-språkigt är det viktigt att på olika sätt ge extra stöd förutvecklingen i minoritetsspråket.

Na kom ću jezikurazgovarati s djetetomako mi roditelji nemamoisti maternji jezik?I u porodicama gdje roditelji nemaju isti maternji jezikobično se preporučuje da i jedan i drugi roditelj u opho-∂enju s djecom koriste svoj maternji jezik. Dakle: jednaosoba – jedan jezik. Na taj način djetetu je lakše da se na-vikne na to da jedan jezik dovodi u vezu s mamom a drugis tatom. Kada se sastane cijela porodica može se odabratinajprirodnije rješenje; neki od maternjih jezika, švedski,ili neki drugi zajednički jezik – ili kombinacija više raznihjezika.

U porodicama u kojima je jednom od roditelja švedskijezik maternji jezik, a drugom neki drugi jezik, tako∂e jedobro da i jedan i drugi roditelj koriste ”svoj” jezik. Uovakvim tipovima porodica švedski će jezik vjerovatnodominirati, ali ako se želi da dijete ovlada s oba jezika,važno je da mu se na razne načine pruži podrška u usavr-šavanju manjinskog jezika.

7

8

Kommer mitt barn attlära sig svenska om jagfortsätter att tala mittmodersmål med barnet?Ja, det finns till och med forskning som visar att det gårbättre att lära sig ett andraspråk om man samtidigt fåren god grund i sitt förstaspråk. De båda språken behö-ver inte konkurrera, utan kan fungera som stöd för var-andra. Om barnet har lärt sig ett begrepp på sitt mo-dersmål (t ex gaajaysan på somaliska) är det lättare attlära sig ordet för motsvarande begrepp på svenska(hungrig) och omvänt.

Alla föräldrar önskar att det ska gå bra för deras barni skolan och därför vill de att barnen tidigt ska lära sigsvenska. Men detta betyder inte att föräldrarna ska slu-ta använda modersmålet när de talar med barnen. Där-emot kan föräldrarna hjälpa barnen att få kontakt meddet svenska språket. Det bästa sättet för barn att lära sigsvenska är att de får använda det tillsammans medsvensktalande kamrater och vuxna. Det vanligaste är attdetta sker i förskolan och kanske med föräldrarnas vän-ner och bekanta.

Hoće li moje dijetenaučiti švedski, ako s njimnastavim razgovarati nasvom maternjem jeziku?Da, postoje čak istraživanja koja ukazuju na to da je lakšeda se nauči drugi jezik ako se istovemeno stekne dobraosnova u prvom jeziku. Ova dva jezika ne moraju me∂u-sobno konkurirati, već mogu jedan drugome poslužiti kaopotpora. Ako dijete nauči neki pojam na maternjem jeziku(npr. gajaysan na somalijskom) bit će mu lakše da naučiodgovarajući pojam (hungrig) na švedskom i obrnuto.

Svi roditelji žele da im djeca dobro uče i zato žele darano nauče švedski jezik. To, me∂utim, ne znači da onitrebaju prestati koristiti svoj maternji jezik u kontaktu sdjecom. Ali, mogu im pomoći da do∂u u kontakt sa šveds-kim jezikom. Najbolji način da djeca nauče švedski jezikje da im se omogući da ga upotrebljavaju u kontaktu sdrugovima i s odraslima Koji govore švedski jezik. Naju-običajenije je da oni to rade u predškolskoj ustanovi imožda s prijateljima i poznanicima svojih roditelja.

9

10

Är det dåligt om mittbarn blandar språken?Nej, vanligtvis inte. Det är helt normalt att små barnblandar ord från de olika språken i ett och samma ytt-rande. Detta kan bero på att de ännu inte lärt sig attskilja mellan de olika språken eller på att de saknar ordpå det ena eller andra språket.

En annan vanlig företeelse är den mer eller mindremedvetna växling mellan språken som äldre barn ochvuxna kan göra, när de talar med andra tvåspråkiga.Denna så kallade kodväxling är något som är naturligtför tvåspråkiga. De utnyttjar helt enkelt möjligheten attväxla språk som ytterligare ett uttrycksmedel, för attt ex få fram en viss nyans eller känsla, citera vad någonexakt har sagt på ett annat språk eller för att skapa ge-menskap mellan talare av samma språk. Många kan hasvårt att förstå eller acceptera ett sådant språkbruk. Dekan tycka att det är dåligt att ”blanda” språken på detsättet och tro att det visar att man inte riktigt behärskarsina språk. Men forskningen visar att det krävs en gan-ska hög språkbehärskning för att kunna växla mellanspråken på ett flytande sätt och att det är både naturligtoch funktionellt i tvåspråkigas samtal.

Da li je to loše akomi dijete miješa jezike?Ne, obično nije. Potpuno je normalno da mala djeca mije-šaju riječi iz različitih jezika u jednoj te istoj rečenici.Razlog tome može da leži u činjenici da još nisu naučilarazlikovati jezike ili da im nedostaje riječi u jednom ili udrugom jeziku.

Jedna druga uobičajena pojava je manje ili više svjesnoprebacivanje s jezika na jezik, kojim se starija djeca i od-rasle osobe koriste u razgovoru s drugim dvojezičnimosobama. Ova tzv. zamjena koda prirodna je pojava koddvojezičnih osoba. Te osobe jednostavno koriste moguć-nost prebacivanja s jednog jezika na drugi kao dodatnosredstvo pri izražavanju, da bi npr. jasnije izrazile izvjes-nu nijansu ili osjećanje, preciznije citirale nečiju izjavudatu na nekom drugom jeziku ili da bi stvorile osjećajzajedništva me∂u osobama koje govore isti jezik. Takvokorištenje jezika mnogi nisu u stanju da razumiju ili daprihvate. Oni možda smatraju lošim takvo ”miješanje” je-zika i vjeruju da je to dokaz nedovoljnog poznavanja svo-jih jezika. Istraživanja su, me∂utim, pokazala da je potre-ban visok nivo jezičnog umijeća da bi se mijenjanje jezikaodvijalo tečno te da je to i prirodna i svrsishodna pojava urazgovoru dvojezičnih osoba.

11

12

Vad ska jag göraom mitt barnbara svarar på svenska?Det är inte ovanligt att barn under vissa perioder före-drar att använda svenska, även om föräldrarna försökervara konsekventa och tala sitt modersmål med dem.Om föräldrarna vill att barnet ska bli tvåspråkigt är detviktigt att de fortsätter att använda modersmålet till-sammans med barnet. Det är bra om det också finnsjämnåriga kamrater och andra vuxna som använder mi-noritetsspråket med barnet så att språket fyller en funk-tion också utanför familjen. I många fall har det visatsig att även om barn inte aktivt använder språket i nå-gon större utsträckning så kan de ändå utveckla en högpassiv förmåga, som grund för att senare lära sig att an-vända språket också mer aktivt.

Om barnet använder svenska när föräldrarna talar sittmodersmål kan dessa försöka hjälpa barnet genom attsvara med de rätta orden och uttrycken på modersmå-let. Kontakten och kommunikationen med barnet äremellertid det mest grundläggande, oavsett vilket språkman använder. Det är viktigare att lyssna på vad barnethar att säga, än till hur och vilket språk de väljer att göradet på. Det gäller att vara tålmodig, för det tar tid attöverföra sitt språk till barnet i en miljö där svenskan harså stort inflytande och ofta värderas mer.

Šta da radim akomi dijete odgovarasamo na švedskom?Nije neobično da djeca u odre∂enim periodima radijeupotrebljavaju švedski jezik, iako roditelji pokušavaju daostanu dosljedni i da u razgovoru s njima koriste maternjijezik. Ako roditelji žele da im dijete bude dvojezično, važ-no je da s njim nastave razgovarati na maternjem jeziku.Dobro je ako dijete ima drugova vršnjaka i drugih odras-lih osoba koje u razgovoru s njim upotrebljavaju jezik do-tične manjine kako bi taj jezik imao odre∂enu funkciju iizvan okvira njegove porodice. Mnogi slučajevi pokazalisu da, čak i ako djeca ne koriste aktivno dotični jezik unekoj većoj mjeri, ona ipak mogu dostići visok stupanjpasivne sposobnosti, kao osnovu, da bi se kasnije moglanaučiti i da aktivnije koriste taj jezik.

Ako dijete koristi švedski jezik u prilikama u kojimanjegovi roditelji govore svoj maternji jezik, roditelji mumogu pomoći tako što će odgovarati pravim riječima iizrazima na maternjem jeziku. Najglavniji su, me∂utim,kontakt i komuniciranje s djetetom, neovisno o jeziku ko-jim se tom prilikom služite. Važnije je saslušati šta dijeteželi da kaže od načina na koji to čini i jezika za koji setom prilikom odlučuje. Treba biti strpljiv, jer prenošenjejezika na dijete, u sredini u kojoj švedski jezik ima velikiutjecaj i u kojoj se isti često više cijeni, zahtijeva punovremena.

13

14

Vad kan jag göraför att stödja mitt barnsutveckling imodersmålet?Turkiska barn i Turkiet och svenska barn i Sverige lärsig sitt modersmål i många olika situationer och medmånga olika människor; i familjen, tillsammans släktoch vänner, på gården, i affären, på bussen, i förskolanoch i skolan. Hela dagen har de möjlighet att höra, talaoch lära sitt modersmål. Många minoritetsbarn harmycket mer begränsade möjligheter för sin moders-målsutveckling. För flertalet är det framför allt i hem-met som barnet hör och använder modersmålet. Detställer förstås större krav på föräldrarna att, tillsammansmed förskolan och skolan, vidga barnens kontakter påmodersmålet. Tillsammans måste de vuxna i barnensomgivning skapa möjligheter för barnen att få användasitt modersmål så mycket som möjligt både i och utan-för familjen, både tillsammans med jämnåriga och till-sammans med vuxna.

De allra flesta kommuner har verksamhet för föräld-rar med hemmavarande barn i den s.k. öppna förskolan.Dit kan man gå för att träffa andra föräldrar och barn. Imånga kommuner erbjuder också biblioteken sagostun-der på olika modersmål. Biblioteken har också barn-och ungdomsböcker på många olika språk att låna ut.Fråga i din kommun vilka möjligheter som finns där.

Šta mogu učinitida potpomognemrazvoj maternjegjezika kod svog djeteta?Turska djeca u Turskoj i švedska djeca u Švedskoj uče svojmaternji jezik u mnogim različitim situacijama i uz mnogorazličitih ljudi; u porodici, zajedno s rodbinom i prijatelji-ma, u parku, u prodavnici, u autobusu, u predškolskoj usta-novi i u školi. Cijeli dan imaju priliku slušati, govoriti i uči-ti svoj maternji jezik. Velikom broju djece nacionalnihmanjina mogućnosti su daleko više ograničene kada se radio unapre∂enju maternjeg jezika. Većina te djece sluša i ko-risti svoj maternji jezik prvenstveno kod kuće. To naravnozahtijeva dodatna zalaganja od strane roditelja da, zajednosa predškolom i školom, djeci prošire krug kontakata namaternjem jeziku. Odrasle osobe iz dječije sredine morajudjetetu pružiti mogućnost da u što je moguće većem obimukoristi maternji jezik, kako u druženju s vršnjacima, tako i ukontaktu s odraslima.

U većini općina postoje djelatnosti za roditelje koji djecuodgajaju u vlastitom domu, u tzv. predškolskim ustanova-ma otvorenog tipa [öppna förskolan]. Tamo možete otićiako želite stupiti u kontakt s drugim roditeljima i s drugomdjecom. U mnogim općinama biblioteke nude vrijeme zabajke na raznim maternjim jezicima. U njima tako∂e može-te posuditi knjige za djecu i omladinu na mnogim različitimjezicima. Raspitajte se u svojoj općini o mogućnostimakoje vam se tu nude.

15

16

Hur kan jagstödja mitt barnsspråkutveckling isvenska?En bra grund för barnets utveckling i svenska är ett gottsamarbete mellan förskolan och skolan och föräldrarna.Förskolan och skolan har ett stort ansvar för barnensutveckling i svenska men föräldrarna kan också hjälpatill på olika sätt. Framför allt genom att uppmuntrabarnens skolarbete på olika sätt. Också om föräldrarnainte kan så mycket svenska kan de hjälpa till med skol-barnens läxläsning.

Många föräldrar undrar hur deras barn kan lära sigsvenska när barnen inte har några svenska kamrater attumgås med. Det finns minst två saker som föräldrar börfundera på. För det första gäller det att på olika sättskapa tillfällen för barnen att träffa personer som talarsvenska. Det viktigaste är att barnet får många olikatillfällen att använda svenska tillsammans med kamra-ter och andra vuxna – det spelar mindre roll om dessapersoner har svenska som modersmål eller inte. Föräld-rarna kan t ex stimulera barnen att delta i aktiviteter därde kommer i kontakt med svensktalande barn såsomfotbollslag, körer, dansgrupper eller liknande.

För det andra gäller det att fundera på vilken försko-la/skola som kan vara lämplig för barnet. Föräldrarnahar rätt att ställa krav på att pedagogerna i såväl försko-lan som skolan har en stor medvetenhet och kunnighetom tvåspråkig utveckling, andraspråksinlärning och hurman lär sig på ett andraspråk. Föräldrarna har ocksårätt att kräva att pedagogerna arbetar på ett sätt somgagnar deras barns språkutveckling, både på moders-målet och på svenska.

Kako mogu potpomoćirazvoj švedskogjezika kod svog djeteta?Dobra osnova za razvoj švedskog jezika kod djeteta je do-bra saradnja izme∂u predškole i škole i roditelja. Pred-škola i škola snose veliku odgovornost kad je u pitanjurazvoj švedskog jezika kod djece, ali i roditelji mogu po-moći na razne načine. Prije svega tako što će na raznenačine podsticati školski rad djeteta. Roditelji mogu po-moći svome ∂aku u savla∂ivanju zadaće i ako sami neznaju tako dobro švedski jezik.

Veliki broj roditelja pita se kako će njihova djeca ovla-dati švedskim jezikom kad nemaju drugova Šve∂ana s ko-jima bi se družila. Tu postoje bar dvije stvari o kojima biroditelji trebali razmišljati. Kao prvo, potrebno je na raznenačine pružiti djeci mogućnost da se susreću s osobamakoje govore švedski jezik. Najvažnije je da se djetetupruži veliki broj različitih prilika u kojima će koristitišvedski jezik zajedno s drugovima i s odraslim osobama -manje je važno da li je švedski maternji jezik dotičnimosobama ili ne. Roditelji mogu npr. podsticati svoju djecuda sudjeluju u aktivnostima u kojima imaju priliku dasretnu djecu koja govore švedski jezik, kao što su fudbal-ski timovi, horovi, plesne grupe ili slično.

Kao drugo, treba razmisliti o tome koja predškola/školaje pogodna za dijete. Roditelji imaju pravo zahtijevati dapedagozi, kako u predškoli tako i u školi, posjeduju velikinivo svijesti i znanja kada se radi o dvojezičnom razvoju,učenju drugog jezika te o tome kako se stiče znanje nadrugom jeziku. Roditelji isto tako imaju pravo da zahtije-vaju da se rad pedagoga odvija na način koji koristi jezič-nom razvoju njihove djece, i kad se radi o maternjem i kadse radi o švedskom jeziku.

17

18

Vad ska jag göraom mitt barnslutar prata i förskolan?Vänta lite och se. Ibland när ett barn börjar i en försko-la där modersmålet inte används, kan det hända att enså kallad ”tyst period” inträffar och barnet inte sägernågonting på svenska under lång tid. Det är ingen faraom barnet verkar må bra i övrigt och om det kommuni-cerar på annat sätt under den här tiden, t ex genom attpeka, visa vad det vill och förstås fortsätter att tala sittmodersmål hemma. Hela tiden samlar barnet kunskapom det nya språket även om det inte märks utåt. Oftastbörjar barnet tala efter en periods tystnad, då det samlattillräckliga kunskaper om det nya språket. Små barnmår dock bra om de märker att även deras modersmålanvänds och uppskattas i förskolan.

Šta da radim ako mojedijete prestane pričati upredškolskoj ustanovi?Sačekajte malo, da vidite. Ponekad kada neko dijete po∂eu predškolu u kojoj se ne koristi njegov maternji jezik,može se dogotiti da nastupi tzv. ”period šutnje” i da dijeteduže vrijeme ništa ne kaže na švedskom jeziku. To uopćenije opasno ako je vidljivo da se dijete inače dobro osjećai ako u ovom periodu komunicira na neki drugi način, npr.tako što prstom pokazuje šta želi, te naravno ako se kodkuće nastavi služiti svojim maternjim jezikom. Dijete ne-prekidno sakuplja saznanja o novom jeziku mada se to neprimijeti sa strane. Ono najčešće progovori nakon odre-∂enog perioda šutnje, kada nakupi dovoljno saznanja onovom jeziku. Mala se djeca, me∂utim, ugodno osjećajuako primijete da se njihov maternji jezik koristi i cijeni upredškoli.

19

20

Ska mitt barn hamoders-målsstöd iförskolan?För att klara skolan och få en bra framtid i Sverige ärnaturligtvis goda kunskaper i svenska av avgörande be-tydelse. Men inlärningen av svenska behöver inte ske påmodersmålets bekostnad. Forskningen har visat att detsnarare är tvärtom; barn som får möjlighet att utvecklasitt modersmål i förskolan och skolan får också oftabättre kunskaper i svenska och i andra skolämnen. Mo-dersmålsstödet i förskolan kan fungera som en bro mel-lan hemmet och förskolan. Det ger också barnet en vär-defull möjlighet att vidareutveckla sitt modersmål sam-tidigt som barnet utvecklar svenska som ett andraspråk.

Det är ganska vanligt att barn som har ett annat mo-dersmål kommer i kontakt med svenskan först i försko-lan. Ibland kan det finnas tvåspråkiga förskolor ellertvåspråkiga avdelningar för barn med samma moders-mål. Där finns det både svenskspråkig personal ochpersonal som talar barnets modersmål. Föräldrarna be-stämmer själva om de vill ha sina barn på en sådan för-skola.

Om barnet går i svensktalande grupp kan föräldrarnaansöka om modersmålsstöd. Då kommer en moders-målstränare (som förut kallades hemspråkstränare) tillförskolan och pratar, leker och läser sagor med barnetpå modersmålet. Fråga din förskola eller ansvarig tjäns-teman i din kommun om vilka möjligeter som erbjuds.

Treba li mom djetetudopunska nastavamaternjeg jezika upredškolskoj ustanovi?Dobro poznavanje švedskog jezika je naravno od odluču-jućeg značaja ako se želi postići uspjeh u školi i sigurnabudućnost u Švedskoj. Učenje švedskog jezika ne mora se,me∂utim, odvijati na uštrb maternjeg jezika. Istraživanja supokazala da bi se prije moglo reći da je situacija obrnuta;djeca kojoj se pruži prilika da razvijaju svoj maternji jezik upredškoli i u školi često bolje savla∂uju gradivo iz šved-skog jezika i iz ostalih školskih predmeta. Dopunska nasta-va maternjeg jezika u predškoli može funkcionirati kaomost izmedu kuće i predškole. Ona tako∂e pruža djetetudragocjenu priliku da upotpuni znanje maternjeg jezika ada u isto vrijeme razvija svoj švedski jezik kao drugi jezik.

Prilično je uobičajeno da djeca koja imaju neki drugimaternji jezik do∂u u dodir sa švedskim jezikom tek upredškolskoj ustanovi. Ponekad dijete ima priliku dadospije u neku dvojezičnu predškolu ili na dvojezično od-jeljenje za djecu s istim maternjim jezikom. U njima radi iosoblje koje govori švedski jezik i osoblje koje govorimaternji jezik djeteta. Roditelji sami odlučuju da li želeupisati svoje dijete u takvu predškolu.

Ako dijete ide na odjeljenje za švedski jezik, roditeljiimaju mogućnost da podnesu zahtjev za dopunsku nastavamaternjeg jezika. U tom slučaju u predškolu dolazi na-stavnik maternjeg jezika (raniji naziv: nastavnik domaćegjezika) koji s djetetom razgovara, igra se i čita bajke namaternjem jeziku. Raspitajte se u u vašoj predškolskojustanovi ili kod nadležnog službenika u općini kakve semogućnosti nude.

21

22

Ska mitt barn läsa ämnetmodersmål i skolan?Forskning visar att tvåspråkiga barn som lärt sig läsaoch skriva på sitt modersmål har lättare att utveckla ochbevara det. Det bästa vore om alla barn först fick lärasig att läsa och skriva på sitt starkaste språk, som förmånga barn är modersmålet. Förmågan att läsa ochskriva på ett språk underlättar sedan läsinlärningen påandra språk. Barn kan även lära sig läsa och skriva sam-tidigt på flera språk. I skolans modersmålsundervisningfår barnet möjlighet att lära sig läsa och skriva på sittmodersmål. Genom att till exempel skriva brev, läsaböcker och annat skrivet material kan barnet fortsättaoch utöka kontakten med ursprungslandet.

I skolan har barnet rätt till undervisning i modersmå-let. Det måste finnas minst fem barn i kommunen föratt bilda en grupp för modersmålsundervisning (tidiga-re kallad hemspråksundervisning). Om barn med sam-ma språk går i olika skolor, samlar man dem på en skolaunder de timmar som modersmålsundervisningen sker.Undervisningen är frivillig och därför måste föräldrarnaanmäla till skolan om de vill att barnet ska ha moders-målsundervisning. Om barnet inte kan så mycketsvenska, har barnet också rätt att få studiehandledningpå modersmålet. Det betyder att barnet får hjälp av enmodersmålslärare i olika skolämnen. Läraren förklararpå modersmålet innehållet i det som klassen arbetarmed och hjälper barnet i skolarbetet. Skolan bestämmerom barnet ska få studiehandledning.

Det finns också andra sätt att studera modersmålet.Fråga din skola vilka möjligheter som erbjuds och vad deinnebär. För några språkgrupper och på några orter finnsdet t.ex. möjlighet att välja tvåspråkig undervisning i formav tvåspråkiga klasser eller språkligt inriktad friskola.

Treba li moje dijeteučiti maternji jezikkao predmet u školi?Istraživanja pokazuju da je dvojezičnoj djeci koja sunaučila čitati i pisati na maternjem jeziku lakše da istirazvijajaju i očuvaju. Najbolje bi bilo ako bi sva djeca naj-prije naučila čitati i pisati na jeziku koji najbolje znaju, akoji je većini djece maternji jezik. Sposobnost čitanja i pi-sanja na nekom jeziku olakšava kasnije učenje drugog je-zika. Djeca mogu i istovremeno naučiti da čitaju i pišu naviše jezika. Na nastavi maternjeg jezika u školi djeci sepruža prilika da uče čitati i pisati na maternjem jeziku. Di-jete može da održava i da proširi kontakt sa zemljom svo-ga porijekla tako što će npr. pisati pisma, čitati knjige i os-tali pisani materijal.

U školi dijete ima pravo na nastavu maternjeg jezika. Uopćini mora da postoji bar petoro djece da bi se formiralagrupa za nastavu maternjeg jezika (raniji naziv: nastavadomaćeg jezika). Ako djeca s istom jezičnom pripadnošćupoha∂aju različite škole, ona se okupljaju u jednoj školi uvrijeme trajanja nastave maternjeg jezika. Poha∂anjenastave je dobrovoljno i stoga roditelji moraju prijavitiškoli ako žele da im dijete poha∂a nastavu maternjeg jezi-ka. Ako dijete ne zna dovoljno švedski jezik, ima pravo nanastavna uputstva na maternjem jeziku. To znači da na-stavnik maternjeg jezika pomaže djetetu u raznim škol-skim predmetima. On na maternjem jeziku objašnjavadjetetu sadržaj nastave koja se odvija u razredu i pomažemu u školskom radu. Škola je ta koja odlučuje da li djetetutreba dati nastavna uputstva.

U školama postoje i drugi načini učenja maternjeg jezi-ka. Pitajte u svojoj školi kakve vam se mogućnosti nude ina šta se iste svode. Za neke jezične skupine i u nekim

23

mjestima postoji, npr. mogućnost da odaberu dvojezičnunastavu u obliku dvojezičnih razreda ili jezično orijentira-nih slobodnih škola.

24

Ska mitt barn läsa ämnet”Svenska somandraspråk” i skolan?I skolan kan man studera svenska antingen inom ämnet”Svenska” eller inom ämnet ”Svenska som andraspråk”.Vilket av dessa ämnen som ditt barn bör läsa beror påvilka färdigheter i svenska som barnet har när det börjarskolan. Barn med ett annat modersmål än svenska harju oftast inte hunnit lära sig lika mycket svenska somsvensktalande barn när de börjar skolan. Då är det vik-tigt att barnet får en språkundervisning som utgår frånjust detta barns kunskaper och behov. Om barnet intefår bra hjälp att hämta in det språkliga försprång somde svensktalande barnen har, finns det risk att barnetfår svårt att komma ikapp de andra. Och det kan påver-ka hur man klarar sig i de andra ämnena i skolan.

Målet för ämnet ”Svenska som andraspråk” är atteleverna ska uppnå samma nivå i svenska som elevermed svenska som modersmål. Läraren i ”Svenska somandraspråk” vet vad som kan vara svårt för elever sominte har svenska som modersmål. Därför kan lärarenanpassa undervisningen mer efter de enskilda elevernaskunskaper och behov. Undervisningen i ”Svenska somandraspråk” ska göra det möjligt för eleverna att använ-da svenskan som ett redskap för att tänka och för att ut-trycka sig i tal och i skrift. Eleven ska också, vid sidanav modersmålet, kunna använda svenska språket somett effektivt redskap för att inhämta kunskaper i andraämnen.

Ofta bedrivs undervisningen i ”Svenska som andra-språk” i mindre grupper. Det ger eleverna bättre möjlig-heter att öva språket och läraren har mer tid och utrym-me för varje elev. Till skillnad från undervisningen i en

stor klass kan eleverna här oftare få komma till tals. I enmindre grupp är det också lättare att våga fråga och beläraren om hjälp när man inte förstår eller har svårt atthitta de rätta orden och uttryckssätten.

Fråga på ditt barns skola hur de bedriver undervis-ningen för tvåspråkiga elever både i ämnet ”Svenskasom andraspråk” och i skolans övriga ämnen.

J. M. Coetzee, Rinkeby bibliotek 2003.

25

prostora za svakog učenika. Za razliku od nastave u veli-kom odjeljenju, ovdje učenici češće dolaze do riječi. Umanjoj grupi im je osim toga lakše da se usude pitati na-stavnika i zamoliti ga za pomoć ako nešto ne razumiju iline nalaze prave riječi i prave načine izražavanja.

Raspitajte se u školi svog djeteta o tome kako se odvijanastava za dvojezične učenike i kad je riječ o predmetu”Švedski kao drugi jezik” i kad je riječ o ostalim predme-tima.

Treba li moje dijeteučiti predmet ”Švedskikao drugi jezik” u školi?Švedski jezik može se u školi učiti ili u okviru predmeta”Švedski jezik” ili u okviru predmeta ”Švedski kao drugijezik”. Koji od ovih predmeta treba da uči vaše dijete ovi-si o njegovom poznavanju švedskog jezika na početkuškolovanja. Do polaska u školu djeca koja imaju neki dru-gi maternji jezik često ne stignu ovladati švedskim jezi-kom u istoj mjeri kao djeca kojima je švedski jezik ma-ternji jezik. Zato je važno da ta djeca dobiju nastavu jezi-ka koja kao polaznu tačku ima upravo znanje i potrebekoje imaju dotična djeca. Ako se toj djeci ne pomogne daznanjem dostignu djecu koja govore švedski, postojiopasnost da ta djeca zaostanu za ostalom djecom. A tomože utjecati i na njihove mogućnosti da savladaju ostaleškolske predmete.

Cilj predmeta ”Švedski kao drugi jezik” je da ovi učeni-ci dostignu isti nivo u poznavanju švedskog jezika kojiimaju djeca kojoj je švedski jezik maternji jezik. Nastav-nik predmeta ”Švedski kao drugi jezik” upoznat je steškoćama na koje mogu naići djeca kojima švedski nijematernji jezik. Zato on može prilagoditi nastavu tako dabolje odgovara znanju i potrebama svakog pojedinog uče-nika. Nastava ”Švedskog kao drugog jezika” treba daomogući učenicima da koriste švedski jezik kao sredstvoza razmišljanje i za usmeno i pismeno izražavanje. Učeni-ci tako∂e treba da znaju da osim maternjeg jezika koriste išvedski jezik kao efekisno sredstvo za sticanje znanja izdrugih predmeta.

Nastava ”Švedskog kao drugog jezika” često se odvija umanjim grupama. To učenicima pruža bolje mogućnostiuvježbavanja jezika, a nastavnik dobiva više vremena i

26

Några ordförklaringarAndraspråk: Det eller de språk som börjar läras in efterförstaspråket. Det är inte alltid lätt att dra gränsen mel-lan förstaspråk och andraspråk. När det gäller ett barnsom börjar lära sig ytterligare ett språk i mycket tidigålder kan man säga att barnet har två förstaspråk.

Förstaspråk: Det eller de språk som ett barn börjar lärasig först.

Hemspråk: Begreppet ”hemspråk” uppkom i sambandmed den så kallade hemspråksreformen som börjadegenomföras 1977. Hemspråksundervisning kallas nu-förtiden modersmålsundervisning. Barn har rätt tillmodersmålsundervisning om någon av föräldrarna ellervårdnadshavarna har ett annat språk än svenska sommodersmål och om man använder språket dagligenmed barnet.

Majoritetsspråk: Det största och dominerande språketi landet. I Sverige är svenska majoritetsspråket.

Minoritetsspråk: De språk som talas av delar av befolk-ningen. I Sverige finns fem officiella inhemska minori-tetsspråk, finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och sa-miska och ett mycket stort antal språk som talas av ny-tillkomna minoriteter, t ex arabiska, danska, kurdiska,persiska, turkiska och somaliska.

Modersmål: Termen ”modersmål” är ett mångtydigtbegrepp, men vanligtvis menar man det/de första språksom lärs in i hemmet.

Tvåspråkighet: Termen ”tvåspråkighet” används oftasom samlingsterm för ”två- eller flerspråkighet”.

27

Objašnjenje pojedinih riječiVećinski jezik [Jezik većinskog naroda]: Najrasprostran-jeniji i dominirajući jezik u zemlji. Većinski jezik u Šved-skoj je švedski jezik.

Manjinski jezici: Jezici kojima se služe dijelovistanovništva. U Švedskoj postoji pet zvaničnih domaćihmanjinskih jezika, finski, jidiš, meänkieli, romani chib[vrsta romanskog jezika] i laponski jezik te veliki broj je-zika novopridošlih manjina, npr. arapski, danski, kurdski,perzijski, turski i somalijski jezik.

Maternji jezik: Termin ”maternji jezik” je mnogoznačanpojam, ali se obično misli na prvi jezik/prve jezike koji senauče u roditeljskom domu.

Dvojezičnost: Termin ”dvojezičnost” često se koristi kaozajednički naziv za dvojezičnost ili višejezičnost.

Drugi jezik: Jezik ili jezici koji se počinju učiti nakon pr-vog jezika. Granicu izme∂u prvog i drugog jezika nijeuvijek lako odrediti. Kada se radi o djeci koja vrlo ranopočinju učiti još jedan jezik može se reći da ta djeca imajudva prva jezika.

Prvi jezik: Jezik ili jezici koje dijete najprije počinje uči-ti.

Domaći jezik: Pojam ”domaći jezik” pojavio se u vezi stzv. reformom domaćeg jezika, hemspråksreformen, čijeje provo∂enje otpočeto 1977. god. Sadašnji naziv nastavedomaćeg jezika je: Nastava maternjeg jezika. Djeca imajupravo na nastavu maternjeg jezika ako jednom od nji-hovih roditelja ili vršilaca roditeljskog prava maternji je-zik nije švedski jezik i ako isti svoj maternji jezik koristeu svakodnevnom kontaktu s djecom.

28

För vidare läsningArnberg, Lenore (1988), Så blir barn tvåspråkiga. Vägled-

ning och råd under förskoleåldern. Stockholm: Wahlström& Widstrand. (Boken finns också översatt till arabiska,engelska, finska och spanska.)

Baker, Colin (1996), Barnets väg till tvåspråkighet: råd tillföräldrar och lärare i förskola och grundskola. Uppsala:Påfågeln.

Håkansson, Gisela (2003), Tvåspråkighet hos barn iSverige. Studentlitteratur

Hyltenstam, Kenneth (red.) (1996), Tvåspråkighet medförhinder? Invandrar- och minoritetsundervisning iSverige. Lund: Studentlitteratur.

Hyltenstam, Kenneth (red.) (1999), Sveriges sju inhemskaspråk – ett minoritetsperspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Lightbown, Patsy and Spada, Nina (2003), How Langua-ges are Learned. Oxford University Press. Revisededition.

Andra tipsFör den som har tillgång till Internet (finns bl.a. på allabibliotek) finns mycket information att hämta omtvåspråkighet i familjen och i skolan.

Om modersmålsundervisningen i förskolan och skolankan man läsa på Tema Modersmål som ligger på Skolda-tanätet. Där finns också särskild information riktad tillföräldrar och till barn.http://www.skolutveckling.se/mangfald

Mer information om svenska som andraspråk finner manbl.a. på Nationellt centrums hemsida:http://www.lhs.se/sfi

Pročitajte tako∂eArnberg, Lenore (1988), Så blir barn tvåspråkiga. Vägled-

ning och råd under förskoleåldern. Stockholm: Wahlström& Widstrand. (Knjigu možete naći i u prijevodu naarapski, engleski, finski i španski jezik.)

Baker, Colin (1996), Barnets väg till tvåspråkighet: råd tillföräldrar och lärare i förskola och grundskola. Uppsala:Påfågeln.

Håkansson, Gisela (2003), Tvåspråkighet hos barn iSverige. Studentlitteratur

Hyltenstam, Kenneth (red.) (1996), Tvåspråkighet medförhinder? Invandrar- och minoritetsundervisning iSverige. Lund: Studentlitteratur.

Hyltenstam, Kenneth (red.) (1999), Sveriges sju inhemskaspråk – ett minoritetsperspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Lightbown, Patsy and Spada, Nina (2003), How Langua-ges are Learned. Oxford University Press. Revisededition.

Ostali savjetiZa one koji imaju pristup Internetu (postoji izme∂u ostalogu svim bibliotekama) postoje mnoge informacije o dvojezič-nosti u porodici i u školi.

O nastavi maternjeg jezika u predškoli i školi možetepročitati na stranicama Tema Modersmål [Tema Maternjijezik] koje ćete naći na Školskoj kompjutorskoj mrežiŠvedske Skoldatanätet.Tu tako∂e možete naći posebneinformacije namijenjene roditeljima i djeci.http://www.skolutveckling.se/mangfald

Daljne informacije o švedskom kao drugom jeziku naći ćeteizme∂u ostalog na Web-stranicama Državnog centra zašvedski jezik za useljenike i za švedski kao drugi jezikNationellt centrum: http://www.lhs.se.sfi.

Innehåll och utformningav denna broschyrhar utarbetats av

Språkforskningsinstitutet i Rinkebyi samarbete

med föräldrar, förskollärare och lärareoch med forskare vid

Centrum för tvåspråkighetsforskning,Stockholms universitet.

Institutet tackar dem alla varmtför värdefulla synpunkter!

Myndigheten för skolutveckling har bekostatöversättning och tryckning.

Sadržaj i oblikove brošure izradio je

Språkforskningsinstitutet i Rinkeby u saradnji s roditeljima,

predškolskim odgojiteljima i nastavnicimate s naučnim radnicima

Centrum för tvåspråkighet,Stockholms universitet.

Svima njima Institut se toplo zahvaljujena dragocjenim zapažanjima!

Myndigheten för skolutveckling snositroškove prijevoda i štampanja brošure.

TVÅ SPRÅK ELLER FLERA?Råd till flerspråkiga familjerDe råd som ges i den här broschyren grundar sig på aktuellkunskap om barns tvåspråkiga utveckling och bygger på desenaste forskningsrönen, förslag och synpunkter frånföräldrar, pedagoger i förskola och skola och från forskarevid andra institutioner.

Råden är allmänna och passar många men kanske intealla. Givetvis ska varje förälder välja det som känns naturli-gast och bäst i den egna familjen.

Broschyren är tvåspråkig och ges ut på svenska samtalbanska, arabiska, bosniska, engelska, finska, somaliska,spanska,turkiska, kurmanji (nordkurdiska), arli (romani)och lovari (romani).

DVA ILI VIŠE JEZIKA?Savjeti višejezičnim porodicamaSavjeti koje dajemo u ovoj brošuri temelje se na aktuelnimsaznanjima iz oblasti dvojezičnog razvoja djece stečenim kroznajnovija opažanja naučnih radnika, prijedloge i zapažanjaroditelja, predškolskih i školskih pedagoga te naučnih radnikapri drugim institucijama.

Savjeti su općeg karaktera i pogoduju mnogima, ali moždane svima. Naravno da svaki roditelj treba odabrati ono što muse čini najprirodnijim i najboljim rješenjem za vlastitu porodi-cu.

Brošura je dvojezična a izdaje se na albanskom, arapskom,bosanskom, engleskom, finskom, somalijskom, španskom,turskom, kurmandži (sjeverno kurdski), arlijskom (romski) ilovarskom (romski) jeziku.