100% FÖRNYBART - Skellefteå Kraft · 100% FÖRNYBART 5 Sammanfattning.....6 Bakgrund ...
Trender för Framtidsdagen - Skellefteå · 10000 15000 20000 25000 30000 2013 2015 De...
Transcript of Trender för Framtidsdagen - Skellefteå · 10000 15000 20000 25000 30000 2013 2015 De...
FUTUREResearch-based
foresight
STRATEGYFuture-based
strategy
ACTIONStrategy
enforcement
Trender för FramtidsdagenSkellefteå kommun, 171121
Urbanisering och regionalisering
Urbaniseringen är fortsatt påtaglig världen över – stora
flyttströmmar går till växande städer och storstadsregioner
och glesbygd avfolkas i snabb takt. År 2050 beräknas 70-
75% av världens befolkning, ca sju miljarder människor bo i
städer.
I Sverige är det storstadsregionerna samt högskoleorter som
ökar sin befolkning medan en övervägande majoritet av
landets kommuner tappar invånare. Storlek och täthet lockar
med nya möjligheter till företagande, försörjning, utbildning
och upplevelser. Med människorna flyttar också näringarna
och arbetstillfällena i ett självförstärkande system där de
större städerna växer och blir knutpunkter i de regionala
nätverken när allt fler pendlar till sina arbeten.
Effekten blir å ena sidan att arbetsmarknadsregionerna blir
färre men större, och å andra sidan att kommunernas roller
börjar specialiseras alltmer mot antingen boende (Värmdö,
Ekerö, Tyresö m fl) eller arbete (Solna, Stockholm).
Sammantaget skapas en koncentration av såväl kommersiell
som offentlig service.
GlobaliseringDe senaste årtiondena har vår värld blivit alltmer
sammankopplad. Över hela vår jord har flöden av
varor, kapital, människor, information, tankar och idéer
ökat stadigt. Framdrivet av tekniska landvinningar,
avregleringar och nya handelssamarbeten har denna
megatrend i många fall fått långt större effekter än
någon kunnat ana.
Arbeten har flyttat, hundratals miljoner människor har
lyfts ur fattigdom, den globala medelklassen har sett en
enorm tillväxt, affärer har skalats upp på ett globalt plan
och spelplanen har i många avseenden jämnats ut när
det gäller livsförutsättningar och konkurrensvillkor.
Samtidigt har globaliseringen också bidragit till kraftiga
obalanser i dagens samhällen – där det finns en liten
grupp människor som kunna dra maximal fördel av
dessa förändringar, samtidigt som många lämnats kvar,
fått det sämre, eller i alla fall upplevt det så.
Alltfler i otrygga anställningar
§Många arbetar i
bemanningsföretag
§Prekariatet – människor med
både långa och korta
anställningar som arbetar med
begränsade anställningar. Får
svårt att låna till boende etc.
§ 2008 var drygt 128 000 personer
tidsbegränsat anställda. År 2015
var motsvarande siffra 180 600
personer.
Hälsa och välbefinnande i fokus
§ Frågor om hälsa och välbefinnande aktualiseras allt
oftare för individ och samhälle. Ansvaret för den egna
hälsan ökar och många människor blir mer
hälsomedvetna. Men samtidigt ser vi också växande
problem som rör fysisk och psykisk ohälsa – problem
som tar sig olika utryck i olika ålders- och
samhällsgrupper.
§ Allt fler motionerar regelbundet för att hålla sig i form,
gå ner i vikt eller för att helt enkelt må bättre. Andelen
som svarar att de ”mår dåligt utan idrott/motion” har
ökat kraftigt den senaste femtonårsperioden.
Försäljningen av hälsotidningar och böcker ökar, fler
väljer att delta i olika typer av motionslopp samtidigt
som hälsoaktiviteter såsom yoga och mindfulness
väcker stort intresse.
§ Ökat fokus på hälsa medför att kraven ökar på
lättillgänglig friskvård och motion på arbetsplatsen.
Även arbetsgivarna kommer i större utsträckning kräva
hälsosammare livsstil av medarbetarna för att kunna
öka prestationerna.
§ Hälsotrenden innebär även ett ökat fokus på mental
hälsa.
Arbetslivet blir allt mer mobilt och flexibelt
§ Arbetsmarknaden har blivit mer flexibel
när det gäller vilka timmar på dygnet vi
arbetar på.
§ De teknologiska redskapen möjliggör jobb
på distans.
§ I många verksamheter är medarbetarna
inte längre bundna till bestämda
geografiska platser / kontor.
§ Flexibilitet är en av de råden unga 16-29
år skulle ge arbetsgivare som vill locka
unga. Flexibilitet i form av möjlighet att
jobba hemifrån eller kunna anpassa
arbetstider samt arbetsmiljö beroende på
situation.
Äkthet, transparens och värderingar skattas
allt högre
§ Generation Ordnings (födda 1985-1994) uppväxt
har präglats av yta och fejk, därför skyr de allt som
de inte upplever som äkta.
§ Frågar man unga vilka råd de skulle ge
arbetsgivare som vill locka unga, handlar det om
tydlighet vad gäller vilka mål verksamheten har,
samt vilka värderingar organisationen står för.
§ Att företaget har värderingar som är i linje med
ungas egna är något av extrem betydelse för
dagens unga.
§ Med tanke på dagens öppenhet och transparens är
organisationer utsatta på en helt annat nivå än
tidigare inför sina kunder och medarbetare. Håller
man inte det man kom överens om eller de
värderingarna och principerna som verksamheten
omhuldar så tappar man snabbt i respekt. Uppstår
det konflikt mellan egna och företagets värderingar
så blir det svårt för unga att stanna kvar.
”Utvecklande, ett team och inte bara en massa anställda och att företaget har en målbild och värden som matchar
mina egna.”
Citat från Kairos Futures ungdomsstudie Drömsamhället – en studie om ungas värderingar, 2016
Virtuella och förstärkta verkligheter
De tankar om VR, Virtual Reality, och IRL, In Real Life, som växte på bred front i samhället runt
millennieskiftet, är nu på väg att bli verklighet.
Augmented Reality, Virtual Reality och Mixed
Reality är alla termer på digital teknik som
utvecklar eller kombinerar digitala miljöer med
fysiska. Utvecklingen drivs på av kräsna och
nyfikna användare och utvecklare som vill pröva
mer, men kan också hjälpa personer med olika
funktionshinder. Trenden väntas påverka på bred
front, från handel till kundtjänst till vård och
utbildning.
Den virtuella världen är därför på väg att bli en
verklig arena för upplevelser, påverkan, utbildning
och arbete. Den kommer under kommande år bli
allt viktigare och mer integrerad i våra liv och i
samhället.
Ökade krav och förväntningar
§ Redan på 1960-talet identifierade Tage Erlander att
människors krav inte minskade i takt med stigande
välstånd – utan tvärtom ökade, varför han myntade
uttrycket ”de stigande förväntningarnas missnöje”.
Trots en remarkabel välståndsutveckling i Sverige
finns det inget som pekar på att medborgares och
konsumenters krav på företag och det offentliga
minskar – snarare vittnar företag och
organisationer om att de ökar.
§ I takt med välståndsutvecklingen och
digitaliseringen har människors förväntningar på att
tjänster, uppkoppling och friktionsfrihet ökat,
samtidigt som toleransen för misstag och strul
minskat. Den digitala vardagen har förändrat
människors förväntningar i grunden – alltfler blir
vana att få saker på sitt sätt.
§ Människor tenderar också att ha mer likartade krav
och förväntningar, oavsett vem motparten är.
Agerandet är likartat som kund, i kontakten med en
butik eller leverantör, och som medborgare, i
kontakten med myndigheter, sjukvården eller
skolan.
1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010
Förväntningar
Tolerans för misstag och strul
I takt med stigande välstånd och digitaliseringens intrång i samhället ökar människors krav på företag och organisationer, samtidigt som toleransen för misstag och strul minskar.
År
Automation av allt möjligt förändrar arbetslivet
§ Gränserna för vad som är möjligt att
automatisera ritas hela tiden om. Detta gäller
såväl fysiska tjänster – exempelvis
gräsklippning, dammsugning och självscanning
– som kognitiva tjänster – exempelvis
resebokning, e-handel och bankärenden.
§ Industrin är i hög grad automatiserad, nu är det
de rutinartade kontorsarbetena som kan skötas
av robotar.
§ Maskiner kan lära sig själva genom att iaktta
mänsklig interaktion.
§ Analyser av arbetsmarknaden och utsikterna för
automation visar att mer än hälften av dagens
jobb står inför stor risk att försvinna in i den
”automatiserade sektorn” inom en 20-årsperiod.
Men på vilket sätt detta på sikt kommer slå mot
arbetsplatser och samhällen i Norden är ännu
svårt att besvara med säkerhet.
www.rethinkrobotics.com
Sawyer och Baxter, två robotar som enkelt och gärna lär sig nya uppgifter och som utan fara kan arbeta i nära samarbete med människor. Baxter
kan
programmeras
intuitivt av en
människa genom
att enkelt vägleda
robotens armar
Användning av artificiell
intelligens inom kundtjänsten
är nu vanligt. Amelia,
utvecklat av företaget IP-Soft,
är en AI algoritm som kan
svara på inkommande frågor
via chat, telefon eller mail.
SEB nyligen anlitade Amelia
som en förstärkning av deras
kundtjänst
Familjen och det lilla livet i centrum
§ Generation Ordning, födda 1985-1994
§ Det bästa man kan åstadkomma: vara en
god förälder och hålla i hop en familj i
många år
§ Drömmer om Svenssonliv
§ Familjeliv
§ Att vara en god förälder
§ Ett meningsfullt jobb med tydliga gränser
§ Att hålla ihop en relation under lång tid
§ Tidigare familjebildande
§ Tidigare inträde på arbetsmarknaden?
Vikten av avgränsning i arbetslivet ökar
§ I Sverige ökar de stressrelaterade
sjukskrivningarna. Bara mellan år 2013 - 2015
ökade antal stressrelaterade sjukdomar i Sverige
med 73 procent enligt siffror från
Försäkringskassan. Allra störst risk löper kvinnor
som är mellan 30 – 39 år, det vill säga mitt-i-livet-
fasen när många bildar familj samtidigt som det
finns en attityd om att det är då karriären ska ta
fart.
§ ”Stressdoktorn” Tomas Danielsson menar att en
hel generation människor är på väg att bränna ut
sig som kommer att kräva långa
återhämtningsperioder flera gånger i livet.
§ Kairos Futures studier visar att unga 16-29 år i
ökad utsträckning söker gränser och regler, inte
minst på jobbet.
§ Under de senaste tre åren har det skett en snabb
förskjutning bland unga från önskan om
”meningsfulla jobb som man aldrig riktigt kan
lämna” till ”jobb med tydliga gränser som man kan
lämna när man går hem”.
0
5000
10000
15000
20000
25000
30000
2013 2015
De stressrelaterade sjukskrivningarna ökar bland svenskarna. Mellan 2013 och 2015 ökade dessa med 73 procent. Källa: Försäkringskassan
”Jag tror att de flesta mår bra av att kunna släppa jobbet och ha en skiljelinje mellan
jobb och fritid. Annars är nog risken stor att man bränner
ut sig, hur roligt jobbet än är. Även stimulerande och
meningsfulla jobb kan bränna ut en.”
29-årig kvinna från Hisings
Backa
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
2007 2013 2016
Ett tydligt avgränsat
jobb som du kan
lämna bakom dig när
du går hem
Ett meningsfullt och
stimulerande
jobb,som du aldrig
riktigt kan ta en paus
från
Vad föredrar du när det gäller följande valmöjligheter?, Unga 16-
29 år i Sverige. Källa: Kairos Future, 2016
Hållbarhet allt viktigare som företagsfråga
§ Hållbarhet skiftar från att bli en samhällsfråga till
allt mer av en företagsfråga.
§ Förändringen drivs av miljömässiga
förändringar i omvärlden, också av sociala
faktorer som transparens.
§ Föreningen av ekonomiska, ekologiska och
sociala faktorer bildar den hållbara
företagsstrategin.
§ Miljöförstöring och klimathot är den absolut
största oron bland svenska ungdomar 16-29 år
när de tänker på framtiden (45 procent).
Därefter följer, med stor marginal, krig och
terrorism (39 procent respektive 38 procent ).
De yngsta i studien (16-20-åringar) oroar sig
också mer än alla andra åldersgrupper för
miljöförstöring och klimathot.
Ökad heterogenitet och polarisering
§ Vårt samhälle präglas idag av en
omvandling från relativ homogenitet, till
ett samhälle präglat av allt större
mångfald och heterogenitet.
§ Orsakerna är flera – individualisering och
skiftande livsstilar, ökad etnisk mångfald
samt växande ekonomiska klyftor.
§ Människor från stora delar av världen
söker sig till Sverige.
§ Andelen utlandsfödda uppgick 2015 till
16 %.
§ Varierad sammansättning av de som
anländer, både hög och lågutbildade från
vitt skilda kulturer.
§ Ökade klyftor med växande problem.
Striden om sanningen: ”Från veta till sprida”
§ När vem som helst kan lägga ut vilken
information som helst har mängden budskap
och verklighets-skildringar ökat markant. I det
exploderande informationslandskapet har tilltron
till auktoriteter tenderat att minska på senare år.
Istället tar många idag främst intryck av
personer de har en personlig relation till. Det
kan handla om såväl vänner och familj som om
bloggare och opinionsbildare på nätet.
§ I takt med det ökade informationsflödet blir det
en allt större utmaning att sortera i fakta – vad
är sant och inte?
§ Källgranskning och källkritik blir allt viktigare i
det informationsöverflöd som råder idag, men
poängen här är att vi ser en förskjutning kring
vem som har kunskapsauktoritet i samhället;
från betydelsen av fakta och kunskap till förmågan att skapa förtroende på nya sätt och effektivt sprida rätt budskap till rätt målgrupp.
VETA FÖRSTÅ SPRIDA/ DELA
Trust is the glue of life. It's the most essential ingredient in effective communication. It's the foundational principlethat holds all relationships. - Stephen Covey
Arbetslivet blir mer kunskapsintensivt
§ Inom både näringsliv och offentlig sektor
står kunskapsarbete och professionella
tjänster för en allt större del av
värdeskapandet. Alla delar i samhället
präglas av ett ökat behov av
specialiserade kunskaper och
kompetenser.
§ En del av specialiseringen handlar om att
arbetet bryts ner i mindre, avgränsade
delar där ”enkla” uppgifter tenderar att
försvinna, inte sällan till utlandet, där
arbetskostnaden är lägre, eller in i den
snabbt växande ”automatiserade
sektorn”.
Kunskapsintensiva organisationer
kräver nytt ledarskap
§ Skiftet från industrisamhället in i tanke-
/informations- och nätverkssamhället är i stort
sett redan genomfört. Sedan 60-talet har
industrin succesivt tappat som sysselsättnings-
skapare till förmån för kunskaps- och
tjänstesektorn.
§ Detta skifte ställer i många organisationer helt
nya krav på ledarskapet. Chefen kan inte längre
vara den främsta experten som pekar med hela
handen och bestämmer vad som ska göras.
Ledarskapet idag handlar mer om att kunna
sätta samman rätt typ av kompetenser och
sedan arbeta med att få team att prestera på
toppen av sin förmåga – en mer coachande och
stödjande roll där insikten om att sakkunskapen
finns (eller i alla fall ska finnas) hos de
anställda. Kultur och anda i organisationer har
också fått ökad betydelse för medarbetarnas
prestationer.
Jakten på kompetens –
kandidaternas marknad
§ I många branscher har arbetsgivarna
stora svårigheter att hitta rätt kompetens,
och för många akademiker är
valmöjligheterna stora. Många branscher
och organisationer söker samma typ av
kompetens samtidigt, detta gäller inte
minst inom IT, teknik och offentliga
serviceyrken inom vård och utbildning.
§ Personliga utvecklingsmöjligheter och
gott ledarskap är avgörande för att
behålla medarbetare. Människor går
också mer på personliga referenser och
rykten, än vad arbetsgivaren själv målar
upp i sina employer branding-artiklar.
Mjuka värderingar slår ”hard cash”
§ I Kairos Futures senaste värderingsstudie bland
unga vuxna mellan 16 – 29 år kunde vi se att det
allra viktigaste i det framtida arbetslivet är att ha
en bra chef, följt av trevliga arbetskamrater, att
känna stolthet över sitt arbete och att ha ett
intressant och meningsfullt arbete. Att jobbet är
kul och ett ställe där man trivs kommer före
jobbets materiella belöningar som hög lön, bra
förmåner och goda karriärmöjligheter.
§ Statusjägarna återfinns främst bland de allra
yngsta. Ett statusfyllt jobb, att kunna resa och
arbeta över hela världen, mycket ansvar, leda och
utveckla andra, samt goda karriär-möjligheter är
egenskaper som värderas högre bland 16-20-
åringar. I takt med ökad ålder skiftar
preferenserna över till att sätta balans mellan
arbete och privatliv i centrum som flexibel
arbetstid, mycket semester och självständigt
arbete. Källa: Kairos Future, Drömsamhället 2016
Den psykiska ohälsan ökar
§ Även om hälsan i Sverige generellt sett utvecklas i
positiv riktning finns det stora skillnader mellan olika
grupper i samhället enligt Folkhälsomyndigheten. På
senare tid har alltmer fokus hamnat på den växande
psykiska ohälsan i vissa delar av befolkningen.
§ Att den psykiska ohälsan ökar i samhället är en trend
sedan många år. Detta förstärks av de ökade kraven
på att vara försörjningsbar och ett allt mer krävande
arbetsliv. Stressen och pressen över att hänga med
gör att många hamnar i psykisk instabilitet.
§ Enligt Folkhälsomyndigheten hade 17 procent av
befolkningen nedsatt psykiskt välbefinnande år 2016.
Psykiska besvär såsom ängslan, oro eller ångest är
vanligare bland kvinnor än bland män, och vanligare i
de yngre åldersgrupperna (16 – 29 år) jämfört med
de äldre åldersgrupperna. Barn och ungdomars
psykiska ohälsa har ökat sedan 1990-talet.
Framförallt är det depressioner och ångestsjukdomar
som ökar. Förskrivningar av psykofarmaka för dessa
grupper följer samma mönster.
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
1999 2000 2001 2002 2005 2008 2016
Silent Generation
1925-1944
Baby boomers 1945-
1964
Generation X 1965-
1984
Millennials 1985-2004
Har Du någon eller flera gånger råkat ut för följande under det senaste halvåret? (Andel svar som anger: ”Ja, en gång” eller ”Ja, flera gånger”)
Andel med ångest
Källa: Kairos Future, 2016
Ökad mobilitet och pendling
§ Med effektivare transporter över
större avstånd har människor idag
större möjligheter att välja ett
boende långt från arbetsplatsen.
§ Den mobila tekniken, tillsammans
med alltfler kunskapsarbetare, har
också gjort att distansarbete blivit
vanligare.
§ Sammantaget innebär detta en allt
större mobilitet och flexibilitet i
vardagslivet för många människor.
Mobilt, on demand, på Ditt sätt
§ Så gott som alla svenskar har idag tillgång till en
mobiltelefon (96 procent), och så många som 76
procent har enligt enligt SOM-institutet tillgång till
en smartphone.
§ Det har förändrat hur vi kommunicerar, hur vi
söker och tar till oss information, och hur vi
handlar varor och tjänster. För de allra flesta är
mobilen den naturliga ingången till det mesta.
Den finns alltid tillgänglig och har blivit närmast
en de facto förlängning av oss själva – ett nytt
organ.
§ Människor blir erbjudna allt bättre mobila verktyg
för att kunna göra vad de vill, hur de vill, när de
vill, där de är. Smartphoneutvecklingen är
därmed en viktig drivkraft för människors
förändrade beteenden och förväntningar, och är
ännu starkare inom den unga målgruppen.
§ Frågar man de som svarar att Sverige i princip är ett
mardrömssamhälle (dvs. de som angav 1 på en skala
från 1 till 10) så motiverar de sin position med ökad
kriminalitet, utanförskap, invandring, och våldtäkter.
§ ”Mycket våldtäkter, kriminalitet och hög arbetslöshet/utanförskap. Men det blir värre då politikerna är så naiva.” Man, 27 år
Ömsesidig respekt för att nå drömsamhället
§ Frågar man unga 16-29 år vad som saknas för att
Sverige ska bli ett drömsamhälle så är svaret tydligt:
ömsesidig respekt och tolerans mellan människor.
Respekt i bred bemärkelse: allt ifrån mer respekt för
äldre människor, till respekt för andras åsikter, kulturer,
traditioner mm. Andra brister som man identifierar är
bostadsbrist, jobbrist, ojämställdhet samt kriminalitet.
Fråga: ”Vad saknas för att Sverige ska bli ett drömsamhälle? Öppen
fråga. Borttaget: ”Mer”, ”Mindre” samt ”Bättre”, som dominerade.
Källa: Drömsamhället, 2016Fråga till de som beskrev Sverige som 100 % mardrömsamhälle
idag: ”Varför?” Öppen fråga. Källa: Drömsamhället, 2016