Tranemo Workwear Times SE

timesTRAN

EMO

WO

RKW

EAR ESTABLISHED IN

1934

YEARS OF

EXPERIENCE

TERA TX Årets nya kollektioner

T-MORE

Det blir sällan somman tänkt sig

Inga och Håkan Larsson om att ta över Tranemo Textil. Sid 4

I motgång ligger fröet till framgång

Roger Johansson om inherent flamskydd. Sid 7

Storordern rullade in

Tranemo Workwear AS, Norge. Sid 3

Tillskärning

Traditionen styr i Storbritannien

Tranemo Workwear LTD, England. Sid 2

2014 utgåva nr 01

Sysal

T-M

ORE

2 TRANEMO WORKWEAR TIMES 01, 2014

VD har ordet

Softshelljacka 3530 48 21Workerbyxa 3550 28 07

Tranemo Workwear Times 01, 2014Projektansvarig: Mia OlssonLayout: Mona ElwingReportage: Tina Hjorth Svensson Imagefoto: Daniela FerroPorträttfoto: Boel Ferm, Britt-Marie Karlsson

Om det är skillnad på hur man vill att arbetskläderna ska se ut i Storbritannien och Sverige?

– O ja, säger Arjan Piet, VD på Tranemo Workwears dotterbolag i Cramlington, strax norr om Newcastle i norra England.

Han berättar att om man för tio år sedan försökt sig på att leverera arbetskläder i någon annan färg än marinblå hade man blivit bemött av ett ”så europeiskt!”. Och då inte i positiv mening.

– Det har att göra med den brittiska industrins historia, förklarar säljchef Danny Hemmings.Brittisk industri är av tradition ganska tuff och smutsig. Det är gruvor och det är stålverk och man klädde sig i det som fanns.

– Vi har bara haft en marknad för arbetskläder i 25-30 år, inte i 80 år som i Sverige, fortsätter han.

Vi är vana vid marinblå eller svarta arbetskläder i enkel design. Svenska arbetskläder med grå eller svarta kontrastfärger, eller ännu värre – stickningar i kontrastfärger, nej huh!

Traditionen styr i Storbritannien– Okej, medger Danny, vi har varit lite efter i

England, men vi kommer!Arjan fyller i med berättelsen om en kund vars anställda tidigare hade fem blåställ vardera, ett för var dag i veckan.

– De var inte nöjda med kvalitéten på blåställen och köpte nya av oss. När jag kom dit och hälsade på ett år senare såg jag att fyra av de fem fortfarande låg kvar i sina förpackningar. ”Den här håller ju hela veckan, så jag tvättar den över helgen”, berättade arbetaren.

Egna säljkontor i EuropaDotterbolaget i England som också sköter försäljningen på Irland, Island och i Mellanöstern startades i London, 2001.– Vi har haft kontoret på flera olika platser men Cramlington är en perfekt utgångspunkt för att serva våra kunder i Storbritannien, Irland, Island samt marknader längre bort som Mellanöstern och Afrika, berättar Danny, som började jobba för Tranemo Textil 2004.

”Vi är nöjda först när användaren är stolt över de kläder han bär.”

När användaren är nöjd

Som familjeföretag har vi förmånen att

kunna se företagandet från ett annat

perspektiv. För oss är inte hög omsättning

eller stor vinst ett ändamål i sig. För oss

handlar det snarare om att skapa rätt

produkter med rätt skydd och funktion.

Vi vill skydda yrkesarbetaren och förenkla

dennes vardag.

För att nå denna målsättning

handlar det om att åter-

investera i verksamheten

och skapa förutsättningar

för ytterligare utveckling av

företaget och de produkter

vi marknadsför. Detta

syns inte minst på vårt

flamskyddssortiment som

idag ligger i absolut framkant

i Europa och som utvecklats

tillsammans med användare

hos flera globala företag.Max Larsson, VD

3TRANEMO WORKWEAR TIMES 01, 2014

Jernbaneverket väljer Tranemo Workwear

Storordern rullade in

Traditionen styr i Storbritannien Anledningen till Tranemo Textils exportsatsning var att fabriken i Portugal, som även sysslade med lönsömnad åt andra märken, förlorade kunder. Då fattades beslutet att skaffa egna säljkontor över hela Europa. Och så blev det.

Hur går det att sälja ett svenskt märke i England?– Den brittiska marknaden är lite annorlunda mot

övriga Europa. Här handlar det mycket om pris. Det ska vara låga priser och 75 procent av marknaden är också inriktad på detta. De kvarvarande 25 procenten som förstår vikten av kvalitet – att få arbetskläder med en viss EN-standard – de är väl bekanta med Tranemo Workwear.

Dotterbolaget i Storbritannien säljer inte bara Tranemo Workwear. De erbjuder även varumärkena Lyngsøe Rainwear och ID Identity. Det beror delvis på vädret. – Tranemo Workwear är basen, men Sverige och Finland vill ha kläder som tål kyla och snö. Och ni vet väl hur vädret ser ut i Storbritannien och Irland? Just det, det regnar året om, så här finns ett stort behov av regntåliga plagg!

Arjan PietTitel: VDBor: Morpeth, NorthumberlandFamilj: Fru och barnen James 16 och Annelies 14Fritid: Promenader på landsbygden med famlijens border terrier. Engagerad i styrelsen för en skola för funktionshindrade som drivs av Percy Headley Foundation.Lag: Newcastle United

Danny HemmingsTitel: FörsäljningschefBor: NottinghamFamilj: GiftFritid: Resor. Vi tycker om att åka på kryssningar, då får man se sig omkring samtidigt som man bara behöver packa upp en gång. Golf. Lag: Nottingham Forest

Jernbaneverket i Norge har bestämt att de ska använda arbetskläder från Tranemo Workwear till sina 2600 användare under de kommande åren.

Vi är mycket stolta över att de valde våra produkter, särskilt då de lade stor vikt vid kvalitet, komfort och säkerhet, berättar en nöjd Pål Branderud, CEO på Tranemo Workwear AS.

Våra produkter jämfördes med produkter från andra tillverkare och testades av anställda runt om i Norge. De anställda ansåg att skyddskläderna från Tranemo Workwear var de absolut bästa. Utöver detta betonade Jernbaneverket ett antal andra kriterier såsom pris, miljö och leverans.

Jernbaneverket kommer använda flamskyddade varselplagg och tillbehör från Tranemo Workwear. Det kommer att bli en avsevärd mängd plagg varje år till deras ca 2600 användare.

Tranemo Textil har lagt stora resurser på utveckling av flamskyddskläder de senaste åren och har ett av de bredaste flamskyddssortimenten på marknaden. Vi har ett unikt koncept som baseras på tygkvalitéten Cantex som Tranemo Textil själva har utvecklat. Materialet är helt utan kemiskt tillsatta flamskyddsmedel, flamskyddet är istället inbyggt

i fiberns struktur. Detta skapar ett permanent flamskydd som varken kan tvättas ur eller slitas bort, avslutar Pål Branderud.

Trots att dotterbolaget startade så sent som 2007 är Norge Tranemo Textils första exportland!

– Exporten hit startades redan i början av nittiotalet, då genom agent, berättar Pål Branderud, CEO för det norska bolaget som han driver tillsammans med marknadschef Frank Melbye och försäljningschef Tom Roger Melby.

Spännande startFörsta året för det nya bolaget blev aningen turbulent.– En konkurrent kopierade stora delar av vår kollektion, men det visade sig att plaggen inte höll vår

kvalitet, säger Frank Melbye och medger att det var många oroliga ögonblick under den perioden.Idag är läget ett annat. De brukar skoja om att de bara sitter på kontoret och svarar i telefon medan

ordrarna rullar in av sig själva. Riktigt så enkelt är det förstås inte. Pål som ansvarar för försäljningen i Nordnorge berättar om flygresor som fungerar ungefär som en vanlig bussresa i tätbefolkade områden.

– Vi lyfter… och landar, en eller två kliver av eller på, så lyfter vi… och landar och så håller det på.

Sju personer arbetar på Tranemo Workwear AS, Norge idag. Fyra säljare och tre kontorister. Omsättningen har ökat rejält de senaste åren.

– Det är vårt sortiment av flamskyddskläder som bidrar till ökningen, säger Tom Roger. När vi startade 2007 sålde vi inte några flamskyddskläder alls.

I Norge tycker man om att fira. Så också på Tranemo Workwear. Ett perfekt tillfälle kom för något år sedan då de mottog ett mejl från Jernbaneverket. Pål kunde inte riktigt tro sina ögon och fick tillkalla sin kollega Frank: ”Vad står det?”

– Det stod att vi fått avtalet om att leverera skyddskläder till Jernbaneverket, en stor order, säger Frank och ler: Då gick vi förstås ut och firade med en god middag!

Men får ni inga klagomål?– Jo, säger Tom Roger efter en stund. Det var ju den där kvinnliga inköparen som ringde

och inte var nöjd med knäfickorna på byxorna hon beställt. Hon tyckte att öppningen satt på fel håll, nycklarna ramlade ju ut!?!

”Det är kul och inspirerande att arbeta med ett företag som Jernbaneverket som lägger sådan betoning på komfort, kvalitet och i synnerhet säkerhet, det finns inget som lämnas åt slumpen. Vi tycker detta passar mycket väl in i Tranemos koncept”, säger Pål Branderud.

Pål Branderud, Tom Roger Melby och Frank Melbye


Inte var det planerat att Håkan och Inga Larsson skulle tillbringa livet i Tranemo. Och inte var det tänkt att de skulle ta över Tranemo Textil efter Ingas far, Gustav Kjöllerström, som tillsammans med några fabrikörer startat företaget 1934.

Nej, Håkan var ju Chalmerist och ingenjör och hade ett bra jobb i Motala. Och Inga, ja, hon hade alls ingen lust att flytta tillbaka till Tranemo.

Det var alltid tänkt att det var Ingas bror Karl-Gustav ”K-G” Kjöllerström som skulle ta över Tranemo Textil. Men i sitt examensarbete från Handels tittade K-G närmare på svensk konfektion och tillhörde nu dem som insåg att det skulle bli för dyrt att producera kläder i Sverige i framtiden.

Bland länderna som verkade ha goda förutsättningar för textil industri fanns Portugal och i slutet av sextiotalet flyttade K-G dit för att starta produktion. Det var inte realistiskt att han även skulle sköta syfabriken i Tranemo.

– Kan du tänka dig att komma hem i alla fall? frågade Gustav Håkan.

– Jag får ju i alla fall lite erfarenhet av arbetsledning, minns jag att jag tänkte, säger Håkan och lovade Inga att de bara skulle stanna i Tranemo i fem år.

Det blir sällan som man tänkt sigInga och Håkan Larsson räknade inte med att ta över Tranemo Textil

Inte ett enda förlustårDet började sådär. På den tiden hade Tranemo

Textil en enda kund, Stockhaus & Co, som vi sydde finbyxor åt. 1969 sydde Tranemo Textil 1,1 miljoner plagg/år åt sin kund och när de kraftigt drog ner på order-volymen blev förlusten kännbar. Framtidsutsikterna för företaget såg allt annat än lysande ut. Men Håkan tyckte det var roligt att spara ettöringar, rationalisera och effektivisera verksamheten och företaget hade trots allt en god soliditet.

– Vi har faktiskt aldrig haft ett enda förlustår, utbrister han stolt.

Ung och entusiastisk som han var, såg han att andra syfabriker började producera jeans. Varför kan inte vi också göra det, tänkte han och eftersom det fanns pengar på kistbottnen införskaffades raskt rätt maskiner.

– Det här var precis när V-jeansen blev moderna och vi tillverkade åt alla stora märken; Puss och Kram, Gul & Blå och Sgt Pepper, minns han.

Puss och Krams butik låg på Västerlånggatan i Stockholm. När de slog upp portarna ringlade kön lång och alla jeans såldes slut direkt. Butiksägaren ringde förtvivlat till Tranemo den helgen: ”Hur fort kan ni få hit fler jeans?”

– Och jag minns när barnen ville ha märkesjeans. Då gick jag ner i fabriken och hämtade ett antal jeans med olika etiketter. ”Vilket märke vill ni ha? frågade jag” säger Inga.

Sydde 2000 overallerMen tekokrisen närmade sig allt mer. Att överleva

som lönsömnadsföretag skulle inte vara möjligt. Det gällde att hitta alternativ.

– Vi hittade två, säger Håkan. Dels startade vi en mekanisk verkstad, Tranemo Metal, som vi sålde i samband med att vår son Max tog över som VD 2008.

Dels började vi tillverka arbetskläder. Produktionen i Portugal var duktiga på att sy arbetsoveraller, de klassiska blå och gröna som fanns i början av sjuttiotalet. Leveranserna gick bland annat till Fristad.

– Sy 2000 overaller, sa Gustav till K-G. Han tog sedan overallerna och åkte till en kund i Falkenberg. Gustav hade lagt på en krona/overall och kunden köpte direkt 1000 plagg. ”Det var ju enkelt att sälja arbetskläder”, tänkte Gustav och åkte till grannorten Länghem där han sålde resterande.

– Sen anställde vi Lars Bengtsson som säljare och fortsatte så smått, berättar Håkan.Tursamt nog föll det sig så, att i takt med att den övriga lönsömnaden minskade, ökade försäljningen av arbetskläderna, så det blev aldrig aktuellt att säga upp personal på grund av arbetsbrist.

K-G trivs i PortugalPlanen var att Karl-Gustav ”K-G” Kjöllerström skulle ta över Tranemo Textil AB efter pappa Gustav. Men så blev det inte. Efter ett examensjobb på Handelshögskolan hade han insett att tekobranschens framtid i Sverige var minst sagt dyster. – Jag är nog den enda som gjort en sådan utredning och som själv fått ta konsekvenserna, säger han med ett litet skratt.

Du har bott i Portugal sedan 1967. Berätta!

– Det var ju så självklart att jag skulle ta över företaget att yrkesrådgivaren vi hade på gymnasiet sa till mig att ”du är ju den ende som vet vad du ska göra efter skolan”. Sen ville pappa att jag skulle studera vidare och jag valde mellan textilingenjör och ekonomi. Eftersom jag avskydde kemi valde jag Handelshögskolan.

När jag var färdig jobbade jag ett år på Svenska Sparbanksföreningen i Stockholm och sedan tänkte jag antingen byta bransch eller land. I den vevan hade både jag och vår enda kund, Stockhaus i Stockholm, sett vartåt branschen var på väg.

Blickarna kastades först mot Italien, där K-G varit med och byggt upp en fabrik.

– Men Portugal var det enda låglönelandet som var med i EFTA på den tiden så Portugal fick det bli.

Du hade varit där innan, vad tyckte du om landet?– Jag hade kört runt med bil och tyckte det såg hemskt fattigt ut. Här ville

jag inte bo. Två år senare var jag tillbaka och startade fabriken.

De flesta syfabriker i Portugal ligger i Porto, er låg i Lissabon?– Haha, ja, jag och vår kund var i Lissabon. Vi skulle åka upp till Porto för

att se oss omkring, men det var sådan dimma att planet inte kunde landa i Porto. Så vi sa att det spelar väl ingen roll om fabriken ligger i Lissabon eller Porto, och till Lissabon är det ju enkelt att flyga. Så det blev där.

I början hyrde ni lokaler, hur var det med arbetskraft?– Det var lätt att få! Fabriken låg söder om floden, där det låg ett varv och

ett stålverk med manlig arbetskraft. Det var många unga flickor som ville jobba hos oss. Dessutom betalade vi bättre än portugiserna.

Hur var det att komma utifrån och driva företag i Portugal?– Portugal är nog det enda land jag vet där det är en fördel att vara

utlänning. Alla ställer upp och vill hjälpa till. Fabriken i Portugal var alltid lönsam med bra och lojal personal i en platt organisation. Men det är inte det K-G Kjöllerström är mest stolt över. Det är den sociala inverkan fabriken hade.

– Vi hade bland annat möjlighet att ge våra anställda tillgång till läkare.På fabriken fanns också barnkrubba för de små barnen, småskola för de

lite äldre och läxhjälp för dem på mellanstadiet.

Men inte var det tänkt att du skulle stanna utomlands?– Planen var att jag skulle starta fabriken och se till att vi hade 60 anställda

efter ett halvår, sen skulle jag åka hem. Efter ett år var vi 150 anställda och så småningom 800, tillsammans med min gamle klasskamrat från Tranemo, Jonny Ridefjord, plus 500 personer på lönsömnad. Inte hade jag tid att åka hem. Och om jag åkte hem var det alltid något som krånglade. Nu brukar jag tänka ”Varför ska jag åka hem till det vädret ni har? Det kan ni ha för er själva…”

Idag har du inte kvar fabriken?– Nej, jag har varken kvar fabriken i Portugal eller är involverad i Tranemo

Textil, jag är bara en liten kund numera.

Håkan och Inga Larsson utanför Tranemo Textil AB

Karl-Gustav Kjöllerström


Ska vi kalla fram orkestern?Utveckling av arbetskläderna gjordes successivt.

Men nu dök nya orosmoln upp. – Vi insåg att det började bli för dyrt att sy i

Portugal. K-G sålde fabriken där och vi fick ställa in siktet på att hitta nya alternativ. Vid den här tiden hade Inga börjat jobba som inköpare i företaget. Bland sina kontakter hade hon det dansk-svenska paret Britta och Mikael Ammitzböll. De hade just hittat en jättefabrik, från Sovjettiden, i Bulgarien.

– Okej, sa jag, ni får en order på 500 byxor så får vi se hur det går, berättar Inga.Lite senare åkte Inga, Håkan och K-G ner till Bulgarien. Då hade paret Ammitzböll hittat en annan fabrik, av modernare snitt med oanvända maskiner. Ammitzbölls satsade humankapitalen och Tranemo Textil pengarna och tillsammans startades TAC (Tranemo Ammitzböll Cooporation) med produktion i Plovdiv.

– Idag är det en mönsterfabrik, det är där vi har vår huvudproduktion, säger Håkan och ler ganska nöjt. Han berättar att när han skulle åka dit för ett antal år sedan hade Mikael berättat för en förman, som tidigare arbetat på ett lönsömnadsföretag som sydde uniformer åt Ryssland, att ”chefen” skulle komma på besök. ”Ska vi kalla fram orkestern?” hade förmannen undrat och Håkan skrattar åt minnet.

Har lämnat överTranemo Textil har i alla år - bortsett från de allra

tidigaste - varit ett familjeföretag. Inga, Håkan och K-G har alla tre arbetat tillsammans, men i början av 2000-talet tog Inga och Håkan själva över Tranemo Textil. 2008 lämnade Håkan över vd-posten till sonen Max, medan ena dottern Sofie sköter mamma Ingas uppgifter som inköpschef. För drygt ett år sedan överlämnades även ägandet till barnen Sofie, Catrine och Max.

Trots att Håkan överskridit pensionsåldern vill han inte helt släppa jobbet.

– Jag sköter fortfarande ekonomin och är här varje förmiddag och jobbar. Det är kul att träffa folk och använda huvudet. Men lägger sig i Max sätt att sköta företaget, det gör han inte. Däremot bidrar han med goda råd om det skulle behövas.

– Och jag följer ju naturligtvis verksamheten genom att vara ordförande i styrelsen.

– Hemma pratar vi inte jobb så jättemycket, säger Inga. Men har det funnits jobbrelaterade bekymmer har det varit okej att dryfta dem hemma.

– Det har inte varit någon belastning alls! Båda två konstaterar att de alltid trivts tillsammans och de tillbringar gärna fritiden ihop där intresse för både hästar och idrott funnits.

”Jag får ju i alla fall lite erfarenhet av arbetsledning.” Håkan Larsson

1934

1942

1967

1970

1989

1991

1995

1998

1999

2000

2001

2006

2007

2008

2010

2014

1990

TRANEM

O W

ORK

W

EAR ESTABLISHED IN

1934

YEARS OF

EXPERIENCE

Tranemo Textil grundas. Behovet av en kvinnlig arbetsplats i Tranemo är stort och många näringsidkare och privatpersoner köper aktier i företaget.

Gustav Kjöllerström köper upp alla aktier i Tranemo Textil AB och tar över ägandet.

Tranemo Textil Lda grundas. Produktionsenhet med säte i Portugal.Håkan Larsson blir företagets verkställande direktör.

Stor utbyggnad av huvudkontoret i Tranemo. Företaget förfogar nu över 7600 m² golvyta.Tranemo Textil Lda säljs. Försäljningsbolaget Odin Workwear SA grundasoch försäljning av Tranemo Workwears produkter i Portugal och Spanien påbörjas succesivt.

Tranemo Textil lanserar sin första certifierade flamskyddskollektion.

Styrelsen för Tranemo Textil beslutar att bilda TAC (Tranemo Ammitzböll Cooporation) för produktion i Plovdiv, Bulgarien.

Tranemo Workwear GmbH grundas.Försäljningsenhet med säte i Tyskland.

Tranemo Workwear Ltd grundas. Försäljningsenhet med säte i UK.

Tranemo Workwear Danmark A/S grundas.Försäljningsenhet med säte i Danmark.

Tranemo Textil lanserar sin första inherenta flamskyddskollektion, Cantex och slutar samtidigt att sälja kläder med flamskyddsmedel.

Max Larsson blir företagets verkställande direktör.Tranemo Workwear Finland Oy grundas.Försäljningsenhet med säte i Finland.

Tranemo Textil firar 80år. Bolaget befinner sig i den mest expansiva perioden i företagets historia och ser mycket ljust på framtiden.

Tranemo Workwear AS och Tranemo Workwear Benelux grundas. Försäljningsenheter med säte i Norge och Holland.Tranemo Workwear Logistics Centre, 5000 m² höglager, tas i drift.

Tranemo Textil börjar exportera arbetskläder. Första exportlandet är Norge.

80 års erfarenhet

Direktör Gustav Kjöllerström -42

2008 överlämnar Håkan Larsson Tranemo Textil till sonen Max, som nu är företagets VD.

TERA TX


Flamskyddat, starkt och lätt!I Tera TX har vi kombinerat de bästa egenskaperna från våra flamskyddskollektioner i Cantex tillsammans med Aramidens höga slitstyrka och låga vikt.

Det inherent flamskyddade tyget är vävt med en rip-stopbindning som tack vare sin tredimensionella struktur ökar slitstyrkan på tyget. Vikten på tyget kan därför sänkas till 260 g/m², vilket gör plaggen mycket lätta och behagliga att bära.

Titta närmare på den flamskyddade varseljackan

5830 81 med dekorstickningar. Jackan har bland annat ställbar midjevidd för bättre passform, invändig telefonficka

samt innerficka för Ipad/läsplatta.

Workerbyxa 5850 81 är en avancerad flamskyddad varselbyxa med gott

om plats för verktyg. Formade knän med invändigt ställbara

knäskyddsfickor vilket ökar bådekomfort och säkerhet.

Flamskyddad varseljacka 5830 81 94 Flamskyddad varselbyxa 5850 81 94


Om det finns risk att utsättas för hetta och eld behöver man givetvis ordentliga skyddskläder. Men den dagen, år 2006, när olyckan var framme och flamskyddet verkligen behövdes hade tidens tand slitit ut byxorna.

– Tänk att vara säljare då, säger Roger Johansson, Key Account Manager för Tranemo Workwears flamskyddskläder och ryser lite.

Det var han som var säljaren den gången. Men ur den tragiska händelsen växte något bra fram – inherent flamskydd, som inte slits bort under tidens gång. Roger hämtar ett par blå byxor och gnider tyget mellan fingrarna. Till skillnad från traditionella flamskyddskläder som behandlats med flamskyddsmedel består de inherent flamskyddade tygerna av japanska kanekaronfiber som vävs in i tyget. Tillsammans med 40 procent obehandlad bomull får man ett plagg som känns lika bra att bära som ett par jeans, men vars fibrer stryper syretillförseln så att eventuell eld aldrig får fäste.

Roger Johansson förklarar:– För att något ska ta eld behövs tre saker.

Först och främst ett brännbart ämne, sedan ett oxideringsmedel som syre och slutligen värme.

När kanekaronfibern kommer i kontakt med eld stryper den syretillförseln. Inget syre – ingen eld. Funktionen i det flamskyddade plagget slits inte bort utan plagget är lika flamsäkert från första dagen till den sista.

– Det här är framtiden, konstaterar Roger, alla våra flamskyddsplagg innehåller inherent flamskydd.

Men det räcker inte. Det finns många myndigheter och standarder som styr utvecklingen av

flamskyddsplagg. – Eftersom vi började med inherent flamskydd ganska tidigt har vi haft gott om

tid att skaffa oss kunskaper om de olika standarderna. En standard som gäller i Europa, gäller t.ex. inte i USA, där det juridiska systemet tvingat fram olika riskbedömningssystem för att företag ska undgå stämningar på höga belopp. Här har Tranemo Workwear tagit ett drastiskt beslut. – Vi följer förstås båda standarderna, men väljer det bättre alternativet där de skiljer sig åt. Vi tummar inte på kvaliteten!

Företaget följde samma linje när diskussion om miljöfarliga bromider i reflexer kom upp.

– Nej, det ska vi inte ha bestämde vi, slår Roger fast. Vi ska alltid ligga i framkant, det lärde vi oss av den där olyckan 2006.

I motgång ligger fröet till framgång

ATPV-värdeArc Thermal Protective value (ATPV-värde) anger mängden energi som ett plagg tål, mätt i kalorier per kvadratcentimer. Plaggen i TeraTX har ett ATPV-värde på över 8 cal/cm², det värde som krävs för att förhindra andra gradens brännskada enligt den amerikanska riskbedömningsstandarden NFPA70E, nivå 2 samt EU-standarden EN 61282-1.

LOI-värde Metoden LOI (Limiting Oxygen Index) används för att bestämma ett materials relativa flamskydd. Ju högre LOI-värde, desto bättre flamskydd. LOI-värdet mäter hur mycket syre det måste finnas i ett rum för att ett material ska börja brinna. Vanlig bomull brinner vid 18 medan Tranemo Workwears plagg har ett LOI-värde på 30.

Även i

damstorlekar!

Flamskyddad väst 5860 81 55 Flamskyddad skjorta 5770 91 94Flamskyddad varselbyxa 5821 81 94

Flamskyddad damjacka 5839 81 94 Flamskyddad byxa 5829 81 94

Läs mer på:

www.tranemoworkwear.com

Fakta Tranemo Textil AB

Tranemo Textil AB är ett familjeföretag grundat 1934. Företaget tillverkar och marknadsför högkvalitativa arbets- och skyddskläder under varumärket; Tranemo Workwear. På huvudkontoret i Tranemo, Sverige arbetar idag 44 anställda.

Koncernen består av dotterbolag i Danmark, Norge, Holland, Tyskland, England, Finland och Bulgarien. Företaget har även återförsäljare i Polen och Portugal. Tranemo Textil AB omsätter ca. 200 milj. SEK, varav 60 % är export.

Referenser:

I nästa nummer:Tranemo Workwear Danmark Tranemo Workwear Holland

Tranemo Logistikcenter

Avs.Tranemo Textil ABBox 207514 24 Tranemo

Sverige - Huvudkontor

TRANEMO TEXTIL ABBox 207 514 24 TranemoPhone: +46 325 799 00 Fax: +46 325 799 [email protected]

Norge

TRANEMO WORKWEAR ASPostboks 172017 FrognerPhone: +47-47 90 22 22 Fax: +47-63 82 09 [email protected]

Tyskland

TRANEMO WORKWEAR GMBHGoebenstr. 5632051 HerfordPhone: +49 5221-34692-0Fax: +49 [email protected]

Nederländerna

TRANEMO WORKWEAR BENELUX B.VPostbus 1868300 AD EMMELOORDPhone: +31 (0) 527 616534Fax: +31 (0) 527 [email protected]

Danmark

TRANEMO WORKWEAR DANMARK A/SFarøvej 4-6 9800 Hjørring Phone: +45 96 23 44 88 Fax: +45 96 23 44 [email protected]

Finland

TRANEMO WORKWEAR FINLAND Oy AbKustaalantie 21 / Gustavsrovägen 2165230 Vaasa / VasaPuh / Tel: +358 400 566 636, +358 400 560 [email protected]

Portugal

ODIN WORKWEAR ASPraceta António Almeida Costa 12840-069 Seixalwww.odin.pt [email protected]

England

TRANEMO WORKWEAR LTDUnit 7 Easter ParkBaker Road, Nelson Park WestCramlington, NE23 1WQUnited KingdomPhone: +44 1670 732 333Fax: +44 1670 732 [email protected]

Tranemo Workwear Times SE

Documents

Transcript of Tranemo Workwear Times SE