Trafikanalys av verksamhetsomrdet Styrstad 6:15 med ......I nsta steg analyseras det hur tillgget av...

1 (27)

WSP Analys & Strategi Box 13033 402 51 Göteborg Besök: Rullagergatan 4 Tel: +46 31 727 25 00 Fax: +46 31 727 25 01 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se

C:\U

sers

\ses

h142

01\D

eskt

op\N

orrk

öpin

g A

rkös

unds

väge

n\P

M_1

8090

6.do

cx

Mal

l: M

emo.

dot v

er 1

.0

PM

Trafikanalys av verksamhetsområdet Styrstad 6:15 med närområde i Norrköping

Uppdragsledare och expert trafik: Sebastian Hasselblom

Handläggare mikrosimulering: Carl-Johan Schultze

Ansvarig trafikalstringsberäkningen: Emil Iversen

Granskning mikrosimulering: Sebastian Hasselblom

Granskning detta PM: Markus Jansson

2018-09-06

2 (27)

C:\U

sers

\ses

h142

01\D

eskt

op\N

orrk

öpin

g A

rkös

unds

väge

n\P

M_1

8090

6.do

cx

Mal

l: M

emo.

dot v

er 1

.0

InnehållsförteckningSammanfattning ................................................................................................................. 3

Inledning ............................................................................................................................ 4

Syfte ................................................................................................................................... 4

Området som analyseras .................................................................................................... 4

Trafikflöden ....................................................................................................................... 4

Trafikräkning ................................................................................................................. 4

Årlig uppräkning ........................................................................................................... 5

Alstringsberäkningar för nya de nya verksamhetsområdena ......................................... 5

Målpunktsfördelning i modellen ................................................................................... 8

Trafikflöden i modellen ................................................................................................. 8

Gång- och cykeltrafik ........................................................................................................ 8

Kollektivtrafik ................................................................................................................... 9

Scenarion i modellen ....................................................................................................... 10

Scenario 1 – nuläge med dagens utformning ............................................................... 10

Scenario 2 – alstrad trafik södra området med dagens utformning ............................. 11

Scenario 3 – alstrad trafik södra området med cpl Arkösundsvägen/Kungsängsleden 12

Scenario 4 – alstrad trafik norra plus södra området med cpl Arkösundsvägen/Kungsängsleden ............................................................................... 14

Scenario 5 – alstrad trafik norra plus södra området med cpl västra korsningen Arkösundsvägen/verksamhetsområdena...................................................................... 15

Resultat ............................................................................................................................ 18

Kort om restider, kölängder och ögonblicksbilder ...................................................... 18

Kölängdsdiagram ......................................................................................................... 18

Restidsdiagram ............................................................................................................ 21

Restidsförlustsdiagram ................................................................................................ 22

Slutsats och diskussion .................................................................................................... 22

Bilagor ............................................................................................................................. 24

Flöden för nulägestrafiken FM .................................................................................... 24

Flöden för nulägestrafiken EM .................................................................................... 25

Start/mål-matriser (OD-matriser) i modellen – nuläget ............................................... 25

Start/mål-matriser (OD-matriser) i modellen – med det södra området ...................... 26

Start/mål-matriser (OD-matriser) i modellen – med det södra plus det norra området 27

Bilagor för trafikalstringen .......................................................................................... 27

3 (27)

C:\U

sers

\ses

h142

01\D

eskt

op\N

orrk

öpin

g A

rkös

unds

väge

n\P

M_1

8090

6.do

cx

Mal

l: M

emo.

dot v

er 1

.0

Sammanfattning Norrköpings kommun har gett WSP i uppdrag att utföra en trafikanalys vid det kommande verksamhetsområdet Styrstad 6:15 med närområde i Norrköping. Mikrosimuleringsverkty-get VISSIM används som stöd. Trafikanalysen/mikrosimuleringen syftar till att utreda hur korsningspunkterna mot det yttre vägnätet (Kungsängsleden och Arkösundsvägen) bör ut-formas för att tillräcklig kapacitet ska ges.

De trafikflöden som ingår i mikrosimuleringsmodellen består dels av dagens trafik (räknad morgon- och eftermiddagsrusningsperiod typiska vardagar) och dels av förväntad trafikalst-ring för de nya verksamhetsområdena på södra respektive norra sidan av Arkösundsvägen.

I ett första steg analyseras det hur trafiken flyter i modellen med enbart dagens trafik och med dagens vägutformning. Detta steg görs mestadels för att kalibrera modellen mot verk-liga observationer avseende hur trafiken flyter. I detta scenario flyter trafiken bra i mo-dellen, liksom den även noterades göra i verkligheten under platsbesöken.

I nästa steg analyseras det hur tillägget av alstringen för det södra området fungerar med da-gens vägutformning. I detta scenario ingår vanliga korsningspunkter där verksamhetsområ-det ansluter till det yttre vägnätet, dvs. väjningsplikt från sidovägarna. Separata vänster-svängsfält in mot lokalvägnätet ingår också. Gång- och cykelpassager för att ansluta verk-samhetsområdet till det befintliga gång- och cykelnätet ingår. Det ingår även en ny buss-linje som går på separat bussgata tvärs Kungsängsleden strax söder om Arkösundsvägen med signalprioritet för bussen. I detta scenario skapas långa köer, främst på grund av för låg kapacitet i korsningen Arkösundsvägen/Kungsängsleden.

För att lösa kapacitetsproblemen med tillägget av det södra området har diverse utform-ningsåtgärder lagts till som tillsammans skapar tillräcklig kapacitet och därmed att inga längre köer skapas inom det modellerade området. Åtgärderna innebär att korsningen Arkösundsvägen/Kungsängsleden byggs om till en cirkulationsplats med dubbla genomgå-ende körfält från väster till öster. Antalet fält får ökas till två strax före cirkulationen och sedan gå samman på ”lika villkor” (vägmärke E15) cirka 60 – 80 meter efter cirkulationen. Dessutom finns två fält på väg in i cirkulationen från söder, där höger fält är för högersväng och vänster fält för vänstersväng. Inga andra korsningspunkter behöver åtgärdas inom det modellerade området.

Med tillägg av även verksamhetsområdet norr om Arkösundsvägen så skapas långa köer med den utformning som beskrivs ovan.

Efter diverse tester har en utformning tagits fram som även ger tillräcklig kapacitet med till-ägget av det norra området, dvs. det södra plus det norra området. Cirkulationsplatsen Arkösundsvägen/Kungsängsleden har försetts med fler körfält. De körfält som redan ingår i det ovan beskrivna scenariot kommer till nytta här också, dvs. inga körfält behöver rivas. I denna utformning finns även dubbla genomgående körfält från öster till väster genom cir-kulationen samt en fri höger från söder mot öster. Detta gör att de två redan existerande fäl-ten in från söder istället båda nyttjas för vänstersväng. Den fria högern slutar med väjnings-plikt.

Även den västra infarten på Arkösundsvägen till verksamhetsområdena har försetts med en cirkulation i detta scenario, med dubbla genomgående körfält i båda riktningar mellan väs-ter och öster. Från det södra verksamhetsområdet ingår två körfält in mot cirkulationen, där båda får användas för vänstersväng. Vidare ingår dubbla körfält per riktning på hela sträckan mellan de två cirkulationsplatserna på Arkösundsvägen. Det kan uppstå vissa ka-pacitetsproblem vid den östra korsningen på Arkösundsvägen, men eftersom osäkerheterna är stora kring alstringen för det norra området samt fördelningen av flödena mellan de två infarterna mot det norra området (en lika fördelning av flödena antas i modellen), samt att det även under pågående rusning mestadels fungerar, så bedöms inga åtgärder vid den östra

4 (27)

C:\U

sers

\ses

h142

01\D

eskt

op\N

orrk

öpin

g A

rkös

unds

väge

n\P

M_1

8090

6.do

cx

Mal

l: M

emo.

dot v

er 1

.0

korsningen vara befogat i detta läge. Skulle man senare komma fram till att det behövs åt-gärder även i denna korsning så kan det anläggas utan att det kräver ombyggnad av de öv-riga korsningspunkterna.

Inledning Norrköpings kommun har gett WSP i uppdrag att utföra en trafikanalys vid det kommande verksamhetsområdet Styrstad 6:15 med närområde i Norrköping. Mikrosimuleringsverkty-get VISSIM används som stöd.

Syfte Trafikanalysen/mikrosimuleringen syftar till att utreda hur korsningspunkterna i området bör utformas för att tillräcklig kapacitet ska ges. Fokus läggs på korsningspunkterna intill det kommande verksamhetsområdet längs Arkösundsvägen och Kungsängsleden

Området som analyseras Området som analyseras sträcker sig längs Arkösundsvägen från strax väster om Kungsängsleden till strax öster om det kommande verksamhetsområdet i öster. Vidare ingår Kungsängsleden från strax söder om korsningen med Svärmaregatan i söder till Arkösundsvägen i norr.

Figur 1: Området som analyseras i modellen, bild från VISSIM. Nodnumren återfinns i ne-dan start/mål-matriser (OD-matriser).

Trafikflöden De trafikflöden som används i modellen härstammar dels från trafikräkningar av dagens trafik och dels från bedömning av rimlig alstring av de nya verksamhetsområdena. Dels in-går det södra området (söder om Arkösundsvägen) och dels det norra området (norr om Arkösundsvägen). Här nedan beskrivs de olika stegen.

Trafikräkning Dagens trafikflöden har samlats in genom manuella trafikräkningar i korsningspunkterna Arkösundsvägen/Kungsängsleden samt Kungsängsleden/Svärmaregatan. Korsningen vid

5 (27)

C:\U

sers

\ses

h142

01\D

eskt

op\N

orrk

öpin

g A

rkös

unds

väge

n\P

M_1

8090

6.do

cx

Mal

l: M

emo.

dot v

er 1

.0

Arkösundsvägen räknades morgon och eftermiddag den 24/5-18 klockan 07:00 – 08:45 re-spektive klockan 15:45 – 17:30. Korsningen vid Svärmaregatan räknades morgon och efter-middag den 23/5-18 samma klockslag. Svängflöden i dessa korsningar har räknats, dvs. hö-ger/vänster/rakt fram från alla håll. Under trafikräkningarna filmades även korsningarna. En del flöden räknades på plats och en del från filmerna i efterhand. Från filmerna har även den allmänna trafiksituationen i efterhand kunnat studeras.

Figur 2: Karta över de två korsningarna där räkningar utfördes.

Under trafikräkningens gång noterades flödena för varje kvart inom det tidsspann som räk-nades. Efter att räkningarna genomfördes har maxtimmesflöden tagits fram som utgått från värsta halvtimmen för varje enskild relation. Det kan alltså hända att maxtimmen har base-rats på olika halvtimmar för olika platser inom området, detta görs för att vara på säkra si-dan. Därefter har en synkning mellan korsningarna fått göras för att flödena ska ”gå ihop” mellan korsningarna. Skiss över trafikflöden per svängriktning återfinns i bilaga.

Årlig uppräkning Ingen årlig uppräkning av trafiken görs. Eftersom den trafikalstring som antas för de nya verksamhetsområdena (söder och norr om Arkösundsvägen) innebär en relativt kraftigt ökad trafik antas det rimligt att inte dessutom räkna upp trafiken generellt.

Alstringsberäkningar för nya de nya verksamhetsområdena Trafikalstring har gjorts med hjälp av Trafikverkets verktyg för trafikalstring, baserat på an-taganden om omfattning av olika typer av exploatering i området. Trafikalstringen redovi-sas i detalj i bilaga.

6 (27)

C:\U

sers

\ses

h142

01\D

eskt

op\N

orrk

öpin

g A

rkös

unds

väge

n\P

M_1

8090

6.do

cx

Mal

l: M

emo.

dot v

er 1

.0

Trafikalstring södra området

Figur 3: Översiktsbild över det södra området, med bokstäver för olika delområden samt nummer som för nodnumren i VISSIM-modellen.

Det har inte tillhandahållits några uppgifter om planerade verksamheter i området bortsett från skolan där en ungefärlig uppskattning av antalet elever givits. Därför har ett antal anta-ganden gjorts för att få fram indata till Trafikverkets trafikalstringsverktyg.

För samtliga områden beräknas maximal möjlig bruttototalarea genom att multiplicera om-rådenas totala area med högsta tillåtna utnyttjandegrad och antalet våningar. Eftersom det är mycket otroligt att maximal volym nyttjas antas dock endast hälften av den maximala möj-liga bruttototalarean byggas. Denna area fördelas sedan mellan de olika typerna av markan-vändningskategorier som finns att välja mellan i Trafikverkets trafikalstringsverktyg enligt nedan.

Trafikalstringsberäkningar har gjorts för område A, E, J och L. Område B-D, G-I och K har sedan härletts från alstringen för område A, då de har antagits ha samma markanvändnings-fördelning. Område F har härletts från alstringen för område E.

För område A-D, G-I och K har följande fördelning av bruttototalarean antagits i alstrings-beräkningen:

· 30% småindustri · 30% större industri · 40% kontor

För område E och F har följande fördelning av bruttototalarean antagits i alstringsberäk-ningen:

· 15% kontor · 15% småindustri · 15% detaljhandel

7 (27)

C:\U

sers

\ses

h142

01\D

eskt

op\N

orrk

öpin

g A

rkös

unds

väge

n\P

M_1

8090

6.do

cx

Mal

l: M

emo.

dot v

er 1

.0

· 15% restaurang · 25% idrottsanläggning* · 15% samhällsservice

* används även för övriga samlingslokaler

För område J har följande fördelning av bruttototalarean antagits i alstringsberäkningen:

· 15% kontor · 15% detaljhandel · 15% restaurang · 40% idrottsanläggning* · 15% samhällsservice

* används även för övriga samlingslokaler

För område L finns uppgift om att antalet elever kommer uppgå till maximalt ca 650 elever per skola i två skolor. Dessa har antagits vara en högstadieskola och en gymnasieskola. Ut-över skolanläggningen har 20% av områdets yta antagits vara idrottsanläggning.

Osäkerheten i trafikalstringen för dessa alstringar är medelhög till hög och beror till stor del på exakt vilka verksamheter som förläggs i området och hur stora de blir. Dessa alstringsbe-räkningar ger dock en indikation på vilka trafikvolymer som kan tänkas alstras.

I trafikalstringsverktyget har det matats in att området ligger i Norrköpings kommun i ut-kanten av tätorten. Ingen värdering görs av hur god tillgången till kollektivtrafik är eller hur god gång- och cykelinfrastrukturen är. Detta innebär att drygt hälften av resorna antas ske med bil. Enligt beräkning alstras följande antal resor fördelat på olika trafikslag:

Tabell 1: Beräknat antal alstrade resor fördelade på färdmedel.

Bil Kollektiv-trafik

Cykel Till fots

Annat Totalt

54% 6% 17% 21% 2% 100% 18702 1907 5858 7348 698 34503

Enligt trafikalstringsverktygets schablon sker viss samåkning vilket innebär att antalet for-don årsmedelvardagsdygnstrafik blir ca 81% av antalet bilresor. Årsmededygnstrafiken blir därmed ca 15.000 motorfordon för hela planområdet. Beroende på huruvida kommunen sat-sar på andra trafikslag eller ej, så påverkas dock färdmedelsfördelningen.

Maxtimmestrafiken beräknas som 12% av ÅVDT. Det antas att den alstrade trafiken förde-las jämnt mellan färdriktningarna under maxtimmen.

Trafikalstring norra området

Det saknas information om vad för verksamheter som planeras i det norra området. Genom-snittlig alstrad ÅVDT per kvadratmeter antas bli samma som beräknats för det södra plan-området, borträknat skolan. Trafik antas fördelas jämnt mellan de två vägarna ut mot Arkösundsvägen, då det inte har nämnts något om att alla delar av området kommer kunna nås från bägge vägkopplingarna.

8 (27)

C:\U

sers

\ses

h142

01\D

eskt

op\N

orrk

öpin

g A

rkös

unds

väge

n\P

M_1

8090

6.do

cx

Mal

l: M

emo.

dot v

er 1

.0

Målpunktsfördelning i modellen Trafikalstringsverktyget tar inte hänsyn till att en del av resorna kan ske mellan verksam-heterna i området. Det antas att 20% av resorna sker inom planområdet. För skolan och dess idrottsanläggning antas 50% av resorna ha mål inom planområdet eftersom många resor an-tas ske internt mellan dessa verksamheter. Därmed antas ca 10.000 fordon ha målpunkt ut-anför området.

För fordonen överlag antas 50% ha målpunkt i riktning västerut (Arkösundsvägen V), då både centrum och E4 ligger åt detta håll, 30% antas ha målpunkt söderut via Kungsängsle-den (E22S), 15% ha målpunkt österut (Arkösundsvägen Ö) och 5% ha målpunkt längs Svärmaregatan.

För respektive område har det sedan gjorts ett antagande rörande vilken av utfarterna från planområdet de kommer att nyttja baserat på lokalisering och målpunkt. Se bilaga.

Målfördelningen för det norra området antas vara densamma som för det södra området, bortsett från att 10% antas ha målpunkter inom det södra planområdet, jämnt fördelat mel-lan de båda infarterna.

Trafikflöden i modellen Start/mål-matriser för de trafikflöden som finns med i modellen återfinns i bilaga. För nulä-get ingår enbart flöden som baseras på trafikräkningen, medan de övriga scenarierna även innehåller alstrad trafik för antingen enbart det södra området eller det södra plus det norra.

Gång- och cykeltrafik Gång- och cykelvägar finns med i modellen där de korsar en bilväg. Förutom dagens gång- och cykelpassager så ingår även en ny passage över Arkösundsvägen närmast väster om korsningen med Kungsängsleden, över Arkösundsvägen närmast öster om den västra infar-ten till nya verksamhetsområdet, samt över Kungsängsleden närmast söder om korsningen med Svärmaregatan. Dessa placeringar har valts med omsorg för att knyta samman verk-samhetsområdet med dagens gång- och cykelvägnät på bästa sätt. För passagen över Kungsängsleden närmast söder om korsningen med Svärmaregatan antas upphöjd korsning, då denna passage i stor utsträckning lär nyttjas av skolelever.

Gång- och cykelflödena för de befintliga passagerna har delvis baserats på dagens flöden (som tagits fram under trafikräkningarna), men där schablonmässiga ökningar har gjorts för det nya verksamhetsområdet. För de nya passagerna har schablonmässiga flöden lagts in. I nedan kartbild framgår vilka flöden som nyttjas i modellen.

9 (27)

C:\U

sers

\ses

h142

01\D

eskt

op\N

orrk

öpin

g A

rkös

unds

väge

n\P

M_1

8090

6.do

cx

Mal

l: M

emo.

dot v

er 1

.0

Figur 4: Kartskiss som visar var gång- och cykelpassagerna är inlagda i modellen (orangea sträck), samt flödet som är inlagt per riktning/passage/timme. För varje överfart antas 50% av flödet bestå av fotgängare och 50% av cyklister.

Kollektivtrafik En ny busslinje är planerad att gå genom den södra delen av det kommande verksamhets-området i öst-västlig riktning. Den är planerad att gå på egen bussgata mellan Fjärilsgatan och vidare åt öster mot verksamhetsområdet. Korsningen med Kungsängsleden görs signal-reglerad med prioritet för busstrafiken (en normal släckt signal tänds till rött för biltrafi-ken). Väl inne i verksamhetsområdet följer den ordinarie bilvägar vidare åt öster fram till den östligaste korsningen. Här går den sedan ut på Arkösundsvägen vidare österut. Även i motsatt färdriktning går bussen längs denna sträcka.

Figur 5: Sträckningen av den tilltänkta busslinjen i modellen (rosa färg och sedan vidare ut på Arkösundsvägen i den östra korsningen). Sträckan mellan Fjärilsgatan och första lokal-väg inne i verksamhetsområdet går på egen bussgata.

I modellen trafikeras denna busslinje av åtta bussar per timme i vardera riktningen.

50

50

50

50

50

50

50 50

50 50 50 50

10 (27)

C:\U

sers

\ses

h142

01\D

eskt

op\N

orrk

öpin

g A

rkös

unds

väge

n\P

M_1

8090

6.do

cx

Mal

l: M

emo.

dot v

er 1

.0

Scenarion i modellen Här nedan beskrivs de huvudsakliga scenarierna som ingår i modellen.

Scenario 1 – nuläge med dagens utformning Detta scenario har byggts upp i syfte att kalibrera modellen mot verkligheten. Precis som i verkligen flyter trafiken bra i området. Detta både för morgon- och eftermiddagsrusning-arna.

Figur 6: Ögonblicksbild FM. Trafiken flyter bra.

Figur 7: Ögonblicksbild EM. Trafiken flyter bra.

11 (27)

C:\U

sers

\ses

h142

01\D

eskt

op\N

orrk

öpin

g A

rkös

unds

väge

n\P

M_1

8090

6.do

cx

Mal

l: M

emo.

dot v

er 1

.0

Scenario 2 – alstrad trafik södra området med dagens utformning Detta scenario har byggts upp i syfte att se hur trafiken flyter när trafikalstringen för det södra området har lagts till, med dagens vägutformning. De nya anslutningarna till industri-området är inlagda som vanliga korsningar med väjningsplikt från sidovägarna, med sepa-rata vänstersvängsfält in mot lokalgatorna. Långa köer uppstår under eftermiddagsrus-ningen, medan det flyter relativt bra under morgonrusningen.


Figur 9: Ögonblicksbild EM. Långa köer, främst på Kungsängsleden.

12 (27)

C:\U

sers

\ses

h142

01\D

eskt

op\N

orrk

öpin

g A

rkös

unds

väge

n\P

M_1

8090

6.do

cx

Mal

l: M

emo.

dot v

er 1

.0

Scenario 3 – alstrad trafik södra området med cpl Arkösundsvägen/Kungsängsleden För att lösa kapacitetsproblemen som uppstår med dagens utformning så har en cirkulat-ionsplats lagts till i korsningen Arkösundsvägen/Kungsängsleden. Att förse cirkulationen med enbart ett körfält in/genom/ut alla riktningar fungerar inte, köer uppstår. Därför krävs fler körfält. Den utformning som ingår i detta alternativ har visat sig ge tillräcklig kapacitet när enbart det södra området tas i beaktande, dock inte om även det norra området tas med.

Dock kan de körfält, etc. som ingår i denna utformning nyttjas även om cirkulationen se-nare skulle behöva byggas på ytterligare, i enlighet med vad senare scenario visar (som även tar hänsyn till det norra området). Det kan dock vara smart om diameter och avstånd mot intilliggande damm, etc. görs tillräckligt att det senare relativt enkelt går att utöka cir-kulationen ytterligare. Med denna utformning flyter trafiken bra.

Figur 10: Utformning som föreslås för cirkulationsplatsen Arkösundsvägen/Kungsängsle-den, då det södra området tas med. Diameter och avstånd mot damm bör göras tillräckligt för att det senare ska gå att utöka cirkulationen i enlighet med senare scenario som även tar hänsyn till det norra området. De fält som ingår i detta scenario kan nyttjas även efter utökningen.

13 (27)

C:\U

sers

\ses

h142

01\D

eskt

op\N

orrk

öpin

g A

rkös

unds

väge

n\P

M_1

8090

6.do

cx

Mal

l: M

emo.

dot v

er 1

.0



Enligt VGU ska det vara två körfält på alla infartsvägar och inne i hela cirkulationen om detta krävs på minst en plats. Men såsom de allra flesta kommuner i Sverige väljer att bygga, inte minst Norrköping, så anpassar man istället antalet fält på väg in, genom och ut, till det antal som behövs för varje enskilt ben. Detta har också gjorts i denna utformning.

14 (27)

C:\U

sers

\ses

h142

01\D

eskt

op\N

orrk

öpin

g A

rkös

unds

väge

n\P

M_1

8090

6.do

cx

Mal

l: M

emo.

dot v

er 1

.0

Scenario 4 – alstrad trafik norra plus södra området med cpl Arkösundsvägen/Kungsängsleden Om även trafikalstringen för det norra området tas med så blir både cirkulationen Arkösundsvägen/Kungsängsleden, samt den västra korsningen till de nya verksamhetsom-rådena på Arkösundsvägen överbelastad, med långa köer som följd.

Figur 13: Ögonblicksbild FM. Långa köer.

Figur 14: Ögonblicksbild EM. Långa köer.

15 (27)

C:\U

sers

\ses

h142

01\D

eskt

op\N

orrk

öpin

g A

rkös

unds

väge

n\P

M_1

8090

6.do

cx

Mal

l: M

emo.

dot v

er 1

.0

Scenario 5 – alstrad trafik norra plus södra området med cpl västra korsningen Arkösundsvägen/verksamhetsområdena För att lösa kapacitetsproblemen som uppstår i scenariot ovan för cirkulationen Arkösunds-vägen/Kungsängsleden så har cirkulationen utökats med fler körfält. Den västra korsningen Arkösundsvägen/verksamhetsområdena har lösts genom att förse den med en cirkulations-plats, med en körfältsutformning som ger tillräcklig kapacitet. Först analyserades det hur det skulle fungera med enbart ett körfält in/genom/ut, men det visade sig inte räcka.

Med dessa åtgärder flyter trafiken bra. Dock kan det stundtals under pågående rusning bil-das köer runt den östra korsningen på Arkösundsvägen, dvs. den östra infarten till verksam-hetsområdena. Eftersom det är oklart hur det norra verksamhetsområdet i framtiden kom-mer utformas så är det fortfarande oklart om antagandet att hälften av trafiken ska läggas per infartsgata till detta område är rimlig. Detta i kombination med att det bara är stundtals under pågående rusningsperiod som dessa köer uppstår, så blir bedömningen inte att detta är något som analysen i nuläget behöver ta i beaktande. Om hela det norra området kommer kunna nås från bägge infartsvägarna så bör det istället vara troligt att trafikflödena är högst på den västra infarten. I ett sådant läge kan det hända att de köer som stundtals uppstå i mo-dellen vid den östra korsningen inte kommer uppstå i verkligheten, utan att det räcker att den östra korsningen, såsom nu i modellen, utformas som en vanlig korsning.

Om utfallet i en framtid ändå skulle bli att man bedömer det som nödvändigt att bygga om den östra korsningen till exempelvis en cirkulationsplats, så är det ändå inget som påverkar korsningspunkterna längre västerut, dvs. de behöver inte byggas om ytterligare en gång, p.g.a. ombyggnaden av den östra korsningen.

Figur 15: Utformning som föreslås för cirkulationsplatsen Arkösundsvägen/Kungsängsle-den, då både det södra och norra området tas med i alstringsberäkningen.

16 (27)

C:\U

sers

\ses

h142

01\D

eskt

op\N

orrk

öpin

g A

rkös

unds

väge

n\P

M_1

8090

6.do

cx

Mal

l: M

emo.

dot v

er 1

.0

Figur 16: Utformning som föreslås för cirkulationsplatsen Arkösundsvägen/västra kors-ningen verksamhetsområdena, då både det södra och norra området tas med i alstringsbe-räkningen.

Figur 17: Eftersom dubbla fält per riktning krävs in/ut bägge cirkulationsplatserna, samt att avståndet är kort mellan cirkulationerna, så föreslås att hela sträckan på Arkösundsvä-gen mellan cirkulationsplatserna förses med dubbla fält per riktning.

17 (27)

C:\U

sers

\ses

h142

01\D

eskt

op\N

orrk

öpin

g A

rkös

unds

väge

n\P

M_1

8090

6.do

cx

Mal

l: M

emo.

dot v

er 1

.0



Enligt VGU ska det vara två körfält på alla infartsvägar och inne i hela cirkulationen om detta krävs på minst en plats. Men såsom de allra flesta kommuner i Sverige väljer att bygga, inte minst Norrköping, så anpassar man istället antalet fält på väg in, genom och ut, till det antal som behövs för varje enskilt ben. Detta har också gjorts i denna utformning.

Eftersom avståndet längs Arkösundsvägen mellan de två cirkulationsplatserna är så kort, så föreslås det att man har dubbla fält per riktning på hela sträckan, dvs. att man inte smalnar av till enbart ett körfält en kort bit i mitten. Även flödena på sträckan är så höga (nära grän-sen för vad ett körfält klarar av) att det även av den anledningen motiverar två körfält per riktning på detta avsnitt.

18 (27)

C:\U

sers

\ses

h142

01\D

eskt

op\N

orrk

öpin

g A

rkös

unds

väge

n\P

M_1

8090

6.do

cx

Mal

l: M

emo.

dot v

er 1

.0

Resultat Nedan presenteras diagram över restid, restidsförlust och kölängder för scenarierna.

Kort om restider, kölängder och ögonblicksbilder § Restiderna och kölängderna baseras på långa simuleringsperioder (10 olika slump-

frön, ungefär som 10 olika dagar) vilket bedöms ge tillförlitlig data.

§ Restiderna ger det bästa måttet, här ses hur lång tid det tar att färdas en given sträcka, vilket enkelt kan jämföras mellan olika utformningsalternativ och tra-fikalstringar.

§ Kölängderna är ett svårare mått, då en kö i ett fall kan stå nästan helt still men i ett annat fall rulla på i ganska bra fart. I ett scenario kan hastigheten råka vara precis under den gräns som modellen räknar som kö (då räknar modellen detta som kö) men i ett annat scenario ligga strax över denna gräns (då räknar inte modellen detta som kö).

§ Precis som i verkligheten kan kön ibland vara lång, ibland kort, osv. även under pågående rusningsperiod. Genom att titta på modellen under lång tid kan situat-ionen ofta tolkas bra och det kan också ses hur närliggande korsningar med kör-fältsbyten emellan påverkar varandra, osv. Men det är viktigt att komma ihåg att en ögonblicksbild, dvs. en stillbild som det rör sig om i dessa fall, kan ge en felaktig bild av situationen som råder under hela rusningen.

Kölängdsdiagram Här följer diagram över kölängder för de olika scenarierna. Kölängderna avser 85-percenti-len under maxtimmen.

Figur 20: Skiss med nummer för kömätarna i dagens utformning (numren återfinns i dia-grammet nedan). Kön mäts bakom mätaren. Längs huvudvägen i en vanlig korsning är det vänstersvängsfältet som avses, inte rakt fram.

19 (27)

C:\U

sers

\ses

h142

01\D

eskt

op\N

orrk

öpin

g A

rkös

unds

väge

n\P

M_1

8090

6.do

cx

Mal

l: M

emo.

dot v

er 1

.0

Figur 21: Skiss med nummer för kömätarna i utformningen för det södra området (numren återfinns i diagrammet nedan). Kön mäts bakom mätaren. Längs huvudvägen i en vanlig korsning är det vänstersvängsfältet som avses, inte rakt fram.

Figur 22: Skiss med nummer för kömätarna i utformningen för det södra och norra området (numren återfinns i diagrammet nedan). Kön mäts bakom mätaren. Längs huvudvägen i en vanlig korsning är det vänstersvängsfältet som avses, inte rakt fram.

20 (27)

C:\U

sers

\ses

h142

01\D

eskt

op\N

orrk

öpin

g A

rkös

unds

väge

n\P

M_1

8090

6.do

cx

Mal

l: M

emo.

dot v

er 1

.0

Figur 23: Kölängder för scenario 2 (med alstrad trafik för det södra området, med dagens utformning). Kölängderna avser 85-percentilen under rusningstrafiken. Observera att sta-peln som ”slår i taket” i egentligen är mycket högre (upp till cirka 70 fordon i kö).

Figur 24: Kölängder för scenario 3 (med alstrad trafik för det södra området, med den ut-formning som visade sig ge tillräcklig kapacitet för denna alstring). Kölängderna avser 85-percentilen under rusningstrafiken.

70 +

21 (27)

C:\U

sers

\ses

h142

01\D

eskt

op\N

orrk

öpin

g A

rkös

unds

väge

n\P

M_1

8090

6.do

cx

Mal

l: M

emo.

dot v

er 1

.0

Figur 25: Kölängder för scenario 5 (med alstrad trafik för det södra plus det norra områ-det, med den utformning som visade sig ge tillräcklig kapacitet för denna alstring). Köläng-derna avser 85-percentilen under rusningstrafiken.

Restidsdiagram Restiden mäts i olika relationer i modellen. Restiderna avser 85-percentilen under maxtim-men. I diagrammet nedan är det de faktiska restiderna som visas.

Figur 26: Restider för olika relationer inom det modellerade området för de olika scenari-erna. Restiderna avser 85-percentilen under rusningstrafiken.

22 (27)

C:\U

sers

\ses

h142

01\D

eskt

op\N

orrk

öpin

g A

rkös

unds

väge

n\P

M_1

8090

6.do

cx

Mal

l: M

emo.

dot v

er 1

.0

Restidsförlustsdiagram Restiden mäts i olika relationer i modellen. Ett friflödesscenario har också tagits fram där väldigt lite trafik är inkluderad och där köer ej uppstår. Genom att jämföra restiderna i de olika relationerna med detta friflöde fås en restidsförlust fram. Restiderna avser 85-per-centilen under maxtimmen. I diagrammet nedan är det restidsförlusterna som visas.

Figur 27: Restider för olika relationer inom det modellerade området för de olika scenari-erna. Restiderna avser 85-percentilen under rusningstrafiken.

Slutsats och diskussion Med dagens vägutformning skapas långa köer även när man bara tar hänsyn till det södra området (söder om Arkösundsvägen). Med den cirkulationsplats som föreslås för kors-ningen Arkösundsvägen/Kungsängsleden så flyter trafiken bra (sc 3). Om det norra området senare byggs så behöver cirkulationsplatsen byggas ut med ytterligare fält. Eftersom osä-kerheterna är stora för det norra området så kan det ändå vara klokt att enbart bygga ut cir-kulationen med den utformning som föreslås för enbart det södra området först (dvs. sc 3), snarare än att bygga ut den med alla fält direkt som behövs för även det norra området (sc 5). Kanske visar framtiden att alstringen inte blir så stor som förväntat och kanske behövs då inte de ytterligare fälten.

Dock bör det vara smart att redan nu i första skedet anpassa diameter och avstånd till bland annat dammen, så att en utbyggnad i framtiden kan göras. De fält som ingår i första utbygg-naden (sc 3) kan dessutom användas även efter utökningen, så inga fält behöver tas bort om man bygger ut den ytterligare i framtiden (till sc 5). Om det förefaller svårt att förbereda den mindre varianten av cirkulation (Arkösundsvägen/Kungsängsleden) för framtiden så kan en variant vara att redan nu bygga denna cirkulation med den utformning som föreslås med hänsyn även till det norra området, men däremot avvakta med att bygga den mer öst-ligt belägna cirkulationen, samt även vänta med dubbla körfält per riktning mellan cirkulat-ionerna på hela sträckan.

Med tillägg av även det norra området (norr om Arkösundsvägen) så skapas en kapacitets-brist i den västra korsningen till verksamhetsområdena på Arkösundsvägen. Men om denna korsning byggs om till en cirkulationsplats (med den utformning som föreslås) så blir kapa-citeten tillräcklig (sc 5). I detta läge föreslås att hela sträckan längs Arkösundsvägen mellan

300 +

23 (27)

C:\U

sers

\ses

h142

01\D

eskt

op\N

orrk

öpin

g A

rkös

unds

väge

n\P

M_1

8090

6.do

cx

Mal

l: M

emo.

dot v

er 1

.0

de två cirkulationsplatserna förses med dubba körfält, då de ligger tätt och att en reducering till enbart ett körfält per riktning en kort bit mitt emellan bara skulle skapa onödiga köer och inbromsningar. Flödena är också så höga att det motiverar två fält.

Eftersom trafikalstringen visar på omfattande trafikökningar jämfört med den trafik som idag passerar området så antas ingen generell årlig trafikökning. Detta tillvägagångssätt an-ses rimligt. Värt att notera när det gäller utformningsförslagen är att det bara är vägsträck-orna inom det modellerade området som analyseras, det är inte omöjligt att åtgärder även kan komma att behövas i det övriga vägnätet i Norrköping. Eftersom högst trafikökning an-tas längs Arkösundsvägen V kan det vara tänkbart att exempelvis cirkulationsplatsen Arkösundsvägen/Söderleden behöver förses med fler körfält. Det får en framtida trafikana-lys titta studera vidare.

Kommunen har även framåt slutet av analysarbetet ställt frågan om varför en cirkulations-plats har föreslagit på Arkösundsvägen i den västra korsningspunkten in mot verksamhets-områdena, dvs. den cirkulationsplats som ingår i sc 5. Eftersom flödena är höga på alla ben i denna korsningspunkt, i kombination med att det är en fyrvägskorsning, så fungerar en stor cirkulationsplats med flera körfält per riktning normalt sätt bättre än en signalkorsning. För att en signalkorsning ska fungera bra givet dessa förutsättningar så skulle det troligen krävas så mycket som fyra separata faser (vänstersvängar från huvudvägen, rakt fram längs huvudvägen, vänstersvängar från sidovägarna respektive rakt fram längs sidovägarna). Men om en ny cirkulationsplats skulle vara svår att få plats med, eller om andra förutsättningar ändras, såsom exakt hur flödena in mot det norra området ska fördelas mellan dess infarter, så kan en vidare analys göras där en signalkorsning studeras.

Göteborg 2018-09-06

WSP Analys & Strategi

Sebastian Hasselblom

Carl-Johan Schultze

Emil Iversen

24 (27)

C:\U

sers

\ses

h142

01\D

eskt

op\N

orrk

öpin

g A

rkös

unds

väge

n\P

M_1

8090

6.do

cx

Mal

l: M

emo.

dot v

er 1

.0

Bilagor

Flöden för nulägestrafiken FM

Figur 28: Flöden för nuläget som baseras på trafikräkningen för morgonrusningen [f/h] (med nodnummer).

25 (27)

C:\U

sers

\ses

h142

01\D

eskt

op\N

orrk

öpin

g A

rkös

unds

väge

n\P

M_1

8090

6.do

cx

Mal

l: M

emo.

dot v

er 1

.0

Flöden för nulägestrafiken EM

Figur 29: Flöden för nuläget som baseras på trafikräkningen för EM-rusningen [f/h] (med nodnummer).

Start/mål-matriser (OD-matriser) i modellen – nuläget För nulägesscenariorna i modellen ingår endast de trafikräknade flödena. Följande start/mål-matriser nyttjas för nulägesscenarierna.

Tabell 2: Start/mål-matris för morgonrusningen, nuläge [f/h]. Nodnumren återfinns tidi-gare i PM:et.

Till1 2 3 4 5 6 7 8 9 Summa

Från 1 0 3 59 0 0 0 296 0 0 3582 4 0 34 0 0 0 1 0 0 393 112 76 0 0 0 0 25 0 0 2134 0 0 0 0 0 0 0 0 0 05 0 0 0 0 0 0 0 0 0 06 0 0 0 0 0 0 0 0 0 07 704 3 55 0 0 0 0 0 0 7628 0 0 0 0 0 0 0 0 0 09 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

26 (27)

C:\U

sers

\ses

h142

01\D

eskt

op\N

orrk

öpin

g A

rkös

unds

väge

n\P

M_1

8090

6.do

cx

Mal

l: M

emo.

dot v

er 1

.0

Tabell 3: Start/mål-matris för EM-rusningen, nuläge [f/h]. Nodnumren återfinns tidigare i PM:et.

Start/mål-matriser (OD-matriser) i modellen – med det södra området I scenarierna där enbart det södra området är medtaget så nyttjas följande start/mål-matri-ser.

Tabell 4: Start/mål-matris för morgonrusningen, med det södra området [f/h]. Nodnumren återfinns tidigare i PM:et.

Tabell 5: Start/mål-matris för EM-rusningen, med det södra området [f/h]. Nodnumren återfinns tidigare i PM:et.

Till1 2 3 4 5 6 7 8 9 Summa

Från 1 0 8 144 0 0 0 744 0 0 8962 7 0 114 0 0 0 16 0 0 1373 65 98 0 0 0 0 146 0 0 3094 0 0 0 0 0 0 0 0 0 05 0 0 0 0 0 0 0 0 0 06 0 0 0 0 0 0 0 0 0 07 340 3 67 0 0 0 0 0 0 4108 0 0 0 0 0 0 0 0 0 09 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Till1 2 3 4 5 6 7 8 9 Summa

Från 1 0 3 59 184 125 15 296 0 0 6812 4 0 34 27 4 1 1 0 0 723 112 76 0 175 14 5 25 0 0 4074 184 27 175 0 0 0 26 0 0 4125 125 4 14 0 0 0 52 0 0 1956 15 1 5 0 0 0 19 0 0 407 704 3 55 26 52 19 0 0 0 8598 0 0 0 0 0 0 0 0 0 09 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Till1 2 3 4 5 6 7 8 9 Summa

Från 1 0 8 144 184 125 15 744 0 0 12192 7 0 114 27 4 1 16 0 0 1703 65 98 0 175 14 5 146 0 0 5034 184 27 175 0 0 0 26 0 0 4125 125 4 14 0 0 0 52 0 0 1956 15 1 5 0 0 0 19 0 0 407 340 3 67 26 52 19 0 0 0 5078 0 0 0 0 0 0 0 0 0 09 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

27 (27)

C:\U

sers

\ses

h142

01\D

eskt

op\N

orrk

öpin

g A

rkös

unds

väge

n\P

M_1

8090

6.do

cx

Mal

l: M

emo.

dot v

er 1

.0

Start/mål-matriser (OD-matriser) i modellen – med det södra plus det norra området I scenarierna där både det södra och det norra området är medtaget så nyttjas följande start/mål-matriser.

Tabell 6: Start/mål-matris för morgonrusningen, med både det södra och norra området [f/h]. Nodnumren återfinns tidigare i PM:et.

Tabell 7: Start/mål-matris för EM-rusningen, med både det södra och norra området [f/h]. Nodnumren återfinns tidigare i PM:et.

Bilagor för trafikalstringen Diverse bilagor för trafikalstringen följer på kommande sidor.

Till1 2 3 4 5 6 7 8 9 Summa

Från 1 0 3 59 184 125 15 296 165 165 10112 4 0 34 27 4 1 1 18 18 1093 112 76 0 175 14 5 25 92 92 5904 184 27 175 0 0 0 26 0 0 4125 125 4 14 0 0 0 52 18 18 2316 15 1 5 0 0 0 19 18 18 777 704 3 55 26 52 19 0 55 55 9698 165 18 92 0 18 18 55 0 0 3679 165 18 92 0 18 18 55 0 0 367

Till1 2 3 4 5 6 7 8 9 Summa

Från 1 0 8 144 184 125 15 744 165 165 15492 7 0 114 27 4 1 16 18 18 2073 65 98 0 175 14 5 146 92 92 6864 184 27 175 0 0 0 26 0 0 4125 125 4 14 0 0 0 52 18 18 2316 15 1 5 0 0 0 19 18 18 777 340 3 67 26 52 19 0 55 55 6178 165 18 92 0 18 18 55 0 0 3679 165 18 92 0 18 18 55 0 0 367

1 (20)

Trafikalstring Styrstad

Datum: 2018-06-12Upprättad av: Emil Iversen

2 (20)

Styrstad 6:15

BeskrivningAndel av planytan Yta m2

Bebyggelse-grad Vån

Max BTA m2

Andel av max BTA Kommentarer

Total 59% 400 000 270 624

A 7% 27 700 40% 2 22 160 50%

B Se område A 5% 18 500 40% 2 14 800 50%Härledd från TRV-alstring för område A

C Se område A 2% 7 700 40% 2 6 160 50%Härledd från TRV-alstring för område A

Längs Arkösundsvägen och Kungsängsleden föreslås verksamheter och kontor, exempelvis småindustri och verksamheter/kontor inom logistik. Föreslagna verksamheter inom området förutsätts inte överskriva gällande krav avseende buller, lukt eller annan olägenhet eller kräva miljötillstånd.

Följande markanvändning antas i alstringsberäkningen: 30% småindustri 30% större industri 40% kontor

3 (20)

Styrstad 6:15



Max BTA m2


Total 59% 400 000 270 624

D Se område A 6% 23 330 40% 2 18 664 50%Härledd från TRV-alstring för område A

E 5% 20 800 40% 3 24 960 50%

F se E 3% 12 500 40% 3 15 000 50%Härledd från TRV-alstring för område E

Följande fördelning av markanvändning har antagits: 15 % kontor 15 % småindistri 15 % detaljhandel 15 % restaurang 25 % idrottsanläggning* 15 % samhällsservice* används även för övriga samlingslokaler

I områdets centrala delar tillåts, utöver verksamheter och kontor, även centrumverksamhet. Inom användningen centrum tillåts till exempel handel (ej dagligvaror), service, restauranger, gym, föreningslokaler, samlingslokaler och lokaler för religiösa ändamål.

4 (20)

Styrstad 6:15



Max BTA m2


Total 59% 400 000 270 624

G Se område A 4% 15 900 40% 3 19 080 50%Härledd från TRV-alstring för område A

H Se område A 4% 17 200 40% 3 20 640 50%Härledd från TRV-alstring för område A

I Se område A 3% 10 400 40% 3 12 480 50%Härledd från TRV-alstring för område A

5 (20)

Styrstad 6:15



Max BTA m2


Total 59% 400 000 270 624

J 5% 20 400 40% 3 24 480 50%

K Se område A 4% 15 500 40% 3 18 600 50%Härledd från TRV-alstring för område A

L 12% 46 000 40% 4 73 600Följande fördelning av markanvändning har antagits: 40 % låg-/mellanstadium 40 % högstad./gymnasium 20 % idrottsanläggning

I områdets södra del föreslås två skolverksamheterer, det kan vara såväl förskola som skola. Den ena antas ha max 630 elever och dena dnra antas få liknande antal. Därför antas 1200 elever totalt. 20 procent av ytan beräknas

Följande fördelning av markanvändning har antagits: 15 % kontor 15 % detaljhandel 15 % restaurang 40 % idrottsanläggning* 15 % samhällsservice* används även för övriga samlingslokaler

Samlingslokaler kan med fördel placeras i närheten av skolan för att kunna samutnyttja parkering, då skolan är i behov av parkeringsplatser dagtid vardagar och samlingslokaler har ofta störst behov av parkeringsplatser på kvällar och helger.

6 (20)

Styrstad 6:15

Total

A

B

C

BTA m2 per typ

KontorSmå-industri

Större industri

Detalj-handel

RestaurangIdrott & samling

Samälls-service

Skola låg/mellan

Skola hög/gymn

26 930 25 094 22 097 4 833 4 833 19 091 4 833 29 440 29 440

3 693 3 693 3 693

2 467 2 467 2 467

1 027 1 027 1 027

7 (20)

Styrstad 6:15

Total

D

E

F

BTA m2 per typ

KontorSmå-industri

Större industri

Detalj-handel


Samälls-service

Skola låg/mellan

Skola hög/gymn

26 930 25 094 22 097 4 833 4 833 19 091 4 833 29 440 29 440

3 111 3 111 3 111

1 872 1 872 1 872 1 872 3 120 1 872

1 125 1 125 1 125 1 125 1 875 1 125

8 (20)

Styrstad 6:15

Total

G

H

I

BTA m2 per typ

KontorSmå-industri

Större industri

Detalj-handel


Samälls-service

Skola låg/mellan

Skola hög/gymn

26 930 25 094 22 097 4 833 4 833 19 091 4 833 29 440 29 440

3 180 3 180 3 180

3 440 3 440 3 440

2 080 2 080 2 080

9 (20)

Styrstad 6:15

Total

J

K

L

BTA m2 per typ

KontorSmå-industri

Större industri

Detalj-handel


Samälls-service

Skola låg/mellan

Skola hög/gymn

26 930 25 094 22 097 4 833 4 833 19 091 4 833 29 440 29 440

1 836 1 836 1 836 4 896 1 836

3 100 3 100 3 100

9 200 29 440 29 440

10 (20)

Styrstad 6:15

Total

A

B

C

ÅVDT av bilresor: 81% ger 15241 fordon ÅVDT ÅVDT av bilresor: 81% ger 10742 fordon ÅVDT

Antal alstrade resor

BilKoll-

ektiv-trafik

CykelTill fots

Annat TotaltAndel resor som antas ha målpunkt utanför området

BilKoll-

ektiv-trafik

CykelTill fots

Annat Totalt

54% 6% 17% 21% 2% 100%18702 1907 5858 7348 698 34503 13182 1315 4003 5139 476 24106

Kontor 288 49 99 58 8 501 80% 230 39 79 46 6 401Småindustri/hantver

kare560 33 110 29 6 737

80% 448 26 88 23 5 590Större industri 110 16 16 14 1 157 80% 88 13 13 11 1 126


kare 374 22 73 19 4 492 80% 299 18 59 15 3 394Större industri 73 11 11 9 1 105 80% 59 9 9 7 1 84



11 (20)

Styrstad 6:15

Total

D

E

F



BilKoll-

ektiv-trafik

CykelTill fots


BilKoll-

ektiv-trafik

CykelTill fots

Annat Totalt

54% 6% 17% 21% 2% 100%18702 1907 5858 7348 698 34503 13182 1315 4003 5139 476 24106




kare286 17 56 15 3 377

80% 229 14 45 12 2 302Detaljhandel 975 67 176 501 15 1734 80% 780 54 141 401 12 1387Restarurang 462 77 85 587 32 1243 80% 370 62 68 470 26 994

Samhällsservice 299 29 131 298 7 765 80% 239 23 105 238 6 612Idrottsanläggning 866 58 392 222 62 1599 80% 693 46 314 178 50 1279


kare 172 10 34 9 2 227 80% 138 8 27 7 1 181Detaljhandel 586 40 106 301 9 1042 80% 469 32 85 241 7 834Restarurang 278 46 51 353 19 747 80% 222 37 41 282 15 598


12 (20)

Styrstad 6:15

Total

G

H

I



BilKoll-

ektiv-trafik

CykelTill fots


BilKoll-

ektiv-trafik

CykelTill fots

Annat Totalt

54% 6% 17% 21% 2% 100%18702 1907 5858 7348 698 34503 13182 1315 4003 5139 476 24106







13 (20)

Styrstad 6:15

Total

J

K

L



BilKoll-

ektiv-trafik

CykelTill fots


BilKoll-

ektiv-trafik

CykelTill fots

Annat Totalt

54% 6% 17% 21% 2% 100%18702 1907 5858 7348 698 34503 13182 1315 4003 5139 476 24106

Kontor 143 24 49 29 4 248 80% 114 19 39 23 3 198Detaljhandel 944 65 170 486 14 1679 80% 755 52 136 389 11 1343Restarurang 462 77 85 587 32 1243 80% 370 62 68 470 26 994




Förskola 2339 207 580 1077 25 4228 50% 1170 104 290 539 13 2114Låg/mellanstadie 1039 326 545 730 67 2707 50% 520 163 273 365 34 1354Idrottsanläggning 2556 170 1155 656 181 4719 50% 1278 85 578 328 91 2360

14 (20)

Styrstad 6:15

Total

A

B

C

Trafik per mål, per utfart

Summ bilresor

Alstrad ÅVDT in/ut ur plan 3 4 5 6 1 4 5 6 7 4 5 6 2 4 5 6

13181 10742 3226 2923 230 80 5377 3061 2076 245 1613 431 868 322 537 454 72 21

766 625 30% 90% 10% 0% 50% 10% 90% 0% 15% 0% 90% 10% 5% 50% 50% 0%187 169 19 0 312 31 281 0 94 0 84 9 31 16 16 0

512 417 30% 45% 45% 10% 50% 0% 80% 20% 15% 0% 10% 90% 5% 40% 40% 20%125 56 56 13 209 0 167 42 63 0 6 56 21 8 8 4

213 174 30% 45% 10% 45% 50% 0% 20% 80% 15% 0% 0% 100% 5% 40% 0% 60%52 23 5 23 87 0 17 69 26 0 0 26 9 3 0 5

15 (20)

Styrstad 6:15

Total

D

E

F


Summ bilresor


13181 10742 3226 2923 230 80 5377 3061 2076 245 1613 431 868 322 537 454 72 21

645 526 30% 100% 0% 0% 50% 90% 10% 0% 15% 45% 45% 10% 5% 100% 0% 0%158 158 0 0 263 237 26 0 79 36 36 8 26 26 0 0

2426 1977 30% 100% 0% 0% 50% 50% 50% 0% 15% 0% 90% 10% 5% 100% 0% 0%593 593 0 0 989 494 494 0 297 0 267 30 99 99 0 0

1458 1188 30% 90% 10% 0% 50% 10% 90% 0% 15% 0% 90% 10% 5% 50% 50% 0%356 321 36 0 594 59 535 0 178 0 160 18 59 30 30 0

16 (20)

Styrstad 6:15

Total

G

H

I


Summ bilresor


13181 10742 3226 2923 230 80 5377 3061 2076 245 1613 431 868 322 537 454 72 21

440 359 30% 50% 50% 0% 50% 0% 100% 0% 15% 0% 80% 20% 5% 50% 50% 0%108 54 54 0 179 0 179 0 54 0 43 11 18 9 9 0

476 388 30% 45% 45% 10% 50% 0% 80% 20% 15% 0% 10% 90% 5% 40% 40% 20%116 52 52 12 194 0 155 39 58 0 6 52 19 8 8 4

288 234 30% 45% 10% 45% 50% 0% 20% 80% 15% 0% 0% 100% 5% 40% 0% 60%70 32 7 32 117 0 23 94 35 0 0 35 12 5 0 7

17 (20)

Styrstad 6:15

Total

J

K

L


Summ bilresor


13181 10742 3226 2923 230 80 5377 3061 2076 245 1613 431 868 322 537 454 72 21

2561 2087 30% 100% 0% 0% 50% 90% 10% 0% 15% 45% 45% 10% 5% 100% 0% 0%626 626 0 0 1043 939 104 0 313 141 141 31 104 104 0 0

429 349 30% 100% 0% 0% 50% 50% 50% 0% 15% 0% 90% 10% 5% 100% 0% 0%105 105 0 0 175 87 87 0 52 0 47 5 17 17 0 0

2967 2418 30% 100% 0% 0% 50% 100% 0% 0% 15% 70% 20% 10% 5% 100% 0% 0%725 725 0 0 1209 1209 0 0 363 254 73 36 121 121 0 0

18 (20)

Tilläggsmatris Södra området (Styrstad 6:15)

ÅVDT per relation båda riktningar1 2 3 4 5 6 7 1 2 3 4 5 6 7

1 3061 2076 245 1 28% 19% 2%2 454 72 21 2 4% 1% 0%3 2923 230 80 3 27% 2% 1%4 431 4 4%5 868 5 8%6 322 6 3%7 7

ÅVDT per relation en riktning Maxtimme, utan viktning per riktnin12%1 2 3 4 5 6 7 1 2 3 4 5 6 7

1 0 0 1531 1038 123 0 2691 1 0 0 184 125 15 0 3232 0 0 227 36 11 0 274 2 0 0 27 4 1 0 333 0 0 1462 115 40 0 1617 3 0 0 175 14 5 0 1944 1531 227 1462 0 0 216 3435 4 184 27 175 0 0 26 4125 1038 36 115 0 0 434 1623 5 125 4 14 0 0 52 1956 123 11 40 0 0 161 334 6 15 1 5 0 0 19 407 0 0 0 216 434 161 811 7 0 0 0 26 52 19 97

2691 274 1617 3435 1623 334 811 323 33 194 412 195 40 97

19 (20)

Alstring Norra detaljplanen

Yta Södra planen exkl skola 354 000ÅVDT alstrad södra planen exkl skola 8324ÅVDT per m2 södra planen exkl skola 0,024

Yta norra planen 520 000ÅVDT totalt norra planen 12228

Utfart 8 Utfart 9Andel av ÅVDT 50% 50%

ÅVDT fordon 6114 6114

Fordon/ målpunkt Utfart 8 Utfart 9 Totalt

1 45% 2751 45% 2751 45% 55032 5% 306 5% 306 5% 6113 25% 1528 25% 1528 25% 30574 0% 0 0% 0 0% 05 5% 306 5% 306 5% 6116 5% 306 5% 306 5% 6117 15% 917 15% 917 15% 1834

20 (20)

Tilläggsmatris Norra detaljplanen

ÅVDT per relation båda riktningar1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 2 3 4 5 6 7 8 9

1 2751 2751 1 0% 0% 0% 0% 0% 0% 23% 23%2 306 306 2 0% 0% 0% 0% 0% 0% 3% 3%3 1528 1528 3 0% 0% 0% 0% 0% 0% 13% 13%4 0 0 4 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0%5 306 306 5 0% 0% 0% 0% 0% 0% 3% 3%6 306 306 6 0% 0% 0% 0% 0% 0% 3% 3%7 917 917 7 0% 0% 0% 0% 0% 0% 8% 8%8 8 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0%9 9 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0%

ÅVDT per riktning Maxtimme, utan viktning per riktning 12%1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 2 3 4 5 6 7 8 9

1 0 0 0 0 0 0 1376 1376 2751 1 0 0 0 0 0 0 165 165 3302 0 0 0 0 0 0 153 153 306 2 0 0 0 0 0 0 18 18 373 0 0 0 0 0 0 764 764 1528 3 0 0 0 0 0 0 92 92 1834 0 0 0 0 0 0 0 0 0 4 0 0 0 0 0 0 0 0 05 0 0 0 0 0 0 153 153 306 5 0 0 0 0 0 0 18 18 376 0 0 0 0 0 0 153 153 306 6 0 0 0 0 0 0 18 18 377 0 0 0 0 0 0 459 459 917 7 0 0 0 0 0 0 55 55 1108 1376 153 764 0 153 153 459 0 3057 8 165 18 92 0 18 18 55 0 3679 1376 153 764 0 153 153 459 0 3057 9 165 18 92 0 18 18 55 0 367

2751 306 1528 0 306 306 917 3057 3057 330 37 183 0 37 37 110 367 367

Till Trafikverket.se

Trafikalstringsverktyg - Styrstad 1 Användarhandledning (pdf)

Allmänt om projektet

Projektnamn

Projektnamn Styrstad 1

Egna kommentarer

Senast ändrad 2018-06-05 15:09

Verktyget

Version 1.0

Resultat

Antal resor (totalt, exkl. nyttotrafik)Bästa skattning: 1 396 resor / dygn

Skattad färdmedelsfördelning

med bil: 69 %

med kollektivtrafik: 7 %

med cykel: 16 %

till fots: 7 %

med annat: 1 %

OsäkerhetAndelen av resorna som är baserade på trafikalstringstalmed låg / medel / hög osäkerhet. Ju högre osäkerhet,desto försiktigare bör du vara när du tolkar resultaten.

Resor per färdmedel (exkl. nyttotrafik)

Bil Kollektivtrafik Cykel Till fots Annat Totalt

Antal resor / dygn 957 98 224 101 16 1 396

Resor uppdelat efter markanvändningAntal resor / dygn (exkl. nyttotrafik) fördelat per markanvändning


Kontor 288 49 99 58 8 501

Småindustri/hantverkare 560 33 110 29 6 737

Större industri 110 16 16 14 1 157

Totalt 957 98 224 101 16 1 396

Uppskattat antal bilarAntal bilresor, exkl nyttotrafik: 957 bilresor

Sammanställning av projekt - Trafikalstringsverktyg https://applikation.trafikverket.se/trafikalstring/?page=sammanstallning...

1 of 3 6/5/2018, 3:09 PM

Uppskattning av antal bilar: 704 bilar (ÅDT),vilket motsvarar ungefär 783 ÅVDT

Antaganden:

1,2 personer per bil för arbetsresor

1,4 personer per bil för inköp/serviceresor

1,5 personer per bil för fritidsresor

Bostäders resor fördelar sig enligt:35% arbetsresor

23% inköp/serviceresor

42% fritidsresor

Övrig markanvändning ger:34% arbetsresor


39% fritidsresor

Uppskattat markbehov för transporterBeräknad markanvändning avser den yta som de genererade resorna använder i samhället, alltså inte enbart i området som studeras.

Markanvändning per färdmedel


Area (m2) 30 335 411 2 398 81 - 33 224

Antaganden:

Bil: 31,7 m2 / bilresa

Kollektivtrafik: 4,2 m2 / kollektivtrafikresa

Cykel: 10,7 m2 / cykelresa

Till fots: 0,8 m2 / gångresa

Detta kan påverka resultaten:Observera: Endast personresorResultaten innehåller endast personresor. För att inkludera nyttotrafik, måste en uppräkning göras. (ett stöd fördetta nås under rubriken Nyttotrafik på resultatsidan) Observera att även om nyttotrafik-beräkning har gjorts såpåverkar det inte resultaten på resultatsidan eller i sammanställningen.

Observera: Resultaten är inte justerade med avseende på kommunens arbeteDu har inte angett några uppgifter om hur kommunen arbetar med kollektivtrafik, cykel, gång, bil och mobilitymanagement. Resultaten avspeglar därför ett genomsnittligt resande för den kommuntyp och det läge ikommunen som du angett.

Indata

Lokalisering

Kommun Norrköping


2 of 3 6/5/2018, 3:09 PM

Var i kommunen I huvudortens ytterområden

Markanvändning

Kontor 3 693 BTA111 anställda (automatiskt värde)

Småindustri/hantverkare 3 693 BTA92 anställda (automatiskt värde)

Större industri 3 693 BTA44 anställda (automatiskt värde)

Svar på frågor om Kollektivtrafik

Inga besvarade frågor

Svar på frågor om Gång


Svar på frågor om Cykel


Svar på frågor om Bil


Svar på frågor om Mobility Management


Version: 1.0


3 of 3 6/5/2018, 3:09 PM




Projektnamn


Egna kommentarer


Verktyget

Version 1.0

Resultat



med bil: 51 %


med cykel: 15 %

till fots: 28 %

med annat: 2 %




Antal resor / dygn 3 033 272 889 1 654 123 5 970



Kontor 145 25 50 29 4 253

Småindustri/hantverkare 286 17 56 15 3 377

Detaljhandel 975 67 176 501 15 1 734

Restarurang 462 77 85 587 32 1 243

Samhällsservice 299 29 131 298 7 765

Idrottsanläggning 866 58 392 222 62 1 599


1 of 3 6/5/2018, 3:12 PM

Totalt 3 033 272 889 1 654 123 5 970

Uppskattat antal bilarAntal bilresor, exkl nyttotrafik: 3 033 bilresorUppskattning av antal bilar: 2 233 bilar (ÅDT),vilket motsvarar ungefär 2 481 ÅVDT

Antaganden:






42% fritidsresor



39% fritidsresor




Area (m2) 96 148 1 144 9 508 1 323 - 108 123

Antaganden:







Indata


2 of 3 6/5/2018, 3:12 PM

Lokalisering

Kommun Norrköping


Markanvändning


Småindustri/hantverkare 1 872 BTA47 anställda (automatiskt värde)

Detaljhandel 1 872 BTA32 anställda (automatiskt värde)

Restarurang 1 872 BTA28 anställda (automatiskt värde)

Samhällsservice 1 872 BTA47 anställda (automatiskt värde)

Idrottsanläggning 3 120 BTA764 besök/dag (automatiskt värde)











Version: 1.0


3 of 3 6/5/2018, 3:12 PM




Projektnamn


Egna kommentarer


Verktyget

Version 1.0

Resultat



med bil: 50 %


med cykel: 16 %

till fots: 27 %

med annat: 2 %




Antal resor / dygn 3 201 285 1 046 1 743 154 6 429



Kontor 143 24 49 29 4 248

Detaljhandel 944 65 170 486 14 1 679

Restarurang 462 77 85 587 32 1 243

Samhällsservice 293 29 128 292 7 749

Idrottsanläggning 1 359 90 615 349 97 2 510

Totalt 3 201 285 1 046 1 743 154 6 429


1 of 3 6/5/2018, 3:14 PM

Uppskattat antal bilarAntal bilresor, exkl nyttotrafik: 3 201 bilresorUppskattning av antal bilar: 2 357 bilar (ÅDT),vilket motsvarar ungefär 2 618 ÅVDT

Antaganden:






42% fritidsresor



39% fritidsresor




Area (m2) 101 472 1 198 11 196 1 394 - 115 260

Antaganden:







Indata


2 of 3 6/5/2018, 3:14 PM

Lokalisering

Kommun Norrköping


Markanvändning


Detaljhandel 1 836 BTA31 anställda (automatiskt värde)

Restarurang 1 836 BTA28 anställda (automatiskt värde)

Samhällsservice 1 836 BTA46 anställda (automatiskt värde)

Idrottsanläggning 4 896 BTA1 199 besök/dag (automatiskt värde)











Version: 1.0


3 of 3 6/5/2018, 3:14 PM


Trafikalstringsverktyg - Styrstad skola Användarhandledning (pdf)


Projektnamn

Projektnamn Styrstad skola

Egna kommentarer


Verktyget

Version 1.0

Resultat



med bil: 51 %


med cykel: 20 %

till fots: 21 %

med annat: 2 %




Antal resor / dygn 5 933 703 2 281 2 464 274 11 654



Förskola 2 339 207 580 1 077 25 4 228

Låg/mellanstadie 1 039 326 545 730 67 2 707

Idrottsanläggning 2 556 170 1 155 656 181 4 719

Totalt 5 933 703 2 281 2 464 274 11 654

Uppskattat antal bilarAntal bilresor, exkl nyttotrafik: 5 933 bilresor


1 of 3 6/5/2018, 3:42 PM

Uppskattning av antal bilar: 4 368 bilar (ÅDT),vilket motsvarar ungefär 4 853 ÅVDT

Antaganden:






42% fritidsresor



39% fritidsresor




Area (m2) 188 078 2 951 24 402 1 971 - 217 402

Antaganden:







Indata

Lokalisering

Kommun Norrköping


2 of 3 6/5/2018, 3:42 PM


Markanvändning

Förskola 650 elever

Låg/mellanstadie 650 elever

Idrottsanläggning 9 200 BTA2 254 besök/dag (automatiskt värde)











Version: 1.0


3 of 3 6/5/2018, 3:42 PM

Trafikanalys av verksamhetsomrdet Styrstad 6:15 med ......I nsta steg analyseras det hur tillgget av...

Documents

Transcript of Trafikanalys av verksamhetsomrdet Styrstad 6:15 med ......I nsta steg analyseras det hur tillgget av...