Tls seminarium

Chalmers BibliotekAnnika Sverrung 2000-09-13

Elektroniska tidskrifter sett ur ett högskoleperspektiv

Annika Sverrung

Chalmers Bibliotek

2000-09-13


UTBILDNING

• Civilingenjörs- och arkitektprogram 4,5 år• Högskoleingenjörsprogram 3 år • Sjöbefälsutbildningar 3–4 år

• Kompetensutveckling för yrkesverksamma• Forskarutbildning


SEKTIONER

• Arkitektur

• Elektro- och datorteknik

• Fysik och teknisk fysik

• Kemi

• Maskin- och farkostteknik

• Matematik och datavetenskap

• Miljövetenskap

• Teknikens ekonomi och organisation

• Väg- och vattenbyggnad


CHALMERS LINDHOLMEN HÖGSKOLA

• ingenjörshögskola

• sjöbefälshögskola

• industrihögskola

ONSALA RYMDOBSERVATORIUM- en nationell forskningsanläggning


Hur stort är Chalmers?Antal studenter 7758

1130 forskarstudenter

4853 studerande i civilingenjörsutbildningarna

1775 studerande i högskoleingenjörsutbildningarna.

Antal anställda 2482

1617 lärare och forskare.

865 teknisk och administrativ personal.

1600 vetenskapliga artiklar årligen

1000 forskningsprojekt årligen


SAMVERKAN MED NÄRINGSLIVET

Näringslivssamverkan upptar 11%av Chalmers årliga omsättning.

Kompetensutveckling för yrkesverksamma 40 MSEK/år.

500 spin-off företag med 15000 anställda.

2 teknikparker på campus.

150 EU-projekt och andra europeiska projekt.

100 industridoktorander.


CHALMERS MEDIAKOSTNADER 1999

SEK 26 497 000Varav: Biblioteket 57 %

Sektionerna 43 %

Fördelat på mediaslag i procent :

Biblioteket Sektionerna•Böcker 36% 64%•Elektroniska medier 93% 7%

•Tidskrifter, tryckta 62% 43%


CHALMERS BIBLIOTEK

HuvudbiblioteketArkitekturbiblioteket

Lindholmenbiblioteket

•Omsättning ca 55 MKR (varav 27% mediakostnad)

•Antal anställda 76 (varav 35 är bibliotekarier)


CHALMERS BIBLIOTEK

Bestånd

Ca 130 000 monografier (tillväxt 2500/år)Ca 3 500 elektroniska tidskrifterCa 1 900 tryckta tidskrifter

Ca 110 databaser över nätet


CHALMERS BIBLIOTEK

Lånestatistik 1999

Ut: In:Lokala lån 58 133Fjärrlån 6 475 Lån 2 700Kopior ,artiklar 17 878 Kopior, artiklar 3 800Totalt 82 486 Totalt 6 500

Artiklar kopierade av kunder i biblioteket 1999: 61 500Fulltextnerladdningar 1999: 47 000 har vi statistik på (räknar med > 60 000)Sökningar i databaser 1999: 158 000 har vi statistik på ( > 250 000)


CHALMERS BIBLIOTEK”På väg mot det virtuella biblioteket”

Policy

I vår strategiska plan för 2000-2002 står:

”har Chalmers Bibliotek successivt och kraftfullt satsat på att bygga ut de distribuerade biblioteksfunktionerna, d.v.s. göra allt fler biblioteksfunktioner fritt tillgängliga från varje arbets- och studieplats på Chalmersområdet, i det

som kan kallas det virtuella biblioteket”


CHALMERS BIBLIOTEK

Mediabudget fördelad på mediatyper under 9 år

1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000Prognos

Tidskr 69% 74% 70% 76% 74% 69% 69% 66% 39%Böcker 14% 7% 14% 11% 10% 11% 9% 10% 9%Forts 14% 15% 11% 9% 9% 9% 6% 5% 5%Elektr. 3% 4% 4% 4% 7% 11% 15% 19% 47%


CHALMERS BIBLIOTEK

Antal elektroniska tidskrifter jämfört med tryckta under 6 år

1995 1996 1997 1998 1999 2000

Tryckta tidskrifter 3572 2700 2650 2500 1900 <1850

Elektroniska tidskrifter 5 12 60 1609 2138 >3500

(Databaser 18 41 70 99 102 113)


CHALMERS BIBLIOTEK”Några milstolpar mot ”Det virtuella biblioteket”

• 1992-1995: CD-ROM i nätverk och databaser online byggs upp. Ännu inga viktiga tidskrifter (5 gratistidskrifter)!

• 1996: 12 aktivt beställda elektroniska tidskrifter från Institute of Physics

• 1997-1998: Antal elektroniska tidskrifter ökar dock utan att påverka innehavet av de tryckta tidskrifternaAnvändarundersökning av tryckta tidskrifter 1998/99

• 1999: Avbeställning av de första papperseditionerna av tidskrifter vi har elektroniskt (120 titlar från IEEE samt alla deras konferenser)Enkät om användningen av elektroniska tidskrifter utförs

• 2000: Vi fortsätter avbeställa tryckta upplagor (55 titlar från MCB, Academic Press och IEE)

• 2001: Vi kommer att fortsätta avbeställningar av tryckta tidskrifter bl.a. Elsevier (240 titlar)


ELEKTRONISKA TIDSKRIFTERpåverkar biblioteksarbetetNya frågeställningar angående:

Tekniska problem

För vem/vilka prenumererar vi

Prissättning

Inköpsmetoder

Arkivering

Fjärrlån

Marknadsföring


Elektroniska tidskrifterTekniska frågeställningar

• Hårdvara?

• Mjukvara?

• Format?

• Hur sker åtkomsten (IP-nummer, domännamn, lösenord)?

• Antal samtida användare?

• Driftsäkerhet?

• Får vi tillgång till statistik och i vilken form?

• Kopiering - ”Downloading”?

• Avtalstexter, licenser - vem får skriva under?


Elektroniska tidskrifterVem/vilka får tillgång till de elektroniska tidskrifterna?

Universitet/Högskola:

- Hela högskolan (oavsett lokalisering?)

- Vissa gemensamma institutioner universitet/högskola

- Studenthem

- ”Walk-ins” - ”InHouse users”

- Enstaka statligt finansierade forskningsinstitut inom högskolan

Vem/vilka har inte tillgång till de elektroniska tidskrifterna?

- Kommersiella eller vinstdrivande företag d.v.s.

- Industrikunder

- Teknikparker - Science parks

- ”Spin-off ” företag

- Industridoktorander


Elektroniska tidskrifterTyper av prissättning

• Tryckt/elektronisk till ett pris (man måste ha båda)

• Tryckt/elektronisk med tillägg för den elektroniska

• Enbart elektronisk

• Paketpris - alla elektroniska tidskrifter från utgivaren

• Pris baserat på antal användare

• Pris baserat på antal forskare/studenter

• Pris för konsortier


Elektroniska tidskrifterInköpsmetoder

Traditionellt:

Vi köper själva via agent eller direkt

Konsortier:

Central upphandling (BIBSAM)

Egna ämnesbaserade konsortier

Konsortier via tidskriftsagenter



Traditionellt: Vi köper själva via agent eller direkt

Typ av material:

- Enstaka tidskrifter eller ”paket” från mindre sällskap och förlag

Fördelar:

- Vi får precis vad vi vill ha, inget ”brus”

Nackdelar: - Vi får inget extra

- Vi får administrera själva



Konsortier i korthet gäller:

• Alla får elektronisk tillgång till alla de tryckta prenumerationer konsortiet tillsamman har vid avtalstillfället. Ibland får man som extra bonus alla som förlaget ger ut

• Vanligtvis baseras priset baseras på vad man betalar för de tryckta + ett påslag för den elektroniska accessen

• Avtalsperioden är ofta ett till tre år. Under den längre tiden garanteras oftast att prishöjningarna skall hållas under en viss nivå

• Ibland får man rabatt baserad på hur många bibliotek som deltar. Ju fler bibliotek desto större rabatt dessutom fler titlar

• Ibland måste konsortiet hållas inom landet



Konsortier

Central upphandling (BIBSAM)

Fördelar:

Vi får fler tidskrifter till samma pris

Vi slipper administrationen

Eventuella subventioner

Nackdelar:

Generella avtal, inga avgränsade ämnesområden

Prissättning ibland baserad på hela högskolans prenumerationer

Osäkerheten i samband subventioner



Konsortier

Egna ämnesbaserade

Fördelar:

Vi får fler tidskrifter till samma pris inom relevanta ämnesområden

Vi väljer själva samarbetspartner

Vi kan samarbeta utanför Sverige

Nackdelar:

Någon måste administrera


Elektroniska tidskrifterInköpsmetoder Konsortier

Via agenter

I dag har vi inga vad gäller fulltexttidskrifter men däremot databaser

Fördelar:

Ämnesbaserade konsortier

Vi slipper administrationen

Nackdelar:

Administrationspåslag ?


Elektroniska tidskrifterArkivfrågan

Vem ansvarar för lagring av informationen?

- Utgivaren i de flesta fall

- Nationalbibliotek (Elsevier)

Vad händer när vi avslutar en prenumeration?

- Vi har tillgång till det vi prenumererat på (BIBSAM-konsortier m.fl.)

- Vi har inte tillgång till det vi prenumererat på (vissa egna upphandlingar såsom vissa mindre förlag och sällskap)

CD som back up?

- Ja i vissa fall

Behålla den tryckta?

- Ja, i vissa fall.


Elektroniska tidskrifterFjärrlån

Så länge vi behåller den tryckta parallellt - inga problem med fjärrlån

Men med enbart elektronisk tillgång gäller:

• Vi får fjärrlåna till offentligt finansierade bibliotek inom landet (icke-kommersiellt syfte)

• Materialet får vanligtvis ej överföras elektroniskt utan skrivs ut och faxas eller skickas med post till beställaren (undantag finns)

• I enstaka fall får vi göra kopior till externa kunder mot att vi förmedlar copyright-avgiften

• Finns möjligheten ”Pay-per-view”?


Elektroniska tidskriftermåste marknadsföras

Varför?

• Bristande kunskap: Man vet inte vad som finns på vår hemsida

• Bristande IT-kunskaper

• Bristande teknisk utrustning

• Bristande intresse

• Många föredrar tryckta tidskrifter

Vad kan man göra?

• Användarutbildningen viktig del

• Regelbundna nyhetsbrev: tryckt till alla, självvalt e-post och på organisationens och bibliotekets hemsidor

• Uppsökande verksamhet - gå ut på institutionerna


Elektroniska tidskrifter

Hur påverkas kunderna? Mätbara effekter

1997 1998 1999

Huvudbiblioteket 53% 54% 57%

Sektioner 47% 46% 43%

Sektionernas andel av den total mediakostnaden på Chalmers minskar


Elektroniska tidskrifterMätbara effekter på dokumentförmedling

Jan-Juni 1999 jämfört med Jan-Juni 2000 (Huvudbibl.)

Minskning av ”traditionell” dokumentförmedling

• Lokala lån har minskat på huvudbiblioteket med 10%

• Fjärrutlån har minskat med 11 %

• Kopior ut har minskat med 23 %

• Självkopiering på bibliotekets kopiatorer har minskat med 2%

Ökning av elektronisk dokumentförmedling

• Fulltextnerladdningar har ökat med 50 % (mätning gjord på enbart 4 baser: ACS, EBSCO, AP-Ideal och IoP)


Elektroniska tidskrifterMätbara effekter Lite mer siffror

• Mellan 1998 och 1999 ökade fulltextnedladdningen med 248%

• Under 1999 fick vi statistik på ca 49 000 fulltextnerladdningar (Då saknas statistik från en del stora baser)!

• T.o.m. Juni 2000 hade vi ca 44 000 redovisade nerladdningar (fortfarande saknas mycket statistik)

• Gränsade ämnesområden mycket använda t.ex. medicin och ekonomi

• Aktiviteter (inloggningar/sökningar) i databaserna ökade med 78 % mellan 1998 och 1999

• Beräknad ökning på aktiviteter i databaser från 1999 till 2000 114% (1999 ca:157 000, 2000 ca 336 000 )


Elektroniska tidskrifterNågra spontana reaktioner - alla är inte positiva

”Viktiga tidskrifter bör finnas tryckta”

”Känslan av att bläddra i biblioteket saknas”

”En promenad till biblioteket är både hälsosammare och stimulerande”

”Man kan inte glutta i dom vid kaffebordet”

”Ansträngande att läsa på skärmen”

”Läsning kräver papper!”

”Går inte att läsa i bussen”

”För dålig täckning bakåt”

”En elektronisk tidskrift läser jag ”sen” det vill säga aldrig, eftersom den alltid är tillgänglig.”


Elektroniska tidskrifterMen … de flesta är mest positiva

”Vi går ju mer och mer mot elektronisk distribution av tidskrifter. I och med Chalmers biblioteks avtal med diverse förlag blir täckningen allt större och nyttan av egna prenumerationer (på institutionsnivå) allt mindre. Detta är ju helt i sin ordning och bara att applådera. Här finns nog pengar och tid att tjäna.”

”Det kan inte vara en fråga om huruvida Chalmers ska satsa på elektronisk informationstillgång, utan hur snabbt den kan utvecklas.”

”Jag kan gå på biblioteket söndag kväll hemifrån”


Elektroniska tidskrifterSå det är väl bara att försöka följa de goda råden från kunderna:

” Fortsätt att offensivt bygga ut den här typen av tjänst. Ni gör ett bra jobb och hjälper forskare och lärare på ett allt bättre sätt.”

”Keep up the good work”

Tls seminarium

Education

Transcript of Tls seminarium