ROBINREDO ATT KNOCKA

Vinn stjärnornas

kokbok

– Sveriges tennistidning Nr 4 | 2006

Tennisen mörkar dopingenSpurten på 100-års festen

filmerdu måste se5

������������� ������������������� ������� ������ ������� !�"����#�$"��%�&�'"�������������� ����

�������������� ������������������� ��������������� ������������������������������������ ���������������������������

�����������������������������������������������������

�� � ���������������� ��������� �������!"

� �#���$��%&"������&��������������"�����'���'�������!���� �����( ����� !((������$������$�����(�������� ������&$�������$�(�'��� ����!�� �����(��&��)��#�*� �+,�-���� ���"���� �#���$��%&"������&���������!�����!��(����������&"����� ������"���!��.(����������$���� ����(����"���� ������!""�.����! �����(&����/�����'����0� �����' ��������!""��&12�� !� �����0� �����"���� �#���$�3���$�� ������� �������,� &�� ��(������(� ����������1��4�""�&12� �������5�� ����,�6�����'�������� ���������������������""���&"���������/�������&���$�������������&������&"���1��$��������!�����!��(���������2� ���'������ ���""���'������""�,

� �#���$����"���$���6�1&� !�'��� $�������$�%� �'&�������&�!1���%&��/�$�� �� ��������� $��������$�2���1&!���!���� ��,��$��(&���7����8� ������������������������������ ���������$�����,

(���!��)��!������#���"����!*��&����%���&#&*���&&����"��&+%��&��&���*&&#&�"��"��!*��,����-%%�&'

(���!������"-��&����"��!�""�&����.�

���������������� ������������� ���

���2���'!��������"��������������"���������������1��������$� ����/���'����2���&12������2��,�

Magdalena SekkenesChefredaktör

magdalena.sekkenes@formapg.se

Nr 4 | 2006Utgivare

Adress redaktion

Internet

Ansvarig utgivareChefredaktör

Webbredaktör

Redaktionsråd

Art DirectorOmslag

Försäljningschef

Annons

ReproTryck

Adressändring

Tiebreak ges ut av Forma Contract Publishingi samarbete med Svenska Tennisförbundet.

Tiebreak, Forma Contract Publishing,721 85 Västerås, tel: 021-19 40 00e-post: tiebreak@formapg.sewww.tennis.se

Magdalena SekkenesMagdalena SekkenesPeter Juman

Karin Carlsson, Lennart Carlsson, Magnus Ennerberg, Olle Grönvalls, Peter Juman, JohanPorsborn, Magdalena Sekkenes, Katarina Sjöberg, Mikael Stripple och Tony Wiréhn.

Katarina SjöbergRobin Söderling Foto: Arne Forsell/Bildbyrån

Lennart Carlsson e-post: lennart.carlsson@formapg.se

Mediagruppen, e-post: info@mediagruppen.se

Grafit, VästeråsFrank INTRA Print AB

Kontakta din klubb för adressändring och utebliven tidning. Tidningen skickas till nymedlem så snart anmälan kommit från res-pektive klubb. Tiebreak skickas ut till medlem-mar i svenska tennisklubbar enligt principen”en tidning per familj”.

Tiebreak är officiellt organ för Svenska Tennis-förbundet. Redaktionens åsikter behöver dockinte delas av Svenska Tennisförbundets styrelseoch kommittéer. Citera oss gärna men ange källa. Eftertryck av text och bild är förbjudet ominte överenskommelse träffats med redaktio-nen. Respektive skribent svarar för artiklarnasinnehåll. Redaktionen ansvarar inte för insäntmen ej beställt material.

Forma Publishing Group är miljö-certifierat enligt ISO 14001.Tidningen gick i tryck 2006-11-29

KATA

RIN

A SJ

ÖBE

RG

Baby Linnea – svensk tennis framtid?Hon är en bedårande baby i bästa marsipanåldern, så söt att man baravill krama om henne. Hon är mindre än tennisracketen hon har i knätmen hennes knubbiga nävar har grabbat ett stadigt tag i racketramen.Två mjölktänder lyser i underkäken.

Jag pratar om Linnea – frontfigur för förbundets 100-årsfirande.Hon ser ut att vara ungefär ett år och du har säkert sett henne i annonser och kanske på bussen som tog tennisen till folket i somras – The New Generation Tour -06. Under jubileets finalvecka lyste hennes ansikte framför de 250 000 personer som varje dag passeradeden magnifika tennisbanan på Stockholms Central.

När Tennisförbundet bestämde sig för att slå på trumman för ettrejält 100-årsfirande sa man sig vilja blicka tillbaka på alla våra härli-ga tennisminnen. Men viktigast av allt var att se framåt. Och Linneablev utvald att symbolisera framtiden. Som en kul grej.

Men valet av en baby som frontfigur tangerar en just nu känsligfråga. Parallellt med årets tennisfirande löper en het debatt om när,var och hur våra barn ska introduceras till tennisen. En diskussionsom blossat upp när tennistränaren, och numera lekisföreståndaren,Dobben i Norrköpings TK startade sitt tennislekis för småttingar.Lekiset är populärt med många barn, och deras föräldrar, som lekertennis och har kul. Själv verkar Dobben inte riktigt ha bestämt sig försyftet. Han både leker med barnen och säger sig ha ett färdigt receptför nya svenska tennisstjärnor. Många upplever honom som provoce-rande eftersom det är fult att prata organiserad elitsatsning med småbarn i ögonvrån. De som förespråkar en mjukare linje säger att barnska hålla på med f lera idrotter samtidigt och helst av allt spontan-idrotta hemma på gatan.

Ju mer jag funderar på frågan Linnea, desto osäkrare blir jag. Minförsta tanke är att Linnea är alldeles för ung för att vara svensk tennisframtidssymbol. Det hade känts bättre om hon var några år äldre. Sågammal att hon själv kan uttrycka om hon brinner för tennis eller inte!

Men verkligheten säger mig något annat. Världens tennisstjärnorblir allt yngre och jag får intrycket att många av dem drivs av fanatiskaföräldrar redan från vaggan.

Och då är det kanske tur att Dobben finns. Han ger i alla fall tennis-intresserade familjer en chans att kliva in på banan.

Läs mer om ämnet på sidorna 46–48. Och debattera gärna påTiebreak Onlines forum.

Ett framåtsträckt huvud eller ett sänkt. En lucka som på en hundradels sekund öppnas eller stängs. Det är inga stora marginaler i travets elitserie. På lördag är det dags igen. I sjurättspotten fi nns det 20 miljoner kronor att slåss om. Blir det många som delar på miljonerna, eller blir det en som har millimetrarna på sin sida och tar rubb och stubb? Lycka till.

0,7349 cm.

8 Från baslinjen

10 Tiebreak Online

12 Intervju: Robin Söderling

16 Tyck till

18 Tennisfilmernadu måste se

20 Granskning:Tennisen mörkar om dopningen

26 Jan Carlzon räknar ned

31 Tennismode för stjärnor

32 En dag bakom ratten under If Stockholm Open

36 Krönika:Thomas Johansson

38 Jubileet:Tennis på Centralen

40 Jubileet:100-årsfesten

42 Taktik:Vad är en gameplan?

46 Debatt:Tennislekis

50 Historia:Tennis i samhället

52 Tennisyrke: Agent

57 Plock

60 Tennis på college

62 Världskända college-stjärnor

68 Teknik: Hoppsmash med Philip Prpic

70 Tennisfitness:Så blir du explosiv

72 Till sist

74 Hellberg

innehåll

26 ”Jag är avundsjuk på min efterträdare”

42Så spelar tjejerna.Så spelar killarna.

60Arvid spelar för

Virginia Tech

40Vimmel från jubileumsfesten

I SOMMAR FIRAR VI 60-ÅRS JUBILEUM

BILJETTERNA SLÄPPS NUwww.swedishopen.org

CATELLA SWEDISH OPEN 7–15 JULI

8 Tiebreak nr 4 | 2006 www.tennis.se

Jonas Björkman fick sin efterlängtade 50:e dubbelseger tillsammans med MaxMirnyj i Masters Cup i Shanghai. Dubbel-paret gick obesegrade genom turneringendär världens åtta bästa dubbelpar deltog(se bilden).

För Björkman, 2006 års tennissvensk,var det andra gången i karriären som hanplockade hem ATP:s slutspel i dubbel.Första gången vann han tillsammans medJan Apell 1994.

Sofia Arvidsson har inte fått spelet attstämma under andra halvan av 2006.Nu letar hon febrilt efter den form somförde henne snubblande nära världseliteni början av året.

– Jag ställer höga krav på mig själv ochblir ofta överdrivet negativ när det gårtungt för mig, berättar hon.

Efter några misslyckade försök att av-runda säsongen på ett hoppfullt sätt toghon planet hem från USA för att ladda ombatterierna.

– Det känns snurrigt just nu, erkännerSofia.

Hon har också brutit med tränaren Pe-ter Hjort och står i dagsläget utan coach.

– Jag tyckte inte att det funkade längre.Dessutom ville han ha högre lön. Men viär fortfarande bra vänner, hävdar Sofia.

Just nu efterlyser hon hjälp med att ut-forma ett vassare fysprogram än hon tidi-gare haft.

Björkmans 50:e dubbelseger

NJUT AV VÄRLDSETTORNASTENNIS

Mats Wilander till SvD i en intervju om hans fortsatta arbete som DC-kapten och önskemålet att följaspelarna bättre under säsongen. Han påpekar också att de yngre spelarna är betydligt mer organiseradeän vad han var på sin tid. De tränar mer och är noggrannare med allt vid sidan av spelet.

”– Jag vill inte vara en gammal toppspelare som pratarom hur vi gjorde på vår tid utan vill vara en kapten somlär mig av dagens spelare.

KALLELSESVENSKA

TENNISFÖRBUNDETSÅRSMÖTE 2007

SvenskaTennisförbun-det kallar SDF och röst-berättigade föreningartill årsmöte den 21 april2007 i Göteborg.

VW NY SPONSORI samband med förbundets slutspurt på100-årsfirandet blev det officiellt attVolkswagen blir ny samarbetspartner tillTennisförbundet.

Samarbetet ska gynna hela Tennis-Sverige till exempel genom att vissa ten-nisledare erbjuds förmånliga leasingavtalmed Volkswagen. Avtalet gäller för perio-den 2007–2009.

Elegant spelande Justine Henin Har-denne och Roger Federer stod, inte heltoväntat, som slutsegrare i WTA:s respek-tive ATP:s Masters 2006. För Henin Har-denne är det därmed tredje gången i tenniskarriären hon intar positionensom världsetta på WTA:s ranking. Re-kordmannen Federer kommer, enligt sta-tistikgurun Johan Porsborn, att passeraJimmy Connors rekord på 160 veckor påATP-tronen den 26 februari 2007.

SOFIA UTAN

COACH

BILD

BYRÅ

N

BILD

BYRÅ

N

QU

ENTI

N S

HIH

Tiebreak nr 4 | 2006 www.tennis.se 9

Från baslinjen

LÄS OM PROFFSENSPRIVATLIVATP-proffsen har berättat om livet vid si-dan av banan i bloggar under hela 2006års tennissäsong. Nu har ATP samlat detbästa ur bloggarna i boken ”ATP Confi-dential” som man säljer via sin hemsida.

Vad vill du helst av allt läsa om i Tiebreak?Skriv eller maila och berätta vad som är dinhetaste önskan att få läsa i tidningen!

Vi lottar ut tio ex av tennisstjärnornasnya kokbok ”Tennis à la Carte – A Taste ofVictory”, som tagits fram av Players Club,med Anna Cronwall i spetsen, på CatellaSwedish Open.

Innehållet i kokboken beskrivs som enblandning av havets salter och segernssötma. Båstadstävlingens tennisstjärnoroch andra idrottsprofiler avslöjar sina favo-

ritrecept i boken. Innehållet är dessutomkryddat med tennishistorik, vintips, ensmak av Bjärebygdens specialiteter, Hel-singborgsrestaurangen Mentos special-recept samt annat smått och gott.

Skicka ditt svar, senast den 31 december, tillTiebreak, Forma Publishing Group, 721 85Västerås eller maila tiebreak@formapg.se.Märk ditt svar ”A Taste of Victory”.

Boken säljs också av Catella SwedishOpen för 199 kronor.

Vår nya regering vill fortsätta satsningenpå idrotten. I budgetpropositionen lovarman 500 miljoner kronor i en utvidgadsärskild satsning under 2007, samtidigtsom det ordinarie anslaget på drygt 445miljoner kronor ligger fast. Till dettakommer också lokala aktivitetsstöd. Ipropositionen föreslår Fredrik Reinfeldtoch hans kollegor också att 140 miljonerkronor ska gå direkt till SISU Idrottsut-bildarna.

Riksidrottsförbundets ordförande Ka-rin Mattson säger i en kommentar att detnya förslaget är minst lika bra som tidiga-re för svensk idrott. Satsningen på 500miljoner per år är också en ökning med100 miljoner jämfört med Handslagetssista år. En fortsatt ovisshet är dock hurmycket vinstdelningen från Svenska Spelkommer att ge till det lokala aktivitets-stödet (LOK-stödet). I januari väntas merinformation.

Nästa år får den svenska tennispublikenprova på ATP:s nya tävlingsupplägg. BådeIf Stockholm Open och Catella SwedishOpen har beslutat att prova på modellenmed gruppspel.

REGERINGENSATSAR VIDAREPÅ IDROTTEN

GRUPPSPEL I BÅSTADOCH STOCKHOLM

TAKTIKPASSET PÅ ENGELSKAUnder European Coaches Symposium iStockholm i oktober fick förbundets pre-sentation av Taktikpasset stor uppskatt-ning. Flera av de utländska tränarna villegärna ta del av materialet. Därför kommerdet nu att översättas till engelska.

UTLOTTNINGVinn

”Tennis à laCarte”!

Tipsa oss om dittdrömreportage – vinn tennisstjärnornas nya kokbok!

Roligast på webb-tv: Janey Stubbs. Den paranta brit-tiskan som inte missat ett en-da Stockholm Open på elva år.Hon sitter alltid på sammaplats i Kungliga Tennishallenoch har förärats med egennamnskylt som graverats in iryggstödet på första bänk. Jagträffade henne under årets tur-nering. ”It all started withBjorn Booooog.”Tack för Janey,Björn! Det skulle vara tomt omhon inte var där.

Godast under hösten:Undertecknad fick äran attmed tunga silverbestick äta utsökt kyckling med någonmarinad som jag inte minnsnamnet på i Grand Hotels vin-ter-trädgård. IMG och PelleHjertqvist bjöd på galant mid-dag i samband med ett semi-narium med Jonas Björkmanoch det kokande tennisgenietJohn McEnroe. Tack Pelle! Detvar gott och kul. ”Mackan” ären fantastisk entertainer. Litesurmulen men lika vass på sce-nen som på banan.

på webben känns det som omvi har lite vind i seglen just nu.Trafiken ökar och de satsningarsom vi har gjort börjar så sak-teliga ge resultat. Nu siktar viännu högre under 2007 och serfram emot ett spännande årmed nya utmaningar både påwebben och i tidningen. Hängmed du också, det kommer atthända en hel del!

du vet väl att du kan ställafrågor till vår expertpanel påwebben? Per Renström (me-dicin), Louis Engtzell (regler),Johan Porsborn (kuriosa) ochCarl-Axel Hageskog (ledar-skap) svarar på dina frågor.Svaren publiceras löpande.Greppa möjligheten att ställaalla frågor du kan tänka digom tennis!

På nätet

10 Tiebreak nr 4 | 2006 www.tennis.se

VEM ÄR FEDDDRER?ibland är det skönt att varawebbredaktör. Den tankenbrukar slå mig när jag under-stundom märker ett eller an-nat korrfel som snabbt måsteåtgärdas. Då är det enkelt attsnabbt som en iller gå in i tex-ten, ändra och låtsas som omdet regnar. Och visst har detregnat. Ibland kan dessa småfeltryck på tangentbordet nåoanade och helt omedvetnakomiska höjder. Eller vad sägsom följande karameller, saxadefrån Tiebreak Online:

” Ryskan Maria Sjarapova an-klagas för att ha fuskat underUS Open-finalen mot JustineHenin-Hardenne. Sjarapovavann matchen men misstänksha kommunicerat med sin trå-nare och sina anhöriga på läk-taren under finalen”

Att Sjarapova skulle ha entrånare har inte bekräftats offi-ciellt. Roddick uppges dock havarit en kandidat under en kor-tare tid. Här finns möjligen an-

ledning att återkomma med enuppföljning längre fram.

”RogerFedddrervann USOpen”

Enligtloggen publi-cerades dettakl. 04.40.Minns att jagsatte mig på katten när jag togplats vid datorn, i övrigt har jagingen förklaring.

”Turneringschefen i Paris,Cecile Pioline, förespråkar enannan lösning för att förhindra

plötsliga återbud som inte harmed direkta skador att göra.”

Här avsågs naturligtvis denförre storspelaren Cedric Pioli-ne. Om Cecile verkligen existe-rar vet jag inte och kan inte sva-ra för hur hon hamnat här.Ovanstående fadäser är dockganska lindriga jämfört med dåjag som hukande vikarie på Ex-pressens nätupplaga skulle puffaför ”Skidskytte direkt med Mag-dalena Forsberg”. I stället blevdet ett ”t”där det skulle ha varitett ”d”i Skidskytte. Jag ändradeefter någon timma men kata-strofen var likafullt ett faktum.

Det blir inte alltid som mantänkt sig.

ONLINE Sveriges enda tennistidning på nätet

BILD

BYRÅ

N

BILD

BYRÅ

N

Fedddrer eller...?

på tiebreak online har vi rekryterat f lera nya medarbe-tare under hösten. Inte minstbloggandet har tagit fart påallvar. Julius Demburg ochNadja Roma förstärker vårtredan rutinerade ankare Philip Mårdh som puttrar påmed initierade inlägg frånATP-touren.

på webben intervjuade viockså Peter Lundgren heltnyligen och det var intres-sant, inte minst därför atthan kan tänka sig att kommahem till Sverige och jobba

som tränare. Ett rutinerat till-skott i så fall. Nu får vi se hurdet går i England. Come on,Peter!

vi har haft en del tävlingarpå Tiebreak Online underhösten och kommer att fort-sätta med det även nästa år.Biljetter till Stockholm Open,böcker och signerade t-shirtshar stått på spel. För att intetala om det Princeracket dukan vinna om du går med iTiebreaks läsarpanel! Det ärett enkelt jobb och dessutomstår andra fina priser på spel.

på forumet har Dobrivoje”Dobben” Stanojevic haft sin givna roll under hösten.Tennisdagiset har höjt blod-trycket på vissa håll inomsporten men den glade jugo-slaven står upp med rak ryggoch vägrar ducka i debatten.Tempen har varit ganska högmellan varven.

Fortsätt skriva ur dig på forumet men tänk på att ”försöka hålla lite höjd”, somPercy Nilegård säger.

Peter Jumanwebbredaktör, Tiebreak Online

NYA BLOGGARE PÅ SAJTEN!

Ring 042-20 10 10 för närmaste återförsäljare!

Det nya racket RDX 100 är utvecklat för dig, som vill uppnå spelglädje utöver det vanliga.

Normalpris 1 499:-

Julpris 999:-

3066 RDX100 ann.indd 1 28/11/06 10:52:56

12 Tiebreak nr 4 | 2006 www.tennis.se

rond 1. Du är svensk tennis framtidsmanoch ska slå dig in i nästa decennium, vadkan vi förvänta oss av dig?

– Att jag ska finnas bland de 15 bästa ivärlden nästa år. För att nå dit gäller detatt jag lyckas bra i Grand Slam och Mas-ters, där poängen finns. Jag försöker attsätta upp små delmål; nästa år bland de 15bästa och 2008 bland topp-10. Det låterkanske tufft men är inte orealistiskt.

Behöver du ändra ditt träningsuppläggför att nå dit?

– Nej, egentligen inte. Just nu jobbarjag på min snabbhet. Min längd germånga fördelar men snabbheten är inteen av dem.

Federer är 25 år. Kan du vara lika brasom han om tre år?

– Jag vet inte om någon kan vara lika

bra som han. Han är i en klass för sig. Allapå touren vill slå honom och ju f ler gång-er vi möter honom, desto närmare envinst kommer vi.

Vad är den stora skillnaden mellan Robin 2005 och Robin 2006?

– Det har gått riktigt bra i år för att jaghar fått vara skadefri. Mina två knäopera-tioner 2005 gjorde säsongen hackig. Menskadeuppehållet var inte bara dåligt. Jagkunde fysträna, något jag normalt intehinner med. När jag kom tillbaka var jagmycket starkare.

Tänker du på tennis dygnet runt?– Nej inte nu längre. Jag tror att det är

viktigt att koppla bort tennisen emellanåt.När jag var yngre gjorde jag däremot det.Nu ger jag 110 procent när jag spelar. För-söker till och med att packa väskan varje

kväll så att jag kan släppa tankarna på ten-nis tills det är dags nästa dag. Jag ska juhålla på med det här i tio år till.

Är det tråkigt med tennis någon gång?– O ja, många gånger. Särskilt när man

är skadad och det gör ont lite här och där.Men det räcker att vila en vecka så är detkul igen. Match däremot är alltid roligt.

rond 2. Är du en tävlingsmänniska?– Ja, det tror jag. Jag mäter gärna mina

styrke- eller konditionsresultat med andra– och med mig själv. Tävlingsinstinkten ären bra egenskap och man måste nog varalite knäpp, i alla fall annorlunda, för attlyckas som idrottare.

Är du mer individualist än lagspelare?– När jag var yngre höll jag på med en

massa idrotter, men valde tennisen för att

5 RONDER MED ROBINDet luktar gammal gympamatta i Örnens lokaler på Söder iStockholm. Robin Söderling sitter i den blå ringhörnan klädd à laRocky Balboa. Tiebreak sitter i den röda. Boxningshandskarna ärsnörade. Gonggongen ljuder och matchen kan börja. Taktiken ärklar. Robin är inte inbjuden för att ta emot några lätta jabbar.Text: Helena Stenman Foto: Arne Forsell/Bildbyrån

jag föredrar en individuell idrott. Då fårman ta både med- och motgångar själv.Och det tycker jag är rätt, även om det ne-gativa inte är lika roligt.

Det har stormat kring dig och DC-laget.Beror det på att du är mer individualist?

– Nej, det tror jag inte och historienblev uppförstorad av medierna. Jag tyckerfaktiskt att det är riktigt roligt med DavisCup. Vi gör saker tillsammans, inte baraspelarna utan läkare, massör, kapten ochalla som finns med runt laget. Och det ären stor skillnad mot hur jag lever på tou-ren. Då är det bara jag och min tränare.

Vem i DC-laget tar du med dig till enöde ö?

– Om jag kan välja en som inte är medlängre väljer jag Thomas Enqvist. Jag haralltid gillat honom. Han var min stora

idol när jag växte upp och sedan börjadejag träna med honom. Han är schyst.

– Annars väljer jag Vinci (Andreas Vin-ciguerra). Han är en rolig kille som säkertkan få fart på en öde ö.

rond 3. Känner du dig ensam ibland?– Ja, det kan jag göra. Framför allt när

jag har varit ute och spelat i f lera veckor,när alla dagar ser likadana ut och det gåri ett.

Du flyttade till Monte Carlo för tre årsedan. Fick du växa upp snabbt?

– Ja, det fick jag. Mamma tycker nog attdet är jobbigast men jag pratar med minaföräldrar nästan varje dag. Och så försökerjag att bjuda med dem på tävlingar. De äralltid med när jag spelar i Sverige.

Vem är din riktiga kompis?– Ja, vem är min riktiga kompis? När

jag var yngre och bodde hemma i Tibrohade jag kompisar som alla andra. När jagbörjade resa, och framför allt när jag f lyt-tade till Monte Carlo, tappade jag kontak-ten med dem. Och det är tråkigt. �

Tiebreak nr 4 | 2006 www.tennis.se 13

intervju

Robin Söderling

– Jag ser inte tillräckligt aggressiv ut, säger Robin när han tittar på bilderna i kameran, men jag är ju snäll så det är väl inte så mycket att göra åt.

”Jag har hört attdet ska komma en ny Rockyfilm, med Stallone. Han måstevara en 90 år i den,typ.

���� ������

���� ������

��� ��� ���� ��������� ������

��������� ������ �� ������� ������������� ����������� �������� ����� ��� ��� ��� ������ ������� �������� � ��� ���� � �� ����� ����� ������� �� ����� ���� �� ���� ����

������� ������� � ����� ����� ��� ��� ����������������! ��� �"��������� �� �������������� �� ������#��������� $���������� ���� ������ ���!

�� ��!��� ���� �������� ����� � � ��� ��� %&&���"��� �'���������������� � ������ ��� �� ����������� ��� ��� � ����� ������ ����������

�������� ��� ��� ��

�������� ��� ��� ��

�������� ��� ��� ��

�������� ��� ��� ��

��� �� � � ��� ���

!"##$%&'%($)#*+,-*./01203.4.-**56$#7"8(9:;"<$'87)=-**>>>8;6";)6#87)=

!"#$%&'$())*#

!"?@<<'A*B5)6;%*C'6D";$#E*BF6G"H%*I;J*KL*M..4

När grät du senast?– Bra fråga. Det var länge sedan. Jag

skulle nog behöva gråta lite mer. Tror detkan vara nyttigt att bli av med det jag hål-ler inom mig. I tennisen sägs det alltid attman inte ska visa känslor och det har nogpåverkat mig vid sidan av banan också.

Hur hanterar du dina känslor på banan?– Jag skulle kunna vara mycket galnare.

När jag var yngre var jag ganska arg. Numåste jag lägga band på mig och inte låtailskan gå ut över spelet. Jag för hela tidenen inre kamp mot mig själv.

Vad gör dig arg?– Allting när jag är stressad och ute och

reser. Jag försöker att inte reta upp mig påsaker utanför tennisen. Det bästa är attkoppla bort det, annars skulle jag gå om-kring och vara arg dygnet runt.

rond 4. Har du någon flickvän.– Ja.Har du några groupies?– Nej. Det ska väl vara i Asien då, där är

de mer idoldyrkande.Är du skrockfull?– Jag knyter alltid skorna på banan och

duschar alltid i samma dusch i omkläd-ningsrummet. Det har gått bra hittills sådet tänker jag inte sluta med även om jagmåste vänta på rätt dusch.

Vilken historisk tennisspelare skulle duvilja möta?

– Björn Borg. Jag har aldrig spelat mothonom, inte ens bollat. Jag skulle vilja mö-ta honom när han var som bäst men ocksåsom han spelar i dag.

Vad gör du på din semester?– Speluppehållet är min semester och

då blir det mycket fysträning. Är jag ledigvill jag bara vara hemma och ta det lugnt.Det är skönt att inte behöva ställa klockanoch göra det jag känner för. Jag spelar enhel del tv-spel.

Vad gör du under alla flygresor?– Jag försöker sova så mycket som

möjligt eller se på film och läsa böcker.På senare tid har jag läst Björn Hellbergsböcker. Tyckte att jag borde göra det.Hans böcker är bra och man känner igenhonom. Han har ju sina speciella uttryck.

rond 5. Innebär idrottskarriären att duförsakat något?

– Det jag har missat, vilket är synd, äratt skaffa en utbildning. Men det går att taigen. Även om jag kan rulla tummarna efter karriären vill ha något meningsfulltatt göra.

Om du inte hade blivit tennisspelare,vad hade du gjort då?

– Troligen sysslat med en annan idrott.

Ett tag ville jag bli polis. Egentligen vet jaginte. Jag har inte funderat på det än.

Vad betyder Peter Carlsson för dig?– Han betyder, och har betytt, mycket.

Framför allt de första åren med Team Catella. Hjälpen jag fick då var ovärderlig.Jag var 15 år och visste inte mycket, menPeter fanns där med sin kunskap och erfa-renhet.

Ni har ofta ögonkontakt under match?Varför det?

– Han får ju inte ge mig råd men detkänns bra att han sitter där och nickaruppmuntrande. Möter jag en fransmanoch hela läktaren är fylld med supportrarkänns det skönt att i alla fall en person ipubliken hejar på mig.

Vilken är din mest minnesvärda tennis-upplevelse?

– Min första final i Stockholm Opensom 18-åring, när jag förlorade knapptmot Mardy Fish. Hade jag vunnit hade jagblivit den yngsta segraren i tävlingens historia. Och sedan måste jag även sägamin första ATP-titel i Lyon.

Har du någon extravagans?– Det ska väl vara bilar då. Jag har en

BMW hemma i Tibro. Pappa kör denibland. Jag tycker att det är skönt att vetaatt jag kan köpa vad jag vill, men för densakens skull gör jag inte det. För mig ärdet en frihet att inte behöva tänka påpengar.

Jonas Björkman har sagt någonting lik-nande. Är alla tennisspelare så helylle ochjordnära?

– Björkman! Han är ju smålänning,han är snål (skratt).�

Tiebreak nr 4 | 2006 www.tennis.se 15

– Det här blir nog det knasigaste jag varit med om när det gäller intervjuer, säger Robin när Tiebreak avslöjar atthan ska plåtas som boxare.

16 Tiebreak nr 4 | 2006 www.tennis.se

Insändare

FORTSÄTT ATT TYCKA TILL! Vi vill gärna höra dina åsikter om livet på tennisbanan och om innehålleti Tiebreak. Skriv till Tiebreak, Forma Publishing Group, 721 85 Västerås eller e-post tiebreak@formapg.se. Märk inläggen med ”Tyck till”. Bifoganamn och postadress. Tiebreak förbehåller sig rätten att publicera inskickatmaterial och att anpassa texternas längd. Tänk på att skriva kort!

Är läsarpanelen i gång? All Time High!

Hej Tiebreak och tack för ännu en trev-lig tidning med bl a en fint skriven ar-tikel om våra framtidshopp i nr 3.

Vill dock uppmärksamma dig på att det felaktigt står att Anna vann SM inne och ute i 16-årsklassen, hon var ifinal men besegrades båda gångernaav Sandra. Anna var även finalist iSALK Open och Båstadtennis där ävenSandra stod som segrare.

Sandra kommer därför den 13 okto-ber att tilldelas Stefan Edberg-stipen-diet under if... SO för andra året i rad,hon fick det alltså även som 15-åring i16-årsklassen.

Vänligen Irene Roma

Rättelse

Nr 3-06 var det bästa numret av Tiebreaknågonsin.

All Time High!!(Jag blev så förtjust att jag glömde bort

den gamla käpphästen att veteranerna,även denna kategori, borde ha en litenplats i tidningen.)

Bästa hälsningarPT Wall

Hej och tack för en superbra tidning!!!!!Jag har nu varit anmäld till läsarpanelensedan i början av mars, men fortfarandehar jag inte behövt svara på några frågor.Jag var dessutom garanterat en av de tidi-gaste att anmäla mig till läsarpanelen,men jag har ju definitivt inte fått någrabollar.

Vet ej varför det har blivit så här, är detbara för att locka till sig annonsörer medförevändningen att ni gör undersökningaroch tar seriöst på era läsares synpunkter,eller är det bara en bluff ?

Jan Karlsson

hej åke,

nej vår läsarpanel är absolut ingen bluff.Däremot har det varit trögt att rekryteraläsare. Det är anledningen till att vi drog i gång panelen först efter nr 3-06 då viskickade ut några frågor.

Vi har dock gjort ett rejält rekryterings-försök under november och nu hoppas vikunna fortsätta med en större skara läsaresom tycker och tänker om Tiebreak. Dethjälper oss i vårt framtida arbete med tid-ningen. Men ännu f ler är naturligtvis väl-komna.

Redaktionen

I min veterangrupp om tolv tillhör jagspelmässigt den nedre tredjedelen, menbeträffande serven går det betydligt bättre.Till de två tränare jag haft har jag sagt attde får ändra på allt utom serven, den harjag hittat på själv. Båda är fullt belåtnamed detta. Så här tänker jag:

Serven är kanske det svåraste slaget,men det enklaste att träna. Med det menarjag att man endast behöver en hink bollaroch en bana. Den serve som proffsen ochde som spelar mycket tennis använder sigav skiljer sig avsevärt från min. Skillnadenpåminner mig om vanlig volley kontradrivevolley. Få tränare förespråkar drive-volley för motionstennis, men man försö-ker utan att blinka lära ut proffsens kom-

plicerade serverörelse. Resultatet för mo-tionsspelarna är beklämmande. Ytterst fålyckas lära sig en traditionell och korrektserve; det blir något av att klappa till vidsidan – en frökenserve – helt skild frånden ofta fruktansvärt starka serve som da-gens unga elitdamer tillämpar.

Den korrekt utförda serven, dvs täv-lingsspelarens, innebär att racketbladetunder en bråkdel av en sekund så gott somstannar upp bakom spelarens rygg. Där-ifrån blir det sedan en smashrörelse.

Varför inte börja där med racketbla-det på ryggen? Först ett prydligt uppkast(borde heta upplyft) där handen följermed uppåt. Sedan drar man till med ensmash. Jag rekommenderar backhand-

fattning. Enkelt och effektivt.Sammanfattning:• Öva uppkast gärna i köket eller på

altanen.• Backhandgrepp, åtminstone i andra-

serven.• Racketbladet på ryggen, som vid smash.• Nig före uppkastet; se hur bollen

svävar, ha inte bråttom.• Sträck på dig vid tillslaget och kliv in

i banan.• Följ igenom slaget framåt-nedåt, med-

rotera gärna kroppen.• Missar du första serven: studsa bollen

några gånger och gå på nästa.Tennishälsningar

Åke Jönsson, Åby TK

Servetips för amatörerGå in på: www.formapg.se/lasarpanel

skin. Tennis är egentligen ettsocialt spel men utan mänskli-ga relationer kan den också ut-övas på egen hand. Den tarden plats som tidigare var upp-tagen av medmänniskor.

WIMBLEDONDet är sällsynt med filmer därtennisen är själva ämnet för fil-men, men ”Wimbledon” från2004 är en av dessa. Det är sär-skilt filmens spännande täv-lings- och spelsekvenser somimponerar, medan den roman-tiska berättelsen känns igenfrån många andra filmer.

Tennisproffsen tar en välbehövlig paus i december och de sed-vanliga matcherna på sportkanalerna lyser med sin frånvaro.Därför är det ett lämpligt tillfälle att se lite tennis à la Hollywood.Här tipsar Anders Carlberg om välgjorda underhållningsfilmer,klassiker och filmer med ett mer filosofiskt perspektiv.Alla har de någon anknytning till tennis.Text: Anders Carlberg

TENNISFILMERDU MÅSTE SE

regi: Richard Loncrainei rollerna: Kirsten Dunst,Paul Bettany, Sam Neill,

Bernard Hillutgivningsår: 2004

regi: Marek Kanievskai rollerna: James Spader,Andrew McCarthy,Jami Gertz, Nicholas Pryor,Robert Downey Jr., Sarah

Buxton, Brian Wimmerutgivningsår: 1987

Det finns också filmer där ten-nisen används för att säga nå-got om livet. Jag minns en scenur 80-tals klassikern ”Noll attförlora”, som bygger Bret Eas-ton Ellis tidiga bok ”Less thanzero”. Den handlar om ungdo-mar från välbärgade hem i LosAngeles som lever för dagen.En riktigt sorglig film med Ro-bert Downey Jr i en bäranderoll.

Downeys karaktär besökersin pappa i hans stora hus. Dehar dålig kontakt, präglad avömsesidiga missförstånd ochbesvikelser. Nu behöver sonen

pengar för en utsiktslös sats-ning i musikbranschen. Meddet är för sent. Downey Jr gårdärifrån tomhänt och de harsett varandra för sista gången.

Hela scenen äger rum me-dan pappa returnerar bollarfrån en automatisk bollkanon.Det monotona dunkandet låtersom hjärtslag. Pappan släpperinte bollen med blicken. Sonenförmår inte tränga igenom pap-pans relation till tennisen.

Som bild av ensamhet ochkontaktlöshet har den aldriglämnat mig. Den mänskligasamvaron har ersatts av en ma-

NOLL ATT FÖRLORAFilmcitat om tennis”There are moments in a tennismatch where the ball hitsthe top of the net and for a split second remains in midair.With a little luck the ball goes over, and you win. Or maybeit doesn’t, and you lose.”

Chris Wilton i ”Match Point”.

”I’m not really that into tennis anymore. People don’t eveninvite me to their parties because they think I’m in trainingor something. ”

Alex (Scarlett Johansson) förklarar varför hon har fåttnog av att spela collegetennis i ”In Good Companies”.

➜HEMSIDAN http://www.classicfilmguide.com/index.php?s=essays&item=6 har en (nästan) komplett lista över spelfilmerna där tennis förekom-mer i handlingen.

18 Tiebreak nr 4 | 2006 www.tennis.se

Woody Allens obehagliga thril-ler har en föregångare som haninspirerats av utan att följa sla-viskt, nämligen Alfred Hitch-cocks ”Främlingar på tåg” från1951. Filmen är baserad på enbok av Patricia Highsmith.

En professionell tennisspe-lare, Guy Haines, möter enperson som visar sig vara sin-nesjuk. Haines finner sig snartindragen i en mardrömslik his-toria om vad en psykopat kanförmå en annan människa tillmedan tennisen spelar en heltunderordnad roll. I de tennis-

filmer man minns används istället tennisen som en meta-for av livet. Tennisfilmernamed stort T.

I Woody Allens näst senastefilm, ”Match Point”, illustrerartennisen slumpen som styr.Men man lämnar också filmenoch funderar – finns det någonslump?

Att nätrullarna trillar nerpå ena eller andra sidan efteratt ha legat och vägt på kanteni några millisekunder beror jupå f lera händelser som inträf-fat innan: om man slagit medeller utan top-spin, vinkelnmot nätkanten, vinden, kanskeäven luftfuktigheten. Detaljersom i andra sammanhang än

tennis kan avgöra liv eller död.I ”Match Point” spelar de defi-nitivt en avgörande roll.

FRÄMLINGAR PÅ TÅG

MATCH POINT

regi: Woody Alleni rollerna: Scarlett Johansson,Jonathan Rhys-Meyers, Emily

Mortimer, Penelope Wiltonutgivningsår: 2005

regi: Alfred Hitchcocki rollerna: Farley Granger,

Ruth Roman, Robert Walkerutgivningsår: 1951

Fler filmcitat om tennis”My tennis is a little rusty. But polo, there’s a game, eh?”

Rick (Tom Hanks), till sin flickväns pappa i ”Bachelor Party”.

”If I had known what all that tennis nonsense of yours wasgoing to lead to, I would have run out on you.”

Miriam Haines överväger skilsmässa från Guy i Alfred Hitchcocks ”Främlingar på tåg”.

S*M*A*S*H En svensk tv-serie i åtta avsnitt där Einar Berg är Sveriges mestkände tennisspelare genom tiderna. När han slutat sin proffskar-riär tränar han i stället de unga löftena Alex, Sigge och Theo.Ledmotivet framfördes av The Creeps och hette precis som serien”Smash”. I dag finns inte tv-serien ”Smash” att köpa som video eller dvd. På hemsidan discshop.se kan man dock bevaka en even-tuell framtida utgåva av tenniskomedin av Måns Herngren. Mankan också önska tv-serien i repris på SVT:s hemsida svt.se.På http://hem. bredband.net/b140510/filmer/episodguider/smash.html finns en guide över alla episoder som sändes på tv.

regi: Hannes Holm och Måns Herngreni rollerna: Måns Herngren, Felix Herngren, Peter Wahlbeck,Svante Grundberg, StenLjunggren, Tomas Norström.serien hade premiär:

1990.

➜ I dag finns inte tv-serien”Smash” att köpa som videoeller dvd. På hemsidan disc-shop.se kan man dock bevaka en eventuellframtida utgåva avtenniskomedinav Måns Hern-gren. Man kanockså önska tv-serien irepris på SVT:s hem-sida svt.se.

regi: Noah Baumbachi rollerna: Jeff Daniels, Laura

Linney, Jesse Eisenberg, AnnaPaquin,William Baldwinutgivningsår: 2006

I ”The Squid and the Whale”,som gick på bio i höstas, är ten-nisbanan en plats för familjenssammanbrott. I filmen utspe-las inte bara konflikter mellanföräldrar och barn kring mid-dagsbordet, bilen eller vardags-rummet utan också när manspelar tennis ihop. Träningenblir inget nöje och ingen av-koppling utan bara ytterligareett sätt att misslyckas.

THE SQUID AND THE WHALE

Tiebreak nr 4 | 2006 www.tennis.se 19

© U

nive

rsal

Pic

ture

s

�

20 Tiebreak nr 4 | 2006 www.tennis.se

SKAM ÅT TENNISEN

Tennissporten har under de senaste åren skakats av flera tunga dopningsfall och avslöjanden om

hur de styrande organisationerna ryggat för sanningen.Tiebreak inleder i det här numret en serie granskningar

och tittar först närmare på tennisens känsligaste och mest mörklagda område.

Text: Patrik Cederlund Illustrationer: Maja Modén

juni 2005 gör Mariano Puerta stor sensation på RolandGarros när han besegrar den ena toppspelaren efter denandra. Han verkar stark som en oxe och är inte långt ifrånatt bärga titeln.

Många av konkurrenterna ser med misstänksamhet påhans framfart. Till exempel Roger Federer, som mitt underen av Puertas matcher kommer in i ett funktionärsrum och

kastar en blick mot tv-skärmen. Han ser att Puerta är i ledningen,skakar på huvudet och muttrar:

”It stinks of horse shit!”Argentinaren hade nämligen åkt fast för dopning två år tidiga-

re, då han dömdes till två års avstängning sedan hans prover visatspår av clenbuterol, en astmamedcin för hästar (!). Puerta hävdadeatt han tagit medicinen mot astma, men hade inte sökt dispens föratt använda det.

Till saken hör att vissa astmamediciner vid långvarigt bruk kange samma effekter som anabola steroider. Antidopningsbyrån Wada insåg problemet och det gick så långt att de ville införa and-ningstester på idrottare för att kolla om det verkligen stämde att såmånga plötsligt hade fått astma.

ATP:s tillsatta antidopningstribunal sänkte Puertas straff fråntvå års till sex månaders avstängning eftersom han var ”familje-försörjare och beroende av inkomsterna”.

Även om många misstänkte att Puerta spelade dopad även under fjolårets Roland Garros var det först senare på hösten somdet avslöjades att han än en gång åkt dit för dopning. Testet togsefter finalförlusten mot Nadal och visade sig innehålla det för-bjudna medlet etilefrin. Puerta stängdes av i åtta år, men bordefått livstid eftersom det var andra rundan med klass I-dopning.

i somras kom så chockbeskedet ingen ville höra: Puerta får sindom kortad till två års avstängning och kan alltså börja tävla igen i juni nästa år. Det är idrottens skiljedomstol CAS som fattat be-slutet efter samråd med ITF:s antidopningstribunal. Båda instan-serna tror på Puertas förklaring att han fått i sig medlet oavsiktligt.Han påstår att han druckit ur ett glas som hans fru dessförinnananvänt. Glaset ska ha innehållit ett medel mot premenstruellaspänningar.

CAS beslutade i den här vevan att även sänka Guillermo Canasavstängning från två år till 18 månader.

I

�

Tiebreak nr 4 | 2006 www.tennis.se 21

22 Tiebreak nr 4 | 2006 www.tennis.se

Trovärdigheten i tennisens dopningssanering har tidigare naggats i kanten av f lera hårresande straff lindringar. Både Guil-lermo Coria och Juan Ignacio Chela testades positivt för anabolasteroider för några år sedan och borde stängts av i två år. Coriafick sju månader och Chela tre...

ATP tyckte synd om Coria och försvarade sin milda dom medatt han inte kunde läsa vad som stod på pillerburkarna eftersomhan saknade skolutbildning.

Chela hävdade i förhören att han bara tagit vitamintabletter.En förklaring som ATP godtog och därför lät honom göra come-back efter tre månader.

ATP:s ointresse att straffa fuskarna lyser också kraftigt igenom i fallet Coria. Under sin avstängning trotsade han reglerna ochspelade en uppvisningsmatch inför fullsatta läktare i Buenos Aires i samband med ATP-turneringen där. Flera spelare proteste-rade och försökte göra dåvarande ATP-bossen Mark Miles upp-märksam på händelsen, men han brydde sig inte.

som en mörk slöja över tennisen ligger fortfarande den skandalsom skakade sporten våren 2003 och som fortfarande inte är ut-redd. Mellan augusti 2002 och maj 2003 testas sju spelare positivtför dopning med den anabola steroiden nandrolon. Ett ämnesom ofta tas av idrottare för att de snabbare ska komma tillbakaefter skada och som ska ge två års avstängning vid missbruk.

Den ende spelare i härvan som vi i dag vet namnet på är tjeck-en Bohdan Ulihrach, som själv trädde fram och berättade om sittpositiva prov. Han fastnade i en kontroll i oktober 2002 och döm-des i mars 2003 till två års avstängning. Tre månader senare blevhan frikänd av ATP.

ATP hävdade nämligen att de sju spelarna (och senare ocksåbritten Greg Rusedski) fått i sig det otillåtna medlet genom dryck-er och piller som blivit smittade i framställningen och som sedandelats ut till spelarna av ATP:s egen medicinska personal.

Den 16 juni 2003, bara några veckor efter att utredningen in-letts, lägger ATP fram sin teori, tar på sig skulden och beslutar attalla handlingar i ärendet inte ska få tas upp vid senare tillfälle.

Utredningsdokument från Wada visar dock att ATP inte harnågra vetenskapliga bevis för sin teori och att preparaten som de-lats ut till spelarna med allra största sannolikhet inte är smittade.

”Konsekvenserna är nu att det finns sju fall där frikännandebaserats på klart ohållbara grunder”, skriver Wada i en rapport.

Tisslet sätter nu i gång bland branschfolket på touren. En deltror att ATP-ledningen vill skydda någon stor stjärna och därförhar mörklagt sanningen. Om det skulle visa sig att något topp-namn finns bland de sex fallen som inte är offentliggjorda skulledet skada tennissporten mycket hårt. Sponsorer skulle dra in sittstöd och publiken sluta gå på tennis.

ATP hävdar att organisationen inte har med besluten att göraoch hänvisar till den antidopningstribunal som sägs vara ”obero-

ende av ATP och sporten tennis”, men som ändå är tillsatt avATP.

– Det här är en förfärlig historia. En svulst för tennisen. Detär makalöst att man beslutade att handlingarna inte ska få tasupp igen”, kommenterade IOK-ledamoten och dopningsbe-kämparen Arne Ljungqvist.

Ytterligare en märklig detalj i ärendet:När Ulihrach frias i juni 2003 efter tre månaders av-

stängning väljer han att inte vidta några rättsliga åtgärdermot ATP, trots att han – om nu organisationens teori varsann – i så fall varit avstängd på felaktiga grunder.

tennisens dopningssanering lider också av kolossalt långahandläggningstider. I vissa extrema fall har det tagit ett år från detatt en spelare testats positivt tills domen faller.

– Det är för att garantera spelarnas säkerhet och ha tid att försäk-ra att allt går rätt till väga, motiverar ITF-ordföranden Ricci Bitti.

Man ska nog också ha med i beräkningen att tennisens organi-sationer är väldigt rädda för att bli indragna i ovissa juridiska pro-cesser med spelare och skickliga försvarsadvokater där svindlandesummor står på spel.

– Det finns absolut inga sakskäl som motiverar så långdragnautredningar. Det borde i stället ligga i allas intresse att så snabbtsom möjligt komma fram till beslut när man har ett positivt A-prov. Andra idrotter drar inte ut på tiden på det här sättet, konsta-terar en kritisk Arne Ljungqvist.

I många andra idrotter stängs en spelare av direkt om A-provetär positivt. Tennisen låter en spelare som lämnat ett positivt A-prov fortsätta tävla ända fram till eventuell avstängning. Någotsom väckt massiv kritik, även inom tennisens egna led.

Blir spelaren fälld måste (sannolikt) alla prispengar som tjä-nats netto under utredningstiden betalas tillbaka som böter.

Men vissa spelare kammar hem osannolika belopp i appea-rance money, pengar som inte går att komma åt. Mariano Puertauppges ha tjänat 10–15 miljoner kronor i startpengar under dethalvår i fjol då de byråkratiska kvarnarna malde.

Nästa höst skrivs nya Wada-koder, dvs regler kring dopningen,och kanske kommer tennisen då att tvingas stänga av spelare di-rekt efter positivt A-prov.

Sedan årsskiftet 05/06 har Internationella Tennisförbundet ta-git över ansvaret för all dopningsutredning inom herrtennisen,alltså även på ATP-touren. Det har åtminstone resulterat i en nå-got snabbare utredningstid (i större fall ett halvår i snitt).

”I många andra idrotter stängsen spelare av direkt om A-pro-vet är positivt. Tennisen låter enspelare som lämnat ett positivtA-prov fortsätta tävla ändafram till eventuell avstängning.

�

Allt fler ideella klubbar och föreningar har upptäckt att StoraReseLotteriet är ett av de effektivaste sätten att snabbt få in pengar till verksamheten.

Många småklubbar drar ofta lätt in 30–40.000:- på någramånader. Större föreningar kommer många gånger upp i över 100.000:-. Vings ”Stora ReseLotteriet” passar för allaföreningar. Du får hela lotteriet i ett färdigt paket: fria lottermed ert namn, fri leverans, fri rådgivning och vinstplan.

Välj själv paketets storlek: från 25.000:- till en halv miljon i behållning!

Föreningens namn

Kontaktperson

Adress

Postnummer Postort

Posta kupongen till ”Stora ReseLotteriet”, Ving, 105 20 Stockholm.Skriv FRISVAR på kuvertet så slipper du betala porto. Du kan också faxakupongen: 08-555 130 98, ringa 08-555 130 00 eller maila: webinfo@ving.se

Ja, vi vill gärna förbättra vår ekonomi!Skicka informationsfolder om Vings lättsålda ”Stora ReseLotteriet”!

Är du med i en förening som behöver mer pengar?

24 Tiebreak nr 4 | 2006 www.tennis.se

• dopningskontroller

inom idrotten gjordes i liten skala redan vid som-mar-OS 1964. Men det varförst i början av 70-taletsom omfattningen blev något större. Friidrott varen av de första sporternasom testade sina utövare.Ända fram till 1974 var detfaktiskt tillåtet att stoppa i sig anabola steroider.

• 1985 införde tennisensom en av de sista sporter-na dopningskontroller.Testerna gjordes under detvå Wimbledon-veckorna.Drogerna amfetamin, ko-kain och heroin var de en-da förbjudna preparaten.

• den norske spelaren Mor-ten Rönneberg hävdade1985, efter att han gripitsmed amfetamin i fickan,att kokain var lika vanligtsom kaffe och Coca-Colabland proffsspelarna ochatt många spelare sniffade

kokain i sidbytena frånsina svettband.

• out of competi-

tion-tester för attspåra dopning började

användas i liten skalaförst 1991.

• 1993 tvingades tenniseninföra ett nytt antidop-ningsprogram, utarbetatav bland andra ArneLjungqvist. Men organisa-tionerna var motsträviga,tyckte att det räckte medtre månaders avstängningoch menade att man intekunde behandla stjärnornahur som helst.

• laboratorieföretaget

IDTM, med huvudkontor iStockholm, har sedan 2002kontrakt med ITF, ATP och WTA om att sköta dop-ningstester av tennis-proffsen och analyser avprovtagningen.

• atp:s teori om de smitta-de preparaten i sambandmed de många nandrolon-fallen 2002–03 orsakadeen hysterisk rädsla blandspelarna att de skulle få isig något otillåtet medel.

• blodtester för att spåradopning inom tennisen

genomfördes första gång-en i Australian Open 2003.Än så länge sker blodtestermest vid Grand Slam-täv-lingar.

• tennisen var en av de sista sporterna som 2004genom ITF godtog Wada-koden. Annars hade denkastats ut ur OS i Aten.Wada-koden är ett utförligtregelverk som innehålleralla detaljer kring utred-ningar av dopning, straff-satser och vilka preparatsom är otillåtna.

• 2005 gjordes ungefär 1 600 dopningstester avtennisspelare, 550 av dessapå damtouren. Knappthälften av damtesterna ge-nomfördes i Grand Slam-tävlingar. Hur många tes-ter som ska göras beslutasav ITF när det gäller GrandSlam eller respektive spe-larorganisation, ATP ochWTA i övriga turneringar,inte av IDTM.

• de 50 bästa spelarna påherr- respektive damtou-ren måste kontinuerligtlämna rapporter om var de befinner sig under trä-ningsperioder och efter sä-songen. Detta för att manska kunna göra oannonse-

rade tester, s k out of com-petition-tester, som ökati antal de senaste åren.2005 genomfördes cirka100 stycken. Först i år,2006, har man börjat testadamspelare out of compe-tition.

• från och med 2007 liggerallt ansvar vad gäller dop-ning på ITF:s bord.

• efter ett positivt A-provhamnar ärendet hos Re-view Board, som kollar attinga fel har begåtts i prov-tagning och analys. Boar-den består av tre personer:en juridiskt, en medicinsktoch en tekniskt kunnig.50–75 dagar efter A-provetanalyseras B-provet, dåspelaren får närvara. Omäven det är positivt kopp-las antidopningstribuna-len in för utredning ochförhör. Efter cirka ett halv-år faller domen.

• det finns de som menaratt man inte kan dopa sig till framgångar inomtennisen, eftersom speletbygger så mycket på teknikoch strategier. Men detbygger också på fysik ochkondition. Och de bitarnakan man förbättra genomdopning.

Från 1 januari 2007 kommer ITF även att ansvara för dop-ningsarbetet inom WTA-touren, något som tidigare skötts på egenhand och under stort hemlighetsmakeri av damproffsens spelar-organisationer.

frågan som många osökt ställer sig är varför det avslöjas så fådopningsfall inom damtennisen. Under de senaste åren är det baraden unga bulgariskan Sesil Karatancheva som åkt dit ordentligt(två år). Hon skyllde visserligen sina förhöjda nandrolonvärden påatt hon fått missfall, men det hjälpte faktiskt inte den här gången.

Svetlana Kuznetsova anklagades också för att ha lämnat ett po-sitivt prov i slutet av 2004, men friades formellt från alla misstan-kar och slapp vidare utredning eftersom det var utanför den ordi-narie tävlingssäsongen.

Sofia Arvidsson tycker att man borde öka antalet tester pådamtouren. Själv har hon fått lämna provfyra gånger i år, i samtliga fall i samband

med turneringar.– Man får inte veta i förväg att man ska

testas utan först efter matcherna. Ofta tar deen när man förlorat. Tyvärr blir det ibland

en utdragen process där man tvingas sitta i ett väntrum i flera tim-mar.

Sofia hävdar att det interna snacket går om att det absolut före-kommer dopning på damtouren, i klart större utsträckning änvad utredningsarbetet och antalet fällande domar ger sken av.

En högt uppsatt person med stor insyn i dopningsbekämp-ningen säger så här:

– Den ryska frammarschen inom damtennisen är skum, rentav bestickande!

Spelare som åker fast nekar alltid och kommer sedan med allatänkbara bortförklaringar. Även om merparten av dem ljugermåste man kanske ändå ställa frågan:

Kan man utesluta att någon idrottsstjärna dopas utan att veder-börande själv vet om det? Ett antal människor runt spelaren harverkligen intresse av att det presteras resultat i denna värld avtjocka dollarbuntar.

Sådana skandaler kan ha förekommit, men att det sker enligtgammal systematisk öststatsmodell kan vi glömma.

Idrotten har nog med bekymmer med stjärnor som dopar sigmedvetet.

För vi vet att det sker. Inte minst inom tennisen.�

Visste du att...

Ask for a replay in slow motion if you didn’t catch it the first time.

W i t h m y a e r o d y n a m i c p r o f i l e , h i s s w i n g s a r e l i g h t n i n g f a s t . Y o u a r e a c h a m p i o n

a n d I a m y o u r A e r o P r o r a c q u e t .

Tennis runs in our blood

Since 1875

World #2 in 2005

Rafael Nadal2005 French Open Champion

Racquet

Nou

veau

Mon

de D

DB-

Pho

to S

por

tvis

ion.

Racketdoktorn HB08-641 62 35 • www.racketdoktorn.se

26 Tiebreak nr 4 | 2006 www.tennis.se

ETT SISTA ESS I ROCKÄRMENTaktisk eller optimistiskt ivrig? När Tiebreak träffar Jan Carlzon för en intervju står Svenska Tennisförbundets jubileum påagendan. Men frågestunden med den erfarne affärsmannengår snabbt över i hetare frågor om sponsring och tennisensframtid. Han låter oss förstå att han vill avsluta sitt uppdragmed en skräll. Text: Magdalena Sekkenes Foto: Mikael Sjöberg

�

Tiebreak nr 4 | 2006 www.tennis.se 27

det är två veckor före Svenska Tennis-förbundets 100-årskalas och Jan Carlzonkliver in genom dörren till sitt hem ochropar hallå. Oklanderligt klädd i mörkgråkostym verkar han väl till mods efter ar-betsdagen. Den började med ett föredrag iKarlstad, följt av en hemlig affärslunch iStockholm och nu får han avsluta med enintervju på hemmaplan. Säkert en ganskabehaglig dag för en av Sveriges mest fram-stående affärsmän som i dag är delägare itio affärsbolag och engagerad i fyra ideellaverksamheter. Hans fru Susanne får enpuss på munnen direkt innanför dörren.På mig hälsar Jan Carlzon sydländskt. Enpuss på varje kind. Med fotografen Mikaelskakar han hand.

Efter en snabb fotografering i trädgår-den tänder Jan mysbelysningen efter väg-garna i vardagsrummet och ber oss klivain i hans arbetsrum. Alldeles nyss har Su-sanne berättat att här får inte barnen vara.Endast hon och Jannes gäster.

– Här känner jag mig som mest be-kväm, säger Svenska Tennisförbundetsordförande och slår sig ner i fåtöljen, somfärgmässigt matchar kostymen.

Min plats är mittemot i soffan.

ordförandeskapet i Tennisförbundet ärett av Jan Carlzons 16 styrelseuppdrag.Men nu är det dags att kliva av.

– Det man inte har gjort på åtta år bliraldrig gjort, säger han om ordförandeska-pet. Det är en attraktiv befattning och jag äravundsjuk på min efterträdare. Särskilt omSverige går och vinner Davis Cup nästa år.

Jan Carlzon intog posten 1999, mycketpå grund av sitt ansenliga nätverk inomnäringslivet och den framgångsrika tidenpå Sas. Förväntningarna från Tennis-Sverigevar höga – Sas-Janne skulle få sponsorernaatt återvända till tennisen.

– Förbundet brottades med dålig eko-nomi och interna intriger, säger Jan Carl-zon. Då kände nog många att det varskönt med en person utan förutfattademeningar i tennissammanhang.

Han manade dock tidigt till försiktig

optimism vad gällde nya sponsorer ochhade till stor del rätt. Först i början av2006 kom något av ett genombrott påsponsorsidan när Förbundet knöt till sigbland annat SEB, Twilfit och Elite Hotels.Men den största utmaningen kvarstår fort-farande.

– Vi är i stort behov av en huvudspon-sor, säger Jan Carlzon.

– En sponsor, motsvarande Vattenfallför Skidsportförbundet, som bland annathjälper oss att finansiera regionaliseringensom vi klubbade igenom i våras.

Att han själv skulle kliva in och sponsratennisen med något av de tio företag hanär delägare i är inte aktuellt.

– Jag vet vilken nytta man kan ha avtennisen men riskkapitalbolaget Ledstier-nan till exempel är inte rätt typ av företag,säger Jan Carlzon.

Men ämnet intresserar honom ochplötsligt böjer han sig framåt i fåtöljen ochavslöjar att han hoppas kunna sälja in ten-nisen till ett av Sveriges största företaginom en snar framtid. Han pratar öppetom vilket företaget är men hederskoden”off the record” träder in direkt i samtalet.

Hans optimism verkar grunda sig både idet hemliga lunchmötet tidigare på dagenoch i en stark tro på att tennisen är ”på g”.

– Och vi har en bra organisation på för-bundet i dag, säger han. Om något skullevi kunna vara ännu snabbare i fötterna.

En filosofi man använt sig av, och somJan Carlzon har tilltro till, är att genomfö-ra idéer utan en sponsor från start.

– I dag nappar inte sponsorer om detinte finns en affär kring en satsning, sägerhan. Det är bättre att göra något och slånäsan blodig i väggen. Förbluffande oftakommer man igenom.

på tal om tennissponsorer är bråketmed affärspartnern IMG i somras ettfärskt minne för många. IMG:s införsälj-ning av tennisen i sponsorledet uppfatta-des gå väldigt trögt. Till slut satte förbun-det ner foten och bestämde sig för attsjälva hålla i sina sponsorkontakter.

Så här fem månader efter att missnöjetkom till en brytpunkt har Jan Carlzon lagt bråket bakom sig. Han vill på intetsätt älta det som varit. I stället konstaterarhan:

– I grund och botten hade vi ett avtalsom inte var bra. Och det var lika mycketvårt fel.

Under den mest oroliga tiden fick hanoch förbundskollegorna själva knackadörr hos de potentiella sponsorerna.

– Jag ska inte klaga men efteråt konsta-terade jag ändå att ”That’s not my cup oftea”, säger han. Men arbetet gav resultatoch vi är glada åt våra nya sponsorer.

En snabb frågerunda i tenniskretsar ger intrycket att Jan Carlzon klev på sittuppdrag som vetgirig affärsman. Han gavtennisen på hemmaplan en uppskattathögre prioritet på agendan än den inter-nationella och har bidragit med tydliga visioner på de stora scenerna. Hans mot-ståndare klagar på att han har dålig koll påspelarna och kollegorna i Tennis-Sverige.När han själv ref lekterar över vad hankunde gjort annorlunda svarar han:

– Jag skulle ha initierat mycket merkontakter och lyssnat mer när jag hadetillfälle, ref lekterar han. Det finns mycketbra tankar inom svensk tennis, inte minstinom gruppen elitspelare. Men på grundav tidsbrist och att alla f lyger och far blevdet kanske lite för lite av den varan.

Nu förväntar sig Jan Carlzon inga hyll-ningar och ovationer när han går mot slu-tet på sin ordförandetid.

”I grund och bottenhade vi ett avtal sominte var bra. Och detvar lika mycket vårtfel.

…under ett turneringsbesök på en Mas-tersturnering i Madison Square Garden i New York på 1980-talet fick chansen attslå ett par slag med Stefan Edberg. Efterett par spelade poäng fick han in ensmash som Edberg inte tog.

– Jag avbröt direkt, berättar Jan Carlzon.

...har spelat tennis med Björn Borg ochpresident Bush. När han ska leta fram bil-den från det minnesvärda tillfället i sittkontor hittar han det inte.

– Jag har ingen ordning på mina före-drag, konstaterar han.

...går på värmeyoga. En av de stora be-hållningarna är att han nu rör sig mycketbättre på tennisbanan.

…har haft svårt att komma underfundmed begreppet ”tennisfamiljen”. Men ny-ligen trillade polletten ner under en mid-dag på European Coaches Symposium iStockholm.

– När jag såg hur rörd symposiets nestor Leif Dahlgren blev av kollegornasomnämnanden förstod jag, säger Jan Carlzon.

...upprepar det triggande ordet ”Pang”med amerikanskt uttal och fäster blicken ikameralinsen varje gång han står framfören fotograf.

– Ett gammalt tips som jag fick av fo-tograf Johan Rönn 1974, säger han. Ochdet funkar.

Visste du att Jan Carlzon...

– Man ska inte vara ansvarig för enideell organisation om man vill ha tack-samhet, säger han. Som styrelseordförandekan man alltid göra mycket mer men utanersättning finns det gränser.

Och ibland har eldsjälarna större för-väntningar än vad som är rimligt.

eldsjälar har jan carlzon även träffatpå i sitt styrelseuppdrag i InternationellaTennisförbundet som han haft sedan2001. Inom ITF har han bland annat brun-nit för frågan om ett förenklat och bättresamarbete mellan de stora tennisorganisa-tionerna.

– I dagsläget gör ATP, WTA, ITF, GrandSlam och f lera andra aktörer lite av varjeoch bara tiden som går åt att koordinera

arbetet är förödande, säger Jan Carlzon.Förslaget att skapa en organisation som

driver tävlingar, en som driver regelverketoch en som är spelarnas organisation drevslångt inom ITF, där majoriteten enades omatt det var dags för en förändring. Menplötsligt insåg tennisetablissemanget att dehöll på att rationalisera bort sig själva.

– Alla blev genast mer måna om att för-svara sin egen position än att jobba förtennisens bästa och förslaget blev lagt påis, säger Jan Carlzon. För mig blev då nack-delarna med prestigemedvetna eldsjälarväldigt uppenbara, att deras tennisupp-drag var en alldeles för viktig maktfaktor ideras liv.

Det är en av anledningarna till att JanCarlzon ser positivt på att människor frånaffärslivet kompletterar representanternafrån idrottsvärlden.

– Jag står inte och faller med vare sigmitt svenska eller mitt internationella upp-drag inom tennisen. Det gör mig mer fri.

Den närmaste tiden efter intervjun haren intensiv slutspurt på Tennisförbundets100-årsfirande en given plats i Jan Carl-zons kalender. Det ska skålas med kron-prinsessan Victoria och drygt 500 tennis-gäster på Grand Hotel under födelsedags-natten. Och tennisen ska inta hela Stock-holms centralstation veckan dessförinnan.

När han får i uppgift att välja ut sekletsstörsta tennishändelse funderar han enstund och nämner först Bergelins barfota-vinst i Davis Cup mot Australien 1950 ochLundqvist/ Schmidt-eran på 1960-talet.

– Men nej, det måste vara Borgs Wimb-ledonsegrar som smäller högst, avslutarhan och beklagar att han bara såg Borgssjätte Wimbledonfinal på plats.�

28 Tiebreak nr 4 | 2006 www.tennis.se

FÖRBUNDETS UTMANINGAR• Hitta en huvudsponsor.• Hitta ett system där alla tennis-

intresserade i Sverige blir med-lemmar i förbundet utan att kännaatt de bara betalar en avgift.

• Rekrytera nya ideella ledare.• Få till ännu fler proffstävlingar på

hemmaplan.• Positionera och behålla tennisen

i hjärtat hos svenskarna.

”Jag skulle ha initieratmycket mer kontak-ter och lyssnat mernär jag hade tillfälle.

JAN CARLZONÅlder: född 1941.Familj: gift med Susanne, fem barn mellan 11 och 39 år. Fred, 11, och Hanna, 14,bor hemma.Bor: Djursholm, sommarställen i Stock-holms skärgård, Torekov och Verbier.Tennisklubb: KLTK och Djursholms TKTränar: 2–3 timmar i veckanVapen på banan: en fruktad och vinkladcrossforehand. Läser bollen bra.Tenniskompisar: hustrun Susanne, barnenFred och Hanna, Tobias Hildebrand, Hans-Göran Sturén, Bosse Rönnberg och mot-ståndarna i Djursholms TK:s gruppspel.Favoritbana: Hardcourtbanan ovanpå bil-firman hos TSK Malmen.Övrig motion: utförsåkning, gärna HauteRoute, och långfärdsskridskor.

”Jag har tränat Janne ett antal timmar ge-nom åren. Han ville ha någon som kundedriva honom extra hårt. Han är en bollsnålkämpe som aldrig ger upp och älskar attslå sin farliga forehandcross. Hans toppadebackhand är dock inte lika vass och måstenog slipas en aning . Själv har jag haft stort

utbyte av att diskutera finansmed honom – där tillhör hanutan tvekan eliten.”Tobias Hildebrand, tränare ochstudent på Handelshögskolan

"Janne kom till Sas som Karlsson i Hemsö-borna och förvandlade företaget från atttänka produktion till att tänka kund. Hanskorta avstånd mellan ord och handling im-ponerade.

Med sitt namn har han hjälp svensk ten-nis nå igenom i mediebruset i en tid som

präglats av uppförsbacke. I regionalise-ringsarbetet har han varit en bra lyssnareoch gett oss, i region Syd, energi att jobba

vidare. Men jag är fortfarandemycket tveksam till beslutetatt sälja Swedish Open.Lars Holm, ordförande MBTKoch f d Sas-kollega

”Jan Carlzon är en värdefull styrelsemedlemhos ITF sedan 2001. Hans intelligens och en-tusiasm för tennisen kombinerat med ettsunt affärssinne gör honom till en viktig le-dare för vår sport, både i Sverige och i utlan-

det. Han är också en riktiggentleman med kvalitetersom inte bara gör honom tillen bra kollega utan också enfantastisk vän. ”Ricci Bicci, president ITF

Den personliga affärsresebyrån

–

Söker du en affärsresebyrå som lyssnar till dina behov?–

Söker du en affärsresebyrå där du har en kontaktperson

för både online- och offlinetjänster?–

Söker du en neutral affärsresebyrå som alltid tar fram

de lägsta flygpriserna?– Vill du ha en affärsresebyrå som alltid

känner igen dig och dina behov?

AFFÄRSRESOR I FRAMTIDEN

Vill du veta mer?Gå in på www.lindersresor.seeller ring 08-23 81 00 för personlig service

Nu är det enkelt att imponera!Alla har vi nog någon gång stannat upp och önskat oss ha kunskapen och förmågan att bevara ögonblicket för alltid. Nu finns den möjligheten för alla! Nya PENTAX K100D ger nya dimensioner till ditt fotograferande. Ett unikt skakreduceringssystem inbyggt i kamerahuset ger alla K-objektiv en ny skärpa och stadga. 6.1 megapixel upplösning, 11-punkts autofokus och inställbar färgdynamik: avancerad fotografering har aldrig varit enklare. Välj mellan manuell kamerastyrning eller koncentrera dig helt på motivet och överlåt tekniken till kamerans sofi stikerade automatikfunktioner.

Ca pris med DA 18-55mm: 6.995:- www.pentax.se

SKAKREDUCERING

med magnetooptisk

3D-Sensor i kamerahuset

STJÄRNGLANS

Tiebreak nr 4 | 2006 www.tennis.se 31

Text: Magdalena Sekkenes Foto: Tommy Durath

1.

6.

10.

7.

1. Flickset från Nike, stl 128–176 cl, 250 kr/plagg,Nike/Drivanshopen.2. Basic v-neck, finns i sex färger, stl s–xxl, 250 kr,H2O/Team Sportia..3. Nike herrshorts, med ventilationsöppningar i sidorna, stl s-xl.450 kr, Nike/Drivanshopen.4. Tennissko, Air Zoom Revive, med utbytbar sula: en sula är för hardcourt och en för grus, herr stl 4–12, 13, 14, dam stl 5–11, 12,1 300 kr, Nike/Drivanshopen.

5. Tennisklänning (även stora bilden), Adidas Stella McCartney,med inbyggd bh och tennispants, stl 36–42, 1 600 kr.6. Track jacket, fyra färger, stl s–xl, 600 kr, Puma/Intersport.7. Hoodie och hotpants från Lacoste, stl 36–42, hoodie 1 500 kr,hotpants 800 kr, Lacoste/ Tennisshopen.8. Sportig väska, Adidas Stella McCartney, 1 000 kr.9. Miditennisbollar, 3 stk/paket, 60 kr, Intersport.10. Vattenflaska, Röhnish, 0,5 l, 49 kr, fyra färger.

Inköpsställen, se sid 72

4. 8.

5.

2.

9.

3.

32 Tiebreak nr 4 | 2006 www.tennis.se

En rappande Vince Spadea eller 20tysta minuter med John McEnroe.Chaufförerna under If Stockholm Open får se tennisproffsen från en annan sida. Det gjorde Patrik Ragan under årets tävling.Text: Patrik Ragan Foto: Sören Andersson

TUR OCH RETUR

Tiebreak nr 4 | 2006 www.tennis.se 33

– vart ska du åka? frågade jag Robin Sö-derling när han satte sig i bilen.

– Jag vet inte!Hmm, vet han inte vart han ska...?

undrade jag för mig själv?Jag jobbade som chaufför på If Stock-

holm Open och Robin var min sjätte kör-ning den här dagen. För säkerhets skulldubbelcheckade jag körschemat innan jagtog höger på Lidingövägen utanför Kung-liga Tennishallen. Jag styrde den svartaBMW:n ner mot city och den sponsor-träff där Robin skulle infinna sig för ensnabb intervju. Som tur var kunde jag tareda på vart han skulle åka.

Efter en pratstund med Robin var jaginte längre förvånad över att han inte viss-te vart han var på väg. För ett tennisproffsinnebär hemmaplan många förpliktelseroch ett späckat schema utanför banan.Förutom turneringen handlade If Stock-holm Open-veckan om sponsorträffar ochjippon på stan och i Kungliga. Och fram-för allt om att visa upp sig för fansen.

Under vårt samtal gjorde Robin ändåklart för mig att spel inklusive åtaganden

på hemmaplan var viktigt för honom.Men att göra bra resultat var mer ange-läget än att hålla reda på vem han skulleträffa, när och hur.

Trots det späckade schemat sa Robinatt det var härligt att spela i Stockholmigen, speciellt efter förra årets skadeuppe-håll. Det var också särskilt kul efter trium-ferna under DC-matchen mot Brasilienett par veckor tidigare. Han berättade omsin hårda fysträning under skadeperiodensom delvis förklarade hans högform un-der hösten.

dagen hade varit intensiv från start.Men jag hade i alla fall dragit en vinstlotti chaufförhörnan kvällen innan och slup-pit gå upp klockan fem för dagens förstaArlandakörning. De tidiga morgonkör-ningarna hade vid vissa tillfällen visat sigvara rena mardrömmarna. I alla fall närutslagna spelare som skulle med förstaf lyget inte dök upp för att kvällen före bli-vit för sen. I år var det chilenaren NicolasMassu som hade försovit sig.

Min premiärtur den här dagen var

i stället fransmännen Michal Llodra ochNicolas Devilder som skulle från GrandHotel till Kungliga för att träna. Klockanvar åtta på morgonen och körningen blevlugn. De två fransmännen pratade franskai baksätet. Jag spetsade öronen lite extraför att se om min skolfranska räckte för li-te skvaller. Men så var icke fallet.

När fransmännen lämnats av var detbara att vända om och köra tillbaka tilldet femstjärniga spelarhotellet på Blasie-holmen. Hade jag tur med trafiken gickdet på en kvart. Hade jag otur blev jag stå-ende i trafiken och fick spendera tre gång-er så lång tid.

En som tröttnade på Stockholms tra-fikköer under en körning för ett par år se-dan var holländaren John Van Lottum.Utan ett ord hoppade han ur bilen ochgick de sista femhundra metrarna till ho-tellet.

Efter fransmännen fick jag en ny syd-europé på min lott. Nästa person i detskinnklädda baksätet var ATP-domarenRomano Grillotti. En italiensk man medlång erfarenhet på touren.

KUNGLIGA T v Transportservicen underIf Stockholm Open hjälperockså till med bokning avträningstider.T h John McEnroe, till högeri blå keps, försvann snabbtsom blixten ur transport-bilen och in i Kungliga.

�

34 Tiebreak nr 4 | 2006 www.tennis.se

Jag hade fått för mig att han hade slutatsom internationell tennisdomare men detvisade sig att han jobbade kvar på deltid.Först vid årets slut ska han kasta in hand-duken och spendera mer tid hemma i Italien.

– Jag har ett företag i Italien och en sonsom jag vill vara nära, berättade Grillotti.

Trött på själva resorna var han inte, där-emot på att vara hemifrån 30 veckor omåret.

De italienska passagerarna brukar varaväldigt underhållande. Jag satt som alltidmest och skrattade.

skrattade gjorde jag också under nästakörning med amerikanen Vince Spadea.En kille som valt att satsa mer på en sång-karriär som rappare än på sin tennis påäldre dar.

Jag fick en dos live Spadea-rap från bak-sätet. Min uppgift blev att ta ton med ettord eller ett namn. Sen satte Spadea i gångoch rimmade. Jag fick också se närmare påhans smyckade telefon och kläder medden glittriga texten ”Spadea ain’t afraid ofya”.

Hans säljande slogan verkade han ha tagit fasta på när han skrev sin omtaladebok ”Break Point, The secret diary of a protennis player”, som publicerades i år. Därhar han hängt ut ATP-kollegorna, framförallt sina amerikanska landsmän, med bådesanningar och osanningar från stunder vidsidan av banan. Hans fokus verkade ävennu långt från tennisbanan.

På Kungliga hjälpte jag honom sedanatt hitta en träningstid och framför allt nå-

gon att träna med. Sedan boken publice-rats hade han haft svårt att hitta tränings-partners med anledning av alla avslöjan-den han gjort.

Efter lunch var det dags att hämta Rafa-el Nadal på hotellet. Han hade sin förstamatch den här kvällen. Ofta är de storastjärnorna tysta och lite nonchalanta.Dock inte i det här fallet. Rafa och farbrorToni var mycket trevliga den här varmaoktoberdagen och uppskattade turnering-ens spelarservice. Toni pratade mest. Hanvar också bäst på engelska. Jag fick mångafrågor om klubben och vad som var sevärti Stockholm. Då visste de inte att veckanskulle bli kortare än beräknat eftersom entaggad Joachim Pim-Pim Johansson skulleskåpa ut den spanska världstvåan redannästa dag. På grund av folkmassan utanförtävlingsentrén släppte jag av dem vid denmer diskreta spelaringången.

den ena världsstjärnan avlöste nu denandra. Rafael hoppade ur bilen och JamesBlake med coach Brian Barker hoppade in.De skulle tillbaka till hotellet och jag ratta-de åter mot city. Både James och hans trä-nare var som vanligt mycket trevliga ochtillmötesgående och även den här dagenbjöd de på härliga historier från touren.

Min arbetsdag blev komplett när IfStockholm Opens tredje affischnamnstod på mitt förarschema. Det var dags fördagens hetaste körning. Legenden, ochturneringens kryddigaste dragplåster,John McEnroe skulle från Grand till klub-ben. För första gången den här veckankände jag mig nervös över att köra en ten-

nisstjärna genom Stockholmstrafiken.McEnroe var försenad men dök upp

efter en stund med sin agent. Mer gråhå-rig än under sin storhetstid och trulig,men inte arg. Jag insåg redan när jag höllupp bildörren för McEnroe att här skulledet inte snackas. John signalerade ett be-hov av tyst tid.

Och resan, som tog cirka 20 minuter,avlöpte mycket riktigt under tigande tyst-nad. Inte ens McEnroe och agenten prata-de med varandra. Framme vid Kungligaförsvann de blixtsnabbt från bilen.

dagens sista körning gick till Arlandamed den anonyme italienaren RiccardoGhedin, 19 år. Han berättade lyckligt attdet var första gången han kvalat till enATP-turnering och var uppfylld av skillna-derna mellan att spela ATP och de Future-turneringar han vanligtvis spelade.

En av mina kollegor hade hjälpt Riccar-do hitta ett billigt hotell under hans förstadag i Stockholm. De hade kört runt halvastan innan de hittade hotell Vanadis somkostade 600 kronor natten jämfört med 1 600 kronor på Grand.

Efter två dagar hade Ghedin dock byttupp sig till Grand, där han delat rum meden annan kvalspelare, Jan Hajek.

Ghedins munterhet fick mig också attle när jag avslutade min arbetsdag på kväl-len och parkerade bilen utanför Kungliga.Hans största minne från Stockholm var inte segern i första omgången i kvalet utanett 45 minuter långt träningspass med slut-segraren James Blake. För min del kundedagen inte ha slutat bättre.�

Visste du att...✓ under If Stockholm Open jobbade

30 chaufförer i skift för att köra spelare, tränare och andra officiellapersoner runt i Stockholm.

✓ Arbetstiderna varierade från åtta på morgonen till midnatt.

✓ Körningar fanns även utöver dessatider, bland annat när spelarna skul-le till och från Arlanda.

✓ På plats i Kungliga fanns ytter-ligare sex personer involverade itransportservicen.

Patrik Ragan i samtal med Robin Söderling i en av de tolv bilar transportservicen har till sitt förfogande.

��������������� ������

������������ ������������������������������������������������������������ ����!����������������������"�"�#�$������������� ������ ����#� ���������������������������� %&��'�()����������*�#�$�����"

������������ ��������������������������������������������������������������������� �����!������"������������#���������� ������

$�������������������%��&���� ���#

+����������,-�.�����-�/�(0�$���1((�(0�*�2+����������,-�.�����-�(!�(3�$���1(0�(!�*�2+���'4 ��,-�5���4 ��-�(!�(3�$���1((�(0�*�2+���'4 ��,-�5���4 ��-�����)�$���1(0�(!�*�2

'����������(�)������������ %���� ������#

* ����������������+,-.� ������������ ������ ���������������)���������%��������������/--� ��0�������1����2����1����'3�����4�������������������������������������������������������� ���������������������������������

"���������'�����#�5���6#678#,�����6#978#,������ ������������+,-.� ��#�$�����������2�����������2 ����������������������������������� ��������������%������%���#

:������ ������������������������,��������!������"���������������;������3����#��

������ ���������<���������22�����������������������2���������,���������������� ����#

=������������!���������>7>?,?9�99�??#�)��������������������333#������3����#��

�����������������

�����������������

sverige har länge varit en stormakt i tennis på den manliga sidan. För första gången på över trettio år ser det dock tunt ut påjuniorsidan och jag är orolig för den svenska återväxten.Jag tycker att ett stort ansvar vilar på tränarkåren. Det jag sett un-der mina Sverigebesök i Stockholm och i Båstad har inte impone-rat. Tränarna har inte varit aktiva på banan och det har varit slöttunder träningspassen. Det får mig att undra om det är för lätt attbli tennistränare i Sverige i dag. Det känns somom kunskaperna om tennis måste öka och attstatusen på yrket måste bli högre.

Här har givetvis förbundet en nyckelroll.Vid f lera tillfällen har jag erbjudit mig att hjäl-pa till på hemmaplan i samband med ATP-tur-neringarna i Båstad och Stockholm. Jag brin-ner för svensk tennis framtid och delar gärna med mig till lovande juniorer.Förbundet har dessvärre inte nappat på idén.

Men några av Sveriges bästa juniorer harjag ändå haft chansen att träna med. Av det jagsett kan jag inte bli annat än orolig. Bland an-nat är den så viktiga förmågan att koncentrerasig under långa träningspass ofta bristfällig. Påplussidan konstaterar jag en enorm vilja menför att nå resultat på sikt krävs rätt vägledning. Tenniskunnandetär skrämmande lågt och tekniken är ofta dålig. Ibland har vitvingats köra rena teknikpass eftersom jag ser en fara i att bara kö-ra tuffa pass när inte tekniken sitter.

Visserligen har inte alla världsspelare en grym teknik, men dåhar de andra vapen. Tysken Rainer Schüttler till exempel är enspelare som vinner mycket på sin otroliga snabbhet och frans-mannen Fabrice Santoro besitter ett bländande spelsinne.

för att få fram framtida topp 10-spelare måste kompetenta trä-nare engageras redan när talangerna är mycket unga. De tekniskaoch taktiska grunderna måste vara på plats tidigt. Det räcker inteheller att vara bäst i sin årskull i Sverige utan man måste sträva efter att tillhöra den internationella juniortoppen.

Jag tror också det är viktigt att man passar på att se när världs-eliten spelar i Sverige. Om man bara följer topptennis på tv mis-sar man oerhört mycket. Jag kommer själv ihåg hur överraskadjag var av att spelet gick så snabbt när jag kom tillbaka från minknäskada 2004.

Det finns få tränare som behärskar alla aspekter av tennis till

fullo. Själv hade jag en otroligt bra hjälp av Magnus Tideman,som var suverän på taktik och positiv inställning. Den tekniskagrunden fick jag av Håkan Jonsson i Linköping. Jag har aldrigträffat någon som är så bra på teknik som Håkan. Numera harhan lämnat tränaryrket för att jobba som lärare. Att skickliga trä-nare som Håkan inte är kvar inom svensk tennis är ett av f leraproblem vi har brottas med i dag.

magnus tideman och jag insåg inte från början hur viktigt det var att få hjälp av en fysexpert. Kan vara en anledning till att jag,och f lera svenskar med mig, dragits med väl-digt många skador. Vi tränade helt enkelt förensidigt.

Därför tycker jag att en tennistränare skakoncentrera sig på att vara tränare. Det finnsspecialister inom fysträning och näringslära.Och för att bli en riktigt bra tennisspelare fårman inte slarva med någon del av träningen.

Jag har hört att det finns tankar på att skapaett nationellt träningscenter på Bosön.Tanken i sig är bra och det skulle framför alltgarantera en bra tillgång på banor. Men jag

ställer mig ändå frågande till varför man ska bygga en ny kostsamanläggning när det mesta redan finns i Kungliga Tennishallen.

I Kungliga finns det banor med rätt underlag. Det finns till-gång till massör och kiropraktor samt ett fint gym. Liljansskogenligger dessutom runt knuten och underlättar en bred och allsidigfysträning. För det är viktigt att inte fastna i gymet utan varierasin träning. Ibland ska man köra tuff löpträning i skogen ochibland styrketräning på gymmet.

I Kungliga finns det också squashbanor. Det är bra. Jag trornämligen att squashträning är väldigt bra för tennis. Man tränarsnabbhet, kondition, reaktioner och speluppfattning på en ochsamma gång. Jag började köra mycket squash för fem år sedanoch det förbättrade min tennis. Dessutom är det ett roligt fyspass.

sammanfattningsvis tror jag att vi måste gå ner i åldrarna och tahand om de största talangerna tidigt. Vi måste se till den helhetsom ett professionellt tennisliv kräver och engagera experter. Tagärna hjälp av oss som spelar professionellt i dag. Vi vet vad somkrävs för att nå toppen och vi är oerhört måna om svensk tennisframtid.�

DAGS FÖR PROFFSIGARE TRÄNING

36 Tiebreak nr 4 | 2006 www.tennis.se

krönika

”Det jag har settunder mina Sverigebesök iStockholm och i Båstad har inteimponerat.

Av: Thomas Johansson

WIND, soffa från DUX med fokus på komfort och stil.

(Soffbord och sidebord Astoria samt fåtölj Jetson från DUX).

www.dux.se

WIND by DUX

215x280_wind.indd 1 06-11-01 16.31.19

ÅRHUNDRADETS CENTERCOURT

Ett oförglömligt minne. Det är bästa sättet att sammanfatta den femdagar långa tennisfesten på Stockholms Central i november. 250 000

förbipasserande om dan fick ta del av ett fullmatat tennisprogram.

Foto: Arbe Forsell/Bildbyrån

40 Tiebreak nr 4 | 2006 www.tennis.se

VIMMEL PÅ GRAND

Annette och StefanEdberg var naturligtvispå Grand Hotel.

Värdinnan Lena Dahlkild Berggrenoch Tony Wiréhn, generalsekrete-rare på förbundet, ser ut att trivasbland sina gäster.

På strålandehumör. Björn Borgmed hustrunPatricia var tidigtpå plats i vimlet.

Årets tennissvensk 2006,Jonas Björkman. Härmed sin fru Petra.

Glada tennispolare. MikaelTillström och Andreas Vinciguerra.

Svenska tennisförbundetsordförande Jan Carlzon togemot kronprinsessan Victoriatillsammans med ElisabethTarras Wahlberg.

Kvällens hedersgäst, kronprinsessanVictoria, anlände till Grand Hotel på utsatt tid via egen ingång. Vidhedersbordet hade hon sällskap avStefan och Annette Edberg, MatsWilander, Jan och Susanne Carlzon,Karin Mattson, Mr Francesco RicciBitti, Peter Wallenberg, BrittaRylander samt Bicky och YlvaChakraborty. Kvällen gav kron-prinsessan mersmak för tennis ochhon sa att hon nu vill prova på densport som hennes farfars farfar,Gustaf V, introducerade till svenskafolket.

Text: Magdalena Sekkenes Foto: Poppe Linge

Tiebreak nr 4 | 2006 www.tennis.se 41

Den stora finalen på Tennisförbundets 100-årsjubileum var galamiddagen på Grand Hotel.Timmarna innan hade 1 500 personer tagit del av en historisk tenniskavalkad på KungligaTennishallen. Mer från jubileumsveckan får du genom att kolla vår webb-tv på tennis.se.Där finns bland annat inslag från Centralstationen, tenniskavalkaden, årets tennispriser ochdessutom exklusiva intervjuer med Björn Borg och Mats Wilander under galamiddagen.

Precis som på dagens tenniskavalkad på Kungligavar höjdpunkten när de största stjärnorna togplats på scenen. Under middagen blev BjörnBorg, Mats Wilander, Stefan Edberg och JonasBjörkman utfrågade av Fredrik Belfrage.

NÅGRA AV KOMMENTARERNAbjörn borg: ”Jag har faktiskt stretchat i dag.Jag tappade nyss en sked på golvet och vartvungen att sträcka mig ner och plocka upp den.”

stefan edberg om det värsta han sagt till endomare: ”Har jag någonsin sagt något?”mats wilander om tennis som livsstil:”Det är tydligt att tennis är en hälsosam sport.Det är många gäster här som ser ut att ha hängtmed länge.”jonas björkman om att ständigt imiteraMagnus Gustafssons forehand: ”I dag visar jaghellre Gustens backhand. Vi kallar den ’telefon-kiosken’.”

Marianne och PelleHjertquist representeradeIMG.

Thomas Johansson tillsam-mans med Åsa och NiclasSvensson.

Jenny Lindström,styrelseledamot iförbundet. Här med kolleganStefan Bladh,Nordea Nordic Light Open.

Ingrid Löfdahl- Bentzer t v med Sofia Arvidssonoch hennes barndoms-kompis Maria Åkerberg.

Kvällens konferencierFredrikBelfrage väck-te tanken omen ny tv-serie:Tennis-legendsöker bonde.

SOK:s ordfö-rande StefanLindeberg, till-sammans medStefan Dahlbo.Lennart och Rosamarie Bergelin.

Mats Wilander kom ändafrån USA för att fira.

Klubbkompisar frånHelsingborg: Cecilia Dahlmanoch Lars-Anders Wahlgren.

På plats:MagnusNorman,Catella.

Team Twilfit fr v Johanna Larsson, Mari Andersson,Michaela Johansson och Nadja Roma såg ut att trivasbra utan träningskläder.

En av 1960-talets störstatennisgossar– UffeSchmidt.

Ylva Nilsson,ansvarig förtjejtenniseni Heby TK.

Historiernas man,Magnus Gustafssonmed sin Jenny.

Fr v Calle Hageskog, Ingeroch Björn Hellberg ochAnders Järryd.

god stämning på scenen

JOCK

E FA

LK

42 Tiebreak nr 4 | 2006 www.tennis.se

Maria Strandlund-Tomsvik, FedCup-kapten:Hur tränar man upp sin tak-tiska förmåga?

– Genom att titta på ten-nis och analysera spelet. Menockså i den egna träningenmed övningar där man efter-åt kollar på vad man fick ut-delning på och vad man åktedit på. Det taktiska momen-tet i träningen bör komma ini något tidigare ålder än detgör för många i dag.

Ser du någon skillnad mellan herrproffsens och damproffsenstaktiska kapacitet?

– På herrtouren måste man komma åt motståndarna tak-tiskt för att inte förlora. På damtouren kör många spelare sitteget race, och det räcker ganska ofta.

Joachim Pim-Pim Johansson:Jag antar att du vill köra ditt spel och inte anpassa dig efter motståndet?

– Absolut! Min grundtaktik bygger på hårda, välplaceradeservar och att jag så snabbt som möjligt ska få utrymme förmin forehand, om det behövs...Hur har du utvecklats taktiskt under de senaste åren?

– Jag har gjort stora framsteg. I dag kan jag variera mittspel på ett helt annat sätt än förut. Min backhand har blivitbättre, både slicen och den toppade, och det öppnar nya tak-tiska möjligheter.

– Jag varierar också serven bättre i hårdhet och placering.Segern mot Nadal i SO är ett bra exempel.

MED SINNE FÖR TAKTIK

Taktik är en av tennisspelets viktigaste bygg-stenar. Om man vill vinna gäller det att ha engenomtänkt spelstrategi när man går in påbanan. Man brukar prata om en gameplan.

Vi lyssnade av taktiksinnet hos någratoppspelare och ledare.Text: Patrik Cederlund Foto: Bildbyrån

Lars Elfgaard, en av hjärnornabakom Taktikpasset:Vad är Taktikpasset?

– Det är del två i Svenska Tennisförbundets satsning på spe-larutveckling och ska underlätta för tränare och spelare att trä-

na strategi och taktik. Som grund finns influenser från ledandetennisnationer och den svenska idrottsforskningen. Materialetkan användas av både nybörjare och tävlingsspelare.Vad anser du om svenska elitjuniorers förmåga att tänka tak-tiskt?

– Många är ensidiga både tekniskt och taktiskt. De byggersitt spel på hård, hårdare, hårdast. Den tänkande delen har fåttstå tillbaka.

– Tyvärr försummas ofta den taktiska delen i träningen. Jaghar hört ansedda tränare som på fullt allvar menar att taktik inte längre spelar någon roll i dagens snabba tennis. Det är heltfel.Kommer behovet av taktisk kompetens att öka i framtidentrots att de internationella stjärnorna spelar en alltmer lik-artad tennis med tungt spel från baslinjen?

– Att spelet utvecklats råder inget tvivel om, men samtidigtkommer det allroundspelare som till exempel Roger Federer.Jag tror att fler spelare kommer att ha den breda repertoaren iframtiden, och för att slå dem måste man kunna spela taktisktsmart.Hur tränar man upp sin taktiska skicklighet?

– Drillträna målmedvetet speciella situationer och analyseratillsammans med tränaren lägena som uppstod. Det är ocksåviktigt att tränarna gör spelarna medvetna om alla öppna ytorsom finns på en tennisplan.

– Men kom ihåg: utan en gedigen teknik har man inte red-skapen för att spela taktiskt.

Tiebreak nr 4 | 2006 www.tennis.se 43

Jonas Björkman:Vilken är din grundtaktik i matcherna på touren?

– Jag söker nätposition så ofta som möjligt i spelet. Efter-som underlagen blivit långsammare de senaste åren är dettyvärr allt svårare att konsekvent spela serve och volley.Vad har du för plan B i rockärmen?

– Det beror på situation och motstånd.Hur skiftar du taktik efter motstånd?

– Om jag möter attackspelare kör jag definitivt serve ochvolley i mina egna servegame för att ta nätet före dem. Möterjag exempelvis Davydenko, som har vassa returer, stannar jagkvar vid baslinjen även i egen serve. Mot sådana spelare måsteman försöka skifta tempo och rycka dem i djup- eller sidled.Hur mycket betyder tränaren för proffsspelarna när detgäller taktiskt upplägg inför matcherna?

– När man var ung på touren betydde tränaren allt. Ju äldreman blir, desto lättare klarar man den biten själv.Coachning från läktaren är ju förbjuden. Men hur vanligt ärdet?

– Väldigt vanligt! Man kör med hemligt teckensystem ochandra tricks.

VAD ÄR EN GAMEPLAN?Att ha tänkt ut en vinnande spelstrategi före match. Den innebär att du använder max av dina styrkor och favoritslag och försvårar för motståndaren att spela sitt bästa spel. �

CHRI

STER

SJÖ

Ö

www.ballingslov.se

DET HÄR BEHÖVER DU: TRE TILL ÅTTA SLÄKTINGAR, EN SERVIS, EN ITALIENSK BUFFÉ, EN KÖKSÖ OCH ETT KÖK FRÅN BALLINGSLÖV.

Våra köksarkitekter hjälper dig att hitta ett nytt kök som passar just ditt hem och följer dig genom hela processen. Du hittar närmaste åter-försäljare på www.ballingslov.se

navigator

[fl äktmiddag]

���

��� ��� ���� � ���������

Kom in och hämta din

katalog!

Tiebreak nr 4 | 2006 www.tennis.se 45

redan som 14-åring bör en f licka medsikte på världstoppen vara tekniskt kom-plett. Då är det dags att lära sig mer avan-cerad taktik. Det konstaterar den brittisketränaren Robert Antoun som analyseratvärldens bästa damspelare under mångaårs tid.

– Flickor mognar tidigare än killar ochförväntas därför spela vuxen tennis i en tidig ålder, fortsätter Robert Antoun. Där-för är det extremt viktigt att träna teknikhos f lickor mellan 8 och 14 år. I ett tidigtskede ska de även bygga upp en bra taktiskförmåga som sedan går hand i hand medmental styrka.

engelsmannen, med en bakgrund sombåde brittisk Fed Cup-kapten och coach,har rönt stor respekt för sina analyser avvärldens bästa kvinnliga tennisspelare. Tvågånger i höst har han besökt Sverige ochföreläst för tränarkåren. I vår kommer hanut med boken ”Women’s tennis tactics”.

– Boken bygger på fem års analyser ochkan förhoppningsvis bli ett bra redskap förtränare och spelare, säger han.

Robert Antoun säger sig se att de bästa

kvinnliga spelarna har utvecklat sina spel-stilar genom att kombinera teknik med enmedveten taktik.

– Förr separerade många teknik ochtaktik i träningen. I dag är det viktigt attkoppla teknikträningen till taktiska mål.

Därför rekommenderar han att mantränar spel med tävlingsmoment i öppnabolldrillar. Genom att bygga in taktik i trä-ningen lär man spelaren att fatta beslut.

ett förebildsland för Robert Antoun ärFrankrike. Där har man gått över till attträna alla f licktalanger individuellt efter-som det har visat sig att tjejer lär sig bättrepå det sättet.

– Jag dömer inte ut att jobba med tjej-team men man får inte fastna i invandamönster och glömma bort att t ex plockain olika träningspartners i en grupp, kon-staterar Robert.

En annan intressant notering är attmånga kvinnliga världsproffs föredrar att coachas av en familjemedlem. Herr-proffsen däremot växlar gärna coach ochutvecklas bra i team eftersom de har ennaturligare inställning till att tävla.

HERRPROFFSEN:• Spelar med större variation eftersom

de använder mer spinn på bollen i allaslag.

• Spelar taktiskt mer varierat och hardärför fler spelstilar.

• Utnyttjar mer av banan i spelet.• Rör sig snabbare utåt kanterna.• Jobbar längre bakom baslinjen.• Går oftare på nät.• Viktigaste slag: serven.

DAMPROFFSEN:• Spelar mer flackt och enahanda.• Utnyttjar oftare motståndarens fart

på bollen genom att ta bollen tidigare.Det flackare spelet gör att bollen kom-mer snabbare och gör det lättare attmöta tidigt.

• Har en kortare sving än männen.• Jobbar längre in i banan.• Är mer selektiva i att avgöra vid nät.• Spelar in sig snabbare på nya under-

lag.• Viktigaste slag: servereturen.

ALLROUNDSPELARENEn baslinjespelare som konsekvent inklu-derar variation i spelet med t ex serve-vol-ley, en bra slicad backhand och stoppbollar.

typiska spelare är Amelie Mauresmo, Jus-tine Henin-Hardenne och Roger Federer.

”A COUNTER PUNCHER”ELLER KONTRINGSSPELARESpelar taktiskt och intelligent från baslin-jen. Tar bollen tidigt och drar nytta avmotståndarens fart på bollen.

typiska spelare är Anastasia Myskina,Martina Hingis, Patty Schnyder och RafaelNadal som använder mycket av banan.

DEN AGG-RESSIVABASLINJE-SPELARENHit hör majorite-ten av alla kvinnli-ga spelare och debygger sitt spel påett tungt och agg-resivt baslinjespel.

typiska spelare

är Maria Sjarapo-va, Nadia Petrova,Kim Clijsters, Lindsay Davenport och Marat Safin.

VAD SKILJER DAMOCH HERRPROFFSEN?

ROBERT ANTOUNS SPELARTYPER:

Text: Magdalena Sekkenes Foto: Bildbyrån

46 Tiebreak nr 4 | 2006 www.tennis.se

Är det skadligt för barn att börja på tennis-lekis redan i ettårsåldern? Eller är det ettmåste att börja träna tidigt om man vill blinågot? Åsikterna går isär.

Dobrivoje Stanojevic, mer känd som”Dobben”, säger sig veta vad som behövsoch utmanar Tennis-Sverige med sitt om-diskuterade tennislekis.Text: Patrik Cederlund Foto: Björn Larsson Ask/SvD/SCANPIX, Bildbyrån

BLODIGT ALLVAR ELLER LEK?

”dobben” hamnade i rampljuset närhan i fjol i Svenska Dagbladet berättadeatt han tränade sin 20 månader unge sonoch hävdade att han ska göra honom tillvärldsstjärna. Genast var snacket i gångom föräldrahets, elittänkande och allamöjliga faror med att börja träna för ti-digt.

När Dobben nu startat ett tennislekis iNorrköping för barn mellan ett och femår höjs åter kritiska röster. Att barn i denåldern sätts i träning är uppenbarligen ettkänsligt ämne.

– Folk är rädda för nya lösningar ochblir misstänksamma direkt, kontrar Dob-ben. Om fler klubbar hänger på och för-bundet tar till sig detta nytänkande kom-mer Sverige inom ett antal år att vara enstormakt inom tennisen igen.

– En sak ska folk veta: om man hadejobbat annorlunda med tennisträning iSverige under de gångna 15 åren hade detinte sett ut som det gör i dag med så få ta-langer i juniorkullarna.

Dobrivoje Stanojevic kom till Sverigefrån forna Jugoslavien 1992. Efter 13 år

Tiebreak nr 4 | 2006 www.tennis.se 47

�

tröttnade han på det som han kallar densvenska modellen och ville omsätta sintränarideologi i praktisk handling.

Det har alltså resulterat i ett tennis-lekis i Norrköping som omgående fick enmassa glada barn att sprattla loss en gång i veckan. Men Dobben fick också mångaskeptiska blickar riktade mot sig.

– Jag struntar i att jag blivit idiotför-klarad av personer som tror sig kunna allt.Jag vet att det här sättet att jobba på ärden enda vägen om man vill nå resultat:det vill säga att locka barn till tennisen, attfå dem att stanna kvar och att ge dem för-utsättningar att bli bra spelare.

dobben betonar att leken är det viktigai övningarna. På hans dagis gör barnenenklare boll- och racketövningar, springerpå hinderbanor, hoppar, klättrar, slår kul-lerbyttor, tränar sin balans och gör gym-nastikövningar.

– Lekmomenten utvecklar deras moto-rik, men även deras mentala tänkande.Det gör att de kommer att ligga långt förei utvecklingen jämfört med barn som intebörjat lekträna tidigt, framhåller Dobben.

– Glädjen och skratten måste hela tidenfinnas med. Då fångar man deras intressetidigt. Den gula bollen måste fastna i rygg-märgen, bli deras naturliga lekkamrat.Titta på Monica Seles! Hon hävdar att honblev så bra i tennis för att hon lekte medboll och racket i stället för dockor när honvar liten.

Många menar att det ändå finns ett bakomliggande elittänkande i Dobbenstennidagis.

– Det här är på lek, inget annat. Menom barnen ska kunna bli elitspelare måstederas intresse fångas tidigt och deras mo-toriska färdigheter börja tränas i mycket

unga år. Vi måste ge dem chansen att kun-na bli elit, menar han.

vi bollar frågan vidare till Rolf Carl-son, lektor i idrottspedagogik vid GIH:

– Små barn kan definitivt ta till sig mo-torisk träning. Bedrivs träningen med leksom utgångspunkt förbättras barnensgrundmotorik. Däremot finns ingen an-ledning att bedriva en mer organiseradoch metodisk träning. Det ger ingenting.

Rolf Carlson påpekar också att en förhård träning i tidig ålder inte är bra förmuskler och benstomme. Och så har vi judet där med psykisk stress.

– Det finns heller inte några belägg föratt barn som börjar träna/leka idrott tidigthar större förutsättningar att bli stjärnorän de som börjar senare.

Han menar också att man inte behöverkoncentrera sig på en specifik sport förränman nått puberteten. Även om man harelitambitioner.

Dobben hävdar att Svenska Tennis-förbundet inte gillar hans idéer och intelyssnar.

– De är på helt fel spår när de säger attman inte ska jobba som jag gör. Förbun-det styr för mycket i Tennis-Sverige. Deborde i stället hjälpa till så att klubbarnafår upp ögonen för de här idéerna. Det ärju i klubbarna talangerna utvecklas.

Christer Sjöö, utbildningsansvariginom Svenska Tennisförbundet, säger i ettbemötande:

– Vad jag vet finns ingen forskning somtyder på att man blir bättre i tennis baraför att man börjar spela tidigt.

Sjöö tycker heller inte det är nödvän-digt att förbundet drar i gång landsomfat-tande projekt för att klubbarna ska startatennislekis för barn i åldern ett till fem år.

”Glädjen ochskratten måstehela tiden finnasmed. Då fångarman deras in-tresse tidigt.Den gula bollenmåste fastna iryggmärgen, blideras naturligalekkamrat.

de invändningar som ofta förs fram mot Dobbens idéer gör han skoningslöst mos av:➜Det finns risk för hets och stressmoment i tidig ålder:

– Så små barn förstår inte ens vad hets innebär. De lekeroch har roligt bara. Jag låter föräldrarna vara med och hjälpatill, så att de lär sig hur barnen fungerar motoriskt och men-talt. Då blir de bra och stöttande idrottsföräldrar på köpet.➜Barnen tröttnar på tennis och lägger av om de börjar så tidigt:

– Om man skapar lekfull träning blir de inspirerade attfortsätta.➜Barn i så låga åldrar tar inte till sig något av träningen:

– Forskarna vet inte vad de snackar om. De har aldrig job-bat med barn och gömmer sig bakom teorier.

48 Tiebreak nr 4 | 2006 www.tennis.se

– Däremot ska vi hjälpa till att förbättrakvalitetet på den träning som bedrivs förjuniorer i lägre åldrar. Där har vi mer atthämta.

Personligen ställer han sig inte direktkritisk till Dobbens tennislekis så längeupplägget baseras på lek. Men när manbörjar prata om elitsatsning i sambandmed barn i så låga åldrar så blir det fel.

– Jag tycker att Dobbens budskap ärdubbelbottnat.

Sjöö förklarar vidare att det är bra attträna motorik tidigt, om det sker i lek-form. Annars kan det få farliga konsekven-ser, anser han.

En risk med att barn börjar spela tennis för tidigt är att de också tröttnar tidigt. �

Små barn kan ta till sig motorisk träning men det finns inga belägg för att de som tidigt börjar träna och lekapå en tennisbana har större förutsättningar att bli stjärnor än de som börjar senare.

Inom andra sporter, där barn naturligtintroduceras tidigt i organiserad undervisning, till exempel simning ochgymnastik, förnekas bestämt att detförekommer någon större debatt omelittänkande. Så här resonerar de:

”Simningen skiljer sig från andra idrottereftersom alla barn ska lära sig simma.Det finns alltså ett helt annat skäl änelittänkande när föräldrar sätter sinabarn i simskolor. Babysim bedrivs i en delföreningar, i vissa fall för barn som inteär mer än åtta veckor gamla. Merpartenav föreningarna kör simundervisning förbarn från tre, fyra års ålder. Det förekom-mer inte några tävlingar i Sim-Sverigeför barn under sju år. Diskussioner om

elittänkande brukar komma först närbarnen nått 12–13-årsåldern.”

Karin Hellström, utbildningsansvarigpå Simförbundet.

”I Sverige har vi inte alls de problemmed hets och alltför tidiga elitsatsning-ar som funnits länge i Kina och Öststa-terna. Visst börjar barnen gympa tidigt iSverige (i två–treårsåldern), men dethandlar inte om några elitsatsningar.Syftet med barngympa, som bedrivs imerparten av landets 1 400 föreningar,är att barnen ska bli tidigt motoriskt trä-nade och få ett aktivt liv. Det handlarenbart om lek.”

Pernilla Eriksson, Gymnastikförbundetsstyrelse.

HUR RESONERAR ANDRA SPORTER?

Tennistränare ger mer varierad feed-back än fotbollstränare. Det visar en un-dersökning gjord på psykologlinjen påStockholms Universitet av studenternaSebastian Cordova och Anne Grefberg.

– Både tennis- och fotbollstränarnatycker att peppning är den viktigaste ty-pen av feedback men undersökningenvisar att inom tennisen ger man mer varierad feedback, kommenterar Sebas-tian Cordova. Det positiva med varieradfeedback är att eleven får en mer per-sonlig återkoppling och blir sedd.

En förklaring till att tennistränarnavarierar sig mer är bland annat att ten-nisen är en individuell sport som krävermer teknisk kunskap.

I undersökningen talar man om tre ty-per av feedback:

✓ Motivationsfeedback; peppandefeedback som ”kom igen” eller ”bragjort”.

✓ Informationsfeedback; feedback som ger info som ”böj mer på knä-na” eller ”vinkla racketbladet så här i stället”.

✓ Utvecklingsfeedback; feedback medett mål som ”nu ändrar vi greppet iserven för att du ska få in en högreprocent förstaservar till sommaren”.

– Den peppande feedbacken är mestfrekvent för båda sporterna och detfinns mycket att utveckla i att variera sigännu mer, säger Sebastian Cordova.

En annan slutsats i uppsatsen är attelitspelare inom tennisen oftare får ut-vecklingsfeedback än andra typer avspelare, t ex motionärer och nybörjare.

– Där verkar det som att tränarenhar ett tydligare mål, säger SebastianCordova. Man ser också att utbildadetennistränare är de som ger mest varie-rad feedback.

Undersökningen gjordes på 36tennistränare och 40 fotbollstränare iStockholmsområdet under hösten. Ensammanfattning kommer att presente-ras i Svensk Idrottspsykologisk För-enings årsbok för 2006.

Text: Magdalena Sekkenes

BRA MEDBLANDADFEEDBACK

sökKRAMFORS

www.tennisgymnasiet.se

Årets tränare Peter Rejmer.Framtidens tränare Caxton Njuki.Båda jobbar i Kramfors

Sportchef Lars Bergman tar Peter Rejmeri hand då det nu är klart att han fortsättersom chefstränare, och att Caxton Njukibörjar i Kramfors.

I Kramfors coachteam ingår ävenMagnus Ennerberg, Samuel EkbergPatric Backman, Kristian Widén ochTomas Pitkänen(fys)

Kontakt:Lars Bergman 0612-106 30, 070-601 69 99

Europeiskaregionala fonden

Eget Sporthotell med hög standardBåde lägenheter samt hotellrumför såväl kort/långtidsuthyrning

Stor utomhusanläggning7 st banor med Båstadgrus

Modern inomhushallPlexipave competition

50 Tiebreak nr 4| 2006 www.tennis.se

TENNISDen 26 november 1906 bildas SvenskaLawntennisförbundet på Grand Hotel i Stock-holm. Redan i början av 1890-talet bildadesdock de första tennisklubbarna, oklart vilkensom är den första, och 1899 fanns 33 klubbar iStockholmsområdet. I början av 1930-talet var100 klubbar knutna till förbundet. I slutet av1980-talet nåddes toppsiffror på 950 registre-rade klubbar. Det totala antalet medlemmarvar då runt 170 000. I dag finns 537 klubbaroch sammanlagt 103 000 medlemmar.

1880-talet Första tävlingenDen första protokollförda tävlingen i Sverige tros ha spelats på Särö på1880-talet. Den första internationella tävlingen på svensk mark genom-fördes i Stockholm 1898.

Kvinnorna med från startKvinnan har genom åren fört en undanskymd och mindre värdtillvaro inom idrotten jämfört med mannen. Men tennisen är faktiskt ett trevligt undantag. Här har alltid, ända sedan adeln bör-jade spela i slutet av 1800-talet, rått en någorlunda jämställdhet.

Kvinnorna fick vara med och spela när det fina folket förlusta-de sig med sin nya hobby. Tennisen var då ett sällskapsspel för derika i samhället där kvinnorna fyllde en social funktion.

Grand Slam för damerTennisdamerna började tävla bara några år efter männen.Här har ni startår för några klassiska tävlingar:Wimbledon: Män 1877, kvinnor 1884.Franska Öppna: Män 1891, kvinnor 1897.US Open: Män 1881, kvinnor 1887.Australian Open: Män 1905, kvinnor 1922.Svenska mästerskapen: Män 1898, kvinnor 1913.

1913–32 57 SM till SigridSigrid Fick visade under åren 1913–32 att kvin-nor visst kan vara framgångsrika i tennis. Underden perioden spelade hon hem 57 titlar i SM.

1926 Lenglen första proffsetDet första proffskontraktet inom tennisen sägs ha signerats av damstjär-nan Suzanne Lenglen redan 1926. Det banade väg för en rad pennings-tarka proffsstall under de kommande decennierna där många toppspela-re, även damer, tjänade sitt levebröd.

1941 Folklig filmsatsningUnder 1930- och 40-talen blev sporten mer öppen menfolk från lägre socialgrupper hade fortfarande inget stör-re intresse att börja spela. Dels av ekonomiska skäl, delspå grund av snobbstämpeln.

1941 gör Stockholms Tennisförbund filmen ”Kunga-sport-Folksport” som visas för 300 000 biobesökare.Ett av få större initiativ från klubbar och distrikt för attlocka de breda massorna till tennissporten.

26 november 1906 Förbundets födelsedag

200

400

600

800

Grafik: Svenska Grafikbyrån1980-talet Idag

33 100

950

537

1899 1930-talet

Antal tennisklubbar

i samhälletText: Patrik Cederlund Foto: Bildbyrån, Tennismuseet, IBL

Tiebreak nr 4 | 2006 www.tennis.se 51

1960-taletTennisboom tack vare tvI början av 1960-talet blir det tennisboom. RadarparetJanne & Uffe svarar för det ena stordådet efter det andrai Davis Cup i Båstad. Tv sänder tennis och svenska folketfår upp ögonen för tennisens underhållningsvärde.

Några yngre grabbar blir till och med så begeistradeatt de spänner upp ett nät över Nissastigen i Smålandför att imitera sina nya idoler. Bilarna tvingas stanna i

båda riktningarna och det uppstår kilometerlånga köer.Det roliga är att både Janne Lundqvist och Uffe

Schmidt, som var på väg från Båstad till Stockholm, satt fasti köerna.

Nu vill alla spela tennisTennisintresset i landet skjuter explosionsartat ihöjden under 60-talet. Det bildas nya klubbaroch ett stort antal hallar och banor byggs. Junio-rer och motionsspelare strömmar till sportenoch antalet ledare och tränare ökar kraftigt. Ten-nisen har äntligen blivit en folksport.

DC-tumult mot RhodesiaPolitik och idrott förenas i Båstad under tumultartade dagar när Sverigemöter Rhodesia i Davis Cup 1968.

Demonstranter protesterar mot Sveriges idrottsutbyte med en förtrycketsregim. Det utbryter våldsamma kravaller mellan polis och aktivister. Äggoch olja kastas in på banan för att förstöra den. Tävlingsexpeditionen om-ringas av de aggressiva massorna. Som motvärn viner polisbatongerna genomluften och många demonstranter släpas hårdhänt till finkan.

Matchen stoppas och det svenska laget tvingas f ly från området och sättasig i säkerhet på annan ort.

1980-taletFörsta tennisgymnasietI mitten av 1980-talet fick Tennis-Sverige sitt förstariksidrottsgymnasium i Olofström. Drygt tio år senare finns fyra RIG samt elitgymnasiet i Båstad.I dag bedrivs gymnasieutbildning med riksintag förtenniselever enbart i Lidköping och Båstad. Ett stör-re antal regionala och lokala utbildningsalternativhar växt fram under senare år.

1990-talet Sviter efter dyrare bantider

Under 1990-talet fick många mindre tennisklub-bar utan egen inomhushall allt svårare att

hyra tider i idrottshallar eftersom taxornachockhöjdes. Resulat: utebliven ungdoms-verksamhet under vintersäsongen.

Tävlingssportför rika?Granskningar har visat atttennis är en förhållandevisdyr sport att utöva. I varjefall för familjer med barnsom elitsatsar. Där är det inte ovanligt med kostnaderpå 30 000–40 000 kronorper år och barn.

Föräldra-problematikTennis hamnar också högtupp på listan över sporterdär hets från föräldrar ärvanligt förekommande. Ettav ungdomsidrottens störs-ta problem i samhället.

Debatten om prispengarnaDebattens vågor går ständigt höga om damspelarna ska tjäna lika mycket pengar som herrarna. Numera betalar tre av de fyraGrand Slam-turneringarna ut lika mycket prispengar till bådakönen. I Wimbledon, där förnyelsens vindar inte blåser särskiltstarkt, skiljer fortfarande några procent till männens fördel.

Jämlika reklamkontraktI reklampengar tjänar de mest se-värda damerna lika mycket som debästa herrarna. Agassi och Sjarapo-va drar in 20–25 miljoner årligen.

52 Tiebreak nr 4 | 2006 www.tennis.se

SHOW ME THE MONEY!Vi ser dem på tv, läser deras uttalanden i tidningarna och hör dem diskutera sina klienters förehavanden i radio. Men vad gör deegentligen – sportagenterna?

Tja, bra mycket mer än att bara fixa reklamkontrakt och tjänasnabba pengar, vilket verkar vara en vanlig fördom. Det handlar i huvudsak om att maximera tennisspelarnas kommersiella värde.Text: Henrik Lenngren Foto: Bildbyrån, IBL

Tiebreak nr 4 | 2006 www.tennis.se 53

�

enligt uppgift tjänar en agent mellan15 och 25 procent av en tennisspelares re-klamarvoden. Givetvis vill agentbranscheninte avslöja detaljer i den här typen av frå-gor, men Octagons svenska medarbetareNina Wennerström säger ändå:

– I stort sett stämmer uppgifterna omvåra arvoden, även om det kan varieramellan olika företag beroende på rykteoch positionering på marknaden, samt kli-entens aktuella marknadsvärde.

IMG, SFX och Octagon är i dagsläget detre största aktörerna på den globala agent-marknaden.

– Jag har begränsad kunskap om vårakonkurrenters sätt att jobba, men har för-stått att vi arbetar olika, fortsätter NinaWennerström, som relativt nyligen knutitUS Open-finalisten Jelena Jankovic ochvärldssjuan Tommy Robredo (som vannSwedish Open i Båstad i somras) till sittstall.

– Det hänger mycket på personlighetenoch kapaciteten hos agenten. Jobbet är in-dividuellt; det finns ingen given väg utanman måste hitta sin egen approach. Det ärockså den friheten under ansvar som jagtycker är en del av charmen i det här job-bet.

Ninas approach går ut på att inte haalltför många klienter, eftersom hon villha tid för var och en av dem.

– Jag vill ge mina spelare uppmärksam-het när det går tungt – när de vinner får detillräckligt med uppmärksamhet. Jag villinte avge för många löften utan leverera,vara ärlig och jobba långsiktigt.

ni har förmodligen sett filmen och nihar alldeles säkert hört citatet från drama-komedin ”Jerry Maguire”: Show me the money!

Vi minns Tom Cruises glödgade panna,ett tecken på den livskris han genomledsom sportagent då rivalen snodde majori-teten av hans klienter mitt framför ögo-nen på honom.

Och situationen blev inte direkt merbekymmersfri när klienten Cuba GoodingJr VILLE HA PENGAR.

– Aktiva inom alla idrotter tjänar merpengar i dag än för 20–30 år sedan, det harblivit en större och bättre marknad, sägerJonas Björkman med 15 års erfarenhetfrån proffstennisen.

– Samtidigt har den sportsliga konkur-rensen ökat och du måste koncentrera dighelt på ditt spel. Därför är det av stor bety-delse att ha en bra agent och bra männi-skor runt omkring dig.

Världens bästa dubbelspelare hymlarinte. Han har sett såväl branschens ljusa sidor som de mörka kulörerna på tennis-himlen.

I en intervju i Dagens Nyheter tidigare

i år förklarade han att vissa agenter jobbarväldigt dåligt. Ligger man i toppen kom-mer de och frågar hur läget är, glider manned på rankingen är man bortglömd. Såhär utvecklar han resonemanget:

– Det finns absolut en tendens blandagentföretagen att tänka för begränsat ochkortsiktigt. De jobbar mycket mer med debästa spelarna. Det är såklart lättare medspelare som gör toppresultat. Tar man Ro-ger Federer till exempel så är det ju snara-re en mängd företag som kommer till ho-nom, utan att agenten behöver jobbasärskilt hårt. Jag tycker agenterna kan för-bättra sitt arbete med spelare som har enmarknad på hemmaplan, även om de inteligger i den absoluta världstoppen.

jonas björkman vet redan nu vad somväntar när tennisracketen får sin givnaplats på hyllan. Agentbranschen, där hankommer att engagera sig inom företagetPodium.

– De är väldigt skickliga och stora inomfriidrotten med namn som Christian Ols-

son, Kajsa Bergqvist och Stefan Holm,säger han. Mitt uppdrag blir att etableraPodium inom tennisen genom mina kon-takter. Den stora fördelen med Podium är att de jobbar med ett begränsat antalspelare.

Jonas Björkman ser det som en stor för-del att ha en egen idrottskarriär i bagaget isitt kommande yrkesliv. Han säger sig hasett exempel på både bra och dåliga samar-beten. Han vet vad man bör bejaka ochundvika som spelare och vilken typ avhjälp spelare på olika nivåer behöver.

– När jag låg fyra i världen missademin agent att inkludera en vanlig klausulsom ger topp-tio-spelare rätt att omför-handla sitt kontrakt, i en uppgörelse medNike. Det misstaget tänker inte jag göra.

För att undvika att bli en kappvändar-

agent som bara tänker toppspelare harhan ambitionen att jobba långsiktigt ochta hänsyn både till spelarnas potential ochderas personliga kvaliteter. Enligt Jonasska en bra agent vara ärlig och ge varje spe-lare så mycket tid och assistans och inputsom det bara är möjligt.

– Om en agent inte kan ge sin spelaredet i tillräckligt hög utsträckning ska hanvara så ärlig att han släpper uppdraget tillnågon annan.

jonas tips till orutinerade spelare somstår inför sin första agentkontakt är attframför allt kolla runt bland andra spelareom vilket rykte och vilken erfarenhetagenten har.

– En agent kan lova guld och gröna skogar och att knyta upp en massa samar-beten, men i slutändan tar han kanske enså hög procentandel av det som kommerin att en annan lösning hade varit bättre,varnar Jonas Björkman.

Nina Wennerström är sedan i somrasstationerad i ett av Octagons Barcelona-

kontor. Det är därifrån hon sköter sittjobb, något som hon ser som ett drömjobbeftersom hon kombinerar egna idrottsligaerfarenheter och kunskaperna från ekono-miutbildningen på Handels i Stockholm.

– Jag har följt idrottens utveckling ochkommersialisering och insett att det är entidsfråga innan agenter efterfrågas i allthögre utsträckning – även i Skandinavien,konstaterar hon. Sport i dag är show busi-ness. Idrottsstjärnor är ikoner, precis somframgångsrika skådespelare och artister.Prispengarna, startgarantierna, spelarkon-traktens värden, medieexponering... all-ting växer. I takt med detta ökar också be-hovet av kunniga och professionellaagenter.

I Ninas stall finns allt från Grand Slam-segrare (Martina Hingis, Amelie Maures-

”Jag vill ge mina spe-lare uppmärksamhetnär det går tungt –när de vinner får detillräckligt med upp-märksamhet.

Nina Wennerström

54 Tiebreak nr 4 | 2006 www.tennis.se

mo och Jean Carlos Ferrero) till unga,lovande talanger. Hon säger sig ha olikaroller till sina respektive klienter.

– Till vissa är det endast en professio-nell relation; jag marknadsför dem ochförhandlar deras dealar med sponsorer.Till andra kan jag ha en mer vänskaplig relation.

ju yngre klienten är, desto mer fokuse-rar Nina på att utbilda, finnas till handsoch vara rådgivare i en värld som ofta kanvara förvirrande, tuff och krävande redanför den som är i tidiga tonåren.

– I samband med framgång föds ty-värr ofta såväl krav som avundsjuka ochpress, förklarar hon. Detta är absolut den tuffaste delen i en individuell idrottsom tennis. Det är viktigt att tidigt ha ettteam runtomkring sig som man kännerförtroende för, lyssnar på och mår bratillsammans med. Många nuvarande

proffs har haft detta redan från tidig ålder. Har man inte det är risken för ska-dor och utbrändhet stor.

Nina Wennerström är inte mycket förgeneraliseringar, som att agentbranschenbara vill tjäna snabba pengar. Hon talarogärna om spelare som säljprodukter,men medger utan omsvep att stjärnspela-rens livslängd är kort – och att hennesjobb går ut på att maximera spelarenskommersiella värde. När hon scoutar nyaspelare lägger hon in spelförmåga, fysik,mental styrka och personlig karisma i engryta och blandar om med sleven. Självsover hon med gott samvete varje natt.

– Men naturligtvis finns det både pro-fessionella och mindre professionellaagenter. Personligen tror jag det är svårtatt kunna agera långsiktigt i den här in-dustrin om man inte kör the fair way. Alltbygger i grunden på ett ömsesidigt förtro-ende.�

Alltid på plats. Nina Wennerström reser jorden runt åt agentföretaget Octagon. Under årets Båstadsturneringföljde hon bland annat slutsegraren och klienten Tommy Robredo.

maria sjarapova är utanjämförelse idrottsvärl-dens bäst betalda kvinna.Det förekommer visserli-gen olika uppgifter omhur myckethon tjänar. Men räknat i reklamintäkter, modell-

jobb och pr-uppdrag drar hon medskickliga agenters hjälp in någonstansmellan 220 och 250 miljoner kronor un-der 2006.

Kontraktet med nike ger henne enligtflera källor 10–15 miljoner dollar per år.

efter wimbledon-segern 2004,då hon fortfarande bara var 17 år, öpp-nades en helt ny värld för henne. Intres-serade sponsorer stod i kö för att teck-na mångmiljonkontrakt, bland andraMotorola och Canon. Sjarapova som”reklampelare” fick en enorm genom-slagskraft.

andre agassi har underde senaste åren varitherrtennisens högst avlö-nade stjärna. Hans samla-de reklamintäkter har le-gat på 20–25 miljonerdollar per år. När han nu

slutat har han fått mycket god konkur-rens av Rafael Nadal.

agassi har också legat i topp bland deavtal om startpengar agenterna för-handlat fram med tävlingsarrangörer-na. Han spelade knappast för under 250000 dollar per turnering. Inte sällan be-talade arrangörerna honom 500 000dollar. Och det bara för att ställa upp itävlingen.

pete sampras erhöllen miljon dollar (!!) istartpengar i en asi-atisk turnering förnågra år sedan.

Så nog finns det pengar att tjäna omman jobbar som agent i tennisvärlden.Med rätt ”klient” i alla fall.

Maria Sjarapova borde vara alla idrotts-agenters dröm. Om man företräder en stjärna med den statusen kan manräkna med att själv tjäna hyfsat medpengar.

Tennisens fetaste reklamkontraktoch andra tunga ekonomiska uppgörel-ser når svindlande höjder.

FETA KONTRAKT...

Text: Patrik Cederlund Foto: Bildbyrån

Slå in en julklapp för Svensk Tennis!

www.tennisfonden.se

������ ��� �� ��� �������

����������������������� �� ���� ������������������ ������������ ������� �������������� ���� ����� ��������� � ���������������� ���� ������������� ����� �!�����������������������������������"������#�� �����$���������� �� ��������%&�!� ������������� ����������� �������� ������ �������������� ������������ �������������� �'������� ������ �������������� ���������� ������ � ����(�����!��������)�����! ���������������)�(�� �� �#����!� � ������ �������� �������������� �� ������������������������������ ��������� �������� ���)������� ������������� ����������"�� �* ����� ����������)� ��������� �����!�� ���������� ������!����������������������������������(�����!����� �#���!��� ��������� ����������)��������)���)����������+,%

-������� ������������������� ������ ������ ��������� ������ ���������������������� �� �� �������������������������� ������� ��������������������������������� �'����� �� ����.//����� ��! ��������� ������0����� �������������������!����������� �������� ��! ����� �� � � � �*��������������� ������������0����� ��������������!��! ���� �

� �

����� �� ������������ ����������� �� �����������������)������ ����������������� �1��� �����������1�"1�����$��/2/(33/�%/�2/ �444 ��"������ ��

� � � �� �������������� ������ � � ������������������������������������������ ������� ����� � � ��������������������� ���� ����� � �� �������� �������� � � ����� ������ �� �������������������������� ����������� � � ��������������������������� �'�����������������!����� � � ������� ����� � ��� ��������!������5���������5������ � � ������������������� (�������� �������������������� � � ������������������ �������������� ��������� ������

Tiebreak nr 4 | 2006 www.tennis.se 57

plock

HÖRT PÅ EUROPEAN COACHES SYMPOSIUMI oktober arrangerade Svenska Tennisförbundet European Coaches Symposium i Lidingö tennishall.Total samlades 100 tränare och coacher från 31 länder i Europa.Text: Johan Thorselius Foto: Bildbyrån, Johan Wingborg

casper kamar, 14 år, TSK Malmen somfick Nadals tenniströja och svettband ef-ter matchen mot Pim-Pim och dessutomblev kompis med James Blake.

Hur gick det till?– Allt började när jag kollade in Nadals

träning med Thomas Berdych tidigare under Stockholm Open-veckan. När degick av banan sa jag ”Lycka till!” åt Rafaeloch hans tränare Toni. De blev jätteglada.Efter matchen mot Pim-Pim träffade jag

på Toni igen och sa att jag var ledsen attdet blev förlust. Då passade jag på att frå-ga om jag kunde få Rafaels svettband. Jagfick följa med ner i omklädningsrummetdär Rafael signerade svettbandet. Innanjag gick räckte han över tröjan också ochsa ”This is for you”.

Har du tvättat tröjan?– Nej, det vill jag inte. Jag ska sätta upp

den på väggen hemma i mitt rum efter-som den är för stor att spela i.

Varför är Nadal din idol?– Jag gillar hans attityd på banan och att

han kämpar på alla bollar. När han speladesina matcher så filmade jag spelet för attkunna analysera det hemma i lugn och ro.

När James Blake spelar i Kungliga brukardu sitta bredvid hans coach Brian Barker.Hur kommer det sig?

– Vi hade kontakt redan förra året och i veckan var jag och tittade på James trä-ning också. Då kände Brian Barker igenmig och bad mig komma och sitta bred-vid honom på läktaren när det var dagsför match. Han skojar alltid och säger attjag är deras maskot.

Åsa Svensson, f d proffsRob Antoun och fransys-kan Ann-Marie Rouchongjorde mest intryck på mig.I Frankrike jobbar manverkligen intressant när detgäller tjejers psykologi.

Man jobbar mindre med grupper och mermed enskilda tränare. När jag tänker efterså var det så jag ville ha det som ung.

Stefan Malmqvist, Djursholms TKIntressantast var nog Frank van Fraayen-hovens rön kring motorisk inlärning somsedan kom igen hos f lera föreläsare. Detvisar att det inte är någon idé att lära utoptimal teknik och rörelser, utan snarareatt lära spelarna anpassa sig till olika situa-tioner. Sedan måste teknikträningen

kopplas till taktiska mål för att bli effektivoch naturlig.

Javier Duarte, fd spansk DC-kapten ochcoach till Alex CorretjaVi inspirerades mycket av hur svenskarnaspelade på åttiotalet, tog det till Spanienoch gjorde det till vårt eget. Tjugo år sena-re tittar svenskarna på oss för att se hur vifår fram så många bra spelare.

I dag är det många, även i Spanien, somarbetar med volley och attackspel i tidigaåldrar. Tidigare jobbade vi alltid med ettstarkt baslinjespel först och adderade sedanfler egenskaper till spelet. Det ger spelarnaen mental tuffhet som jag tror är bra.

Steven Martens, DC-kapten för BelgienDet är viktigt att börja med mental trä-

ning så tidigt som möjligt. Det lär ungaspelare att kontrollera känslorna och sinkoncentration. Men man måste starta meddet mest elementära som andningen ochförmågan att spänna och slappna av imusklerna.

Klas Ivarsson, Åkereds TKIntressant att se fransmän-nens resultat med midi-tennisbollen. De använderden konsekvent i träningoch tävling upp till en vissålder. För oss blir det svåra-

re att försvara användandet när ungarnainte kan tävla med dem. Det är synd, förbarn utvecklar både bättre teknik, taktikoch känsla för spelet med en halvmjukboll.

NY FLUGATENNISHUNDARDen nya f lugan med rondellhundar hargett ringar på vattnet i Linköping. TK Sa-abs vaktmästare Ingemar Tilly har tillver-kat klubbhundarna Volly, Lobben ochLilla Smash. De står nu placerade i entréntill klubbens tennishall.

MAG

DALE

NA

SEKK

ENES

Pl

oc

kHallå där...

75 400 KRFÖR BORGS RACKETBorgs tennisracket från 1976 års Wimble-don gav högst utdelning när Rix FM höllstödauktion för Rosa Bandet på Tradera.com. Racketen såldes för 75 400 kr till en köpare i Göteborg. Hela auktionen in-bringade totalt 274 385 kronor till Can-cerfonden.

PLOCK

58 Tiebreak nr 4 | 2006 www.tennis.se

LARS

SO

NES

SON

TENNIS PÅ SCHEMAT I SVEDALASvedala TK har fått ordentlig fart på ung-domsverksamheten under det senasteåret. Med hjälp av Handslagspengar harklubben dragit i gång ett projekt tillsam-mans med skolan.

– Alla elever från ettan till sexan bjudsin till oss. Målsättningen är att alla ska fåprova på att spela tennis vid fem, sex till-fällen. En enda gång är ofta för lite för attfånga deras intresse, menar Lars Sonessoni Svedala TK.

Skolan schemalägger tennistimmarnasom ingår i gympaundervisningen.

– Det här projektet bidrar också till attmånga annars inaktiva barn får chansenatt röra på sig, betonar Sonesson.

Förra hösten drog klubben också i gångbåde tennislekis och minitennisskola. Ini-tiativet fick mycket god respons. Uppemot120 nya ungdomar har börjat spela i klub-ben.

BORG– EN I GÄNGET

ANRIK TENNISHALL I NORRKÖPING

Stockholms TK fick ett fint tillskott iett av serielagen under inomhussä-songen. Självaste tenniskungen BjörnBorg ställde upp i H 45-laget i divisionIII. Visserligen bara i dubbel, men än-då.

Att Borg var med i laget gick själv-fallet inte obemärkt förbi. Tidningar-na uppmärksammade hans och lagetspremiärmatch med mittuppslag ochtv-kanalerna var inte sena att haka på.

Stockholms Tennisklubb haregentligen bara två år på nacken, mensjälva tennishallen, där klubben huse-rar, har drivits sedan 1976 av JanneLundqvist. Alltså har hallen nyligenfirat 30-årsjubileum med stort partyför en massa inbjudna gäster.

– Björn Borg har spelat i hallen imånga år och är verkligen en i gänget.Här har vi så många profiler att ingenreagerar när de ser Björn komma hit,säger tränaren Christer Lundberg.

I mitten av november blev NorrköpingsTennishall byggnadsminnesmärkt av länsstyrelsen. Hallen är byggd 1929 ochen av de äldsta i landet. Den är välbevaradoch man spelar fortfarande tennis i den.

TENNISGÄNGET GJORDE EN SKIVADe är fyra kompisar som spelade ten-nis varje tisdag i Salk-hallen, John ochTorben Freytag, Fredrik Mattson ochMagnus Fagernäs. När en av dem skul-le bli pappa började de rocka i stället.Det blev ett debutal-bum: Little Red Snap-per. Dogma-style, sägerde själva, eller country-doftande popbagatel-ler med stämsång.

Pl

oc

k

•BÄSTA JULTIPSETSPELA TENNIS OCH BRÄNN KALORIER• Tid på banan för att bränna 150 kcal:

18 min.• Antal kcal på 10 min: 82 kcal• Antal kcal på 60 min: 492 kcal

Gäller för en person somväger 70 kilo. Väger dumer bränner du mer. Vägerdu mindre bränner dumindre.

Källa:AmericanCollege ofSports Medicine

VANDRINGSPRIS I VETERAN-SMSveriges Tennisveteraner har instiftat ettårligt vandringspris till bästa dam- ochherrklubb under veteran-SM inne och ute.Den klubb som vunnit f lest matcher un-der inomhus-SM i Göteborg och utomhus-SM i Båstad 2007 koras som segrare.

Carl Lindwall, Svedala TK, visar tennisens grunder för eleverna i Kyrskolans klass 2–3.

KlubbEl stöder svensk idrott. Bakom KlubbEl står Riksidrottsförbundet och Umeå Energi.

GE DIN KLUBB EN PRESENT!

Det fi nns två vinnare:

Du och din favoritklubb!

NYHET Teckna ett KlubbEl-avtal och slå två fl ugor i en smäll. Själv får du ett av Sveriges absolut bästa elpriser. Och så går upp till 360 kronor direkt till din favoritklubb. Du sparar pengar + klirr i klubbkassan. Dubbelt smart.

Teckna KlubbEl-avtal på www.klubbel.se eller ring 020-66 77 88

Umeå Energi är energi- och kommunikationsföretaget som sätter bra priser, god service

och tydlighet i första rummet. Det ska vara enkelt och tryggt att vara kund hos oss. Här

fi nns också förklaringen till att allt fl er hushåll och företag över hela landet nu väljer Umeå

Energi som sin elleverantör.

60 Tiebreak nr 4| 2006 www.tennis.se

TENTOROCH TENNIS

Att kombinera tävlingstennismed högskolestudier är enklarei USA än i Sverige. Särskilt omman har ett tennisstipendium.Arvid Puranen, 22 år, är inne påsitt tredje år vid Virginia Tech.Text: Philip Mårdh Foto: Dave Knachel

örst var han tveksam. Men i dag är Arvid Puranen gladöver sitt val att åka till Virginia Tech i USA och testa li-vet som student och collegespelare.

– Jag ångrar mig inte en sekund, säger Arvid. Idrott i USA har väldigt hög status och hittills har mina tre årgett väldigt många erfarenheter. Jag spelar tennis på högnivå och får dessutom en mycket bra utbildning.

Vi fångade Arvid när han precis hade kvalificerat sig, som enav 32 singelspelare, till collegetennisens National Indoor Cham-pionships. Där satte Trevis Helgeson från University of Georgiapunkt för Arvid Puranens tävlingsspel under höstterminen. Nästamatch på programmet blir tillsammans med lagkamraterna närhuvudsäsongen inom universitetstennisen drar i gång i januari.

– Förra året spelade vi 28 lagmatcher på våren, både borta ochhemma, berättar Arvid Puranen. Jag spelar etta i vårt lag men detär tuff konkurrens om de sex ordinarie platserna i laget.

Arvids och lagets mål den här säsongen är att kvalificera sig tillNCAA:s collegeslutspel i maj. Förra säsongen missade VirginiaTechs ”Hokies” precis en plats i slutspelet.

Arvid kvalificerade sig dock i singeltävlingen, där 64 spelarefrån hela USA platsar. Slutspelet avgjordes på det kända universi-tetet Stanford i Kalifornien.

– Det var ett evenemang i toppklass, säger Arvid. Jag förlorade iförsta omgången men hoppas på nya chanser, både individuelltoch som lag det här skolåret.

virginia techs herrlag rankas bland de 50 bästa skolorna i denhögsta collegedivisionen i USA. Det innebär träning sex dagar iveckan, två och en halv timme tennis per gång. Fysträningen skeri anslutning och utöver det står styrketräning på schemat tregånger i veckan.

– Det finns ingen individuell frihet i träningen utan laget kommer i första hand, förklarar Arvid. Coachen bestämmer upp-lägget. Hemifrån var jag mer van att påverka själv.

Skadar man sig i USA räcker det inte heller att bara hoppa överträningen utan en sjukgymnast undersöker skadan och avgör omden kräver vila eller behandling.

När laget spelar tävlingar kan det hända att man missar skolani f lera dagar, vilket ställer höga krav på den som vill lyckas medbåde skola och tennis.

– Det blir många sena nätter när man ska plugga i kapp efteren tennishelg och det krävs en hel del disciplin, berättar Arvid.

Totalt kan man representera ett universitet i fyra säsonger.På den tiden hinner man som regel ta sin amerikanska högskole-examen, en s k Bachelor of Science.

ett par år innan Arvid åkte till USA var han tveksam över nivånpå collegetennisen. Men efter många snack med erfarna college-spelare som kommit hem till Sverige blev han övertygad om attdet var fel uppfattning.

– Jag trodde inte att det skulle finnas möjligheter att satsa till-räckligt, säger Arvid Puranen. Men alternativet att stanna i Sveri-ge och tävla i kombination med högskolestudier var ju inte hellerrealistiskt.

Collegesport är mycket stort i USA. Särskilt amerikansk fot-boll, baseboll och basket som ofta direktsänds i tv. Tennisen fårbetydligt mindre uppmärksamhet.

– Vi får aldrig spela inför 60 000 åskådare men jag trivs bramed de 150 som troget dyker upp vid våra matcher, säger Arvid.

En förutsättning för majoriteten av de svenskar som vill spelacollegetennis är att hitta en skola som erbjuder ett tennisstipen-dium. De f lesta universitet erbjuder stipendium i f lera idrotter. �

Tiebreak nr 4 | 2006 www.tennis.se 61

FArvid kopplar av före träningen tillsammans med lagkompisarna Akil Burgess från Barbados och Brandon Corace från Florida t h. Totalt har Virginia Techs herrlag tio spelare det här läsåret. Laget är internationellt i högsta grad med två spanjorer, en ryss, två costaricaner och en barbadier. Och så Arvid från Sverige förstås.

62 Tiebreak nr 4 | 2006 www.tennis.se

Det är universiteten, och ibland privatpersoner, som finansierarstipendierna.

I USA betalar man en avgift för att plugga på universiteten.På Virginia Tech kostar det drygt 17 000 dollar per år att studeraom man inte är född och uppvuxen i Virginia. Är man”in-state” ärskolavgiften en tredjedel. Sedan tillkommer mat, logi och som ut-ländsk student naturligtvis f lygbiljetter. Liknande regler gälleröver hela USA. Men avgifterna varierar kraftigt.

– Mitt stipendium inkluderar skolavgiften, försäkringar, alltsom har med tennisen att göra samt större delen av mitt boendeinklusive mat, berättar Arvid. Jag behöver inte ta studielån utanklarar mig bra på det svenska studiebidraget.

det finns många olika sätt att få kontakt med de universitetsom erbjuder stipendium. Coacherna söker ibland upp spelare,både amerikaner och utländska talanger. Men för de f lesta hand-lar det om eget kontaktarbete.

– Jag kontaktade ett tiotal universitet som jag tyckte var intres-santa, berättar Arvid. Jag fick seriösa erbjudanden från tre skolortrots att jag sökte mig dit mitt i läsåret, dvs jag började på vårter-minen.

Till slut föll valet på Virginia Tech.– Det är en skola med ett vettigt tennisupplägg och ett bra aka-

demiskt anseende, säger Arvid Puranen. Den dåvarande assisteran-de coachen, Johan Sturk, var svensk vilket också avgjorde valde.

Arvid tycker dock inte att man ska låsa sig vid tanken att åkatill samma ställe som andra svenskar. Lagen är internationella ochman får lätt kontakt med nya vänner.

– Folk var väldigt tillmötesgående och lagkamraterna jätte-

schysta, minns Arvid om sina första dagar på skolan i januari 2004.– Men är det något jag skulle rekommendera är det att starta

på höstterminen.Virginia Tech University ligger i Blacksburg, ungefär 400 km

väster om Washington DC. Skolan är ett normalstort amerikansktuniversitet med cirka 25 000 elever. Ungefär var tionde elev är ut-ländsk. Skolan är känd för sina tekniska utbildningar. Arvid börja-de plugga till civilingenjör men inriktar sig nu mer på matte.

De f lesta studenter bor på skolområdet. Efter ett par år på”campus” valde Arvid att f lytta från korridorlivet. I dag bor hantvå kilometer från skolan och tar sig fram med cykel.

– Det var väldigt bekvämt att bo på skolan eftersom allting ärnära, säger Arvid. Men det tär att dela 13 kvadratmeter med nå-gon annan i för många år.

Skolarbetet går bra, tycker Arvid.– I USA läser man kurserna parallellt.Han tycker att upplägget liknar de svenska gymnasiestudierna

eftersom man har ett fast schema hela terminen. Proven har merformen av läxförhör i kombination med inlämningsuppgifter.Men studierna ar mer krävande och det är svårare att få högsta betyg.

När det gäller engelskan tyckte Arvid att det var svårt att ut-trycka sig skriftligt i början.

– Men jag kom in i det snabbt och på lektionerna var det aldrignågra problem att förstå.

Om allt går enligt planerna tar Arvid en Bachelor of Science imatematik 2007. Sedan planerar han att ge tennisen en chans.

– Nästa sommar ska jag åka hem och spela sommartouren ochsatsa hårt på tennisen i ett år, avslutar han.

COLLEGEDILEMMATCollegetennisen är avsedd för amatörer, dvs man får inte ha tjänat pengar på sin tennis innan eller under tiden som manrepresenterar sin skola. Det är dock en ständigt pågående dis-kussion om collegespelare som testat ett par år på den profes-sionella tennistouren utan att lyckas och sedan söker sig tillcollegetennisen för att få en betald utbildning.

Kutymen genom åren har varit att om man kan visa att kost-naderna under proffstiden överstigit intäkterna passerar mansom godkänd collegespelare och amatörspelare.

I dag är det upp till varje universitet att godkänna om rekry-terade spelare har tillräcklig amatörstatus. Här uppstår natur-ligtvis ett visst dilemma hos coacherna, som vill ha bästa möjli-ga spelare i sina lag. Ju bättre laget gör ifrån sig, desto störrechans till ett gott rykte och kanske en extra bonuslön.

– Vi måste hitta tydligare regler kring när en tennisspelarehar för stor erfarenhet från proffslivet, kommenterar DavidBenjamin från ITA, Intercollegiate Tennis Association, till ame-rikanska tennistidningen Tennis.

Arvid Puranen tycker att collegetennis bör vara en språng-bräda mot en proffskarriär i stället för en plan B för misslyck-ade proffs. Så fungerar det i synnerhet inom den amerikanskafotbollen och basketen.

– Jag tycker ändå att det är få spelare som har verklig erfaren-het från proffsspel på högre nivå, säger han. Och tuffa reglerfinns det. Som collegespelare får man inte ha spelat proffstäv-lingar efter att man fyllt 20 år, inte heller ha tagit mer än ett av-brott från studierna efter gymnasiet for att kvalificera sig förspel i NCAA:s divison 1.

En nyhet från och med hösten 2007 är att alla idrottsstuden-ter (inte bara tennis) ska godkännas som amatörer av NCAA.Det handlar om 140 000 nya idrottsstudenter varje år som sö-ker till amerikanska universitet och vill bli ”collegeathletes”.Inget litet jobb med andra ord.

Född: 1984Moderklubb:Luleå TKKlubb i Sverige:Upsala Studenters IFUniversitet: VirginiaTech University,Blacksburg, VirginiaStuderar till:Ingenjör

ARVID PURANEN

NCAANational Collegiate Athletic Association är den stora collegeorga-nisationen. NCAA är indelat i olika divisioner. Det är bara vinna-ren i division 1 som kan kalla sig collegemästare. Det finns ävendivision 2 och 3. Indelningen sker inte bara efter spelstyrka utanefter antal idrotter på skolan och antal stipendium. Skolor sominte erbjuder idrottsstipendium spelar i division 3.

Varje collegespelare får spela fyra säsonger. Om man börjarcollege efter sin 21-årsdag tappar man en säsong för varje 12-månadersperiod som inletts efter 21-årsdagen. Om du är 22,5 åroch börjar spela division 1 så får du bara spela två säsonger.

NAIAThe National Association of Intercollegiate Athletics organiserar280 mindre universitet. Här finns det inga åldersregler och tidi-gare var reglerna mer frikostiga när det gällde att ha spelat pro-fessionellt. I dag gäller amatörkravet som i NCAA. Konkurrenseninom NAIA är mindre.

NJCAAThe National Junior College Athletic Association ansvarar förtävlingarna för tvååriga Junior Colleges, skolor med lägre akade-miska krav. Efter två år på ett Junior College kan man fortsättasin utbildning på ett fyraårigt universitet.

Tuition Det kostar pengar att studera på ett amerikanskt universitet till skillnad mot i Sverige. Man betalar en avgift som heter tui-tion. Den kostnaden ingår som regel i ett stipendium. På VirginaTech är årsavgiften 3 400 dollar för att studera på heltid. Är man s k out of state-student eller utländsk medborgare är priset tregånger så högt. Till det kommer kostnader för mat, husrum,läromedel etc. På Harvard, som är en av USA:s toppskolor, ärmotsvarande avgift över 30 000 dollar per år.

läs mer om skolorna på www.collegetennisonline.com

Tiebreak nr 4 | 2006 www.tennis.se 63

BEGREPP:FRESHMAN ➜ förstaårsstudentSOPHOMORE ➜ andraårsstudentJUNIOR ➜ tredjeårsstudentSENIOR ➜ sistaårsstudentCREDIT ➜ poäng

ARVIDS BÄSTA TIPS✓ Ta kontakt med skolorna i god tid, nästan ett år i förväg. Det är otroligt mycket papper

som ska förberedas.✓ Du måste göra, och bli godkänd på, ett antal inträdesprov, bl a SAT och Toefel, för att

få ett stipendium.✓ Hör dig för med olika skolor och med olika kontakter innan du börjar söka. Skolorna

rekryterar i omgångar allt eftersom spelarna blir färdiga.✓ Börja på höstterminen i stället för på våren. Du kommer lättare in i både tennislaget

och i skolan.

SÅ FUNGERAR COLLEGETENNISEN

KL 7:30

styrketräningKL 9–12

lektioner13–15:30

tennisträning16–18

plugg18–19

middag19–

plugg

EN DAG PÅ VIRGINIA TECH

The Hokies gör sig redo för träning i inomhushallen där det finns sex tennisbanor. Alla banorna är utrustade med digitala videokameror sedan ett år tillbaka.The Hokies är namnet på alla studenter som representerar Virginia Tech i en idrott.

SWEDEN SPORT ACADEMY – Tennis Camp – är en professionell satsning på tennisträning. Alla tränare på lägret har bra erfarenhet och utbildning inom tennistränaryrket. Detta skapar ett läger med organiserad och professionell träning. Under lägret lägger tränarna mycket tid individuellt på varje spelare. Även DVD-film och tränarrapport spelar en viktig roll. Alla är välkomna - men antal platser är begränsade. Först till kvarn gäller. Plats: Sandared. En av Sveriges finaste tennisanläggningar. 25 meter från sandstränderna till vackra Viaredssjön. 7 banor. Datum: Camp 1: 25/6 – 30/6 Camp 2: 1/6 – 6/7 Camp 3: 27/7 – 1/8 Camp 4: 2/8 – 7/8 Målgrupp: 10-18 år. Inga antagningskrav – alla är välkomna. Kost & Logi: Minst 5 måltider per dag. Boende i nära anslutning till träningen. Pris: Läger 1-2: 4195:- Läger 3-4: 4495:- Avb. skydd: 150 kr. Med avb. skydd kan man boka av till en vecka före lägret. Mervärde: Försäkring, Sweden Sport Academys DVD-film, tränarrapport, teorimaterial, teorimapp, penna och T-shirt.

Partner Partner

På webben: www.swedensportacademy.com/tennis Vid frågor, mer information eller anmälan per telefon kontakta Gustav Einarsson på något av följande sätt: Telefon: 0470 – 79 46 36 Mobil: 0706 – 64 29 25 E-post: gustav@swedensportacademy.com

SWEDEN SPORT ACADEMY arrangerar läger inom fler idrotter på olika orter i landet. Lägrets profil är samma inom alla idrotter: Välutbildade tränare och professionell träning

Välutbildade tränare och professionell träning

Anmälan

Allmänt

www.sportacademy.se

Tiebreak nr 4 | 2006 www.tennis.se 65

Mikael PernforsMikael Pernfors är Sverigesmest legendariske college-spelare. Han spelade sittförsta år för Seminole Com-munity College i Florida1982. Pernfors vann college-mästerskapen för JuniorCollege i singel, dubbel ochsom lag och värvadessnabbt till division 1-skolanUniversity of Georgia.

Mikael vann sedan NCAAY:s collegemästerskapi singel 1984 och 1985 och var ankare i Univer-sity of Georgias lag som blev collegemästare1985. Lagfinalen på hemmaplan spelades infördrygt 16 000 åskådare. I dag är centercourtenvid University of Georgia uppkallad efter Mi-kael Pernfors och år 2000 blev han, som förstesvensk, invald i collegetennisens Hall of Fame.

Pernfors är en av få spelare som vunnit deindividuella collegemästerskapen två år i rad.

Simon AspelinSimon spelade för Pepperdine1993–1997. Han var rankadbland de 25 bästa i singel 1995,96 och 97. I dag har Aspelinetablerat sig som en topp-

spelare i dubbel och är rankad bland de 20 bästa spelarna i världen inom ATP.

Robert LindstedtLindstedt spelade ett år för Fresno State men bytte sedan till Pepperdine. Höjdpunkten varfinalplatsen i collegeslutspeleti dubbel 1998 med Kelly Gullett.

Lindstedt har under de senaste åren klättratsnabbt på ATP-rankingen i dubbel och är i dagrankad på topp-40.

Johan LandsbergLandsberg spelade för Univer-sity of Mississippi och gick till-sammans med Johan Hede ochMartin Sjöqvist till semifinal icollegeslutspelet 1997. Lands-

berg var rankad topp-10 i både singel och dub-bel. Landsberg nådde som bäst en ATP-rankingi singel på 48 i oktober 2000. Det året gickäven Landsberg i par med Simon Aspelin tillsemi i ATP-slutspelet i dubbel.

1. Stan SmithAmerikanen spelade förUniversity of SouthernCalifornia, USC, och vanncollegemästerskapen1968. Under sin proffs-

karriär vann Stan Smith US Open 1971och Wimbledon 1972.

2. John McEnroeMcEnroe valde faktiskt attbörja på Stanford Univer-sity efter semifinalen iWimbledon 1977. McEn-roe dominerade totalt och

vann collegemästerskapet 1978. Hanhar sagt att året vid Stanford betyddemycket för hans personliga utveckling.McEnroe vann totalt sju Grand Slam-titlar i singel och nio i dubbel.

3. JimmyConnorsConnors spelade förStanfords rivalskola UCLA. Connors vanncollegemästerskapen

som förstaårsstudent 1971 och precissom McEnroe nöjde han sig med ettår på college. Med facit i hand, åttaGrand Slam-titlar i singel och två idubbel, var det ett klokt beslut.

4. James BlakeHögaktuelle Blake harnått störst singelfram-gångar efter att ha spe-lat collegetennis efter1990. Blake spelade för

Harvard University 1998–99 och ran-kades som collegeetta i singel undersitt andra år.

5. Bob och MikeBryanBryan-bröderna speladetvå säsonger för StanfordUniversity. De vann lag-tävlingen 1998–1999. Boblyckades vinna samtligatitlar 1998 när han vannsingel, dubbel (tillsam-mans med Mike) och lag-tävlingen med Stanford.Efter två år blev bröderna

proffs och är i dag ett av världens bästadubbelpar.

6. LisaRaymondLisa Raymond har lyckatsbäst på damsidan efter tvåår vid University of Flori-da (1992–93) Hon vann

det individuella collegemästerskapetbåda åren. Raymond har som bäst ran-kats 15 i singel och är för närvarandevärldsetta i dubbel.

HISTORISK COLLEGEFINAL

1971 spelades finalen i collegemäster-

skapen mellan Jimmy Connors, UCLA,

och Roscoe Tanner, Stanford. Jimmy

Connors, 18 år, blev den förste spelaren

att vinna mästerskapen som freshman,

när han besegrade Tanner i fem set. 1971

års collegemästerskap spelades på Notre

Dame University i delstaten Indiana

och gäller för att vara det mästerskap

som haft flest talanger genom tiderna.

FRÅN COLLEGE TILLGRAND SLAM

LYSSNA PÅ JAMES BLAKE

I en webb-intervju på Tiebreak On-

line beskriver James Blake sina två år vid

Harvard University som en bra mellan-

station på vägen till proffstennisen.

– Jag flyttade hemifrån men hade en

organiserad och regelbunden träning

att gå till. Jag blev mer professionell på

banan och det var lärorikt att spela ten-

nis som lagsport. Men steget till ATP är

fortfarande det tuffaste i min karriär.

Vill du höra hela intervjun med

James Blakes under If Stockholm Open,

gå in på www.tennis.se.

Text: Philip Mårdh Foto: Bildbyrån,UGA Sports Communications

tiebreakguidenAnnonsbokning Mediagruppen telefon 035-27 11 90, fax 035-22 72 80

Tel: 08-755 17 70 www.kirschbaum-str ings .deKIRSCHBAUM RÄTT SENVAL!

Marknadsförs av:

Succé-senan från Tyskland i full sortering hos oss. 100 spelare på ATP:s topp 300-listan spelar med KIRSCHBAUM. 10 olika senmodeller fi nns. Ring för expertråd om senor, strängning o strängmaskiner. Vi söker återförsäljare, shopar och sporthandlare.

Tel: 08-755 17 70 • Fax: 08-446 54 99www.racket-shopen.se • Danderydsvägen 4, Djursholm

Nya utbyggda

Djursholm - Stockholm Open-strängare - En komplett tennisbutik!

Monofi lament senor! Competition och P2, den nya prisvärda senan!

Wilson, Head, Prince, Yonex, Babolat -rackets. Nike, Adidas och Yonex skor.

Vårens nyheter – nu i butiken!

TennisPlanet söker VD

TennisPlanet är Europas största leverantör av tennisartiklar med verksamhet i nio länder. TennisPlanet Sverige är en del av denna verksamhet med försäljning i Sverige och Norge.

TennisPlanet Sverige säljer tennisartiklar via Internet, postorder och butik till privatpersoner, klubbar, förbund och företag i Sverige och Norge. TennisPlanet är Sveriges ledande leverantör av tennisartiklar via postorder. Vi bedriver all verksamhet från Ängelholm med försälj-ningskontor, butik och lager. Vi har ett nära samarbete med samtliga ledande tennisleverantörer.

Arbetet består bland annat i att leda en expansiv verksamhet och en växande organisation genom delaktighet i den löpande försäljningen och genom ansvar för personal, marknadsföring, försäljning, leveran-törer och kontakter med Europakontor i Holland.

Vi söker en person som kan leda TennisPlanets organisation under expansion. Du skall trivas i kontakten med andra människor, ha lätt för att uttrycka dig i tal och skrift såväl på svenska som på engelska. Du skall ha arbetserfarenheter från försäljning, marknadsföring och ledningsarbete samt ha grundläggande kunskaper inom tennis.

Skriftlig ansökan tillsammans med löneanspråk skickas per e-post till bengt@tsnab.net eller per brev till TennisPlanet/Tennisservice Nordväst AB, Heimdallgatan 33, 262 71 Ängelholm, senast 31/1-07.

Frågor besvaras av Bengt Helmersson, telefon 0431-43 11 30. Mer information om TennisPlanet finns på www.TennisPlanet.com.

Tel: 08-459 15 30 · Fax: 08-664 38 88 · serviasport@hotmail.com

SERVIA SPORT AB

The most wanted string in Sweden!

Marknadsförs i Sverige av:

I över 15 år har den varit Sveriges mest sålda tennissena!För cirka 5 år sedan bytte den namn till Premium 133 & 128.

Än idag kallar de fl esta den TOA GOLD!

Nu är den tillbaka, med sitt ursprungliga namn:

TOA GOLD

Tel: 0175 - 309 30. www.hotellhavsbaden.se

WEEKEND, SPA & KONFERENS I ROSLAGEN.

Paket Nyponros 1375:-/person inklusive EM -kaff e-buff é, trerätters middag, logi och frukostbuff é.

Boka gärna till en skön SPA-behandling!

Njut av vår ”Nyponros”Koppla av mellan himmel och hav

TENNIS I BÅSTAD www.tenniscamp.se

Tennisläger båstad

17:e året

Juniorläger 1 17-21 juniJuniorläger 2 25-29 juniJuniorläger 3 22-26 juliVuxenläger 5-8 juli

För info och anmälan: www.tenniscamp.se, Tel. 0431-369 567

Vi säger inte att vi är störst, bäst, eller vackrast.Däremot kan vi lova: vi är riktigt bra på tennisläger

(annars hade vi inte haft fulla hus 16 år i rad)

Kolla in vår hemsida !!

TB0406 left.indd 1 06-11-27 16.10.40

AUKTIONVar med i vår auktion och bjud på märkesvaror av bästa sort!

PENTAX Optio W20, vattentät och robustkamera för äventyrarePENTAX W20 är en perfekt kamera för en aktiv familj. Kameran ärvattentät och du kan även ta bilder under vattenytan. Men användden även i skidbacken eller skidspåret utan att behöva vara räddatt förstöra den med våt snö.• 7 MP • 3x optisk zoom • Vatten- och dammtät• Bra videofunktion med skakreducering • Stor skärm • Bra videofilmning • Ny porträttautomatik• Svenska menyer och svensk bruksanvisning • Kameran levereras med inbyggt minne 21,9MB, uppladdnings-

bart batteri med laddare, USB-kabel för anslutning till dator,AV-kabel för anslutning till TV samt handlovsrem.

Vi har 10 kameror, värda 3.000:-/stinkl. alla tillbehör

Kupongen sänds till Forma Publishing Group AB, 721 85 Västerås.Märk kuvertet: Auktion Tiebreak 4/06. Måste vara oss tillhandasenast den 15/01 2007. Du kan även faxa på: 021-19 45 12.Om mitt/mina bud accepteras, betalar jag angivet belopp via postgiro,varefter leverans sker (ca 4 veckor) till den angivna adressen (inomSverige). Budet/buden är bindande.VAR GOD TEXTA!All kundinformation såsom namn- och adressuppgifter m m behandlas med hjälp avmodern informationsteknik och lagras hos Forma Publishing Group/Tiebreak

Namn ..............................................................................................................................................................

Adress .............................................................................................................................................................

Postnr/Ort ...................................................................................................................................................

Tel dagtid ................................................................. Mobil .....................................................................

Namnteckning .........................................................................................................................................

>> BUDKUPONG <<

KLIPP UT OCH SKICKA IN KUPONGEN IDAG! FÖR MER INFO SE WWW.PENTAX.SE

1.......................................................kr bjuder jag för PENTAX K100Dvärde 10 000:-/st

2................................................kr bjuder jag för PENTAX Optio W20

värde 3 000:-/st

Tiebreak 4/06

ANNONSSIDA

1

Bestäm hur mycket du är beredd att betala. Fyll i belopp,namn och adress på budkupongen och skicka den till oss.Vi vill ha ditt bud före den 15/01 2007. Om du har det högs-ta budet underrättar vi dig senast den 22/01 2007. När dubetalat varan skickar vi den till dig, fraktfritt inom Sverige*(fri frakt gäller inte till öar utan broförbindelse).

Om du lagt exakt samma bud som andra läsare låter vilotten avgöra. Angivna priser är rekommenderade ca-priser. Varje återförsäljare har rätt att fritt bestämma prisoavsett vad som angivits. Lokala avvikelser i handeln kanförekomma. Anställda på Forma Publishing Group AB/Tiebreak får ej delta i budgivningen.

PENTAX K100 D med 2 objektivPENTAX K100 D är en prisbelönad systemkamera med vilken duenkelt tar bilder som imponerar.Tack vare automatiken lämparden sig mycket bra för nybörjaren, men tack vare alla möjlighetertill manuella inställningar även till den mer avancerade fotogra-fen. En viktig detalj för både nybörjaren och entusiasten är kame-rans inbyggda antiskakfunktion som ger skarpa bilder även om duinte håller kameran helt still.• 6 MP • Antiskakfunktion • Kan användas med alla äldre PENTAX objektiv • 11-punkts autofokus • Stor skärm • Svenska menyer och svensk bruksanvisning • Till Tiebreak levereras kameran med två objektiv (DA 18-55

och en telezoom DA 50-200) , 4 st uppladdnningsbara batte-rier med laddare samt ett 1 GB minneskort.

Vi har 5 kameror värda 10.000:-/stinkl. alla tillbehör

2

68 Tiebreak nr 4| 2006 www.tennis.se

teknik & taktik

En vinnande hoppsmash ser enkelt ut på tv. När man får smash-läge på banan gäller det att avgöra. Här tittar vi närmare på hur Filip Prpic, reserv i det svenska Davis Cup-laget mot Brasilien, slår enhoppsmash. Han slår smashen med bra placering och kraft.

HOPPA OCH SMASHA

Här sträcker Filip höger ben kraf-tigt för att trycka av från under-laget.

Armarna och racketen är kvari U-formen. Axeldiagonalen, dvs linjenmellan axlarna, är bakåttippad och högeraxel befinner sig lägre än den vänstra.Ett vanligt fel hos spelare med en sämresmash är att axeldiagonalen är horison-tell.

Hemligheten bakom en brasmash är tidiga förberedelser.Här har Filip förberett slagetexemplariskt med bra balans,

sidan mot nätet och genom att hålla löstoch avslappnat i racketen med ett conti-nentalgrepp (hammargrepp).

Så fort Filip ser en ankommande lobbroterar han överkroppen bakåt tills väns-ter axel pekar mot nätet. Han förflyttarsig bakåt med stora steg samtidigt somhan lyfter armarna uppåt så att under-armarna och racketen bildar en U-form.För att lättare komma rätt till bollenpekar han mot den med vänster hand.

Förflyttningen bakåt bromsas genomatt höger fot sätts kraftigt i marken medett s k stämsteg.

Filip befinner sig nu i luften sam-tidigt som racketen faller nerbakom ryggen med hjälp av enböjning i hand- och armbågs-

leden. För att underlätta överkroppensframåtrotation rör sig vänster arm fram-åt, den fungerar som en balansstång, tillsden pekar rakt fram. Vänster arm fortsät-ter sin rörelse ner mot underlaget (foto4) för att sluta till vänster om kroppen(foto 6). Armens medrörelse påminnerom hur en isprinsessa drar in armarnamot kroppen för att öka rotationshastig-heten i en piruett.

För att få bättre ”häng” i upphoppetoch bibehålla balansen börjar Filip en s ksaxrörelse med benen. Det betyder atthöger ben sparkas framåt och vänsterben rör sig bakåt.

2 31

Racketen faller ner bakom ryggen

Tippa axel-diagonalen bakåt

Text: Ernst Larsson Foto: Bildbyrån

Tryck av från underlaget

Fötterna brett isär

Peka mot bollen

Tiebreak nr 4 | 2006 www.tennis.se 69

ERNST LARSSONär en av Sverigeskunnigasteexperter inomtennisteknik.Han har framförallt bidragit medinsikter i bio-mekanik, dvs hur olika fysiska lagar påverkarspelarens presta-tion. Ämnet stu-derade Ernst närhan läste tillgymnastikdirek-

tör på GIH. I dag är han anställd chefstränare iHelsingborgs TK och ofta anlitad vid SvenskaTennisförbundets tränarutbildningar.

Ernst Larsson har också skrivit SvenskaTennisförbundets officiella teknikbok ”Tennis-teknik”.

Träffen sker framför kroppen.Här är det viktigt att huvudet ärhögt, kroppen sträckt och attbenen fortsätter sin saxrörelse.

Rackethuvudets vinkel, och i vilkenriktning racketen rör sig igenom träffen,bestämmer bollens placering i sid- ochdjupled.

Den sista explosiva snärten får mangenom att underarmen proneras ochhandleden snärtas framåt. När under-armen roterar (höger hands tumme vridsframåt) kallas det för pronation. Om dujämför foto 4 med foto 6 kan du se hurFilip pronerat höger underarm. För attspelaren ska kunna utnyttja underarms-pronationen och handledsböjningenmåste han/hon hålla löst och avslappnati racketen med ett continentalgrepp.

Efter träffen landar Filip på väns-ter fot samtidigt som höger fot-sula pekar bakåt för att behållabalansen. Han tar därefter några

snabba steg fram mot nätet.Racketens kaströrelse bromsas succes-

sivt upp med en mjuk genomföljning islagets riktning. För att motverka attarmbågsleden översträcks avslutar hanslaget med att högerarmen är böjd i arm-bågsleden samtidigt som underarmenpronerat färdigt. Om du jämför Filipsavslutning och förberedelser (foto 1) kandu se att han roterat axlarna 90–100 gra-der framåt. Det är ett bra kännetecken fören spelare med en bra smash.

5

Axeldiagonalen tippas nu uppåt-framåt vilket drar med sig högeraxel och armbåge framåt-uppåt. När racketen fallit ner

bakom ryggen och racketknoppen pekarmot bollen kastas racketen mot bollen ien accelererande rörelse.

Kaströrelsen tjuvstartar med att höf-ten roteras framåt och fortsätter sedanmed att racketen accelererar mot bollenpå högkant för att precis före träffen vri-das framåt. För att höftrotationen ochkaströrelsen inte ska blockeras är det vik-tigt att kroppsrotationen fortsätter så attkroppen är framåtvänd i träffen. För att fåstor kraft med liten muskelinsats är detviktigt att slagarmens armbåge befinnersig högt både före och efter träffen.

4 6

1. BÄTTRE ”HÄNG”Har du svårt med benens sax-rörelse beror det ofta på dåligbalans i smashen. Träna därförpå att trycka av från under-laget med höger fot. Hoppaupp och landa på vänster.Svårighetsgraden kan sedanstegras tills du, under förflytt-ningen bakåt, kan trycka avfrån underlaget med ett kraf-tigt frånskjut. Därefter kan dugöra upphopp med den bakre(högra) foten och landa på denfrämre. För att få bättre ”häng”i smashen, träna på saxrörelsermed benen, dvs den bakre foten sparkas framåt och denfrämre rör sig bakåt.

2. ATT KOMMA RÄTT TILL BOLLENHar du svårt att läsa och kom-ma rätt till bollen i smashenkan du be din partner om lob-bar som du fångar med denhand du normalt håller racke-ten i. Ställ dig på servelinjenmed vänster sida mot nätet,lyft båda armarna uppåt tillsde bildar en U-form. Peka motbollen med vänster hand ochrör dig i riktning mot den an-kommande bollen. Fånga denmed höger hand. Fortsätt övatills du utan problem fångarbåde lätta och svåra lobbar.

3. BÄTTRE TIMINGÄr det svårt att hitta timingeneller den rätta känslan för rack-etens kaströrelser har du fördelav att öva badminton. Håll ibadmintonracketen med ettlöst och ledigt continental-grepp och slå därefter någrasmashar i lugnt tempo. Försökhitta känslan. Ju lösare du hål-ler i racketen, desto mer snärtfår du i slaget.

3 SMASHTIPS

Träffen framförkroppen

Landa påvänster fot

Kasta racketen mot bollen

70 Tiebreak nr 4 | 2006 www.tennis.se

Tennisspelet blir snabbare och snabbare.Det ökar kraven på alla som spelar att röra sigsnabbare på banan, orka mer och orka längre.

I Tiebreaks sista avsnitt i en serie om ten-nisspänst visar Mari Andersson från Helsing-borg tre övningar som ökar din explosivitet.

Övningarna kräver att du regelbundet körtövningarna från avsnitten förberedande styr-keträning (Tiebreak nr 1), stärk dina fotleder(Tiebreak nr 2) och bålstabilitet (Tiebreak nr3). I följande övningar är tekniken viktigare änatt belasta för tungt.

1. KAST RAKT UPPEn övning med medicinboll som hjälper dig att skapa kraft. Du tränar många muskler i kroppen som är viktiga i explosiva momentpå banan. Använd en medicinboll på 1–4 kilo. Börja med lätt belast-ning, ett kilo för barn och två kilo om du är vuxen, tills du hittat tek-niken. Sen kan du jobba med en tyngre boll på upp till fyra kilo.

2. INKASTEn övning som framför allt utvecklardin kraft i serve och volley. Du kan kastamot en vägg eller göra övningen meden kompis som kastar tillbaka. Använden boll som väger 1–3 kilo.

startläge

Gå ner i startläge med axelbrett mellan fötternaoch knäna böjda i 90 graders vinkel. Håll magenspänd och ryggen i rak linje, lätt framåtböjd.

Hoppa upp i ett explosivt hopp samtidigt som du kastar bollen rakt upp i luften. Lätta från golvet och följ efter bolleni hoppet så högt du kan. (Du ska lyfta från golvet.)

Orkar du inte lyfta dig från golvet så gör så gott du kan.På sikt kommer du att träna upp styrkan så att du klarar det.

Landa jämfota och var uppmärksam på var bollen dimperner. Låt bollen studsa en gång, plocka upp den och upprepaövningen.➜ Antal övningar: 3 x 10

startläge

Ställ dig på tå och lätt bakåtlutad. Formakroppen som en båge. Spänn magen. Sjunkner något i knäna. Släpp armarna bakomhuvudet med medicinbollen i händerna.

Ta full fart och kasta bollenframåt med kraft. Avslutagenom att flytta tyngd-punkten framåt och landamed 1–2 steg framåt.➜ Antal övningar: 3 x 10

Text: Magdalena Sekkenes Foto: Carl Magnus Johansson

SKAPA FLER HÄSTKRA

Tiebreak nr 4 | 2006 www.tennis.se 71

startläge

Ställ dig i samma startposition som i övning 1,med lätt böjda ben, axelbrett mellan fötterna.Håll magen spänd och ryggen i rak linje. Håll istången och starta med händerna i knähöjd.

FTER – BLI EXPLOSIV

Accelerera uppåt och sträck ut kroppen, medhänderna kvar i knähöjd. Lätta från golvet.Det är först nu som armarna gör något. Där-efter kommer du snabbt in under skivstången

genom att föra fram armbågarna. Puta utmed rumpan och böj knäna samtidigt.Återgå med armarna till startläget.➜ Antal övningar: 3 x 10

1. Hur ofta ska man fysträna i re-lation till antalet tennistimmar?

– Som nybörjare eller barn börfysträningen utgöra 50 procentav träningen. Barn är man upp tillcirka 12 års ålder.

2. Ska man fysträna under en in-tensiv tävlingsvecka?

– Absolut! All modern forsk-ning hävdar vikten av fortsatt

fysträning även under tävlings-säsongen.

– Hur mycket beror sedan på din aktuella träningsdos förövrigt.

– Men minimidosen bör varatvå pass i veckan.

3. Ska man enbart träna fys nå-gon period under ett tennisår?

– Fysträningen MÅSTE vara

med under hela året. Man bördessutom ha en eller två perio-der under året då man enbart körfys. Många i världseliten har för-stått detta, men i Sverige är detfortfarande relativt ovanligt. Ensådan period kan vara på mellan2 och 4 veckor.

4. Hur märker man att man blivitstarkare?

– På flera olika sätt. Bland annat genom att man accelererarbättre på banan, man är explosi-vare och spänstigare samt orkarmer i ytterlägen.

– Om man vill testa sin fysiskanivå bör man inte göra det oftareän var åttonde vecka. Det bör gö-ras av någon som har erfarenhetatt fystester.

4 FRÅGOR TILL RONNY KVIST

3. LÄTTA STYRKEVÄNDNINGAREn koordinativt utmanande övning hämtad från den olympiskatyngdlyftningen. Idrottsmän på toppnivå brukar vara väldigtstarka i den här övningen. Börja med en stång som väger 5–10 kilo. Inom friidrotten heter redskapet skolstång.Öka vikterna successivt men fokus i övningen är att utföra den explosivt. Det är viktigare än att öka belastningen.

sista sidan

SVENSKA TENNISFÖRBUNDETHemsida: www.tennis.seE-post : info@tennis.se

GeneralsekreterareTony Wiréhn, tony@tennis.se

BåstadskansliMr G:s väg 2269 34 BåstadTelefon: 0431-783 90,fax: 0431-756 84

AdministrationPetra Bramsell-Lindgren,petra.bramsell@tennis.se

EkonomiassistentBirgitta Karlsson,birgitta.karlsson@tennis.se

Assisterande sportchefChrister Sjöö,christer.sjoo@tennis.se

TävlingsblocketHenrik Odervall,henrik.odervall@tennis.seTove Kjellertove.kjeller@tennis.se

Ranking, licenser och resultatTenBis AB, telefon: 0431-41 77 82,fax: 0431-41 77 90,tavling@tenbis.com

StockholmskansliLidingövägen 75115 41 StockholmTelefon: 08-450 43 10,fax: 08-664 66 06

GeneralsekreterarassistentLena Dahlkild Berggren,lena@tennis.se

KlubbansvarigMichael Brobeck michael.brobeck@tennis.se

SportchefMikael Stripple,mikael.stripple@tennis.se

CoacherMaria Strandlund,Fed Cup-kaptenmaria.strandlund@tennis.se

Johan Hedsberg, Team Twilfitjohan.hedsberg@tennis.se

Julius Demburg, pojklandslagetjulius.demburg@tennis.se

Jonas Svensson, flickor och pojkarupp till 14 årjonas.svensson@tennis.se

Mats Wilander, Davis Cup-kapten

Joakim Nyström, Team Catella,ass Davis Cup-kapten

72 Tiebreak nr 4 | 2006 www.tennis.se

• ”Nu blir det en buckla till.” av LarsNopp, Märsta

• ”Lockpriser har man ju hört talas om. ”av Gunnel Olson, Skattkärr

• ”Oj var det bara ett lockpris” av BertilJensell, Lerum

• ”Lägga locket på, va då?” av Sven Hed-lund, Ockelbo

• ”Man kan ju inte bara lägga locket påvid en sådan här tillställ-ning ” av KristinaRosqvist, Landskrona

De fem bästa bidragen fårboken ”Your Way” av ErikLallerstedt

Vad sa Sjarapova?BÄSTA SVAREN I TIEBREAKS LÄSARTÄVLING

CORI

NN

E D

UBR

EUIL

�Nu blir det en

buckla till.

Catharina Enocsson, ÅkarpJohanna Andersson, ÅkarpIngela Östlund, GävleHelene Eriksson, NorrköpingKristin Rosqvist, LandskronaJosefin Fontana, UppsalaFran Jonsson, SkövdeArne Carlzon, FröviBengt Lidström, UmeåTeo Ottosson, Växjö

Nästa Tiebreak kommer 14–16 mars 2007

Gott Nytt År!

INKÖPSSTÄLLENAdidas Sverige: 08-599 291 00Drivanshopen; 0431-710 29H2O: 08-531 80 900Intersport: 036-36 00 00Lacoste/GSL AB: 031-727 24 60Nike: 08-444 70 00Puma: 042-19 71 00Röhnisch Sportswear: 019-32 16 00Team Sportia: 021-17 22 40Tecno Pro/Intersport: 036-36 00 00Tennisshopen: 031-16 81 00

UTLOTTNING

TAKTIK-PASSET

UTLOTTNING

CHARAD-KORT

Karolin Andersson, ÅkarpMedina Subasic, SkövdeÅgot Byström, GamlebyElisabeth Tornéus, GävleDavid Sollenberg, Eskilstuna

Hellberg

är det i dagens knivskarpa konkurrens nödvändigt medidrottslig specialisering för att nå översta världseliten?

Eller går det fortfarande att kombinera olika sporter mednästintill maximal framgång?

Ett är säkert: i forna tider fanns möjligheter att lyckas påskilda fronter.

Hammarbys pantervige Sven Bergquist, vars berömmelseplussades på av sång- och musikgruppen Vårat gäng, vaktadelandslagets fotbollsmål 35 gånger och hann dessutom med30 blågula uppdrag som ishockeyback. Till detta ska fogas attden oförliknelige ”Svenne Berka” var mycket framståendeockså i bandy och handboll.

I Orvar Bergman hittas ett annat lysande exempel påsplittrad koncentrationsförmåga. Örebro SK:s fältherre är enav våra främsta fotbollsbackar genom tiderna (han belönadesmed Guldbollen 1958 och representerade Sverige i 94 A-drabbningar). Enligt initierade källor var han dock minst li-ka skicklig i bandy där han under 19 landskamper hann medatt bärga både silver och brons i VM.

inom tennisen har det funnits gott om mångsysslare.Wimbledons allra förste vinnare Spencer Gore var egentli-gen bättre i cricket än i tennis och fick övertalas att ta medsig racketen till anläggningen vid Worple Road. Där vannhan i konkurrens med 21 andra britter, mycket tack vare ettvasst volleyspel. Till saken hör att Gore även besatt god musi-kalitet – bland annat trakterade han mandolinen med bravur.

Bengt Grive var inte tävlingsaktiv i tennis (däremot ut-märkt som tv-kommentator i sporten), men 1951 blev hanbåde svensk och nordisk mästare i bordtennis. Sex år tidigarehade denne bollvirtuos erövrat den inofficiella SM-titeln isällskapsdans (han föredrog själv att kalla det för moderndans)! Om det kan intressera någon hette partnern VanjaOlsson. Hon kom från Hammarby och var född 1910.

kombinationen pingis–tennis har två synnerligen promi-nenta brittiska företrädare.

Först och främst fenomenet Fred Perry som knep VM-guld i herrsingel i bordtennis 1929 och sedan blev förste

manlige tennisspelare att vinna de fyra Grand Slam-turne-ringarna i tennis. Kan ni tänka er J O Waldner som mästare iUS Open nästa år eller Maria Sjarapova som VM-etta i bord-tennis?

Fred Perry – Wimbledonbäst 1934–36 – var känd för sittbubblande självförtroende. I ett av sina kapitel i jubileums-boken ”Svenska Tennisförbundet 100 år”återger Patrik Ceder-lund den store engelsmannens mest kända citat.

Efter en av otaliga segrar utbrast Pery inför alla som ville höra på:

– Tack gode gud att jag inte behöver möta mig själv i dag!

då vm i bordtennis 1957 genomfördes i Kungliga Hallen i Stockholm var blonda Ann Haydon en av förgrundsfigu-rerna. Med bistånd av sitt frappanta bollsinne kämpade honsig fram till tre finaler (singel, dubbel och mixed) – bara föratt förlora samtliga i fem set!

Sedan sadlade hon om till tennis och gifte sig med lands-mannen Pip Jonas. Om makens namn har något med det hela att göra låter jag vara osagt, men hur som helst blev honen av 1960-talets giganter inom damtennisen med vinster påRoland Garros 1961 och 66 samt i Wimbledon 1969.

tennis och golf är också en gångbar konstellation. Såledeshar två Wimbledonmästare (amerikanerna Ellsworth Vinesoch Bob Falkenburg) lyckats strålande på golfbanor världenöver, och den alls icke obekante Ivan Lendl har också hävdatsig hyggligt – även om han har åtskillig distans till interna-tionell toppklass.

För att avsluta denna lilla genomgång av idrottsprofilermed tänjbara register tänkte jag ta fram en sann historia frånvårt västra grannland.

En viss Frithjof Pryds – kallad Bassen i vänkretsen – sva-rade för den fullständigt osannolika prestationen att bli bäst i Norge både i backhoppning (mycket svårt) och tennis(mindre krävande).

Hyllad som champion i såväl backhoppning som tennis:vad säger man om en sådan rar hybrid?�

74 Tiebreak nr 4 | 2006 www.tennis.se

IDROTTSHYBRIDER MED STATUS

Björn Hellberg ärtennisoraklet från Laholm som skildrattennis i över fyrtio år.Han är också känd som deckarförfattare och som domare i ”På spåret”.

POST

TID

NIN

G B

Ret

urad

ress

:Fo

rma

Publ

ishi

ng G

roup

721

85 V

äste

rås

�� � ���� ���� ����� � ��

������������ ������ ����������� �������

������ ������

����� �� ���� ��� ���� ��������������

������������ �� ������ � � ������������������� �������������������