t i d n i n g e n p å r i n g ö n N°5 2 0 1 7

RINGÖN OCH MUSIKEN, SANNING ELLER MYT?

NISTOR OM CHALMERISTER OCH MEKANIKER

125 ÅR I KAFFETS TJÄNST

3

DET RÖR PÅ SIGDET BLEV SOL I ÅR IGEN. Och det kom omkring 13 000 nyfikna göteborgare till årets Ö-fest. Det var varm stämning och en skön blandning av människor i alla åldrar. Fint! Men det viktigaste, och roligaste av allt, var att över 30 företag från ön hjälptes åt att fixa kalaset. För Ö-festen handlar om gemenskap. Att lära känna fler människor på ön och att göra något kul ihop. För en del av oss är det bara en social grej, för andra är det marknadsföring och för ytterligare några är det den bästa försäljningsdagen på hela året. Ringön blir en utan tvekan bättre plats med mer samarbete. Tillsammans kan vi påverka staden och driva frågor som är viktiga. Tillsammans kan vi göra affärer. Och tillsammans kan vi utveckla ön till en stadsdel där det är kul och inspirerande att jobba, och trevligt utanför arbetstid också. Bergstrands och Vega är ett typiskt exempel. De håller på för fullt med att skruva ihop en kaffe-öl. Premiär nu i dagarna. Men det kan precis lika gärna betyda ett handtag i vardagen, som när Dalfrid blixtsnabbt ryckte in och rörde ihop några burkar senapsgult och djungelgrönt när Sandra på Ringöns gröna skulle måla sofforna hon byggt av lastpallar (som hon fått av snälla grannar.) Längre fram i tidningen kan du läsa om Circle island, ett nytt projekt som handlar om just samarbete på ön. Och apropå Sandra, du har väl inte missat hennes nyinvigda trädgård på Järnmalmsgatan? Den blommar nog ett tag till. Strax intill står ett containerkök som serverar luncher från hela världen på tisdagar, onsdagar och torsdagar. Läs mer om det på sida 7.

DET RÖR PÅ SIG.

HÄLSAR MATILDA, REDTOP OCH FILIP PÅ SALTET.

Utgåva 5/2017

Årgång 2

Redaktionell Produktion OTW

RedaktörerSaltet & Hanna Rasmuson

FormAmanda Kallin

IllustrationMarion Igorra

Om SaltetSaltet på Ringön sitter i det gamla saltlagret längst ner på Stålverks gatan och jobbar med Ringöns utveckling. Självständigt men med stöd av kommunen. Business Region Göteborg är huvudman och Saltet är en del av Göteborgs 400-årsjubileum 2021.

TryckExakta print

Ansvarig utgivarePatrik Andersson, Business Region Göteborg AB

ÄgareBusiness Region Göteborg AB

BesöksadressStålverksgatan 2, Ringön

Kontaktinfo@saltet.org

saltet.org

T E X T : H A N N A R A S M U S O N F O T O : J E N N Y I N G E M A R S S O N

REPORTAGELEDARE

MÅNGA KÄNNER NÅGON SOM KÄNNER NÅGON SOM HAR REPLOKAL PÅ RINGÖN. LIKA MÅNGA HAR DANSAT TILL TECHNO HÄR. DET ÄR LÄTT ATT DRA SLUTSATSEN ATT OMRÅDET NOG ÄR FULLT MED REPLOKALER OCH MUSIK. MEN HUR STÅR DET EGENTLIGEN TILL MED DEN SAKEN?  

Kristian Anttila har haft studio på Ringön i över tio år, men var nyligen tvungen att flytta.

MUSIK MYTELLER

T E X T : S A L T E T

4 5

i stan där det är skittätt med band och replokaler, min uppfattning är att det är väldigt utspritt. Några repar i Mölndal, några i Sandarna och några på Musikens hus, säger basisten Jacob Snöbohm.

I K O R R I D O R E N U TA N F Ö R känns det som att man har hamnat på ett ovanligt högljutt hotell. Dörrarna är också mycket riktigt hämtade från ett hotell i Lysekil och har alla olika rumsnummer. Stefan von Knorring och Sebastian Dahlsten började med att hyra ut sju rum när de drog igång Musikfabriken 2012, sedan dess har de blivit fler och förhoppningen är att utöka ytterligare. – Jag hade länge haft en idé om att starta en replokals - verksamhet. Jag spelade själv i band förr och minns hur svårt det var att få tag på lokal i den här stan, säger Sebastian. Rummen i Musikfabriken är mellan 17 och 35 kvadrat-meter. I november tillkommer fyra nya rum och då kommer verksamheten sammanlagt kunna erbjuda 25 replokaler. Och det är långt ifrån något problem med efterfrågan. – Vi får mejl och samtal varje dag från folk som vill hyra ett rum, eftersom vi har fullbelagt får man sätta upp sig på en väntelista, säger Sebastian.

PÅ E N A N N A N D E L AV Ö N lutar musikern Kristian Anttila en röd cykel mot ett stängsel. För den som räknar replokaler och studios på Ringön blev det en plats mindre i ekvationen när han förlorade sin lokal här för ett halvår sedan. Den låga tegelbyggnaden med gröna dörrar på Kolgruvegatan var då tvungen att utrymmas på grund av det dåliga taket. Efter tolv år på samma plats fick Kristian Anttila säga adjö till sin studio. →

MU S I K FA B R I K E N G Ö R I N T E M YC K E T väsen av sig på utsidan, men som på många andra ställen på Ringön pågår det febril verksamhet innanför väggarna. En till synes anonym dörr ser först ut att leda till en skräpig återvänds-

gränd, men så hörs något som skulle kunna vara en D-takt på avstånd och ännu en dörr dyker upp innanför bråten.

H Ä R H Y R R E P LO K A LSV E R K SA M H E T E N Musikfabriken ut sam-manlagt 21 replokaler. På andra våningen bakom dörr nummer 2 repar bandet Craving Clouds sedan ett och ett halvt år tillbaka. – Det är skönt att vara på Ringön för det är inga pro-blem med grannar. I vår förra replokal, som vi blev kickade från, fick vi bara repa på kvällarna eftersom den låg i ett kontorshus. Här kan man köra på hur ofta man vill, säger Staffan Godman som spelar gitarr och sjunger i bandet. Men det är inte Craving Clouds som står för D-takten i huset, de spelar hård pop med retroinslag och på väggarna hänger affischer med The XX, The Vaccines och The Who. Golvet är täckt av mjuka mattor och små blinkande lampor i blått, gult och rött lyser upp rummet. Två till tre gånger i veckan kommer de hit och repar, men att de hamnade på just Ringön var ren slump. – Vi fick ett tips från våra förra replokalsgrannar. Ingen av oss hade särskilt bra koll på att det fanns ett kulturliv på Ringön när vi flyttade hit. Vi visste typ att det var ett industriområde, säger Staffan. Att Ringön skulle vara just en musikstadsdel är dock inte en bild någon av dem känner igen sig i. – Egentligen tror jag inte att det finns någon plats

Staffan Godman är gitarrist och sångare i bandet Craving Clouds som repat på Ringön i ett och ett halvt år.

STENKOLSGATAN LIGGER ÖDE. DET ENDA TECKNET PÅ LIV ÄR FÅGLARNA SOM CIRKLAR RASTLÖST ÖVER STENA RECYCLING OCH NÅGON SOM DRAR IGEN EN GARAGEPORT LÄNGRE NER PÅ GATAN.

”VI FÅR MEJL OCH SAMTAL VARJE

DAG FRÅN FOLK SOM VILL HYRA

ETT RUM.”

” EG E N T L I G E N T R O R JAG I N T E AT T D E T F I N N S

N ÅG O N P L ATS I STA N DÄ R D E T Ä R S K I T TÄT T

M E D BA N D .”

FA K TA C R AV I N G C LO U D SCraving Clouds består av Viktor Sundin, gitarr och sång, Jacob Snöbohm, bas och sång, Charles Hansson, trummor och Staffan Godman, gitarr och sång. Den 10 november spelar Craving Clouds på Café Hängmattan tillsammans med Ian Persson.

Craving Clouds hoppas att den lite ruffiga miljön på Ringön kommer att bevaras, de repar hellre bredvid en sopcentral, som i nuläget, än i ett businesskvarter.

MUSIKEN PÅ RINGÖNV I U N D E R S Ö K E R H U R M Y C K E T M U S I K D E T F I N N S P Å Ö N

6 7

M U S I K FA B R I K E Nmusikfabriken.se

J O N AS R AT H S M A Nelements-series.com

C R AV I N G C LO U D Sfacebook.com/cravingclouds

K R I ST I A N A N T T I L Akristiananttila.com

Kristian Anttila debuterade 2003 och senaste skivan, Rum

4 Avd. 81, släpptes 2016.

Sebastian Dahlsten och Stefan von Knorring har hyrt ut rum på

Ringön sedan 2012.

– J A G Ä R VÄ L D I G T K Ä N S L O M Ä S S I G T bunden till den här platsen. Det känns som mitt kvarter och jag har levt i en lustig symbios med hantverkarna här. När de lämnat framåt tre på eftermiddagen har jag kommit hit, och sen har vi löst av varandra framåt fem på morgonen igen. Efter att ha sonderat terrängen på studiolokaler i flera månader insåg han att utbudet är lika dåligt idag som när han flyttade till Ringön. I dagsläget håller han till i Kallebäck men förhoppningen är att kunna komma tillbaka. – Från mitt perspektiv som kulturutövare är det en väldigt bra plats. Jag känner mig kreativt hemma här och av den anledningen vill jag tillbaka hit. Det är lite stökigt, rörigt och brokigt, det stämmer bra överens med min tankeverksamhet, säger han. Närmsta grannarna i musikbranschen som han känner till är producenten och musikern Lablaza ett kvarter bort, i övrigt kommer musikutövare och musikintres-serade mest hit för att gå på fest eller för att handla datorkomponenter. En av Ringöns stora fördelar är att man kan låta hur mycket som helst men det finns få personer som stör tillbaka. Samtidigt tycker Kristian att potentialen skulle kunna förvaltas betydligt bättre. – Möjligheterna finns ju här. Ingen att störa, lite lagom ruffigt, bra kommunikationer, cykelavstånd och förhoppningsvis rimliga hyror. Det är generellt spartanskt och nedgånget på ett sätt som min yrkes-grupp sällan har ont av. Det är ingen musikstadsdel i nu-läget men det skulle definitivt kunna bli det, säger han.

M U S I K FA B R I K E N S S N A RT 2 5 R E P LO K A L E R gör helt klart sitt till den procentuella andelen replokaler på Ringön, men ett replokalskluster gör ingen musikstadsdel. Att det händer saker i musikväg på Stenkolsgatan är desto mer sant. I Kokokakas lokaler har musikern Markus Hasselblom just färdigställt en studio, och längst ner på gatan bygger Jonas Rathsman och Jonas Quant, två producenter och dj:s, sammanlagt sju nya studios. Jonas och Jonas plan är att skapa en hub för producen-ter och musikskapare. – Vi vill forma ett musikkollektiv där man kan dra nytta av varandra. Som det ser ut nu finns det få såda-na ställen i Göteborg, säger Jonas Rathsman. Utöver det egna arbetet hoppas de sedan kunna hyra ut tillfällig studioplats och kompetens till artister och skivbolag som har behov av till exempel en inspel-ningsplats eller en studiotekniker. – Målsättningen är att ha en eller två permanenta stu-dioplatser uthyrda inom någon månad. Så just nu är det mycket byggande. Men jag älskar att bygga, däre-mot gör jag kanske mindre musik än vad jag borde i nu-läget. Jag har varit ute och samlat drivved till väggarna som jag har satt upp i stället, säger Jonas Rathsman.

” MÖJLIGHETERNA FINNS JU HÄR. INGEN ATT STÖRA OCH LITE LAGOM RUFFIGT.”

AT T M U S I K E R O C H T E K N I K E R skapar nya gemenskaper som mynnar ut i nya band och konstellationer är givet-vis en extremt bra förutsättning för ett rikt musikliv. Johan “Redtop” Larsson som driver klubben Puster-vik och är en del av Saltet menar dock att om en plats ska bli en väsentlig del i en stads musikliv krävs också ett offentligt sammanhang. – Att det finns ett visst antal studios och replokaler här innebär ju egentligen inte mer än att det är många band som repar här. På samma sätt som att det finns många ateljéer på Ringön men bara ett ställe där man ställer ut konst. Svartklubbar i all ära men vår för-hoppning är att det i framtiden kommer att finnas ett eller flera spelställen här. Då kan man nog på allvar börja prata om Ringön som en viktig del i Göteborgs musikliv, säger han.

MAN SKULLE KANSKE KUNNA sammanfatta frågan om huru-vida det finns ett bubblande musikliv på Ringön med ett nja. Men det är absolut på väg att hända spän-nande saker i musikväg i området och det finns stor potential för ytterligare kreativ verksamhet. – Saltet har fått förfrågningar från etablerade studio- ägare och musiker som är intresserade av Ringön vilket är roligt. Det behöver finnas många olika verk-samheter på Ringön för att det ska kännas levande. Området har bra förutsättningar för att rymma både små oetablerade scener och större musiklokaler. Och samlar man många människor med ett gemensamt intresse på samma ställe och ger dem en plats att mötas på, då kan ett plus ett bli tre, säger Johan Larsson. ☻

” DET FINNS STOR POTENTIAL FÖR YTTERLIGARE KREATIV VERKSAMHET.”

TILL JASMINE SOUFI SOM PROJEKT-LEDER HISINGENS MATINKUBATOR CONTAINER KITCHEN.

MERX STORAGE ÖPPNAR PÅ RINGÖNPÅ DAG E N T R E Å R efter den stora branden på Manufakturgatan är Merx fastigheters nya hus klart för inflyttning. Enligt Mikael Hallberg, VD på Merx fastigheter är inflyttningen planerad till den 4 december. Inriktningen är små förråd mellan 1–8 kvm för både privatpersoner och företag och verksamheten kommer drivas under namnet Merx self storage. Fastigheten som syns från flera håll på Ringön är ett annorlunda nybygge på ön och en stark kontrast till många av de äldre fastigheterna. Merx har även via detaljplanen fått möjlighet att bygga högre än många andra fastigheter och närmar sig den högsta punkten på ön. Håll ögonen öppna i november om ni är intresserade av förråd.

FEM FRÅGOR

Jasmine, projektledare för Container kitchen tillsammans med kocken Ridhima som serverar nordindiskt.

FISKVAGNEN PÅ RINGÖGATANI A P R I L B Ö R JA D E M P F I S K I M Ö L N DA L sälja fisk på Ringögatan. De har haft sin beredningslokal på Ringön i flera år och tyckte det var kul att testa hur en försäljning över disk skulle fungera. MP Fisk har två vagnar sedan tidigare, en i Åsa och en i Vallda. Nu har fiskvagnen flyttat in i Kyl & service gamla lokaler på Ringögatan 8b. Där kan du köpa fisk, äta mat (en mindre servering som ska bli större på sikt). Här finns även ett rökeri och så vill Magnus hyra ut lokalen och köket till de som är intresserade på sikt.

VA D Ä R C O N TA I N E R K I TC H E N ?

– Ett kök som drivs i en container med lunch-servering några dagar i veckan. Ibland har vi oetablerade kockar i luckan, ibland har vi folk som driver andra företag och restauranger som vill testa ett nytt koncept, en ny idé eller en ny marknad.

N I Ä R E N M AT I N KU BATO R , VA D Ä R D E T ?

– Vi arbetar med att stötta folk som vill starta företag på Hisingen. Våra målgrupper är unga, utrikesfödda och kvinnor, av anledningen att det är där vi har sett störst behov – men andra får också vara med. I matinkubatorn finns ett kök där man kan få testa sin matidé, sälja sina produkter och möta gäster. Eftersom köket är ett godkänt tillagningskök kan det även använ-das av den som har andra idéer inom mat, som bakning, smoothies, müsli eller för att ta fram marmelader. En matinkubator innehåller också mer än bara ett kök, till exempel företagsråd-givning och kurser.

H U R S M A K A R M AT E N I C O N TA I N E R K I TC H E N ?

– Många kommer från andra länder än Sverige och har valt att använda mat från sitt hemland som ett koncept. Här lagas mycket bolivianskt, ivorianskt och mat som kanske inte är jättetill-gänglig på restauranger annars. Det som är det unika med att komma hit är att det i hög grad är oetablerade företagare och kockar. Det gör också att vi har ett genuint utbud, det är inte kommersiellt, snarare en personlig passion.

VA D H Ä N D E R N Ä R D E T B L I R K A L LT ?

– Vi kommer att ha kvar köket, men kommer kanske att flytta in inomhus. Tanken är att vi ska prova olika saker och det är lite svårt att vara utomhus när det är kallt. Håll utkik på vår instagram containerkitchengbg.

M AT I N KU BATO R NMatinkubatorn är en av de insatser som EU-projektet One stop future shop genomför på Hisingen. Har du idéer inom mat och behöver tillgång till ett kök för att testa dem kan du kontakta Container kitchen. Du hittar containern på Järnmalmsgatan.

HÄNT PÅ RINGÖN

Ö P P E T T I D E R N A Ä R M Å N DAG – F R E DAG K L . 1 0 – 1 7

T E X T O C H F O T O : S A L T E T

HÄNT PÅ RINGÖN

8 9

T E X T : C A R O L I N E W I D E N H E I M F O T O : J E N N Y I N G E M A R S S O N

INTERVJU

MED KAFFE I BLODETTHOMAS MYRÉN ÄR FJÄRDE GENERATIONENS KAFFEROSTARE PÅ BERGSTANDS KAFFEROSTERI PÅ BESSEMERGATAN 4.

B E R ÄT TA , VA D Ä R E N P O DTA X I O C H H U R F U N K A R D E T ?

– Det är en liten, eldriven taxi för korta resor i stora städer. Du bokar och betalar med en app. Och det är sjukt billigt! Att åka podtaxi kostar tre öre per meter – helt utan framkör-ningsavgifter, tidstariffer och sånt. En kilometer kostar 30 spänn med andra ord.

H U R KO M N I PÅ I D É N ?

– Den föddes egentligen när Uber Pop slog igenom. Deras tjänst var superbillig och tek-niskt smart. Men de hade helt glömt bort håll-barhetsaspekten. Dieselbilar och tveksamma arbetsförhållanden kändes inte lika modernt som resten av idén. Så vi bestämde oss för att dra igång Bzzt. Lika tekniskt smart och billigt – men dessutom miljövänligt, kundägt och med bra villkor för förarna.

K A N V I TA E N P O DTA X I I G ÖT E B O R G ?

– Ni kunde det. Vi testkörde tjänsten i Göte-borg 2015 och 2016. Men nu har vi lanserat i Stockholm och måste fokusera på det ett tag. Vi har typ 50 taxipodar där – och nästan 80 förare. Kanske kommer vi tillbaka till Göteborg nån gång. Det vore kul. Inte minst för att vi bor här själva.

VA R F I N N S N I I ÖV R I GA VÄ R L D E N ?

– I Stockholm. Och i Lerum! Vi kör ett litet pilotprojekt där under hösten, tillsammans med kommunen, Västtrafik och ett gäng andra före-tag. I framtiden vill vi såklart öppna i fler städer i världen. Det känns som att vi behövs överallt.

HAR NI SETT DEN LILLA, LILLA BILEN?EN NY TAXIFORM HAR UTVECKLATS PÅ RINGÖN. VI STÄLLDE FYRA SNABBA TILL ANDERS HEGERFORS KREATIVT ANSVARIG PÅ BZZT.

Bäst före: Se flaska

Starköl. ALC. 8,5 VOL.%

Innehaller kornmalt

vegabryggeri.se

8,5 VOL.% / 33 CLSedan 1934 star Sjömanshustrun

talmodigt vid hamnen. Stormar

och piskande regn har genom

aren gjort hennes bronshud än

vackrare. Hon väntar på ett skepp vars resa kantats av

samma prövningar; tropiska

oväder som förädlat lasten med

kaffebönor, humle och malt. De

tre förenades i Bergstrands

Monsooned Porter, med smaker

lika okontrollerbara som havets

nyckfullhet. Sedan dess har

Göteborg inte varit sig likt,

men kvinnan vid havet väntar

obevekligt pa nästa last. Bergstrands Monsooned Porter

7350088

050071

Hurra, nya lampor! Lyser upp Järnmalmsgatan i höstmörkret. Ny fin kaj på Stålverksgatan.

Podtaxin som uppfunnits på Ringön har numera flyttat till Stockholm.

SALTKAJEN – EN NY BRYGGA PÅ RINGÖNA N I TA L I N D B E R G M E D FAST I G H E TS B O L AG E T SÄ LTA är initiativtagare till att kajen vid Båtakuten längst ner på Stålverksgatan har fått ett nytt utseen-de och funktion. Tanken är att bryggan skall serva tre olika verksamheter. De verksamheter som hyr av Sälta ska kunna nyttja bryggan när de behöver transportera saker och folk på älven, mittendelen ska även i fortsättningen vara en plats för Båtakuten och den bortre delen kommer fungera som båtplatser för privatpersoner. Och vem vet kanske är det här som Ringöns framtida färja kan lägga till?

BYG G E T Ä R E T T SA M A R B E T E mellan företagen, Hamn & sjö, BESAB, Berg- & betongtätning och Aqva power.

LÖRDAGSMARKNADF. A . T. M A R K E T STÄ L L E R T I L L M E D M A R K N A D PÅ T E M AT

M O D E , KO N ST O C H T EC H .

VA R ? Stenkolsgatan 5. N Ä R ? Sista lördagen varje månad.V I L L D U VA R A M E D O C H SÄ L JA ?

Hör av dig till: hello@atacac.com

VEGA <3 BERGSTRANDSFÖ R STA M Å N DAG E N I D EC E M B E R släpper Vega brygge-ri sin tredje porter. En kaffeöl som är ett lokalt samarbete med Ringöns egen kafferostare Bergstrands Kafferosteri. Kul tycker vi! Vega är också nominerade till Svenska Designpriset i kategorin bästa förpackningsdesign för sina ti-digare etiketter. Det är Alex Ristoris illustrationer som de tävlar med. När den här tidningen är ute har det avgjorts och vi håller tummarna!

”EN KILOMETER KOSTAR 30 SPÄNN.”

HÄNT PÅ RINGÖN

Fot

o: B

zzt

10 11

DEN GIGANTISKA RECEPTMASKINEN i Bergstrands kafferosteri kan härbärgera 20 sorters bönor åt gången. Med några knapptryck kan man få en mängd olika blandningar och för tillfället försöker Thomas Myrén blanda till en egen version av klassikern

mocka java. Han har köpt in bönor från Indonesien som ska ha rätt smaksammansättning, men det krävs flera tester för att fastslå om bönan håller rätt smak genom olika tider på året. Bönorna rostas, mals och blandas med andra sorter för att få till precis rätt recept. – Maskinen köpte vi 1985, från ett rosteri som lades ner i Bergen. De är i plåt, så de håller ett tag, säger Thomas Myrén. Han är fjärde generationens kafferostare. Två av hans brorsbarn är också inom företaget just nu. Namnet Bergstrand försvann redan vid första gene-rationsbytet, då grundaren Emil Bergstrands dotter Margit gifte sig med Pontus Myrén. Deras son Per, som alltså är Thomas och brorsan Claes pappa, kallas i företagshistorien för ”kaffekonstnären”. Det var också han som byggde upp kontakterna med Göteborgs krögare. Restauranger och kaféer är fort-farande de viktigaste kunderna.

– Vi försökte med livsmedelshandeln ett tag, men det blev inga pengar. Det var inte riktigt vår grej, säger Thomas. Då riktade vi in oss på restaurang. Vi har testat en massa olika lösningar de senaste åren, och till och med varit nära konkurs några gånger.

R O ST E R I E T L ÅG T I D I GA R E i centrala Göteborg, men när Operan skulle byggas i början av 90-talet var de tvungna att flytta på sig. Kommunen gav dem några olika förslag och bröderna fastnade för Ringön. Det var både nära till kunderna inne i stan och till E6:an där leveranserna kom. Den mest dramatiska händelsen sedan flytten sked-de 2009. Halv tre på natten ringde vaktbolaget och sa att brandlarmet verkade ha gått någonstans i lokalen. Thomas kastade sig i bilen direkt. Branden hade startat i ett elskåp och redan tagit sig ordentligt. Hela rosteri-delen brann. – Då hade vi precis startat ett samarbete med Spendrups. Morgonen efter fick vi ringa och tala om att hela produktionen hade brunnit. Det var inte så kul. Det samarbetat föll sen av andra skäl, det är

"VI ÄR MER SOM EN TOMTEVERKSTAD ÄN

EN INDUSTRI." – Maskinen köpte vi 1985, från ett rosteri som lades ner i Bergen. De är i plåt, så de

håller ett tag, säger Thomas Myrén.

Bönorna rostas, mals och blandas med andra sorter. Det krävs flertalet tester för att se till så att en böna håller måttet smakmässigt.

inte riktigt samma sak att sälja kaffe som att sälja öl. Men vi avslutade som vänner. Efter det byggde Bergstrands upp organisationen på nytt. – Det gäller att vara på rätt ställe. Till kaféer och restauranger kan vi ge ett bättre urval och en bättre service än vad de stora bolagen kan. Vi kan blanda till särskilda sorter för kaffeautomater. På det sättet är vi mer som en tomteverkstad än en industri. ☻

KAFFEBÖNOR OCH TESORTER FRÅN HELA VÄRLDEN SKEPPAS TILL BERGSTRANDS KAFFEROSTERI. DE HAR ROSTAT KAFFE I FEM GENERATIONER, OCH PLANERAR ATT FORTSÄTTA I MINST FEM TILL.

" VI FICK RINGA OCH TALA OM ATT HELA PRODUKTIONEN HADE BRUNNIT."

Efter 125 år i kaffebranschen har Bergstrands en rad kaffesorter i portföljen, och allt finns under samma tak – både lager och kaffeproduktion.

B E R G ST R A N D S K A F F E R O ST E R IGrundades 1891 av Emil Bergstrand. Köper in kaffe-bönor från hela världen, som de rostar och blandar till egna sorter. Bjuder grannarna på en särskild Ringörabatt. Företag som verkar på Ringön får 30 procents rabatt och kan hämta kaffe dagen efter beställning. Bergstrands äger också livs-medelsgrossisten Sackeus.

A D R ES S Bessemergatan 4, bergstrands.se

RINGÖNS KAFFEROSTERIK A F F E T S S O M R O S T A T S O C H B R Y G G T S I G E N E R A T I O N E R

12 13

M E N D U H A R O C K SÅ BYG GT S JÄ LVA M OTO R CY K E L N ?

– Jag använde en gammal ram från en Harley Davidson från 30-talet. Motorn andas 30-talsdesign, så jag ville hålla lite samma era på resten av motor-cykeln. Sen byggde jag en egen framgaffel som är en chopperversion av Harleys gafflar från 30-talet. Stuket på motorcykeln är 60-talschopperstil men jag har använt delar och inspiration från 30-talet.

Ä R D E N PÅ R I N G Ö N N U ?

– Nej, jag tror att den är i Kalifornien. Efter att jag vunnit åkte den till en annan utställning på östkusten som heter Brooklyn invitational. I december ska den till en show i i Japan som heter Mooneyes. Mooneyes har faktiskt en filial i Mora som går av stapeln i mars, så kanske kommer den dit också.

VA D H Ä N D E R N U , VA D B L I R N ÄSTA P R O J E K T ?

– Jag har inte tänkt så långt, det blev så mycket tid i verkstaden under den perioden så det är skönt att vila ett tag. Men jag går och funderar, det kommer komma något nytt. ☻

T E X T : H A N N A R A S M U S O N F O T O : P R I V A T

INTERVJU

RINGÖN I USA

VÄ L KO M N A H E M , H U R M Å R N I ?

– Tja, att komma hem till gråa, lätt folk-tomma Göteborg, till 12 graders hällregn och arbete är inte precis upplyftande… om man jämför med att vara ett gäng kompisar som hela dagarna gör jävligt

roliga grejer i ett sprudlande folkhav, bland palmer, öknar och massor av likasinnade. Ölen var lite kallare där också.

U S C H JAG B E K L AGA R , M E N H U R M Å R B I L E N ?

– Bilen har det bra. Den har det bättre än vi där den står i ett garage bland grapefruktträd, palmer och swimmingpool. Dessutom höll den ihop. Inget gick sönder!

B ES K R I V K Ä N S L A N AV AT T KÖ R A PÅ E L M I R AG E .

– Hmm. Säg så här, efter långt över 100 000 mil på allmän väg, körning på sjöisar, bonnarally på grusväg, riktigt snabb körning på Autobahn och efter att ha farit runt på olika asfalterade raceba-nor med både bil och MC kan vi bara säga: Inget är som El Mirage. Det är svårt att beskriva. Man nästan svävar över marken, det känns som en slags kombination av att köra motorbåt och köra bil på snö med sommardäck. Väldigt, väldigt annorlun-da. Och svårt. Att det sedan dammade in i kupén så det blev dimmigt var också en ny upplevelse.

H U R G I C K S JÄ LVA R AC E T ?

– Vi fick bilen genom både tullen och SCTA:s säkerhetsbesiktning, vilket verkligen inte var lätt! Sedan fick två av oss köra sina rookie runs. Det var nästan så långt vi kunde komma. Vi hade aldrig ambitionen att slå något rekord eftersom vi visste att vi först var tvungna att köra våra rookie runs, och de är hastighetsbegränsade. Alla fick inte köra på grund av olika teknikaliteter. Vi hann inte med att sy upp overaller och vi hittade ingen som var i rätt storlek för Kalle. Magnus ryggrad var för lång så SCTA- inspektörerna tillät honom inte att köra med nuva-rande stolposition.

VA D H A R VA R I T D E T BÄSTA M E D D E N H Ä R R ESA N ?

– All denna positiva amerikanska framåtanda. Alla öppnade sina företag, privata garage och hem för oss. Medtävlare, SCTA-inspektörer – alla hjälpte oss verk-ligen att komma igenom de tuffa reglerna och vi fick låna pick-up och trailer gratis.

VA D H Ä N D E R N U , KO M M E R N I BYG GA E N N Y B I L ?

– Dags att planera för nästa steg och samla pengar. Vi kommer att behöva utveckla bilen, och oss själva, under ett par år framöver för att få den redo för re-kord och att köra 233mph. Den måste bli tyngre, få annan momentkurva och nya däck. Vi behöver inte bygga en ny bil, men däremot justera-prova-tävla, justera-prova-tävla… repeat. ☻

I ETT GARAGE PÅ RINGÖN BLEV BILEN SALT SLUSH TILL. DÄREFTER TOG HÅKAN BJÖRNSSON, ANDERS KARLSSON, MAGNUS BÖRJESSON OCH KARL-JOHAN EKMAN MED SIG SIN SKAPELSE TILL USA OCH KÖRDE RACE I DEN KLASSISKA SALTÖKNEN EL MIRAGE. VI VILLE SÅKLART HÖRA HUR DE HAFT DET.

I november 2014 påbörjade Salt Slush projektet med att bygga om en gammal Amazon. Drygt tre år senare hade den förvandlats till en körklar landspeed-racerbil.

S CTASCTA står för Souther california timing associations och är det förbund som är ansvariga för regler och rekord för de land speed race som hålls på El Mirage.

Gå tillbaka i arkiven och läs mer om Salt Slush i Ö-Posten 3. Eller besök deras blogg blog.saltslush.se

” ÖLEN VAR KALLARE DÄR.”

R E DA N I Ö - P O ST E N 3 kunde du läsa om Martin Carlgrens chopperbygge. Du hittar tidningen på Saltet.org. För fler bilder se Martins instagram @ringochopshop

Ö-POSTEN RINGDE UPP MARTIN CARLGREN SOM HAR VUNNIT PRIS FÖR SIN CUSTOM-MOTORCYKEL I DEN AMERIKANSKA MOTORCYKEL- SHOWEN BORN FREE OCH BAD HONOM BERÄTTA ALLT OM HUR MAN BYGGER EN VINNANDE MOTORCYKEL.

tidigt 1900-tal och på 30-talet var de väldigt framgångs-rika inom racingmotorcyklar. De var världsledande och vann alla möjliga tävlingsklasser. Sen kom andra världskriget och plötsligt försvann all fokus från racing. När kriget var slut var det svårt att komma ikapp igen, men avdelningens huvudkonstruktör Folke Manner-stedt tillverkade en motor på 500 kubik som gjordes i 35 exemplar 1947, i samband med det började det gå rykten om att det också fanns ritningar för en motor på tusen kubik. 1948 stängde de ner racingklassen och ryktena dog ut.

. . . T I L LS D U H I T TA D E D O M ?

– Först hittade Husqvarna-entusiasten Gösta Svensson dem. När Folke Mannerstedt dog 1987 fick Gösta gå igenom hans dödsbo och hittade hur mycket ritningar som helst, varav några var ritningarna på en tusenkubiksmotor. För ett år sedan kom jag i kontakt med honom via min kompis Magnus och fick på så sätt tag i dem. De var halvfärdiga så först ritade vi klart dem och därefter tillverkade jag den första mo-torn efter ritningarna, det känns väldigt häftigt. Nu håller Magnus på att bygga den andra motorn.

GR AT T I S T I L L V I N ST E N , H U R K Ä N N S D E T ?

– Tack! För mig var det en vinst bara att få inbjudan och att stå på samma arena som de andra personerna som var med. Sen att jag vann också var bara en enorm bonus. Det kändes overkligt först, det tog

ett par dagar att förstå det.

FÖ R D E N S O M I N T E Ä R H E M M A I C H O P P E R -VÄ R L D E N , VA D Ä R B O R N

F R E E FÖ R TÄV L I N G ?

– Det är den största tävlingen för custom-motor-cyklar i världen. Grundarna är två killar som hade varsin MC-blogg och var tidigt ute med att skriva om chopperkulturen och motorcyklar. De bestämde sig för att starta en träff och i år hölls den för nionde gången. Showen har 35 000 besökare per dag, det är som en jättestor festival. Det finns ett VM för motorcykelbygge, men det är inte närmelsevis så stort som detta.

B E R ÄT TA O M D I N M OTO R CY K E L , V I S ST F I N N S D E T E N S PÄ N N A N D E

H I STO R I A BA KO M M OTO R N ?

– Ja, jag har byggt den själv, utifrån en gammal ritning från Husqvarna. De började göra motorcyklar under

Born Free hölls första gången 2009 och är den största och mest prestigefyllda tävlingen i världen för custombyggda motorcyklar. Årets vinnare, Martin Carlgren, har byggt sin hoj på Ringön.

” JAG HAR BYGGT DEN SJÄLV, UTIFRÅN EN GAMMAL RITNING FRÅN HUSQVARNA.”

14 1514

M E N H Å L L BA R H E T H A N D L A R lika mycket om människor som om ekonomi och resurser, därför har Circle island valt att fokusera på en så kallad social cirkulär ekonomi.      – Det betyder bland annat att vi vill utveckla ett nät-verk av företag som kan bli en starkare och tydligare resurs för arbetssökande, säger Christer Owe, som är hållbarhetskonsult och står bakom projektet. I E N FÖ R ST U D I E har han bland annat undersökt hur Ringön kan bli ett centrum för reparationer, återan-vändning, återproduktion och kretsloppsfrågor. Först ut att delta i projektet är Utbildningsrederi AB, Recreate design company och Smyrna second hand, tre företag som alla har gemensamt att de tar hand om gamla produkter och ger dem ett nytt värde. Men företagen ger också arbetslösa möjlighet att ta sig in på arbets-marknaden och Mikaela Holmdahl som är medgrund-are till Recreate design company menar att projektet är en möjlighet för företagen att hjälpa varandra att bli ännu bättre. – Genom att vi samverkar med företag som tänker och jobbar som vi, blir möjligheten större att vi når våra uppsatta mål, även de sociala, säger hon.

D E LTAGA R N A I P R O J E K T E T , som finansieras av Tillväxtver-ket, får under tolv veckor möjlighet att utveckla och visa upp sitt kunnande och sin förmåga. Med rätt förutsätt-ningar och stöd kan alla människor utveckla någon förmåga som blir en resurs i något sammanhang menar Christer Owe. – Har man inte språket, rätt examen eller har någon annan begränsning behöver man stöttning och ett uppmuntrande sammanhang för att komma vidare, säger han.  

Circle island söker fler företag som vill delta i projektet och det går bra att höra av sig till dem för att anmäla sitt intresse. På circleisland.se finns mer information om projektet och datum för kommande informationsträffar.

HÅLLBAR UTVECKLING BYGGER PÅ KRETS-LOPP – DET ÄR GRUNDPRINCIPEN I DET NYSTARTADE PROJEKTET CIRCLE ISLAND.

RUNT SKA DET VA

C I R C L E I S L A N DCircle island leds av First to know AB, firsttoknow.se. I projektet ingår:

U T B I L D N I N G S R E D E R I A BManufakturgatan utbildningsrederi.se

R EC R E AT E D ES I G N C O M PA N YKalkbruksgatanrecreatedesigncompany.com

S M Y R N A S EC O N D H A N DRingögatansmyrna.se

T E X T O C H F O T O : S A L T E T

HÄNT PÅ RINGÖN

Ö-FESTEN PÅ RINGÖN är garanterat det enda stället i stan där man kan provsitta en truck för att sedan gå snett över gatan och köpa en klänning som varit med i Röda rummet på Stadsteatern. Och det är bara här man slår sig ner i en turkos skinnsoffgrupp mitt på gatan med en portion boliviansk kycklinggryta för att sedan självplocka en bukett med solrosor strax intill ett isblock från Torne älv. Det blir lätt en vild blandning när trettio företag hjälps åt att ställa till med kalas. Och det är själva idén. De som jobbar på Ringön gör ett projekt ihop och får chansen att visa upp både sina företag och sin stadsdel.

LÅT OSS GISSA ATT TRADITIONEN RULLAR VIDARE.

Ö-FESTLIGT VÄRRETVÅ GÅNGER ÄR EN TRADITION SÄGS DET, OCH I SÅ FALL ÄR DET NUMERA EN TRADITION ATT TA SIG TILL JÄRN-MALMSGATAN I BÖRJAN AV SEPTEMBER. I ÅR HITTADE DRYGT 13 000 NYFIKNA HIT, OCH VI FICK LIKA MYCKET SOL OCH VARM STÄMNING ÄVEN DENNA GÅNG!

Årets Ö-fest bjöd bland annat på bio under bar himmel.

Den som ville kunde plocka sig en fin bukett på Ringöns gröna.

Nästan 13  000 besökare kom till 2017 års Ö-fest.

MI N M A N P E T E R N I STO R startade det här före-taget 1962. Först sålde han sämskskinn och natursvampar. Natursvamparna köpte han av en vän som var grek, som importe-rade dem direkt från Medelhavet. Peter

sålde dem vidare till sjukhus bland annat, och till kera-mikfabriker som Höganäs. Vi har fortfarande många koppar och figuriner därifrån. Ganska snart utökade han till arbetskläder. En del importerade han från Rumänien, där jag är född och uppvuxen. Vi träffades en dag när han var nere hos en av sina leverantörer. Jag var på väg hem från min sys-ter och försökte få lift in till stan, eftersom det inte gick några bussar. Peter plockade upp mig. Efter det hittade han på fler och fler anledningar för att resa till Rumä-nien. Han hade egentligen inte behövt besöka de där fabrikerna så ofta. 1 9 7 9 H A D E V I G I F T O S S och jag flyttade med Peter till Sverige. Efter att ha pluggat svenska och läst en kon-torskurs började jag jobba i företaget. Det var 1982, samtidigt som vår dotter Christina började på dagis. På den tiden hade vi en källarlokal vid Jungfruplatsen i Mölndal. Till slut blev det för tungt att släpa varor-na upp och ner, och dessutom låg det mest vanliga bo-stadshus runtomkring. Vi ville vara där kunderna var. Peter hade många vänner och bekanta, han var sådan som person, och till slut var det någon som tipsade om den här lokalen på Ringön. Vintern 1986 var jag och Christina i Rumänien över jul. En dag ringde Peter och sa: ”Jag kan inte komma ner och fira jul med er, jag måste flytta företaget!” Sedan dess har vi varit här.

V I H A R A L LT I D SÅ LT M YC K E T overaller, från Albanien och Rumänien bland annat, men också byxor, jackor och tröjor. När vi flyttade hit kunde vi utöka sortimentet

ännu mer, med skor, handskar, masker och glasögon. Peter började köpa in mycket från Kina. Basen har alltid varit overallerna. Våra största kunder har länge varit rederierna, de använder fortfarande overaller på båtarna. Andra kunder, som mekanikerna, har succes-sivt gått över till byxor och jacka. En annan lite speciell kundgrupp är studenter – vi har fortfarande en del vita overaller kvar som en gammal kund brukade köpa, som går bättre att färga än andra företags overaller. Vi har haft mängder med Chalmerister här. De vill gärna göra en massa ändringar, som att ta bort knäskydd, byta dragkedja mot knappar och sy på nya fickor.

D E T Ä R T U F F T AT T VA R A ett litet företag i den här bran-schen. Stora märken kan sälja direkt till slutkunden, till priser vi inte kan matcha. Min man gick bort 2011, och många av våra kunder var vänner till honom och i samma generation. Men då hade Christina precis kommit in i företaget. Hon har lättare att ta kontakt med nya kunder än vad jag har, eftersom jag inte kan så bra engelska. Dessutom använder jag helst inte da-torn, utan skriver fortfarande följesedlar och fakturor på skrivmaskin. Egentligen har jag gått i pension, men jag är här i princip varje dag. Helger, första maj, jul-afton… Jag kommer att fortsätta så länge jag orkar. Det här är mitt liv.” ☻

LILIANA NISTOR PÅ NISTOR & CO – FRÅN MEKANIKER TILL CHALMERISTER

”JAG KAN INTE KOMMA NER OCH FIRA JUL MED ER,

JAG MÅSTE FLYTTA FÖRETAGET!”

B E R Ä T T A T F Ö R : C A R O L I N E W I D E N H E I M F O T O : J E N N Y I N G E M A R S S O N

PORTRÄTT

”

– Vi är här och käkar på Container kitchen, det här nya containerköket. Jag äter vegan-biffar och de smakar jättebra. Mina kollegor äter coq au vin och de verkar väldigt nöjda, speciellt med såsen.J E N N I E O LS S O N , 3 2 , KO M M U N I K AT I O N O C H

M A R K N A D S FÖ R I N G O N E STO P F U T U R E S H O P, G ÖT E B O R G

– Jag har varit och köpt grönsaker. Det är det enda jag gjort. Det är självplock. Vi har varit här på de två festivalerna som varit och upptäckt detta.I N GA K A J SA N I LS S O N , 8 0 , P E N S I O N Ä R , G ÖT E B O R G

– Jag jobbar här nere på ett bygge. Vi har varit här i tre dagar och byggt lagerplatser.

Nu har vi ätit en macka på Ringöbaren.L E I F E R I K S S O N , 5 4 , G L AS M ÄSTA R E , O LO FSTO R P

VAD GÖR DU PÅ RINGÖN IDAG?

– Jag jobbar. Jag säljer reservdelar till restauranger. Jag är här fem dagar i veckan 8–17.R A E D Z A N GA N E H , 4 1 , S E RV I C E O C H R ES E RV D E L A R R A N C O L D , G ÖT E B O R G

– Idag är jag på Claessons trätjära och köper linoljefärg för att måla en husvägg. De har bra linolja här.N I N A B J Ö R S , 5 9 ,

B O K B U S S C H AU F FÖ R , R ÄV L A N DA

– Äter på Saras. Där äter jag så mycket jag kan för de har bäst mat.R O G E R SV E N S S O N , 4 4 , L AST B I LS C H AU F FÖ R , KU N GÄ LV

– Jag lastar isolering som skall vidare uppåt Skaraborg. Jag är i Göteborg

varannan dag, men inte alltid på Ringön.P E R C H R I ST I A N BA K , 4 9 , C H AU F FÖ R , DA LS J Ö FO R S

– Jag hämtar frigolit och isolering å lite papprullar som skall upp till Örebro. Det är första gången jag är på Ringön å hämtar grejer.M A X W U N D E R , 1 8 , C H AU F FÖ R ,

D EG E R FO R S

” JAG ÄTER VEGANBIFFAR OCH DE SMAKAR JÄTTEBRA.”

T E X T O C H F O T O : A N D E R S Y L A N D E R

ENKÄT

”JAG ÄR HÄR FEM DAGAR I

VECKAN 8–17.”

” JAG HAR VARIT OCH KÖPT GRÖNSAKER.”