Tidigt samordnade insatser (TSI) Sociala …...godkända betyg inklusive matematik, svenska och...
Transcript of Tidigt samordnade insatser (TSI) Sociala …...godkända betyg inklusive matematik, svenska och...
Tidigt samordnade insatser (TSI)Sociala investeringar
Gula villan – Fotosyntes, NÄTA och Särskild Undervisningsgrupp Älvängenskolan
Nationellt arbete SKR, kommuner, regioner
samt civilsamhälle
Tidigt Samordnade Insatser- TSI
• Varför TSI:
• Skapa förutsättningar för processorienterat utvecklingsarbete
• Samordna berörda aktörer för att stärka samarbetet
• Utgå från gemensamt identifierade behov
• Bygga förvaltningsgemensamt utvecklingsarbete som förändrar strukturer
som hindrar framgång, ex; budgetutmaningar
• Skapa kunskapsutveckling utifrån omvärldsbevakning och analys
Målet är att arbeta på ett sammanhållet och hållbart sätt med tidiga samordnade insatser till barn och unga och deras familjer i Ale kommun.
TSI organisationens mål
• Tidigt samordnade insatser motverka barn och ungas utanförskap och bidra till att dämpa kommunens framtida kostnadsutveckling.
• Bidra till kommunens strategiska målsättningar.
• Uppnå gränsöverskridande samverkan för ett minskat stuprörstänkande.
• Tillvarata nytänkande och möjliggöra för nya arbetssätt och metoder att prövas.
• Ställa om organisationen när det gäller komplexa samverkansfrågor för barn, unga och familj som är svåra att hantera för en sektor, verksamhet eller enhet.
TSI - folkhälsa och social hållbarhet kopplade tillAgenda 2030 och Ales strategiska målsättningar
• Hälsa och Välbefinnande (mål 3)
• God utbildning för alla (mål 4)
• Anständiga anställningsvillkor och ekonomisk tillväxt ( mål 8)
• Hållbara städer och samhälle (mål 11)
• Genomförande (mål 17)
Agenda 2030 ↔ TSI
Agenda 2030
• Transformation – omställning, sätt frågan i centrum
• Integrera olika perspektiv, jobba med helheten
• Universalitet – leave no onebehind
TSI
• Behovet i centrum – inte organisationsstruktur
• Samverkan – lösa problem utifrån ett helhetsperspektiv
• Tidigt i ålder eller tidigt i process
• Insatser ska anpassas utefter behov
NÄTAÄlvängenskolan
Fotosyntes
Västbus SIMBA-Team Familje-
central
Family
Check up/
PALS
Samarbete
Föreningsliv
och
kommun
SSPF Våld i nära
relationer
Tvärprofessionellt
team som samlas
kring området
problematisk
skolfrånvaro och
social utsatthet.
NÄTA är en
social investering.
Samverkan
utbildning och
ATO
Fokus på att
samlas kring
behovet hos ett
barn eller
ungdom.
Familjen, BUP,
BVC,
Habiliteringen,
Elevhälsan,
Socialtjänst och
primärvården
är exempel på
aktörer som ingår
i samverkan.
Tvärprofessionellt
och samordnat
stöd
via skola,
socialtjänst och
vårdcentral.
SIMBA-teamet
har
representanter
från elevhälsa,
vårdcentral och
socialtjänst och
kan arbeta både
förebyggande
och riktat.
Samlokaliserad
verksamhet för
samverkan
mellan öppna
förskolan,
barnmorske-
mottagningen,
BVC och
socialtjänst.
Syfte är att finnas
tillgänglig som
nära mötesplats
stärka det sociala
nätverket runt
barn och föräldrar
Socialtjänst
Family Check up
styrkebaserad
kortidsintervention
för barn mellan 2
och 17 år.
Skola
PALS
evidensbaserad
modell. Utvecklar
och bygger en god
lärandemiljö för
alla elever,
personal och
föräldrar genom
positiva handlingar
och delaktighet.
Skolidrottsföre
ningar.
Samarbete
föreningar, skola
kultur och fritid
Ale Attitude
utveckla modell
kring norm och
attityd
samverkan
föreningar,
kommun, övriga
samarbetsparter,
överbrygga
organisatoriska
glapp och
gråzoner mellan
samhällets
aktörer.
Skola,
Socialtjänst, Polis
och Fritid i
samverkan.
Gemensamt
förebyggande
och riktat arbete
mot
drogmissbruk,
ungdomskriminali
tet, och
ungdomar i
riskzon för
kriminalitet.
Systematisera
samarbete mot
våld i nära
relationer mellan
kommun, region,
polis och frivilliga
organisationer -
en nyckelfråga för
att den
våldsutsatta i
nära relationer
ska få det stöd
och den hjälp
hon/han behöver.
Ale - Lätt att leva
Tid
iga
sa
mo
rdn
ad
e
insats
er
Tvärpolitisk referensgrupp
Styrgrupp
Ledningsgrupp
Arbetsgrupp
Politisk referensgrupp - 1 representant från majoritet och opposition i UBN, KFN, OAN, Kommunchef, sektorchefer Utbildning, Kultur och Fritid, Arbete, trygghet och omsorg, Polischef, Chef, Räddningstjänst Bohus (Primärvård, ej klart), Utvecklingsledare Social Hållbarhet/Folkhälsa
Sektorchefer i sektor, ATO, Utbildning, Kultur och Fritid, Utvecklingsledare Social hållbarhet/Folkhälsa
VC, Förskola, Skola, Elevhälsa, Socialtjänst, Funktionshinder, Kultur och Fritid, BUP, (Vårdcentral), BUM, Ungdomsmottagning, utvecklingsledare Social Hållbarhet/Folkhälsa
Samordnare: Missbruksprevention/trygghet, Västbus, Våld i nära relationer; öppen ungdom, elevhälsa EC för Fritid, Familjehuset, Barn och unga IFO, Utvecklingsledare Social hållbarhet och Folkhälsa
TSI – Tidigt Samordnade Insatser för Barn, unga och familj
Arena för samverkan av förvaltningsgemensamma frågor- organiserad efter barn och ungas behov
- Kopplat till Ales strategiska mål och Agenda 2030
Varför TSI?
Långsiktigt samarbete mellan sektorer – Vikten av att se helhet och bygga ”hängrännor”
ATO Utbildning Kultur och fritid
Ansvarsområde Socialtjänstlagen
Kommunallag
Skollag,
kommunallag
Utbildning 0-100 år
Omsorg – förskola
och fritids
Kommunallag
Alla har rätt till en
meningsfull fritid
Budget baseras på
ett år i taget
Den bärande principen i befintliga system är att alla ansvarar för den budget de har och
målet är att gå +/- 0 när året är slut
Hur kan vi ansvarar för att se hela systemet, så varje insats blir till en del i ett större
sammanhang? Hur arbetar vi i organisatoriska mellanrum?
TSI hjälper oss att se större.
Långsiktigt samarbete mellan sektorer – Vikten av att se helhet och bygga ”hängrännor”
ATO Utbildning Kultur och fritid
Ansvarsområde Socialtjänstlagen
Kommunallag
Skollag,
kommunallag
Utbildning 0-100 år
Omsorg – förskola
och fritids
Kommunallag
Alla har rätt till en
meningsfull fritid
Budget baseras på
ett år i taget
Den bärande principen i befintliga system är att alla ansvarar för den budget de har och
målet är att gå +/- 0 när året är slut
Hur kan vi ansvarar för att se hela systemet, så varje insats blir till en del i ett större
sammanhang? Hur arbetar vi i organisatoriska mellanrum?
TSI hjälper oss att se större.
Social investering- Vad är det?
• Tidigt samordnade insatser motverka barn och ungas utanförskap och bidra till att dämpa kommunens framtida kostnadsutveckling
• Det handlar om att hantera ett komplext problem som en enskild aktör inte förmår göra på egen hand och att agera nu för att få en ”vinst” eller nytta på längre sikt.
• Social investering kan hjälpa till initialkostnader i en satsning som verksamheterna annars inte förmår hantera.
Social investering- Satsa resurser strukturerat och genomtänkt
• För att lyckas med ambitionerna krävs ett systematiskt arbete som hela tiden sätter sociala och ekonomiska utfall i fokus, så att organisationen:
• prioriterar och genomför tidiga insatser som förväntas ha effekt
• kontinuerligt följer upp och utvärderar om och hur satsade resurser gör faktisk nytta
• får bättre förmåga att arbeta tvärsektoriellt inom den ordinarie verksamheten.
Forts…Social investering- Satsa resurser strukturerat och genomtänkt
• Systematiken ökar den offentliga sektorns kapacitet att omsätta politiska mål till verklighet och att driva innovations- och utvecklingsarbete mer effektivt.
• Precis som i all utveckling går det inte att på förhand veta säkert hur utfallet kommer att bli, men i sociala investeringar är uppföljning och utvärderingar ur perspektiven socialt, organisatoriskt och ekonomiskt själva grunden för beslut om fortsatt arbete.
Sociala investeringar Andra kommuner/Regioner
• Örebro Bryggan - Från destruktiv frånvaro till måluppfyllelse
• Västra Götalandsregionen
Från utanförskap till innanförskap Dals Ed
Bygga broar för barn Dals Ed
Tillsammans för barnen Trollhättan
Tidiga insatser för barn och familjer Härryda
Närvaroteamet Tidaholm
Tidig upptäckt - tidig insats Munkedal
Med gemensamma krafter Bengtsfors
• Region Gävleborg: • Förenade i rörelse Hudiksvalls kommun, Nordanstigs kommun samt Idrottsförbundet
Gävleborg.
• Malmö• Sociala obligationer - för att växla upp hållbarhetsarbetet ytterligare ska det
nu bli möjligt med upplåning via sociala obligationer.
• Sundsvall• ITID- (Tidigt stöd i förskolan)• FÖS- (Förstärkt föräldrastöd för ökad skolnärvaro)• Tidigt Stöd ( Samverkan kommun, MVC/BVC kring barn
som lever med omsorgssvikt)
• Exempel, övriga kommuner:• Stockholm, Uppsala, Borlänge, Norrköping
GULA VILLAN- SAMLINGSNAMN FÖR FOTOSYNTES, NÄTA OCH ÄLVÄNGENSKOLAN
Arbeta på flera nivåer och med flera delar samtidigt
• En arbetsmodell som stärker elevens delaktighet och förmåga att påverka sitt sammanhang och genom detta nå en god måluppfyllelse i skolan och minska risken för socialt utanförskap.
• Tillsammans med ordinarie verksamhet tillföra nya perspektiv och vara resurs för eleven i tidigt samordnade insatser.
Fotosyntes- skola och socialtjänst i samverkan
• Elever i år F-6
• som riskerar utanförskap genom:
• Bristande måluppfyllelse
• Normbrytande beteende
• Oroande frånvaro
NärvaroTeam Ale (NÄTA)- en social investering
• NÄTA är ett socialt investeringsprojekt, som löper från aug 2018 till och med 2020.
• NÄTA:s målgrupp är elever i årskurs 7 till 9 med en problematisk skolfrånvaro.
• Teamet består av:1 projektledare/behandlare
1 specialpedagog
2 behandlare
13 elever
Närvaroteam Ale - NÄTA
• NÄTA:s målsättningar
• Ale kommun ska ha en fungerande och väl implementerad rutin för att hanterainitial och oroande skolfrånvaro.
• Alla elever som har en initial och oroande skolfrånvaro ska uppmärksammas ocherhålla stöd från sin hemskola enligt frånvarorutin.
• Alla elever som har en problematisk skolfrånvaro enligt NÄTAs målgrupp ska erhålla ett samordnat stöd från ATO och Utbildning via NÄTA.
• Alla elever som har kontakt med NÄTA ska erhålla en studieförmåga som ärtillräcklig för att uppnå behörighet för ett praktiskt gymnasieprogram, åttagodkända betyg inklusive matematik, svenska och engelska
Elev är lokförare med
ansvar för 16 vagnar (betyg)
Arbetslag
Mentor
EHT Gula
villan-
insats
Nästa hållplats
Gymnasiet
ALEBANAN –
Vägen mot framtiden
Gula
villan -
bollplank
Älvängenskolan
• Älvängenskolan är en särskild undervisningsgrupp med upptagningsområde hela Ale kommun åk 6-9.
• Verksamheten tillhör både skola och socialtjänst och på enheten arbetar pedagoger, socionomer, socialpedagog, fritidsledare och elevassistent. En verksamhetssamordnare och en specialpedagog är även knuten till gruppen.
• Beslut om placering på Älvängenskolan fattas av elevhälsochefen med stöd av en bedömningsgrupp där, specialpedagog, verksamhetssamordnare och representant från socialtjänsten ingår.
Älvängenskolan SU-grupp
• En placering på Älvängenskola sker under en begränsad tidsperiod och eleven tillhör fortsatt sin ordinarie skolenhet under sin placering vilket innebär att rektor fortsatt är ansvarig för eleven.
• I vissa fall delar eleven sin skoldag mellan Älvängenskolan och den ordinarie skolenheten.
• Återinskolningen till ordinarie skolenhet sker ofta gradvis och personal från Älvängenskolan samarbetar i hela processen med den ordinarie skolenheten.
• Placeringen på Älvängenskolan är en insats inom särskilt stöd men räknas även som bistånd från socialtjänsten.