Tidig understödd utskrivning

från strokeenhet

En fallstudie av ett förbättringsarbete

inom rehabilitering

Charlotte Jansson

Bakgrund

• Stroke – 30 000 personer drabbas årligen i Sverige

– Flest vårddagar inom somatisk vård

– Vanligaste orsaken till neurologisk

funktionsnedsättning

– Stor variation av symptom, svårighetsgrad och ålder

vid insjuknande

Bakgrund

• Strokesjukvård

– Snabbt omhändertagande viktigt • Direkt till sjukhus

– Vård på strokeenhet • Framgångsrika resultat

– Högre sannolikhet att överleva

– Mer funktionellt oberoende

– Fler återgår till tidigare boende

• Multidisciplinärt omhändertagande

• Personal utbildad i strokevård

• Mobilisering/rehabilitering påbörjas direkt

Bakgrund

• Tidig understödd utskrivning

– Rekommenderas i Socialstyrelsens nationella

riktlinjer för strokesjukvård:

”Hälso- och sjukvården kan

skriva ut strokepatienter med milda till måttliga symtom från

sjukhuset tidigare under förutsättning att patienten får

rehabilitering i hemmet av ett multidisciplinärt

rehabiliteringsteam med kunskap om strokesjukvård”

Bakgrund

• Tidig under stödd utskrivning

– Vetenskaplig granskning i riktlinjerna drar slutsatserna

(evidensstyrka 2) att arbetssättet medför

• Kortare vårdtider

• Minskad aktivitetsnedsättning

• Ökad patientnöjdhet

Det lokala problemet

• Patienter med mild till måttlig stroke – Bör erbjudas tidig understödd hemgång med stöd av

ett stroketeam enligt nationella riktlinjer

– Modell för hur saknas

• Rehabpersonalen på strokeenheten har

uttryckt behov av att – göra hembesök tillsammans med patienten

– följa upp/träna i hemmet en kort tid efter utskrivning

Avsedd förbättring

• Förbättrad kvalitet på vården för patienter

med mild/måttlig stroke genom att starta

ett klinikanslutet strokehemteam.

• Syftet med förbättringsarbetet – Ett tryggt omhändertagande i samband med

utskrivning

– Effektivisering av strokeprocessen genom kortare

vårdtider

Frågeställningar i

förbättringsarbetet

• Förändrades patienternas upplevelse av

trygghet med det nya arbetssättet?

• Förändrades patienternas vårdtid?

• Hur påverkades

kostnader/personalresurser?

• Förändrades antalet återinläggningar?

Syftet med studien av

förbättringsarbetet

• Syftet var att beskriva erfarenheter hos patienter,

närstående och personal vid införandet av tidig,

understödd utskrivning från sjukhus för patienter

med mild till måttlig stroke.

Material och metod

• Forskningsmiljö – Strokeenhet med 22 vårdplatser

• 10 akuta strokeplatser, alla åldrar och svårighetsgrader

• 12 geriatrisk strokerehabilitering

– Sjuksköterskor, undersköterskor, läkare med

neurologisk och geriatrisk specialitet,

arbetsterapeuter, sjukgymnaster och kurator. Vid

behov logoped och dietist.

– Strokekompetensutbildning regelbundet

Material och metod

• Planering av förbättringsarbetet

– Projektgrupp • Två arbetsterapeuter

• Två sjukgymnaster

• Två sjuksköterskor

– Agil projektledning • Projekttavla

• Hög kompetens och stort egenansvar i gruppen

• Förändringar hanterades under projektets gång

– PDSA

– Kommunikation

– Baslinjemätning av vårdtid och upplevelse av trygghet

Material och metod

• Metoder för utvärdering av

förbättringsarbetet – Identifiering av patienter (Bathels Index och

checklista) och mätning av vårdtid

– Trygghetsmätningar – VAS skala

– Kostnader/personalresurser

– Registrering av återinläggningar

Design av studien

• Fallstudie med kvalitativ design

– Intervjuer med patienter och närstående

– Fokusgruppsintervju med personal

Resultat

• Projektet pågick december 2013 - mars

2014

• Tio patienter inkluderades – Ålder 65-93 år

– Åtta män, två kvinnor

• 31 hembesök genomfördes

Resultat - vårdtid

• Varierade mellan 4 och 37 dagar

• Median: 6 dagar

• Medelvårdtid projektgrupp: 9,4 dagar

• Medelvärde baslinje: 10,17 dagar

Resultat – vårdtid

Resultat – trygghet

Upplevelse av trygghet VAS>8 inför och 5-7 dagar efter utskrivning

0

0,1

0,2

0,3

0,4

0,5

0,6

0,7

0,8

0,9

1

Baslinjepatient Projektpatient

Före utskrivning

Efter utskrivning

Resultat - förbättringsarbetet

• Återinläggningar – En patient i baslinjen blev återinlagd inom 30 dagar

– Ingen patient i projektgruppen

• Kostnader/personalresurser – Hembesök två timmar av arbetsterapeut och

sjukgymnast kostar ca 1400 kr (inklusive transport,

exklusive administration).

Resultat av studien -

patientintervjuer ”Hemma är ju den miljön man lever i, där man ska komma in i rutinerna igen, så där blir det ju direkt nyttiga frågor och så.”

”Vi var inne på datorn och skrev… för min handstil hänger ju inte med som du ser… och hon (arbetsterapeuten) gav tips.”

”Det är ju när man kommer hem man inser att ja riktigt bra är jag ju inte. Det var en förändring i tillvaron som var påtaglig och jag insåg att jag inte kan leva riktigt som förut. Då tycker jag det är bra att någon kommer hem och tittar till.”

Resultat av studien -

patientintervjuer

”Man gjorde ingenting förrän S. kom från rehab och

gjorde ett hembesök och såg att det inte funkade...

Sen ordnade hon att jag äntligen kom vidare till en

kompetent person.”

”Jag tyckte att jag kunde åkt hem tidigare, men dom

inväntade svar från Linköping som tog sån tid.”

”Som patient vill man ju ligga på sjukhus så kort som

möjligt”

Resultat av studien – Intervju med

närstående

• ”Bra att dom var här en gång innan han skrevs

ut för då visste man att det funkade med trappor

och att han råkade här hemma om man säger

med sängen och toaletten och hur han hade det

med vardagsgrejor.”

Resultat av studien – intervju med

närstående

• ”Dom förklarade mycket och vi diskuterade saker som

man inte hade gjort om man suttit inne på sjukhuset tror

jag. För man ser allt i en annan dager när man är

hemma.”

• ”Han hade ett par tofflor som han var väldigt kär i och

som jag har varit väldigt orolig för, för dom har ingen

kappa där bak. När dom kom hit sa dom att du får inte

gå med dom i trappan…. Är så glad att jag fick hjälp med

det.”

Resultat av studien – fokusgrupp

med personal

• ”Alla patienter har varit väldigt positiva och anhöriga har

varit jättepositiva också. Mmm, ja. Det har väl varit det

allra bästa”

• ”Jobba med förändringar tar längre tid än man tror.”

• ”Sällan tråkigt att vara med och utveckla en verksamhet

men det tar samtidigt både kraft och energi och kräver

prioriteringar…”

Resultat av studien – fokusgrupp

med personal

• ”Väldigt många människor som blir involverade, speciellt

när det gäller här inom vården… viktigt att alla är

välinformerade, att alla är insatta.”

• ”Man ser ju vad som fungerade och vad som inte

fungerade, och det blir ju ett förändringsarbete till det

bättre hela tiden då.”

Lärdomar

• Patienterna kände sig trygga

• Varierande behov och önskemål - ett individuellt omhändertagande behövs

• Involvering av närstående är betydelsefullt

• Det tar mycket tid att planera, genomföra och administrera hembesök

• Hembesöket under vårdtiden tillsammans med patienten upplevdes ofta värdefullt

• Lärdomar från projektet kan bidra till fortsatt utveckling av rehabiliteringsprocessen i samband med utskrivning.

Funderingar på framtiden

En utmananing att få till en välfungerande strokerehabilitering för en komplex patientgrupp.....

• Vilka patienter ska ha tillgång till specialiserad strokerehabilitering? – Uppföljning

– Hemrehab

– Lärcaféer

– Öppenvårdsrehab/Dagrehab

– ”Smörgåsbord?”

• Utveckling av samarbetet med kommunernas hemrehabteam

• Lika vård/rehab i regionen