SAMSPELTtesta

för dig som jobbar med äldre i göteborgs stad • Nr 1 2015

930 personer tog chansen och utbildade sig inom omvårdnadslyftet.

Lyckad satsningMedarbetare på Svartedalens äldreboende testar sextimmarsdag under ett år.

kORtaRe aRBetsdag 133AttrAktiv hemtjänst

Så ska det bli verklighet

Tema: 4–9

Möt vårdhunden SophiNy på jobbet

I DET

TA N

UM

MER

LedaRe: Nu förbättrar vi hemtjänsten! det politiska beslutet om attraktiv hemtjänst kom under våren 2014, men nu börjar de första konkreta förändringarna att märkas.

redan till våren införs exempelvis trygghetskamera som ett alternativ till traditionell tillsyn. innan programtiden är slut 2022 ska ytterligare nio tjänster inom välfärdsteknologi införas.

Vi har ett långt utvecklingsarbete framför oss, men med det kommer också stora möjligheter.

attraktiv hemtjänst innebär ett större inflytande och självbe-stämmande för brukarna, men hemtjänsten ska också vara en attraktiv arbetsplats.

genom att personalen tillsammans med brukarna får större möjlighet att påverka omsorgen i vardagen, tydligare avsatt tid för resor, möjlighet att dokumentera direkt hemma hos bru-karna, bättre stöd i arbetet genom de nya omsorgshandledarna samt nya karriärvägar, tar hemtjänsten nu stora kliv framåt.

Hur framtiden för samspel ser ut är däremot oviss. det här kan vara det sista numret. tidningen har hittills tagits fram av senior göteborg. om, och i så fall hur, tidningen ska produceras i fortsättningen måste vi nu titta på.

Vi kommer bland annat att göra en läsarundersökning av tidningen, men också se över andra alternativ till hur alla som arbetar med äldre ska kunna få så bra och relevant information som möjligt.

oavsett hur det går med tidningen framöver – tack för den här tiden!

Nyheter ..................................... 3

TEMA Attraktiv hemtjänst �� 4–9

Trygghetskameran ..................... 8

Nytt IT-stöd på gång ................... 7

Möt vårdhunden Sophi ..... 10–11

Så gick omvårdnadslyftet ....... 12

Nu värvas nya medarbetare .... 13

Äntligen arbetskläder ............. 14

Besök ”demensbyn” ............... 15

Noterat .................................. 16

ansvarig utgivare Carina Helgesson Björk carina.helgesson-bjork@ostra.goteborg.se

Tina Isaksson (stf) tina.isaksson@afh.goteborg.se

chefredaktör Ulrika Cedervall ulrika.cedervall@stadshuset.goteborg.se

adress stadsledningskontoret, senior göteborg/samspel att: Ulrika Cedervall 404 82 göteborg

produktion www.newsroom.se

grafisk form Hanna löfqvist

tryck ale tryckteam

utgivning fyra nummer per år

omslaget Yvonne ericsson och hunden sophi tillsam-mans med margareta bergqvist. foto: jeanette larsson.

är en tidning från Senior Göteborg till anställda inom vård och omsorg av äldre i Göteborgs Stad.SAMSPEL

”Attraktiv hemtjänst innebär ett större inflytande och

självbestämmande för brukarna.”

8

1014

tina isaksson askim-frölunda-Högsbo

carina Helgesson-Björk östra göteborg

NYHETER

nu förbättrar vi hemtjänsten

Två timmar kortare arbetsdag med oförändrad lön. Det får medarbetarna på Svartedalens äldreboende chansen att prova på under ett år med start i februari.

Försöket med sextimmarsdagar ska följas av forskare som har som uppgift att titta på medarbetarnas hälsa, förändrade möjligheter och hur man kan skapa fler jobb. De ska också undersöka vilka samhälls-ekonomiska vinster som kan göras.

– Medarbetarna kommer få sin hälsoprofil både före och efter projektet, säger Monica Sörensson, sektorschef för äldreomsorg, hälso- och sjukvård, Västra Hisingen och medlem i styrgruppen för projektet.

Resultatet av testerna kommer sedan att jämföras med äldrebo-endet Solängsvägen 55–57 i Torslanda som fortsätter arbeta efter vanliga arbetstider.

Samtliga 60 personer som arbetar på Svarteda-lens äldreboende plus cirka 20 nya medar-

betare kommer delta i projektet. Genom en inflytandegrupp med representanter ur personalen ledd av enhetschefer får de möjlighet att påverka beslut som rör projektet.

– Vi har varit tydliga med att det här försöket också har ett slut. Medarbe-

tarna kommer gå tillbaka till den ursprungliga arbetstiden när året

är slut. Hittar man vinster i arbetssättet kan det vara grund för en fortsatt diskus-sion, men det är ett politiskt beslut, säger Monica Sörensson.

Emelie Wilhelmsson

Kvalitetsutvecklare i Östra GöteborgPERSONAL: I höstas anställde sektor Äldreomsorg och hälso- och sjukvård i Östra Göteborg tre kvalitetsutvecklare.

– Enheten finns till för att öka kvaliteten och inflytan-det för dem vi finns till för. De ska också vara ett stöd i utvecklingsarbetet för enheterna inom sektorn, säger Ulrica Reibring, verksamhetsutvecklare och chef för kvalitetsen-heten.

Kvalitetsutvecklarna har grundkunskaper i olika delar av verksamheten men har stort fokus på att samarbeta. Deras arbete består till stor del av att identifiera utvecklingsområden i sektorn för att stödja chefer och medarbetare i kvalitetsar-betet.

– Många är nyfikna på vårt arbetssätt och vi är över- tygade om att det här är ett framgångskoncept, säger Ulrica Reibring.

Verktyg för att utveckla medarbetarnaVERKTYG: Planeringsverktyget för Kompetensmodellen finns nu i en ny uppdaterad version som gör det enklare att få en överblick av verksamhe-ten och säkerställa att alla har de kunskaper som krävs. Kompetensnivå-erna formuleras och värderas utifrån uppdrag på bas-, fördjupad- och expertnivå.

– Vi kan tydligare se vilket behov som finns inom en viss verksamhet och inom vilka områden man behöver höja kompetensen, vilket också underlättar vid nyrekrytering och introduktion, säger Margaretha Häggström, processledare kompetensfrågor Senior Göteborg.

För enskilda medarbetare kan verktyget ligga till grund vid till exempel utvecklings-samtal och för att synliggöra karriärvägar.

– På så vis säkerställs också att allas kompetens nyttjas till fullo, att medarbetaren får tydliga uppdrag och känner sig bekräftad.

Verktyget ger också möjlighet att arbeta tvärprofessionellt i och över stadsdelarna för att till exempel bilda och ingå i expertnätverk.

Du hittar verktyget på Personalingången > Chef > HR-processer > Kompetensförsörjning.

Hur ser du på försöket med sex timmars arbetsdag?

cecilia andersson:– först tyckte jag det lät för bra för att vara sant och blev lite misstänk-sam, men nu när jag vet mer känns det bra. det ska bli skönt med kortare dagar, men undrar också hur det kommer kännas att gå tillbaka till normala tider när året är slut, säger Cecilia.

arturo Perez:– jag ser fram emot mer tid med familjen. men det har funnits en oro bland personalen kring schemaläggningen. och hur ska det gå för de demenssjuka som behöver kontinuitet när personalen blir fler?

arian Hällgren: – jag är glad att vi blev utvalda. jag får mer tid över till återhämtning och hinner ta en fika på stan med en kompis efter jobbet. men förändringar kan vara läskiga. jag som inte hinner med allt jag vill göra på åtta timmar, hur ska det nu gå på sex timmar?

kortare arbetsdag på försök

Foto

: Jea

nette

Lar

sson

15

2 3Samspel Nr 1 2015 Samspel Nr 1 2015

• Förfoga över sin bistånds-bedömda tid.

• Planera vilka insatser som ska utföras tillsammans med kontaktpersonalen.

• Erbjudas tjänster via välfärds-teknologi som ett alternativ till traditionell hemtjänst, till exempel trygghetskamera.

Införa rambeslut: Arbetssät-tet blir tydligare när biståndsbe-dömningen utgår från indivi-dens behov, antal timmar per vecka istället för insatser.

Införa välfärdsteknologi: Ökar livskvalitén genom att fler alternativa tjänster erbjuds för att tillgodose den enskil-des behov.

Införa IT-stöd: Ger för-utsättningar för likvärdig vård och omsorg. Bidrar till enhetliga arbetssätt och processer.

Skapa goda arbetsplat-ser: Utveckla förutsättning-arna för chefernas ledarskap, gemensam introduktions-utbildning för medarbetare, satsning på utbildning och nya karriärvägar, Omsorgs-handledare är ett exempel.

De fyra strategierna

2015 ligger fokus på att den enskilde ska kunna:

TEM

A AT

TRA

KTIV

HEM

TJÄ

NST

Attraktiv hemtjänst är ett politiskt uppdrag som beslutades i kommunfullmäk-tige i mars 2014.

– Politikerna såg att hemtjänsten i Gö-teborg, i jämförelse med andra kommuner i landet, fick lägre resultat i Socialstyrelsens undersökning Öppna jämförelser. Stadsled-ningskontoret fick då i uppdrag att utreda nio frågeställningar som innebar en total översyn av hemtjänsten, säger Karin Magnusson, upp-dragsledare för utredningen.

En stor del handlar om nya, tydligare arbets-sätt för att bedöma behov; att bedöma individu-ell ramtid utifrån behov och målsättning istället

för beslut om vilka insatser en person ska ha.En annan del är att upphandla och

införa IT-stöd för verksamheten som möjliggör bättre planering

och uppföljning av utförd tid

och att möjliggöra ett mobilt arbetssätt.

Vilka är de viktigaste förändringarna för medarbetare i hemtjänsten?

– Rambeslutet innebär att kontakt-personalen får en ny arbetsuppgift när genomförande planen görs. I dag kan den enskilde påverka hur och när beslutade insat-ser ska göras. Det nya innebär att kontakt-personalen tillsammans med den enskilde ska

komma fram till vilka insatser som tillgodoser behov och målsättning, säger Åsa Jahnsson, samordnare för Attraktiv hemtjänst.

Det blir en gradvis övergång till det nya ar-betssättet som inleds med utbildningsinsatser under våren för handläggare och undersköter-skor. Senast 1 januari 2016 ska alla enskilda som ansöker om och har rätt till hemtjänst få ett rambeslut.

Erica Holm

Ökat inflytande och självbe-stämmande för den enskilde i hemmet och attraktiva jobb till medarbetarna. Det är de övergripande målen när Göteborgs Stad inför ett helt nytt arbetssätt i hemtjänsten, kallat Attraktiv hemtjänst.– Vi upplever ett stort engagemang bland med-arbetare och ledare vilket känns oerhört positivt, säger Karin Magnusson.

tummen upp för mer inflytande i hemtjänsten

Politikerna vill att de äldre ska få ett

ökat inflytande över hemtjänsten.

2015 2016 2017 2018 2019–2022Omsorgshandle-dare i varje SDF

Tjänst 10 via välfärds-teknologi breddinförd

Tjänst 1 Trygghets-kamera breddinförd. Läs mer på sid 6.

Digitalt trygghetslarm breddinfört

IBIC infört (läs mer på sid. 16)

IT-stöd för planering och utförd tid breddinförd

IT-stöd för planering och utförd tid breddinförd

Intro-utbildning på webben klar

Rambeslut för nya beslut infört i alla SDF

Mobil teknik tillgänglig för medarbetare

Marknadsföra yrkena

Beräkningsmodell för hemtjänst-ersättning klar

Milstolpar för

attraktiv HeMtjäNst

!

Fru Justitia: I dag ansöker de flesta om en insats, till exempel en prome-nad eller inköp. Har ni tänkt att den enskilde ska ansöka om ett visst antal timmar i stället? Fru Askne: Nej. Den enskilde har alltid rätt att beskriva behovet med sina egna ord. Det är handläggarens ansvar att ställa frågor för att tydlig-göra vad ansökan gäller.

Fru Justitia: När den enskilde ansöker om stöd och hjälp enligt socialtjänstlagen ska alltid en individuell behovsprövning göras. Blir det några förändringar när rambeslut införs?Fru Askne: Handläggarens uppgift är, som tidigare, att inhämta fakta, göra en individuell bedömning av den enskildes behov och rätt till bistånd och därefter fatta beslut. Nu ska beslu-tet anges i antal timmar per vecka istället för i insatser, vilket gör det än viktigare att bedöma tidsåtgången.

Fru Justitia: Beslut ska vara så tydligt utformat att den enskilde förstår vad som har beviljats. Hur kommer rambesluten att utformas? Fru Askne: Den enskilde får ta del av besluts-underlaget samt beslutsmeddelande. Beslutet kommer att utformas så att det framgår att behoven bedöms kunna tillgodoses med hem-

tjänst, att den enskilde fått sin ansökan beviljad samt hur många timmar per vecka som beviljats. Beslutet kommer att hänvisa till behov och målsättning som finns beskrivna i beslutsun-derlaget samt information om att en genomförandeplan kommer att upprät-tas tillsammans med den enskilde för att definiera vilket stöd som ska ges.

Om den enskilde önskar ska det vara möjligt att få ett ”traditionellt” insatsbeslut. Om ansökan avslås helt eller delvis ska även då ett ”traditionellt” insatsbeslut fattas.

Fru Justitia: På vilket sätt ökar den enskildes inflytande och självbestämmande?Fru Askne: I dialog med kontaktpersona-len ska den enskilde komma fram till vilka insatser som är lämpliga för att behoven ska tillgodoses, hur insatserna ska utföras samt hur tiden ska fördelas över en fyraveckorsperiod. Resultatet ska dokumenteras i en genomför-andeplan.

Den enskilde har rätt att ha önskemål om andra insatser så länge de tillgodoser behoven och inte strider mot målet med beslutet.

Fru Justitia: Hur ska den enskildes behov verkligen blir tillgodosedda när handläggaren beviljar tid istället för insatser?Fru Askne: Handläggaren ska ta del av upprät-tade genomförandeplaner för att se så att de planerade insatserna har förutsättningar för att tillgodose behoven och nå målen med beslutet. Rambeslut kan vara rättsosäkert för den enskilde och därför behöver en utvärdering göras för att säkerställa att den enskildes behov blir tillgodo-sedda genom de hemtjänstinsatser som utförs. En modell för utvärdering kommer att tas fram.

För att bringa klarhet i hur den enskildes rättssäkerhet ska säkras i Attraktiv Hemtjänst, ställer Fru Justitia, rättvisans gudinna i romersk mytologi, strategiledaren för ”införa rambeslut”, Gisela Askne, mot väggen.

”Beslutet ska anges i antal timmar istället för i insatser.”

Fru Justitia vill ha ärliga svar

Grundutbildning för medarbetare i hemtjänst säkrad

Fler aktiviteter tillkommer efter hand, programmet pågår i åtta år.

4 5Samspel Nr 1 2015 Samspel Nr 1 2015

Vilka är Visions medlemmars förvänt-ningar på Attraktiv hemtjänst? – Våra förväntningar är att det ska bli mer attraktivt att arbeta i hemtjänsten, både som under-sköterska, biståndshandläggare och chef.

Vilka farhågor och förhoppningar finns? – Att Attraktiv Hemtjänst införs utan

tillräckliga resurser samt att det nya arbetssättet med

rambeslut inte kom-mer vara rättssäkert för den enskilde. Programmet och det som det står för är i grunden väldigt bra,

men en hel del känner sig stressade för att förändringarna sker för fort, och att varken verksamhet eller medarbetare är förbe-redda på det nya arbetssättet. Vi ser fram emot införandet av teknik som underlättar både planering och dokumentation så att det blir synligare och tydligare vad vi gör i verksamheten. Vi hoppas att det ska leda till ökad kvalitet för dem vi är till för.

TEM

A AT

TRA

KTIV

HEM

TJÄ

NST

Gott om tid, fasta relatio-ner, flexibilitet och stöd för personalen. Det är receptet för en lyckad hemtjänst menar Marta Szebehely som har forskat inom området sedan 1985.

– När arbetsdagen är slut är det viktigt att känna att man gjort ett bra jobb. Det är en arbetsmiljöfråga i den här typen av yrke och inget som man ska underskatta, säger hon.

För att uppnå det krävs stöd från arbets-ledaren och tid att känna in situationen hos den äldre. När hemtjänstpersonalen kommer innanför tröskeln ska de inte behöva gå efter ett detaljstyrt schema som reglerar varje minut.

– Handlingsutrymme för personalen ger även den äldre mer inflytande, säger Marta Szebehely.

Att vårdtagaren och hemtjänstpersonalen har en relation är också en grundpelare för en god hemtjänst. En kontinuerlig kontakt gör arbetet enklare för personalen och tryggare för den äldre.

– Det finns flera orsaker till att utveck-

lingen i svensk hemtjänst generellt går i motsatt riktning mot vad forskningen säger. Att ekonomiska intressen får styra när vården planeras är inte ovanligt. Färre platser på äld-reboenden har lett till att fler behöver hem-tjänst, säger Marta Szebehely och fortsätter:

– Någon sa att hemtjänsten fungerar bäst om man kan vara dirigent i sitt eget liv. Och det stämmer. Hemtjänsten har svårt att fungera bra för äldre med riktigt svåra omsorgsbehov.

Emelie Wilhelmsson

Viktigt att hemtjänsten har gott om tid och stöd från chefen

experten Marta szebhely:

Marta Szebehely är professor i socialt arbete med inriktning mot äldre vid Stockholms universitet.

Vad tycker du om göteborgs stads satsning ”attraktiv Hemtjänst”?

– det låter lovande och går i linje med vad forskningen säger.

?

HALLå däR MARiE BRYNOLFSSON, ViSiON.

HALLå däR ANNA SKARSjö, KOMMuNAL.

Vilka är Kommunals medlemmars förvänt-ningar på Attraktiv hemtjänst? – Det blir ju ett helt nytt sätt att arbeta, närmare de enskilda i hemmet och mer styrt av dem. Den indirekta tiden kommer att synas och schema-läggas på ett annat sätt vilket Kommunal hoppas ska göra att våra medlemmar ska slippa

stressa i den omfattning vi vet att man gör i dag. Arbetsgivaren kommer inte kunna blunda för att medlemmarna behöver tid för att förflytta sig mellan de enskilda i hemmen eller behöver tid för att dokumentera.

Vilka farhågor och förhoppningar finns? – Stora utbildningsinsatser kommer att behövas i uppstartsskedet och implementeringen kommer ta tid. Oron är att det inte kommer att finnas

tillräckligt med pengar för att genomföra Attraktiv hemtjänst fullt ut. Förhoppningen är att arbets-sättet ska göra hemtjänsten mer attraktiv som arbetsplats. Sen ser vi fram emot att det ska finnas datorer och tekniska hjälpmedel även för dessa grupper vilket varit eftersatt. Attraktiv hemtjänst hoppas vi ska bidra till att ge medarbetarna det erkännande de förtjänar.så tycker

facket

Vision och Kommunal om

Attraktiv Hemtjänst

”

”

6 7Samspel Nr 1 2015 Samspel Nr 1 2015

Göteborgs Stad har tillsammans med Varberg och Järfälla varit med i ett pilot-projekt med möjlighet att prova tjänsten tillsyn via kamera.

–Tjänsten innebär det att den som vill kan få en ostörd nattsömn och slipper bli väckt i onödan. Många har svårigheter att somna om och andra kan bli rädda eller oro-liga när hemtjänsten kommer mitt i natten, säger Max Domaradzki.

De personer som ingått i projektet, som initierades av Hjälpmedelsinstitutet, var överlag mycket nöjda. Även för medarbe-tarna finns det många fördelar som mer effektivt resursutnyttjande, ökad vårdkvalité och ökad säkerhet och trygghet.

– Vi har också gjort en egen utredning utifrån ett rent mänskligt, etiskt och juri-diskt perspektiv där vi bland annat jämfört för- och nackdelar mellan ordinarie tillsyn och tillsyn via kamera.

Nästa steg blir att se över vilka grupper som kan ha nytta av tjänsten.

– Nu håller vi på att undersöka hur vi kan erbjuda tjänsten Trygghetskamera på ett bra sätt. Det är viktigt att alla som vill ska kunna få ta del av tjänsten så att vi inte utesluter några grupper. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att Trygghetskamera inte passar alla och att det kommer att vara en helt valfri tjänst.

Trygghetskamera kommer att införas under våren med ett första steginförande i Angered, Norra Hisingen och Örgryte Här-landa. Trygghetskamera beräknas vara infört i hela Göteborgs Stad till mitten av 2015.

Erica Holm

TEM

A AT

TRA

KTIV

HEM

TJÄ

NST

uTBiLdNiNG: Under våren 2015 kommer en gemensam webbaserad introduktionsutbildning att utvecklas som ska gälla för hela staden.

– Det är viktigt att introduktionen ger en god grund för alla medarbetare som arbetar inom hemtjänsten och att den är lika för hela staden, något som höjer säkerheten både för den enskilde i hemmet och för våra medarbetare. En gemensam introduktions-utbildning har efterfrågats och responsen jag fått från stadsdelarna är att det är mycket positivt att det äntligen sker, säger Erika Rodriguez Lindgren, projektle-dare.

En arbetsgrupp med representanter från alla stadsdelar är delaktig i utfor-mandet av utbildningen.

– Just nu arbetar vi med innehållet. Det är viktigt att få med ett innehåll så att medarbetarna ska känna sig väl förberedda inför sitt uppdrag och förstår vad arbetet inom hemtjänsten innebär.

Utbildningen kommer att finnas på Personalingången på Göteborgs Stads hemsida och medarbetarna ska själva kunna gå in och göra utbildningen.

– Här ska man även kunna få information om karriärvägar och vilka möjlig-heter som finns för att kunna utvecklas inom sitt uppdrag.

Efter ett lyckat pilotprojekt med tillsyn via kamera kommer nu tjänsten, med det nya namnet Trygghetskamera, att införas under våren som ett valfritt alternativ.

– Vi ser många vinster, både för den enskilde och för medarbetarna inom hem-tjänsten, men även på sikt boenden, säger Max Domaradzki, projektledare.

”En del kan bli rädda när hem-tjänsten kommer mitt i natten.”

! Trygghetskamera är ett komplement till ordinarie tillsyn. Det är en ”titt-in” tillsyn i cirka 20-30 sekunder, ungefär som vid ett ordinarie tillsynsbesök. Det skapas inget bild-, ljud- eller filmmaterial, det enda som finns är loggtider för när, hur länge och vem som har gjort till-synen. Kameratillsynen i Göteborg utförs av Trygghetsjouren i Major-na-Linné och behörigheten styrs av en personlig inloggningskod som fås först efter att en obligatorisk utbildning genomförts.

känna sig trygg utan att bli störd på natten

Pilotprojektet föll väl ut och nu ska möjligheten med tillsyn via kamera införas över hela Göteborg.

Nya medarbetare får introduktion på webben

nyrekryterade omsorgs- handledare ska stötta

Kristina Virdstedt, Centrum: – Det är en stor utmaning och det kräver

ett förändrat synsätt. Jag tror det kommer bli en utmaning att nå ut till alla med informationen, inte

minst till kunderna.

Annabell Molin, Centrum: – Det känns spännande. Det är ett långt

projekt och absolut ingen ”quickfix”.

Christina Tedehag, Maria Uhlmann och Yvonne Hjertonsson, Västra Göteborg:

– Det är en stor förändring och ett helhets-grepp. Det blir en utmaning, men den är fullt

möjlig att genomföra. Förhoppningsvis blir det ett lyft som kommer locka nya medarbetare. Det

blir mer fokus på den enskildes önskan.

Annika Mattsson, Östra Göteborg: – Det känns nästan som julafton. Det

är det största som hänt för hemtjänsten i staden. Äntligen blir undersköterska i

hemtjänsten ett yrke. Men jag blir också lite fundersam, är det bara nöjda brukare politi-

kerna är ute efter?

Klaus Knaak, Östra Göteborg: – Resultatet blir en stramare struktur, vilket gör

att det blir tuffare för personalen, men även attraktivare och roligare med större ansvar.

Den 24 oktober samlades äldreomsorgens enhetschefer

för att fördjupa sig i satsningen Attraktiv Hemtjänst. Samspel

fick en pratstund i fikapausen.

Vad har du fått för intryck av Attraktiv Hemtjänst?

Under våren ska 40 nya omsorgshandledare rekry-teras. De kommer att få i uppdrag att införa det nya arbetssättet där kontaktpersonal utifrån ett rambeslut i tid ska utforma genomförandeplaner med tydliga insatser utifrån mål och behov.

De nya omsorgshandledarna ska handleda undersköterskor och stöd- assistenter i det nya arbetssättet genom att praktiskt stötta kontaktpersonal i att ta fram och följa upp insatser som tillgodoser den enskildes behov samt dokumentera överenskommelsen i genomförandeplanen. Detta arbetssätt innebär ett ökat ansvar eftersom omsorgshandledaren ska ut-veckla kontaktpersonalens kompetens, samverka med biståndshandläggare, samt vara delaktig i introduktion av nya medarbetare.

– Det nya arbetssättet innebär ju bland annat att man handleder kollegor och är med och upprättar genomförandeplaner och även handledning i grupp. De flesta tycker att det fungerar bättre än tidigare och upplever att man med det nya arbetssättet har en extra resurs att hämta stöd hos, säger Anna Engström Celik, enhetschef Askim-Frölunda-Högsbo som pilottestat en form av omsordshand-ledare.

Kvalifikationskraven för omsorgshandledare är förutom grundutbild-ning inom vård och omsorg även yrkeshögskoleutbildning på minst 200 YH- poäng eller likvärdig högskoleutbildning.

– Det känns jättepositivt och vi hoppas att detta kan bli en ny kar-riärväg för undersköterskor, säger Anna Engström Celik.

Erica Holm

”Tuffare men roligare”

Text och foto: Emelie Wilhelmsson

8 9Samspel Nr 1 2015 Samspel Nr 1 2015

PÅ JOBBET

Sophis uppdrag:

Pigga upp och lugna

S edan oktober förra året har vårdhunden Sophi gått till jobbet tillsammans med sin matte och vårdhundsförare Yvonne

Ericsson. Då hade de nyligen avslutat ett års utbildning på vårdhundskolan i skånska Brösarp.

– Man får genomgå ett lämplighetstest. Det mesta går att träna upp men den sociala biten är klurig, en vårdhund ska kunna samarbeta med vem som helst, säger Yvonne.

På Kobbens dagverksamhet har den franska bulldoggen Sophi både en uppiggande och lug-nande effekt. Oro är vanligt hos demenssjuka och många får ro av att känna Sophis tyngd och värme intill sig. Hon håller igång samtalen och sprider leenden omkring sig.

– Sophi rättar inte om man säger fel, det är en kravlös kommunikation, säger Yvonne.

Själv har hon arbetat länge inom vården, men sedan Sophi blev ett arbetsredskap har hon fått en nytändning.

– Många vårdhundförare har flera hundar som kompletterar varandra. Jag funderar fak-tiskt på om jag ska ha en till.

Vissa dagar när Sophi kommer hem från jobbet har hon spring i benen. På jobbet måste hon vara lugn och visa hänsyn mot de äldre. I gengäld får hon många kramar och godisbitar.

– Det händer att hon blir påkörd av en rollator, men hon är tålig så det klarar hon, säger Yvonne.

Emelie Wilhelmsson

Kobbens dagverksamhet för personer med demenssjukdom i Askim har fått en ny medarbetare. Hon heter Sophi och är

en lugn och stabil, 14 kilo tung glädjespridare med rötterna i Frankrike. Hon är även Göteborgs första vårdhund.

”Sophi rättar inte om man säger fel, det är en kravlös kommunikation.”

Margit Eriksson tycker om att ha hunden Sophi som sällskap.Foto: Jeanette Larsson

YVoNNe erICSSoNÅlder: 46 år.Familj: Sambo, tre barn, en katt, hönor och Sophi.Bor: Askim.Yrke: Vårdhundsförare.Intressen: Vara ute i skogen och arbeta i trädgården.

SoPHIÅlder: 4 år.ras: Fransk bulldog.Familj: Matte och husse med tre barn. Ett gäng hönor och en katt. Bor: Askim.Yrke: Vårdhund.Intressen: Mat och springa i skogen.

11Samspel Nr 1 2015Samspel Nr 1 201510

KOMPETENSUTVECKLINGREKRYTERING

Fram till 2024 behöver Göteborgs Stad rekrytera 350-400 undersköterskor per år, bara till äldre-omsorgen.

– Framöver kan behovet växa ytterligare i takt med att befolkningen blir äldre och på grund av an-dra förändringar, säger Margaretha Häggström, pro-

cessledare kompetensförsörjning, Senior Göteborg.För att väcka intresset hos unga satsar staden

nu på marknadsföring av vård- och omsorgsyrken och av Göteborgs Stad som arbetsgivare, bland annat genom träffar på högstadieskolor runt om i stadsdelarna.

Mathilda Hult är konsult och håller i aktiviteterna.

– Eftersom ungdomarna ofta saknar en tydlig bild av vård- och omsorgsyrkena fokuserar vi på att öka kunskapen. Vi vill förmedla att det handlar om att erbjuda livskvalitet på många plan.

På träffarna får ungdomarna bland annat testa ny teknik som används inom äldreomsorgen och samtala kring vilka egenskaper de tycker är viktiga hos personal inom vård och omsorg. De egenskaper som flest tog upp är respektfull, tålmodig, snäll, rättvis, lugn, pålitlig och bra på kommunikation.

– Vi har fått väldigt positiv respons på de här träffarna och har ett uppdrag som sträcker sig över våren 2015, säger Mathilda Hult.

Förhoppningen är att kunna arbeta vidare och höja kunskapsnivån även hos lärare och föräldrar.

Hanna Löfqvist

uTBiLdNiNG: Allt färre unga söker sig till vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet. Under parollen ”Ett klokt val” medverkade Göteborgsregionens Vård- och omsorgscollege vid gymnasiemässan i höstas. Syftet var att informera om vård och omsorgsyrket och att attrahera fler till programmet som nästan säkert leder till en anställning.

Jenny Fischer och Michelle Persson går årskurs två på vård- och omsorgsprogrammet och de bidrog på mässan med att informera nya studenter. Varför valde ni utbildningen?

JF: Det är roligt att jobba med människor.MP: Basen är väldigt bred, så det finns många yrken att välja bland sedan. Dessutom har vi mycket praktik.Var har ni haft praktik?MP: Jag har varit på ett äldreboende i fyra veckor. De äldre hade mycket intressant att berätta, det var roligt. Det svåraste var att ta hand om de som hade demens-sjukdomar, det krävde mycket av medarbetarna.Vad siktar ni på att jobba med efter skolan?JF: Ambulanssjuksköterska.MP: Sjuksköterska inom psykiatrin.

de har gjort ett klokt val

ger vård och omsorg på teckenspråkJohan fick specialistutbildningen betald

Behovet av undersköterskor inom äldreomsorgen är stort. Nu gör Göteborgs Stad en insats för att öka intresset hos ungdomar.

sökes: 350 nya undersköterskor per år

Omvårdnadslyftet, som är en statlig kompetenssatsning för personal inom äldreomsorgen, har syftat till att stärka både den grundläggande kompetensen för undersköterskor och vårdbiträden, och att öka den kompetens som behövs för specialiserade uppgifter.

!

Sonja Martinsson som bor på Åkerhus tecknar med Johan Söderberg.Foto: Jeanette Larsson

930 personer har utbildat sig på antingen grund eller fördjupad nivå. Det är resultatet när Om-vårdnadslyftet nu utvärderas.

De senaste tre åren har 930 personer tagit chansen att studera inom Omvårdnadslyftet. Många har läst grundutbildningen, men en hel del har även gått fördjupningskurser och specialiserat sig.

– Vi kan tydligt se att en utbildning gör skillnad dels för verksamheten, men också för medarbetarens självkänsla och yrkesstolthet, säger Margaretha Häggström, processledare kompetensförsörjning, Senior Göteborg.

– I takt med att verksamheten förändras ställer det nya krav och då måste vi jobba med kompe-tensutveckling. Jag märker att många ser värdet av den här möjligheten och att det finns en efter-frågan på att det ska finnas kvar framöver.

Johan Söderberg hade jobbat som underskö-terska i sju år när han fick frågan om han var intresserad av att gå en kurs i teckenspråk.

– Jag hade ingen tidigare erfarenhet av det, men tyckte att lät inspirerande att få testa något nytt.

Tillsammans med fem kollegor gick han en tre månader lång utbildning på nordiska Folkhögskolan i Kungälv. Därefter fick han vara med och utforma ett av landets två äldreboen-den för teckenspråkiga på Åkerhus i Tynnered. Och det är ingen tvekan om att han tycker att

utbildningen var ett lyft.– Det är jätteintressant och såklart viktigt att

inte bara få ett språk att kommunicera med, utan även en förståelse för dövkulturen.

Hanna Löfqvist

Göteborgs Stad vill väcka intresset för vård- och omsorg hos ungdomar.

12 13Samspel Nr 1 2015 Samspel Nr 1 2015

UTBLICKNYHETER

Ett samhälle helt anpassat för personer med demenssjukdom har fått stor inter-nationell uppmärksamhet. Holländska De Hogeweyk är ett boende som skiljer sig från de allra flesta.

Mataffär, restaurang och frisörsalong – det mesta går att hitta i det lilla grannskapet. I De Hogeweyk bor invånarna tillsammans i grupper om sex personer med liknande livsstil.

– Människor är olika. Kan man inte bo i sitt eget hem är det bästa alternativet att omge sig med människor med liknande värderingar och traditioner, säger Yvonne van Ame-rongen, projektledare.

Omvårdnadskonceptet erbjuder frihet, trygghet och en chans att fortsätta med livet som vanligt.

– Det är viktigt för alla men speciellt för personer med demenssjukdom, säger Yvonne van Amerongen.

Nu sprider sig konceptet utanför landet. Det första norska boendet förväntas stå klart 2018 och i september var representanter från Göteborgs Stad på EU-finansierat studiebesök. Monica Sörensson, sektorschef äldre, hälso- och sjukvård, Västra Hisingen var en av deltagarna.

– Jag blev väldigt inspirerad, invånarna vi mötte verkade ha det väldigt bra. Det vore jätteroligt med en liknande lösning i Göteborg, om inte annat kan man plocka vissa delar ur konceptet, säger hon.

Emelie Wilhelmsson

1. Boulevard i staden med gym, frissa och resebyrå på vänster sida. På höger sida är ett radhusboende där sex personer bor tillsammans som en familj.

2. De Hogeweyk har en egen musikklubb.

3. Här handlar de boende, oftast tillsam-mans med någon i personalen. Affären har allt som behövs för att laga mat i det egna radhuset och kassörskan känner igen alla de 150 personer som bor i området.

Till höger: Ywonne van Amerongen, pro-jektledare, och Karin Magnusson på en av de cyklar som används dagligen för turer i omgivningen.

I gallerian finns en målarklubb för de som bor i De Hogeweyk.

Byn där alla är demenssjuka

LÄS MERwww.dementiavillage.com!

Murad Abdulalim som arbetar inom hemtjänstens kvälls-patrull i Svartedalen provade ut nya skor.

KLädER: Äntligen får alla inom hemtjänst, hemsjukvård och rehab arbetskläder och skor. Det är ett politiskt beslut som i grunden handlar om jämställdhet och med anledning av det gjordes en utredning.

– Nu har vi enhetliga profilkläder av bra kvalitet och jag är väldigt nöjd, speciellt med skorna och regnkläderna, säger Charlotte Björk, områdeschef i Lundby som lett en arbetsgrupp i frågan.

Här är profilkläderna

Många medarbeta-re kom och passade på att prova ut nya arbetskläder när det bjöds in till visning på Svartedalens äldrecentrum. Rejäla skor för både sommar och vinter samt jackor och regnställ som tål väder och vind.

Många ville prova

julissa Narvarro, Tanja Huljev och Thanh Bui som arbetar på hemtjänsten i Länsmansgården provade ut nya skor.

Harzhin Kareem som arbetar på hemtjänstens kvälls- och nattenhet i Biskopsgården provade många olika jackor.

Foto: Erica Holm

Siv-Marie Bengtsson som arbetar på hemtjänsten Friskväderstorget behövde en ny värmande fleecejacka.

”Det är bra att man får komma och prova, när det gäller skor är det viktigt att de passar.”

Murad Abdulalim

Foto: Marianne Hermansson

1

2

3

De Hogeweyk

Foto: Marianne Hermansson

14 15Samspel Nr 1 2015 Samspel Nr 1 2015

SverigePorto betaltPort PayéB

BOKTiPS: Boken Om demenssjukdomar för hemtjäns-ten, innehåller konkreta råd med fokus på bemötande och försöker besvara frågor som: Hur kan personcentre-rad omsorg se ut i praktiken? Hur skapar man en god relation till anhöriga? Vad gör man när en person med uppenbara hjälpbehov avvisar hjälp?

Boken innehåller också tips och råd om måltider, munhälsa och intimhygien. Ett par kapitel tar upp vanliga symptom och fakta om demenssjukdomar.

I serien Om demenssjukdom utkommer sammanlagt sex handböcker för olika målgrupper.

Detta är Svensk Demenscen-trum andra handbok i serien Om demenssjukdom. Den första boken vänder sig till bistånds-handläggare, näst på tur är anhöriga, sedan kommer böcker för särskilt boende och sjukhus.

E-TjäNST: I slutet av januari öppnar en e-tjänst för ansökan till särskilt boende. Det innebär att de som söker äldreboende själva kan gå in på nätet och ansöka om plats på boende och lista tre önskemål. Ansökan kommer sedan digitalt direkt in i Treserva vilket har många fördelar. Handläggarna slipper bland annat ta hand om blanketter och dubbelarbetet med att skriva in alla uppgifter ger också en snabbare handläggningstid. Det finns även ett separat digitalt formulär för personer utanför Göteborg som söker boende i Göteborg.

SPRåK: På samma sätt som Carl von Linné klassificerade växter och djur, finns ett system för människans hälsa. Det heter ICF och introduceras snart för personal inom hälsa och sjukvård i Göteborg. Fackspråket kommer främst att användas i verksamhetssystemet ViGo: som testas under 2016.

– Hälso- och sjukvårdspersonalen kommer få en lång utbildning innan de kliver in i systemet, där första steget är att lära sig språket, säger Mikael Balkefors, projektledare för strukturerad dokumentation.

I dag finns allmänna riktlinjer för hur en dokumentationstext ska utformas, med det är upp till var och en hur man väljer att formulera sig. Något som kräver både tid och energi.

– Följden har blivit långa texter av skiftande kvalitet som många drar sig för att läsa.

Därför har dubbeldokumentation blivit ett vanligt problem. Så myck-et som 70 procent av det som skrivs har någon annan redan skrivit.

Ambitionen med ViGo: är att bygga systemet så att fritext endast behöver användas i undantagsfall, med fält att fylla i och tydlig hierarki.

Fackspråket ICF är skapat av världshälsoorganisationen WHO och används redan i dag av en del verksamheter inom Västra Götalands-regionen.

– Det skapar förutsättningar för att alla ska förstå det som skrivs på samma sätt. Inom organisationen, mellan organisationer och i olika delar av landet, säger Mikael Balkefors.

BO-GuidE: Senior Göteborg och Boplats Göteborg har i samarbete med fastighetsägare och bo-stadsrättsföreningar tagit fram en guide över olika boendealternativ för 55+. Guiden ger en samlad bild av senior-, gemenskaps- och trygghetsboenden runt om i staden.

Beroende på behov och önskemål finns en rad olika boendealternativ att välja mellan. Bland an-nat en ny boendeform som håller på att etablera sig i Göteborg – trygghetsboende för personer över 70 år. Förutom att bostaden har god tillgänglighet finns en gemensam lokal och en trygghetsvärd.

– Vi vill visa att det finns attraktiva alternativ, det ska kännas att man byter till något bättre som ger mer livskvalitet. För några kan det handla om att renovera sitt hus på rätt sätt, för andra att byta boendeform, säger Marianne Hermansson, processledare på Senior Göteborg.

Guide till Nytt boeNde

SÖK SÄRSKILT BOEnDE På nÄTETicF ska förenkla dokumentationen

ny handbok för hemtjänsten

ICF och strukturerad dokumentation används även i delar i Äldres behov i centrum (ÄBIC), den modell som Socialstyrelsen tagit fram för handläggning enligt socialtjänstlagen. Att införa model-len ingår i Attraktiv Hemtjänst/införa rambeslut. Målsättningen är att modellen ska införas 2016 och att den också ska omfatta funktionshinder och då kallas Individens behov i centrum (IBIC). Förberedelser pågår, till exempel med att anpassa verksamhets-stödet Treserva. Flera olika professioner kommer att använda samma begrepp, en stor fördel.