TP E R S O N A LT I D N I N G F Ö R

A B TABLOIDEN”Det är nu dags för vår årliga medarbetarenkät. Jag hoppas du tar dig tid och berättar om

dina åsikter och hur du trivs i din roll i Tidningstjänst.”

Per Bowallius är ny vd före MittMedia, Sveriges största lokala medieföretag. Han ser mycket

positivt på samarbetet med Tidningstjänst och lyfter särskilt fram distributörernas vikt.

– Tidningsdistributionen är en oerhört viktig del i vårt erbjudande till våra prenumeranter.

SIDAN 4

LEDARE, SIDAN 2

MittMedias nye vd: ”Ett bra samarbete på alla plan”

Åtgärder ska förbättra PostNords kvalitetPostNords kvalitet har under senaste tiden varit föremål för ett stort antal kritiska artiklar i svensk media. Att förbättra kvaliteten står högt upp på dagordningen i PostNord Sverige och ett antal aktiviteter pågår som ska för-bättra kvaliteten.

SIDAN 3

Utvärdering av samdistribution klarFörsöket att dela ut post och morgon-tidningar samtidigt nattetid i Skellefteå visar ökad distributionstid och längre färdsträcka. Testet visar att distribu-tionstiden ökade med 7,5 procent för brev och tidningar och att den totala färdsträckan blev fem procent längre.

SIDAN 7

Tävling i ecodrivingVarje år så anordnar PostNord en tävling i Ecodriving. Även vi på Tidningstjänst blev inbjudna till tävlingen. För att få fram vår representant så tog vi fram de förare som hade bästa resultaten från Masternaut per distributionsområde.

SIDAN 8

Åtgärderna ska höja kvaliteten och underlätta distributionen.

Men det blev bara danska PostNord-chaufförer på segerpodiet.

NR 71, OKTOBER 2016

Per Bowallius tillträdde som vd för MittMedia den 2 juli 2016. Innan dess var han marknads- och försäljningschef under sex månader.

Trots ökad tid så har kvaliteten på distributionen varit mycket hög under testet.

Ledare

”Jag tror att vi når våra kvalitetsmål även i år”

Det rör på sig i tidningsbranschen. På de flesta håll diskuteras lönsamhetsfrågor, abonnemangsformer, utgivningsfrekvens och annat. Det är säkert något vi får vänja oss vid då antalet abonnemang sakta men säkert

sjunker. Varje abonnent är rejält viktig för tidningshusen. Det betyder att vår kvalitet är en absolut avgörande del i tidningens förhållande till sina läsare. Glädjande nog är vi duktiga på den punkten och jag tror att vi når våra kvalitetsmål även i år. Tack för det! I det här numret av Tabloiden kan du läsa vad Mittmedias nya koncernchef tycker om vårt samarbete.

UNDER SOMMAREN HAR VI testat samdistribution av tidningar och post i Skellefteå. Det har varit ett spännande projekt som följts av många. Jag vill passa på och tacka alla som varit delaktiga och med lust genomfört det projektet. Resultatet av det läser du mer om längre in i tidningen.

Det är nu dags för vår årliga medarbetarenkät. Jag hoppas du tar dig tid och berättar om dina åsikter och hur du trivs i din roll i Tidningstjänst. Det kan kännas som att frågorna kommer ofta, men det är faktiskt redan ett år sedan senast. Tiden går fort.

I det här numret finns också ett reportage om viltolyckor. Som väl är har vi varit relativt förskonade från detta, men det finns all anledning att vara vaksam och försiktig på vägarna. Var rädd om dig.

TABLOIDEN

2

TP E R S O N A LT I D N I N G F Ö R

A B TABLOIDEN

Leif PerssonVERKSTÄLLANDE DIREKTÖRTIDNINGSTJÄNST AB

PostNords delårsrapportPostnords vd, Håkan Ericsson, kommenterar

NR 71, OKTOBER 2016

Tabloiden utges av Tidningstjänst AB.Adress: Box 1121, 111 81 StockholmTelefon: 010-4360196 Ansvarig utgivare: Ulrika LaneLayout/redigering: Viktor JonssonTryckning: NWT, 2016

Nettoomsättningen uppgick till 9 590 miljoner kronor, en minskning, exklusive förvärv och valutaeffekter,

med 1 procent jämfört med motsva-rande kvartal föregående år, främst till följd av vikande brevvolymer. Koncernens justerade rörelseresultat uppgick för kvartalet till -1 (33) miljo-ner kronor och för första halvåret till 299 (345) miljoner kronor. I de jämfö-relsestörande posterna om -269 (470) miljoner kronor avser -223 miljoner kronor poster hänförliga till den på-gående avyttringen av Strålfors verk-samheter utanför Norden. Förra året redovisades en realisationsvinst om 500 miljoner kronor i och med avytt-ringen av en fastighet i Köpenhamn. Koncernens redovisade rörelseresul-tat för andra kvartalet uppgick till -270 (503) miljoner kronor och för första halvåret till 30 (815) miljoner kronor. Det kraftfulla och nödvändi-ga omställningsarbete som bedrivs i samtliga länder har resulterat i mins-kade rörelsekostnader, men i framfö-rallt Danmark kvarstår ytterligare an-strängningar för att nå en acceptabel lönsamhet. Tyvärr har vi under om-ställningen haft en del kvalitetsbris-ter på brevsidan. Kraftfulla åtgärder och kontinuerligt fokus har lett till att kvalitén i kvartalet är tillbaka på en hög nivå i Sverige men det återstår fortsatta förbättringar i Danmark.

Koncernens totala brevvolymer

Den snabbt växande e-handeln fortsätter att vara en viktig

drivkraft. Ny postreglering i Danmark skapar möjligheter

till en mer effektiv produktion. Med de fortsatta volymfallen i

brevaffären har realiseringen av vår strategi högsta prioritet.

Håkan Ericsson, PostNords vd, kommenterar Postnords delårsrapport.

minskade med 8 procent såväl i kvar-talet som första halvåret, varav 17 procent i Danmark och 6 procent i Sverige. I skenet av dessa fortsatta volymminskningar är det positivt att postlagsfrågorna har satts i fokus och att det både i Sverige och i Dan-mark finns en tydligare förståelse för det omvälvande skifte som sker och hur detta påverkar oss.

I början av maj nåddes en bred överenskommelse i det danska Fol-ketinget med innebörd att det regu-latoriska ramverket för den danska verksamheten nu har anpassats till rådande efterfrågan. Det gör att vi kan öka takten i omställningen av verksamheten och att vi kan erbjuda tjänster som bättre svarar mot kun-dernas behov.

I SVERIGE HAR REGERINGENS särskilda utredare lagt ett förslag om att kra-vet på övernattbefordran ändras till tvådagarsbefordran. Det är positivt. Avseende pristaket föreslås vissa förändringar i rätt riktning. Sedan 1990-talet har portopriserna ökat marginellt samtidigt som kostnaden för arbetskraft ökat med cirka 60 pro-cent och brevvolymerna halverats. Det visar på det ohållbara i att kunna fullgöra samhällsuppdraget under rimliga ekonomiska villkor med ett bibehållet pristak. Ett svenskt hus-håll spenderar i genomsnitt cirka 160 kronor per år på porto. Slutbe-tänkandet väntas efter sommaren.

Med ökade satsningar på flerkanals-försäljning och tillväxt för mobil han-del fortsätter e-handeln sin stadiga tillväxt. Våra B2C-volymer växte i an-dra kvartalet med 15 procent jämfört med motsvarande kvartal 2015. Vi har alla förutsättningar att kunna erbju-da den typ av kommunikations- och logistiktjänster som människor och företag efterfrågar, inte minst inom e-handelsområdet idag och imorgon.

Jag gläds också åt att PostNord, som ett av de första företagen i värl-den, fått sitt miljömål godkänt av ini-tiativet Science Based Targets. Målet överträffade till och med kriterierna och är därmed mer än väl i linje med vad forskningen säger krävs för att jorden ska hålla sig under en upp-värmning på två grader. Att minska våra utsläpp är en viktig del i vår stra-tegi att vara hållbara i allt vi gör.

HÅKAN ERICSSON

TABLOIDEN TABLOIDEN

3

Nyheter NR 71, OKTOBER 2016

V åra brevbärare och chauf-förer gör otroliga insatser varje dag och vi ser också att kvaliteten håller på att

stabiliseras. Men det räcker inte med en stabilisering. Vi har mycket kvar att göra och genomför nu en rad åt-gärder för att säkra en mer långsik-tigt bra kvalitet, säger PostNord Sve-riges vd Anders Holm.

En av åtgärderna rör maskinsor-teringen av posten. En stor andel av breven som PostNord delar ut ma-skinsorteras på terminalerna i brev-bärarens gångordning. PostNord har konstaterat att datan man haft till-gång till har haft vissa brister. Det har ställt till problem för brevbärar-na när den maskinsorterade posten anländer till brevbärarkontoren.

– För att underlätta för brevbä-rare och minska andelen felutdelad post vässar vi nu våra sorteringsma-skiner och prioriterar ännu hårdare att få bättre ordning på våra rådata rörande till exempel lägenhetsregis-ter från Skatteverket, säger Anders Holm.

POSTNORD HAR OCKSÅ fått kritik för då-lig återkoppling när privatpersoner och företag hör av sig med synpunk-ter till företagets kundservice.

För att säkra att återkoppling sker ändrar PostNord nu rutinen så att brevbärarkontoren, som tidigare stått för återkopplingen, i fortsättningen fokuserar helt på postutdelningen. Is-tället ska kundservice ansvara för att ta emot, följa upp och återkoppla an-gående de synpunkter som framförts på PostNords verksamhet.

Ytterligare förbättrande åtgärder handlar om att i tid informera om de serviceförändringar PostNord gör som påverkar allmänheten.

– Vi har varit för dåliga på att lo-kalt förklara varför förändringarna sker och hur de påverkar den enskil-de medborgaren, säger Anders Holm.

Ett exempel är omlagda brevbä-

Åtgärder ska förbättra PostNords kvalitet

Skyddsombud stödjer översyn

PostNords kvalitet har under

senaste tiden varit föremål

för ett stort antal kritiska

artiklar i svensk media. Att

förbättra kvaliteten står

högt upp på dagordningen

i PostNord Sverige och ett

antal aktiviteter pågår som

ska förbättra kvaliteten.

rarslingor som kan innebära att någ-ra, efter omläggning, får sin post ti-digare än förut och ytterligare andra får sin post senare än förut.

– Vi inför därför en ny rutin som säger att vi alltid ska informera be-rörda hushåll och företag även när vi gör mindre justeringar som påverkar servicen, säger Anders Holm.

Åtgärder görs för att samtliga brev-bärarkontor dagligen ska uppdatera sina register för eftersändningar. Instruktionen finns redan idag men efterföljs inte fullt ut, vilket har lett till brister i kvalitet när det gäller ef-tersändningar.

ANDELEN MEDBORGARE SOM beställer ef-tersändningar hos Svensk Adressänd-ring har minskat markant. Skattever-ket informerar inte längre om att en adressändring som görs i folkbokfö-ringen inte automastiskt leder till ef-tersändning, utan att detta behöver göras separat. Det har resulterat i att PostNord och andra postoperatörer har betydligt sämre register vilket för att postutdelningen försämras och att mottagarna felaktigt tror att de har gjort en adressändring.

– Vi har uppmärksammat Skatte-verket om detta problem och om inte rutinen ändras kommer alla postope-ratörer i branschen få än större pro-blem framöver, säger Anders Holm.

Den senaste tiden har media uppmärksammat att utdel-ningsstopp nu gäller vid en handfull fastigheter i Sve-

rige. PostNords huvudskyddsombud Stefan Fougt har fått nog av fastig-hetsägare som trots återkommande påpekanden bortser från de arbets-miljöproblem som brevbärare dagli-gen möter i flerfamiljsfastigheter.

Stoppen kommer sig av att fastig-hetsägare väljer att inte göra något åt de arbetsmiljöproblem som brev-bärarna har i deras fastigheter.

Utdelningsstoppen innebär att varken PostNord, Bring Citymail eller andra postoperatörer delar ut post i de aktuella fastigheterna utan hän-visar de boende till närmaste brevbä-rarkontor eller Företagscenter.

– Det förs alltid diskussioner un-der flera månader med fastighetsäga-re, med önskemål om att komma in med en handlingsplan som beskriver hur man väljer att rätta till brister-na, innan det resulterar i utdelnings-stopp. I de aktuella fallen struntar uppenbarligen fastighetsägarna i brevbärarnas arbetsmiljö och de bo-endes möjligheter att få sin post. Jag har full förståelse för att de boende som påverkas tycker att det är job-bigt, säger Stefan Fougt.

STEFAN FOUGT STÖDJER till fullo att PostNord systematiskt gör en översyn av brevbärarnas arbetsmiljö under turarbetet. En väsentlig del i detta är översynen av postinlägg och post-lådor samt ljusförhållanden i trapp-uppgångar. De brister som upptäcks påpekar man för fastighetsägarna. Ef-tersom PostNord och övriga postope-ratörer i Sverige inte äger postinläg-gen har de heller inte möjlighet att själva åtgärda arbetsmiljöproblemen.

– I de allra flesta fall kommer fast-ighetsägaren in med en åtgärdsplan och rättar till problemen innan det be-höver gå så långt som till utdelnings-stopp. Vi ska inte glömma att Arbets-miljöverket vid ett tidigare tillfälle har förbjudit dåvarande Posten att låta brevbärare dela ut post i olämpliga postinlägg, säger Stefan Fougt.

De vanligaste problemen i trapp-uppgångar är dålig belysning eller postinlägg som är små och tröga med vassa kanter. Ofta är det inte så stora insatser som krävs för att komma till rätta med problemen.

– När det är mörkt ute och be-lysningen knappt fungerar blir det svårt att dela ut post till rätt motta-gare. Dessutom har vi haft mängder med skadetillfällen där brevbärare klämmer fingrarna och skär sig. Jag tror de flesta är överens om att man inte ska behöva skada sig på jobbet.

FAKTA: Postutdelningen

• PostNord delade under 2015 ut 1 943 600 000 försändelser i Sverige.

• Under samma tid kom det in cirka 103 000 synpunkter, varav ungefär 68 000 handlade om utdelning av brev och paket.

• Som den ledande operatören ses PostNord ofta som hela postmark-naden och får ta emot synpunk-ter som visar sig höra till andra operatörer.

• Det finns drygt 30 postoperatörer i Sverige och konkurrensen är störst i storstäderna där också klagomå-len är flest.

Vi har varit för dåliga på att lokalt förklara varför föränd­ringarna sker och hur de påverkar den enskilde med­borgaren.

”– För att underlätta för brevbärare och minska andelen felutdelad post vässar vi nu våra sorteringsma-skiner, säger PostNord Sveriges vd Anders Holm.

Nyheter TABLOIDEN

4

NR 71, OKTOBER 2016

”Ett bra samarbete på alla plan”– MittMedias nye vd om samarbetet med TidningstjänstPer Bowallius är ny vd före MittMedia, Sveriges största lokala medieföretag. Han ser mycket

positivt på samarbetet med Tidningstjänst och lyfter särskilt fram distributörernas vikt.

MittMedia är idag Sver-iges största lokala me d-i e företag. Med 28 lokal-tidningar, 19 nyhetssajter

och 15 gratistidningar täcker de 63 kommuner från Örnsköldsvik i norr till Nynäshamn i syd. MittMedia har 300 000 prenumeranter, 19 000 fö-retagskunder och deras medier ko-m m unicerar med mer än 1,3 miljon människor varje dag.

– Vi som säkerställer detta är idag cirka 1350 medarbetare inom Mitt-Media. Vi är även beroende av leve-rantörer som TAB för att klara av vårt arbete, säger Per Bowallius, vd för MittMedia.

MITTMEDIA ÄR ETT värdedrivet företag som eftersträvar ett öppet och levande lokalsamhälle, där de stärker demokratin och gör den enskilda människan större – ”vi värnar bygden

och granskar makten”, säger Per. För att lyckas med detta arbetar de för att vara den främsta leverantören av kvalitetsjournalistik med ett lokalt perspektiv.

• MittMedia driver opinion med liberala förtecken och vi tar ställ-ning.

• MittMedia rapporterar vad som händer och varför, i stort och smått.

• MittMedia granskar den lokala makten.

• MittMedia tillför perspektiv på li-vet i våra utgivningsområden.

• MittMedia är navet i en öppen och livlig lokal debatt.

– UNDER HÖSTEN driver vi ett strate-giarbete som i huvudsak handlar om hur vi ska kunna bibehålla och ut-veckla vår relation till vår publik och

över tid säkerställa en ekonomi som kan upprätthålla våra kärnvärden, den idé som hela vår verksamhet byg-ger på. MittMedias ”varför”, säger Per.

Vem/vad ser du som tidningarnas största konkurrent?

– På läsarsidan har vi dag inga större konkurrenter. Vi har klarat att bibehålla en relation med våra läsare digitalt och vi når idag med våra kanaler mer än 80 procent av läsarna i samtliga åldersgrupper. Utmaningen för oss är att de yngre tar del av det vi gör via framförallt mobila kanaler, säger Per och fortsätter:

– På annonssidan har det under de senaste 10 åren vuxit fram starka digitala alternativ. Jag vågar dock på-stå att vi fortfarande har de i särklass starkaste kanalerna för lokal mark-nadskommunikation i våra områden. Vi måste helt enkelt bli bättre på att synliggöra detta.

UPPLAGORNA GÅR NER men det gäller att ha rätt perspektiv, menar han.

– Det är klart att upplage-utvecklingen är bekymrande. Sam-tidigt har vi en utmaning i att lyfta fram den faktiska position som vi har idag och inte hela tiden jämföra oss med hur stora vi var tidigare. Om vi idag skulle lansera de produkter vi har, med samma betalningsgrad och räckvidd, skulle det upplevas som något fantastiskt och enastående. Samtidigt kan vi inte sticka huvudet i sanden. Vi har fortfarande en stark upplaga men den negativa trenden kommer att öka kraven på strukturella förändringar av nuvarande upplägg.

TAB OCH MITTMEDIA HAR geme n samma utmaningar och distri butionen är en viktig faktor för att behålla så många prenumeranter som möjligt.

– Tidningsdistributionen är en oer-hört viktig del i vårt erbjudande till våra prenumeranter. De har en förv-äntan på att få tidningen i rätt tid varje utgivningsdag. Tidningsdistri-butionen måste klara att leva upp till

denna förväntan varje dag. Det är en av de stora utmaningarna som vi har gemensamt, att vi måste prestera varje dag.

Distributörerna är TAB:s viktigaste tillgång då kvalitén är oerhört viktig för både MittMedia som företag och dess kunder. Per säger att TAB har bra och jämn kvalité på tidningsdistribu-tionen samt ett seriöst intresse av att ha en hög servicenivå.

– Vi märker att de områden som har hög personalomsättning också har sämre kvalité. För oss är det där-för viktigt att TAB kan säkerställa en stabil bemanning.

ÄVEN PRISBILDEN HAR STOR betydelse för distributionen.

– I takt med att våra volymer går ner så ökar distributionskost-naden i andel av den totala produ-ktionskostnaden. Vi hanterar detta idag genom olika typer av optime-ring. Samtidigt märker vi att det inte är tillräckligt. Här måste vi tillsam-mans försöka hitta nya prismodeller.

Per tycker att samarbetet med TAB fungerar bra.

– TAB ser våra kunder som sina kunder och vi har ett bra samarbete på alla plan. Vi för en problemlösande dialog när vi jobbar tillsammans, för problem uppstår oavsett om vi vill det eller inte. Vi sitter i samma båt och vill samma sak. Nöjda kunder som fortsätter prenumerera på våra tidningar är målet för oss båda. Det är viktigt att vi ständigt genomlyser och fångar upp saker vi kan förbättra tillsammans.

Hur kommer jag att kunna läsa tidningen om 10 år?

– Jag tror att vi om 10 år kommer att kunna läsa tidningen både digitalt och i print. Antalet utgåvor i print kommer dock att vara kraftigt reduce-rat. De löpande nyheterna får vi helt via digitala kanaler och printen står för fördjupningen.

ULRIKA LANE

FAKTA: Per Bowallius•

• Bor: Täby• Befattning: vd för MittMedia• Antal år i företaget: Tillträdde som vd den 2 juli 2016. Innan dess marknads- och

försäljningschef under sex månader.• Tidigare arbeten: Under de senaste 15 åren har jag arbetat som vd i Promedia,

GISAB och E&T Förlag. Jag började min yrkeskarriär som yrkesofficer vid Hallands regemente i Halmstad. Innan jag hoppade på vd-rollen arbetade jag i olika företagsledande befattningar inom Owell, IDG, Munters och SvD.

• På fritiden: Är med min familj, paddlar SUP (Stand up paddleboard), hobbysnickrar och hinner även med en och annan golfrunda.

– TAB ser våra kunder som sina kunder, säger Per Bowallius.

FAKTA: MittMedia

• Tryck upplaga: cirka 300 000/dag (pren) • Finns geografiskt: Västernorrland, Jämtland, Härjedalen, Dalarna, Hälsingland,

Gästrikland, Västmanland, Örebro län och i några kranskommuner runt Stockholm.• Omsättning: 2 300 miljoner kronor 2015• Antal anställda: 1 350

TABLOIDEN TABLOIDEN

5

Region Mitt NR 71, OKTOBER 2016

Transport och Tidningstjänst söker fler skyddsombudNågra av våra skyddsombud har slutat. Tillsammans söker

nu Transport och Tidningstjänst fler ombud.

I Bollnäs finns två distrikt som körs med eldriven Comarth.

Distrikten har en längd på 23 respektive 36 kilometer. På

distrikten är det hyreshus och villabebyggelse. Posten kör

brevbärarturer på dagtid. Distributörerna som kör heter

Pontus Malm och Erik Sundberg.

F örutom att det är ett ansvars-fullt uppdrag så är det läro-rikt och utvecklande. Det ger definitivt värdefulla insikter

som du kan ha nytta av i framtiden. Ta chansen och kontakta din arbets-givare eller din avdelning hos Svens-ka Transportarbetarförbundet för mer information.

PÅ FÖLJANDE HEMSIDA finner du upp ly-sningar om uppdraget från arbets-miljöupplysningen:

www.arbetsmiljoupplysningen.se/vem-gor-vad/skyddsombud/

Där kan du bland annat läsa:”Skyddsombudets uppgift är att

a r b eta för en bra arbetsmiljö och be-vaka att det finns skydd mot ohälsa och olycksfall i arbetet. Skyddsombu-det, eller arbetsmiljöombudet som det också kallas, ska även bevaka att arbetsgivaren uppfyller kraven i arbets miljölagen.

Arbetsmiljölagen säger att arbets-givare och arbetstagare ska samver-ka i arbetsmiljöarbetet. Visserligen har arbetsgivaren det yttersta ansva-ret för arbetsmiljön, men det är ett krav att de anställda ska vara med i arbetsmiljöarbetet. Skyddsombudet

är de anställdas representant.”Normalt utses skydds ombudet på

tre år av fackföreningen. Skydds-ombudet har rätt att ta ledigt den tid som behövs för att sköta uppdraget, och ändå få sin vanliga lön.

I region Mitt hålls AMK-möten i alla områden: Östersund, Sundsvall, Härnösand, Hudiksvall, Gävle och Falun. Skyddsombuden deltar i dessa och tar del av sådant som rör arbets-miljön, utbildningar och är med när man ändrar eller planerar nya loka-ler.

ROSITA FREDHOLM OCH Marie Eriksson arbetar som skyddsombud i Gävle.

De berättade för mig att de tycker det här är ett intressant jobb. Det finns chans att påverka saker man tycker är fel. De försöker vara lyhör-da och ta upp problem från sina ar-betskamrater.

Om du vill komma i kontakt med Rosita eller Marie så e-posta ditt tele-fonnummer till mikael.morin@tab.se så ber jag dem ringa upp. De berät-tar gärna mer om jobbet.

MIKAEL MORINVERKSAMHETSSTÖD DALARNA

Mikael Morin, verksamhetsstöd Dalarna.

Ris och ros för Comarth

V ad var första tanken när du fick höra att du skulle köra Comarth?

– Jag trodde att det skulle ta mycket längre tid att köra distriktet. Men det gör det inte, det går lika fort med Comarthen som med bil, säger Pontus.

– Jag trodde också att det skulle ta längre och det gör det, säger Erik.

VAD TYCKER DU om att köra Comarth?

– Jag tycker att det fungerar bra. Man sitter högt men stolen är tyvärr lite hård, säger Pontus.

– Den fungerar jättebra att köra, väldigt enkel och lättkörd, säger Erik.

Vilka är fördelarna?– Backkameran och backvarnaren,

säger Pontus.– Bra värme, den blir varm fort.

Det är bra utrymme inne i bilen med tanke på storleken, säger Erik.

Vilka är nackdelarna?– Dålig stötdämpning, väldigt stel.

Saknar sidobelysning, säger Pontus.– Ingen vidare komfort. Den läm-

par sig bäst på sträckor med mycket springning. Den saknar sidobelys-ning, säger Erik.

Distributörerna Pontus Malm och Erik Sundberg kör Comarth.

Måndag den 17 oktober är första dagen vi kommer att arbeta från vårt nya kontor på Skråvägen 2 i Birsta. Vi kommer att hyra kontorsrummen av Postnord Logistik. Flytten gör att vi kommer närmare stora delar av vår nattliga verksamhet. Dagtid kommer vi att sitta i öppet kontorslandskap med närhet till ett tyst rum dit vi kan gå när vi har behov av det. För närvarande pågår förberedelser inför flytten för fullt. Det är många detaljer som ska ordnas. Vår förhoppning är att vi ska ha minimalt med störningar i samband med flytten.

Kontoret i Sundsvall flyttar

Region Syd TABLOIDEN

6

NR 71, OKTOBER 2016

Möt medarbetare i region Syd

R egion Syds Nattchef Per-Olof Berglund (eller i folkmun ”P-O”) syns på bilden ovan. Här är han på sitt kontor och kollar igenom vad som är planerat inför nattens produktion: vikarier, totaldistribution, ibladningar, vilka utgivningsdagar med mera.

Efter det ska all information från dagen läsas igenom, exempelvis sjukdo-mar, saknade fordon, någon extrabunt till någon ort eller nya medarbetare som ska ha övningar. Allt sådant medför oplanerat arbete inför nattens pro-duktion.

Under natten är han ”spindeln i nätet” fram till nattförman Janne Sand-gren börjar 03.00 och sedan har de en överlämning till 03.45 då nattförman ”spinner vidare”.

P-O började hos oss på TAB den 13 februari 1987. Först som tidningsdistri-butör sedan i packsal, på utlastningen och sedan nattchef. Han hade även för många år sedan hand om första timmen på kundservice.

Det är en stor skillnad från den tiden fram till idag. Upplagor har sjunkit men det har tillkommit många fler titlar och produkter. Distrikten är mycket större nuförtiden och avgångstiderna är tidigare än förr.

Det som är det mest positiva med arbetet är alla möten med alla medarbe-tare vi haft genom åren.

Här står Alexander Andersson och diskuterar med nattchefen P-O. Alexan-der arbetar denna natt på postsorteringen och ska sedan iväg och distribuera tidningar på ett landsbygdsdistrikt i Väse. Alexander har arbetat i företaget i åtta år och vikarierar ibland både som nattchef och nattförman.

Inne i packsalen har vi Mattias Landtmanson, Simon Jonsson, Conny Sand-berg och Ngala Godlove som packar alla rikstidningar, mtd gods, åf och små-titlar denna kväll. De har tillsammans arbetat på TAB i 35 år.

Här har Kenny Kristoffersson packat sin postbil och ska lämna plattan för nattens leveranser. Kenny har arbetat på TAB i 4 år.

På utlastningen i kylan denna kalla höstkväll har vi bland annat Mattias Landegren, Mickael Sjöstedt och Anton Sundell som tillsammans har arbetat hos TAB i 33 år. De packar tillsammans alla linjebilar varje natt som kör ut i hela Värmland, Norra Dalsland, Enköping samt Skaraborg.

TABLOIDEN TABLOIDEN

7

Region Norr NR 71, OKTOBER 2016

Utvärdering av samdistribution klarFörsöket att dela ut post och morgontidningar samtidigt nattetid i Skellefteå visar ökad

distributionstid och längre färdsträcka.

P ostNords och Tidningstjänsts test att dela ut post och mor-gontidningar samtidigt nat-tetid i Skellefteå i maj visar

att distributionstiden ökade med 7,5 procent för brev och tidningar och att den totala färdsträckan blev fem procent längre. Dessutom kräver samdistributionen fler fordon. Syftet med testet var att undersöka de eko-nomiska, miljömässiga och arbets-miljömässiga konsekvenserna och vad mottagarna tycker.

UNDER PERIODEN måndagen den 2 maj till lördagen den 28 maj fick 4 600 hushåll i Skellefteå sin post samtidigt som morgon tidningen. Det inne bar att pos t en kom före klockan 06.00, och en vardag senare. Reklam, sam-hällsinformation och gratistidningar delades ut samma dag som tidigare, men tidigt på morgonen. Stora för-sändelser som normalt delas ut om mottagaren är vaken och anträffbar, aviserades till att hämtas hos postom-bud. Detta innebar att 15 procent fär-re försändelser kunde delas ut direkt till mottagaren vilket ur e-handels-synpunkt är mycket negativt.

– Vi har nu genomfört ett test a v sam distribution i full skala i ett om -råde som innehöll alla typer av distri-

butionsområden och som täckte in alla de tjänster som både PostNord och Tidningstjänst erbjuder sina kun-der. Resultatet visar att kvaliteten varit hög och kundsynpunkterna få. Tyvärr är slutsatsen att samdistribu-tionen av post och tidningar vare sig blir kostnads- eller miljöeffektivt ens under de gynnsamma förhållanden som rått under testperioden, säger Anders Holm, vd för PostNord Sverige.

HAN FORTSÄTTER:– PostNord brottas med de eko -

n omiska och servicemässiga ut ma-ningar som följer av digitaliseringen och de fallande brevvolymerna. För a tt säkerställa en fortsatt god post-service i hela Sverige krävs konti-nuerlig ut v e c k ling av vår produktion och distribution som omöjliggörs om mo r g o n distribution av tidningar skul-le styra postdistributionen. Detta skul-le leda till omfattande eko n o miska konsekvenser för att fullgöra den sam-hällsomfattande post tjänsten.

Testet genomfördes av PostNord och Tidningstjänst i samverkan med Nya Wermlands-Tidningen AB, MittMedia, Västerbottens-Kuriren och Norran.

Sammanfattningsvis drar PostNord följande slutsatser av testet:

Den totala distributionstiden ökade

under testet med 7,5 procent för brev och tidningar, bland annat beroende på att befintliga synergier påverkas negativt och hantering av adresserade försändelser under dygnets mörka pe-riod påverkar effektiviteten negativt.

Miljön påverkas negativt eftersom den totala färdsträckan blev fem pro-cent längre och det dessutom krävdes flera fordon.

Kvaliteten på distributionen har varit mycket hög under testet. Det har inte varit ett enda kundklagomål på felutdelade försändelser och anta-let tidningsreklamationer var 30 pro-cent lägre än normalt.

Kundsynpunkterna har varit få och det är både positiva och negativa syn-punkter som har kommit in.

ANDELEN ARBETSTID SOM utförs nattetid har gått från 30 procent till 60 pro-cent vilket ger ökade lönekostnader.

Möjligheten att behålla andelen heltidstjänster minskar.

Arbetsmiljön påverkas för med-arbetarna, vilket ställer nya krav på arbetets utformning.

Samdistribution nattetid påverkar produktionsprocessen, och befintliga synergier går inte längre att realisera.

Aviseringen av adresserade för-sändelser ökade med 15 procent.

Tyvärr är slutsatsen att samdistri­butionen av post och tidningar vare sig blir kostnads­ eller miljöeffektivt ens under de gynnsamma förhållanden.”

”

Testet genomfördes av PostNord och Tidningstjänst i samverkan med Nya Wermlands-Tidningen AB, MittMedia, Västerbottens-Kuriren och Norran.

FOTO

GR

AF: C

ARIN

A KV

IST

Miljö TABLOIDEN

8

NR 71, OKTOBER 2016

H ur gick tävlingen till?

– Tävlingen gick ut på att vi fick en runda som skulle köras på tid, där

man skulle försöka komma så långt som möjligt med så låg förbrukning som möjligt. Vi fick köra en manu-ellt växlad Fiat Diablo och inte en med automatlåda som i Sverige. Det var en prövning som visade sig vara väldigt svår för oss svenskar som är vana vid automatlådor i våra bilar, säger Pär Nordström.

EN EXTRA TÄVLING FANNS med på sche-mat under dagen. Den gick ut på att köra en biltävlingsbana med slalom, svår halka, kraftiga kurvor med mera. Det handlade om att köra så fort som

Tidningstjänst tävlade i ecodrivingVarje år så anordnar PostNord en tävling i Ecodriving. Även vi på Tidningstjänst blev inbjud-na till tävlingen. För att få fram vår representant så tog vi fram de förare som hade bästa resultaten från Masternaut per distributionsområde. Sedan gjordes det en lottdragning. Vin-naren i den dragningen blev Pär Nordström från Bollnäs i Hälsingland. För Pär blev det ett äventyr att flyga för första gången i sitt liv.

möjligt och ha bästa tid, en väldigt ro-lig tävling med mycket skratt.

Vad var det för moment i tävlingen?– Momenten vi körde var körning

i tätbebyggelse och landskörning. Det var en ren körning utan några inpla-nerade stopp, bara naturliga stopp, typ farthinder, korsningar, tågtrafik och så vidare. Det var en svår körning då vägarna var väldigt smala med höga hastighetsbegränsningar.

Vilken placering fick du?– Jag fick väl ingen drömplacering

direkt då jag tyckte att det var väl-digt svårt att köra ecodriving med manuell låda och i den danska trafi-ken. Jag försökte att köra inom tiden men när jag hade lite för långt kvar av körningen till mål så fick jag upp-

maning av tävlingsledaren att jag var tvungen att gasa om jag skulle hinna in på tiden som var sagd, 39 minuter. Där tror jag att mina chanser sprack till att komma på en bättre placering i tabellen. Vi svenskar och norrmän placerade oss långt bak i tabellen och ingen av oss gick vidare till final. Där märktes fördelen för grannlandet, att de var vana vid trafiken och manuella lådor. Jag ska även tillägga att de är väldigt skickliga på ecodriving.

HUR VAR DET ATT FLYGA för första gången?– Nervöst. En härlig känsla, lite av

ett adrenalinpåslag skulle jag säga. Det var en så fin vy från luften och vädret var magiskt. Det är absolut en härlig upplevelse som jag hoppas

och vill kunna göra om.Har du några tips för att köra

ekonomiskt?– Eftersom jag inte kom på någon

jättebra placering med manuell låda så får jag väl försöka ge tips på auto-matlådan istället. Jag tror att man kör bäst om man bromsar lite och har bi-len i rullning fram till lådor. Utnyttja bilens dragläge och kör inte för fort med kraftiga inbromsningar. Det tjä-nar man inget till, varken vad gäller tid eller förbrukning. Att försöka hål-la jämn gas vid körning mellan post-lådorna och inte gasa i onödan kan jag också tipsa om.

MATS HAGELIN

Tävlingen bestod av 20 deltagare från Sverige, Norge och Danmark – nio stycken på liten bil och elva stycken på körning med lastbil. Pär Nordström (lilla bilden) var Tidningstjänsts representant.

TABLOIDEN TABLOIDEN

9

Korsord NR 71, OKTOBER 2016

Lös korsordet och ta chansen att vinna en trisslott.

Förra numrets vinnare blev: Karin Kalubowilage, Umeå, Lena Östblom, Bjursås, och Ingrid Fryxelius, Karlstad. Grattis!

Skicka in din lösning före den 30 november och märk kuvertet ”TAB-kryss”.

TIDNINGSTJÄNST ABPOSTNORDS HUVUDKONTOR

105 00 STOCKHOLM

NAMN

_________________________

ADRESS

_________________________

POSTADRESS

_________________________

_________________________

TABKRYSSET

Lösning (Tabloiden, nr 70)Om du undrar huruvida du löste förra numrets korsord korrekt, kommer här lösningen. NWT-koncernen har valt att sälja Enköpings-Posten till Upsala Nya Tidning (UNT).

Affären sker den 1 januari och skapar samordningsfördelar mellan Enköpings-Posten och UNT.

Försäljningen medför i sin tur att distributionsansvaret i Enköping, Bålsta och Bro övertas av UNT Distribution AB från och med årsskiftet. Samtlig berörd TAB-personal har erbjudits anställning hos UNT Distribution AB.

Tabloiden önskar våra medarbetare lycka till hos den nya arbetsgivaren och vill samtidigt framföra ett tack för utmärkt arbete hos oss i TAB.

Enköping till Upsala Nya Tidning

Upsala nya tidnings lokaler på Dragarbrunnstorg i Uppsala.

Arbetsmiljö TABLOIDEN

10

NR 71, OKTOBER 2016

PostNords Code of Conduct ska följas av samtliga medarbetare inom koncernen och dess dotterbolag i alla länder.

Enkäten besvaras via en länk i telefonen, precis som förra året.

Code of Conduct uppdateras

I den nya uppdaterade versionen av Code of Conduct som nu lanseras har avsnitten för arbets-miljö och hälsa och trafiksäkerhet fördjupats. Det innebär att de policyer som tidigare regle-rat dessa områden tas bort och ersätts av koden.

Under perioden 24 oktober till 14 november kommer du att kunna säga din mening om vad som är bra och vad som kan förbättras i din arbetssituation – ta vara på möjligheten! Din röst gör skillnad.

Den här förändringen inne-bär inte att vi drar ner på ambitionsnivån inom nå-got område. Tvärtom vill

vi förtydliga och förenkla för chefer och medarbetare att följa de direktiv som finns genom att förstärka dessa områden i vår uppförandekod, säger Angelica Björkbom och tillägger:

– PostNord har en ambition om att minska antalet styrande dokument och detta är ett steg på vägen i det ar-betet.

POSTNORDS CODE OF CONDUCT ska följas av samtliga medarbetare inom kon-cernen och dess dotterbolag i alla län-der. Code of Conduct fungerar som tillägg till lagar och externa regelverk och ställer styrande krav på hur kon-cernen och medarbetarna ska agera inom de, för PostNord, viktigaste om-rådena för ett hållbart företagande.

Den uppdaterade versionen av Code of Conduct är beslutad av PostNords styrelse och samverkan med fackliga organisationer har skett. Angelica Björkbom betonar att det är var och ens ansvar att följa Code of Conduct.

– Varje chef och medarbetare har personligt ansvar för att följa det som står i uppförandekoden. Den ska fungera som ett stöd när tveksamma situationer uppstår. Som chef kan du bidra till att öka kunskapen och med-vetenheten om den genom att då och då diskutera uppförandekoden på ar-betsplatsträffar eller liknande möten. Det finns ett bra stödmaterial för det.

FAKTA: PostNords Code of Conduct •

• PostNords Code of Conduct omfattar samtliga anställda i PostNord och tillhörande dotterbolag i samtliga länder. Uppförandekoden finns i åtta språkversioner.

• Du hittar Code of Conduct (Uppförandekoden) på intranätet.

FAKTA: Undersökningen•

• Enkäten är helt anonym. Det finns ingen koppling mellan ditt svar och slutrapporten i systemet.

• Det är tillsvidareanställda som svarar på enkäten, ej långtidsfrån-varande

• Svarsperioden är mellan 24 okto-ber och 14 november.

• Enkäten finns tillgänglig på svenska och engelska.

• Så här gör du: Du får ett sms med en unik direkt-länk till telefonen. Klicka på länken för att öppna enkäten. Det går att avbryta och fortsätta svara vid ett senare tillfälle.

Dags för årets medarbetar­undersökning

P recis som förra året besvaras enkäten via länk i telefonen. Enkäten är helt anonym, det finns ingen koppling mellan

mottagaruppgifter och enkätsvar i systemet. Om inte länken fungerar kontakta din närmaste chef. Det går även att svara på en pappersenkät men då måste du säga till att du vill ha en, de kommer inte att skickas ut automatiskt.

ENKÄTEN FINNS TILLGÄNGLIG på två språk, svenska och engelska. Som svarande väljer man på vilket språk man vill besvara enkäten, det går att byta språk fram och tillbaka när som helst under enkäten.

Ta vara på möjligheten att aktivt påverka din arbetssituation och göra skillnad!

I tidigare nummer av Tabloiden har du fått ta del av uppförandekodens olika delar.

TABLOIDEN TABLOIDEN

11

Medarbetare NR 71, OKTOBER 2016

Vi firade 25-årsjubilarer och avnjöt en välsmakande cowboyinspirerad meny på Route 84 i Forsa utanför Hudiksvall. Med från vänster var: Catarine Forslin, Rene Broz, Leif Andersson, Ann-Katrin Andersson, Göran Fasth och Kerstin Söderberg – samtliga Hudiksvall.

Vi avnjöt en trevlig och välsmakande middag på Växbo Krog för att fira anställda som har varit anställda 25+ år. Från vänster: Jan-Erik Olofsson, Söderhamn, Irene Olsson, Edsbyn, John Johans-son, Ljusdal, Christine Paby, Söderhamn, Tommy Sjöberg, Bollnäs, Lars Frisk, Ljusdal, Sven-Olov Flodberg, Hudiksvall och KjellOlov Eldeskog, Edsbyn.

Gun-Britt Löfgren uppvaktades i Borlänge den 15 juni med anledning av att hon jobbat 25 år och kommer att gå i pension. En trevlig lunch intogs på Lilla Parken Kök & Bar i Borlänge tillsammans med Annika Nordkvist och Mikael Morin.

Vi har firat en 50 åring i Karlstad: Yvonne Da-nielsson! Med på kortet är även Jeanette Matts-son, verksamhetsstöd i Karlstad.

I Dalarna har DC Annika Nordkvist och VS Sven Hillgren uppvaktat Urban Svedberg och Göran Mossberg som har varit distributörer i 25 år! Tack för ett fantastiskt jobb under de här åren och vi hoppas på en fortsättning i många år till!

Vi har varit på Via Appia i Karlstad och tackat av två pensionärer. På bilden: Jeanette Mattsson, verk-samhetsstöd, Susanne Häggkvist, Ulla-Britt Mortensen och Mats Persson, verksamhetsstöd.

Nyheter TABLOIDEN

12

NR 71, OKTOBER 2016

Gunhild Lundin, Mora– Ja, jag börjar med att ringa 112 och meddela var jag är och vad som hänt. Kan jag inta vänta kvar markerar jag ut platsen med viltolycksmarkören vi har i bilarna. Jag fyller även i en tillbudsrapport.

Lars Hådell, Borlänge– Ja, det vet jag! Jag ska ringa 112 och sätta upp en viltmarke-ringsremsa så att de som åker ut vet var det hände. Viltmarke-ringsremsor ska vi ha i bilarna.

Ann-Christin Ljung, Bollnäs– Ja, det vet jag. Ringa till polisen. Informera dem om vart olyckan skedde, vad det är för djur samt märka upp platsen.

Pontus Hjelm, Karlstad– Vid högvilt: markera platsen, ring polisen. Flytta djuret om det ligger i vägen. När jag kört på en grävling har jag aldrig litat på att den är död – då har jag använd mig av blålådor som skydd.

Robert Dittrich, Östersund– Ja, man ska överblicka olycks-platsen, kolla skador på fordon, meddela polisen och arbetsled-ningen samt märka ut platsen så att eftersökningsjägaren lätt kan hitta platsen.

Vet du vad du ska göra vid en viltolycka?

E nligt § 26 i Jaktlagen och § 40 i Jaktförordningen måste en sammanstötning mellan motorfordon och björn, varg,

järv, lodjur, älg, kronhjort, dovhjort, rådjur, utter, vildsvin, mufflonfår och örn rapporteras till polisen även om djuret inte är synbarligen skadat. Platsen för sammanstötningen måste också markeras. Att inte anmäla en sammanstötning är straffbart och be-lagt med böter.

VAD SKA MAN GÖRA om olyckan är framme?• Placera ut varningstriangel så att

inte fler olyckor händer.• Markera alltid olycksplatsen så

att jägare med eftersökshund kan hitta platsen.

• Ring 112 och anmäl olyckan.• Även om viltet ligger dött på plat-

sen ska markering ske som infor-mation till andra trafikanter att olyckan är anmäld till polisen.

• Häng upp markeringsremsan på den sida av vägen som viltet för-svann efter kollisionen.

• Vid kollision med vildsvin, björn, varg och lodjur placeras marke-ringsremsan cirka 100 meter från olycksplatsen. Informera polisen om detta.

• Om möjligt avlägsna döda djur från vägbanan, men tänk på din egen säkerhet.

• Försök inte att själv göra ett efter-sök, djurets lidande kan förvärras.

• Försök inte att själv avliva det ska-dade djuret om du inte har den kunskapen.

• Om du har kört på en hund, försök aldrig att avliva den, låt veterinär avgöra.

Vet du vad som gäller vid en viltolycka? Det vilt som du har kolliderat med kan antingen ligga dött på plats eller ha gått vidare mer eller mindre skadat. Skadat och trafikdödat vilt ska omhändertas.

Vid anmälan till polisen ska du för-utom sedvanliga person- och fordons-uppgifter tala om:• Olycksplatsen – vägnummer, ort,

kännemärke.• Hur olycksplatsen är markerad –

markeringsremsa, plastkasse etc.• Viltslag – rådjur, älg, vildsvin …• Viltets flyktväg – i vilken riktning

djuret försvann.• Detaljerad väg-/platsbeskrivning

för olyckan, gärna GPS-position.

Om du inte har det, nollställ tripp-mätaren och kör till en plats där du känner igen dig (exempelvis vägkorsning, kyrka, rastplats) och läs av trippmätaren.

FÖR DE MÄNNISKOR SOM arbetar med eftersök av trafikskadat vilt är dina uppgifter som trafikant mycket vikti-ga för att ett bra eftersök ska kunna genomföras och ett svårt skadat djur ska slippa ett långt lidande.

Vid kollision med övriga viltslag, utöver de ovan nämnda, gäller inte någon formell anmälningsplikt till polisen. Om man har kolliderat med ett mindre djur ska man se till att djuret blir avlivat och om möjligt avlägsnat från vägbanan, men som tidigare nämnts – tänk alltid på din egen säkerhet!

Att kollidera med ett vilt djur kan hända oss alla. Att inte anmäla en viltolycka till polisen är ett brott.

Viltolycksremsan innehåller information om hur fordonsförare kan förebygga en viltolycka, vilka djurarter som vid samman-stötning måste anmälas till polisen samt vilka åtgärder som då ska vidtas. Dessutom kan viltolycksremsan användas för att i vägkanten noga markera var djuret försvann.