Sverige det nya matlandet · 2014. 10. 30. · Att restaurangen serverar svensk mat/svenska...

Sverige – det nya matlandet

En undersökning om svenskarnas matvanor och

attityder till mat

En undersökning genomförd av GfK Sverige på uppdrag av

Jordbruksverket och VisitSweden.

2014

Innehållsförteckning

1 Kapitel 1 – Syfte och genomförande

2 Kapitel 2 – Resultatredovisning, Index

3 Kapitel 3 – Resultatredovisning, Nyckeltal

2

4 Kapitel 4 – Resultatredovisning, Fördjupning

5 Kapitel 5 – Resultatredovisning, Segment

6 Kapitel 6 – Bilagor

Syfte och genomförande

• Syftet med undersökningen är att inhämta kunskap om beteende, uppfattningar/attityder samt kännedom kring

mat, dryck och måltidsupplevelser i Sverige idag. Undersökningen syftade vidare till att ge värdefull input inför

strategiska beslut för Jordbruksverket och VisitSweden, bl.a. kring hur PR skall bedrivas beträffande visionen

Sverige – det nya matlandet.

• Undersökningen består av flera delar;

1) Inledande kvalitativ förstudie i form av två online-fokusgrupper: för att ge underlag till frågeställningar

och svarsalternativ och säkerställer att rätt variabler kvantifieras.

2) Skrivbordsundersökning: i syfte att kartlägga redan befintlig primärundersökningar för kompletterande input

och användbara nyckeltal.

3) Kvantitativ online-mätning: (nollmätning i maj 2011) i syfte att mäta svenskarnas relation till mat & dryck,

matupplevelser och matkultur i Sverige. Genomfördes med hjälp av en webbenkät som skickades ut till personer

i GfK Sveriges webbpanel. Totalt samlades 2060 svar in.

4) Uppföljning 2012, 2013: i maj 2012 och 2013 genomförs undersökningen med ett komprimerat

frågeformulär som syftar till att endast redovisa/mäta de indextal och nyckelfrågor som identifierats. Antalet

intervjuer var cirka 1000 per år.

5) Avslutande undersökning 2014: i juni 2014 genomförs undersökningen, liksom 2011, med det fullskaliga

frågeformuläret. Totalt samlades 2024 svar in.

• I denna rapport redovisas resultaten från samtliga år, d v s från både 2011, 2012, 2013 och 2014. På så vis kan vi

följa utvecklingen över tid vad gäller svenskarnas beteende, uppfattningar/attityder samt kännedom kring mat,

dryck och måltidsupplevelser i Sverige.

• Signifikanstestning har gjorts med T-test, 95% nivå. Samtliga skillnader som kommenteras i undersökningen är

signifikanta





4




• Syftet med undersökningen är att inhämta kunskap om beteende, uppfattningar/attityder

samt kännedom kring mat, dryck och måltidsupplevelser i Sverige idag. Undersökningen

syftade vidare till att ge värdefull input inför strategiska beslut för Jordbruksverket och

VisitSweden, bl.a. kring hur PR skall bedrivas beträffande visionen Sverige – det nya

matlandet.

• I samband med detta arbete har man identifierat 8 centrala frågeområden som är av extra

stor vikt att kartlägga och följa över tid.

• Frågeområdena redovisas i form av index vilket är sammanfattande mått för flera frågor.

• De 8 centrala frågeområdena är – Primärproduktion

– Förädlad mat

– Matturism

– Restaurang

– Offentlig mat

– Beteende

– Kunskap

– Matland/matkultur

• Resultatet för dessa 8 frågeområden, samt deras utveckling över tid, redovisas i detta

kapitel.

Resultatredovisning – 8 centrala områden

• Primärproduktion

– Generellt: Det finns ett högt förtroende för Sveriges primärproduktion och bönder och att råvaror produceras

med omtanke om djur och miljö. Lantbrukare/bönder, Småskalig livsmedelsproduktion och Goda råvaror av

hög kvalitet ingår i stor utsträckning i vad man förknippar med Sverige som matland.

– Förändring över tid: Indexet för Primärproduktion har ökat från 49,6 år 2011 till 53,5 år 2014. Det som i första

hand har bidragit till indexökningen är:

• Svenskarna anser markant oftare att man lita på djurhållning och odling när man köper svenska råvaror

• Fler har förtroende för bönder i Sverige producerar råvaror av hög kvalitet

• Något fler förknippar småskalig livsmedelsproduktion med ”Sverige som matland”

• Något fler har förtroende för svenskproducerad mat

• Förädlad mat

– Generellt: Förtroendet för livsmedelsföretagen och livsmedelsbutiker samt för innehåll och märkning och

instanser som kontrollerar och märker svensk mat i Sverige är relativt högt. Livsmedelsproduktionen ingår inte

lika starkt i vad man förknippar med Sverige som matland (bara 9% anger detta).

– Förändring över tid: Indexet för Förädlad mat ökade med 4,8 enheter mellan år 2011 och 2012 men har sedan

dess fallit tillbaks till ungefär samma nivå som år 2011. En delfråga skiljer sig signifikant och det är att man

2014, jämfört med 2011, har ett något större förtroende för innehåll och märkning av svensk mat, t ex vad

gäller KRAV, ekologiskt, rättvisemärkt, svenskt sigill, klimatmärkt och fri från tillsatser.

Sammanfattning 1 - Index

• Matturism

– Generellt: Så många som 19% uppger att de inte känner till huruvida det finns ett stort utbud av svenska

matupplevelser på landsbygden, 32% uppger att det finns det. En fjärdedel förknippar matturism med andra länder

som matland, medan endast 5% förknippar Sverige med detta.

– Förändring över tid: Indexet för Matturism har inte förändrats mellan 2011 och 2014.

• Restaurang

– Generellt: Förtroendet för att restauranger i Sverige erbjuder svensk mat av hög kvalitet är lågt (endast 21% har

förtroende för detta). 22% uppger att de förknippar Sverige som matland med restauranger.

– Förändring över tid: Indexet för Restaurang har inte förändrats mellan 2011 och 2014 utan ligger kvar på samma låga

nivå.

• Offentlig mat

– Generellt: Uppfattningen är att kvaliteten på maten i skola, vård och äldrevård är mycket låg. 6% uppger att de

förknippar Sverige som matland med detta.

– Förändring över tid: Indexet för Offentlig mat var som högst år 2013 (index 13,3) men har sedan sjunkit till samma

nivå som år 2011. Indexet ligger år 2014 således kvar på samma låga nivå som år 2011 (index 10,0).


Kunskap

• Generellt:

– Kännedomen om målsättningen Sverige – det nya matlandet är låg, endast 8% anger 4 eller 5 Känner mycket väl till på

en 5-gradig skala.

– Åldersgruppen +66 år (och pensionärer) känner till målsättningen i något större utsträckning än övriga. Personer som

bor i Svealand känner till målsättningen i mindre utsträckning.

– Yngre personer har oftare fått information via skolan. Äldre har oftare fått information via riksmedia. Personer som

bor i Norrland har oftare fått information via lokal media.

• Förändring över tid: Indexet för Kunskap har ökat, från index 27,0 år 2011 till index 32,5 år 2014. Det som har störts

påverkan på indexökningen är att markant fler instämmer in påståendet att man vet var man kan köpa närproducerade varor.

Kännedomen om målsättningen om Sverige – det nya matlandet har ökat från 5% år 2011 till 8% år 2014.

Beteende • Generellt:

– Stort intresse för svenska råvaror, närproducerade varor och ekologiska råvaror

• 7 av 10 svarar att man köper svenska råvaror i så stor utsträckning som möjligt

• 6 av 10 svarar att man köper svenska närproducerade varor i så stor utsträckning som möjligt

• 4 av 10 svarar att man köper ekologiska råvaror i så stor utsträckning som möjligt

– Lägre intresse för att välja svenska rätter när man går på restaurang

• Personer i åldern 56 år och äldre väljer oftare svenska rätter på restaurang

• Förändring över tid: Indexet för Beteende har ökat drastiskt, från index 35,4 år 2011 till index 43,8 år 2014. Det som gör att

indexet ökar så mycket är att fler och fler köper svenska råvaror, närproducerade varor och ekologiska råvaror. Dessa

områden har ökat med mellan 10 och 16 procentenheter. Intresset för svenska rätter på restauranger har inte förändrats

under perioden.



Matland/matkultur

• Generellt: Många anser att Sverige har en rik matkultur (72%) och många svarar att de skulle vara stolta över

det de har att föreslå kring svensk mat och svensk matkultur (60%). Äldre svara, markant oftare än yngre, att

de anser att Sverige har en rik matkultur.

• Förändring över tid: Indexet för Matland/matkultur har inte förändrats mellan 2011 och 2014.

Sammanställning - Index

(Q10 a, b, 7a,c,

24:1, 6, 9 o 16)

•Förtroendet för

produktion, miljö

och djurhållning

•Förknippas med

Sverige som

matland

(inkl

kontroll/märkning:

Q10 c-f, 24:5)

•Förtroendet för

förädling, kontroll

och märkning.

•Förknippas med

Sverige som

matland

(Q18a, 24:7)

•Finns stort utbud

av svenska

matupplevelser på

landsbygden.

•Förknippas med

Sverige som

matland

(Q10g, 15-17, 24:2)

•Förtroendet för att

restauranger i

Sverige erbjuder

svensk mat av hög

kvalitet

•Förknippas med

Sverige som

matland

(Q11, 24:4)

•Kvalitet på

offentlig mat

•Förknippas med

Sverige som

matland

*Sign. skillnad mellan 2011 och 2014 (T-test 95% nivå)

49,6

42,2

16,5 12

10

35,4

27

65

54,3

47

18,5

11,8 10,3

41

31,5

66,5

53,1

41,8

19

12,4 13,3

40,4

30

64,8

53,5

43,4

18,5

11,4 10

43,8

32,5

67,3

Primär-produktion

Förädlad mat Matturism Restaurang Offentlig mat Beteende-index

Kunskaps-index

Matland/Matkultur

2011 2012 2013 2014

(7 b, 7g, 7i, 13a,

13b )

•Andelen som

handlar svenskt,

närodlat och

ekologiskt

•Andelen som väljer

svenska rätter på

restaurang

(7h, 25)

•Andelen som vet

var de kan handla

närodlat

•Andelen som

känner till

målsättningen

Sverige – det nya

matlandet

(21, 28, 29,31,

32:1, 32:2)

•Andelen som anser

att Sverige har en

rik matkultur idag

•Anger att

utvecklingen av

svensk matkultur är

positiv

•Anser att

matkulturen är rik

och kvaliteten på

svensk mat är hög

*

*

*

**Sign. skillnad mellan 2013 och 2014 (T-test 95% nivå)

**

Sammanfattning - Index Primärproduktion

• 10a Mitt övergripande förtroende för svenskproducerad mat är ...

• 10b Mitt förtroende för bönder i Sverige vad gäller att producera råvaror av hög kvalitet är ...

• 7a Jag anser att svensk mat håller hög kvalitet

• 7c När jag köper svenska råvaror känner jag att jag kan lita på djurhållning och odling

• 24 Vilka områden förknippar du med Sverige som matland idag? 1 Lantbrukare/bönder,6

Småskalig livsmedelsproduktion, 9 Goda råvaror av hög kvalitet,16 Närproducerade råvaror

49,6

0

54,3

0

2011 2012

Förändringen mellan 2011 och 2014 är signifikant (T-test 95% nivå)

2013

53,1

0

2014

Ökning med 3,9

enheter sedan

2011

Sammanfattning - Index Förädlad mat

• 10c Mitt förtroende för livsmedelsföretagen i Sverige när det gäller att erbjuda svensk mat med

hög kvalitet är ...

• 10d Mitt förtroende för att livsmedelsbutiker i Sverige erbjuder svensk mat med hög kvalitet är ...

• 10e Mitt förtroende för innehåll och märkning av svensk mat, t ex vad gäller KRAV, ekologisk,

rättvisemärkt, svenskt sigill, klimatmärkt, fri från tillsatser är ..

• 10f Mitt förtroende för instanser som kontrollerar svensk mat och produktion (t ex

Livsmedelsverket) är ...

• 24 Vilka områden förknippar du med Sverige som matland idag? 5 Livsmedelsindustrin

47

0

42,2

0

41,8

0

Förändringen mellan 2011 och 2014 är inte signifikant (T-test1 95% nivå)

2011 2012 2013 2014

Sammanfattning - Index Matturism

• 18a Det finns ett stort utbud av svenska matupplevelser på landsbygden

• 24 Vilka områden förknippar du med Sverige som matland idag? 7 Matturism

16,5

0

18,5

0

19

0

Förändringen mellan 2011 och 2014 är inte signifikant (T-test 95% nivå)

2011 2012 2013 2014

Sammanfattning - Index Restaurang

• 10g Mitt förtroende för att restauranger i Sverige erbjuder svensk mat av hög kvalitet är ...

• 15 Vilka av följande faktorer har störst betydelse för dig vid val av restaurang då du går ut och

äter en lunch en vanlig vardag? Att restaurangen serverar svensk mat/svenska rätter.


äter en kväll eller helg i Sverige? Att restaurangen serverar svensk mat/svenska rätter.


äter på din semester i Sverige? Att restaurangen serverar svensk mat/svenska rätter.

• 24 Vilka områden förknippar du med Sverige som matland idag? 2 Restauranger

12

0

11,8

0

12,4

0


2011 2012 2013 2014

Sammanfattning - Index Offentlig mat

• 11 Vad är din uppfattning om kvaliteten på mat i Skola, Sjukhus/vård, Äldreomsorg? (Andelen

4+5 Mycket hög)

• 24 Vilka områden förknippar du med Sverige som matland idag? 2 Offentlig mat

10

0

10,3

0

13,3

0


2011 2012 2013 2014

Sammanfattning - Index Beteende

Beteende index:

• 7 b Jag köper svenska råvaror i så stor utsträckning som möjligt

• 7g Jag köper svenska närproducerade varor i så stor utsträckning som möjligt

• 7i Jag köper svenska ekologiska råvaror i så stor utsträckning som möjligt

• 13a När jag äter lunch på restaurang en vardag väljer jag ofta svenska rätter.

• 13b När jag äter mat på restaurang på kvällar och helger väljer jag ofta svenska rätter.

35,4

0

41

0

40,4

0

2011 2012 2013 2014


Ökning med 8,4

enheter jämfört

med 2011

Sammanfattning - Index Kunskap

Kunskapsindex:

• 7h Jag vet var jag kan handla svenska närproducerade varor

• 25 Hur väl känner du till regeringens målsättning om Sverige - det nya matlandet?

27

0

31,5

0

30

0


2011 2012 2013 2014

Ökning med 5,2

enheter sedan

2011

Sammanfattning - Index Matland/kultur

Matland/kultur:

• 21 Jag anser att Sverige har en rik matkultur idag

• 28 Den svenska matkulturen har blivit bättre de senaste 10 åren

• 29 Den svenska matkulturen kommer att bli bättre de kommande 10 åren

• 31 Jag skulle vara stolt över det jag har att föreslå kring svensk mat och svensk matkultur

• 32:1 Jag anser att svensk mat idag håller tillräckligt hög kvalitet för att Sverige ska kunna vara

ett matland

• 32:2 Jag anser att Sverige idag har en tillräckligt rik matkultur för att Sverige ska kunna vara

ett matland

65

0

66,5

0

64,8

0


2011 2012 2013 2014





19




Resultatredovisning - Nyckeltal

Information om kapitlets innehåll:

• Utöver de 8 centrala frågeområdena, som redovisades i kapitel 2, har man också

identifierat 17 olika nyckeltal som är av extra stor vikt att kartlägga och följa över

tid.

• Nyckeltalen är, liksom indexfrågorna, inkluderade i samtliga 4 undersökningar (d v s

både år 2011, 2012, 2013 och 2014).

• Resultatet för nyckelnyckeltalen redovisas i detta kapitel.

Sammanfattning - Nyckeltal

Nyckeltal där vi ser en både signifikant och påtaglig förändring mellan år 2011 och 2014:

Mitt förtroende för bönder i Sverige vad gäller att producera råvaror av hög kvalitet är stort

(andelen som instämmer ökar från 70% till 76%)

Den svenska matkulturen har de senaste 10 åren blivit mycket bättre (andelen som instämmer ökar

från 67% till 72%)

Nyckeltal där vi ser mindre, men trots det signifikanta, förändringar mellan år 2011 och 2014:

Mitt övergripande förtroende för svenskproducerad mat är stort (andelen som instämmer ökar från

64% till 68%)

Mitt förtroende för innehåll och märkning av svensk mat är stort (andelen som instämmer ökar från

61% till 65%)

Mitt förtroende för att restauranger i Sverige erbjuder svensk mat av hög kvalitet är stort (andelen

som instämmer minskar från 24% till 21%)

Det finns ett stort utbud av svenska matupplevelser på landsbygden (andelen som instämmer ökar

från 29% till 32%)

Grön markering = nyckeltal som ökar mellan 2011 och 2014

Röd markering = nyckeltal som minskar mellan 2011 och 2014


2011 2012 2013 2014

10a. Mitt övergripande förtroende för svenskproducerad

mat är stort 64% 70% 66% 68%*

10b. Mitt förtroende för bönder i Sverige vad gäller att

producera råvaror av hög kvalitet är stort 70% 78% 78% 76%*

10c. Mitt förtroende för livsmedelsföretagen i Sverige när

det gäller att erbjuda svensk mat med hög kvalitet är stort 44% 48% 43% 44%

10d. Mitt förtroende för att livsmedelsbutiker i Sverige

erbjuder svensk mat med hög kvalitet är stort 44% 50% 44% 45%

10e. Mitt förtroende för innehåll och märkning av svensk

mat är stort 61% 66% 62% 65%*

10f. Mitt förtroende för instanser som kontrollerar svensk

mat och produktion är stort 53% 59% 52% 56%

10g. Mitt förtroende för att restauranger i Sverige erbjuder

svensk mat av hög kvalitet är stort 24% 22% 24% 21%*

11. Jag anser att kvaliteten på maten i skolan är hög 14% 14% 20% 15%

11. Jag anser att kvaliteten på maten i sjukhus/vård är hög 12% 12% 15% 11%

11. Jag anser att kvaliteten på maten i äldreomsorg är hög. 7% 7% 8% 8%

(% = Andel 4 + 5 Mycket stort förtroende/Mycket hög)



2011 2012 2013 2014

18a. Det finns ett stort utbud av svenska matupplevelser

på landsbygden 29% 32% 33% 32%*

25. Jag känner väl till Sverige – det nya matlandet 5% 7% 6% 8%*

28. Den svenska matkulturen har de senaste 10 åren

blivit mycket bättre 67% 67% 64% 72%*

29. Den svenska matkulturen kommer de närmaste 10

åren att bli mycket bättre 72% 71% 71% 75%

31. Jag skulle vara mycket stolt över det jag har att

föreslå kring svensk mat och svensk matkultur 57% 63% 60% 60%

31. Jag anser att svensk mat håller tillräckligt hög

kvalitet för att vara ett matland 65% 67% 66% 66%

32. Jag anser att Sverige idag har en tillräckligt rik

matkultur för att Sverige ska kunna vara ett matland 57% 60% 57% 59%

(% = Andel 4 + 5 Mycket stort förtroende/Mycket hög)






24




Resultatredovisning - Fördjupning

Information om kapitlets innehåll:

• Utöver indexfrågor och nyckelfrågor ingår en stor mängd ”övriga frågor” som syftar till

att ge oss en ännu bättre förståelse kring beteende, uppfattningar/attityder samt

kännedom kring mat, dryck och måltidsupplevelser i Sverige idag.

• I detta kapitel redovisas samtliga frågor som ingår i hela undersökningen, d v s både

indexfrågor, nyckelfrågor och övriga frågor.

Sammanfattning – Utveckling 2011-2014

Markant fler väljer mat med så få

tillsatser som möjligt.

Markant fler betalar

mer för svenska

råvaror.

Markant fler anser att

närproducerade varor har

en bättre djurhållning.

Fler lagar mat från grunden och

färre köper halv- och helfabrikat.

Fler väljer råvaror utifrån

säsong och fler väljer

produkt utifrån varumärke.

Fler som ofta köper svenska

råvaror och som vet var man

handlar svenska närproducerade

varor.

Fler har följande anledningar

för att köpa ekologiskt:

”obesprutat”, ”bättre

djurhållning” och ”nyttigt”.

Fler som anser att svensk

mat utmärks av ett

produktionssätt med

omtanke om djur och natur.

Något färre tycker om och

lagar ofta Svenska rätter.

Något färre har följande anledning

för att köpa ekologiskt: ”godare”

Något fler har förtroende för att bönder i

Sverige producerar råvaror av hög kvalitet.

Något fler har förtroende för innehåll och

märkning av svensk mat.

Tendenser

Tydliga förändringar Mycket tydliga förändringar

Markant fler väljer produkter som

man vet är producerade med

omtanke om djuren respektive

miljön.

Markant fler väljer svenska

närproducerade varor och

svenska ekologiska råvaror.

4%

4%

6%

8%

6%

14%

20%

23%

37%

60%

8%

12%

17%

16%

17%

23%

30%

24%

30%

17%

20%

33%

31%

33%

35%

28%

25%

29%

19%

11%

40%

31%

30%

29%

28%

23%

15%

16%

10%

7%

28%

19%

15%

14%

14%

12%

10%

6%

3%

4%

1%

1%

1%

1%

1%

1%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Mat och matupplevelser är mycketviktigt för mig en vanlig helg

Jag tycker om och lagar ofta svenska rätter

Jag är mycket intresserad av/engagerad imat och vad jag äter ur ett hälsoperspektiv

Jag är myckt intresserad av/engagerad i måltiden

Mat och matupplevelser är mycketviktigt för mig på vardagar

Jag är passionerat matintresseradoch söker ständigt inspiration

Jag gör ingen skillnad på vilken mat jag äterberoende på om det är vardag eller fest

Mina vänner vänder sig ofta till mig när detgäller tips och råd vad gäller mat & dryck

Jag äter bara för att bli mätt

Jag lagar nästan aldrig mat

Instämmer inte alls (1) (2) (3) (4) Instämmer helt (5) Vet ej

Q1. Hur väl instämmer du i följande påståenden? Bas Total: 2 024

Mat och matupplevelser är

viktigare på helgen än på

vardagar:

• 28% instämmer helt i att

mat och matupplevelser är

mycket viktigt en vanlig

helg.

• 14% instämmer helt i att

mat och matupplevelser är

mycket viktigt på vardagar.

12% instämmer helt i att de är

passionerat matintresserade

och ständigt söker inspiration.

Andelen som är passionerat

matintresserade är ungefär

lika stor bland män (11%) som

bland kvinnor (13%) och

dessutom ungefär lika stor i

olika åldersgrupper.

Bara 4% instämmer helt i att

de nästan aldrig lagar mat.

Bland männen är detta 6% och

bland kvinnorna 3%.

69%

54%

44%

42%

39%

32%

23%

20%

15%

12%

67%

50%

45%

43%

42%

35%

25%

22%

13%

12%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Mat och matupplevelser är mycketviktigt för mig en vanlig helg

Jag tycker om och lagar ofta svenska rätter

Jag är mycket intresserad av/engagerad imat och vad jag äter ur ett hälsoperspektiv

Jag är myckt intresserad av/engagerad i måltiden

Mat och matupplevelser är mycketviktigt för mig på vardagar

Jag är passionerat matintresseradoch söker ständigt inspiration

Jag gör ingen skillnad på vilken mat jag äterberoende på om det är vardag eller fest

Mina vänner vänder sig ofta till mig när detgäller tips och råd vad gäller mat & dryck

Jag äter bara för att bli mätt

Jag lagar nästan aldrig mat

Våg 1 (2 060)

Våg 4 (2 024)

Q1. Hur väl instämmer du i följande påståenden? Top 2 box, Bas Total ( ), Svarat alt. 4-5 på en 5-gradig instämmandeskala

Inom dessa områden ser vi

endast marginella skillnader

över tid.

Den största skillnaden är att

andelen som instämmer i

påståendet ”Jag tycker om och

lagar ofta svenska rätter” har

minskat från 54% till 50%.

Att just detta minskar skulle

kunna bero på de stora

generationsskillnaderna, d v s

att äldre, markant oftare än

yngre, instämmer i detta

påstående.

Med tiden så ersätts med andra

ord en äldre generation, med

stort intresse för svensk mat,

med en yngre generation som

är mindre intresserade av

detta.


*

Q2. Vilket av följande påståenden stämmer bäst in på hur

du/ni lagar mat en vardag? Bas Total: ( )

67%

17% 13%

2% 2%

72%

13% 12%

2% 1%

70%

14% 13%

2% 2%

73%

13% 10%

2% 3%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

Jag lagar en storandel av maten medråvaror från grunden

Jag använder storandel halvfabrikat

Jag använder storandel helfabrikat

Äter ofta hämtmat Vet ej/ingen åsikt

Våg 1 (2 060) Våg 2 (1 105) Våg 3 (1 005) Våg 4 (2 024)Resultatet för hur

man lagar mat på

vardagar är tydligt:

• Fler och fler

lagar en stor

andel av maten

med råvaror från

grunden.

• Färre och färre

använder stor

andel

halvfabrikat och

helfabrikat.

• Andelen som ofta

äter hämtmat är

oförändrad.


*

* *

Q3. Vilket av följande påståenden stämmer bäst in på hur

du/ni lagar mat vid helg och festliga tillfällen? Bas Total: ( )

84%

9%

2% 3% 2%

84%

9%

2% 4% 1%

82%

8% 3% 5%

2%

83%

9%

2% 4% 2%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

Jag lagar stor andelav maten med

råvaror från grunden

Jag använder storandel halvfabrikat

Jag använder storandel helfabrikat

Äter ofta hämtmat Vet ej/ingen åsikt

Våg 1 (1 594) Våg 2 (1 105) Våg 3 (1 005) Våg 4 (1 510)När det är helg och

vid festliga tillfällen

lagar man oftare en

stor andel av maten

med råvaror från

grunden (jämför

73% på föregående

bild med 83% här).

Vi ser ingen

förändring över tid

kring hur man lagar

maten vid helg och

festliga tillfällen.


Fest är väl oftast

snabbmat? På helgen är det mer läsk och

vin och på vardagar mjölk och

vatten

På helgen tar maten längre

tid att göra och man använder

finare kött

På vardagar är det mer

mekaniskt ätande

Skillnad vardag och fest Svar från fokusgrupper år 2011

Jag lägger ner mer tid och

pengar på helgmaten. Jag

brukar inte tänka så mycket

på nyttigheten på helgen.

Q4. Hur har du framför allt lärt dig laga mat? Bas Total: ( )

69% 67%

39%

28% 23%

18%

12%

5% 9%

1%

67% 64%

38%

26% 21%

18% 14%

4% 8%

2%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

Genom attpröva mig

fram

Genomkok-

böckeroch recept

Genomatt laga

medmamma

På hem-kunskapen

i skolan

Genomatt lagamed övr.familjen

TV-program

Genom attlaga med

pappa

Matlag-nings-

kurser ivuxenålder

Annat Vet ej/ingen åsikt

Våg 1 (2 060) Våg 4 (2 024)

Man lär sig att laga

mat genom att

pröva sig fram och

genom kokböcker

och recept.

Vi ser inga

förändringar mellan

år 2011 och 2014

vad gäller hur man

lär sig att laga mat.

Man lär sig oftare

att laga mat med

sin mamma än med

sin pappa.

Andel av åldersgruppen 15-25 år som…

• …lär sig laga mat med sin mamma = 60%

• …som lär sig laga mat med sin pappa = 35%


Q5_5. När man lagar mat använder man ofta råvaror. Dessa råvaror kan

vara av både bättre och sämre kvalitet. Vad tycker du det är som gör att

en råvara har en hög kvalité (d.v.s. på vilket sätt skiljer den sig från en

råvara med låg kvalité? Bas Total: 2 020

37%

30%

29%

21%

19%

17%

13%

13%

12%

8%

7%

5%

5%

4%

4%

4%

4%

4%

3%

3%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

-ekologiskt/ miljömärkt/ ej besprutat/ bra djurhållning

-färskt/ nyproducerat/ ej djupfryst/ ej konserverat

-närproducerat/ korta transportsträckor

-smaken/ bra smak/ god smak

-svenskt

-utseendet/ färgen/ ser aptitligt ut

-konsistensen

-naturligt/ rena produkter/ inga tillsatser

-fräscht

-lukten

-ursprung/ ursprungsmärkning (ospec.)

-hur varan producerats/ odlats (ej drivits för hårt, ej…

-smakrik/ mycket smak

-hållbarheten

-bra varumärke/ välkänt företag

-hur varan hanterats före köp (förvaringstemperatur,…

-hög procenthalt av råvaran i produkten/ inget insprutat…

-priset (ospec.)

-högt pris/ ej för billigt

-nyttigt/ näringsrikt

Våg 4 (2 024)

Det är framför allt fyra

saker som förknippas med

hög kvalité:

1. Ekologiskt,

miljömärkt, ej

besprutat, bra

djurhållning

2. Färskt, nyproducerat,

ej djupfryst, ej

konserverat

3. Närproducerat, korta

transportsträckor

4. Smaken, bra smak,

god smak

Information om frågan: Respondenterna har här skrivit in sina egna svar

i löptext. Dessa svar har sedan kodats i efterhand.

4%

3%

4%

4%

4%

11%

14%

4%

4%

9%

9%

9%

10%

11%

24%

23%

20%

21%

25%

23%

24%

26%

30%

30%

28%

34%

35%

47%

50%

47%

43%

32%

34%

42%

35%

41%

25%

23%

28%

24%

21%

21%

30%

25%

16%

20%

14%

6%

4%

4%

2%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

… är kvaliteten det avgörande för vilken produkt jag väljer

… får smaken avgöra vilken produkt jag väljer

… väljer jag det som ser gott ut

… väljer jag det som hela familjen tycker om

… väljer jag mat med så få tillsatser som möjligt

… väljer jag produkter jag vet är producerade med omtanke om djuren

… väljer jag utifrån vad som är nyttigt

… väljer jag produkter jag vet är producerade med omtanke om miljön

… väljer jag råvaror uifrån säsong

… är det priset som avgör vilken produkt jag väljer

… väljer jag produkt främst utifrån vilket varumärke det är



När jag handlar … Kvalitet och smak är

viktigast när man väljer

produkter.

Endast 31% instämmer i

att det är priset som

avgör. Notera att detta är

vad man svarar. Detta

behöver inte stämma med

hur man faktiskt väljer i

butiken.

Vidare så bör det skilja

mycket mellan olika

produktgrupper i hur man

väljer.

Notera att hela 30% svarar

att de instämmer helt och

hållet i att man väljer

mat med så få tillsatser

som möjligt. Här har vi

såldes flest ”hängivna”.

De mest ”polariserade”

områdena (d v s att en

stor grupp tänker mycket

på detta samtidigt som en

stor grupp sällan tänker

på detta) är pris och

varumärke.

72%

74%

66%

65%

51%

41%

54%

39%

45%

34%

22%

76%

74%

68%

64%

62%

60%

58%

55%

55%

31%

27%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

… är kvaliteten det avgörande för vilken produkt jag väljer

… får smaken avgöra vilken produkt jag väljer

… väljer jag det som ser gott ut

… väljer jag det som hela familjen tycker om

… väljer jag mat med så få tillsatser som möjligt

… väljer jag produkter jag vet är producerade med omtanke om djuren

… väljer jag utifrån vad som är nyttigt

… väljer jag produkter jag vet är producerade med omtanke om miljön

… väljer jag råvaror uifrån säsong

… är det priset som avgör vilken produkt jag väljer

… väljer jag produkt främst utifrån vilket varumärke det är

Våg 1 (2 060)

Våg 4 (2 024)


Jämfört med år 2011 är

det nu fler som väljer:

• …mat med så få

tillsatser som möjligt

• …produkter som man

vet är producerade

med omtanke om

djuren

• …produkter man vet

är producerade med

omtanke om miljön

• …råvaror utifrån

säsong

• …produkt utifrån

vilket varumärke det

är

När jag handlar …


*

*

*

*

*

*

1%

3%

5%

4%

4%

5%

11%

41%

32%

2%

7%

8%

9%

10%

11%

18%

26%

31%

18%

21%

20%

24%

24%

25%

29%

18%

22%

47%

37%

38%

41%

33%

33%

24%

10%

10%

31%

32%

28%

20%

27%

25%

18%

4%

3%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Jag anser att svenskmat håller hög kvalitet

Jag köper svenska råvarori så stor utsträckning som möjligt

Jag betalar gärna litemer för svenska råvaror

När jag köper svenska råvaror känner jagatt jag kan lita på djurhållning och odling

Jag köper svenska närproduceradevaror i så står utsträckning som möjligt

Jag vet var jag kan handlasvenska närproducerade varor

Jag köper svenska ekologiska råvarori så stor utsträckning som möljigt

Jag gör ingen skillnad på ursprungslandvid val av råvaror

Jag litar lika mycket på utländskasom på svenska livsmedel



Svenskarna vill köpa

svenska råvaror!

• Nästan 8 av 10 anser

att svensk mat håller

hög kvalitet.

• 7 av 10 köper svenska

råvaror i så stor

utsträckning som

möjligt.

• 2 av 3 betalar gärna

mer för svenska

råvaror.

1 av 7 gör ingen skillnad

på svenska och utländska

råvaror.

• Det är bara 14% som

instämmer i att man

inte gör någon skillnad

på ursprungsland vid val

av råvaror.

• Det är bara 13% som

instämmer i att man

litar lika mycket på

utländska som på

svenska livsmedel.

76%

60%

53%

45%

49%

48%

28%

18%

18%

79%

68%

60%

56%

57%

56%

36%

17%

18%

79%

66%

63%

55%

54%

54%

35%

16%

16%

78%

69%

67%

61%

61%

57%

42%

14%

13%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Jag anser att svenskmat håller hög kvalitet

Jag köper svenska råvarori så stor utsträckning som möjligt

Jag betalar gärna litemer för svenska råvaror

Jag köper svenska närproduceradevaror i så står utsträckning som möjligt

När jag köper svenska råvaror känner jagatt jag kan lita på djurhållning och odling

Jag vet var jag kan handlasvenska närproducerade varor

Jag köper svenska ekologiska råvarori så stor utsträckning som möljigt

Jag gör ingen skillnad på ursprungslandvid val av råvaror

Jag litar lika mycket på utländskasom på svenska livsmedel

Våg 1 (2 060)

Våg 2 (1 105)

Våg 3 (1 005)

Våg 4 (2 024)


Drastiska skillnader mellan år 2011

och 2014. Svenskarnas intresse för

svenska råvaror blir bara större och

större.

T ex så är det markant fler som…

• …gärna betalar lite mer för

svenska råvaror (+14%)

• …köper svenska närproducerade

varor i så stor utsträckning som

möjligt (+11%)

• …köper svenska ekologiska råvaror

i så stor utsträckning som möjligt

(+14%)

Samtidig blir det färre och färre

som…

• …inte gör skillnad på ursprungs-

land vid val av råvaror (-4%)

• …litar lika mycket på utländska

som på svenska livsmedel (-5%)

Intressant är att allt detta händer

trots att faktorn ”Jag anser att

svensk mat håller hög kvalitet” ligger

kvar på samma nivå som tidigare.

Detta gäller även om man tittar på

andelen som svarar ”Stämmer helt

och hållet” på denna fråga.


*

*

*

*

*

*

*

*

70%

82%

17%

54%

21%

50%

37%

15%

10%

8%

8%

73%

66%

63%

49%

46%

41%

34%

26%

9%

9%

2%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Det är bättre för miljön

Vill stödja den lokala/ekologiska produktionen

Det är obesprutat

Det är bättre djurhållning

Det är nyttigare

Det är högre kvalitet

Det är godare

Det är högre näringsinnehåll

Det är mer inspirerande

Det är en del av min egen image

Det är tradition

Svenska närproducerade, Bas: 1 694 Ekologiska, Bas: 1 426

Q8. I vilken utsträckning köper du svenska närproducerade

respektive ekologiska varor? Bas: Köper närproducerat/ekologiska varor

En jämförelse mellan svenska

närproducerade varor

respektive ekologiska varor:

• Svenska närproducerade

varor köper man oftare för

att:

o Stödja den lokala

ekologiska

produktionen

o Det är högre kvalitet

• Ekologiska varor köper man

markant oftare för att:

o Det är obesprutat

o Det är nyttigare

o Det är högre

näringsinnehåll

80%

69%

38%

44%

33%

20%

18%

14%

12%

12%

11%

12%

82%

70%

54%

50%

37%

21%

21%

17%

15%

10%

8%

8%

0% 20% 40% 60% 80% 100%





Det är godare

Det är nyttigare för mig

Det är nyttigare

Det är obesprutat




Det är tradition

Våg 1 (1573) Våg 4 (1 694)

Q8. I vilken utsträckning köper du svenska

närproducerade varor? Bas: Köper närproducerat ( )

De två vanligaste

anledningarna till att

man köper svenska


är:

• Vill stödja den

lokala/ekologiska

produktionen

• Det är bättre för

miljön.

Jämfört med år 2011

så köper man år 2014

oftare svenska


av följande

anledningar :

• Det är bättre

djurhållning

• Det är högre

kvalitet


*

*

*

*

73%

66%

55%

44%

40%

38%

30%

23%

11%

9%

3%

73%

66%

63%

49%

46%

41%

34%

26%

9%

9%

2%

0% 20% 40% 60% 80%



Det är obesprutat


Det är nyttigare


Det är godare




Det är tradition

Våg 1 (1161) Våg 4 (1 426)

Q8. I vilken utsträckning köper du ekologiska varor? Bas: Köper ekologiskt ( )

Kvinnor svara nästan alla

dessa anledningar markant

oftare än män. Det innebär

att kvinnor, i genomsnitt,

har många fler anledningar

till att köpa ekologiska

varor.

De två vanligaste

anledningarna till att man

köper ekologiska varor är:

• Det är bättre för miljön

• Vill stödja den

lokala/ekologiska

produktionen

Jämfört med år 2011 så

köper man år 2014 oftare

ekologiska varor av följande

anledningar:

• Det är obesprutat

• Det är bättre

djurhållning

• Det är nyttigare

• Det är godare


*

*

*

*

Q9. Vad av följande anser du är utmärkande för svensk mat? Bas Total: ( )

64%

49% 52%

29% 28%

20% 19%

10%

5% 3% 3%

5%

64%

59%

42%

26%

21% 20% 19%

12%

6% 3% 3% 4%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

Högkvalitet

Produk-tionssättmed om-tanke om

djur onatur

Tradi-tioner

Bra förhälsan

Högtnärings-innehåll

Speciellasmaker

Unikaråvaror

Inspira-tion

från helavärlden

Kreati-vitet

och ny-skapande

Annat Inget Vet ej

Våg 1 (2 060) Våg 4 (2 024)

Det som utmärker svensk mat

mest är:

• Hög kvalitet

• Produktionssätt med

omtanke om djur och

natur

• Traditioner

Jämfört med år 2011 så anser

man nu…

• …oftare att svensk mat

utmärks av ett

produktionssätt med

omtanke om djur och

natur

• …mera sällan att svensk

mat utmärks av högt

näringsinnehåll


*

*

*

Mat är en blandning av vad

alla tar med sig hit till Sverige Smörgåsbordet känns svenskt

för att det är svensk tradition

och något vi äter vid högtider

Det är mat som man har växt

upp med, därför känns det

svenskt

Pytt i panna känns svenskt

bara för att man vet att det

kommer från Sverige och att

vi som svenska äter det en

hel del

När en maträtt äts mycket i

landet och kanske görs om för

att passa oss bättre, som

tacos till exempel

Vad är svensk mat? Svar från fokusgrupper år 2011

Jag tycker att det svenska

har utvecklats mycket under

de senaste åren men det

första jag kommer att tänka

på är fortfarande klassisk

husmanskost

Svensk mat så tänker jag

husmanskost och mjölk, det är

väl typiskt svenskt!

Svensk mat är ofta mild, inte

så kryddstark

Svensk mat är svensk för att

den förknippas med Sverige.

Att koldolmarna egentligen är

från Turkiet är inte så viktigt.

I min stad finns 14 pizzerior på

40 000 invånare…

1%

1%

3%

4%

2%

3%

10%

2%

4%

6%

10%

10%

11%

27%

20%

26%

24%

28%

42%

41%

40%

53%

54%

44%

41%

39%

37%

18%

22%

14%

21%

15%

6%

7%

3%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Mitt förtroende för bönder i Sverige vad gäller att producera

råvaror av hög kvalitet är …

Mitt övergripande förtroende för svenskproducerad mat är …

Mitt förtroende för innehåll och märkning av svensk mat är …

Mitt förtroende för instanser som kontrollerar svenska mat

och produktion är …

Mitt förtroende för att livsmedelsbutiker i Sverige erbjuder svensk mat med hög kvalitet är …

Mitt förtroende för livsmedelsföretagen i Sverige när det gäller att erbjuda svensk mat med hög kvalitet är …

Mitt förtroende för att restauranger i Sverige erbjuder svensk mat av hög kvalitet är …

Mycket litet (1) (2) (3) (4) Mycket stort (5) Vet ej

Q10. Hur är ditt förtroende för följande? Bas Total: 2 024

Högst förtroende har

man för:

• Bönder i Sverige vad

gäller att producera

råvaror av hög

kvalitet

• Svenskproducerad

mat

• Innehåll och

märkning av svensk

mat

Lägst förtroende har

man för att följande

aktörer erbjuder svensk

mat med hög kvalitet:

• Livsmedelsbutiker

• Livsmedelsföretagen

• Restauranger

(extremt lågt

förtroende)

70%

64%

60%

54%

44%

44%

24%

78%

70%

66%

59%

50%

48%

22%

77%

65%

63%

53%

44%

44%

24%

76%

68%

65%

56%

45%

44%

21%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Mitt förtroende för bönder i Sverige vad gäller att producera

råvaror av hög kvalitet är …

Mitt övergripande förtroende för svenskproducerad mat är …

Mitt förtroende för innehåll och märkning av svensk mat är …

Mitt förtroende för instanser som kontrollerar svenska mat

och produktion är …

Mitt förtroende för att livsmedelsbutiker i Sverige erbjuder svensk mat med hög kvalitet är …

Mitt förtroende för livsmedelsföretagen i Sverige när det gäller att erbjuda svensk mat med hög kvalitet är …

Mitt förtroende för att restauranger i Sverige erbjuder svensk mat av hög kvalitet är …

Våg 1 (2 060)

Våg 2 (1 105)

Våg 3 (1 005)

Våg 4 (2 024)

Q10. Hur är ditt förtroende för följande? Top 2 box, Bas Total ( ), Svarat alt. 4-5 på en 5-gradig förtroendeskala

Mellan år 2011 och

2014 har förtroendet

ökat för att bönder i

Sverige producerar

råvaror av hög

kvalitet.

Även det

övergripande

förtroendet för

svenskproducerad

mat och förtroendet

för innehåll och

märkning av svensk

mat har ökat något.

I övrigt ser vi inga

förändringar mellan

år 2011 och 2014.


*

*

*

Råvaror Svar från fokusgrupper år 2011

Jag vill ha så rena råvaror

som möjligt, gärna ekologiskt

och rättvisemärkt i den

utsträckning man har råd.

Köper gärna frukt och

grönsaker efter säsong Frukt och grönsaker vill man

ha närodlat och fräscht. Helst

bara svenskt kött.

Jag försöker se till att

det inte är massa

tillsatser och socker i

det jag köper

Köper gärna kött i saluhall där

de styckar själva.

Tyvärr innehåller

maten ofta alldeles

för mycket kemikalier.

Tror att man håller sig

friskare av mat utan

tillsatser. Finns vissa varor som jag

gärna betalar mer för. Köper

alltid svenskt kött och ett

visst märke när det gäller

fisk. Ekologiskt försöker jag

också köpa när det finns,

närodlat är trevligt att

stödja.

Jag lagar ofta mat från

grunden t ex grytor,

fiskgratäng, kött med potatis,

lasagne, köttfärsröror etc.

Jag försöker också laga

vegetariskt minst en gång i

veckan för miljöns skull.

15%

17%

23%

28%

31%

33%

32%

30%

24%

13%

10%

7%

2%

1%

1%

10%

10%

13%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Skola

Sjukhus/vård

Äldreomsorg

Mycket låg kvalitet (1) (2) (3) (4) Mycket hög kvalitet (5) Vet ej

Q11. Vad är din uppfattning om kvaliteten på mat i …? Bas Total: 2 024

Kvaliteten på maten

inom skola, sjukhus/

vård och äldreomsorg

anses vara extremt

låg.

Q11. Vad är din uppfattning om kvaliteten på mat i …? Top 2 box, Bas Total: ( ), Svarat alt. 4-5 på en 5-gradig kvalitetsskala

14% 12%

7%

14% 12%

7%

19%

14%

8%

15% 11%

8%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

Skola Sjukhus/vård Äldreomsorg

Våg 1 (2 060) Våg 2 (1 105) Våg 3 (1 005) Våg 4 (2 024) Uppfattningen om

kvaliteten på maten

inom skola, sjukhus/

vård och äldreomsorg

har inte förändrats

jämfört med år 2011.


Ont om tid och pengar vilket

resulterar i tråkig och smaklös

mat

Den äts endast för överlevnad Micrad och icke miljövänlig

mat

Äckliga hopkok av rester

Offentlig mat Svar från fokusgrupper år 2011

Smaklös mat, finns inget

positivt med den.

5%

5%

5%

4%

8%

7%

8%

11%

13%

12%

14%

13%

34%

34%

35%

35%

31%

33%

29%

27%

5%

4%

4%

4%

5%

5%

5%

5%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Våg 1 (2 060)

Våg 2 (1 105)

Våg 3 (1 005)

Våg 4 (2 024)

Flera gångeri veckan

1 gång iveckan

1 gångvarannan vecka

1 gång imånaden

1 gång ihalvåret

1 gångper år

Mersällan

Q12. Hur ofta äter du på restaurang, sitter ner vid ett

bord och beställer mat i Sverige? Bas Total: ( )

28% äter på

restaurang 1 gång

varannan vecka

eller oftare.

Män och personer i

åldern 26-35 år äter

markant oftare på

restaurang.

Hur ofta man äter

på restaurang har

inte förändrats

mellan år 2011 och

2014.

18%

16%

15%

15%

16%

14%

14%

14%

26%

26%

26%

24%

20%

20%

20%

20%

35%

34%

37%

37%

33%

32%

34%

31%

13%

15%

13%

14%

19%

18%

18%

19%

5%

4%

4%

5%

8%

8%

7%

9%

3%

5%

5%

5%

5%

8%

7%

7%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Våg 1 (2 060)

Våg 2 (1 105)

Våg 3 (1 005)

Våg 4 (2 024)

Våg 1 (2 060)

Våg 2 (1 105)

Våg 3 (1 005)

Våg 4 (2 024)


Q13. Hur väl instämmer du i följande påstående? Bas Total: ( )

Man väljer oftare

svenska rätter när

man äter lunch på

restaurang på

vardagar än när man

gör det på kvällar/

helger.

Vi kan inte se någon

tydlig trend vad gäller

hur ofta man väljer

svenska rätter när

man äter på

restaurang.

Slutsatsen blir därför

att man år 2014 inte

gör detta oftare eller

mera sällan än år

2011.

När jag äter lunch på

restaurang en vardag

väljer jag ofta svenska rätter

När jag äter mat på restaurang

på kvällar och helger väljer

jag ofta svenska rätter

Q14. När du väljer svenska rätter på restaurang, vilken

rätt väljer du oftast? Bas, Väljer svenska rätter: ( )

31%

19%

10%

5% 9%

6% 4% 4%

7% 4%

29%

23%

8% 7% 6% 6% 5% 5% 3% 3%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

Fisk Kött Biff/biffmed lök/biff ochpotatis

Köttbullar/med mos,potatis el.gräddsås

Potatis iolika

former

Husmans-kost

Någontyp avköttfilé

Raggmunk(med fläsk)

Fläsk/fläskmed lök och

potatis

Någon sås

Våg 1 (1 343) Våg 4 (1 301)

Vanligtvis väljer man

fisk eller kött.

Andelen som oftast

väljer kött har ökat

något (från 19% år

2011 till 23 år 2014).

Andelen som oftast

väljer potatis i olika

former respektive

fläsk/fläsk med lök

och potatis har

minskat sedan år

2011.


*

* *

Känns inte jättefestligt med väldigt

svensk och vanlig mat

Svensk mat får man så ofta i skolan

ändå så på restaurang vill man ha

något annat

Man vill ha något mer festligt och

annorlunda på restaurang

Mat på restaurang Svar från fokusgrupper år 2011

Jag äter ofta husmanskost när jag

äter lunch ute, men väljer t ex

italienskt om det är på kvällen.

Svensk mat?! Ja just det, vad är

det?

När jag går ut på lunchen och de

har det som jag kallar svenskt mat,

typ raggmunk, så kan jag välja det.

När man äter på restaurang

utomlands bryr man sig inte om var

köttet kommer från. Den lokala maten är oerhört viktig!

Jag vill prova och smaka vad som

är typiskt för det ställe man är på.

Hur kul är det att åka utomlands

och äta samma mat som hemma?

När jag reser i Sverige bryr jag mig

inte om matupplevelser på samma

sätt. Man kan och känner till maten

i detta land redan känns det som.

I Sverige kan man testa någon rätt

som är typisk för landskapet. Det

finns stora variationer även inom

Sverige

Det är roligt att testa svenska

rätter. Det kan också vara pizza, t

ex i Värnamo så hade de precis

blivit svenska mästare i pizza så då

testade vi ju det istället för ett

svenskt alternativ.

Hela Sverige bör upplevas eftersom

matkulturen skiljer sig ganska

mycket åt.

Det kostar för mycket att äta på

restaurang i Sverige.

Q15/16/17. Vilka av följande faktorer har störst betydelse för dig

vid val av restaurang då du går ut och äter en lunch en vanlig

vardag/en kväll eller helg i Sverige/på din semester i Sverige? Bas Total: 2 024

51%

64%

34%

25%

33%

12%

6%

33% 30%

22%

65%

2% 2% 1% 4%

41%

75%

57%

5%

13% 12%

5%

24%

62%

20%

68%

10%

3% 1% 2%

46%

59%

41%

7%

17%

9%

4%

36%

49%

21%

62%

9% 8%

1%

6%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

Priset Kvali-teten

påmaten

Servicen Hur långtid ettbesök

på mat-stället

tar

Enkeltatt tasig till

och frånmat-

stället

Att rest.erbj.

svenskmat/

svenskaråvaror

Att rest.serverarsvenskarätter

Mat-ställets

läge

Mat-ställetsatmos-

fär

Lagommycket

folk

Vilkentyp av

mat somfinns påmenyn

Vilkentyp avdrycksom

finns påmenyn

Harbarn-meny

Annat Vet ej

Lunch vanlig vardag En kväll/helg i Sverige Semester i Sverige

På lunchen är det viktigare

att det är enkelt att ta sig

till och från matstället och

hur lång tid ett besök på

matstället tar.

På kväll/helg är kvaliteten

på maten, ställets atmosfär

och kvaliteten på maten

viktigare.

På semestern är det viktigare

med barnmeny (men bara 8%

har svarat detta).

Gemensamt för alla tre är

att kvaliteten på maten och

vilken typ av mat det finns

på menyn är viktigast.

Det är markant viktigare för äldre

(personer i åldern 56 år och äldre) att

restaurangen erbjuder svensk

mat/svenska råvaror.

Q15. Vilka av följande faktorer har störst betydelse för

dig vid val av restaurang då du går ut och äter en lunch

en vanlig vardag? Bas Total: ( )

66% 68%

58%

35% 36% 33% 32%

29% 26%

10% 8%

2% 2% 2% 3%

65% 64%

51%

34% 33% 33% 30%

25% 22%

12%

6% 2% 2% 1%

4%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

Vilkentyp av


Kvali-teten

påmaten

Priset Servicen Enkeltatt tasig till

och frånmat-

stället

Mat-ställets

läge

Mat-ställetsatmos-

fär

Hur långtid ettbesök

på mat-stället

tar

Lagommycket

folk

Att rest.erbj.

svenskmat/

svenskaråvaror



finns påmenyn

Harbarn-meny

Annat Vet ej

Våg 1 (2 060) Våg 4 (2 024)

Något färre svarar att

priset har störst

betydelser vid val av

lunchrestaurang en

vanlig vardag.


*

* *

*

Q16. Vilka av följande faktorer har störst betydelse för dig

vid val av restaurang då du går ut och äter en kväll eller

helg i Sverige? Bas Total: ( )

77%

70% 68%

63%

47%

23% 24%

12% 10% 10%

5% 5% 3%

1% 2%

75%

68%

62%

57%

41%

24% 20%

13% 12% 10%

5% 5% 3%

1% 2%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

Kvali-teten

påmaten

Vilkentyp av


Mat-ställetsatmos-

fär

Servicen Priset Mat-ställets

läge

Lagommycket

folk


och frånmat-

stället

Att rest.erbj.

svenskmat/

svenskaråvaror


finns påmenyn


på mat-stället

tar


Harbarn-meny

Annat Vet ej

Våg 1 (2 060) Våg 4 (2 024)

Något färre svarar att

följande har störst

betydelse vid val av

restaurang en kväll

eller helg:

• Matställets

atmosfär

• Servicen

• Priset

• Lagom mycket folk


* *

*

*

Q17. Vilka av följande faktorer har störst betydelse för

dig vid val av restaurang då du går ut och äter på din

semester i Sverige? Bas Total: ( )

61% 62%

52% 51%

45%

38%

22% 20%

7% 8% 7% 8% 5%

1% 5%

62% 59%

49% 46%

41%

36%

21% 17%

9% 9% 8% 7% 4%

1%

6%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

Vilkentyp av


Kvali-teten

påmaten

Mat-ställetsatmos-

fär

Priset Servicen Mat-ställets

läge

Lagommycket

folk


och frånmat-

stället

Att rest.erbj.

svenskmat/

svenskaråvaror


finns påmenyn

Harbarn-meny


på mat-stället

tar


Annat Vet ej

Våg 1 (2 060) Våg 4 (2 024)Något färre svarar att

priset respektive

servicen har störst

betydelser vid val av

lunchrestaurang när

man äter på sin

semester i Sverige.


* *

3%

11%

13%

5%

6%

17%

17%

13%

20%

31%

31%

31%

39%

25%

24%

24%

27%

10%

10%

8%

4%

7%

4%

19%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

För mig är det mycket viktigt attkunna njuta av god mat och dryck

när jag är på semesterresa i Sverige

En svensk matupplevelse pålandsbygden är viktigt för migpå min semesterresa i Sverige

En svensk matupplevelse istorstaden är viktigt för mig

på min semesterresa i Sverige

Det finns ett stort utbud av svenskamatupplevelser på landsbygden


Q18. Hur väl instämmer du i följande påstående? Bas Total: 2 024

Svenskarna vill njuta av

god mat och dryck när de

är på semesterresa i

Sverige. Kvinnor svarar

oftare Instämmer helt på

detta påstående (kvinnor

= 31% och män 23%)

Endast cirka 15% svarar

att en svensk

matupplevelse är viktigt

för dem på deras

semesterresa i Sverige.

Man tycker inte heller att

det finns ett stort utbud

av svenska

matupplevelser på

landsbygden.

66%

34%

33%

29%

69%

33%

34%

32%

68%

36%

36%

33%

67%

35%

35%

32%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

För mig är det mycket viktigt attkunna njuta av god mat och dryck

när jag är på semesterresa i Sverige

En svensk matupplevelse pålandsbygden är viktigt för migpå min semesterresa i Sverige

En svensk matupplevelse istorstaden är viktigt för mig

på min semesterresa i Sverige

Det finns ett stort utbud av svenskamatupplevelser på landsbygden

Våg 1 (2 060)

Våg 2 (1 105)

Våg 3 (1 005)

Våg 4 (2 024)

Q18. Hur väl instämmer du i följande påstående? Top 2 box, Bas Total ( )

Det finns en tendens till

att fler svarar att det

finns ett stort utbud av

svenska matupplevelser

på landsbygden.

Skillnaden är dock

marginell.

I övrigt inga förändringar

på någon av frågorna.


Q19. Vad vill du huvudsakligen få ut av dina

semesterresor i Sverige? Bas Total: ( )

65% 65%

48%

43% 44%

34%

29%

22%

13% 10% 10%

63% 60%

45% 42%

38%

30%

25% 23%

14%

9% 8%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

Koppla av,slipparutiner

Ha roligtoch upp-leva nyasaker till-sammans

Upplevanya

städer ochplatser

Njuta avgod mat &

dryck

Sol, värme,vackertväder

Upplevanaturen

Frihet,kännamig fri

Unna miglite lyx/bopå ett bra

ställe

Vara aktiv,röra på

mig,sport

Lära mignågot nytt

Festa ochha roligt

Våg 1 (2 060) Våg 4 (2 024)

Det man oftast vill få ut av

sina semesterresor är:

• Koppla av, slippa rutiner

• Ha roligt och uppleva nya

saker tillsammans

År 2014 svarar något färre att

man huvudsakligen vill få ut

följande av sina semesterresor

i Sverige:

• Ha roligt och uppleva nya

saker tillsammans

• Sol, värme, vackert väder

• Uppleva naturen

• Frihet, känna mig fri


*

*

* *

Q20. Vilken tycker du är den mest svenska maträtten? Bas Total: ( )

34%

10%

5% 5% 3% 3% 4% 3%

35%

13%

6% 4% 4% 3% 2% 2%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

Köttbullar(med mos,

potatis,gräddsås)

Sill(gräddfil,potatis)

Övrigt kött Falukorv(med

potatismos)

Potatis iolika former

Ärtsoppa Fläsk(med lök,potatis)

Rotmos(med

fläsklägg)

Våg 1 (2 060) Våg 4 (2 024)Köttbullar anses

fortfarande vara

den mest svenska

maträtten.

Den totala listan

består av väldigt

många olika

maträtter. Detta är

sannolikt både en

begränsning och en

möjlighet.

En möjlighet på så

vis att vi har mycket

att välja på om man

vill marknadsföra

svenska rätter.

En begränsning på

så vis att det ger en

splittrad bild av vad

som är svenska

maträtter då alla

skriver så olika

saker.

Information om frågan: Respondenterna har här själva skrivit in sina

egna svar i löptext. Dessa svar har sedan kodats i efterhand.


*

1%

2%

1%

2%

7%

6%

6%

7%

5%

6%

5%

5%

8%

10%

7%

9%

21%

19%

22%

19%

17%

17%

18%

18%

42%

42%

42%

42%

31%

30%

33%

31%

29%

29%

27%

30%

37%

36%

35%

34%

2%

3%

1%

2%

1%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Våg 1 (2 060)

Våg 2 (1 105)

Våg 3 (1 005)

Våg 4 (2 024)

Våg 1 (2 060)

Våg 2 (1 105)

Våg 3 (1 005)

Våg 4 (2 024)



Många anser både

att det är viktigt att

följa svenska

mattraditioner och

att Sverige har en

rik matkultur.

Denna inställning

har inte förändrats

åt något håll sedan

år 2011.

För mig är det mycket

viktigt att följa de svenska

mattraditioner vi har

Jag anser att Sverige har

en rik matkultur idag

Q22. Vilka av dessa länder i Europa anser du vara ett

matland? Bas Total: ( )

84%

78%

49%

45%

23%

19%

7% 4% 3% 2% 2% 2% 1%

7% 5%

82%

76%

48% 47%

23%

19%

8% 5%

2% 2% 2% 2% 1%

6% 5%

0%

20%

40%

60%

80%

100%Våg 1 (2 060) Våg 4 (2 024)

Italien och Frankrike är

de två länder som oftast

associeras med att de är

matländer.

Nästan 50% svarar att

Sverige är ett matland.

Om man kommunicerar

att Sverige är ett

matland så är det med

andra ord bara hälften av

svenskarna som känner

igen sig i detta.

Endast marginella

förändringar mellan år

2011 och 2014.


Q23. Tänk på de länder i Europa som du skulle kunna se som

”matland”, vad är det som gör att just de länderna är

”matland?

Q24. Vilka områden förknippar du med Sverige som matland? Bas Total: 2 024

51% 50%

44% 42%

30% 28% 24% 23%

17% 16% 15% 12%

8% 7% 7% 5% 2% 1% 1% 0%

6%

18%

43%

56%

9%

22%

14%

5%

11% 6%

39%

20%

26%

5%

30%

24%

3% 6% 7%

1% 2% 6%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

Sto

lthet

över

mate

n

Vällagad m

at

Goda r

åvaro

rav h

ög k

valite

t

Egna r

ätt

er

som

andra

…

Rest

aura

nger

Om

tanke/lä

gger

tid

på a

tt laga m

ate

n

Matt

uri

sm

Många o

lika

slags

rätt

er

Målt

ider

som

får

ta lång t

id

Närp

roducera

de

råvaro

r

Sm

åsk

alig

livsm

edels

pro

d.

Stj

ärn

kockar

Målt

ider

med

många s

om

äte

r

Lantb

rukare

/bönder

Enkla

rätt

er

Export

av

livsm

edel

Liv

smedels

-in

dust

rin

Off

entl

ig m

at

Annat

Inga

Vet

ej

Matland Sverige

Sverige stämmer inte in på

definitionen ”matland”.

• Gröna pilar markerar Sveriges

styrka, d v s där Sverige har ett

jämförelsevis högt värde på ett

område som många förknippar

med ett matland.

• Röda pilar markerar Sveriges

svagheter, d v s där vi har

jämförelsevis låga värden på

områden som många förknippar

med ett matland.

Faktorer som många förknippar

med ett matland

*

*…länder tagit efter

De har något att vara stolta

över, maten är en viktig del i

deras kultur

De tar hand om råvarorna på

ett helt annat sätt än Sverige.

Det finns så mycket hjärta

och själ bakom det de tillagar

Många av de här matländerna

gör ju reklam för sig själva

genom maten

ALLA länder är matländer –

det beror bara på vad du är

ute efter

Matländer

Mat är lite som dialekter –

lokal mat har sin variant

Et är svårt att säga bara

något land som är matland,

det finns så många ställen

som är kända för olika

specialiteter

Känns som att de här länderna

njuter av sin mat på ett helt

annat sätt

Italienarna lever för maten

och äter länge. De kan

konsten att njuta! Man ser

nästan aldrig någon

springande med mat i handen

i det landet – det ser man i

Sverige varje dag!

Det är ett sätt att sitta ned

tillsammans och umgås

I ett matland är man stolt

över maten och lägger ned tid

på maten. Vällagad mat med

omtanke.

I Italien och Spanien samlas

man kringmåltiden på ett

annat sätta än i Sverige. Att

samlas och äta tillsammans är

viktigt.

Q24. Vilka områden förknippar du med Sverige som matland? Bas Total: ( )

56%

47%

37%

29%

20%

27%

20%

16% 19%

14% 12%

8% 9% 8% 7% 4%

7% 4%

1% 2%

7%

61%

48%

38%

31%

21%

26%

20% 20% 20%

14% 11%

8% 8%

12%

6% 5% 8%

4% 1% 1%

5%

57%

44%

39%

34%

21%

26%

21%

16% 18%

15% 12%

8% 9% 10%

6% 5% 8%

4% 1% 2%

6%

56%

43%

39%

30%

26% 24%

22% 20%

18%

14% 11%

9% 7% 6% 6% 5% 5%

3% 1% 2%

6%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

Goda r

åvaro

rav h

ög k

valite

t

Vällagad m

at

Närp

roducera

de

råvaro

r

Lantb

rukare

/bönder

Stj

ärn

kockar

Enkla

rätt

er

Rest

aura

nger

Sm

åsk

alig

livsm

edels

pro

d.

Sto

lthet

över

mate

n

Om

tanke/lä

gger

tid

på a

tt laga m

ate

n

Många o

lika

slags

rätt

er

Egna r

ätt

er

som

andra

…

Off

entl

ig m

at

Liv

smedels

-in

dust

rin

Målt

ider

som

får

ta lång t

id

Matt

uri

sm

Målt

ider

med

många s

om

äte

r

Export

av

livsm

edel

Annat

Inga

Vet

ej

Våg 1 (2 060) Våg 2 (1 105) Våg 3 (1 005) Våg 4 (2 024) Jämfört med år 2011 så

förknippar man nu något

oftare Sverige som

matland med Stjärnkockar

respektive Småskalig

livsmedels-produktion.


* *

70%

60%

64%

59%

14%

19%

15%

17%

8%

12%

11%

12%

4%

5%

5%

7%

1%

2%

2%

1%

2%

3%

3%

4%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Våg 1 (2 060)

Våg 2 (1 105)

Våg 3 (1 005)

Våg 4 (2 024)

Känner inte alls till (1) (2) (3) (4) Känner till mycket väl (5) Vet ej

Q25. Regeringen vill att Sverige ska utvecklas till att bli det nya

matlandet i Europa. Det handlar bl.a. om att locka fler personer

till att köpa svenska livsmedel och om att locka turister till

Sverige. Hur väl känner du till regeringens målsättning om

Sverige – det nya matlandet? Bas Total: ( )

Andelen som känner till

Sverige – det nya

matlandet* har ökat från

5% år 2011 till 8% år

2012.

Sverige – det nya

matlandet är med andra

ord fortfarande relativt

okänt.

*har svarat alt. 4 eller 5

Q26. Hur har du främst fått information om

Sverige – det nya matlandet? Bas, Känner till Sverige – det nya matlandet: ( )

55%

30%

14% 15% 10% 11%

7% 6% 6% 2%

12%

1%

51%

31%

16% 13% 11%

7% 6% 6% 3% 2%

12%

4%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

Via riks-täckande

media

Via lokalmedia

Viabransch-organisa-

tion

Via rege-ringen,Lands-

bygdsmin.,Lands-

bygdsdep.

Viavänner/bekanta

Viareklam

Via mittarbete

Viabloggar/twitter/

Face-book

Viaföretag/

före-tagare

Viaskolan

Osäker/vet ej

Andra/annat

Våg 1 (283) Våg 4 (417)

Vanligtvis har man hört

talas om Sverige – det nya

matlandet via rikstäckande

media eller via lokal media.

Yngre (d v s 15-35 år) har

mindre ofta fått

information via

rikstäckande media.

Personer som bor i Norrland

har oftare fått information

via lokal media.

Via reklam och Via

företag/företagare har

minskat något mellan 2011

och 2014.


* * *

Q27. Vilka svenska matpersonligheter känner du till

och har förtroende för? Bas Total: ( )

17% 18% 18%

12%

6% 8%

4%

15%

23% 20%

13% 9% 9%

7% 3% 2%

9%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

LeifMannerström

"Mat Tina"/Tina

Nordström

Per Morberg ErikLallerstedt

MelkerAndersson

TommyMyllymäki

Carl JanGranqvist

LeilaLindholm

Ingen

Våg 1 (2 060) Våg 4 (2 024)

Nu, liksom tidigare, har

man störst

”förtroende” för Leif

Mannerström, Tina

Nordström och Per

Moberg.

”Förtroendet” för Leif

Mannerström och

Tommy Myllymäki har

ökat sedan 2011.

”Förtroendet” för Per

Moberg har istället

minskat något.

Det är dock lite

”drastiskt” att säga att

detta uteslutande

handlar om förtroende.

Nivå samt ökning och

minskning kan variera

med hur mycket de

olika personerna

exponeras i media. På

så vis kan detta även

handla om kännedom

(och inte bara

förtroende).


*

* * *

* * *

1%

2%

1%

1%

2%

3%

2%

2%

4%

5%

4%

4%

6%

9%

8%

4%

12%

12%

14%

11%

13%

14%

16%

12%

49%

49%

53%

48%

36%

38%

39%

32%

23%

21%

17%

27%

31%

29%

25%

40%

10%

10%

9%

9%

11%

7%

11%

9%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Våg 1 (2 060)

Våg 2 (1 105)

Våg 3 (1 005)

Våg 4 (2 024)

Våg 1 (2 060)

Våg 2 (1 105)

Våg 3 (1 005)

Våg 4 (2 024)

Mycketsämre

Någotsämre

Ingenskillnad

Någotbättre

Mycketbättre

Vetej

Q28/29. Hur tycker du att den svenska matkulturen har

utvecklats de senaste 10 åren/kommer att utvecklas de

kommande 10 åren? Bas Total: ( )

År 2014 är det fler

som anser att den

svenska matkulturen

har blivit mycket

bättre.

År 2014 är det också

fler som anser att

den svenska

matkulturen har

blivit mycket

bättre.

Den svenska matkulturen

har blivit …

Den svenska matkulturen

kommer att bli …

Q30 Vad skulle du föreslå utländska turister, som aldrig

varit i Sverige tidigare, att de bör uppleva vad gäller

svensk mat och svensk matkultur?

Köttbullar

Småskalig

livsmedelsproduktion på

glesbygden såsom kor på

skogsbete, frigående

grisar etc

En veckas vistelse på ett skånskt

slott/herrgård/gård, där de får info om

svensk mat och äta svenskt, där de får resa

runt hos några av de otaliga små lokala

livsmedelsproducenterna som finns i

Skåne, där de också får laga till svenska

rätter under ledning av Fredrik Eriksson

och som avslutning uppleva en svensk

midsommar - i verkligheten eller bara som

"sinnenas upplevelse" om de gör denna

resa vid annan tidpunkt.

Husmanskost

Om det är årstid för det. Stekt kött

på älg eller hjort med potatis,

morötter, palsternacka och

rödbeta som tillagats i ugn. Till det

en pepparsås som tillagats med

grädde och en del äppelmos.

Svenska långkok (dillkött, kalops

mm.) Västkustens fisk och skaldjur.

Viltkött från Norrland, Kantareller,

Kalix löjrom, Svensk färskpotatis,

Svenska jordgubbar,

Saffranspannkakan.

Inlagd sill Kräftor

Julbord

Midsommar

Renkött

Pytt i

panna

Raggmunk

Närodlat

Smörgårds

bord

Surströmming

Vilt

Västkusten med fisk

och skaldjur, den

norrländska

matkulturen med

vilt och ren,

småländsk ostkaka

Kropp-

kakor

Falukorv

Rotmos

Vad ska vi lyfta kring den svenska maten om vi ska

marknadsföra Sverige som ett matland? Svar från fokusgrupper år 2011

Kvalitet

Bra råvaror

Världens bästa och

kreativa kockar

Kontrollerade råvaror,

fritt från gift

Rent och friskt, luktar gott,

stilla och vackert

skogsdoft

Ingen antibiotika i

maten, hoppas jag

Slaktdjuren har haft ett

bra liv

Inga stressmoment för

djuren

Vi vågar ta intryck av

andra kulturer

Surströmming

Svensk sommar och sitta

ute och äta mat

Kombinationen av en svensk förrätt,

orientalisk huvudrätt och en fransk efterrätt

Såser

Smörgåsbord är en

trevlig upplevelse och

väldigt svenskt

Jag älskar Sverige kom

jag på nu!

Husmanskosten

Varje landskap har sin

egen rätt

Fina råvaror

Ostkakan!

Det finns

mycket att

välja på.

Älgstek, renstek,

köttbullar

Rena smaker

3%

2%

2%

3%

7%

5%

6%

5%

25%

21%

24%

24%

32%

36%

36%

36%

25%

28%

23%

24%

8%

8%

9%

8%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Våg 1 (2 060)

Våg 2 (1 105)

Våg 3 (1 005)

Våg 4 (2 024)

Inte alls stolt (1) (2) (3) (4) Mycket stolt (5) Vet ej

Q31. Hur stolt skulle du vara över det du har att

föreslå kring svensk mat och svensk matkultur? Bas Total: ( )

6 av 10 skulle vara

stolta över det de har

att föreslå kring

svensk mat och

svensk matkultur.

2012 (våg 2) var något

fler stolta men i

övrigt ser vi inga

skillnader över tid.

3%

4%

2%

3%

2%

3%

1%

2%

10%

7%

9%

9%

7%

5%

6%

6%

26%

25%

30%

24%

21%

21%

24%

20%

37%

39%

37%

38%

42%

44%

44%

40%

20%

20%

18%

22%

23%

23%

20%

26%

4%

4%

4%

5%

4%

4%

4%

5%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Våg 1 (2 060)

Våg 2 (1 105)

Våg 3 (1 005)

Våg 4 (2 024)

Våg 1 (2 060)

Våg 2 (1 105)

Våg 3 (1 005)

Våg 4 (2 024)



66% instämmer i att

svensk mat idag

håller tillräckligt hög

kvalitet för att

Sverige skulle kunna

vara ett matland.

60% instämmer i att

Sverige har en

tillräckligt rik

matkultur för att

Sverige skulle kunna

vara ett matland.

Andelen som

instämmer i detta

har knappt

förändrats sedan

2011.

Jag anser att svensk mat idag håller

tillräckligt hög kvalitet för att

Sverige ska kunna vara ett matland

Jag anser att Sverige idag har en

tillräckligt rik matkultur för att

Sverige ska kunna vara ett matland

Vad tror ni att vi exporterar för mat? Svar från fokusgrupper år 2011

Skickar vi iväg fisk?

Sill

Viltkött som inte

svenskarna har råd

att köpa

Surströmming

Spannmål, kött,

potatis

Vilt, en del fisk och

smaksättare

Sill, ost och

spannmål

Potatis, rotfrukter

Mjölk och

knäckebröd

Dafgård





75




Sammanfattning 1 - Segment

• Segment 1 – Familjefäder som vill ha mätta barn (snabbt)

– Beskrivning: Äter mest för att bli mätta, även om de lagar mat regelbundet. Gör skillnad på vardag och fest och

använder stor andel halvfabrikat i sin matlagning. Får inspiration från familjen. Handlar framförallt på pris och

bryr sig inte mycket om övriga faktorer. Gör inte skillnad på ursprungsland. Väljer sällan svenska rätter på

restaurang, vill koppla av, ha sol och värme samt festa på semestern. Anser framförallt att Spanien o Italien är

matländer. 51% anser att Sverige är ett matland. Låg kännedom om målsättningen Sverige – det nya matlandet.

– Förändring över tid: Segmentets storlek har minskat från 22% år 2011 till 14% år 2014.

• Segment 2 – Matintresserade kvinnor

– Beskrivning: Tänker även på hälsan. De har lärt sig genom att titta på TV och får inspiration från flera olika källor.

Smak, kvalitet och varumärke avgör när de handlar. De väljer mat som producerats med omtanke om djuren och

miljön och utifrån säsong. De äter ute ofta. Anser att det finns ett stort utbud av matlupplevelser på den svenska

landsbygden och det är viktigt för dem på semestern. Anser att Sverige har en rik matkultur och känner i större

utsträckning till målsättningen – Sverige det nya matlandet.

– Förändring över tid: Segmentets storlek har ökat från 20% år 2011 till 24% år 2014.

• Segment 3 – Stadssinglar med djur- och naturfokus

– Beskrivning: Större andel utan barn. Äter för att bli mätta och lagar inte mycket mat (lärt sig på Hemkunskapen).

Väljer produkter producerade med omtanke om djur och miljö, som är nyttiga med få tillsatser. Betalar gärna mer

för svenska råvaror. Har lägre förtroende för livsmedelsproduktionen, men högre för märkning så som KRAV, etc.

Äter sällan ute. På semestern är de intresserade av att lära sig något nytt och uppleva naturen. Större andel

förknippar offentlig mat med Sverige som matland. Låg andel har hört talas om målsättningen Sverige – det nya

matlandet. Anser i mindre utsträckning att Sverige är ett matland. Låg andel stolta över vad de kan erbjuda för

svensk mat och matkultur.


Sammanfattning 2 - Segment

• Segment 4 – Landsortsynglingar utan intresse för mat

– Beskrivning: Större andel bor i hyresrätt. Äter i stor utsträckning bara för att bli mätta. Lagar nästan aldrig mat och

använder framförallt helfabrikat och äter hämtmat, gör ingen skillnad på vardag o fest. Väljer enbart på pris och

gör ingen skillnad på ursprungsland. Har inget högt förtroende för svensk livsmedelsproduktion. Äter nästan aldrig

på restaurang och vet inte vad de väljer för typ av rätter då. Reser sällan, när det gör det vill de framförallt festa

och ha kul. Större andel anser falukorv med mos vara den mest svenska maträtten. Anser inte Sverige ha en rik

matkultur och vet inte vilket land de tycker är matland, men tycker att måltider som många äter tillsammans

förknippas med ett matland.

– Förändring över tid: Segmentets storlek har minskat från 13% år 2011 till 10% år 2014.

• Segment 5 – Matpassionerade kvinnor i övre medelklass

– Beskrivning: Mycket engagerade både till vardag och fest (gör ingen skillnad). Lagar mat med råvaror från grunden

och har lärt sig från många ställen. Hämtar inspiration överallt. Smak o kvalitet, samt att maten är producerade

med omtanke om djur o natur och nyttig avgörande när de handlar. Högt förtroende för livsmedelsproduktionen.

Äter regelbundet på restaurang, väljer svenska rätter. Vill få ut mycket av semestern och en större andel anser att

matupplevelser är viktigt. Anser Sverige, Danmark, Frankrike o Italien vara matland. Förknippat med bönder o

småskalig livsmedelsproduktion. Känner till stjärnkockar och målsättningen Sverige – det nya matlandet. Anser att

svensk matkultur har en positiv utveckling, samt att matkvaliteten och matkulturen är av tillräckligt hög kvalitet

för att vara ett matland.


Segmentering

14%

24%

31%

10%

22%

Fördelning Våg 4

Familjefäder

Matintresserade

Stadssinglar

Landsortsynglingar

Matpassionerade

Källa: VisitSweden/GfK 2014.

22%

20%

25%

13%

19%

Fördelning Våg 1





79




BAKGRUNDSDATA Bas Total: 2 024

Källa: VisitSweden/GfK 2014.

51%

49%

19%

17%

18%

17%

17%

12%

22%

21%

16%

11%

13%

16%

32%

19%

12%

21%

9%

6%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Man

Kvinna

15-25 år

26-35 år

36-45 år

46-55 år

56-65 år

66 år eller äldre

Stad med minst 500 000 inv

Stad/ort med 100 000-499 999 inv



Ort med 10 000-24 999 inv

Ort med färre än 10 000 inv

Götaland

Svealand

Norrland

Stockholm

Göteborg

Malmö

Kön

Ålder

Invånare

Region

Sverige det nya matlandet · 2014. 10. 30. · Att restaurangen serverar svensk mat/svenska...

Documents

Transcript of Sverige det nya matlandet · 2014. 10. 30. · Att restaurangen serverar svensk mat/svenska...