1

SVENSK EKONOMISK

TILLVÄXTKlas Eklund

SNS, 8 september 2003

2

INNEHÅLL

• Vad är ekonomisk tillväxt?• Tillväxtens för- och nackdelar• Internationella data• Sveriges tillväxt• Tillväxtteorier• Vad har styrt de senaste

decenniernas upp- och nedgångar?• Framtidens utmaningar

3

UTGÅNGSPUNKTDEFINITIONER

• Ekonomisk tillväxt: Ökning av BNP över tiden

• Ej tillfälliga konjunktursvängningar (svängningar i graden av kapacitetets-utnyttjande)

• Utan förändring av ”potentiell” BNP

4

POTENTIELL TILLVÄXT OCH KONJUNKTURSVÄNGNINGAR

BNP

Tid

5

DEFINITIONER

• BNP från produktionssidan: BNP = värdet av alla färdiga varor och

tjänster = summan av alla förädlingsvärden

• BNP från användningssidan: BNP = Privat konsumtion + offentlig

konsumtion + investeringar + export - import

6

HÅLL TUNGAN RÄTT I MUN!

• Skilj på BNP och BNP/capita• Skilj på löpande och fasta priser

(svårare än det låter!) • Skilj på BNP och NNP• Skilj på BNP och BNI• Korrigering (PPP) för att mäta köpkraft

Notera att BNP kan öka genom•Fler arbetade timmar•Eller ökad produktion/timme (ökad produktivitet)•Eller pris- och valutaändringar etc etc

och att valet av mätperiod är viktigt

7

MÄT- OCH TOLKNINGSPROBLEM

• Vad ingår och vad saknas?•Vad är produktion och vad är förutsättning för

produktion?•Hushållsarbete•Svart sektor

• Hur mäta offentlig sektor?• Hur mäta miljöeffekter?• Fördelning, hälsa etc ingår inte• BNP mäter m.a.o inte välfärd i vid

mening• Alternativa mått?

8

FÖRDELAR MED TILLVÄXT

• Högre materiell standard•Privat konsumtion•Offentlig konsumtion•Utrymme för investeringar

• Förbättrade icke-materiella villkor•Ökad livslängd•Folkhälsa•Social trygghet

• Utrymme för kortare arbetstid• Slutsats: Även om tillväxt ej är liktydigt

med välfärd, så finns ett samband

9

RISKER MED TILLVÄXT• Social utarmning

•Stress och hets•Nya folksjukdomar•Arbetslöshet?

• Miljöproblem•Resursförbrukning•Utsläpp

• Ekonomernas motargument•Tillväxt ger köpkraft som kan ge jobb•Tillväxt ger resurser som kan användas för miljön•Tillväxt som kommer från ökad effektivitet kan

minska resursåtgång•Ekonomiska styrmedel begränsar effekterna

10

EKONOMISK-POLITISK REALITET• Alla länder och regeringar har ekonomisk

tillväxt som prioriterat mål•För att häva fattigdom, skapa resurser till

reformer etc

• Utgångspunkt här: Tillväxt är önskvärd• … i synnerhet om den kommer från ökad

produktivitet

“En hög inkomst är det bästa receptpå lycka jag hört”

Jane Austen

11

HUR HAR DET GÅTT?GLOBAL TILLVÄXT 0-2000, BNP/cap

PeriodTillväxt, procent

Fördubb-lingstid, år

0-1000 0

1000-1820 0,05 1400

1820-1998 1,2 58

Källa: Angus Maddison, 2001: The World Economy: A Millenial Perspective”, OECD

12

HUR HAR DET GÅTT?GLOBAL TILLVÄXT 1820-2000, BNP/cap

PeriodTillväxt, procent

Fördubb-lingstid, år

1820-1870 0,53 132

1870-1913 1,30 53

1913-1950 0,91 77

1950-1973 2,93 24

1973-1998 1,33 53

Källa: Angus Maddison, 2001: The World Economy: A Millenial Perspective”, OECD

13

HUR HAR DET GÅTT?REGIONAL TILLVÄXT 1970-1998, BNP/cap

Region Tillväxt, procentFördubblingstid,

år

Asien exkl Japan 3,54 20

Japan 2,34 30

USA, Canada 1,94 36

Västeuropa 1,78 39

Latinamerika 0,99 71

Afrika 0,01 7000

Ryssland/Öst -1,10

Källa: Angus Maddison, 2001: The World Economy: A Millenial Perspective”, OECD

14

SVERIGES TILLVÄXT SEDAN 1870Årlig BNP-tillväxt, procent, femårsgenomsnitt

-1

0

1

2

3

4

5

15

TILLVÄXTANALYS

Tillväxt (högre BNP) genereras av• Ökade arbetsinsatser• Ökade insatser av kapital

(investeringar)• Ökad produktivitet

Håll isär:• Partiell produktivitet (en insats hålls

konstant), ex arbetsproduktivitet• Ökad totalfaktorproduktivitet

16

1. NEOKLASSISK TILLVÄXT;INVESTERINGARNA AVGÖR

17

”GROWTH ACCOUNTING”

• Produktionsfunktion: BNP = wA + (1-w)K + tfp

• där tfp är ”teknisk utveckling”• Investeringar lyfter tillväxten till ny

långsiktig bana• Men det är TFP som avgör den... • ...och TFP kan ej fångas av

neoklassisk teori (”ett mått på vår okunskap”)

18

2. “ENDOGEN” TILLVÄXT;HUMANKAPITALET AVGÖR

19

HUMANKAPITALET KAN BÅDE LYFTA TIILVÄXTBANAN OCH HÖJA TAKTEN

• Utbildning•Bredd och spets

• Incitamentsstrukturen•Utbildningspremien

• Samverkan human- och realkapital• Externa effekter

20

3. INSTITUTIONELLA FAKTORER:VIKTIGAST PÅ LÅNG SIKT

• Real- och humankapitalbildning stimuleras av goda och stabila incitament

• Öppenhet mot omvärlden, konkurrens och omvandlingstryck

• Lagar som stimulerar produktion, sparande och investeringar

• Stabilitet i social och politisk infrastruktur

• ”Företagarklimat”

21

4. SCHUMPETER OCH DE LÅNGA VÅGORNA• Industriella revolutioner sätter igång

vågor av innovationer, utvecklingsblock och kreditutvidgning

• Tre stora revolutioner:•Ångmaskinen – manuellt arbete ersätts av

maskiner, järnvägen•El- och explosionsmotorerna – bilismen, smidig

elkraftdistribution• Informationsteknologin den tredje?

• Djupa recessioner mellan dem, finansiella kriser

22

5. EMPIRISKA STUDIER:HAR BLIVIT VANLIGARE

• Tvärsnittsanalys• Jämför olika länder

• Långa serier•Samma land över tiden

• Datamodeller matas med stora faktamängder om human- och realkapitalbildning

• Relativ position: Upphinnarfaktorn

23

SVENSK RELATIV TILLVÄXTÖkning av BNP/arbetad timme i Sverige och 16 i-länder 1970-1988

Period1870-18801880-18901890-19001900-19131913-19291929-19381938-19501950-19601960-19701970-1979

1979-1988

Sverige/snitt1,11,41,71,71,21,92,20,91

0,80,9

Källa: Angus Maddison, 1982: Phases of Capitalist Development”

24

VARFÖR VÄXTE SVERIGE SÅ SNABBT FRAM TILL 1950?

• Upphinnarfaktorn - sen industrialisering

• Gynnsam industristruktur• God utbildning• Frihandel och avregleringar• Stor kapitalimport fram till 1914• Fred

25

VAD LÅG BAKOM DEN GODA TILLVÄXTEN EFTER KRIGET?• Återuppbyggnad• Handelsliberalisering• Stabila växelkursrelationer• Stabila råvarupriser• Viktiga industriella utvecklingsblock

mognade ut• Stora investeringar• Överflyttningsvinster• Sverige kunde imitera USA - men Europa

och Japan växte ännu snabbare

26

SVENSK TILLVÄXT JÄMFÖRT MED OMVÄRLDEN SEDAN 1970BNP volymtillväxt, logskala

EU [rebase 1970 = 100.0] OECD Total [rebase 1970 = 100.0] Sweden [rebase 1970 = 100.0]

Source: EcoWin

70 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02

100

200

27

SVENSK KÖPKRAFT I INTERNATIONELL JÄMFÖRELSEBNP/cap, köpkraftsjusterad, procent av OECD-snittet

19701 Schweiz 1542 USA 1483 Luxemburg 1344 Sverige 1155 Kanada 1086 Danmark 1077 Frankrike 106 Holland 1069 Australien 104

20011 Luxemburg 1992 Norge 1503 USA 1444 Irland 123 Schweiz 1236 Danmark 120 Island 120 Holland 1209 Kanada 119

18 Sverige 106

28

TILLVÄXTJÄMFÖRELSE 1960-1997BNP/timme och BNP/cap, procent/år

Tillväxt i 1960-75 1975-97

BNP/timme

Sverige 4,3 1,4

Västeuropa 4,9 2,5

USA 2,0 0,5

BNP/capita

Sverige 3,6 1,1

Västeuropa 3,3 2,0

USA 2,2 1,6

Källa: Långtidsutredningen 1999/2000

29

SVENSK TILLVÄXT 1960-1997Uppdelning av BNP/cap, procent/år

Tillväxt i 1960-75 1975-97

1. BNP/timme 4,3 1,4

2. Medelarbetstid -1,1 0,1

3. Sysselsättningsgrad 0,4 -0,4

4. Andel arbetsför befolkning

-0,2 0

5. Totala antalet arbetade timmar per inv (2+3+4)

-0,9 -0,3

6. BNP/capita (1+5) 3,4 1,1

Källa: Långtidsutredningen 1999/2000

30

VARFÖR STAGNERADE TILLVÄXTEN UNDER 70- OCH 80-TALEN?

• Effekterna av återuppbyggnaden klingade av

• Störningar – olja, inflation, dollarkris – bromsade investeringar

• Försvagade drivkrafter för realkapitalbildning

• Försvagade drivkrafter för humankapitalbildning

• Försvagat omvandlingstryck

31

REALKAPITALBILDNINGEN HÄMMADES

• Tillväxten i kapitalintensiteten bromsade in

• Osäkerheten om den ekonomiska politiken

• Sviktande lönsamhet• Devalveringspolitik• Skattesystemet• Långsammare teknisk utveckling

32

HUMANKAPITALBILDNINGEN HÄMMADES

• Sverige tappade försprånget inom utbildningen

• Transfereringssystemen minskade drivkrafterna att arbeta

• Skattesystemet försvagade drivkrafterna att arbeta och utbilda sig

• Kraftigt krympande löneskillnader

33

FÖRSVAGAT OMVANDLINGSTRYCK

• Snabbt växande offentlig sektor•Svårmätt produktivitetsutveckling•Men lågt omvandlingstryck•Anslags- och budgetstyrning•Stigande skattetryck

• Näringspolitiken•Bevarande av gamla strukturer

• Devalveringspolitiken•Förändrade relativa faktorpriser•Gratisvinster

34

GRÄLET OM KONJUNKTUR OCH STABILISERINGSPOLITIK

• Korpi mfl: Eftersläpningen kom vid mitten av 70-talet och början av 90-talet

•En följd av misslyckad stabiliseringspolitik

• Lindbeck, Eklund mfl: Men cykliska uppsving mellan dess kriser saknas

•Och de akuta kriserna var en följd av andra missgrepp

• Slutsats: Både strukturproblem och stabiliseringspolitik bakom den låga tillväxten

35

SVENSK TILLVÄXT 1970-95Enligt neoklassisk respektive endogen tillväxtteori

1970 1970

BNP BNP

36

1990-TALET: DEN STORA U-SVÄNGEN

• 1990-talsdepressionen bekräftade tillväxtproblemen

• Men drev också fram ett uppvaknande

• Stålbadet tvingade fram en omorientering

• Både skärpt omvandlingstryck, förbättrade drivkrafter för kapital-bildning samt ny stabiliseringspolitik

37

SKÄRPT OMVANDLINGSTRYCK

• EU-medlemskap gav skärpt konkurrens, ökade direktinvesteringar

• Skärpt inhemsk konkurrenslagstiftning• Avregleringar i flera sektorer• Gradvis öppnande av offentlig sektor• Stramare finansiella ramar i offentlig

sektorn• Växande allmänt tryck från

globaliseringen

38

BÄTTRE DRIVKRAFTER FÖR HUMANKAPITALBILDNING

• “Århundradets skattereform” 1991• Decentraliserad lönebildning• Stigande utbildningspremie• Något lägre ersättningsnivåer i

socialförsäkringarna• Nytt pensionssystem

39

BÄTTRE DRIVKRAFTER FÖR REALKAPITALBILDNING

• Enklare och mer likformig kapitalbeskattning

• Kraftigt stigande avkastning på investeringar

• Utbyggd infrastruktur• Inflationsbekämpning och lägre

räntor• EU-medlemskap

40

EN STABIL STABILISERINGSPOLITIK

• Högre prioritet för inflationsbekämpning

• Självständig Riksbank• Mer stringent statlig budgetprocess• Längre mandatperioder• EU-medlemskap och EMU-

förberedelser

41

STUDS AV PRODUKTIVITETENÅrlig produktivitetsökning i industrin, genomsnitt

1971-1980Belgien 7,1Holland 6,2Danmark 5,6Italien 5,4Japan 5,4Frankrike 4,5Tyskland 4,1Sverige 3,5Kanada 2,9Norge 2,8

1981-1990UK 5,1Japan 4,1Belgien 4,0Holland 3,7Frankrike 3,5USA 3,3Sverige 2,6Italien 2,6Kanada 2,6Tyskland 2,5

1991-2000Sverige 4,9Frankrike 4,1USA 3,8Holland 3,2Belgien 3,0Japan 2,9UK 2,8Tyskland 2,5Kanada 2,0Italien 1,7

Källa: US BLS

42

VARFÖR?

• Utslagningen under 1991-93 rensade bort de svaga företagen

• Kronfallet och det cykliska uppsvinget 1993-1995 höjde kapacitets-utnyttjandet

• Omlagd ekonomisk politik och strukturreformer höjde den potentiella tillväxten från 1993

• “Den nya ekonomin”?

43

DEN ”NYA EKONOMIN”

• Globalisering• Minskade handelshinder• Friare kapitalrörelser• Snabb teknisk utveckling

•Snabbare kommunikation•Lägre transaktionskostnader•Lägre distributionskostnader•Lägre sökkostnader•Mindre lager•Nya affärsmodeller

44

PRODUKTIVITETSTILLVÄXTEN I USA 1960-2003Kvartalsvis förändring, näringslivet

Source: EcoWin

60 62 64 66 68 70 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02

-2

-1

0

1

2

3

4

5

6

45

SEX SEKTORER FÖRKLARAR UPPGÅNGEN1994-2000, enligt McKinsey

80 1000

0,2

0,4

0,6

0,8

1,0

1,2

1,4

1,6

1,8

2,0

0

20 40 603131

1,321,32

Kumulerat bidrag till produk-tivitets-ökningen 1,331,33

Kumulativ andel av BNP GDP

VärdepappershandelVärdepappershandel

Partihandel

DetaljhandelDetaljhandel

HalvledartillverkningHalvledartillverkningDatortillverkningDatortillverkning

Telekom

46

INTERNET-EFFEKTER ENLIGT BROOKINGSÅrlig kostnadsbesparing i olika sektorer 2005 (mrd USD)

• Utbildning Osäkert• Finansiella tjänster 19 (“seems low”)• Offentlig administration Minst 12• Hälsovård 41• Tillverkningsindustri 50-100• Detaljhandel Osäkert• Transporter 3-79

• Totalt 125-251• Vilket motsvarar 0,25-0,5% per år

47

DÄRUTÖVER

• Ytterligare tekniska genombrott kan höja siffrorna

• Icke mätbara kvalitetsvinster•Folkhälsa•Bekvämlighet•Valfrihet•Distansarbete•Distansundervisning•Sociala nätverk•Offentlig sektor

48

MEN SVERIGE OCH EUROPA HAR SÄMRE FÖRUTSÄTTNINGAR

• Sverige långt framme på telekom, av historiska skäl

•Och GSM-harmoniseringen gav stor marknad

• Men i övrigt sämre förutsättningar än USA att ta till sig den nya tekniken:

•Mindre flexibel arbetsmarknad•Stelare priser•Mer reglerade produktmarknader•Utbildning och hälsovård i offentlig sektor•Betydligt svårare att etablera nya företag•Mindre utvecklad riskkapitalmarknad

49

HUR RANKAS SVERIGE I DAG?

• Högt på teknisk kompetens, kvinnors arbetsdeltagande, breddutbildning, infrastruktur, miljö, management, FoU

• Långt framme på IT-specialindex • Medium på produktmarknader,

finansiell sektor• Lågt på skatter, lönebildning,

arbetsvilja, spetsutbildning• Summa: En tudelad bild. Kan viktas

samman på olika sätt

50

KOMMANDE UTMANINGAR

• Ökat demografiskt tryck•Blir besvärande från 2010

• ”Baumols sjuka”•Ett problem då en så stor del av tjänstesektorn

ligger i offentlig sektor

• Globalisering sätter press på skattesystemet

•Både skattebaser och utgiftsbaser blir rörliga

• Vad betyder EMU?•Handel, pristransparens, investeringar

51

VAD KAN GÖRAS?

• Öka antalet arbetade timmar•Förbättrade drivkrafter för arbete•Skatter, transfereringar, pensioner•Arbetskraftsinvandring

• Höj produktiviteten•Håll uppe omvandlingstrycket•Både för privat och offentlig sektor•Åtgärder för att stimulera kapitalintensiteten•Skatter•Handel•Bättre spetsutbildning