Svanenmärkning av RestaurangerGöteborg Plads 1 DK-2150 Nordhavn Telefon +45 72 300 450 Fax +45 72...

Nordisk Miljömärkning

Version 1.6 13 december 2006 – 31 december 2015

Svanenmärkning av

Restauranger

Nordiska Ministerrådet beslutade 1989 att införa en frivillig officiell miljömärkning, Svanen. Dessa organisationer/företag driver Svanmärkningen på uppdrag av respektive lands regering.För mer information se webbplatserna.

Detta dokument får kopieras endast i sin helhet och utan någon form av ändring. Citat får göras om upphovsmannen Nordisk Miljömärkning omnämns.

DanmarkMiljømærkning DanmarkFonden Dansk StandardPortland TowersGöteborg Plads 1DK-2150 NordhavnTelefon +45 72 300 450Fax +45 72 300 451E-post: [email protected]

SverigeMiljömärkning Sverige ABBox 38114SE-100 64 StockholmTelefon +46 8 55 55 24 00E-post: [email protected]

FinlandMiljömärkning SverigeBox 489FI-00101 HelsingforsTelefon +358 9 61 22 50 00E-post: [email protected]

NorgeMiljømerkingHenrik Ibsens gate 20NO-0255 OsloTelefon +47 24 14 46 00E-post: [email protected]

IslandNorræn Umhverfismerking á ÍslandiUmhverfisstofnunSuðurlandsbraut 24IS-108 ReykjavikTelefon +354 5 91 20 00Fax +354 5 91 20 20E-post: [email protected]

Innehåll

Vad är en Svanenmärkt restaurang? 3

Varför välja Svanenmärkning? 3

Vad kan Svanenmärkas? 3

Hur söker man? 4

Vad krävs för att bli Svanenmärkt? 5

1 Generella krav 6

2 Mat och dryck 7

3 Kemiska produkter och förbrukningsartiklar 10

4 Energi och vatten 13

5 Avfall och transporter 16

6 Miljöledning 18

7 Sammanställning av poäng 21

Marknadsföring 22

Svanenmärkets utformning 22

Efterkontroll 22

Hur länge gäller licensen? 23

Kommande kriterier 23

Ordförklaringar och definitioner 24

Bilaga 1 Marknadsföring av Svanenmärkta restauranger - borttagen bilaga Bilaga 2 Blankett för kemleverantör Bilaga 3 Sammanställning av restaurangens ekologiska livsmedel och drycker Bilaga 4 Sammanställning av restaurangens regionala livsmedel och drycker Bilaga 5 Kemiska produkter för städning och disk, restaurangens intyg Bilaga 6 Kemiska produkter för städning och disk, intyg för städföretag Bilaga 7 Översyn av energiförbrukning Bilaga 8 Transporter Bilaga 9 Handlingsplan för ständiga miljöförbättringar Bilaga 10 Exempel på mål och åtgärder för miljöförbättringar Bilaga 11 Förteckning över restaurangens energikrävande utrustning Bilaga 12 Journal över utförd service/reparation av energikrävande utrustning Bilaga 13 Restaurangens intyg

Restauranger 091, version 1.6, 1 juni 2015

Adresser

Svanenmärkning av Restauranger 1.6 3 (25)

Vad är en Svanenmärkt restaurang?

En restaurang som blivit Svanenmärkt har miljöanpassat hela sin verksam-het. Den uppfyller stränga krav på vilka råvaror som köps in och används. Svanenmärkta restauranger uppfyller krav på energiförbrukning och avfalls-hantering samt vilka kemiska produkter som används. Svanenmärkta restau-ranger använder också en viss andel ekologiska livsmedel och har dessutom alltid ett tydligt miljöledningssystem. Med det menas att restaurangen t ex har rutiner och regler för vilka produkter som ska och inte ska köpas, att det ska finnas mål uppsatta för hur man ska bli ännu bättre i sitt miljöarbete och att personalen är engagerad i miljöarbetet.

Genom Svanens kriterier får restaurangen en vägledning till hur den kan bidra till en hållbar utveckling.

Varför välja Svanenmärkning?

Restaurangen får använda varumärket Svanen i sin marknadsföring. Svanenmärket har mycket hög kännedom och trovärdighet inom Norden.

Svanenmärket är ett kostnadseffektivt och enkelt sätt att kommunicera miljöarbete och miljöengagemang till kunder och leverantörer.

En mer miljöanpassad verksamhet ger ofta möjligheter till minskade kost-nader genom att till exempel sänka förbrukningen av energi samt minska mängden emballage och avfall.

En mer miljöanpassad drift förbereder restaurangen på framtida miljökrav.

Miljöfrågor är komplexa och det kan ta lång tid att sätta sig in i specifika frågeställningar. Svanenmärkningen kan ses som en guide till detta arbete.

Svanenmärkningen innehåller inte bara miljökrav utan också kvalitets-krav eftersom miljö och kvalitet oftast går hand i hand. Det betyder att en Svanlicens också kan ses som en kvalitetsstämpel.

Vad kan Svanenmärkas?

Alla typer av restauranger kan Svanenmärkas. Till restauranger räknas alla verksamheter som serverar lagade rätter för att ätas i restaurangen. Hit hör restauranger, storhushåll, lunchmatsalar, gatukök, kaféer samt storkök i sko-lor på sjukhus och liknande. Catering och take away-restauranger kan också Svanenmärkas. Verksamhetens huvudfunktion ska vara att laga och servera mat. En restaurangkedja kan kalla sig Svanenmärkt om alla restaurangenheter var för sig uppfyller Svanens krav.


Hur söker man?

Kriterierna för restauranger består av en kombination av obligatoriska krav och poängkrav. De obligatoriska kraven markeras O + nummer och ska alltid uppfyllas.

Poängkraven markeras P + nummer och för varje poängkrav som uppfylls ges en viss poäng. Poängen räknas samman och för att restaurangen ska bli Svanenmärkt måste en viss poängsumma uppfyllas. Poängkraven gör det möjligt att välja vilka åtgärder som är mest relevanta för restaurangen. Ju fler poäng som uppnås, desto bättre för miljön.

Ord och termer som kan vara svåra att förstå eller där det råder tveksamheter om vad som innefattas finns förklarade i den löpande texten första gången de nämns. De finns också definierade i kriteriernas sista kapitel ”Ordförklaringar och definitioner”.

Bilagor

I några krav hänvisas det till bilagor som kan användas som dokumentation för att visa att kraven uppfylls. Bilagorna finns sist i detta dokument. Bilagorna finns även som en separat wordfil som kan laddas ned från respektive lands hemsida.

Symboler i texten

För varje krav är det beskrivet hur det ska styrkas att kravet uppfylls. Det finns också olika symboler som används för att underlätta arbetet. Symbolerna är:

( Skicka med

Kravet kontrolleras på plats

; Skicka med rutin i miljöledningssystemet

Ansökan

Ansökan skickas till Nordisk Miljömärkning i det land verksamheten bedrivs, se adresser på sidan två. Ansökan består av en ansökningsblankett och doku-mentation som visar att kraven uppfylls (finns specificerat efter varje krav).

Mer information och hjälp vid ansökan kan finnas. Gå in på respektive lands hemsida för att få information (se adresser på sidan två).

Kontroll på plats

I samband med ansökan kontrollerar Nordisk Miljömärkning på plats att kra-ven uppfylls. Vid kontrollen ska underlag för beräkningar, original till inskick-ade intyg, mätprotokoll, inköpsstatistik och liknande som styrker att kraven uppfylls kunna uppvisas.


Kostnader

En ansökningsavgift tas ut i samband med att företaget söker licens. Utöver det tillkommer en årsavgift baserad på den Svanenmärkta restaurangens omsättning.

Frågor

Vid frågor, kontakta gärna Nordisk Miljömärkning, se adresser på sidan två.

Vad krävs för att bli Svanenmärkt?

Alla krav som refererar till restauranger gäller också alla typer av storhushåll, storkök och catering. För att få Svanlicens krävs att:

Samtliga obligatoriska krav ska uppfyllas, se O1 – O25

Restaurangen ska uppnå minimipoäng inom områdena Mat samt Drift (i driften ingår kapitlen om Kemiska produkter och förbrukningsartiklar, Energi och vatten, Avfall och transporter samt Miljöledningssystem).

Följande miniminivåer ska uppfyllas: minst 5 poäng inom området Mat, se kapitel 2 minst 24 poäng inom området Drift, se kapitel 3 – 6 minst 31 poäng av möjliga totalpoäng (drygt 50 % av totalpoängen)

tabell 1 kan användas för att sammanställa poängen, se kapitel 7

Nordisk Miljömärkning har kontrollerat restaurangen på plats


1 Generella krav

Obligatoriska krav

O1 Beskrivning av restaurangenUppge följande: restaurangens namn och adress restaurangens omsättning samt hur många % av omsättningen som består av matservering, t ex om företaget är ett hotell, skola, konferensanlägg-ning etc)

ange om ansökan gäller en kedja eller en enskild restaurang (varje enhet ska dokumenteras var för sig)

antal anställda (heltid och deltid), antalet gäster och portioner som serve-ras per dag eller månad

antalet stolar samt restaurangens storlek (yta m2), köket och matsalen anges separat

beskriv verksamheten: ange vilken typ av restaurang det är (t ex hotellres-taurang, snabbmatsrestaurang, personalrestaurang etc). Har restaurangen snabbmatsservering, catering eller take away? Hur många % av omsätt-ningen utgör denna verksamhet? Är verksamheten säsongsberoende, t ex endast öppen på sommaren?

( Beskrivning enligt ovan.

Uppfylls kraven?

Ja Nej

Bilaga nr _________


2 Mat och dryck

Obligatoriska krav för mat och dryck

O2 Huvudingrediensernas ursprungRestaurangen ska veta huvudingrediensernas ursprungsland så att kun-derna, om de så önskar, kan få information om ursprungsland.

Med huvudingredienser menas här t.ex. potatis, pasta, kött, fisk, bönor mm. Tillbehör och ingredienser som ingår i rätterna i mindre mängder, till exempel kryddor, salt, örter, senap, ketchup, dressing och matolja är inte huvudingredienser.

( Beskrivning av hur kunderna kan få information om matens ursprung.

O3 Mat med dokumenterat hållbart ursprungFör matvaror där produktionen kan ha en stor negativ miljöpåverkan krävs att produktionen har skett enligt dokumenterat hållbara principer.

Kravet omfattar idag följande matråvaror: Jätteräkor. Jätteräkor ska vara odlade enligt FAO:s hållbara principer. Jätteräkor: odlade tropiska räkor som ofta kallas jätteräkor, tigerräkor, kungsräkor

eller scampi ute i handeln och på restaurangernas menyer. Dessa räkor är betydligt större än ishavsräkor och kan bli över 30 cm långa.

( Intyg eller ifylld bilaga 13.

O4 Mat med GMORestaurangen måste tydligt deklarera på menyn om någon rätt innehåller någon råvara/ingrediens som är genmodifierad (GMO). Kravet gäller för alla ingredienser som enligt nationell lagstiftning ska märkas om de innehål-ler GMO.

GMO: Genetiskt Modifierad Organism.

( Beskriv vilka rutiner restaurangen har för att kontrollera om någon råvara eller ingrediens innehåller GMO. Använd gärna bilaga 13.

O5 Minimigräns för andel ekologiska livsmedel och drycker Restauranger i Danmark ska ha minst 10 % ekologiska livsmedel/drycker av den årliga inköpsvolymen.

Restauranger i Sverige ska ha minst 3 % ekologiska livsmedel/drycker av den årliga inköpsvolymen.

Restauranger i Finland, Norge och Island ska minst ha 1 stycken ekologiskt livsmedel/dryck som huvudingrediens (se O2) som regelbundet serveras.

Med ekologiskt menas mat/dryck märkt enligt EU:s förordning EEG 2092/91, om inte annat specificerats; t.ex. KRAV, finska ”Solmärket” (Luomu) - kontrollerad eko-produktion, Debio, Statskontrollerat ekologiskt (Ø-märket), Tún-lífrænt.

På grund av olika tillgång på ekologiska varor i de nordiska länderna ställs differen-tierade krav på denna punkt. För ytterligare upplysningar om orsaken till att ställa differentierade krav hänvisas till bakgrundsdokumentet.

Med inköpsvolym menas antingen totalt årligt inköpsbelopp (i Kr/€) eller total årlig mängd av alla inköpta livsmedel/drycker (i kg eller liter).

( Intyg att kravet uppfylls samt förteckning över ekologiska livsmedel och drycker. Bilaga 3 kan användas för sammanställning.

I Finland kan restauranger som hör till Portaat Luomuun – systemet dokumentera att kravet uppfylls med Portaat luomuun – diplomet.

Uppfylls kraven?

Ja Nej

Bilaga nr _________

Ja Nej

Bilaga nr _________

Bilaga nr _________

Ja Nej

Ja Nej

Bilaga nr _________


Poängkrav för mat och dryck

En produkt som är både ekologisk och regionalt producerad kan få poäng i både P1 och P2.

P1 Poäng för ekologiska livsmedel och drycker

Andel ekologiska livsmedel/drycker av den totala årliga inköpsvolymen

Antal ekologiskt (antal olika produkter)

Poäng

Danmark Sverige Finland, Norge, Island

mer än 50 % mer än 25 % mer än 30 st 7

40 - 50 % 15 - 25 % 21-30 st 6

30 - 39,9 % 8 - 14,9 % 16-20 st 5

25 - 29,9 % 6 - 7,9 % 11-15 st 4

20 - 24,9 % 5 - 5,9 % 6-10 st 3

17 - 19,9 % 4 - 4,9 % 4-5 st 2

13 - 16,9 % 3 - 3,9 % 2-3 st 1

På grund av olika tillgång på ekologiska varor i de nordiska länderna ställs differen-tierade krav på denna punkt:

( Förteckning över ekologiska livsmedel och drycker. Bilaga 3 kan användas för sammanställning.

Restauranger i Norge, Finland och på Island kan dokumentera kravet i antalet livs-medel/drycker som serveras. De kan också välja att dokumentera kravet i andel av årlig inköpsvolym och får då poäng enligt samma skala som Sverige.

I Finland får restaurang som hör till Portaat Luomuun – systemet poäng enligt föl-jande: ”Trappsteg 1” får 1 poäng och ”Trappsteg 2” 3 poäng. Portaat luomuun – diplomet ska då användas för dokumentation.

P2 Regionala livsmedel och drycker

Andel regionala livsmedel/drycker av inköpsvolymen

Poäng

20 % eller mer 3

mellan 10 och 19,9 % 2

mellan 1 och 9,9 % 1

Regionala livsmedel: Såväl produktion som konsumtion sker inom ett begränsat område och producenten är känd. Regionala livsmedel kan också vara vilt samt odlad eller viltfiskad fisk.

Svanen godkänner livsmedel som regionala om produktens ursprung (gård) är känd och om all odling, bearbetning och lagring har skett innanför en radie på 500 km från restaurangen. För fisk gäller avståndet till fiskehamnen.

Om produkten förädlas på en anläggning (hel/halvfabrikat) är det tillräckligt att huvudingredienserna dokumenteras.

( Förteckning över inköpta regionala produkter och deras producenter. Bilaga 4 kan användas för sammanställning.

Certifikat för ekologiskt livsmedel kan användas till att dokumentera att livs-medlets ursprung.

Uppnådd poäng:

p

Bilaga nr _________

p

Bilaga nr _________


P3 Vegetarisk rättErbjuder restaurangen alltid minst en vegetarisk rätt: 1 p

Rätten ska ingå i menyn varje dag. För restauranger med buffé, ska rätten ingå i lunch- och middagsbuffén.

Med vegetarisk rätt menas varma eller kalla rätter, dock inte enklare sallader eller förrätter/side orders.


P4 Rättvisemärkta produkter (Fairtrade/Max Havelaar)Restaurangen serverar alltid minst en Rättvisemärkt produkt: 1 p

Fairtrade, dvs. Rättvisemärkt i Sverige, Rejäl handel i Finland och Max Havelaar i Danmark. Fairtrade är en etisk och social märkning med fokus på mänskliga rättig-heter. Se http://www.rattvisemarkt.se/

( Förteckning över restaurangens Rättvisemärkta produkter.

Summa poäng mat och dryck

Maximal poängsumma för Mat och dryck är 12 p.

Alla restauranger ska uppnå minst 5 poäng för Mat och dryck

Restaurangens poäng: p

p

p

Bilaga nr _________

Bilaga nr _________


3 Kemiska produkter och förbrukningsartiklar

Obligatoriska krav för kemiska produkter och förbrukningsartiklar

O6 Kemiska produkter för disk och städning (dansk: opvask og rengøring)70 % av inköpsvolymen av kemiska produkter för disk och städning (beräk-nad aktiv substans i diskmedel, torkmedel, allrent och sanitetsrent) ska vara miljömärkta. För produkter som inte är miljömärkta ska leverantören intyga att kravet i bilaga 2 uppfylls.

Undantag kan ges om myndigheterna har särskilda krav på rengöring. Nordisk Miljömärkning kan även bevilja undantag från kravet under förut-sättning att det inte finns miljömärkta produkter att tillgå på marknaden.

Kravet gäller inte för ugnsrengöring (dansk: rengøring af ovn) och annan specialren-göring.

( Förteckning över kemiska produkter som används för städning och disk och vilka som är miljömärkta. Använd gärna bilaga 2 samt bilaga 5 eller 6 om utomstående företag anlitas för städning.

O7 Reaktiva klorföreningarReaktiva klorföreningar (som Klorin) får inte användas för rengöring, med undantag för rengöring där myndigheterna rekommenderar att desinfek-tionsmedel ska användas.


O8 Köksrullar, tork- och toalettpapper 90 % av inköpsvolymen av köksrullar, tork- och toalettpapper ska vara mil-jömärkta. Nordisk Miljömärkning kan bevilja undantag från kravet om det inte finns miljömärkta produkter att tillgå på marknaden.

( Förteckning över restaurangens mjukpapper och vilka som är miljömärkta.

O9 EngångsartiklarEngångsartiklar (som tallrikar, muggar och bestick), portions- eller småför-packningar får inte användas i matsalen eller andra serveringsutrymmen såsom terrasser.

Undantag: take away, catering och snabbmatsservering, se krav O10 servetter, tandpetare, sötningsmedel (ej socker) och tepåsar bordsdukar av t ex papper som går att torka av och som används under

en längre tid (engångsbordsdukar som används under endast en serve-ring är inte tillåtna)

varor som säljs i engångsförpackningar (t ex läsk, glass och choklad)

Nordisk Miljömärkning kan bevilja undantag från kravet vid speciella omständigheter. T ex om diskmaskinen tillfälligt är ur bruk, av hygieniska skäl eller vid tillfällig servering till ett exceptionellt stort antal gäster. Användning av engångsartiklar ska då motiveras.


Uppfylls kraven?

Ja Nej

Bilaga nr _________

Ja Nej

Bilaga nr _________

Ja Nej

Ja Nej

Bilaga nr _________

Bilaga nr _________


O10 Engångsartiklar i take away, catering och snabbmatsserveringTake away, catering och snabbmatsserveringar får använda engångsar-tiklar om minst 2/3 av den totala mängden engångsmaterial är förnybart och komposterbart, t ex av papper, kartong eller trä. PVC får inte ingå i materialet.

Engångsartiklarna ska, om det finns att tillgå, vara miljömärkta.

Restaurangen ska ha en plan för att minska användningen av engångs-material. Planen ska uppdateras årligen.

( Beskrivning av hur kravet uppfylls. Plan för att minska användningen av engångsmaterial kan dokumenteras med hjälp av bilaga 9.

Poängkrav för kemiska produkter och förbrukningsartiklar

P5 Åtgärder för minskad åtgång av kemiska produkter

Åtgärder för minskad åtgång av kemiska produkter (dansk: foranstaltninger)

Poäng

Doseras alla större diskmaskiner med automatisk dosering av diskmedel och

utförs en översyn av den automatiska doseringen minst fyra gånger per år?

1

Används koncentrerade produkter vid städning (som sedan späds) till minst

hälften av behovet?

1

Doseras rengöringsmedlen exakt genom automatiska doseringssystem eller

doseringspumpar?

1

Utförs andra åtgärder som väsentligt minskar åtgången av kemiska produk-

ter, t.ex. ångrengöring?

Poäng ges efter godkännande av Nordisk Miljömärkning.

1

( Sammanställning av de besparande åtgärderna.

Beskrivning av hur diskkemikalierna doseras till diskmaskinerna och beskrivning på översynen av den automatiska doseringen.

För dokumentation av vattenhalt i koncentrerade produkter kan bilaga 2 användas.

P6 Retursystem för dryck

Är minst 90 % av inköpsvolymen av restaurangens öl, läsk och mineral-vatten i retursystem, t.ex. flaskor, fat eller tank: 1 p

( Beskrivning av retursystem samt inköpsvolymen.

P7 Torkpapper och tyghandduksrullarFinns det automater i köket som doserar torkpapper, alternativt finns tyg-handduksrullar: 1 p

( Beskrivning av torkpapper eller tyghandduksrullar.

Ja Nej

Bilaga nr _________

Uppnådd poäng:

p

p

Bilaga nr _________

Bilaga nr _________

Bilaga nr _________

Bilaga nr _________

p


P8 Inköp av miljömärkta förbrukningsartiklar och tjänsterMiljömärkta förbrukningsartiklar (bruksinventarier) eller tjänster som köps in till minst hälften av behovet ger 1p per produkt/tjänst. Restaurangen kan maximalt få 5 poäng.

Med miljömärkt menas, om inte annat specificerats, produkt märkt med Svanen, EU-blomman eller Bra Miljöval.

Produkter som beskrivs i O6 och O8 ger inte poäng här. Sällanköpsvaror (kapitalvaror) ger inte poäng under detta krav utan under P10.

Följande miljömärkta produkter och tjänster har köpts in:

Produkt/tjänst Varumärke Används i PoängTvål 1

Golvvårdsmedel

(ej rengöringsmedel)

1

Servetter 1

Kaffefilter och bakplåts-

papper

1

Trycksaker 1

Städtjänster 1

Tvätteritjänster 1

Tyghandduksrullar 1

Textilier 1

Annat, 1 p per pro-

dukt/tjänst, max 3 p:

1-3

( Faktura eller produktbeskrivning som visar hur stor del av behovet de miljö-märkta produkterna täcker.

P9 Miljömärkta kapitalvaror (sällanköpsvaror)Restaurangen kan maximalt få 2 poäng i detta krav.

Finns följande miljömärkta kapitalvaror i restaurangen till minst hälften av behovet:

Produkt Varumärke Används i PoängKontorsapparater

(dator, kopieringsma-

skin etc)

1

TV 1

Möbler 1

Annat, 1 p per produkt,

max 2 p:

1-2

Kontrolleras på plats.

Summa poäng kemikalier och förbrukningsartiklar

Maximal poängsumma för kemikalier och förbrukningsartiklar är 13 p.


p

Bilaga nr _________

p


4 Energi och vatten

Obligatoriska krav för energi och vatten

O11 El- och gasmätningRestaurangen ska ha en el- och en gasmätare för uppföljning av energiför-brukningen. Restaurangen ska regelbundet, minst 4 gånger per år, bokföra sin energiförbrukning och utreda orsaker till eventuellt avvikande hög för-brukning.

Nordisk Miljömärkning kan i undantagsfall, om det inte är ekonomiskt för-svarbart att installera mätare, godkänna att restaurangen istället gör en intern energiöversyn som gäller alla större maskiner, apparater och värme/ventilation i restaurangen.

Med utgångspunkt i energiöversynen ska möjligheterna att minska energi-förbrukningen utredas. Restaurangen ska ha en plan med tydliga mål och åtgärder för att minska kökets energiförbrukning och planen ska följas upp årligen.

( Förteckning över gas- och elmätare, vad som omfattas av mätningen samt mätresultat. För dokumentation av mätresultat kan bilaga 7 användas.

Alternativt ska energiöversyn och plan för att minska energiförbrukningen bifogas.

O12 Köldmedium Köldmediet CFC får inte användas. Övriga lagkrav avseende köldmedier måste också uppfyllas.

( Förteckning över alla kylmaskiner samt vilka köldmedier som används. Alternativt kan en köldmedierapport bifogas.

Om det finns dokumentation på att kylen/frysen är tillverkad senare än år 2000 behövs inte någon övrig dokumentation på CFC-förbudet.

O13 DiskmaskinerVid nyanskaffning ska information om diskmaskinens energi- och vattenför-brukning efterfrågas.

( Rapporteras med årlig uppföljning, se O25.

Uppfylls kraven?

Ja Nej

Bilaga nr _________

Ja Nej

Bilaga nr _________

Ja Nej


Poängkrav för energi och vatten

P10 VattenmätningRestaurangen har en separat mätare för vattenförbrukning: 1p

För att få poäng måste mätresultat bokföras minst 4 gånger per år och orsaker till eventuellt avvikande hög vattenförbrukning utredas.

( Sammanställning av mätresultat. Bilaga 7 kan användas för dokumentation.

P11 Energi- och vattenbesparande åtgärder

Energi- och vattenbesparande åtgärder PoängHar kompetent, extern energiöversyn genomförts under de senaste 5 åren? 2

Utnyttjas värme från restaurangens ventilation, kylmaskiner eller avlopps-

vatten för uppvärmning?

1

Ventilationen/uppvärmningen är tidsstyrd eller sker annan behovsstyrning

(inklusive styrning av varvtal (dansk: omdrejninger))?

1

Service och översyn av diskmaskin utförs av servicetekniker minst 1 gång

per år (gäller ej maskiner av hushållstyp)?

1

Finns spis med induktionsplattor eller lågstrålande hällar? 1

Finns lågenergilampor/lysrör (antal lampor/ljuskällor) till 90 % av behovet? 1

Är alla spolkranar för diskning utrustade med ”död mans grepp”

(d.v.s stängs av när handtaget släpps) eller är de sensorstyrda?

1

Huvuddiskmaskinen förbrukar inte mer slutsköljvatten än:

a: huvmaskin 4,5 liter/back

b: tunnelmaskin 2,5 liter/back

2

Toaletterna förbrukar inte mer än 6 l/spolning och kranar inte mer än

10 l/min, Kravet ska uppfyllas till 2/3 av behovet

1

Har andra energi- eller vattensparande åtgärder införts som väsentligt har

minskat kökets energi- eller vattenförbruk?

Poäng ges efter godkännande av Nordisk Miljömärkning, max 2 poäng.

1-2

( Sammanställning med beskrivning av åtgärderna.

Bifoga eventuell kopia på rapport för energiöversyn. Utförd service och översyn ska föras in i servicejournalen (bilaga 12).

Tekniska data över diskmaskinernas vattenförbrukning.

P12 Förnybar energi Restaurangen kan få poäng för val av förnybar energi till el och uppvärmning.

Är minst 50 % av den totala energiförbrukningen (el och värme) från för-nybara energikällor: 2 p

Är 10 - 49 % av den totala energiförbrukningen från förnybara energi-källor: 1 p

Med värmeförbrukning menas värme till uppvärmning av restaurangen. Miljömärkt el räknas som 100 % förnybar energikälla. Andelen förnybar el i leverantörens all-männa mix kan godtas som dokumentation, under förutsättning att eventuell förny-bar el som leverantören har sålt separat räknas bort.

( Beräkning som visar andelen el och inköpt värme från förnybara energikäl-lor på årsbasis. Använd t ex specificerad faktura eller annan dokumentation från leverantören.

Uppnådd poäng:

p

p

Bilaga nr _________

Bilaga nr _________

Bilaga nr _________

Bilaga nr _________

p

Bilaga nr _________


P13 Köldmedium Är mer än 50 % av köldmedierna i kyl- och frysanläggningar kolväten (metan, propan, butan etc), ammoniak (NH3) eller koldioxid (CO2): 2 p

Är mer än 90 % av köldmedierna HFC eller HFC i kombination med något av köldmedierna ovan: 1 p

HCFC ger 0 p. CFC får inte användas (se O12).

( Se O12.

Summa poäng energi och vatten

Maximal poängsumma för energi och vatten är 18 p.


p


5 Avfall och transporter

Obligatoriska krav för avfall och transporter

O14 Miljöfarligt avfallAllt miljöfarligt avfall som uppkommer i restaurangen ska källsorteras och omhändertas på ett miljöriktigt sätt enligt myndigheternas anvisningar.

Lokala myndigheter ger besked om sorteringen av miljöfarligt avfall.


O15 KällsorteringKällsortering ska ske i de fraktioner som kommunen anvisar. Sorteringen ska ske i minst 4 av följande fraktioner (i tillägg till sortering av miljöfarligt avfall enligt O14): glas, porslin, papper, well, vätskekartong, plast, metall, textilier, organiskt avfall, fett/matolja, brännbart avfall.

Restaurangen ska ha tydlig instruktion om sortering vid sopkärlen.

Snabbmatsrestauranger ska ha sopsortering för kunderna så att återvin-ning av engångsartiklar säkras.

Om kunderna sorterar sin disk själva ska det finnas tydliga sorteringsanvis-ningar för avfallet.

( Förteckning över avfallsfraktionerna.

Poängkrav för avfall och transporter

P14 Ytterligare källsorteringRestaurangen kan få poäng för källsortering om avfallet sorteras i fler än 4 fraktioner Se O15 för exempel på fraktioner. Sortering av miljöfarligt avfall är ett obligatoriskt krav (se O14) och ger inte poäng här.

Sorterar restaurangen i totalt 6 fraktioner eller fler: 2 p

Sorterar restaurangen i totalt fem fraktioner: 1 p

( Förteckning över avfallsfraktionerna.

P15 Åtgärder för att minska avfalletRestaurangens åtgärder för att minska sitt avfall ger poäng.

Åtgärder för att minska avfallet PoängRestaurangen har årlig uppföljning av totala mängden avfall som går till

deponi/förbränning samt en plan för att minska avfallet?

2

Komposteras organiskt avfall eller röts organiskt avfall till biogasproduktion?

Kompostering eller rötning kan ske också i kommunal regi

1

Minst tre leverantörer levererar i returemballage minst 2 gånger i månaden? 1

Finns det andra åtgärder som väsentligt minskar avfallet?

Poäng ges efter godkännande av Nordisk Miljömärkning.

1

( Dokumentation som beskriver åtgärderna. Årlig uppföljning av avfall ska dokumenteras med mätresultat eller rapporter från avfallstransportören/-mottagaren. Behandling av organiskt avfall ska beskrivas.

Uppfylls kraven?

Ja Nej

Ja Nej

Bilaga nr _________

Uppnådd poäng:

p

p

Bilaga nr _________

Bilaga nr _________


P16 Miljöanpassade transporter Finns transportöversyn med plan för att minska transporter: 1 p

Finns det andra åtgärder för att väsentligt minska miljöbelastningen från restaurangens in- respektive utleveranser (t ex kurs i Ecodriving eller for-don med förnybart bränsle) poäng ges efter godkännande av Nordisk Miljömärkning: 1 p

Transportöversyn: Restaurangen bokför sina transporter (antal km samt bränsleför-brukning). Orsaker till eventuell avvikande hög bränsleförbrukning i förhållande till tidigare uppföljningsperioder utreds. Bokföringen sker minst 4 gånger per år.

Med väsentligt minskad miljöbelastning menas att tex hälften av en leverantörs chaufförer har gått kurs i Ecodirving eller att hälften av en leverantörs fordonsflotta kör på förnybart bränsle.

( För transportöversyn, bifoga rapport (bilaga 8 kan användas).

För andra åtgärder än de som nämnts ovan ska restaurangen bifoga beskriv-ning samt dokumentation för att miljöbelastningen väsentligt har minskat.

Summa poäng avfall och transporter

Maximal poängsumma för avfall och transporter är 9 p.


p

Bilaga nr _________


6 Miljöledning

För att säkerställa att Svanens krav uppfylls ska det finnas ett skriftligt miljö-ledningssystem med följande rutiner implementerade.

Om restaurangen har ett certifierat miljöledningssystem enligt ISO 14 001 eller EMAS, där följande rutiner är implementerade, räcker det att revisorn intygar att kraven O15 till O25 samt P17 till P18 implementerats.

Obligatoriska krav på miljöledning

O16 Organisation och ansvarRestaurangens organisation ska beskrivas. Följande ansvarspersoner för miljöarbetet ska utses:

Ansvar Person Befattningför Svanlicens

för marknadsföring av

Svanlicensen

för att lagstiftning efterlevs

för utbildning

för inköp

för drift och underhåll

(dansk: vedligehold)

- service av diskmaskiner

- service av kylaggregat

- service av ventilation

och uppvärmning

- städning

- specialrengöring

( Namnge ansvarspersoner i tabellen ovan. Ansvarspersonen för marknads-föring av Svanlicensen ska även underteckna bilaga 1.

O17 Lagar och myndighetskravRestaurangen ska säkerställa att gällande lagstiftning följs, däribland arbetsmiljö, yttre miljö, ekonomi, hygien och hälsa. Restaurangen får inte ha någon form av negativ myndighetsanmärkning som inte har korrigerats inom den frist övervakande myndighet har givit. Restaurangen ska ha ett fungerande egenkontrollprogram enligt myndighetsregler. Om kravet inte uppfylls kan Nordisk Miljömärkning säga upp licensen.

( Underskriven ansökningsblankett.

O18 Dokumentation av Svanens kravSamtliga dokument som gäller Svanlicensen ska finnas samlade på ett ställe. Mätrapporter, utbildningsregister, serviceavtal och liknande ska vara lätt tillgängliga.


Uppfylls kraven?

Ja Nej

Bilaga nr _________

Ja Nej

Ja Nej


O19 Hantering av kemiska produkterDet ska finnas tydliga och lättfattliga instruktioner till personalen för dose-ring och hantering av kemiska produkter. Det ska finnas en skriftlig förteck-ning över produkterna. Förteckningen ska uppdateras minst en gång per år.

Säkerhetsblad ska finnas tillgängliga på restaurangen för alla kemiska produkter som används. Säkerhetsbladen ska vara på ett språk som de anställda förstår.

( Aktuell lista på alla kemiska produkter som används i restaurangen samt instruktioner för deras hantering. Vid behov ska även en kopia av egenkon-trollprogrammet bifogas som visar hur hanteringen sker.

Bilaga 5 och 6 kan användas för dokumentation.

O20 Energikrävande utrustning och servicejournal Restaurangen ska ha en förteckning över energikrävande teknisk utrustning och deras serviceintervall (se bilaga 11).

Resturangens ansvariga för skötsel och service av teknisk utrustning svarar för att planerad service genomförs minst en gång per år (se även O16).

Restaurangen ska ha en servicejournal med datum, signatur och åtgärd som visar att den tekniska servicen har utförts (se bilaga 12). Service-journalen ska sparas i minst två år.

( Förteckning över energikrävande utrustning (bilaga 11 kan användas).

O21 Drift och underhåll av diskmaskinTydliga och lättfattliga skötselinstruktioner ska finnas uppsatta vid disk-maskinen.

Kontroll och service av doseringssystemet för diskkemikalier ska ske enligt kemikalieleverantörens rutiner, dock minst en gång per år. Utförd kontroll och service förs in i servicejournal (se bilaga 12).

Kravet kontrolleras på plats.

O22 Information om Svanen till personalenAlla anställda ska årligen informeras om Svanens krav och vilka miljöför-bättringar som restaurangen gör. De ska även informeras om resultatet av mätningar och uppföljningar för Svanlicensen. Nyanställda ska få introduk-tion inom 14 dagar.

( Lista på vem som deltagit i utbildning, när den har hållits och information om innehållet i utbildningen.

O23 Gästinformation Det ska finnas tydlig information till gästerna att restaurangen är Svanenmärkt och vilken betydelse det har för restaurangens miljöarbete.

Vid snabbmat och take away ska synlig information om restaurangens mil-jöarbete, speciellt angående åtgärder som syftar på att minska bruket av engångsartiklar, finnas vid beställningsdisken. En cateringrestaurang som använder engångsartiklar ska ha motsvarande information tillgänglig, t.ex. i menyn/broschyrer eller på hemsidor.

( Beskrivning av information om Svanenmärkningen och restaurangens miljö-arbete.

Ja Nej

Ja Nej

Bilaga nr _________

Bilaga nr _________

Ja Nej

Bilaga nr _________

Ja Nej

Ja Nej

Bilaga nr _________


O24 Rökfri matsalRestaurangens matsal ska vara rökfri.

Kravet kontrolleras på plats.

O25 Årlig uppföljning Varje år ska en uppföljning göras. Nordisk Miljömärkning skickar årligen ut ett frågeformulär. Formuläret ska besvaras och undertecknas av den som är ansvarig för Svanlicensen.

Poängkrav för miljöledning

P17 Åtgärder för minskad miljöpåverkanRestaurangen ges en poäng för varje område där den har en handlings-plan med relevanta åtgärder för att minska sin miljöpåverkan. För att få en poäng ska målen uppfyllas inom angiven tidsperiod. Detta kontrolleras i efterhand. Områdena är följande: matservering: 1 poäng energi- och vattenbesparing: 1 poäng kemiska produkter: 1 poäng material och förbrukningsartiklar: 1 poäng avfallshantering: 1 poäng transporter: 1 poäng

Handlingsplanen ska innehålla följande: mätbara och tidsbestämda mål med åtgärder som ger konkreta miljöför-

bättringar ansvarig person utsedd tilldelad resurs för aktiviteten

Handlingsplanen ska följas upp och uppdateras årligen för att säkra att poängen fortsättningsvis uppnås.

Ett exempel på hur handlingsplanen kan se ut finns i bilaga 10.

( Sammanställning eller bilaga 9.

P18 UtbildningRestaurangen ger utbildning i miljöfrågor till anställda minst 1 gång per år: 1 p

Restaurangen ger utbildning i miljöfrågor till sina entreprenörer/leverantö-rer: 1 p

Utbildningen kan inkludera följande: t ex utbildning i generella miljöfrågor och eko-logisk matlagning samt i hälso- och miljöfrågor med speciell anknytning till restau-ranger. Utbildningen ska vara betydligt mer omfattande än den information som ges enligt O22.

( Lista på vem som deltagit i utbildningen och när den har hållits samt infor-mation om innehållet i utbildningen.

Summa poäng miljöledning

Maximal poängsumma för miljöledning är 8 p.


Ja Nej

Ja Nej

Uppnådd poäng:

p

Bilaga nr _________

p

Bilaga nr _________


7 Sammanställning av poäng

Restaurangen ska uppnå ett bestämt antal poäng för att bli Svanenmärkt. Förutom detta ska alla obligatoriska krav vara uppfyllda.

Fyll i tabellerna nedan de poäng restaurangen får under respektive område (punkterna nedan hänvisar till motsvarande poängkrav).

Tabell 1 Sammanställning av poäng (restauranger i Danmark, Finland, Norge, Sverige)

Mat och dryck, överför poäng från sidan 9

Kemiska produkter och förbrukningsartiklar, överför poäng från sidan 12

Energi och vatten, överför poäng från sidan 15

Avfall och transporter, överför poäng från sidan 17

Miljöledning, överför poäng från sidan 20

Total poängsumma:

Minimipoäng för mat är 5 poäng. Uppfylls kravet?

Minimipoäng för Drift är 24 poäng. Uppfylls kravet?

Minmipoäng totalt är 31 poäng. Uppfylls kravet?

Restauranger på Island har inte så stora möjligheter att samla poäng för driften som restauranger i övriga Norden (t ex är tillgången på miljömärkta produkter inte så stor). Därför gäller följande poänggränser för Island:

Minimipoäng för Mat: 5 p

Minimpoäng för Drift: 15 p

Minimi totalpoäng: 25 p

p

p

p

p

p

p

Restaurangens poäng:

Ja Nej

Ja Nej

Ja Nej

Ja Nej

Ja Nej

Ja Nej

Uppfylls kraven?

12 p

13 p

18 p

9 p

8 p

60 p

Maximal poäng:


Marknadsföring

Miljömärket Svanen är ett varumärke med mycket hög kännedom och trovär-dighet inom Norden. Den Svanenmärkta restaurangen får marknadsföras med Svanenmärket så länge licensen är giltig.

Märket ska placeras så att det inte uppstår tvivel om vad märkningen avser och så att det framgår att restaurangen är miljömärkt.

Mer om marknadsföring finns att läsa i ”Regler för nordisk miljömärkning av produkter” 22 juni 2011 eller senare versioner.

Svanenmärkets utformning

Svanenmärket har följande utformning:

0000 0000”X”

Om anläggningen licensierats som restaurang ska ”X” ersättas med ”Restaurang” eller om den licensierats som storkök ersätts X med ”Storkök”. Efter godkännande från Nordisk Miljömärkning kan även ännu mer specifika benämningar användas istället för X. Varje restaurang får ett unikt sexsiffrigt licensnummer som ska användas tillsammans med märket.

Mer om märkets utformning finns att läsa i ”Regler för nordisk miljömärkning av produkter” 22 juni 2011 eller senare versioner.

Efterkontroll

Nordisk Miljömärkning kan kontrollera att restaurangen uppfyller Svanens krav även efter att licens har beviljats. Det kan t.ex. ske genom besök på plats eller stickprovskontroll.

Visar det sig att restaurangen inte uppfyller kraven kan licensen sägas upp.


Hur länge gäller licensen?

Nordisk Miljömärkning fastställde kriterierna för restauranger den 13 decem-ber 2006 och de gäller till och med 31 december 2009.

På sekretariatsledarmötet den 3 december 2008 beslöts att förlänga kriteriernas giltighetstid med två år. Den nya versionen heter 1.1 och är giltig till och med den 31 december 2011.

På sekretariatsledarmötet den 11 november 2009 beslöts att förlänga kriteriernas giltighetstid med ett år. Den nya versionen heter 1.2 och är giltig till och med den 31 december 2012.

På sekretariatsledarmötet den 11 maj 2011 beslöts att förlänga kriteriernas gil-tighetstid med sex månader. Den nya versionen heter 1.3 och är giltig till och med den 30 juni 2013.

På sekretariatsledarmötet den 10 maj 2012 beslöts att förlänga kriteriernas giltighetstid med sexton månader. Den nya versionen heter 1.4 och är giltig till och med den 31 oktober 2014.

På Sekretariatsledarmötet den 25 september 2013 beslutades att förlänga kri-terierna med 8 månader. Den nya versionen heter 1.5 och är giltig till och med 30 juni 2015.

Den Nordiska Kriteriegruppen beslutade den 1 juni 2015 att förlänga kriteri-erna med 6 månader. Den nya versionen heter 1.6 och är giltig till och med 31 december 2015.

Miljömärkningslicensen gäller så länge kriterierna uppfylls och tills dess krite-rierna slutar gälla. Kriterierna kan förlängas eller justeras, i sådana fall förlängs licensen automatiskt och licensinnehavaren meddelas.

Senast 1 år innan kriterierna slutar gälla meddelas vilka kriterier som ska gälla efter kriteriernas sista giltighetsdatum. Licensinnehavaren erbjuds då möjlighet att förnya licensen.

Kommande kriterier

I kommande kriterier kommer Nordisk Miljömärkning att utvärdera följande: skärpning av kravnivå för ekologiska livsmedel i takt med utvecklingen

av den ekologiska marknaden i Norden. När den ekologiska marknaden i Norden är lika i alla länder ska också kraven vara lika.

uppdatera listan med mat med dokumenterat hållbart ursprung justering av krav till GMO, så vi följer ny kunskap och teknisk utveckling

inom detta område skärpning av krav till energiförbrukning, t.ex. krav till energiförbrukning i

diskmaskiner och krav på användning av förnybar energi skärpning av krav till engångsmaterial med det primära målet att reducera

mängden av emballage i speciellt snabbmat-, take away- och cateringres-tauranger

koppling av krav till regionala livsmedel med ett eventuellt krav på säsongs-anpassade livsmedel


Ordförklaringar och definitioner

Ecodriving Kurs i bränslesnålt körsätt, se http://www.ecodriving.se

Ekologiskt livsmedel Med ekologiskt menas mat och/eller dryck märkt enligt EU:s för-ordning EEG 2092/91, om inte annat specificerats; t.ex. KRAV, finska ”Solmärket” (Luomu) - kontrollerad ekoproduktion,, Debio, Statskontrollerat ekologiskt (Ø-märket), Tún-lífrænt.

Fairtrade Fairtrade, dvs. Rättvisemärkt i Sverige Rejäl Handel i Finland och Max Havelaar i Danmark. Fairtrade är en etisk och social märk-ning med fokus på mänskliga rättigheter. Se http://www.rattvisemarkt.se/

Förnybar energi Förnybar energi är el och värme som kommer från hållbara ener-gikällor: vindkraft, solenergi, jordvärme, våg och tidvattensenergi, vattenkraft, biobränsle, deponigas, gas från reningsanläggningar och biogas. Biobränslen är den biologiskt nedbrytbara fraktionen av produkter, avfall och rester från jordbruk (både vegetabiliska och animaliska), skogsbruk och liknande industrier och den bio-logiskt nedbrytbara fraktionen av industriavfall och kommunalt avfall. Torv räknas inte som biobränsle. Kärnkraft räknas inte som en förnybar energikälla.

GMO Förkortning för Genetiskt Modifierad Organism. Växter, djur och bakterier som genmodifierats kallas GMO.

Huvuddiskmaskin Med huvudiskmaskin avses den diskmaskin som diskar minst 70% av disken. Diskmaskiner av hushållstyp räknas inte som huvuddiskmaskin även om större diskmaskin saknas.

Huvudingrediens Huvudingredienser är t.ex. potatis, pasta, kött, fisk, bönor mm. Kryddor, salt och örter är inte huvudingredienser.

Inköpsvolym Med restaurangens inköpsvolym menas antingen årligt inköps-belopp (i Kr/€) eller årlig mängd inköpta varor (i kg eller liter).

Jätteräkor Odlade tropiska räkor som ofta kallas jätteräkor, tigerräkor, kungsräkor eller scampi ute i handeln och på restaurangernas menyer. Alla dessa räkor räknas in under begreppet ”jätteräkor”. Dessa räkor är betydligt större än ishavsräkor och kan bli över 30 cm långa.

Koncentrerad produkt Innehåller max 40 % vatten, gäller för kemiska produkter.

Köldmedium Köldmedium används i kylanläggningar. De farligaste köldme-dierna som CFC (freoner) bryter ned ozonskiktet som ligger runt jorden och skyddar mot solens skadliga ultravioletta strålar. De farligaste freonerna har ersatts av mindre farliga HCFC, som inte bryter ned ozonskiktet i samma omfattning som de äldre freo-nerna, eller HFC som inte påverkar ozonskiktet men ger växthus-effekt. Naturliga köldmediuml som bl.a. metan, propan, koldioxid (CO

2) och ammoniak (NH

3) är miljömässigt att föredra.

Kylmedel Exempel:

CFC R12, R500, R502

HCFC R22, R401, R402

HFC R134, R404, R407

CO2 koldioxid R744


Lagad rätt Med lagad rätt avses en beredd och tillredd varm eller kall maträtt.

Max Havelaar Se Fair Trade

Miljömärkt el El som är miljömärkt enligt ett oberoende och livscykelbaserat miljömärkningssystem (t.ex. Bra Miljöval, Norppa)

Miljömärkt produkt Med miljömärkt menas, om inte annat specificerats, produkt märkt med Svanen, EU-blomman eller Bra Miljöval.

Portaat luomuun ”Steg för steg mot eko” är ett finskt program där yrkeskök i enlighet med ekoråvarornas tillgänglighet kan öka ekoutbudet. Programmet vägleder köket stegvis från användningen av ett fåtal ekologiska råvaror mot ekorätter och full ekokontroll. Kök som deltar i programmet kan informera sina kunder om att köket använder ekoråvaror och de får ett diplom där det framgår till vilket steg köket har nått. Ansvariga för programmet är Finfood Luomu och Ekokeittiökeskus.

Regionala livsmedel Såväl produktion som konsumtion sker inom ett begränsat områ-de och producenten är känd. Regionala livsmedel kan också vara vilt och viltfångad eller odlad fisk. Svanen godkänner livsmedel som regionala om produktens ursprung (gård) är känd och om all odling, bearbetning och lagring har skett innanför en radie på 500 km. För fisk gäller avståndet till fiskhamnen. Om produkten förädlas på en anläggning (hel/halvfabrikat) är det tillräckligt att huvudingredienserna dokumenteras.

Rejäl handel Se Fair Trade

Råvara Med råvara menas matvara som, då den levereras till restau-rangen, inte är beredd genom kokning, stekning eller tillagad på annat sätt.

Rättvisemärkt Se Fair Trade

Städning (danska: rengøring) Städning omfattar regelbunden rengöring av ytor på inventarier, golv och väggar. Specialrengöring (t.ex. av ugnar (dansk: ovne)) och fönstertvätt (dansk: vinduesvask) omfattas inte.

Take away Kunderna har möljlighet att köpa med sig mat och dryck . Många ordinarie restauranger har en take away funktion i tillägg till den ordinarie verksamheten.

Svanenmärkning av Restauranger 1.6

Bilaga 1 Marknadsföring av Svanenmärkta restauranger

Bilagan är borttagen enligt beslut av Föreningsstyrelsen den 17 november 2014.


Bilaga 2 Blankett för kemleverantör

Vi levererar följande produkter till restaurang: _________________________

Intyget avser år: _______________

Fyll i de kemiska produkter som levererats:

Produktnamn Användningsområde Levererad mängd (aktiv substans) (kg)

Miljömärkt med Svanen/EU/Bra Miljöval

För icke-miljömärkta produkter ska nedanstående krav uppfyllas: att produkten inte är klassificerad som miljöfarlig (enligt EUs direktiv

99/45/EG) intygas (se nedan).

att följande ämnen inte ingår i produkten intygas (se nedan): Alkylfenoletoxylater (APEO) och alkylfenolderivat (APD) Dialkyldimetylammoniumklorid (DADMAC) Linjära alkylbensensulfonater (LAS) Reaktiva klorföreningar (undantag där myndigheterna av hygienskäl

föreskriver användning ) att alla tvättaktiva tensider är aerobt lätt nedbrytbara. Bifoga en lista på

ingående tensider och hänvisa om möjligt till DID-listan1, Version 30 June 2004 eller senare versioner. Om tensiden inte finns på DID-listan ska resul-tat från nedbrytbarhetstester enligt OECD guidelines 301 A-F för aerob lätt nedbrytbarhet eller motsvarande vedertagna tester redovisas.

DID- listan: se Detergents Ingredients Database, version 30 June 2004. Part A och Part B.

Datum Firmanamn:

Ansvarig person (namnförtydligande): Telefon:

Ansvarig persons underskrift:


Bilaga 3 Sammanställning av restaurangens ekologiska livsmedel och drycker

Ekologiska livsmedel (dokumentation för P1)

Ekologiska livsmedel/drycker Märkning och kodnummer Inköpsvolym per år

Restaurangens totala inköpsvolym livsmedel/dryck per år:

Andel ekologiskt av total inköpsvolym livsmedel/dryck i % %

Med ekologiskt menas mat och/eller dryck märkt enligt EU:s förordning EEG 2092/91, om inte annat specificerats; t.ex. KRAV, finska ”Solmärket” (Luomu) - kontrollerad ekoproduktion, Debio, Statskontrollerat ekologiskt (Ø-märket), Tún-lífrænt.

Med restaurangens inköpsvolym menas antingen årligt inköpsbelopp (i Kr/€) eller årlig mängd inköpta varor (i kg eller liter).

Ange vilken enhet som har använts (Kr/€ eller kg/liter): ________________

Restaurangens namn: Datum

Ansvarig person: Underskrift:


Bilaga 4 Sammanställning av restaurangens regionala livsmedel och drycker

Regionala livsmedel (dokumentation för P2)

Regional livsmedel/ drycker

Producent och ort (ange också var eventuell bearbetning utförs)

Antal km från gård till restaurang

Inköpsvolym per år

Restaurangens totala inköpsvolym livsmedel/drycker per år:

Andel regionala livsmedel av total inköpsvolym livsmedel/drycker: % %

Regionala livsmedel får produceras högst 500 km från gård till restaurang.

För hel/halvfabrikat behöver endast huvudingredienserna dokumenteras.

Med restaurangens inköpsvolym menas antingen årligt inköpsbelopp (i Kr/€) eller årlig mängd inköpta varor (i kg eller liter).

Ange vilken enhet som har använts (Kr/€ eller kg/liter): ________________

Restaurangens namn: Datum



Bilaga 5 Kemiska produkter för städning och disk, restaurangens intyg

Använd Bilaga 6 om restaurangen städas av utomstående städföretag.

Följande kemikalier används för regelbunden städning av ytor i restaurangen:

Namn på produkt Leverantör Miljömärkning/ datablad/intyg

Inköps-volym

Bruksställe

Följande kemikalier används för disk i restaurangen:


Inköps-volym

Bruksställe

Följande specialrengöringsmedel används:


Inköps-volym

Bruksställe

Total volym kemikalier:

Restaurangens namn: Telefon

Datum: Ort:



Bilaga 6 Kemiska produkter för städning och disk, intyg för städföretag

Använd Bilaga 5 om restaurangen inte anlitar utomstående städföretag.

Information om städföretaget:

Namn: Adress

Postnummer och ort: Telefon:

Kontaktperson: E-post:

Intyget gäller för följande städobjekt:

Restaurangens namn: Adress

Postnummer och ort: Datum:

Städningen utförs i restaurangens alla utrymmen, inklusive köket?

Även diskning utförs?

Följande utrymmen ingår inte i uppdraget: ___________________________

_____________________________________________________________

_____________________________________________________________

Alla städkemikalier och/eller diskkemikalier är miljömärkta? Undantag: rengöringsmedel för ställen, där myndigheterna föreskriver sär-skilda kemikalier. Om miljömärkta produkter inte finns tillgängliga ska de produkter som används uppfylla kraven i bilaga 2 i Svanens krav för Restauranger.

Räkna upp vilka produkter som används:


Inköps-volym

Bruksställe

Ja Nej

Ja Nej

Ja Nej


Reaktiva klorföreningar (som Klorin) används ej?Undantagna är rengöringsmedel för ställen där myndigheterna föreskriver att desinfektionsmedel ska användas.

Vi bekräftar, att ovanstående uppgifter stämmer med verkligheten och att vi meddelar Nordisk Miljömärkning om eventuella förändringar gällande ovan nämnda restaurang.

Plats och datum: E-post:

Underskrift: Namnförtydligande:

Ja Nej


Bilaga 7 Översyn av energiförbrukning

År: ________

Dokumentation för krav O11. Bokföring ska ske minst 4 gånger per år.

Månad Datum Elektricitet KWh Gas m3 Vatten m3

Mätarställning Skillnad Mätarställning Skillnad Mätarställning Skillnad

Jan 0 0 0

Feb

Mars

April

Maj

Juni

Juli

Aug

Sep

Okt

Nov

Dec

Totalt för året

Utredning om exceptionellt stor förbrukning

El

Hög elförbrukning under följande månader: _______________________________

Trolig orsak till hög förbrukning: _________________________________________

__________________________________________________________________

Korrigerande åtgärd: _________________________________________________

__________________________________________________________________

Gas

Hög gasförbrukning under följande månader: ______________________________


__________________________________________________________________


__________________________________________________________________


Vatten

Hög vattenförbrukning under följande månader: ____________________________


__________________________________________________________________


__________________________________________________________________

Plats och datum: Restaurnagens namn:



Bilaga 8 Transporter

År: ________

Dokumentation för P16. Bokföring ska ske minst 4 gånger per år.

Månad Datum Bil 1:

Bränsle:

Nominell bränsleför-brukning (liter/100km):

Bil 2:

Bränsle:

Nominell bränsleför-brukning (liter/100km):

Total trans-port (km):

Mätarställning Skillnad Mätarställning Skillnad

Jan 0 0

Feb

Mars

April

Maj

Juni

Juli

Aug

Sep

Okt

Nov

Dec

Summa km

Summa bräns-leförbrukning under året:

Bil 1:

Nominell bränsleför-brukning x summa km:

Inköpt bränsle:

Inköpt bränsle x summa km:

Bil 2:

Nominell bränsleförbruk-ning x summa km:

Inköpt bränsle:

Inköpt bränsle x summa km:

Nominell förbrukning enligt biltillverkarens specifikation

OBS! Spara kvitton för allt inköpt bränsle


Utredning om exceptionellt stor förbrukning

Vi har haft stor bränsleförbrukning under följande månader: __________________

__________________________________________________________________

Trolig orsak till hög förbrukning (specificera om orsaken beror på avvikande hög bränsleförbrukning eller avvikande många körda kilometer): __________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

____________________________________________________________


__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________




Bilaga 9 Handlingsplan för ständiga miljöförbättringar

Dokumentation för P17. Handlingsplanen ska följas upp och uppdateras årligen.

För exempel på mål och åtgärder, se bilaga 10.

År: ________

Område Mål Åtgärd Ansvarig Tilldelad resurs

Tids-period

Utfall

Matserveringen

Energi- och vat-

tenbesparing

Kemiska produkter

Materialhantering

Avfallshantering

Transporter

Handlingsplan för att minska användningen av engångsma-terial

Dokumentation för O10 för restauranger med take away, catering och/eller snabbmatsservering. Handlingsplanen ska uppdateras årligen.

Område Mål Åtgärd Ansvarig Tilldelad resurs

Tids-period

Utfall

Engångsmaterial

MÅL innebär mätbara mål som ger konkreta miljöförbättringar

ÅTGÄRD anger på vilket sätt målet nås

ANSVARIG anger vem som har huvudansvaret för att åtgärder utförs inom bestämd tid

TILLDELAD RESURS anger tid och/eller pengar som behövs för att utföra åtgärden

TIDSPERIOD anger när målet ska vara uppfyllt

UTFALL anger om målet uppnåtts inom angiven tidsperiod


Utredning om handlingsplanens utfall för år ___________(sammanställs vid årets slut)

Följande mål uppnåddes: ______________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

Följande mål uppnåddes inte: __________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

Korrigerande åtgärder: _______________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________




Bilaga 10 Exempel på mål och åtgärder för miljöförbättringar

OBS! Detta är endast ett exempel, använd gärna egna åtgärder.

Område Mål Åtgärd Tids-period

Utfall

Matserveringen andelen ekologiska varor

ska öka från 3 till 5 %

inköp av ekologisk mjölk och ägg Klar senast

(datum)

andelen 5 %

Energi- och

vattenbesparing

elförbrukningen ska minska

med 5 % per år

ge instruktioner för släckning av belysn-

ing, byta ut järnpannor, byta till lågen-

ergilampor, ge klara instruktioner om

föruppvärmning av ugn

Klar senast

(datum)

elförbrukningen har

minskat med 2 %

Kemiska produkter inköpt mängd kemikalier ska

minska med 50 kg per år

övergå till koncentrerade produkter Klar senast

(datum)

kemikaliemängden

har minskat med

70 kg

Materialhantering miljöanpassa restaurangens

inredning vid renoveringen

endast miljömärkta bord och stolar Klar senast

(datum)

alla bord och stolar

är nu Svanenmärkta

Avfallshantering avfall som skickas till deponi

ska minska med 1.000 kg

per år

införa mer källsortering, instruktioner till

personalen

Klar senast

(datum)

avfallsmängden min-

skat med 1.200 kg

Transporter antalet bilar som levererar

till restaurangen ska minska

från 10 till 5 st per vecka

möten med transportörer för att diskutera

möjligheter att utveckla samtransport

Klar senast

(datum)

antalet bilar är nu 4

st per vecka

Minskning av

engångsmate-

rial för snabbmat,

catering och take

away

minska förbrukningen med

20 %

ta bort lock och sugrör, övergå till pant-

glas där möjligt

Klar senast

(datum)

engångsmaterial har

minskat med 30 %

Utredning om handlingsplanens utfall (sammanställs vid årets slut)

Följande mål uppnåddes:

Allt utom energibesparing

Följande mål uppnåddes inte:

Elförbrukningen har endast minskat 2 %

Korrigerande åtgärder:

Tydligare instruktioner till personalen, utbildning om energi- och vattenbespa-ring vid disk och matlagning


Bila

ga

11

Fört

eck

nin

g ö

ver

rest

au

ran

gen

s en

erg

ikrä

van

de

utr

ust

nin

g

(ven

tilat

ions

anlä

ggni

ng, d

iskm

aski

ner,

spis

ar, k

ylar

, fry

sar,

ugna

r etc

)

Ma

skin

Tillv

erk-

nin

gså

rO

m m

ask

inen

in

neh

ålle

r kö

ldm

ediu

m,

an

ge

typ

av

köd

med

ium

sa

mt

mä

ng

d

Serv

ice

- in

terv

all

Serv

icef

irm

a/s

ervi

ce

utf

örs

av

Fin

ns

sk

öts

el-

an

visn

ing

/ ru

tin

Res

tura

ng

-a

nsv

ari

g f

ör

tek-

nis

k se

rvic

e

No

teri

ng

ar


Bila

ga

12

Jo

urn

al

öve

r u

tfö

rd s

ervi

ce/r

epa

rati

on

av

ener

gik

räva

nd

e u

tru

stn

ing

Da

tum

fö

r se

rvic

e/

rep

ara

tio

n

Ma

skin

Serv

icef

irm

a/u

tfö

rt a

vFi

nn

s d

oku

-m

enta

tio

nR

esta

ura

ng

an

sva

rig

fö

r te

kn

isk

serv

ice

No

teri

ng

ar

Den

na s

ervi

cejo

urna

l ska

förv

aras

på

rest

aura

ngen

i m

inst

två

år e

fter d

et a

tt de

n sis

ta å

tgär

den

är u

tförd

.

Jour

nale

n sk

a ku

nna

kont

rolle

ras

av N

ordi

sk M

iljöm

ärkn

ing.


Bilaga 13 Restaurangens intyg

Med denna bilaga kan restaurangen intyga att de uppfyller vissa krav i doku-mentet för Svanenmärkning av restauranger. Punkterna nedan hänvisar till motsvarande punkt i kriteriedokumentet där det finns en utförligare beskriv-ning av kravet.

O3 Vår restaurang serverar inte tropiska jätteräkor? Om tropiska jätteräkor serveras, finns det dokumentation att odlingen av

jätteräkorna uppfyller FAOs hållbara principer?

( Bevis att jätteräkorna uppfyller FAOs krav.

O4 Vår restaurang deklarerar på menyn om råvarorna/ingredien-serna i någon rätt är GMO (genmodifierade organismer)?

Beskrivning av hur restaurangen kontrollerar ifall råvarorna/ingredienserna innehåller GMO.

P3 Vår restaurang erbjuder alltid minst en vegetarisk rätt?

O7 Reaktiva klorföreningar används inte för rengöring i restaurangen?

O9 Engångsartiklar används inte i matsalen eller andra serveringsutrymmen?

Restaurnagens namn: Ort och datum


Telefon: E-post:

Ja Nej

Ja Nej

Bilaga nr _________

Ja Nej

Ja Nej

Ja Nej


Svanenmärkning av RestaurangerGöteborg Plads 1 DK-2150 Nordhavn Telefon +45 72 300 450 Fax +45 72...

Documents

Transcript of Svanenmärkning av RestaurangerGöteborg Plads 1 DK-2150 Nordhavn Telefon +45 72 300 450 Fax +45 72...