studiemat ELEV sv - SLIsli.se/shareroot/33/image/Alla torskar - elevmaterial.pdf · Utrotning...

STUDIEMATERIAL

ULLA ARNBYC OUR BALTIC SEA MEDIA PROJECTC

ÖSTERSJÖNVAD VI BÖR VETA

STUDIEMATERIAL TILL ALLA TORSKARELEVEXEMPLAR

OM FILMEN ”ALLA TORSKAR”Ingen vill att torsken i Östersjön ska dö ut. Varken fi skarna eller forskarna, med-borgarna eller beslutsfatt arna. Ändå hänger torskens framti d på en skör tråd. Svenska och utländska fi skare dumpar tonvis med död torsk varje vecka. Fin mat-fi sk som får rutt na på havets bott en. ALLA TORSKAR är en skakande dokumentär som under två år granskar ett systemati skt och medvetet utrotande av Östersjöns mest värdefulla art. Filmen visar svårigheten för vetenskapen att förmedla fakta, politi ska och moraliska ti llkortakommanden som ytt erst leder ti ll både mänskligt lidande och ti ll långtgående negati va eff ekter på Östersjöns marina ekosystem. När den sista torsken är död fi nns bara förlorare.

Filmmakaren och frilansjournalisten Folke Rydén och fotografen Matti as Klum arbetar från 2007 och ti o år framåt med Balti c Sea Media Project, en av de mest långsikti ga journalisti ska fi lm- och mediesatsningarna hitti lls i Sverige. På ett nyskapande, underhållande och informati vt sätt ska 90 miljoner människor runt Östersjön bli medvetna om hoten och möjligheterna som innanhavet står inför. ALLA TORSKAR är den första av totalt fem dokumentärer som kommer att skapas under projektet. Arbetet kommer att avslutas 2017 med en långfi lm som skildrar Östersjön, dess invånare och natur, över en ti oårsperiod. Mer informati on om projektet fi nns på: www.ourbalti csea.com

Balti c Sea 2020 är en privat, oberoende sti ft else vars mål är att verka för menings-fulla åtgärder som med stor sannolikhet är bra och nästan säkert inte är negati va för Östersjön. Sti ft elsens ti llgångar ska fi nansiera konkreta initi ati v och utveck-lingsprojekt, forskning som breddar eller fördjupar kunskapen om Östersjön samt åtgärder inom politi sk påverkan och media i syft e att sprida kunskap ti ll beslutsfatt are och allmänhet.

Balti c Sea 2020s främsta kännetecken skall vara dess förmåga att handla, att säkerställa att åtgärder blir genomförda och beslut tagna. Du kan läsa mer om sti ft elsens arbete på www.balti csea2020.org

Sti ft elsen är huvudfi nansiär av BALTIC SEA MEDIA PROJECT.

INNEHÅLL

INNAN NI SER FILMENDet stora sammanhangetHjälpande glosorKartarbeteSärskilda ord

MEDAN NI SER FILMENFakta från Ture TorskFilmens huvudbudskap

EFTER ATT NI SETT FILMENInstuderingsfrågorBerätt else om en fi skareHur man fi skar utan bifångstDilemmanHållbar utvecklingSkrivövningSant eller falsktTure Torsks korsordOrdjaktCitatDeltagandenivåer

MER INFORMATION

BILAGA AFrågor från Torsknytt Utskrift av Torsknytt

INNEHÅLL STUDIEMATERIAL TILL ALLA TORSKAR

ELEVEXEMPLAR

44455

666

77788889

10111212

13

141414

STUDIEMATERIAL TILL ALLA TORSKAR

ELEVEXEMPLAR

4

INNAN NI SER FILMEN

INNAN NI SER FILMEN

Hur har torskbeståndet i Östersjön förändrats från 1. 1965 ti ll idag?Hur mycket torsk fångades som mest och under 2. vilket år? Vad påverkar storleken på torskbeståndet?3. Varför är vatt nets salthalt vikti g för torsken?4. Hur har Östersjöns salthalt varierat under åren?5. Vad är en “död zon” och varför uppstår den?6. Ge exempel på hur människor har förändrat 7. Östersjöns omgivningar.

Hjälpande glosor

cod populati on = torskpopulati on

cod fi shing = torskfi ske

salt levels / saline levels = saltnivå

human Impact = mänsklig påverkan

The Moving Balti c = Det fi lmade Östersjölivet

eutrophicati on = övergödning

encatchment area = avrinningsområde

total stock biomass = totala torskbeståndet

DET STORA SAMMANHANGETAnvänd fakta från The Big Picture - applikati onen (endast på engelska) på www.ourbalti csea.com. Försök hitt a svaren på följande frågor:

Obs! Viktenheten är ton


ELEVEXEMPLAR

5

SÄRSKILDA ORDAlger är primiti va klorofyllinnehållande, framför allt vatt enlevande, organismer som saknar egentlig stam, rot och blad.

Bifångst är den fi sk som fångas oavsiktligt i fi skeredskap.

Brackvatt en är vatt en med låg salthalt, vanligen en blandning av saltvatt en och sötvatt en.

Trål är ett koniskt nät som fästs i en båt och dras genom vatt net på stort djup.

Torsk är en fi sk med magert, vitt kött och som är vikti g för Östersjöns ekosystem.

Eutrofi ering alltså övergödning innebär en förhöjning av näringsämnen i ett vatt endrag.

Överfi ske är att fi ska för mycket.

Hållbar beskriver förmågan att bevara en ekologisk balans.

Ekolod är ett instrument som mäter djup och ytor under vatt en.

Utrotning innebär att någonti ng inte längre fi nns.

Spöknät är fi skenät som tappats på havsbott en och som djur oft a fastnar i av misstag.

Subventi on är ekonomisk hjälp som betalas ut av staten för att stödja en industriell verksamhet.

Skarpsill är en liten havslevande matf isk.

Plankton är små organismer som fl yter eller driver omkring i stort antal i salta eller söta vatt endrag. Plankton är en primär födokälla för många fi skar.

Dumpning innebär att göra sig av med någonti ng som betraktas som oanvändbart eller oönskat.

Uppgradering är att kasta ti llbaka mindre värdefull fi sk i havet och fortsätt a fi ska eft er mer värdefullare fångst. Fiskaren tar då endast i hamn fi sk av högsta kvalitet.

INNAN NI SER FILMEN

KartarbeteTitt a på en karta.

Var ligger Östersjön?

Vilken form har Östersjön?

Vad kan du ta reda på om Östersjön bara genom att ti tt a på en karta?

Vilka människor är förbundna genom Östersjön och använder dess resurser?


ELEVEXEMPLAR

6

MEDAN NI SER FILMEN

MEDAN NI SER FILMEN

FAKTA FRÅN TURE TORSKSkriv ned de fakta som Ture Torsk berätt ar i Torsknytt . Han berätt ar om hur en torsk lever. (Utskrift er av Torsknytt fi nns i Bilaga A.)

FILMENS HUVUDBUDSKAPVilket är dokumentärfi lmens huvudbudskap? Be eleverna tänka på dessa frågor medan de ser dokumentärfi lmen.

1. Vad i denna fi lm är nyheter för dig?

2. Vad tyckte du om fi lmen som helhet?

3. Vilket är fi lmens huvudbudskap?

4. Vad tror du att de som gjorde fi lmen vill att du ska tycka?

5. Hur påverkar fi lmen dig?


ELEVEXEMPLAR

7

BERÄTTELSE OM EN FISKAREDett a är berätt elsen om en fi skare som, trots all mod-ern utrustning han skulle kunna använda, väljer att fi ska på ett gammaldags sätt . Så här lyder den:

“Det var en gång en fi skare. En dag vaknade han som vanligt ti digt på morgonen för att åka ti ll jobbet, vilket för honom innebar att åka ut på havet för att fånga fi sk. Denna vackra morgon fi ck han en rik fångst. Han sålde fi sken på marknaden och åkte sedan ti ll sitt favoritställe, nämligen stranden. Där träff ade han sina vänner. Han kände sig hemma och kunde prata och slappna av eft er en dags hårt arbete. Han var fakti skt väldigt nöjd med sitt liv. När han satt i sin sköna stol och värmde sig i solen kom en man fram ti ll honom och sa:

- Varför sitt er du här när du kunde vara ute på havet och fånga mer fi sk? Det fi nns massor av fi sk och om du har mer att sälja tjänar du mer pengar. Du kunde köpa en annan båt, med bätt re utrustning. Du kunde anstäl-la folk. Eft er några år skulle du vara rik och då kunde du sälja båtarna och få pengar som räckte resten av ditt liv. Och du skulle kunna göra vad helst du ville!- Men, sa fi skaren, det är ju precis det jag gör just nu!

Fundera på:

Varför ville inte fi skaren fi ska meroch köpa ny utrustning?

Vad var vikti gt för de två männen i berätt elsen?

Man kan betrakta allti ng ur olikasynvinklar. Vilken är den störstaskillnaden mellan de två männen i berätt elsen?

Varför tror du de har så olika åsikt om samma sak?

EFTER ATT NI SETT FILMEN


INSTUDERINGSFRÅGOR1. Vilka länder omger Östersjön?

2. Vilka regler fi nns för fi skeindustrin?

3. Vilka metoder används ti ll att fånga fi sk?

4. När blev livet svårare för torsken?

5. Från vilket havsområde har torsken redan fi skats ut?

6. Varför stoppade EU polska fi skare från att fi ska torsk?

7. Beskriv olika sätt som vi slösar bort torsk på. Hur vi låter en del av dem dö utan att äta dem.

8. Varför åker europeiska fi skare ti ll Afrikas kust för att fi ska?


ELEVEXEMPLAR

8

HÅLLBAR UTVECKLING1. Ekologisk hållbarhet2. Social hållbarhet3. Ekonomisk hållbarhet

Samtala om vad de olika komponenterna betyder och hur de kan betraktas när det gäller frågor som rör Östersjön. Vilken komponent är den vikti gaste när det gäller torsken? Det vill säga, vilken ska vi fokusera på först? Vem/vilka är off ret/off ren för hållbar utveckling? Är det möjligt att det inte fi nns några off er alls?

SKRIVÖVNINGSkriv en berätt else eller en arti kel, skönlitt erär eller fakta uti från något av följande ämnen:

Skönlitt erärt:1) Havsörnens/Dominikas/sälkutens liv.Bakgrundsinformati on: År 2009 föds tre nya liv kring Östersjön. Ett ägg kläcks i en tall på Sveriges östkust och en fukti g liten havsörn lyft er sin näbb. Samti digt i Gdansk föds fl ickan Dominika och läggs ti ll sin mammas bröst. Några mil utanför Estlands kust diar en liten sälkut sin första målti d. Du kan få ett smakprov på “Our Balti c” på hemsidan www.saveourbalti csea.com2) Jag följde med en fi skebåt ut i mörka natt en… Om olagligt fi ske.3) Ture Torsk mot trålaren.

Fakta:1) Försöka rädda havet.2) Vad jag kan göra för att förhindra att torsken utrotas3) Fiskare i Afrika, utan fi sk att fånga.

HUR MAN FISKAR UTAN BIFÅNGSTEtt av de största problemen med fi ske med modern utrustning är bifångst. Det är fi sk och andra djur som fastnar i nät som inte är avsedda för dem. “Den del av en fi skfångst som dumpas som oönskad eller kommersiellt oanvänd-bar”. Fiskarna dör och det är slöseri.

Samtala om dett a problem och se vilka lösningar ni kan komma på...Överväg möjliga politi ska åtgärder, t.ex. hur fi skeredskap är konstruerade och så vidare…

DILEMMANEtt dilemma är ett ti llstånd av osäkerhet eller förvirring, i synnerhet ett som kräver ett val mellan två lika ofördel-akti ga alternati v. Det fi nns helt klart dilemman som rör försöken att hitt a ett sätt att fånga, sälja och äta den fi sk som vi får från haven. Samtala om följande dilemman:

Borde du som fi skare ta i hamn den fi sk som överskrider din kvot och sälja den olagligt eller borde du kasta 1. ti llbaka den i havet, även om du vet att den är död och bara kommer att rutt na på havsbott en?En fi skare tror att det fi nns massor av fi sk i havet, men han har inte ti llstånd att fi ska. Han får istället pengar 2. från staten för att låta bli att fi ska och för att låta båten ligga i hamn. Men han vill hellre fi ska. Vad borde han göra och varför?Du bestämmer dig för att äta torsk ti ll kvällsmat, men när du kommer ti ll mataff ären fi nns det bara torsk som 3. fångats i ett område där torskbeståndet är hotat. Ändå säljs den i mataff ären. Vad gör du?Teoreti skt vore det möjligt för ti o trålare av en viss storlek att fånga hela Sveriges torskkvot på ett år, men ändå 4. fi nns det 264 båtar av olika storlek som har ti llstånd att fånga torsk. Situati onen är likadan i de övriga länderna kring Östersjön. Hur tycker du att staterna borde hantera dett a?Kvoten för en fi skare är alldeles för liten för att han ska kunna försörja sin familj. Skulle olagligt fi ske vara ett 5. bra sätt att tjäna ti llräckligt med pengar för att klara sig?



ELEVEXEMPLAR

9


SANT ELLER FALSKTLäs följande påståenden och avgör om de är sanna eller falska:

1. En torskhona kan producera en miljon ägg

2. Äggen sjunker om vatt net inte har rätt salthalt

3. Ett spöknät är ett sätt att endast fånga den fi sk man vill ha

4. Skarpsill äter torskägg och djurplankton

5. En trålare fångar allt som kommer i dess väg

6. Eutrofi ering är bra för vatt net

7. Brackvatt en är vatt en med låg salthalt

8. Polen har den längsta kuststräckan kring Östersjön

9. Skarpsill är föda för torsk

10. Fiskmjöl används som hönsfoder

11. De afrikanska länderna får pengar för att européer fi skar i deras vatt en

12. Det sägs att algblomning ökar när torsken försvinner

13. En torsks fortplantningsförmåga minskar med dess vikt

14. År 1992 blomstrade torskfi sket i Kanada

GÖR DINA EGENA SANT ELLER FALSK-FRÅGOR

Använd fakta från dokumentärfi lmen och gör dina egna sant eller falskt-frågor. Låt andra elever svara på dem.

SANT FALSKT


ELEVEXEMPLAR

10

TURE TORSKS KORSORD


Genom att äta fi sk blir du…1. Bidrag som betalas ut ti ll fi skeindustrin2. Här fatt as de beslut som påverkar oss3. Torsk äter…4. Skarpsillen äter…5. Torsk innehåller dett a näringsämne6. Här fi nns det ingen torsk längre7. Torsk och annan fi sk blir…8. I Kanada är vi nästan…9. De jagar oss10. Lite djurplankton kan orsaka dett a11. Det blev svårt för oss att …. oss12. Dett a händer utanför Afrikas kust13. Hur torsk smakar enligt Ture Torsk14. Torsken i norra Europa bor i dett a hav15.

Redskap som fångar torsk och som skrapar 16. havsbott nenDjurplankton äter…17. Fiskeministrarna (kollekti vt)18. Ture Torsk är den här typen av fi sk19.

Skarpsill äter även dett a20.

13

5

7

119192

12

4

10

14

16

1

15

20

17

6

3

8

18


ELEVEXEMPLAR

11


ORDJAKTLeta upp och ringa in orden. Ta även reda på vad orden betyder. Lycka ti ll!

ALGER

BRÄCKT

BIFÅNGST

TORSK

EKOLOD

ÖVERGÖDNING

TRÅL

HÅLLBAR

SKARPSILL

PLANKTON

ÖVERFISKE

UTROTNING

I T B T AK TU N S

G S K A R P S I L L

N G S T Å R P U KL

I N R A B L L Å H L

N Å O H N D A A K G

D F T B O O N L K N

Ö I T R Å L K Y K I

G B K Ä R O T G S N

R A N C T K O P L T

E I M K B E N P I O

V C K T B R Ä A K R

Ö Y N G K I L T A T

K N V B S G R A L U

R K T O E S U K C N

Ö V E R F I S K E T


ELEVEXEMPLAR

12


CITATHär nedan fi nns några citat från dokumentärfi lmen. Läs dem och diskutera vad som fakti skt sägs och varför.

”Varför skulle jag känna mig som en jävla tjuv? Vad spelar det för roll om jag eller en dansk tar upp fi sken? Allt är business.” Marcin Cholewinski, polsk fi skare

”Det spelar ingen roll för fi sken om den fångas illegalt eller legalt. Det spelar ingen roll om den ingår i kvoten eller kastas ut. Den är ju ändå död.” Daniel Pauly, marinbiolog

”Vi förstörde en av de vikti gaste proteinkällorna som jorden hade. Med öppna ögon.” Brian Tobin, fi ske- och havsminister i Kanada (1993-1996)

”Nu har vi på plats en mer långsikti g återhämtningsplan. Vi behöver göra något åt överkapacitet och överfi ske så att vi återfår ett stabilt bestånd i Östersjön.” Joe Borg, EU-kommissionär med ansvar för fi ske och havsfrågor

”Dumpa så mycket fi sk dött i havet, det förstör ju både havet och förstör bott narna. Plus att det är ju vår framti d som vi slänger ti llbaka. Man försöker ju vända sig bort och tänka på något annat. När man ser nästan en hel ö med fi sk fl yta runt, det är inte roligt att se.” Rickard Sollander, skeppare på svenska båten GG44 Runavik

”Att dumpa fi sk är olagligt i Norge eft ersom vi vill ha full kontroll över utt aget, över hur mycket fi skarna fångar. Vi tycker också att det är moraliskt tvivelakti gt att dumpa fi sk.” Reidar Toresen, forskningschef, Insti tutet för marin forskning i Bergen.

”Vi åker ti ll Spanien. Vi tänker lämna det här innan det blir värre. Här fi nns inget arbete.” Västafrikansk fi skare

”Det vore ju roligt att kunna hjälpa ti ll att få allmänheten att förstå mer, att det fi nns väldigt mycket som inte rap-porteras ti ll exempel, och att det är mycket som slängs på grund av politi ska beslut och sådana saker. Jag hade ingen aning innan och det skulle vara roligt att kunna öppna ögonen på fl er lite grann. Eller hjälpa ti ll att göra det mer förståeligt.” Lo Persson, student

DELTAGANDENIVÅERObservati on och erfarenhet1. Arbeta med fakta2. Utf orska, utreda, undersöka o.s.v. 3. Ståndpunkter och värderingar4. Åtgärder och kompetens5.

Använd ovanstående nivåer för att beskriva vikten av att ta på sig olika roller för att förstå vår komplicerade värld. Det vill säga, vad är det vi observerar och upplever? Vilka fakta får vi genom det vi observerar och upplever och hur kan vi undersöka och utf orska mer. Vilka ståndpunkter och värderingar skapar dett a arbete och vart leder det oss när det gäller vår kompetens och, allra vikti gast, åtgärder? Vilka åtgärder är eleverna beredda att vidta eft er att ha sett dokumentärfi lmen? Vilken nivå befi nner de sig på eft er att ha sett fi lmen? Vad kan de göra för att nå den högsta nivån, åtgärder och kompetens?


ELEVEXEMPLAR

13

MER INFORMATIONHär följer några förslag på hemsidor med ytt erligare informati on och inspirati on:

www.ourbalti csea.com

www.balti csea2020.org

www.bspinfo.lt

www.fi mr.fi /en_GB

www.helcom.fi

www.havet.nu

Save Our Balti c Sea Media Project

Balti c Sea 2020

The Balti c Sea Project

Östersjöportalen

Helcom

Havet



ELEVEXEMPLAR

14

BILAGA A

FRÅGOR FRÅN TORSKNYTTTORSKENS HISTORIA1. Vilken stor händelse förändrade torskens liv för ungefär 60 år sedan? Var fi nns torsken?

SUBVENTIONERAD PLUNDRING 2. Vad innebär “subventi onerad plundring”?

DEN AFRIKANSKA TRAGEDIN3. Varför åker européer och fi skar i afrikanska vatt en?

EN ÖVERLEVNADSGUIDE FÖR TORSKAR 4. Vad säger Ture Torsk skulle hjälpa dig att överleva om du vore en torsk?

SNABBLÖSNINGEN5. Vad måste göras för att rädda torsken, enligt Mr. Finn?

UTSKRIFTER AV TORSKNYTTAvsnitt 1TORSKENS HISTORIAI miljoner år levde vi ohotade i en fantasti sk värld av rike-dom och välfärd. Vi förökade oss snabbt och anpassade oss ti ll olika vatt enmiljöer. Atlanten, Barents hav, Östersjön. Till slut var vi så många att havet nästan inte räckte ti ll. Redan på stenåldern njöt människorna av oss. Vi smakar gott och innehåller mycket proteiner. Men, för tusen år sen hände något. Vi blev en vikti g handelsvara. Då, på den ti den, var vi så många och människorna ännu så få att vi fortsatt e att leva i överfl öd i hundratals år. Men så, för sexti o år sedan, förändrades allt. Jätt elika båtar började jaga oss. Båtarna blev fl er och fl er och större och större. Och vi blev färre och färre. Och mindre och mindre. Vi fi ck allt svårare att föröka oss. Tillslut var vi nästan utrotade utanför Kanada. Nu är vi så få att vi inte kan bygga upp vår stora torskfamilj igen. I Östersjön riskerar vi att gå samma öde ti ll mötes. Idag är frågan, kommer vi att överleva?

Avsnitt 2EN ÖVERLEVNADSGUIDE FÖR TORSKARSå här överlever du i Östersjön. Se ti ll att du undviker föl-jande: stora trålare, långa nät, krokar, spöknät och dom som kallar att fånga oss en sport. Sen, om du fortf arande lever, var snäll och föröka dig så fort som möjligt! Men undvik om-råden där bott en är död och det inte fi nns ti llräckligt med salt i vatt net. Dina ägg kan inte fl yta och kläckas där! Dom kommer att sjunka och dö. Så var snäll och be för storm-vindar och strömmar som kan leda nytt saltvatt en från Katt egatt in i vårt hav. Och en sak ti ll! Akta dig för skarp-sillen! Eft ersom vi torskar inte käkar skarpsill som vi brukade göra så lever dom glada livet! Det fi nns så många av dem att dom nu dominerar i Östersjön. Det är dom som äter oss, i alla fall våra oskyldiga bebisägg. De äter nästan alla djurplankton i Östersjön. Och färre djurplankton kan leda ti ll algblomningar. Människorna där uppe hatar det. Den där gröna sörjan gör att människorna inte kan njuta av semestrar och bada i Östersjön. Få dom däruppe att förstå att allt hänger samman! Att vi alla behöver varandra! Uh...men vänta nu...vi behöver väl inte människorna, eller!?

BILAGA A


ELEVEXEMPLAR

15

BILAGA A

Avsnitt 3DEN SUBVENTIONERADE PLUNDRINGENDet är här i Bryssel som besluten om vår död administreras. Och här är dom som bestämmer. EU:s fi skeministrar. Dom har det inte lätt . Det är synd om dom fakti skt. Å ena sidan ska dom ta hänsyn ti ll oss torskar, och i högti dstal talar dom om hållbar utveckling, bevarande bestånd och om att bruka utan att förbruka. Att vi ska få leva så att vi kan bli fl er. Å andra sidan ska dom ta hänsyn ti ll yrkesfi skare och fi ske-industrin. Människor som har pengar och infl ytande. Och som röstar i politi ska val. Vi torskar röstar inte alls i några val. Vi har bara vetenskapen på vår sida. Forskare som vill stoppa överfi sket av oss. Men forskarna har politi kerna inte lyssnat på. I kampen mellan miljö och ekonomi har ekonomin allti d vunnit. Så därför har EU och fi skeländerna betalat miljoner ti ll dom som lever på dödandet av oss.Miljonerna kallas subventi oner. Subventi oner ti ll större båtar, bätt re trålar, modernare utrustning. Men nu, i sista stund, har EU ministrarna har bestämt att vi ska få en chans att återhämta oss. Man vill äntligen följa forskarnas råd.Idag är frågan, kommer vi att lämnas ifred ti llräckligt länge så att vi kan börja föröka oss igen?

Avsnitt 4DEN AFRIKANSKA TRAGEDINPå grund av den intensiva och omfatt ande rovdrift en av oss i Östersjön utrotas idag småvilt och apor i Afrika. Ja, det är fakti skt sant! Så här hänger det ihop! Eft ersom vi torskar har överfi skats i Östersjön, måste Östersjöländernas fi skare söka andra jaktmarker. På vägen ti ll sitt mål får båtarna ännu mera stöd från EU som köpt fi skerätt er. Här, längs den Västafrikanska kusten tömmer EU fl ott ans industritrålare Afrikas vatt en på våra släkti ngar, tonfi sk, sardiner, bläckfi sk.Havsbott en sopas ren. Men vad har det här med apor och småvilt att göra? Jo! Se här. När EU båtarna tagit all fi sk måste den bofasta befolkningen söka sin föda inåt land. Och då dödas allt som kan ge människorna livsvikti ga proteiner.Idag är frågan, hur smart är det här? Blev man inte smart av att käka fi sk, eller?

Avsnitt 5SNABBLÖSNINGENVid det här laget har nog alla förstått vad som måste göras.Om inte - så kommer det här – igen: Fånga inte fl er av oss än att vi kan få en chans att leka rommen av oss i fred! För-bjud all dumpning, vi vill inte dö ti ll ingen nytt a. Vår överlev-nad handlar inte om ekonomi och pengar på kort sikt – utan om ekologi och miljö på lång sikt. Om vi försvinner – då torskar alla. Om vi ti llåts överleva och bli fl er – då är alla vinnare! Havet mår så mycket bätt re. Skolbarn får nytti g och god mat. Skatt ebetalarna slipper betala för olönsamt fi ske och fi skeministrarna slipper kriti k. Forskarnas tro-värdighet återupprätt as. Friti dsfi skarna blir glada. Småfi skare som Marcin klarar sig. Lo känner hopp om framti den. Och vi torskar kommer att leva livet igen! – Alla vi torskar! Ska det vara så svårt att haja?

studiemat ELEV sv - SLIsli.se/shareroot/33/image/Alla torskar - elevmaterial.pdf · Utrotning...

Documents

Transcript of studiemat ELEV sv - SLIsli.se/shareroot/33/image/Alla torskar - elevmaterial.pdf · Utrotning...