Student EkonomiErik NygårdsHang-Jin LeeVina Balaghi

Projektarbete 2732G22 Grunder i statistisk metodikHt-08

Syfte och BakgrundVanliga uppfattningar om studenters

ekonomi är.

Studenters ekonomi är mycket dålig! Studenter tvingas låna av föräldrar och

vänner eller jobba för att klara sin ekonomi.

För att reda ut dessa vanliga uppfattningar har vi försökt svara på dessa tre frågor.

Frågeställningar 1. Hur klarar studenterna sin ekonomi

och vad gör de om pengarna tar slut? Är någon eller några månader svårare att klara ekonomiskt?

2. Vad lägger studenter sina pengar på?

3. Hur skiljer sig ekonomin hos de olika boendesätten (de som bor ensamma, med partner och hos föräldrar)?

Metod Den här undersökningen baseras på data som

vi har insamlat med hjälp av en enkät.

Medelvärden Standardvägning Diagram Tabeller

Frågeställning 1:Hur klarar studenterna sin ekonomi?

5

För att svara på denna fråga vi studenterna några frågor:1-Studenterna som jobbar. Varför jobbar dem?2-Vad gör studenterna när pengarna tar slut?3-Är någon månad svårare än någon annan?

6

Varför jobbar studenterna?

KE KE,S KE,Ej snåla S Ej snåla,S KE,Ej snåla,S

Män 33 17 25 17 8 0Kvinnor 22 0 33 33 0 12

0

5

10

15

20

25

30

35

Proc

ent

Män

Kvinnor

Vi ser att 33 % av män respektive 22 % av kvinnor jobbar för att klara ekonomi 25 % av män respektive 33 % av kvinnor jobbar för att klara sin ekonomi och ej snåla .

1. För att klara sin ekonomi2. Spara3. Slippa Snåla

7

Antal som jobbar jämfört med boende

0

10

20

30

40

50

60

Ensam Partner/vän Föräldrar

proc

ent #Referens!

Antalet studenter som jobbar är hög hos de som bor ensam som vi ser i diagrammet, mer än 50 % bor ensam och jobbar jämfört med de andra cirka 33 % som jobbar bor med partner/vän och cirka 15 % som jobbar bor hos föräldrar.

8

Vad gör studenterna när pengar tar slut ?

Lånar Sparade pengar snålar lånar+snålar annat jobbar snålar,jobbar,lånar snålar,jobbarMän 18 11 32 11 7 13 4 4Kvinnor 44 6 22 28 0 0 0 0

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

I pro

cent

% Män

Kvinnor

Här ser vi att de flesta studenterna lånar eller/och snålar när pengarna tar slut och mindre än 15 % jobbar.

9

Är någon månad svårare än någon annan?

Januari februari Mai Juni Juli Augusti september oktober november decemberMän 12 1 5 17 25 10 5 2 5 18Kvinnor 6 0 3 13 13 13 6 3 17 26

0

5

10

15

20

25

30I P

roce

nt %

Män

Kvinnor

Som vi ser här på en gång studenterna tycker att all månader är svårt men vi kan se också att det några månader som är svårare än de andra .25 % av män respektive 13 % av kvinnor tycker att juli är svårast medan 18 % av män respektive 26 % av kvinnor tycker att december är svårast.

Frågeställning 2: På vad spenderar studenter sina pengar?  På vad spenderar studenter sina pengar och

skiljer det sig mellan våra olika delpopulationer.

1. Boende 2. Skolrelaterade Böcker 3. Mat4. Telefon och Internet5. Transport6. Festande7. Övrigt

Studenters Utgifter

Utgifter enligt ålder

Utgifter för studenter enligt boendeform

Standardvägda skillnader i utgifter för studenter med olika boendeformer

Standardpopulation Boende Böcker Mat Tele Transport Fest ÖvrigtEnsam 22,09% -23,36% 7,16% 18,50% -39,57% -0,01% -37,13%Föräldrar -49,31% 36,02% -29,33% 14,26% 90,66% 58,93% 48,07%Partner/vän 4,41% 7,74% 10,50% -25,29% 8,82% -30,59% 1,76%

Frågeställning 3: Hur skiljer sig ekonomin hos de olika boendesätten (de som bor ensamma, med partner och hos föräldrar)?

Hur mycket pengar har studenter kvar i slutet av månaden och hur skiljer det mellan de olika delpopulationerna.

1. Hur mycket pengar får studenterna?2. Hur mycket pengar har studenterna kvar i slutet av

månaden?

0

1000

2000

3000

4000

5000

6000

7000

8000

9000

Ensam Partner Föräldrar

Medelinkomst för de olika boendesätten (bidrag, lön, stipendium m.m.)

Pengar kvar i slutet av månaden

0

200

400

600

800

1000

1200

1400

1600

1800

10 5 1

Antal dagar innan lön/bidrag

Peng

ar (k

r) Ensam

PartnerFöräldrar

Pengar kvar i snitt 10, 5 respektive 1 dag innan lön/bidrag

Boende Kön Antal Inkomst (kr)Ensam Män 13 8145  Kvinnor 4 9120Partner Män 10 8248  Kvinnor 7 7462Standardvägda inkomster      Ensam 8063Partner     8546

Standardvägda inkomster för de som bor ensamma och med vän/partner

Boende Kön Antal Pengar kvar 10 dagar innan bidrag/lön (kr)Ensam Män 13 1791  Kvinnor 4 875Partner Män 10 1080  Kvinnor 7 1657Standardvägda pengar 10 dagar innan bidrag/lön      Ensam 1414Partner     1216

Standardvägda pengar kvar 10 dagar innan lön/bidrar för de som bor ensamma och med vän/partner

Boende Kön Antal Pengar kvar 5 dagar innan bidrag/lön (kr)Ensam Män 13 1091  Kvinnor 4 375Partner Män 10 708  Kvinnor 7 900Standardvägda pengar 5 dagar innan bidrag/lön      Ensam     796Partner     753

Standardvägda pengar kvar 5 dagar innan lön/bidrar för de som bor ensamma och med vän/partner

Boende Kön Antal Pengar kvar 1 dag innan bidrag/lön (kr)Ensam Män 13 649  Kvinnor 4 75Partner Män 10 334  Kvinnor 7 336Standardvägda pengar 1 dag innan bidrag/lön      Ensam     413Partner     334

Standardvägda pengar kvar 1 dag innan lön/bidrar för de som bor ensamma och med vän/partner

19

Slutsats: frågeställning 1 Studenter som bor ensamma klarar inte sin ekonomi

utan att arbeta.

Ensamma tycker också att det finns några månader som är svårare än dem andra speciellt de månader som studenterna får lite pengar från CSN.

De som bor hos föräldrar eller med vän/partner klarar sig lite bättre och behöver inte arbeta lika mycket som ensamma

Boendeform spelar roll angående studenternas ekonomi.

Slutsats Frågeställning 21. Boendekostnaden är den största utgiften för

alla delpopulationer utom för kvinnor som bor med sina föräldrar.

2. Boendeformen är den faktor som påverkar kostandsfördelningen mest.

3. Andra faktorer som påverkar kostnadsfördelningen är kön speciellt för kostnadsgruppen övrigt.

4. Ålder verkar inte vara någon stor faktor för kostandsfördelningen.

Slutsats Frågeställning 3

1. Det skiljer inte sig så mycket mellan ensam och de som bor med vän/partner

2. Hos partners så var pengarna ganska jämnt fördelat per kön, men hos de som bor ensamma kunde man finna en större skillnad.

Frågor & Svar