Strategisk plan 2015-2017

Finansplan 2015-2017

Landstingsstyrelsens plan 2015

Delårsrapporter, april och augusti 2015

Årsredovisning 2015

3

Inledning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5

Omvärldsfaktorer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

En organisation i förändring. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

Kompetensförsörjning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10

Finansiell analys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

Balanserad styrning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15

Mål och måluppfyllelser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16

Medborgare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16

Verksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23

Kunskap och förnyelse. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31

Medarbetare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36

Ekonomi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39

Vårdprocesser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42

Vårdproduktion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46

Prioriterade utvecklingsområden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47

Jämställdhet och jämlikhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49

Miljö. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52

Stiftelser och bolag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54

Landstinget i siffror . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56

Redovisningsprinciper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57

Ekonomisk redovisning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58

Organisation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68

Ordlista . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69

Producerad av Norrbottens läns landsting i samarbete med Plan Sju kommunikation.Producerat i CtrlPrint.Foto: Anders Alm, Maria Åsén, Erik Holmstedt, Kjell Öberg, Petra Isaksson.Tryckt på miljövänligt papper hos GTC Print i mars 2016.

4

Vi fortsätter att jobba mot vår vision: Tillsammans för Norrbotten – bästa livet, bästa hälsan.

5

Ordet till...

Maria Stenberg, landstingsstyrelsens ordförande och Veronika Sundström, landstingsdirektör:

Under 2015 har Norrbottens läns landsting fortsatt att arbeta med utmaningen att få en ekonomi i balans. Den besvärliga ekonomiska situationen är något vi delar med många andra landsting. Mycket kan kopplas till kompe-tensförsörjningsfrågorna och att vården har svårt att klara generationsväxlingen. Vi har aldrig varit så många läkare och sjuksköterskor anställda som nu – i Sverige och i Norrbotten – men ändå är bristen på personal större än någonsin och kostnaderna för stafettpersonal ökar. Därför måste fokus ligga på förändrade arbetssätt och att på allvar ifrågasätta vem som gör vad i vården.

För att klara framtiden beslutade landstingsfullmäktige under hösten att höja landstingsskatten med 1,16 kronor. Men att bara höja skatten är inte en långsiktig lösning på de ekonomiska problem vi har. Ett åtgärdspaket som om-fattar 250 miljoner kronor måste också verkställas för att vi inte ska hamna i samma situation igen om några år. Vårt mål är att hälso- och sjukvården ska ha en kost-nadsnivå i nivå med motsvarande verksamhet i riket. Vi arbetar därför för fullt för att åstadkomma detta. Utgångs-punkten är att hög kvalitet med nöjda patienter inte kostar mera pengar – det är brister i kvalitet som medför höga kostnader. Därför är arbetet med ständiga förbättringar av verksamhetens processer en nyckelfråga.

Under året påbörjades också förberedelsearbetet inför att bilda Region Norrbotten. Förändringen förväntas träda i kraft den 1 januari 2017 och innebär att det regionala tillväxtansvaret flyttas från Länsstyrelsen till de folk valda i länet. Det är viktigt ur ett demokratiskt perspektiv – genom regionbildningen finns bättre förutsättningar för politiker på regional och lokal nivå att samverka för norr-bottningarnas bästa.

Flyktingsituationen har varit en av de största frågorna under året. Det här är en insats som vi i hela samhället måste hjälpas åt med, men för landstingets del har ett speciellt fokus krävts för att ge flyktingarna den hälso- och sjukvård som behövs och som de har rätt till. Våra flyktingmedicinska enheter har klarat av situationen med fantastiska insatser av våra medarbetare. Målet och utma-ningen på lång sikt är att många nya svenskar ska vilja stanna i Norrbotten, eftersom vi behöver bli fler. Vårt län är välkomnande och bryr sig om människor som kommer hit efter att ha tvingats fly från sina hem. Det har vi visat under året både i tanke och i handling.

Med dessa ord vill vi tacka våra engagerade med - arbet are samt landstingets förtroendevalda för goda in-satser under 2015. Vi fortsätter att jobba mot vår vision: Tillsammans för Norrbotten – bästa livet, bästa hälsan.

6

Omvärldsfaktorer

SamhällsekonominDen internationella återhämtningen har varit relativt långsam. Ett undantag är USA där ekonomin växer i skaplig takt och där utvecklingen på arbetsmarknaden har varit stark. I Storbritannien och Tyskland utvecklas också arbetsmarknaden starkt sedan en tid tillbaka. På andra håll i Europa har det gått väsentligt långsammare. I tillväxt­länder som Ryssland och Brasilien är utvecklingen mycket svag. Även i Kina går det oroligt långsamt.

Den svenska exporten avsätts till mycket stor del i Europa. Utanför Europa ligger den viktigaste avsättnings­marknaden för svensk export i USA, dit närmare 7 procent av den svenska varuexporten går.

Oljepriset har under det senaste året mer än halverats i dollar räknat. Även en lång rad andra råvaru priser har backat påtagligt. De lägre råvarupriserna har bidragit till att inflationen i många länder har hållit sig på låga nivåer. Centralbankerna har med olika åtgärder försökt pressa upp inflationen, men utan att i någon avsevärd grad ha lyckats.

Styrräntorna befinner sig i dagsläget på extremt låga nivåer. Den svenska Riksbanken har som ambition att hålla kronan svag och på den vägen öka möjligheterna att få upp inflationen till 2 procent. En svensk styrräntehöjning kom­mer förmodligen inte att ske förrän andra centralbanker också höjt. En sådan höjning kan bli möjlig under nästa år förutsatt att inflationen mera påtagligt rört sig uppåt.

Den svenska ekonomin befinner sig sedan ett par år tillbaka i en konjunkturåterhämtning. Inhemsk efterfrågan växer snabbt och BNP beräknas såväl 2015 som 2016 att öka med drygt 3 procent. Det är i hög grad investering­arna som sätter fart på svensk ekonomi samt export som bedöms växa under kommande år.

Tillväxten i den svenska ekonomin gör att sysselsätt­ningen ökar och arbetslösheten gradvis pressas tillbaka. Ökningen av sysselsättning innebär att skatteunderlaget växer förhållandevis snabbt. Samtidigt ställer den omfat­tande invandringen och den snabba befolkningsutveckling­en stora krav på kommunernas och landstingens verksam­het. I slutet av 2016 beräknas den svenska ekonomin nå konjunkturell balans. Arbetslösheten ska då ha nått ner mot 6,5 procent och inflationstalen ligga nära 2 procent.

Landstingens och kommunernas ekonomiDet ekonomiska läget i kommunsektorn blir allt mer ansträngande och landstingens samlade resultat förväntas försämras kraftigt under 2015. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bedömer att kostnadstrycket ökar så starkt att det krävs betydande skattehöjningar framöver för att klara situationen. För att bryta utvecklingen krävs helt nya åtgärder, från såväl kommuners och landstings, som från statens sida. Utvecklingen av intäkter är relativt positiv men räcker ändå inte till för att möta de kostnads­ökningar som kommuner och landsting står inför.

En betydande faktor som driver upp kostnaderna är befolkningsförändringar. En äldre befolkning driver kost­naderna i sjukvård och äldreomsorg och fler barn driver upp kostnaderna i skolan. Det har länge varit känt att den demografiska utvecklingen tillsammans med den ökade efterfrågan av välfärd kommer innebära ett ökat kostnad­stryck men det blir nu alltmer tydligt.

Det som nu tillkommer är en stor invandring som påverkar en rad verksamheter inom både kommuner och landsting. Att en relativt stor del av invandrarna är i yrkesverksam ålder bör på sikt ha en positiv inverkan på

7

möjligheterna att finansiera välfärden genom att försörj­ningskvoten förbättras. Om etableringen av nyanlända in på arbetsmarknaden lyckas väl så förbättras förutsättning­arna för den långsiktiga finansieringen av välfärden.

Det finns även andra faktorer som bidrar till det ökade kostnadstrycket. Dessa är bland annat ökad omfattning och bättre kvalitet på välfärdstjänster (exempelvis hemtjänst, förskola, sjukvård), nya läkemedel och behandlingsmeto­der, behov av omvandling hos kommuner och landsting, ökade kostnader för kollektivtrafiken, växande beman­ningsproblem och ökade investeringar. SKL bedömer att kostnadsutvecklingen inom hälso­ och sjukvården är ohållbar på sikt.

Enligt SKL väntas landstingen redovisa ett sammantaget underskott 2015 på drygt 1 miljarder kronor. Det är en för­sämring mot föregående år på strax över 4 miljarder. Detta sker trots att alla landsting utom tre har höjt skatten under de senaste fyra åren. Resultatet i landstingen har under den senaste tioårsperioden i genomsnitt motsvarat cirka 1 procent av skatteintäkter och statsbidrag vilket är hälften av vad som brukar anges som tumregel för god ekonomisk hushållning.

År 2016 beräknas skatteunderlaget växa med 5,5 pro­cent. Flera landsting har gjort skattehöjningar inför 2016. Flera landsting anger också att budgeten för 2016 inne- håller åtgärder för att dämpa kostnadsutvecklingen. Landstingens tillvägagångssätt för att få en bättre effektivi tet i verksamheten är bland annat förbättrad produktions­ och kapacitetsplanering, sammanslagningar av enheter, växelvisa öppethållanden, omorganisationer samt kompetensplanering så att rätt yrkesgrupp arbetar med rätt saker, till exempel inrättande av vårdnära servi­ce. Resultatet i landstingen 2016 beräknas till en miljard kronor vilket motsvarar 0,3 procent av skatteintäkter och statsbidrag.

Nya patientlagen 2015Nya patientlagen trädde i kraft den 1 januari 2015. Syftet är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. En viktig nyhet i lagen är att patienten har större möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela landet. Patienten har möjlighet att välja vård och behandling som erbjuds av annat landsting, även om vårdutbudet inte finns i patientens hemlandsting. Patienten ska vidare få möj­lighet att även i andra landsting välja en fast läkarkontakt och få tillgång till en fast vårdkontakt. Vård ska ges på samma villkor till patienter från andra län som till de egna invånarna.

Länets utvecklingSvag industrikonjunktur Råvarupriserna har sjunkit och det påverkar länets kon­junktur. Norrbotten har haft en nedåtgående utveckling sedan förra hösten och har i nuläget den svagaste konjunk­turen i Norrland. Konjunkturen har försämrats för industrin och byggbranschen men har förbättrats för sällanköps­handeln.

Förnyad ansökan om att bli regionRegionfrågan aktualiserades under 2015 då statsministern i sin regeringsförklaring 2014 sade att de landsting som vill bli region ska ges den möjligheten. Landstinget har till regeringen lämnat in en ny ansökan om att överta det regionala utvecklingsansvaret från 1 januari 2017. Att bli region innebär en demokratisering av de regionala utveck­lingsfrågorna då uppdrag, verksamhet och finansiering överförs från Länsstyrelsen som idag har uppdraget i Norr­botten. Denna rörelse kallas regionalisering och har pågått i Sverige under en lång period. Idag beslutar politiker över de regionala utvecklings frågorna i 17 av 21 län.

Den regionala indelningen ses överRegeringen tillsatte i juni 2015 en kommitté – Indelnings­kommittén – med uppdraget att föreslå en ny läns- och landstingsindelning. Av direktiven framgår att det ska vara väsentligt färre län och landsting år 2023 och om möjligt redan 2019. Utgångspunkt för indelningen ska bland annat vara kommuner och arbetsmarknadsregioner. Indelnings­kommittén ska även föreslå namn på de nya länen.

BefolkningsutvecklingLänets befolkning har, efter att ha ökat tre år i rad, minskat år 2015. I december 2015 har Norrbotten 249 773 invå­nare. Det är en minskning med 254 personer jämfört med samma månad 2014. Av länets 14 kommuner har fem ökat sin befolkning: Boden, Luleå, Piteå, Älvsbyn, Haparanda. Landets procentuellt största befolkningsminskning har Övertorneå, som minskade med 2,3 procent. Kommunen har hög utflyttning och ett negativt födelsenetto.

Norrbotten var det enda län som minskade sin befolk­ning bland länen i Norrland. Sveriges folkmängd ökade med 103 662 personer under 2015 och uppgick vid årets slut till 9 851 017 personer. Av Sveriges 290 kommuner har 239 en befolkningsökning under året. Samtliga av landets kommuner utom en, Vaxholm, har ett invandrings­överskott. Mer än hälften av kommunerna, 167, har dä­remot ett födelseunderskott, vilket innebär att det var fler som avled än som föddes.

Norrbotten har ett positivt flyttnetto med 84 personer, det vill säga fler invånare flyttar till än från Norrbotten. Endast fyra kommuner har ett negativt flyttnetto. Länet har 2015 ett negativt födelseöverskott med -384, det vill säga fler dog än föddes. Endast två kommuner, Kiruna och Luleå, har ett positivt födelseöverskott.

HälsoutvecklingMedellivslängden är ett mått som speglar utfallet av befolkningens hälsa och den ökar i både länet och riket. Fortfarande ligger dock Norrbotten totalt sett lägre vid jämförelser med riket beroende på att männen inte har samma positiva utveckling som önskat. I de flesta län minskar skillnaderna mellan mäns och kvinnors medellivslängd, men inte i Norrbotten. Norrbotten är det län som har störst skillnad mellan mäns och kvinnors förväntade medellivslängd. Kvinnorna i länet har för­ bättrat sitt läge och har knappat in på riket och avviker nu endast marginellt.

8

Männen i Norrbotten har dock lägsta medelivslängden i riket vilket framförallt beror av att hjärt- och kärldöd-ligheten fortfarande är jämförelsevis hög. Den förväntade medellivslängden i länet är 78,3 år för pojkar och 83,2 år för flickor som föds idag i länet. Flera av länets kommuner visar avsevärda skillnader vad gäller år som en nyfödd pojke förväntas leva jämfört med de kommuner i Sverige som ligger bäst till.

En snabbare minskning i insjuknande i hjärtinfarkt eller stroke bland män och kvinnor skulle göra att länet knappa-de in på riket när det gäller medellivslängd. Förutom bättre behandlingsmetoder inom vården så är det framförallt förbättrade levnadsvanor i befolkningen som bidrar till att risken att dö i dessa sjukdomar minskar. Länet hör till de områden i Sverige som har jämförelsevis stor förbättring-spotential vad gäller levnadsvanor kopplade till hjärt- och kärlsjukdomar.

I Sverige har demenssjukdomar som dödsorsak fyrdubb-lats både för kvinnor och män under de senaste tjugofem åren. En del av förklaringen är just att vi lever längre men också att läkarna i dag är mer benägna att skriva demens som dödsorsak i intygen.

MINSKAD DÖDLIGHET Fler cancerdiagnoser ställs idag i ett tidigt skede. Sedan 1990-talet har dödligheten i cancer minskat. Fler kvinnor får idag en cancerdiagnos, men deras överlevnadsprognos är bättre nu om man jämför med 90-talet. Bland kvinnor är bröstcancer den vanligaste for-men av cancer och står för en tredjedel av alla nya cancer-fall. För männen står pros tata cancer för en tredjedel av alla de nydiagnostiserade cancerfallen.

Utvecklingen av andra cancerformer varierar. Hud - cancer ökar, medan cancer i mag- och tarmkanalen mins-kar. Lungcancer har minskat tydligt bland både män och kvinnor, framförallt beroende på ett långvarigt framgångs-rikt sjukdomsförebyggande arbete vad gäller minskad rökning.

Sedan 1990-talet har också dödligheten i självmord minskat. Totalt sett minskar självmorden i befolkningen, men ingen minskning ses bland unga. Bland unga tjejer ser man snarare en ökning av självmord under de senaste åren. Självmord är dock vanligast bland äldre män.

Den ökade överlevnaden i olika sjukdomar medför att fler lever med en kronisk eller långvarig sjukdom än tidigare – personer som genom hälso- och sjukvårdens stöd ges förutsättningar för att leva med en god livs-kvalitet.

UTBILDNINGSNIVÅ HAR BETYDELSE Folkhälsan är inte jämnt fördelad i befolkningen. Personer med låg utbildning eller låg inkomst har kortare medellivslängd och uppger en sämre självupplevd hälsa än den övriga befolkningen. En högre utbildningsnivå visar också en tydlig koppling till mer hälsosamma levnadsvanor. Idag är skillnaderna i livslängd större mellan personer med för- respektive eftergymnasial utbildning, än mellan könen. Norrbotten utmärker sig med skillnader mellan män och kvinnor i utbildningsnivå, självskattad hälsa och medel-livslängd. Precis som i riket så har fler kvinnor i Norr-

botten eftergymnasial utbildning jämfört med männen. Differensen mellan andel män och kvinnor med efter-gymnasial utbildning är dock högre i Norrbotten än i riket. Vidare är kvinnors självrapporterade hälsa generellt sett sämre än männens, medan män har kortare medellivslängd än kvinnor. Personer med funktionsnedsättning, utländsk bakgrund eller hbt-identitet rapporterar en sämre hälsa än den övriga befolkningen. Befolkningen i glesbygd har mer problem med den fysiska hälsan (hjärt- och kärlsjukdomar, värk i lederna), men en bättre psykisk hälsa i jämförelse med invånarna i tätorter och dess närområden.

LEVNADSVANOR Förutsättningarna för en god hälsa på verkas av livsvillkoren (utbildning, sysselsättning, ekonomiska villkor, tillgång till hälso- och sjukvård med mera), av de omgivande livsmiljöerna (den fysiska och psyko sociala miljö där vi bor, arbetar och tillbringar vår fritid) och av individens egna val och levnads vanor. Det är tydligt att personer med högre utbildning överlag har mer hälsosamma levnadsvanor, röker mind re, är mer fysiskt aktiva, äter mer frukt och grönsaker och är mindre stillasittande. Av svenskarna uppger 25 procent att de har två eller flera ohälso samma levnadsvanor, 28 procent av norrbottningarna. De senaste tio åren har svenskarnas levnadsvanor förbättrats så till vida att färre röker och al-koholkonsumtionen inte längre ökar men utvecklingen av fysisk aktivitet och matvanor har i stort sett varit oföränd-rad. En inte obetydlig andel av befolkningen har övervikt eller fetma och det gäller både barn, unga och vuxna. Utvecklingen av levnadsvanorna bland norrbottningarna uppvisar samma mönster som landet i stort. Länet avviker dock negativt vad gäller intag av tillräckligt med frukt och grönt, andel med fetma och stillasittande fritid. Länet avviker positivt vad gäller andel som röker och andel med alkoholriskbruk.

BARNENS HÄLSA Hälsosituationen för svenska barn är i flera avseenden bland de bästa i världen och så även i Norrbotten. Sverige har jämförelsevis låg spädbarns-dödlighet, hög andel ammade spädbarn, låg andel barn-olycksfall och hög andel vaccinerade barn. Under de senaste tio åren har antalet barn som förolyckas i trafiken, drunknar eller drabbas av andra olyckor som leder till dödsfall i det närmaste halverats. För barn mellan 0-14 år är olycksfall, tumörsjukdomar eller medfödda sjukdomar den vanligaste dödsorsaken. Länet ligger på samma nivå som riket. De flesta svenska barn mår fysiskt bra, men under de senaste årtiondena har psykosomatiska besvär ökat, framförallt bland flickorna. Det har blivit vanligare att flickorna i länet uppger att de är nedstämda, oroliga, har svårt att sova och har värk och samtidigt har självmord ökat i gruppen unga tjejer. Det ökade antal barn och ung-domar som har övervikt/fetma blir en av framtidens stora utmaningar för länet. Andel barn och unga som är fysiskt aktiva på fritiden minskar med stigande ålder samtidigt som allt större andel tillbringar hög tid på sin fritid framför TV, dator eller mobil.

9

En organisation i förändring

Världsläget med kriget i Syrien och stora flyktingströmmar blev en av de större frågorna för landstinget, särskilt under hösten. Utmaningarna var stora och regionala myndig-heter, olika organisationer samt frivilliga tog gemensamt ansvar för att lösa situationen på kort sikt. Flyktingmedi-cinska enheter runt om länet var hårt belastade, med ökat tryck på övrig hälso- och sjukvård som följd. Inom lands-tinget fanns under september-december en samordnings-grupp med uppgifter att hålla sig uppdaterade om aktuellt läge i flyktingssituationen och samordna arbetet.

Händelser inom hälso- och sjukvårdenMånga verksamheter inom sjukvården har påverkats av den ekonomiska situationen i landstinget, och har arbetat intensivt för att hitta åtgärder som sänker kostnaderna. Bland annat togs beslut om sammanslagning av hälso-centralerna i Norrfjärden och Öjebyn samt sammanslag-ning av Granitens och Malmens hälso centraler i Kiruna, förändringar som trädde i kraft 1 januari 2016. En översyn av filialverksamheterna i länet har också påbörjats, och ett inriktningsbeslut togs om ändrat huvudmannaskap för Kalix Naturbruksgymnasium och Grans Naturbruks-gymnasium, från landstinget till kommunerna.

En ny verksamhetsstrategi antogs under året, som ska vara styrande för hälso- och sjukvården samt tandvården. Strategin tydliggör vilka utgångspunkter och vilken grund-syn som ska prägla ledningsarbetet och slår bland annat fast att verksamheterna ska ha resultatet för patienten i fokus, att verksamheten ska process orienteras, att föränd-

ringar är normaltillstånd och att alla medarbetare behövs i förbättringsarbetet.

Utvecklingen inom e-hälsa och vård på distans har fortsatt. Utbudet av digitala tjänster, som invånarna kan nyttja, ökar hela tiden. Under 2015 blev det ännu enk-lare att logga in på 1177 Vårdguiden. Det går nu att se och förnya sina recept, att se sina sjukskrivningsintyg och att kontakta vården för att bli uppringd. På sikt är tanken att man själv ska kunna boka en tid och under 2016 kommer möjligheten att se sin journal via nätet. De långa avstånd-en i Norrbotten har varit en viktig drivkraft i att utveckla lösningar för en effektiv och jämlik vård med hjälp av distansöverbryggande teknik. Ny teknik, kombinerad med nya arbetssätt, gör att vi kan komma närmare patienten och erbjuda tillgång till specialistkompetens utan att behöva resa. Först ut i den här satsningen är hälsocentralerna i Överkalix, Övertorneå och Haparanda som nu kan koppla upp sig mot akutmottagningen på Kalix sjukhus. Under nästa år kommer fler orter i länet att få samma möjlighet.

Landstingsfullmäktige beslutade under 2015 att in-föra en rad nya regler för patientavgifter inom hälso- och sjukvård. Bland annat togs beslut om avgiftsfrihet (från och med 1 januari 2016) för personer över 85 år, en viktig reform för äldre personer med små inkomster och som an-vänder sjukvården ofta. För Norrbotten betyder det mycket på grund av den stora andelen äldre i befolkningen.

För hälso- och sjukvården är det en utmaning att lösa kompetensförsörjningen. Norrbottens läns landsting har under 2015 annonserat på den europeiska arbetsmarkna-

10

Kompetensförsörjning

Rätt kompetens på rätt plats i rätt tidGrunden för att landstingets verksamheter ska nå uppsatta mål är ett effektivt och strukturerat arbete med kompe-tensförsörjning. Ett lyckat arbete gör att landstinget kommer att kunna behålla och utveckla medarbetare samt lyckas attrahera och rekrytera nya.

Ett antal framgångsfaktorer är identifierade i handlings-planen för kompetensförsörjning och nedbrutna till priori-teringar på kort och lång sikt. Utifrån dessa prioriteringar har insatser genomförts under året.

För att säkerställa att nya chefer får samma grundförut-sättningar har en gemensam introduktion startats och genomförts under året. En intern mentorsbank har byggts upp för att ge chefer stöd och ta tillvara på det interna lärandet. Två ledarutvecklingsprogram har avslutats under

året samt även ett program för morgon dagens chefer. En översyn av landstingets samtliga chefs- och ledarutveck-lingsprogram pågår.

Landstinget fokuserar på att systematiskt tillvarata nyanländas kompetens. Under året har ett antal praktik-platser anordnats för nyanlända med kompetens inom hälso- och sjukvårdsområdet samt tandvård.

Systematisk kompetensväxling är en förutsättning för att möta framtidens kompetensbehov. Detta arbete pågår och behöver intensifieras under kommande år.

För att underlätta arbetet med rekrytering har samord-ningen av korttidsrekrytering och bemanning fortsatt att utvecklas. Vidare pågår försök med ett antal arbetstids-modeller inom landstingets verksamheter. Dessa kommer att utvärderas under år 2016.

den. Ett 50-tal ansökningar kom från Grekland och de sök-ande var väl förberedda och hade rätt kompetens. De flesta hade påbörjat studier i svenska och ansökt om svensk legitimation. På en rekryteringsmässa i Aten och Thessa-loniki deltog tre av landstingets representanter, som själva kommer från Grekland, för att underlätta mötet med kandi-daterna. I början av juni examinerades 46 sjuk sköterskor vid Luleå tekniska universitet. Av dessa rekryterades 36 till Norrbottens läns landsting. Utöver detta tackade ytterligare 15 sjuksköterskor, som examinerats från andra universitet runt om i landet, ja till anställning inom landstinget.

Vårdnära service i fokus för konferensVårdnära service är en aktuell fråga inom de flesta regi-oner och landsting i landet. Många riktar blicken norrut eftersom Norrbottens läns landsting är ett av de landsting som kommit längst i arbetet. I slutet av maj samlades 15 av landets 20 landsting i Luleå för att delta i Vårdnära service -dagarna. Under våren fick också satsningen på vårdnära service 5,5 miljoner kronor i EU-stöd. Vårdnära service innebär att servicemedarbetare tar över uppgifter som måltidshantering, patienttransport och förrådspåfyll-ning från under- och sjuksköterskor som får mer tid för att ägna sig åt vårduppgifter. Målet med arbetssättet är också högre patientsäkerhet.

Pris för systematiskt förbättringsarbeteKompetenscentrum rehabilitering, Länsspecialitet Rehabiliteringsmedicin vid Sunderby sjukhus fick lands-

tingsfullmäktiges stipendium på 100 000 kronor för bästa förbättrings- och utvecklingsarbete i vården 2015. Läns-kompetenscentrum arbetar med utredning och rehabili-tering i sluten- och öppenvårdsrehabilitering. De har systematiskt och långsiktigt utvecklat verksamheten och uppnått högsta kvalitetsnivå enligt den internationella kvali tetsstandarden CARF. Det innebär att man har tydlig-gjort vårdprocesser och skapat ännu bättre förutsättningar för ett systematiskt fortlöpande förbättringsarbete, något som gett dem en stärkt position, såväl lokalt, nationellt som inter nationellt.

Nytt resurscentrum för litteraturLitteratur är ett av de prioriterade konstområdena i Norr-bottens kulturplan. Under 2015 startade etableringen, genom anställning av en projektledare för att bygga upp Norrbottens regionala litteraturresurscentrum. Arbetet kommer att ske i projektform inledningsvis med målet att centrat skall permanentas. Projektet startar hösten 2015.

Diskrimineringen av romer är utbredd i Sverige och resten av Europa. Regeringen har därför avsatt 58 miljoner till arbetet med romsk inkludering fram till 2019. Konfe-rensen ”Romsk inkludering”, som hölls den 22–23 april i Luleå, handlade om rätten till innanförskap och lockade 200 personer från hela landet inklusive demokrati- och kulturminister Alice Bah Kuhnke samt Erik Ullenhag, före detta integrationsminister. Arrangörer var Norrbottens läns landsting och Luleå kommun tillsammans med föreningen Romanikvinnans rätt i samhället.

11

Finansiell analys

Årets resultatLandstinget redovisar för 2015 ett negativt resultat med -240 miljoner kronor. Resultatet har dock påverkats positivt med 44 miljoner kronor till följd av att AFA försäkrings-styrelse återbetalat av 2004 års inbetalda premier.

Landstingets divisioner redovisar ett underskott på 349 miljoner kronor, vilket är en försämring med 69 miljoner kronor sedan 2014. Av detta resultat utgör 46 miljoner kronor ett underskott för hälsocentralerna inom Vårdvalet. Styrelse och fullmäktige har beslutat om ekonomiska hand-lingsplaner för att nå en ekonomi i balans. Åtgärder mot-svarande 146 mkr avseende 2015 är beslutade. Av dessa bedöms 74 miljoner kronor (50 procent) ha uppnåtts under året. Däremot har kostnader inom andra områden ökat bland annat på grund av det besvär liga bemanningsläget.

Verksamhetens kostnader och intäkterVerksamhetens nettokostnad består av verksamhetens intäkter minus verksamhetens kostnader och avskrivning-ar. Nettokostnaden finansieras med skatt, utjämning och generella statsbidrag. För att nå målet om en långsiktig och uthållig finansiering av verksamheten är det viktigt att verksamhetens nettokostnad över tid inte ökar mer än skatteintäkter och statsbidrag.

Under 2015 ökade nettokostnaden med 251 miljoner kronor (3,6 procent) samtidigt som skatter, statsbidrag och utjämning ökade med 107 miljoner kronor (1,6 procent). Nedan redogörs utfallet för landstingets största kostnader.

Personalkostnader och arbetad tid Personalkostnader har ökat med 2,7 procent från före-gående år. Om pensionskostnaderna exkluderas är ökning-en 3,8 procent. De avtalsenliga löneökningarna motsvarar 2,6 procent. Antalet arbetade timmar ligger högre än år 2014. Omvandlat till årsarbetare motsvarar denna ökning 63 årsarbetare vilket är en ökning med 1,0 procent när hänsyn tas till att antalet arbetsdagar har ökat med 3 dagar jämfört med 2014. Övertidskostnaden har ökat med 4,9 procent jämfört med föregående år.

Genomsnittliga antalet anställda har ökat med 87 per-soner. Av dessa är ökningen av tillsvidarean ställda 81 personer och vikarier och tillfälligt anställda 7 personer.

INHYRD PERSONAL Kostnaderna för inhyrd personal uppgår till 254 miljoner kronor vilket är en ökning med 55 miljoner kronor jämfört med 2014. Av kostnaderna avser 216 miljoner kronor läkare och 38 miljoner kronor övrig vårdpersonal. Kostnaderna för inhyrda läkare och övrig vårdpersonal har ökat med 39 respektive 16 miljoner kronor i jämförelse med föregående år.

Division Närsjukvård och Länssjukvård har ökat sina kostnader för inhyrd personal med 32 respektive 23 miljo-ner kronor.

Vid beaktande av kostnad för inhyrd personal måste hänsyn tas till att befattningarna normalt sett skulle vara bemannade av egen personal. För landstinget är merkost-naden skillnaden mellan vad det kostar att bemanna med egen respektive inhyrd personal.

PENSIONER Pensionskostnaderna är 25 miljoner kronor eller 4,1 procent lägre än 2014. Förändring av avsättning till pensioner exklusive ränta är 35 mkr lägre än före-gående år. Kostnaderna för utbetalda pensioner och den avgifts bestämda ålderspensionen är 10 miljoner kronor eller 3 procent högre än 2014.

Landstinget har under året bytt pensionsadministratör.

Övriga kostnader och intäkterSJUKRESOR Kostnaderna för sjukresor uppgår till 104 mkr. Jämfört med 2014 är det en ökning med 5 mkr eller 5 procent. Kostnaden för taxi står för drygt hälften av sjukresekostnaderna och även för hälften av kostnads-ökningen. Detta förklaras bland annat av att det saknats taxiavtal i Kiruna, samt ett dyrare taxiavtal för Gällivare från och med 2015. Snittlängden per resa är lite längre och antalet resor har ökat något. Indexuppräkningen ligger på en fortsatt låg nivå, endast 0,6 procent. Samordningspro-centen ligger på samma nivå som 2014 (cirka 45 %).

Kostnaden för flyg och tåg har ökat med 16 procent (2 mkr) vilket framförallt är en volymökning. Även kostnaden för resor med komfortbussarna har ökat med 16 procent (0,5 mkr). Däremot har kostnaderna för resor med egen bil och buss minskat med 8 procent (1,2 mkr). Höjda egenavgifter från 1 maj för egen bil och buss med samma belopp för alla färdsätt är en trolig förklaring till varför dessa minskar.

LÄKEMEDEL Kostnaderna för läkemedel fortsatte att öka för andra året i rad. Kostnadsutvecklingen drivs i grunden av en åldrande befolkning och att allt fler sjukdomar är behandlingsbara med läkemedel. Ökningen härrör fram-för allt från användningen av nya dyra läkemedel och att effekten av tidigare års kostnadsminskande patentutgångar avtagit.

Under året sågs fortsatt stora kostnadsökningar för dyra läkemedel inom ett antal terapiområden, till exempel reumatoid artrit och närliggande inflammatoriska sjuk-domar, ögonsjukdomar, strokeprofylax vid förmaksflim-mer, hepatit C, skelleftesjukan samt flertalet cancersjuk-domar. Priskonkurrens till följd av patentutgångar inom läkemedel som befrämjar blodbildningen och läkemedel mot luftvägssjukdomar fortsatte att bidra till kostnads-minskningar för landstinget. Det utökade nationella och regi onala samarbetet åstadkom ett mer kontrollerat införande av flera nya dyra läkemedel. Följden blev ett mer jämlikt införande av viktiga läkemedel samt även en

12

prispress gentemot läkemedelsföretagen. Ett exempel är läkemedel för behandling av hepatit C.

Den totala kostnaden för läkemedel uppgår till 886 mkr, vilket är en ökning med 52 mkr eller sex procent jämfört med 2014. Totalt ökade läkemedel på recept med 49 mkr eller 8 procent och läkemedel som ges till patienterna vid länets sjukhus ökade med 3 mkr eller 1 procent. Den störs-ta enskilda kostnadsökningen kan ses för läkemedelsbe-handling vid hepatit C. Landstingen har erhållit statsbidrag för att täcka kostnaderna för hepatit C-behandlingar som motsvarar 33 Mkr under året 2015. Landstingets kostnader för läkemedel motsvarar 11 procent av landstingets totala kostnader.

RIKS- OCH REGIONSJUKVÅRD2013 (mkr) 2014 (mkr) 2015 (mkr) 2015-2014

förändring %

NUS 338,0 358,0 378,0 5,6 %

Karolinska 31,3 30,8 26,3 -14,6 %

Akademiska 25,7 15,5 26,8 72,9 %

Sahlgrenska 17,2 25,9 30,0 15,8 %

Övriga 58,6 70,9 67,1 -5,4 %

Totalt 470,8 501,1 528,2 5,4 %

Landstinget köper högspecialiserad vård utanför länet framför allt vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå (NUS). Dessutom köps vård bland annat från Karolinska sjukhuset, Akademiska sjukhuset och Sahlgrenska uni-versitetssjukhuset. Kostnader för riks- och region sjukvård uppgår till 528,2 mkr vilket är en ökning med 5,4 procent jämfört med 2014.

Kostnader för köpt vård vid NUS har ökat med 20 mkr varav 0,8 mkr är hänförligt till skillnader mellan åren vad avser reserverade belopp vid årsbokslut för ej fakturerade vårdtillfällen och fakturerade kostnader.

Ökningen vid NUS avser säväl sluten- som öppenvård.

En ny ersättningsmodell från och med 2015 innebär att cirka 50 procent betalas som fast ersättning till NUS och resten som rörlig debitering. En ökning av antalet vård-tillfällen återfinns inom främst neurokirurgi. Samtidigt uppvisas färre vårdtillfällen vid klinikerna kvinnosjukvård, neurologi, onkologi och ortopedi. Sammantaget har totala antalet vårdtillfällen minskat med 2,8 procent. Förklaringen till kostnadsökningen ligger i att antalet dyra vårdtillfällen, så kallade ytterfall, har ökat med 36 procent vid NUS.

Köpt vård vid Karolinska, Akademiska och Sahlgrenska sjukhusen avser högspecialiserad vård som kan variera kraftigt mellan åren. Kostnader vid Akademiska sjukhuset har ökat och avser bland annat barnkirurgi och öron. Kost-nadsökningen vid Sahlgrenska sjukhuset förklaras av fler hjärt- och lungtransplantationer inom internmedicin.

Köpt vård hos övriga vårdgivare avser köp av rättspsyki-atrisk vård och ersättning för norrbottningarnas besök på vårdcentraler och andra sjukhus utanför länet.

SKATTEINTÄKTER OCH STATSBIDRAG Storleken på skatte intäkterna för respektive år påverkas av befolkning-ens storlek, sysselsättningsnivå och lönenivå.

Skatterna ger 2015 ett underskott mot budget på 16 miljoner kronor beroende på en mer negativ ekonomisk utveckling än vad som antogs hösten 2014. Generella statsbidrag och utjämning ger ett underskott mot budget på 18 miljoner kronor. Förklaringen är att inkomstutjämnings- och kostnadsutjämningsbidragen blev vardera 4 miljoner kronor lägre än budget eftersom endast preliminära belopp fanns vid budgettillfället. Regleringsavgiften blev 18 miljoner kronor högre än budget bland annat på grund av decemberöverenskommelsen mellan riksdagspartierna.

För läkemedelsstatsbidraget gäller en vinst- och förlust-delningsmodell mellan staten och landstingen. Då läke-medelskostnaderna ökat mer än vad som antogs i överens-kommelsen erhåller lanstingen en kompensation som för Norrbottens del är 8 mkr.

13

FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER De finansiella intäkterna har minskat med 50 mkr jämfört med 2014. Minskningen förklaras till viss del av det låga ränteläget vilket har inneburit mindre ränteintäkter. Minskningen beror också på lägre realisationsvinster från pensions-portföljen än föregående år. Utdelningen från fonder är däremot högre än 2014.

De finansiella kostnaderna har ökat med 9 mkr i jäm-förelse med 2014. Skillnaden beror främst på en högre ränta på pensionsskulden, men räntekostnader har också påverkats positivt av att lanstinget löst en revers.

Likvida medel och kortfristiga placeringarLikvida medelLandstingets likvida medel består av banktillgodo havanden inklusive handkassor. Förändringar i likvida medel beror på nettot av de in- och utbetalningar som sker till och från landstinget. Räntan från likvida medel påverkar både landstingets resultat och saldot på likvida medel positivt. Om landstingets resultat före finansiella poster är nega-tivt kommer det på sikt innebära att tillgången till likvida medel minskar.

Landstinget har som mål att upprätthålla en likviditets-reserv som omfattar minst 10 procent av landstingets nettokostnader, vilket innebar att målet för likviditeten 2015 var 695 mkr. Med likvidreserv avses behållningen på landstingets koncernkonto inklusive checkkredit. Vid årets slut uppgick saldot för likvida medel, exklusive bolag och checkkredit, till 989 mkr vilket var 294 mkr högre än målet.

Staten betalade 2015 ut flera stora statsbidrag före års-skiftet, som tidigare år likvidmässigt reglerats nästkom-mande år. Trots detta har likvida medel minskat med 524 mkr. Detta förklaras av att landstinget under året, avsatt 150 mkr till pensionsfonden samt betalt en revers på 162 mkr till Landstingens ömsesidiga försäkrings bolag. Detta har sammanlagt minskat de likvida medlen med 312 mkr. Därutöver påverkar det negativa resultatet likviditeten.

Kortfristiga placeringar Landstinget har sedan 1997 långsiktigt avsatt medel för att möta framtida pensionsutbetalningar. Landstinget har fem externa förvaltningsuppdrag avseende den långsiktiga kapitalförvaltningen. Förvaltningsuppdraget innebär en fullmakt att fatta löpande placeringsbeslut enligt lands-tingets fastställda finanspolicy.

Vid utgången av året bestod den totala portföljen av 22 procent aktiefonder och 78 procent räntefonder. Avkast-ningen återinvesteras löpande i respektive fond. Mark-nadsvärdet på portföljen uppgår till 2 591 miljoner kronor, vilket är 194 miljoner högre än i december 2014.

Den totala värdeförändringen för portföljen 2015 är 1,8 procent, vilket är 1 procentenheter lägre än index. Värde-förändringen på aktier är 6,6 procent, 3,9 procent enheter lägre än index. Värdeförändringen på räntebärande papper är 0,1 procent, samma nivå som index. I december 2014 beslutades att avsätta 100 mkr till pensionsfonden och under 2015 har det beslutats om avsättning med ytterligare 50 mkr. Avsättningarna har under året genomförts.

Återlån av pensionsmedelLandstingets totala pensionsförpliktelser uppgick vid års-skiftet till 7 414 mkr. Rådet för kommunal redovisning har definierat begreppet återlån som skillnaden mellan totala pensionsförpliktelser och förvaltade pensionsmedel enligt marknadsvärde. Pensionsmedlen är lägre än pensionsför-pliktelsen, vilket innebär att landstinget använt pensions-medlen till investeringar och den löpande verksamheten.

Den totala pensionsskulden minskade med 123 mkr och marknadsvärdet på pensionsfonden ökade med 194 mkr.

Landstingets pensionsmedelsförvaltning, mkr

2015 2014

Pensionsförpliktelse (balansräkning, avsättning) 2 375 2 232

Pensionsförpliktelse (balansräkning, avvecklings-reserver) 1 6

Pensionsförpliktelse (ansvarsförbindelse) 5 038 5 299

Summa förpliktelser inklusive löneskatt 7 414 7 537

Pensionsfond, bokfört värde 2 554 2 282

Pensionsfond, marknadsvärde 2 591 2 397

Återlån 4 823 5 140

Pensionsfond, orealiserad avkastning 35 115

Pensionsfond, realiserad avkastning 124 153

Realiserad och orealiserad avkastning på Pensionsfonden, % 6,1 11,2

SoliditetSoliditeten (eget kapital i förhållande till totala tillgångar) mäter betalningsförmågan på lång sikt. Den genomsnittliga soliditeten för landstingssektorn 2014 var, enligt bland-modellen, 20 procent.

Soliditet i landstinget, 2011-2015, procent

2015 2014 2013 2012 2011

Soliditet enligt blandmodellen 35 37 39 43 43

Soliditet enligt fullfonderings-modellen -46 -45 -50 -46 -53

Av tabellen framgår att landstinget vid utgången av 2015 inte finansierar sina tillgångar med egna medel (negativ soliditet) om hänsyn tas till hela pensionsförpliktelsen.

Investeringar Landstingsfullmäktige har för året beviljat en ram för investeringar på totalt 353 mkr. Under året har lands - tinget investerat totalt 248 mkr. Investeringarna är för-delade på 99 mkr fastigheter, 143 mkr i inventarier, 6 mkr immateriella tillgångar samt erhållit 7 mkr i statligt investeringsbidrag.

Investeringar i fastigheter i egen verksamhet uppgår till 81 mkr och för externa hyresgäster till 18 mkr. In- vesteringar i fastigheter för egen verksamhet avser bland annat perifer angiolaboratorium samt urolog-mottagning vid Sunderby sjukhus, personalboende i Gällivare och nytt ställverk vid Gällivare sjukhus samt ombyggnad av Björkskatans hälsocentral. Investeringar i fastigheter för externa hyresgäster utgörs av om- och tillbyggnation av Gällivare sjukhus till äldreboende där också ett statligt investeringsbidrag har erhållits under 2015 på 7 mkr.

14

Årets gjorda investeringar i inventarier fördelas på 69 mkr i medicinteknisk utrustning, 10 mkr i IT-utrustning, 39 mkr i hjälpmedel för funktionshindrade och 16 mkr i övriga inventarier samt 1 mkr i konst. På gående arbeten som ännu inte är klassificerade till typ av investering mot-svarar 9 mkr.

Investeringar i immateriella tillgångar består av ett nytt medicintekniskt informationssystem för akutliggare.

Driftredovisning per sektor Landstingets verksamhet redovisas dels per division, dels per sektor. Sektorsindelningen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för att möjliggöra jäm förelser mellan landsting och regioner oberoende av organisatorisk indelning. Se även tabell på sidan 56 ”Nettokostnad för Norrbottens läns landsting, kr/per invånare” samt relationen till riksgenomsnittet.

Verksamhetens nettokostnader 2015 ökade med 3,6 procent jämfört med föregående år. Tabellen nedan visar nettokostnadsutvecklingen per sektor.

Driftredovisning per sektorFörändring

procent2015 2014Primärvård 1 408 1 392 1,1 %

Somatisk vård 3 968 3 793 4,6 %

Psykiatrisk vård 534 503 6,2 %

Tandvård 168 164 2,4 %

Övrig hälso- och sjukvård 601 570 5,4 %

Utbildning och kultur 169 166 1,8 %

Trafik och infrastruktur 85 85 0,0 %

Regional utveckling 50 61 -18,0 %

Politisk verksamhet 66 64 3,1 %

Summa 7 049 6 789 3,7 %

Landstingsinterna ränteintäkter -88 -85 3,5 %

Pensionsutbetalningar avseende pensionsförmåner intjänade tom 1997 263 260 2,1 %

Verksamhetens nettokostnad enligt resultaträkningen 7 224 6 973 3,6 %

Kostnadsminskningar mellan åren återfinns inom sek-torn regional utveckling vilket beror på lägre kost nader för projekt samt uppdrag att göra kostnads reduktion.

Kostnadsökningen återfinns främst inom sektorerna somatisk vård, psykiatrisk vård, tandvård, politisk verk-samhet samt övrig hälso- och sjukvård. Ökade kostnader för läkemedel, sjuktransporter, riks- och regionsjukvård samt inhyrda förklarar kostnadsökningarna. Tandvårdens ökning förklaras med lägre intäktsvolym och därmed mindre bidrag att täcka fasta kostnader.

Balanskravet, god ekonomisk hushållning och framtiden Landstinget ska enligt kommunallagen ha en ekonomi i balans, det vill säga intäkterna ska överstiga kostnaderna. Uppkommet underskott ska regleras senast tredje året efter det att underskottet uppkommit. Om det finns syn-nerliga skäl kan fullmäktige besluta att sådan reglering inte ska göras.

Balanskravsutredning (mkr) 2015 2014 2013

Årets resultat enligt resultaträkning -240 -37 -117

Avgår samtliga realisationsvinster från anläggningstillgångar - - -9

Orealiserade förluster i värdepapper 2

Årets resultat efter balanskravs-justeringar -238 -37 -126

Synnerliga skäl, sänkt diskonteringsränta på pensionsskuld - - 241

Årets balanskravsresultat -238 -37 115

Balanskravsunderskott från tidigare år -37 - -

Summa -275 -37 115

Balanskravsunderskott att återställa -275 37 -

Landstingsstyrelsen har fastslagit att beslutade åtgärder under 2015 ska genomföras och hälso- och sjukvårds-divisionerna ska nå målet om en kostnadseffektiv verk-samhet. Övriga verksamheter och uppdrag ska ytterligare minska kostnaderna med 1,6 procent under 2016. Totalt ska landstingets verksamheter reducera kostnaderna med 245 mkr till och med 2018. Trots anpassningen till lägre kostnadsnivå föreligger en obalans. Intäkterna täcker inte kostnaderna och intäktsutvecklingen är lägre än kost-nadsutvecklingen. Fullmäktige har därför beslutat om en skattehöjning med 1,16 kr till 11,34 kr från och med 2016. Under förutsättning att åtgärderna ger förväntad effekt möjliggörs ett återställande av balanskravsunderskotten från 2014 och 2015 (totalt -275 mkr) och ett positivt resul-tat med 2 procent, 150 mkr, prognostiseras år 2018.

15

Balanserad styrning

I en demokratiskt styrd organisation är det både natur-ligt och nödvändigt att politiska beslut ger genomslag i verksamheten. Landstinget arbetar med balanserad styr-ning som fokuserar på det som är strategiskt viktigt. Det innebär att verksamheten beskrivs, planeras och följs upp utifrån fem perspektiv:

! Medborgare – inriktat på välfärd till medborgarna ! Verksamhet – inriktat på effektivitet och kvalitet i

verksamheten ! Kunskap och förnyelse – inriktat på utveckling,

innova tioner och långsiktig förnyelse! Medarbetare – inriktat på utveckling av med arbetarna ! Ekonomi – inriktat på kontroll och skötsel av lands-

tingets ekonomi

En gemensam modell för planering och uppföljning används. Strukturen bidrar till att alla ser sin roll i ett större sammanhang.

Samma modell används på alla nivåer, såväl inom det politiska systemet som i verksamheterna. På så sätt skapas en tydlig logik i styrningen från politik till verksamhet.

Landstingsfullmäktige har inom respektive perspektiv fastställt två strategiska mål. Utifrån dessa fastställer styrelsen framgångsfaktorer, indikatorer och mått för måluppfyllelse. Målen ska ses som styrande, är högt ställ-da och finns inom områden med förbättringspotential. I vissa fall är målen långsiktiga vilket innebär att de sträck-er sig längre fram i tid, målet ska då ses som en förväntad utveckling på sikt.

Medborgare

Strategiska mål:

Nöjda medborgare

Sveriges bästasjälvskattade hälsaår 2020

Medarbetare

Strategiska mål:

Attraktiv arbets givare

Aktivt medarbetar-skap

Verksamhet

Strategiska mål:

En effektiv verksam-het med god kvalitet

Helhetsperspektiv med människan icentrum

Ekonomi

Strategiska mål:

Ekonomi som gerhandlingsfrihet

Ekonomi som intebelastar kommandegenerationer

Kunskap och förnyelse

Strategiska mål:

Konkurrenskraftigregion

Långsiktig för nyelse

De fem perspektiven

16

Mål och måluppfyllelser

MedborgarePerspektivet MEDBORGARE avser landstingets arbete för norrbottningarnas välfärd, ett rikt och utvecklande liv.

Landstings full­mäktiges strategiska mål

Landstings­styrelsens delmål

Framgångsfaktorer Indikator Mått för måluppfyllelse

Måluppfyllelse per december

Utveckling

Nöjda medborgare Högt förtroende för verksamheten

Dialog och tydlig information gör norrbottningen delaktig och ger kunskap om landstingets uppdrag, verksamhet och prioriteringar

Andel som uppger att de har tillgång till den sjukvård de behöver

Öka k gm f

Andel med stort förtroende för hälso centraler/motsvarande

Öka k gm g

Andel med stort förtroende för sjukhusen Öka k im i

Andel som uppfattar att vården ges på lika villkor

Öka k gm f

Goda livs miljöer Medveten användning av förhåll-ningssätt som bidrar till attraktiva och hälsosamma livsmiljöer, inkluderande demokrati, gröna miljöer, kollektivtrafik, miljövänliga transporter, såväl som miljöer som bidrar till ett rikt kultur och friluftsliv och som underlättar hälsosamma levnadsvanor

Andelen ekologiska livsmedel i mat till patien-ter och besökare i landstingets verksamheter

40 % år 2020 i

Koldioxidutsläpp från landstingets verksamheter

Minskning med 20 % 2020 jämfört med 2005 f

Andel som har lågt socialt deltagande Minska k im i

Resenärerna bedömer sammanfattningsvis nöjdhet med kollektivtrafiken som fyra eller fem på femgradig skala

80 % g

Kulturinstitutionerna har verksamhet i länets 14 kommuner

100 % i

Sveriges bästa självskattade hälsa

En jämlik och jämställd hälsa

Hälsofrämjande förhållningssätt finns väl inarbetade i verksam-heten

Tidigt förebyggande arbete prioriteras

Fokus på barns och ungdomars livsvillkor och levnadsvanor samt särskilt psykisk hälsa i befolkningen

Självskattad hälsa (kön) Sveriges bästa 2020 k im i

Självskattad hälsa (kön, utbildningslängd) Minskade skillnader:

Förgymnasial utbildning k gm f

Gymnasial utbildning k gm f

Eftergymnasial utbildning k fm g

Psykisk hälsa (ofta ledsen, nedstämd Gy år 1, kön)

Understiga 3 % 2020 f fp i

Andel 4-åringar med övervikt eller fetma (kön) Understiga 10 % 2020 f fp f

Andel kariesfria 19-åringar* Nå genomsnittet i riket flickor 67 %, pojkar 65 %

f fp i

Verksamhet riktade till barn och unga Särskilda satsningar för att stärka unga i

*dvs, inte har några kariesskador utanför tuggytorna

Målet har uppnåtts Målet har delvis uppnåtts Målet har inte uppnåtts

i Förbättring f Oförändrat g Försämring

17

Sammanfattande måluppfyllelse för MedborgareNöjda medborgare Med insatser för attraktiva livsmiljöer, nöjdhet med kollek-tivtrafiken och förtroende för verksamheten blir medborg-arna nöjda. För att få nöjda medborgare måste deras förväntningar på attraktiva livsmiljöer vara kända. Under året har en vision för all verksamhet inom landstinget arbetats fram utifrån de medborgardialoger på temat att-raktivitet som genomfördes inom ramen för Kraftsamling 2011-2015. Visionen är Tillsammans för Norrbotten – bästa livet, bästa hälsan och den styr de insatser som görs för attraktiva livsmiljöer. Därmed är förutsättningarna för nöjda medborgare goda.

Resenärernas nöjdhet med kollektivtrafiken når inte riktigt inte det uppsatta målet. Länet ligger dock även i år högst i landet avseende resenärers nöjdhet med kollektiv-trafiken enligt Kollektivtrafikbarometern.

När det gäller förtroende för landstingets hälsocentraler de senaste fyra åren ligger länet relativt stabilt på runt 60 procent med mycket eller ganska stort förtroende. Förtro-endet för länets sjukhus ligger på ca 70 procent, vilket är i nivå med riket.

Sveriges bästa självskattade hälsaMålet är att norrbottningarna ska ha Sveriges bästa själv-skattade hälsa 2020, må bra och leva ett långt liv på ett sätt som gör att medellivslängden ökar. Hälsoutvecklingen i Norrbotten är överlag positiv på så vis att människor

lever längre, dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar har minskat, allt fler barn får en tobaksfri livsstart samt att färre ung domar och vuxna röker och dricker alkohol. Trots det så är länet långt från att nå målet om bästa självskattade hälsan i riket.

Prognosen för länets nyfödda pojkar visar att de har den lägsta förväntade medellivslängden i riket. Genom förändrade levnadsvanor, livsvillkor samt medi- cinska insatser har dödligheten i hjärt- och kärlsjuk- domar minskat under de senaste decennierna i riket, vilket också ökat medellivslängden. Norrbottens län har fortfarande ett jämförelsevis stort utrymme för förbättring vad gäller minskad dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar, framförallt bland män, vilket förklarar en lägre medellivs-längd i länet. Det finns fler med ohälsosamma levnadsva-nor i länet än i riket. Andelen med fetma och övervikt är högre i länet och framförallt män visar en negativ utveck-ling över tid.

Utbildningsnivå har en stark koppling till levnadsvanor till de högre utbildades fördel. Invånarna i kommunerna i länet visar stora skillnader i hälsa och levnadsvanor. För att uppnå en jämlik hälsa och goda levnadsvanor behöver både länets avvikelser från riket samt de inomregionala skillnaderna minska.

Medborgarna visar ett kraftigt stöd för att hälso- och sjuk vården ska fortsätta att stärka sitt hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete.

Högt förtroende för verksamhetenMedborgarnas förtroende för landstingets verksam heter mäts sammanfattat genom att följa

! hur tillgänglig vården upplevs vara! hur stort förtroende befolkningen har för hälso-

centraler och sjukhus! samt i vilken utsträckning vården ges på ”lika villkor”.

När det gäller förtroende för länets hälsocentraler de senaste fyra åren, så ligger länet relativt stabilt på runt 60 procent med mycket eller ganska stort förtroende. Kvinnors förtroende har minskat något till 56 procent. För-troendet för länets sjukhus ligger på runt 70 procent, vilket är i nivå med riket.

Drygt hälften av länets män och knappt hälften av länets kvinnor upplever att sjukvården är jämlik och ges utifrån behov, vilket också är i enlighet med riket. Tre av fyra norrbottningar upplever att de har tillgång till den vård de behöver, ingen skillnad mellan män och kvinnor, en siffra som är något lägre än riksgenomsnittet. Upplevelsen av att ha tillgänglig vård skulle enligt medborgarna i länets norra och östra delar vara bättre om restiden var kortare. Med-borgarna i länets södra och mittersta delar skulle uppleva bättre tillgänglighet till vården om vänte tiderna var kortare.

Goda livsmiljöerNöjdhet med kollektivtrafikenLänstrafiken i Norrbotten har under de senaste fem åren varit bäst i landet vad gäller resenärernas nöjdhet liksom allmänhetens nöjdhet. Även 2015 är Norrbotten ett av de

län som får höga betyg av allmänheten/rese närerna. Resul-tatet kommer från Kollektivtrafikbarometern, som är en branschgemensam kvalitets- och attityd undersökning.

Målet är att minst 80 procent av resenärerna ska bedöma sin sammanfattningsvisa nöjdhet med kollektivtrafiken som fyra eller fem på en femgradig skala. År 2014 var den sammanfattande nöjdheten för Länstrafiken i Norr-botten 60 procent bland allmänheten och nöjdheten bland rese närerna 88 procent vilket är knappt tio procenten heter högre jämfört med rikets genomsnitt.

I Kollektivtrafikbarometern intervjuas 100 länsbor via telefon varje månad med frågor om nöjdhet men också om sina resvanor med olika färdmedel. De som intervjuas är 15-75 år, både de som använder kollektivtrafiken och de som inte gör det.

Insatser för hållbart resandeUnder året har landstinget fattat beslut som ska öka möj-ligheten till hållbart resande för medborgarna i länet. Bland annat vill landstinget engagera sig för att skapa långsiktiga förutsättningar för etablering av persontrafik på Haparan-dabanan och en förbindelse till det finska järnvägsnätet. För att minska CO2-utsläppen och bidra till klimatmålen inom transportsektorn har beslut tagits om fossilfritt driv-medel för busstrafiken längs Norrlandskusten.

Kraftsamling 2011-2015 gav en breddad syn på tillväxtI februari avslutades projektet Kraftsamling 2011-2015 som kom att bli en mötesplats för dialog med norrbottningar om vad som är viktigt för Norrbottens utveckling och livsmiljö

18

Den breda insamlingen av tankar, åsikter och idéer har le-gat till grund för landstingets nya vision men också till fyra framtidsbilder i form av mål och strategier inom områdena unga, jämställdhet, mångfald och integration.

Infrastruktur för kultur i hela länetUnder 2015 har arbetet fortsatt med att bygga en långsik-tigt hållbar infrastruktur så att kultur både kan erbjudas och skapas i alla delar av länet. De egna institutionerna – Norrbottensmusiken, Norrbottens länsbibliotek och Norrbottens museum – har under året nått målet om verk-samhet i alla länets kommuner.

Norrbottensmusiken har avtal med alla kommuner i Norrbotten, vilka under året köpt totalt 277 konserter, varav en majoritet till skolan. Länsbiblioteket sam ordnar och leder den gemensamma organisationen Biblioteken i Norrbotten vilken omfattar Länsbiblioteket och länets 14 folkbiblioteksverksamheter. Länsbiblioteket ansvarar också för drift av de för kommunerna länsgemensamma webbresurserna Bibblo.se och Polarbibblo.se. Norrbottens museum har en bred verksamhet i länets kommuner som under året innefattat till exempel arkeologiska undersök-ningar, bebyggelseantikvariska och etnologiska dokumen-tationer, konsultationer med kommuner i samband med detaljplanearbete, utveckling av den nya Norrbottensut-ställningen, skolprogram, lånematerial till skolor, före-drag, utställningar och workshops med pedagoger.

Under året har dialoger med de cirka 70 organisationer som ansöker om verksamhetsbidrag genomförts. Här åter-finns bland annat hela folkbildningen med studieförbund och folkhögskolor, institutioner som Norrbottens teatern, Ájtte Fjäll- och samemuseum, Silvermuseet, Dans i Nord och Sámi Teáhter. Även en mängd länsövergripande kultur organisationer ansöker om och mottar verksamhets-bidrag, som till exempel Riksteatern Norrbotten, Folkets hus och parker med flera. Verksamhetsbidragen möjliggör för medborgarna i Norrbotten att både få ta del av och själva skapa kultur.

Turné- och arrangörsstöd utgör också en mycket viktig faktor för att scenkonst ska nå ut i länet, inte minst till barn och unga. En översyn av arrangörsmodeller inleddes under våren 2015 med syfte att utreda vilka insatser som behövs för att förbättra turnéverksamhet och arrangör-skap i Norrbotten. Utredningens slutsatser och förslag till insatser presenterades i november 2015 i samband med länsteatrarnas nationella höstmöte på Norrbottensteatern. Beslut om nästa steg fattas tidigt 2016.

En jämlik och jämställd hälsaHälsoutfallSCB:s årliga befolkningsprognos visar att Norrbottens län fortfarande ligger långt ner bland länen i riket vad gäller förväntad medellivslängd vid födseln (2010-2014). Prog-nosen för medellivslängden, som baseras på hur dödlig-heten ser ut idag, visar att framförallt männen i länet lig-ger dåligt till jämfört med övriga Sverige. Länets ny födda pojkar har den lägsta förväntade medellivslängden i riket. En nyfödd pojke i Hapa randa förväntas leva i genomsnitt 8 år kortare än en pojke född i Danderyd.

Hög hjärt-kärldödlighet bland mänLänet har flera kommuner där männen hör till gruppen med lägst medellivslängd i riket. Trots det har den för väntade medellivslängden ökat för båda könen. Ök-ningstakten har dock varit högre bland kvinnorna i länet som under de senaste åren också knappat in på riket. Norrbotten är det län som har störst skillnad mellan könen vad gäller förväntad medellivslängd. Kvinnorna i Norr-botten förväntas leva i upp till 5 år längre än männen.

Ökningen av medellivslängden under de senaste de-cennierna i Sverige förklarar SCB framförallt med den minskade dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar.

Norrbottens län har enligt Vården i siffor 2015 och Socialstyrelsens statistik fortfarande ett jämförelsevis stort utrymme för förbättring vad gäller minskad dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar, framförallt bland män, vilket förklarar en lägre medellivslängd i länet. Hjärt- och kärlsjuk domar kan bekämpas genom förändrade levnadsvanor, livsvillkor eller medicinska insatser. Förekomsten av hjärt- och kärlsjukdom som dödsorsak är starkt kopplat till utbild-ningsnivå, till de lägre utbildades nackdel. Skillnaden i medellivslängd mellan grupper med förgymnasial och eftergymnasial utbildning har ökat under de senaste decennierna och skillnaden är dryga 5 år i livslängd (SCB).

Fortsatt vanligare med övervikt och fetma i länet Fetma återfinns bland de fem främsta riskfaktorerna för förlorade friska levnadsår enligt WHO och är tillsammans med övervikt kopplade till en rad hälso problem, med ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, stroke,

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

Källa: www.socialstyrelsen.se (Dödsorsaksregistret)

0

50

100

150

200

250

300! Norrbotten, män! Riket, män

! Norrbotten, kvinnor! Riket, kvinnor

Hjärt- och kärlsjukdomar som dödsorsak över tid, befolkning 0-74 år.Norrbottens län jämfört med riket, män och kvinnor.

Arje

plog

Kiru

na

Hap

aran

da

Bod

en

Pite

å

Öve

rtorn

eå

Kal

ix

Arv

idsj

aur

Älv

sbyn

Paj

ala

Gäl

livar

e

Lule

å

Jokk

mok

k

Öve

rkal

ix

LÄN

ET

RIK

ET

! Flickor ! Pojkar

Källa: SCB

70

72

74

76

78

80

82

84

86

Förväntad medellivslängd pojkar och flickor födda 2010-2014 i Norrbottens län

19

rörelseorganen samt vissa cancerformer, exempelvis tjocktarmscancer. Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor (2012-2015) visar att 62 procent av männen i länet samt 46 procent av kvinnorna i åldern 16-84 år är överviktiga eller lider av fetma. Motsvarande siffror på riksnivå är 56 procent av männen och 41 procent av kvin-norna. En ökning ses framförallt bland män med övervikt. Åren 2009-2012 hade 43 procent av männen övervikt och åren 2012-2015 var siffran 47 procent. Kvinnorna ligger på en stabil nivå. Att vara överviktig eller lida av fetma är mindre vanligt bland personer med högre utbildning jämfört med de med lägre utbildning.

Genom barnhälsovården görs mätningar av övervikt och fetma hos 4-åringar. Mätningen för år 2014 visar att knappt 18 procent av flickorna och drygt 10 procent av pojkarna lider av övervikt eller fetma. Landstinget har som mål att andelen 4-åringar med övervikt eller fetma ska understiga 10 procent.

Flickorna ligger i regel högre ända till årskurs 4, då pojkarna går om i andel med övervikt och fetma och fortsätter sedan att dra ifrån, för att sedan vid vuxen ålder ligga betydligt högre. I gymnasiet lider 30 procent av gymnasiepojkarna samt 20 procent av gymnasieflickorna av övervikt eller fetma (Skolsköterskornas hälsosamtal, NLL) vilket är betydligt högre än rikets 16-åringar, där flickor ligger mellan 5 och 15 procent och pojkar mellan 8 och 18 procent (Undersökningarna av levnadsförhållan-den ULF/SILC, SCB).

Självskattad hälsa lägre i länet än i riketMåttet självskattad hälsa ger tillsammans med medellivs-längd en övergripande bild av hälsans utveckling i befolk-ningen. Medellivslängd och självskattad hälsa har också visat sig hänga ihop så att personer med hög självskattad hälsa ofta har längre livslängd enligt årsrapporten Folk-hälsan i Sverige 2012, Folkhälsomyndigheten.

I Norrbotten är det 71 procent av männen och 68 procent av kvinnorna som skattar sin hälsa som bra eller mycket bra år 2012-2015, vilket är betydligt lägre än genomsnittet i riket (75 respektive 70 procent). Jämfört med år 2011-2014 är det ingen större skillnad för länet, en knapp ökning för både kvinnor och män. Relativt sett har dock mäns och kvinnors självskattade hälsa förbättrats mer i Norrbotten än i riket. Kvinnors självskattade hälsa ligger i båda mät ningarna några procentenheter lägre än männens men så är också mönstret för riket.

När det gäller barn och unga, visar skolsköterskornas elevhälsosamtal att de allra flesta elever mår bra och trivs i skolan om än det finns skillnader både beroende på kön och årskurs. I årskurs fyra är andelen som mår bra hela 96 procent bland flickor och 95 procent bland pojkar. Sedan minskar dock andelen med stigande årskurs och könsskill-naderna framträder successivt. I årskurs sju är andelen flickor och pojkar som mår bra 87 respektive 95 procent, och i årskurs ett på gymnasiet 77 respektive 92 procent. Att andelen flickor som uppger att de mår bra sjunker stadigt efter årskurs fyra har setts i alla mätningar sedan hälsosamtalets start, liksom att pojkars välmående håller sig relativt stabilt mellan årskurs fyra och sju, men sedan också sjunker till årskurs ett på gymnasiet. Andelen flickor som mår bra i gymnasiet har alltid varit betydligt lägre än pojkarnas under alla mätningar. Skillnaden har dock aldrig varit så stor som vid den senaste mätningen, då hela 15 procentenheter skiljer mellan flickors och pojkars välmå-ende. Det senaste läsåret 2014/15 stärker också den redan tidigare anade nedåtgående trend bland gymnasieflickornas välmående, med den hittills lägsta uppmätta siffran.

TandhälsaMunhälsan har stadigt förbättrats hos barn och ungdomar de dryga 30 år som folktandvården följt hälsoutveckling-en. På 1980-talet hade 40 procent av länets fyraåringar erfarenhet av karies och nu är andelen under åtta procent. För Norrbottens 19-åringar har medeltalet lagade tänder minskat från över tio till under tre. Frisktandvårdsavtalen bidrar till att fler unga vuxna behåller sin regelbundna

! Övervikt pojkar ! Övervikt flickor ! Fetma

0

5

10

15

20

25

-06 -07 -08 -09 -10 -11 -12 -13 -14 -06 -07 -08 -09 -10 -11 -12 -13 -14

Utveckling av övervikt och fetma bland fyraåringar i Norrbottens län år 2006–2013

Källa: Barnhälsovården, NLL

2009

-201

2

2010

-201

3

2011

-201

4

2012

-201

5

2009

-201

2

2010

-201

3

2011

-201

4

2012

-201

5

Kvinnor

56

58

60

62

64

66

68

70

72

74

76! Norrbotten ! Riket

Män

Källa: www.folkhalsomyndigheten.se (Undersökningen ”Hälsa på lika villkor”)

Andel i befolkningen 16-84 år i Norrbottens län samt riket med god självskattad hälsa över tid

Årskurs 4 Årskurs 7 Gymn år 1 Årskurs 4 Årskurs 7FLICKOR POJKAR

Gymn år 1

! 2006/2007 ! 2007/2008 ! 2008/2009 ! 2009/2010! 2010/2011 ! 2011/2012 ! 2012/2013 ! 2013/2014 ! 2014/2015

Källa: Skolsköterskornas hälsosamtal, NLL.

0

20

40

60

80

100

Utveckling av andelen elever som för det mesta mår mycket bra eller bra i Norrbottens län, %

20

kontakt med tandvården. Bland vuxna har allt fler alla tänder i behåll och andelen äldre med avtagbara proteser har minskat kraftigt de senaste tjugo åren.

Sexuell hälsa Under 2000-talet ökade antalet klamydiafall i hela landet, så även i Norrbotten. Det är i åldersgruppen 15-29 år som större delen av fallen återfinns. Efter toppnotering för länet år 2006 har antalet klamydiafall långsamt gått ner eller hållits någorlunda konstant ända till 2012 då en ökning återigen sågs som inte återfanns för riket. År 2015 hade Norrbottens län 369 fall per 100 000 invånare. Jämförbara siffror för riket var 357 fall per 100 000 män och kvinnor.

LevnadsvanorBättre levnadsvanor bland personer med högre utbildning Hälsans fördelning är inte jämlik. Socioekonomiska för-hållanden och levnadsvanor är faktorer som påverkar häl-san och skillnader ses mellan kön och kommuner. Högut-bildades längre medellivslängd har en av sina förklaringar i just skilda levnads vanor jämfört med lågutbildade (SCB) och i Norrbotten skiljer sig levnadsvanorna bland annat i hur mycket frukt och grönsaker man äter, fysisk aktivitet samt stillasittande (Hälsa på lika villkor, 2012-2015)

Rökning Perioden 2012-2015 uppger 10 procent av männen och 11 procent av kvinnorna att de röker dagligen. En antydan till minskning kan ses jämfört med åren 2009-2012. ”Daglig rökning” ligger ungefär i nivå med riket och är betydligt vanligare bland män och kvinnor med lägre utbildning än personer med hög utbildning.

Alkohol När det gäller alkoholriskbruk ligger både männen och kvinnorna i länet bättre till än riket. År 2012-2015 har 16 procent av männen och 12 procent av kvinnorna i länet en riskkonsumtion av alkohol vilket är på samma nivå som mätperioden 2011-2014. Män med förgymnasial och gymnasial utbildning har minskat sin riskkonsumtion av alkohol under perioden 2010-2015. Män med eftergymna-sial utbildning ligger på en stabil nivå. Kvinnor med eftergymnasial utbildning har ökat sin riskkonsumtion något. Riskkonsumtion har minskat bland kvinnor i övriga utbildningsgrupper.

Stillasittande fritid16 procent av männen och 11 procent av kvinnorna i Norrbotten har en stillasittande fritid, det vill säga rör sig mindre än 10 minuter om dagen. Det är samma nivåer som år 2010. Det är dubbelt så vanligt att ha en stillasittande fritid bland personer med förgymnasial utbildning jämfört med personer med eftergymnasial utbildning.

Fysisk aktivitetÅr 2012-2015 uppgav 65 procent av de tillfrågade norr-bottningarna att de är fysiskt aktiva minst 30 minuter om dagen. Det är i paritet med riket. Män är något mer aktiva än kvinnor, 67 procent av männen jämfört med 63 procent av kvinnorna. Män har ökat sin aktivitet något över tid. Det är betydligt vanligare bland män och kvinnor med hög re utbildning att vara fysiskt aktiva jämfört med dem med läg-re utbildning. Kvinnor med kort utbildning har minskat sin fysiska aktivitet över tid. År 2010 var 61 procent av kvin-norna med kort utbildning fysiskt aktiva minst 30 minuter om dagen. År 2015 var 54 procent fysiskt aktiva.

Frukt och grönsakerI Norrbotten äter män och kvinnor mindre frukt och grönsaker jämfört med riket i genomsnitt. Åren 2012-2015 uppgav en av sju män att de äter frukt och/eller grön saker minst tre gånger om dagen samt en av fyra kvinnor i Norr-botten. Det är ingen skillnad jämfört med årsmedeltalet de fyra senaste mätperioderna. Att äta frukt och grönsaker är nästan dubbelt så vanligt bland kvinnor med högre ut-bildning jämfört med bland kvinnor med lägre utbildning. Bland män är skillnaderna mindre mellan de med högre och de med lägre utbildning.

Barns och ungdomars levnadsvanorDet årliga hälsosamtalet i skolan visar att flickor och pojkar ökar läskdrickandet med stigande årskurs. Pojkar-na ligger dock hela tiden på en högre nivå och ökar ännu tydligare med åldern. I gymnasiet dricker knappt var fjärde flicka och närmare varannan pojke läsk minst tre gånger i veckan. Andelen som motionerar minst tre gånger i veckan minskar dessutom med stigande årskurs. Enligt rapporten Öppna jämförelser folkhälsa är övervikt och fetma starkt kopplat till för lite fysisk aktivitet samt för högt energiin-tag (som ofta sker genom sötade drycker) vilket stämmer väl med utfallet hos unga i Norrbotten.

Med stigande årskurs ökar också tiden som barn och ungdomar spenderar framför TV, dator eller mobil på sin fritid. Hälsosamtalen visar att en av tre gymnasie - elever i länet dagligen sitter 5 timmar eller mer på sin fritid med TV, dator eller mobil. I vissa kommuner är det dock ännu högre.

En positiv utveckling ses i länet och riket vad gäller ungdomars bruk av alkohol och tobak som ligger lägre än på länge.

En bredare syn på hälso- och sjukvårdDet har blivit allt viktigare att utveckla hälso- och sjuk-vården mot en ökad hälsoorientering, för att förbättra hälso- och sjukvårdens effektivitet och för att minska

Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män

Källa: www.folkhalsomyndigheten.se (Undersökningen ”Hälsa på lika villkor”)

0

5

10

15

20

25

30

Riskkonsumenter alkohol fördelat på kön och utbildningsnivå, 2010–2015 ! 2010 ! 2011 ! 2012 ! 2013 ! 2014 ! 2015

Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning

21

skillnader i hälsa mellan olika grupper av medborgare. Hälso- och sjukvården har en bred kontaktyta mot befolk-ningen. När en patient vänder sig till hälso- och sjukvården ska personen, när så är lämpligt, ges upplysningar om metoder för att förebygga sjukdom eller skada. Inriktning-en är att förbättra hälsan bland patienter, medarbetare och befolkningen.

Inom landstinget pågår en förstärkning av arbetet med att utveckla sjukdomsförebyggande och hälso främjande insatser inom den egna verksamheten. Enligt enkätunder-sökningen Vårdbarometern är 8 av 10 norrbottningar positiva till förebyggande behandling med fokus på levnads vanor. Ett viktigt verktyg i detta arbete är de natio-nella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande arbete inom sjukvården som kom under slutet av 2011. Arbetet ska in-riktas på rutiner och stöd som sjukvård en kan arbeta efter vid möten med patienter. Det innebär att bredda synen på vården och att inte endast fokusera på sjukdomsbehand-lande åtgärder. Exempel på metoder som används inom hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande hälso- och sjukvård i Norrbotten är hälsosamtal bland 30-, 40-, 50- och 60-åringar, fysisk aktivitet på recept, tobaksavvänjare och kostrådgivning.

Antalet hälsosamtal har dock minskat. Denna minsk- ning kan delvis bero på bemanningsläge samt att hälso-samtalen är avgiftsbelagda sedan maj 2015. Under perioden januari-december 2015 genomfördes sammanlagt 836 hälsosamtal, under samma period året före hade 2000 hälsosamtal genomförts.

Tobaksfri DuoNorrbottens läns landsting arbetar tillsammans med kommunerna och skolorna med Tobaksfri Duo – en veten skapligt utvärderad kontraktsmetod som hjälper ungdomar att hålla sig tobaksfria. Tobaksfri Duo startade i Norrbotten 2009 och idag finns metoden i alla kommuner på mellan- och högstadiet samt på två gymnasieskolor. Viljan att skriva kontrakt på gymnasiet är hög. Som exem-pel skrev 68 procent av eleverna i årskurs 1 på Tornedals-skolan i Haparanda kontrakt då Tobaksfri Duo introducera-des under 2015.

SAM-projektetEtt 3-årigt pilotprojekt, SAM-projektet, startade 2014 i Boden och Haparanda. Projektet fokuserar på metoder för att främja psykisk hälsa bland barn och unga och redan halvvägs in i projektet har positiva resultat kommit fram. Projektet har lett till ökad kunskap om barns och ungas psykiska hälsa och stärkt samverkan inom pilotkommunerna. Projektet har också stöttat implemen- teringen av generella metoder för att främja psykisk hälsa.

De senaste resultaten från projektet visar ett tydligt trendbrott vad gäller ungas psykiska hälsa i Hapa randa. Där har andelen elever som i årskurs 1 på gymnasiet uppger att de ”alltid eller ofta är ledsna och nedstämda” minskat från 9,5 procent till 1,5 procent. Arbetet utvär-deras kontinuerligt i syfte att ta fram en välfungerande arbetsmodell som kan spridas i länet.

22

Folkhälsopolitisk strategiUnder året inleddes arbetet med att revidera den folkhälso-politiska strategin från 2007. Arbetet sker i bred samver-kan med regionala och kommunala aktörer. Ambitionen är att strategin ska bli ett verktyg för ett systematiskt folkhälsoarbete som i förlängningen leder till en förbättrad folkhälsa i länet. Den reviderade strategin förväntas vara färdig under 2017.

Förebygga självmordI Norrbotten sågs under 2014-2015 en ökning av antalet självmord. Det var 57 personer tog sitt liv under året som gick, vilket kan ställas mot snittet på 43 personer per år under de senaste fem åren. Självmord är genom hela livs-cykeln nästan dubbelt så vanligt bland män som kvinnor, men trenden bland unga är att flickorna står för ökningen. Särskilt utsatta riskgrupper är människor med psykisk ohälsa, HBT-personer och utlandsfödda.

Ökningen av självmord kan ses som en följd av den ökade psykiska ohälsan i stort. Detta talar också för att sjukvården inte ensam kan vända trenden. Norrbottens läns landsting gör just nu stora satsningar på att före- bygga psykisk ohälsa och självmord, att skapa trygga vårdövergångar mellan psykiatrin och andra vårdnivåer och att stärka kompetensen i primärvården. För att nå målet att ingen ska behöva ta sitt liv, bör de förebyggande arbetet intensifieras på alla nivåer där landstinget, skol-orna, polisen, räddningstjänsten och hela civilsamhället samarbetar.

Hälsopromenad för seniorer och om seniorers hälsaNorrbotten har en åldrande befolkning och det är viktigt att arbeta förebyggande för fler friska år.

I samband med Norrbottens hållbarhetsvecka SEE initierade landstinget, tillsammans med biblioteken i länet, en hälsopromenad med ett livsviktigt budskap. Syftet med hälsopromenaden var att stimulera länets seniorer till rörelse och samtidigt fördjupa kunskaperna om fysisk hälsa, psykisk hälsa, kultur och hälsa, sexuell hälsa och tandhälsa – ur ett seniort perspektiv. Totalt arrangerades 48 hälsopromenader i 13 av länets kommuner.

”Vänd på vanorna”En markör för god hälsa är ett högt intag av frukt och grönt och bra matvanor. Vänd på vanorna är en tre-stegskampanj där landstinget, i samarbete med skolan, livsmedel sbranschen och idrottsrörelsen, arbetar för att förbättra barns och ungas kunskaper om vikten av goda och regelbundna måltider. Kampanjserien är framtagen tillsammans med norrlandslänen.

Norrbotten är bland de län som har lägst fruktkonsum-tion i riket. I kampanjen Frukt gör dig glad – godis gör dig sur samarbetade landstinget med förskoleklasser i länet samt med livsmedelsbranschen som sponsrat med fruktcheckar med syfte att förstärka elevernas ”gröna” aktiviteter.

Kampanjen Mjölk gör dig glad – läsk gör dig sur start ade i mars. Bakgrunden är att läskdrickandet för-dubblats på 15 år samtidigt som mjölkdrickandet minskat. Under 2015 inleddes ett samarbete med Norrmejerier inom ramen för denna kampanj. Sista kampanjen genom-fördes i november/december och handlade om vikten av goda och regelbundna måltider, Ät dig pigg och glad – ät dig slö och sur.

23

# Målet har uppnåtts $ Målet har delvis uppnåtts " Målet har inte uppnåtts i Förbättring f Oförändrat g Försämring

VerksamhetPerspektivet VERKSAMHET är inriktat på effektivitet och kvalitet i arbetsmetoder och processer.

Landstings-fullmäktiges strategiska mål

Landstings-styrelsens delmål

Framgångsfaktorer Indikator Mått för måluppfyllelse

Målupp-fyllelse per december

Utveckling

En effektiv verksamhet med god kvalité

En jämlik och kvalitativt likvär-dig verksamhet

Oskäliga skillnader i medicinska resultat beroen-de på geografi eller kön ska inte förekomma

Sjukvård med hög kvalité erbjuds inom rimlig tid på rätt vårdnivå

Variabler för medicinska resultat i ÖJ jämfört med föregående mätning1

Minskande skillnader

Variabler avseende kön och geografi för medicinska resultat1

Minskande skillnader

Diabetes: Andel diabetiker typ 2 (i primärvård) som når mål för blodtryck5

Öka km

Hjärt: Dödlighet inom 28 dagar efter infarkt1 Minska k #m #

Stroke: Dödlighet inom 28 dagar efter stroke1 Minska k "m "

Cancer: Andel 5-års överlevnad i kolorektal-cancer (tjocktarmscancer)1

Öka k #m #

Cancer: Andel 5-års överlevnad i kolorektal-cancer (ändtarmscancer)1

Öka k #m #

Palliativ vård: Andel brytpunkts samtal1 Öka k #m $

Palliativ vård: Andel smärtskattning i livets slutskede1

Öka k #m #

Andel med minst två ohälsosamma levnads-vanor, per kön, geografiskt område

Minskade skillnader

k "m "

All verksamhet är tillgänglig, anpassad efter behov och väl kommunicerad

Antal enheter som ger tid i handen Öka

Specialiserad vård, andel genomförda besök, 60 dagar eller kortare (faktisk väntetid)

80 %" g

Specialiserad vård, andel genomförda behand-lingar, 60 dagar eller kortare (faktisk väntetid)

80 %" g

Andel genomförda undersökningar - MR - 60 dagar eller kortare (faktisk väntetid)

80 % " iAnvändning av 1177, telefoni (lätt att komma fram på telefon)

90 % k "m "

Användning av Mina vård kontakter (MVK), andel i befolkningen som har konto

50 %" i

Andel sjukhus med tillgång till Digital Live Arena:s kulturutbud

100 %" f

Bred användning av distansvård Andel hälsocentraler i glesbygd där bedömning av patient inom akut omhändertagande kan ske på distans med sjukhus i länet

100 %$ f

Andel akutmottagningar på sjukhus där bedöm-ning av patient kan ske på distans med annat sjukhus i länet

100 %" f

Antal kliniker på sjukhus som erbjuder möjlighet till planerad mottagning på distans3

Öka" f

En säker och kunskapsstyrd verksamhet

Verksamheterna har identifierade och dokumen-terade huvudprocesser

Antal dokumenterade processer samt målsatta enligt vårdkompassen

Öka Närsjv $Länssjv $

Andel med minst två ohälsosamma levnads-vanor

Understiga 25 % år 2022 " i

Antal läkemedelsgenomgångar per tertial Högre antal än tertial 3 år 2013

k #m #

Antal läkemedelsberättelser per tertial Högre antal än tertial 3 år 2013

k #m #

Andel 80 år och äldre med riskfyllda läke-medelsinteraktioner per år5

Lägre än 2 % km

Andel vårdrelaterade infektioner hos inne-liggande patienter

< 5 % k "m "

Avvikelser används strukturerat för att ytterligare förbättra verksamheten

Patientsäkerhetsarbetet präglas av ett riskföre-byggande förhållningssätt

Andel vårdrelaterade trycksår hos inne liggande patienter

0 % k "m "

Antal fallskador i samband med vård och behandling

0 k " gm " i

Riskanalyser Ökat antal risk-analyser " g

6 Avser endast faktiskt väntetid

ggiiiiiiifiiff

iiii

ggig

ii

if

24

Sammanfattande måluppfyllelse för Verksamhet En effektiv verksamhet med god kvalitetMålen nås när det gäller förbättrad överlevnad i hjärtinfarkt, cancer och indikatorer inom den palliativa vården. Överlevna-den i stroke når inte målen utan är något sämre jämfört med tidigare. Överlevnaden i hjärtinfarkt inom 28 dagar är högre i Norrbotten än riket i övrigt och cancervården uppvisar också bättre resultat än riket. Kvalitetsindikatorerna inom den pallia-tiva vården uppvisar däremot lägre nivåer än övriga landet. Generellt har länet högre dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar.

Tillgängligheten inom den specialiserade vården har för-sämrats och målen nås inte. Tillgängligheten till primärvård ligger på en hög och stabil nivå. Antalet konton i 1177 ökar stadigt men målen nås ännu inte.

I länet pågår ett implementeringsprojekt för att öka användningen av distansvård. Tillämpningar inom akut om-händertagande och planerad verksamhet ska utvecklas och successivt införas under 2016.

Målen nås inte när det gäller patientsäkerhetsområdet och resultaten har i många fall försämrats jämfört med tidigare. Dock nås målen inom läkemedelsområdet och utvecklingen är positiv vilket tyder på ökad säkerhet inom det området.

Sammantaget pekar resultaten på att landstingets förmå-ga att möta medborgarnas behov utvecklas i rätt riktning. Fortsatta förbättringar krävs inom flera områden, särskilt när det gäller tillgänglighet till den specialiserade vården.

Helhetsperspektiv med människan i centrumMål som speglar samverkan och personcentrerad vård nås delvis. För år 2015 finns resultat av nationell patientenkät inom primärvård. Mätningen gjordes under hösten och då tillfrågades norrbottningarna efter läkarbesök. Deltagande hälsocentraler i länet fick ett gott betyg vad gäller bemö-tandet, men resultaten visar att patienterna är mindre nöjda med kontinuitet och koordinering, något som visar sig även nationellt. Det finns relativt stora skillnader mellan hälsocen-traler när det gäller denna aspekt. Stabil personalbemanning är en framgångsfaktor och där behövs förbättringar. Mål för oplanerade återinskrivningar nås inte och resultaten har försämrats något.

De sammanvägda resultaten inom helhetsperspektivet är relativt goda. Förbättringar krävs däremot för att åstadkom-ma bättre kontinuitet och koordinering av vården.

En jämlik och kvalitativt likvärdig verksamhetAnvändning av 1177 via telefon och e-tjänster1177 Vårdguiden är en nationell sjukvårdsrådgivning via internet och telefon. Kännedom om möjligheten att ringa 1177 i Norrbotten har ökat bland både kvinnor och män. Däremot är upplevelsen av hur lätt det är att komma fram när man ringer 1177 i stort sett oförändrad jämfört med föregående år. Bland män upplever 81 procent att det är

lätt att komma fram på telefon. Mot svarande andel för kvinnorna är 80 procent.

Via 1177 Vårdguidens e-tjänster kan patienten på ett enkelt sätt logga in och få kontakt med vården via web-ben – dygnet runt. Antalet inloggningar i e-tjänsterna på 1177 ökar stadigt och motsvarar nu cirka 18 procent av norrbottningarna. Även antalet ärenden som kommer in via e-tjänsterna ökar från år till år.

Landstings-fullmäktiges strategiska mål

Landstings-styrelsens delmål

Framgångsfaktorer Indikator Mått för måluppfyllelse

Målupp-fyllelse per december

Utveckling

Helhetsperspektiv med personen i centrum

God samverkan internt och externt

Strategiska allianser och samverkansgruppe-ringar bidrar till att utveckla kompetens, god kvalité och effektiva verksamheter

Samverkansgrupperingar J/N f

Oplanerade återinskrivningar i slutenvård inom 30 dagar

10 % minskning jämfört med föregående år

i

Undvikbar slutenvård2

Antal branschråd på Naturbruksgymnasierna 7 i

Personcentre-rad hälso och sjukvård och kundorienterad service

Alla individer får ett gott bemötande och ges information efter behov

Patienter/närstående/kunder ska rutinmässigt involveras för att utveckla verksamheten

Patienter känner sig delaktiga i sin egen vård och behandling

Nya arbetssätt som skapar mervärde tas tillvara

Variablerna nedan avseende kön och geografi:Respekt och bemötande4 Minskade

skillnader

Delaktighet och involvering4 Minskade skillnader

Information och kunskap4 Minskade skillnader

Kontinuitet och koordinering4 Minskade skillnader

1 Öppna jämförelser – period till och med 2013. Se avsnitt ”En jämlik och kvalitativt likvärdig verksamhet” Norrbottens läns landstings årsredovisning 2014.

2 Socialstyrelsen har inte redovisat någon specificering av indikatorn

3 Projektet: Breddinförande av vård på distans inom NLL.

4 Nationell patientenkät (NPE) genomförs samtidigt av alla landsting och regioner och koordineras av Sveriges kommuner och lands-ting. Primärvårdsmätning sker under hösten. Under 2015 har ett helt nytt koncept för enkäten arbetats fram där fokus nu ligger på att mäta patientupplevelse istället för patienttillfredsställelse. Resultaten går inte att jämföra med föregående år. För övriga mätningar se avsnitt Individcentrerad hälso och sjukvård och kundorienterad service Norrbottens läns landstings årsredovisning 2014.

5 Utgår eftersom måttet ej längre finns med i Öppna Jämförelser.

Målet har uppnåtts Målet har delvis uppnåtts Målet har inte uppnåttsi Förbättringf Oförändratg Försämring

Verksamhet (forts.)

25

För att möta behovet av ökad tillgänglighet till vården samt öka förutsättningarna att aktivt medverka i sin vård försöker landstinget få användandet av 1177.se och dess e-tjänster att öka. En strategi för arbetet med invånartjäns-ter är beslutad och en handlingsplan för att uppfylla målen är under framtagande. Viktiga insatser är information till invånare, interna utbildningar samt att utveckla attraktiva e-tjänster som skapar mervärde.

Landstinget deltar i det nationella arbetet med att ut-veckla nya e-tjänster för invånare, till exempel Journal via nätet.

Medicinska resultat i jämförelser med riketÖppna jämförelser är lättillgängliga och överskådliga jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effekti-vitet. Jämförelserna görs av Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i samverkan med huvud-männen och resultaten publiceras på webbplatsen Vården i siffror, vardenisiffror.se. För att veta om Norrbottens läns landsting når målet ”En jämlik och kvalitativt likvärdig verksamhet”, mäts skillnader i medicinska resultat jämfört med övriga landet. Resultat redovisas för den senaste mät-ningen som kan avse 2013 eller 2014.

HJÄRTA Inom hjärtsjukvården mäts dödlighet inom 28 dagar efter hjärtinfarkt. Resultatet i senaste mätningen 2012-2014 är för kvinnorna i Norrbotten bättre (24,9 %) jämfört med kvinnorna i riket (26,6 %). Även för män är resultatet i Norrbotten något bättre (27,9 %) jämfört med männen i riket (28,3%). För kvinnor och män har det dock skett förbättring jämfört med tidigare mätning som skedde 2009-2011, det vill säga dödlig heten har minskat för båda könen.

Dödlighet inom 28 dagar efter hjärtinfarkt

KvinnorNLL

Kvinnorriket

MänNLL

Mänriket

2009-2011 28,4 % 27,5 % 29,2 % 29,1 %

2012-2014 24,9 % 26,6 % 27,9 % 28,3 %

STROKE Inom strokevården mäts dödlighet inom 28 dagar efter sjukhusvårdad förstagångsstroke. För kvin-nor i Norrbotten är 2014 års resultat (17,7 %) i stort sett oförändrat från tidigare mätning 2013 (17,3 %). För män i Norrbotten har en försämring skett från tidigare mätning och för både kvinnor och män är resultaten i Norrbotten sämre än riket.

Dödlighet inom 28 dagar efter sjukhusvårdad förstagångsstroke

KvinnorNLL

Kvinnorriket

MänNLL

Mänriket

2013 17,3 % 15,0 % 15,3 % 14,7 %

2014 17,7% 15,2 % 17,5 % 14,3 %

Mätningarna visar att det finns en viss variation i dödlighet efter stroke mellan landstingen. Denna kan ha flera orsaker: Skillnader i bakgrundsfaktorer såsom annan sjuklighet, sociala faktorer, slumpmässiga avvikelser samt befolkningens benägenhet att söka vård. Vårdrelaterade faktorer kan vara avståndet till akutsjukvård, ambulans-

verksamhetens effektivitet och det akuta omhändertag-andet på sjukhus.

PALLIATIV VÅRD Inom palliativa vården mäts andel patient er som fått brytpunktssamtal och andel patienter som fått smärtskattning under livets slutskede. Jämfört med tidigare mätning har andelen som fått brytpunkts-samtal i Norrbottens läns landsting ökat från totalt 50,5 procent under 2013 till 51,5 procent 2014. Motsvarande siffra för riket under 2014 var 56,6 procent och skillnader-na jämfört med riket har ökat. Sett till kön så har andelen brytpunktssamtal ökat för kvinnor från tidigare mätning (från 49,7 till 50,8 %), dock är resultatet sämre jämfört med riket. För män är det ingen större förändring från tidi-gare mätning, men även här är resultatet sämre än riket.

Andel patienter som fått brytpunktssamtal

KvinnorNLL

Kvinnorriket

MänNLL

Mänriket

2009-2011 49,7 % 53,7 % 51,3 % 54,1 %

2012-2014 50,8 % 56,5 % 51,4 % 56,8 %

Den totala andelen som fått smärtskattning i livets slutskede har ökat mellan 2013 och 2014, men andelen är ändå lägre jämfört med riket, se tabell nedan. För kvinnor har andelen som fått smärtskattning ökat från 22,7 till 26,3 procent och för män från 23,9 till 27,1 procent. Dock är resultaten för båda könen sämre än rikets resultat.

Andel patienter som fått smärtskattning under livets slutskede

KvinnorNLL

Kvinnorriket

MänNLL

Mänriket

2013 22,7 % 28,6 % 23,9 % 28,1 %

2014 26,3 % 35,8 % 27,1 % 34,2 %

Införande av vård på distansFör att främja god hälsa och erbjuda tillgänglig och jämlik vård för länets invånare oavsett var man bor, pågår ett projekt med att införa vård på distans. Både landstingets verksamheter och patienterna vinner på en ökad användning av distansvård. I projektform arbetas det med att hitta en passande typ av distans överbrygg - ande teknik för att skapa effektiva arbetssätt i vården. Tekniken ska testas och utvecklas både inom akut om-händertagande och planerad vård, och införas successivt under 2015 och 2016.

Under 2015 har projektet arbetat inom området akut omhändertagande. Deltagande verksamheter är Kalix Närsjukvårdsområde (Överkalix, Övertorneå, Haparanda hälsocentraler samt Kalix akutmottagning). Arbetet har omfattat behovsanalys av teknisk utrustning, framtagande av arbetsinstruktioner, installation av teknisk utrustning samt utbildningsinsatser. Användning av dessa lösningar har fortgått under hösten och ska utvärderas inför beslut om breddinförande inom landstinget.

Distansvård inom den planerade mottagningsverksam-heten är också under införande. Här deltar Överkalix, Haparanda och Övertorneå hälsocentraler samt Kompe-tenscentrum rehabilitering och Ortopedikliniken vid Sunderby sjukhus.

26

Tillgänglig vårdVårdgarantin ingår i Hälso- och sjukvårdslagen och Patientlagen. Den innebär inte att man har rätt till en viss vård, däremot att man har rätt att få vård inom en viss tid. När det gäller den specialiserade vården har Norrbotten valt att sätta kortare tidsgränser som mål än vad den natio-nella vårdgarantin föreskriver.

LANDSTINGETS MÅL Primärvården ska erbjuda kontakt i telefon eller 0 på plats samma dag.

Om läkarbesök inom primärvården behövs, ska 7 det erbjudas inom högst sju dagar.

Efter beslut om remiss/vårdbegäran ska ett 60 besök inom den planerade speciali serade vården erbjudas inom högst 60 dagar.

Efter beslut om behandling ska denna påbörjas 60 inom högst 60 dagar.

KONTAKT SAMMA DAG Under året har telefontillgänglig-heten i primärvården varierat något. Andelen besvarade telefonsamtal har varierat mellan som lägst 83,1 procent (januari) och som högst 91,7 procent (mars).

BESÖK INOM SJU DAGAR Andelen patienter som får sitt läkarbesök i primärvården inom vårdgarantins sju dagar ligger i snitt på 93 procent.

BESÖK INOM SPECIALISTVÅRD INOM 60 DAGARI mars var tillgängligheten inom 60 dagar högst med 73,8 procent. För riket var motsvarande siffra 79,6 procent. Norrbottens resultat för 2015 ligger under rikssnittet.

BEHANDLING INOM SPECIALISTVÅRD INOM 60 DAGARUnder januari månad genomfördes 69,6 procent av opera tionerna/åtgärderna inom den specialiserade vården i Norrbotten inom 60 dagar vilket var högre än rikets genomsnitt. Tio månader under året hade Norrbotten sämre resultat än genomsnittet i riket. I december månad genom-fördes 63 procent av operationerna/åtgärderna inom den specialiserade vården i Norrbotten inom 60 dagar, motsva-rande siffra i riket var 74 procent.

KÖNSUPPDELAD FAKTISK VÄNTETIDSSTATISTIKMed faktisk väntetid avses den tid som gått mellan beslut om remiss för första besök eller beslut om behandling, till den dag detta sker eller påbörjas.

Tabellen nedan visar andel av samtliga genomförda besök/behandlingar i specialistsjukvården för kvinnor respektive män som fick besök respektive behandling inom 60 dagar per 2015. Resultatet visar att fler kvinnor än män får komma på besök inom 60 dagar. 67,4 procent av kvinnorna i Norrbotten genomförde ett första besök inom 60 dagar till skillnad mot männen där 62,7 procent genom-förde ett besök. När det gäller genomförda behandlingar så är det även där fler kvinnor än män som genomförde operation/åtgärd. Faktisk väntetid besök/behandling 2015

Besök inom 60 dagar, Norrbotten*

Operation/åtgärd inom 60 dagar, Norrbotten*

Kvinnor 67,4 % 67,0 %

Män 62,7 % 65,7 %

Totalt (män och kvinnor sammanräknat) 65,4 % 66,4 %

*Pga att väldigt få landsting/regioner har möjlighet att redovisa könsuppdelade väntetider finns inget riksgenomsnitt att jämföra med.

Mars AprilJan Feb Juli AugMaj Juni Nov DecSep Okt0

20000

40000

60000

80000

100000

Telefontillgänglighet i primärvården Norrbotten, januari-december 2015

� Totalt antal samtal� Antal besvarade samtal

0

3000

6000

9000

12000

15000

Läkarbesök i primärvården Norrbotten, januari-december 2015

� Läkarbesök (exkl PvV*)� Antal läkarbesök inom 7 dgr

* PvV = Patientvald väntan

Mars AprilJan Feb Juli AugMaj Juni Nov DecSep Okt

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Besök inom specialiserad vård inom 60 dagar (faktisk väntetid), januari-december 2015, andel

� Riket � Norrbotten

Mars AprilJan Feb Juli AugMaj Juni Nov DecSep Okt

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Operationer/åtgärder, specialiserad vård inom 60 dagar (faktisk väntetid), januari-december 2015, %

� Riket � Norrbotten

Mars AprilJan Feb Juli AugMaj Juni Nov DecSep Okt

27

Tabellen nedan visar andel av samtliga genomförda läkarbesök inom primärvården som fick sitt läkarbesök inom vårdgarantins sju dagar i december 2015, för kvinnor respektive män. Resultaten redovisas uppdelat på kön respektive sammanräknat. Resultaten visar att det inte är någon skillnad mellan kvinnor och män som får komma på ett läkarbesök i primärvården inom sju dagar.

Genomfört läkarbesök inom 7 dagar inom primärvården per december 2015

Besök inom 7 dagar, Norrbotten*

Kvinnor 93 %

Män 93 %

Totalt (män och kvinnor sammanräknat) 93 %

*Pga att väldigt få landsting/regioner har möjlighet att redovisa könsuppdelade vänte tider finns inget riksgenomsnitt att jämföra med.

STIMULANSMEDEL FÖR BARN OCH UNGA MED PSYKISK OHÄLSA 2015Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har enats om stöd till riktade insatser för att förbättra vården och omsorgen för barn och unga med psykisk ohälsa. Överenskommelsen innehåller stimulansmedel som för-delas efter prestation. Landstingets beräknade tilldelning baserat på befolkningsandel var 5,1 miljoner kronor. För att kunna få del av dessa måste landstingen leva upp till två grundläggande krav som är utformade så att landsting och kommuner behöver samverka för att uppnå dem. En kommun eller ett landsting som inte uppfyller grundkraven kan inte ta del av de prestationsbaserade medlen.

Kraven för att landstinget skulle få ta del av presta-tionsersättning var att ha en tillgänglighet som innebar att minst 90 procent av barn och unga får ett första besök inom barn- och ungdomspsykiatrin inom 30 dagar samt att minst 80 procent ska få en fördjupad utredning eller behandling inom 30 dagar. Vidare att landstinget har minst en defini erad förstalinjeverksamhet som rapporterar in antal patient er som fått ett nybesök samt att landstinget rapporterar hur många samordnade individuella planer som upprättats för personer under 25 år och gjort en analys av behovet av sådana planer.

Vid avstämning nådde Norrbotten inte målen för tillgäng-lighetskraven varken avseende besök eller fördjupad utred-ning/behandling. Däremot uppfylldes rapporterings- och analyskraven och landstinget erhöll 5,2 miljoner kronor.

En säker och kunskapsstyrd verksamhetSäker vård I landstinget finns en strategi och en handlingsplan för patientsäkerhet. Målet är att minska antalet vårdskador ge-nom att systematiskt identifiera risker, omfattning och typ av vårdskador samt vidta åtgärder för att förebygga dessa.

AVVIKELSEHANTERINGSPROCESSEN Avvikelserapporte-ring är en viktig del i patientsäkerhetsarbetet. Att rapport-era avvikelser stimulerar till lärande och hjälper till att identifiera risker så att rätt förbättringsåtgärder kan vidtas. En fungerande avvikelsehanteringsprocess är en förutsätt-ning för ett effektivt patientsäkerhetsarbete och omfattar alla nivåer i organisationen.

Antalet registrerade avvikelser 2015 ligger lägre än tidigare år. Grafen visar registrerade händelser, tillbud och risker. Målet är att varje ärende ska handläggas inom 60 dagar, vilket under 2015 upp fylls till 45 procent. Resulta-tet pekar inte på någon förbättring utan ligger ungefär som tidigare år. Flest avvikelser ses inom kategorin vård- och behandling följt av information och kommunikations-överföring.

VÅRDSKADOR Med vårdskada menas när en patient drabbas av lidande, kroppslig eller psykisk skada/sjukdom eller dödsfall som hade kunnat undvikas om rätt åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjuk vården. Vårdskador delas upp i fyra skade områden beroende på allvarlighetsgrad. Vård skada som lett till patientens död är den allvarligaste.

Antalet vårdskador 2015 var totalt 565 och ligger unge fär i samma nivå som tidigare år. Den patientgrupp som dominerar kategorin dödsfall är patienter som begått självmord inom loppet av fyra veckor efter kontakt med hälso- och sjukvården.

201120102009 2012 2013 2014 20150

10

20

30

40

50

60

2008

Källa: Databasen Synergi feb 2016

Handläggning inom 60 dagar, %

Dödsfall Behandlingskrävande skada med

bestående men

Behandlingskrävande skada utan

bestående men

Ej behandligskrävande skada som

medfört obehag

! 2011 ! 2012 ! 2013 ! 2014 ! 2015

0

50

100

150

200

250

300

350

400

450

Källa: Databasen Synergi jan 2015

Vårdskador 2011-2015

20112010 2012 2013 2014 20150

500

1000

1500

2000

2500

3000

3500

4000

4500

5000! Antal registreringar

2009

Källa: Databasen Synergi feb 2016

Antal registerade patientrelaterade avvikelser 2009-2015

28

MARKÖRBASERAD JOURNALGRANSKNING I landstingets egenkontroll ingår journalgranskning och metoden som används kallas markörbaserad journalgranskning. Den innebär att journaldokumentation från ett slumpvis urval av avslutade sjukhusvårdtillfällen granskas och att typ och allvarlighetsgrad på identifierade skador/vårdskador kartläggs. Syftet med granskningen är att mäta förekom-sten av skador/vårdskador för att långsiktigt kunna följa resultaten av vårdskador och effekten av vidtagna före-byggande åtgärder eller förbättringsåtgärder. Norrbottens läns landsting har granskat journaler sedan 2013. Under 2015 granskades 70 slump vis utvalda journaler per månad fördelat över län ets sjukhus. Helårsresultat för 2015 tas ut våren 2016. Därför presenteras resultatet av 2014 års granskning i denna rapport.

De vanligast förekommande undvikbara vård skadorna 2014 var vårdrelaterade infektioner (VRI) och då främst urinväginfektioner, följt av blåsöverfyllnad och trycksår. Under första halvåret 2015 ses i stort sett samma resultat, dock visar trenden att pågående förbättringsarbete riktat mot vårdrelaterade urinvägs infektioner, blåsöverfyllnad och trycksår gett effekt. Ett förbättringsarbete för att förhindra felaktig läke medelshantering förväntas också ge positiva resultat.

Det är i ålderskategorin 85 år och äldre som vårdskador-na är mest förekommande. I den gruppen drabbas fler kvinnor än män av en vårdskada.

LEX MARIA-ÄRENDEN När en allvarlig händelse/vård-skada inträffar ska det bedömas om händelsen ska anmälas och utredas enligt föreskriften om lex Maria. En utredning ska bifogas anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Utredningen kallas för händelseanalys och är en fördjupad analys av händelseförloppet i syfte att utreda bakomliggande orsaker och hitta åtgärder som förhindrar en upprepning av liknande händelser. Antalet beslutade lex Maria-anmälningar 2015 är något färre jämfört med 2014. Fortfarande handlar en stor del av anmälningarna om självmord och antalet ärenden är flest vid kusten. Lex

Maria-anmälan är obligatorisk i de fall där personen begått självmord inom loppet av fyra veckor efter kontakt med hälso- och sjukvården.

VÅRDRELATERADE INFEKTIONER OCH FÖLJSAMHET TILL HYGIEN RUTINER SAMT KLÄDREGLERAndelen vårdrelaterade infektioner (VRI) mäts sedan 2008. Senaste punktprevalensmätning (PPM) för VRI och följsamhet till hygienpolicy genomfördes mars 2015. Varje vårdrelaterad infektion orsakar lidande för patienten och beräknas förlänga vårdtiden med i genomsnitt 4-5 extra vårddygn. Resultatet av vårens mätning visade en ökning av andelen VRI i landstinget och jämfört med riket.

Det är fler män än kvinnor som drabbas av en VRI vilket överensstämmer med rikets resultat.

Kirurgiska ingrepp och antibiotikabehandling är de områden där risken för att drabbas av en VRI är störst. Två riskområden har identifierats där Norrbotten ligger högre än riket i övrigt. Det är VRI i samband med urinkatetrar och centrala venkatetrar.

VRI är den största gruppen av vårdskador i landstinget och skadegruppen har inte minskat jämfört med 2013 och 2014. Resultatet i årets PPM-mätning överensstämmer med de resultat som framkommit i den markörbaserade journal-granskning som landstinget genomför varje månad.

I landstingets handlingsplan för patient säker het finns mål satta för VRI. Förbättringsarbete pågår i verksam-heterna mot vårdrelaterade urinvägsinfektioner och blås-överfyllnad.

En VRI kan överföras till patienter via personalens händer och kläder. För att minska denna risk mäts följsam-heten till basala hygienrutiner och klädregler varje månad sedan 2009. Mätningarna omfattar följsamhet vid hand-

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

Antal vårdskador 2014 jämfört med 2013 ! 2013 ! 2014

CVK

-rel

ater

ad in

fekt

ion

Alle

rgis

k re

aktio

n

Vent

ilato

r-ass

ocie

rad

pneu

mon

i

Svi

kt i

vita

la p

aram

etra

r

Org

ansk

ada

Trom

bos/

embo

li

Hud

skad

a el

ler y

tlig

kärls

kada

Reo

pera

tion

Blö

dnin

g, in

te i

sam

band

med

ope

ratio

n

Ann

an k

irurg

isk

kom

plik

atio

n

Clo

strid

ium

diffi

cile

-infe

ktio

n

Infe

ktio

n öv

rig

Läke

med

elsr

elat

erad

ska

da

Falls

kada

Pos

tope

rativ

sår

infe

ktio

n

Sep

sis

Pos

tope

rativ

blö

dnin

g/he

mat

om

Pne

umon

i

Övr

iga

skad

or

Tryc

ksår

kat

egor

i 2-4

Blå

söve

rfylln

ad UVI

Källa: Databasen Synergi jan 2016

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 201520140

10

20

30

40

50

60

70

80

90

Källa: Uppgifter från Chefläkarna med lex Maria ansvar

Antal lex Maria ärenden

VT 2

008

HT

2008

VT 2

009

HT

2009

VT 2

010

HT

2010

VT 2

011

HT

2011

VT 2

012

HT

2012

VT 2

013

HT

2013

VT 2

014

VT 2

0150

2

4

6

8

10

12

14! NLL ! Riket

Källa: SKL:s databas 2015

PunktPrevalensMätning Vårdrelaterade infektioner PPM-VRI2008-2015 Somatisk slutenvård, OBS-platser, %

29

tvätt, handdesinfektion, användning av handskar och användning av plastförkläde/skyddsrock/stänkskydd.

Resultatet visade att landstinget har en god följsamhet och håller ett resultat på drygt 70 procent för alla steg en. Desinfektion före rent arbete eller före handsk användning är det moment som behöver förbättras.

INFEKTIONSVERKTYGET Ett nationellt verktyg, Infektions-verktyget, har införts i landstinget. Verktyget ska underlätta registrering, bearbetning och återkoppling av information om vårdrelaterade infektioner och antibiotikaordinationer. Införande av infektionsverk tyget förväntas ge ökad följsam-het till rutiner för förebyggande åtgärder och till behand-lingsrekommendationer gällande antibiotikaordinationer. Infektionsverktyget är nu breddinfört i landstinget och integrerat med det Vårdadministrativa systemet (VAS).

TRYCKSÅR I landstinget är trycksår den tredje näst vanligaste vårdskadan och utgör 13 procent av upptäckta vårdskador. Nationella punkt prevalensmätningar (PPM) sker även gällande trycksår. Landstinget deltar i dessa mätningar. Markörbaserad journalgranskning genomförs också avseende trycksår för att mäta förekomsten och undersöka bakgrund/orsaker till att patienter drabbas av trycksår.

Resultatet av 2015 års trycksårsmätning visade att många patienter hade fler än ett trycksår. Äldre personer drabbas i större utsträckning och flest trycksår återfanns i kategori 1-2 vilket tyder på att de uppkommit under sjukhusvistelsen. Hälar och sittbensknölar är de vanligaste

ställen där trycksår uppstår. Samtidigt har endast 40 procent av riskpatienterna riskbedömts inom 24 timmar.

I landstinget pågår ett förbättringsarbete som fokuse-rar på trycksår och att implementera de evidensbaserade åtgärdspaket som finns. Resultaten följs extra noga under 2015-2016. Positivt är att andelen riskpatienter som fått förebyggande åtgärder insatta ökat jämfört med 2014, men de uppsatta målen i handlingsplanen för trycksår uppnåd-des inte trots förbättrade resultat.

FALL OCH FALLSKADOR Fallskador är en vanlig orsak till vårdskada hos äldre personer. Målet är att inga pati-enter ska falla och skada sig i samband med vård eller behandling.

Totalt är 283 registrerade fallavvikelser inrapporterade under 2015. Resultatet visar en ökning av antalet patien-ter som faller och skadar sig i samband med vård och behandling. Det är fler kvinnor än män som skad as. Fall i samband med att patienten ska gå på toaletten är en vanlig orsak. Alla fall ska rapporteras som en patientrelaterad avvikelse och särskilt viktigt är det att patienter med risk för fall identifieras tidigt så att förebyggande åtgärder omedelbart sätts in.

RISKANALYSER Syftet med riskanalyser är att identifiera och värdera risker och att hitta åtgärder som förebygger att patienter drabbas av vårdskador. Att analysera risker är ett proaktivt arbete. Sedan 2012 har utbildning i riskanalys pågått i omgångar inom landstinget. Landstingsövergrip-ande riskanalyser inför semesterperioden har genomförts sedan 2013. Under 2015 har 12 rapporterade riskanalyser genomförts.

Personcentrerad hälso- och sjukvård och kundorienterad serviceVårdnära serviceVårdnära service är ett pilotprojekt som har pågått sedan oktober 2014 och som fortsätter att utvecklas. Vårdnära service är också ett begrepp inom sjukvården, och innebär att servicepersonal, i stället för vårdut bildad personal, gör identifierade uppgifter så att vårdpersonalens tid frigörs till renodlad hälso- och sjukvård. Det kan till exempel handla om att hantera maten till patienterna på en avdelning eller bädda rent.

Under 2015 har projektet Vårdnära service utökats från sex till åtta avdelningar, vid två sjukhus i länet, med totalt

PP

M-B

HK

HT1

0

PP

M-B

HK

VT11

PP

M-B

HK

HT1

1

PP

M-B

HK

VT12

PP

M-B

HK

HT1

2

PP

M-B

HK

VT13

PP

M-B

HK

HT1

3

PP

M-B

HK

VT 1

4

PP

M-B

HK

VT 1

5

! Klädregler ! Korrekt alla steg! Hygienregler ! Målvärde

0

20

40

60

80

100

120

Resultat för PPM-mätning basala hygienrutiner, klädregler och korrekt alla steg (%)

Källa: SKL:s databas 2015

Fallskada Tillbud för fall Risk för fall

! 2012 ! 2013 ! 2014 ! 2015

0

100

200

300

400

500

Källa: Databasen Synergi jan 2015

Fallskada, falltillbud och identifierad fallrisk, 2012-2015

v12, 2011 v40, 2011 v10, 2012 v40, 2012 v10, 2013 v40, 2013 v10, 2014 v10, 20150

2

4

6

8

10

12

14

16

18! NLL ! Riket

Källa: SKL:s databas 2015

PPM-mätningar trycksår NLL och riket, %

30

33 anställda. Landstinget fortsätter att vara unikt i Sverige med det målmedvetna arbete för att kompetensväxla och förändra basbemanningen i vård en. Dessutom omfattar vårdnära service hela service processer, så att resurserna används på bästa sätt.

Under året har projektet fått medel från Europeiska Socialfonden, ESF. EU-stödet sträcker sig fram till 2018 och under den tiden ska totalt tio vårdavdelningar omfattas av projektet. Jämställdhets- och mångfaldsperspektivet finns med som ett av uppföljningsmålen för ESF-projektet. Målet är att kunna rekrytera och attrahera både män och kvinnor genom att arbeta med en öppen och inkluderande samt icke-diskriminerande rekryteringprocess. Kvoten män/kvinnor ska motsvara landstingets mål på minst 40 procent för respektive kön.

Vårdnära service har i hög grad bidragit till att förbättra patientsäkerheten, både i det dagliga arbetet och genom in-satser och förbättringar som görs löpande under året. Några exempel är kvalitetshöjning av städningen och att städning görs direkt efter att en smittsam patient åkt hem eller bytt avdelning vilket gör vårdsalar tillgängliga för nya patient-er. Säkrare mathantering och ökat antal egenkontroller vid livsmedelshantering, snabbare transporter av patienter till och från undersökningar samt snabbare hämtning/lämning av provsvar/blodkomponenter leder också till förbättringar av patientsäkerheten.

Patienthotellet på Sunderby sjukhusDet nya patienthotellet vid Sunderby sjukhus är i drift sedan september 2014. Inriktningen är att patient hotellet ska bedrivas utifrån ett traditionellt hotellkoncept, er- bjuda medi cinsk service och vara bemannat med vård-personal dygnet runt. Målet är att frigöra platser på vård-avdelningarna.

Patienthotellet är till för patienter som behöver sjukhus-vård i form av undersökning, behandling och rehabilitering dygnet runt men som inte kräver specialist vård, men också till patienter med långa avstånd till sjukhuset, närstående till svårt sjuka patienter samt externa gäster med anknyt-ning till sjukvården.

Patienthotellet har under 2015 höjt beläggningsgraden från 30 till 50 procent. Under vardagar ligger beläggnings-graden på cirka 60 procent. Antalet medicinska åtgärder som utförs på hotellet ökar och vårdinsatserna per patient ökar. Nya patientgrupper tillkommer successivt. För att ytterligare öka beläggningen med patientgrupper enligt den ursprungliga planeringen kommer arbetet att intensifieras under 2016 med löpande inventeringar i samverkan mellan patienthotellet och vårdavdelningarna.

Nationell patientenkätNationell patientenkät (NPE) genomförs samtidigt av alla landsting och regioner och koordineras av Sveriges Kom-muner och Landsting (SKL). Under 2015 har ett helt nytt koncept för enkäten arbetats fram där fokus nu ligger på att mäta patientupplevelse istället för patienttillfredsställel-se. En övergång till en mer digital hantering gör också att resultaten kan redovisas snabbare än tidigare. Den nya en-käten innebär också att man frångår det tidigare mätresul-

taten i så kallade PUK-värden (patientupplevd kvalitet) till att mäta enligt en femgradig skala där frågorna är indelade dimensioner. De sju dimensioner som undersöks är:

! Emotionellt stöd! Information och kunskap! Delaktighet och involvering! Kontinuitet och koordinering! Tillgänglighet! Respekt och bemötande! Helhetsintryck

Under 2015 har undersökningar genomförts inom pri-märvård och akutsjukvård. Resultatet för akutsjukvården har inte fastställts.

Mätningen inom primärvården gjordes under hösten och då tillfrågades norrbottningarna efter läkarbesök på hälso-centralerna. Deltagande hälsocentraler från landstinget fick ett gott betyg vad gäller bemötandet, men resultaten visar att patienter är mindre nöjda med kontinuitet och koordine-ring, något som visar sig även nationellt. Det finns relativt stora skillnader mellan hälsocentraler när det gäller denna aspekt. Stabil personalbemanning är en framgångsfaktor för att förbättra detta, en riktig utmaning för Norrbottens primärvård.

Primärvården har haft fokus på att förbättra patienters delaktighet och resultaten visar att Norrbotten nu ligger på riksnivå gällande patientens upplevelse av delaktighet i sin vård. Resultaten nationellt visar att män upplever att deras behov blivit tillgodosedda i större utsträckning än kvinnor, detta stämmer också i Norrbotten.

31

Kunskap och förnyelsePerspektivet KUNSKAP OCH FÖRNYELSE är inriktat på hur landstinget som regional aktör och inom den egna organisationen arbetar med utveckling, innovation och långsiktig förnyelse.

Landstings-fullmäktiges strategiska mål

Landstings-styrelsens delmål

Framgångsfaktorer Indikator Mått för måluppfyllelse

Målupp-fyllelse per december

Utveckling

Konkurrenskraftig region

Strategisk hållbar utveckling

Regionens förutsättningar, behov och utmaning-ar är kända och styr utvecklingsarbetet.

Det regionala strategiarbetet bidrar till att mål på nationell och europeisk nivå uppfylls.

Socialt ansvarstagande (CSR) ur såväl eko-nomiskt, miljömässigt som socialt perspektiv genomsyrar verksamheten

Andel som avslutar gymnasium inom 4 år Ökande och minst som riket

k $ fm $ f

Eftergymnasial utbildning 3 år eller längre Ökande och minst som riket

k $ fm $ f

Regionen är synlig och aktiv

Strategisk kommunikation.

Systematiserad omvärldsbevakning och påverkan nationellt och internationellt utifrån regionens och verksamheternas prioriteringar.

Med kulturens hjälp stärka, synliggöra och utveckla det som finns i Norrbotten.

Goda läsvärden och omdömen i mätningar av insatser/kanaler som nya tidningen Utsikt, fler som läser och gillar på Facebook m.m. # i

Antal positionsdokument (Politiska samrådsbe-redningen för vård, omsorg och skola, Regiona-la partnerskapet, TVB, KPR, EFNS, NSPA m.fl.) # f

Antalet inbjudningar till politiker att delta i paneler och föreläsningar (internationell nivå)

Öka

$ f

Antalet politiker med internationella nyckel-positioner

Bibehållen nivå

# f

Andel som känner till 1177 telefoni 90 % k " gm " i

Andel som känner till 1177 web 90 % k " fm " i

Långsiktig förnyelse

Ett öppet förhållningssätt till utveckling och förändring

System för lång siktig förnyelse och uppföljning av verksamheten men också för lärande och ständiga förbättringar.

Förbättringsarbete och innovationer – med hållbarhetstanken i fokus – uppmuntras och införs. Kreativa miljöer och mötesplatser för interaktioner med flera aktörer.

Samverkan regionalt, nationellt och internatio-nellt inom utbildningar

Forskarutbildade, antal Öka k # im # i

Forskarutbildade chefer, antal Öka k " im " i

Utvecklings- och innovationsprojekt

Regionala och nationella Öka$ i

Internationella Öka$ i

Forskningsprojekt

Kliniska forskningsprojekt Öka$ i

Läkemedelsstudier Öka$ f

Tydlig styrning av förnyelseinitiativ

Kunskap och ledning för att åstadkomma förändringar hos individer, team, organisationen och samhälle – förändringsledning. Välfungeran-de struktur för bedömning och införande av ny kunskap och nya metoder.

Struktur för bedömning och införande Ja" i

Kompetensstege för medvetet nyttjande av akademisk kompetens " i

# Målet har uppnåtts $ Målet har delvis uppnåtts " Målet har inte uppnåtts i Förbättring f Oförändrat g Försämring

32

Strategisk hållbar utvecklingPrioriteringar då strukturfondsprogrammen öppnadeStrukturfondsperioden 2014-2020 öppnades under 2015 och det blev möjligt för företag och organisationer att söka EU-medel för utvecklingsprojekt som stärker länets konkurrenskraft och kompetensförsörjning. För att kunna ta del av EU-medlen behövs en regional medfinansiering. Landstinget står tillsammans med Länsstyrelsen, Luleå tekniska universitet och länets kommuner för den största delen av den regionala medfinansieringen. Inför den här perioden har behov et av medfinansiering varit stort och prioriteringar har behövt göras för att möjliggöra satsning-ar på nya områden och satsningar. Det som har prioriterats är satsningar på kompetensförsörjning samt förnyelse och innovation för stärkt konkurrenskraft och diversifiering av näringslivet.

Samarbete i öst-västlig riktning möjliggörs med Arctic AirlinkI januari startade flyglinjen Arctic Airlink mellan Ule-åborg – Luleå – Tromsö i syfte att knyta norra Norge, Sverige och Finland närmare. När samverkan på Nordka-lotten disku terats lyfts alltid bristen på kommunikationer i öst-västlig-riktning fram som ett hinder. Med femårs-satsningen Artic Airlink vill beslutsfattarna i Troms Fylke, Uleåborg stad och Norrbottens läns landsting skapa förut-sättningar och möjligheter för ökat utbyte, besök, affärer och samarbete mellan företag, universitet och organisatio-ner. Den genomsnittliga kabinfaktorn har varit 35 procent under de 40 första veckorna vilket är enligt prognos.

Fortsatt stark utveckling för datacenteretableringarUnder året har ytterligare datacenter etablerats i regionen. Det finns nu totalt nio etableringar – fem i Boden, två

i Luleå och ett i Piteå och ett forsknings centrum kring datacenterlagring, SICS, i Luleå. Det är en ny bransch som utvecklas genom samarbete mellan näringslivet, universitetsvärlden och offentlig sektor. Under året har sälj- och marknadsföringsbolaget North Sweden Data-center Location AB (The Node Pole) öppnat upp för fler kommuner och inkluderar nu kommunerna Boden, Luleå, Piteå och Älvsbyn.

Utvecklingen av utbildningsnivån i länet I Norrbotten har 13 procent av männen och 21 procent av kvinnorna en minst 3-årig eftergymnasial utbildning. Landstingets målsättning är att denna andel ska öka och ligga i nivå med riksgenomsnittet. Under de senaste tolv åren har utbildningsnivån i länet ökat, men liksom för riket i övrigt är ökningen större bland kvinnorna.

Andel med slutbetyg från gymnasium inom 4 år Förutsättningarna för elever att fullfölja gymnasiet inom fyra år ser olika ut beroende på föräldrars utbildningsnivå och bakgrund. Skolverkets under sökning för 2014 visar att

2002 2013 201420122011201020092008200720062005200420030

5

10

15

20

25

30� Norrbotten män - - - Riket män � Norrbotten kvinnor - - - Riket kvinnor

Källa: SCB (Utbildningsregistret)

Utveckling eftergymnasial utbildning i Norrbottens län och riket fördelat på kön, i befolkningen 16-64 år, Mått: andel av befolkningen.

Sammanfattande måluppfyllelse för Kunskap och förnyelseKonkurrenskraftig regionTillsammans med andra aktörer från offentlig sektor, närings­livet, universitetsvärlden och civilsamhället arbetar landstinget långsiktigt för att stärka länets konkurrenskraft.

Besöksnäringen är en av länets basnäringar och skapar i stor utsträckning arbetstillfällen för kvinnor och unga. Genom satsningar på besöksnäringen kommer näringslivet att bli mer diversifierat i en region med områden som till viss del domi­neras av traditionellt manliga yrken. Näringen har satt som mål att fördubbla omsättningen fram till år 2020, från 2010 års nivå om 4,1 miljarder till 8,2 miljarder. Sedan 2010 har antalet gästnätter ökat med 20 procent vilket tydligt visar på besöks­näringens växande trend.

Länet har även ett starkt basindustriberoende. Basindustrin utgör en stor del av länets konkurrenskraft men är också konjunkturberoende. Därför har det varit viktigt att under året prioritera insatser som dels stärker basindustrins konkurrens­kraft men också satsningar för diversifiering av det norrbott­niska näringslivet och därmed minska sårbarheten.

Långsiktig förnyelse Samlad akademisk kompetens och utvecklingsmöjligheter är viktigt ur många perspektiv, inte minst ur rekryteringssyn­punkt. Landstinget har en fortsatt positiv utveckling när det gäller utveckling av kreativa akademiska miljöer vilket har visat sig genom att antalet forskarutbildade medarbetare fortsätter öka. Antalet vetenskapliga publikationer ligger i nivå med resultaten för 2014 d v s mellan 50–60 artiklar. Det visar att den vetenskapliga produktionen av våra forskare ligger på en stabil, förhållandevis hög nivå och är ett resultat av den allt mer utvecklade akademiska miljön. Någon ökning av antalet pågående läkemedelsstudier har inte påvisats men det pågår såväl regionala som lokala aktiviteter för att skapa en infra­struktur som underlättar genomförande av kliniska studier och läkemedelsinitierad forskning. Delmålet för strategisk styrning av förnyelseinitiativ har ännu inte uppfyllts helt, men etablering av Utvecklingsforum med ett landstingsövergripande uppdrag för samordning och förankring av externfinansierade utveck­lingsprojekt inom hälso­ och sjukvård är ett steg i rätt riktning. En strategi för förbättringsarbete och innovation håller på att utarbetas, liksom en strategi för utbildning och forskning.

33

81 procent av länets flickor och 70 procent av länets pojkar fullföljer en gymnasial utbildning inom fyra år. För flickorna är andelen högre än genomsnittet för landet och för pojkarna är den något lägre. Riksgenomsnittet för flickor är 78 procent och för pojkar 74 procent.

Regionen är synlig och aktivLandstinget verkar internationellt för att stärka regionenAllt fler politiska beslut på lokal och regional nivå på-verkas av EU. För att stärka landstingets arbete med omvärldsbevakning, påverkansarbete och gränsöver-skridande samarbete har en internationell beredning kopplats till landstingsstyrelsen. Förtroendevalda från Norrbotten är också aktiva i internationella sammanhang och på verkansorganisationerna Assembly of European

Regions (AER) och Conference of Peripheral Maritime Regions (CPMR). Sammantag et gör det att beslutsfattandet kan påverkas så att goda förutsättningar för landstingets verksamhet och regionens utveckling säkerställs. Priori-terade områden är infrastruktur, sammanhållnings politiken, energi, e-hälsa samt samverkan i hälso- och sjukvårdsfrå-gor med de nordiska grannländerna.

Vitalisering av samarbetet i ÖstersjöregionenLandstinget ansvarar tillsammans med Region Väster-botten för sekretariatet för Baltic Sea Commission (BSC) inom Conference of Peripheral Maritime Regions (CPMR) perioden 2015-2016. Målet är att samarbetet inom BSC ska vitaliseras genom fler medlemmar, aktiv are medlem-mar och gemensamma projekt som är till nytta för regio-nernas utveckling.

Stora skillnader i synen på ArktisDet är viktigt att aktivt påverka vilken bild som ges av vår region. Det blev tydligt när EU-kommissionen presentera-de en undersökning som visade att synen på Arktis skiljer sig åt beroende på om den svarande bor inom regionen eller inte.

Svarande från icke-arktiska länder ansåg att det ömtåliga arktiska ekosystemet är den största utmaningen för Arktis och att den kommer i första hand snarare än möjligheter till ekonomisk utveckling och tillväxt, särskilt när det gäller utvinningsverksamhet. Myndigheter och förtroendevalda från bland annat Norrbotten lyfte däremot infrastruktur som en av de största utmaningarna.

Svensk Utländsk Förgymnasialutbildning

Gymnasialutbildning

BAKGRUND FÖRÄLDRAR UTBILDNINGSNIVÅ

Eftergymnasialutbildning

! Totalt ! Kvinnor ! Män

Källa: Skolverket

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Andel elever som går ut gymnasium inom 4 år i Norrbottens län, år 2014, beroende på elevens utländska bakgrund samt föräldrars utbildningsnivå

34

Det ekonomiska och sociala välbefinnandet hos befolk-ningen i Arktis är starkt beroende av infrastruktur då det saknas bra vägar, järnvägar, flygförbindelser och sjövägar. Som ett led i detta deltog landstinget i en hearing anord-nad av EU-kommissionen. Där gavs möjlighet att lyfta fram regionens behov och därmed ge en annan bild.

Norrbottens läns landsting på FacebookLandstingets Facebook-sida är ett komplement till andra externa kanaler som till exempel webbplatsen nll.se och kan i framtiden komma att ersätta tryckt media i vissa fall. Det gäller bland annat i rekryteringssammanhang.

Arbetet med att synliggöra landstingets verksamheter på Facebook har fortsatt under 2015 och antalet ”följare” (personer som gillar och följer Norrbottens läns landsting) fortsätter att öka. Under 2015 har antal et ökat från 1944 till 3291, en ökning på 69 procent.

För att utveckla sidans nyhetsvärde har landstinget sedan juli 2015 börjat publicera annonser om lediga tjänster i Facebookflödet. Försök har gjorts med olika typer av an-nonser i nyhetsflödet och antalet följare har ökat. Intresset från verksamheterna att använda denna kanal för rekryte-ring har också ökat starkt. Vid årsskiftet togs beslutet att utöka landstingets närvaro på Facebook med en renodlad karriärsida, Jobba med oss – Norrbottens läns landsting.

Ett öppet förhållningssätt till utvecklingUtbildning, forskning och innovation är viktiga delar i arbetet med att utveckla landstinget och säkerställa en evi-densbaserad och patientsäker hälso- och sjukvård. Ständi-ga förbättringar i vardagen och en god utvecklingsmiljö är

avgörande för att hantera den kraftiga kunskapsutveckling vi möter i vården.

En viktig process under 2015 har därför varit att utveck-la ett strategiskt forum för beredning och förankring av externa utvecklingsprojekt inom hälso- och sjukvård och tandvård. Utvecklingsprojekt som landstinget deltar i ska vara prioriterade med en tydlig koppling till verksamhet-ens behov. Tre nya EU-projekt inom området eHälsa och distansbaseradvård har beviljats medel under året. Pro-jektet RemoAge startades i maj och ska testa nya digitala arbetssätt och verktyg med syfte att göra det möjligt för personer med demenssjukdom och/eller multisjuka äldre i glest befolkade områden i norra Europas periferi att bo kvar i sina hem.

Forskare behövs för att nya forskningsrön ska omsät-tas i vården. Under 2015 delfinansierade landstinget 25 doktorandtjänster, två forskar-AT och en forskar-ST- tjänst. Forskning inom de stora folkhälsosjukdomarna är prio-riterade vid fördelning av landstingets forskningsmedel. Exempel på projekt som beviljats medel är OLIN-grup-pens forskning kring astma och allergi, MONICA-studien som undersöker riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar och NICE-studien som bedriver forskning om immunologisk mognad och andra omgivningsfaktorers inverkan på ut-veckling av allergier hos barn.

Utbildning inom landstinget sker i samverkan med universiteten i regionen, framför allt Luleå tekniska uni-versitet och Umeå universitet och då gällande medellånga och långa vårdutbildningar som leder till legitimation inom vårdyrken. Sedan 2010 bedriver Umeå universitet läkarutbildning vid Sunderby sjukhus, där studenter har

35

möjlighet att läsa de sista tre åren av läkarprogrammet i Sunderbyn. Till och med 2015 har cirka 40 läkarstudenter utexaminerats och av dessa har runt två tredjedelar valt att stanna i länet och inom landstinget efter sin examen. Runt 25 läkarstudenter har de senaste två åren arbetat som semestervikarier i landstingets verksamheter, då som under sköterska, läkarassistent eller vikarierande underlä-kare, beroende på hur långt man kommit i sin utbildning. I december skrevs ett nytt tvåårigt avtal om fortsatt läkar-utbildning på fyra studieorter med Umeå universitet. Luleå tekniska universitet har påbörjat arbetet med att utöka sina utbildningsvolymer för sjuksköterskor och vissa specia-listutbildningar för sjuksköterskor, detta sker också i nära samverkan mellan universitet och landsting.

Landstinget arbetar med innovation och nyttiggörande ur ett brett perspektiv. Med innovation menar vi ett sätt att ska-pa värde genom att bidra till att arbetssätt, metoder, produk-ter eller tjänster utvecklas som förbättrar vår verksamhet eller skapar tillväxt i vår region. Innovationsverksamheten

är under stark utveckling och arbetar i samverkan med våra forskare, regionens innovationsnätverk och industrin.

Under 2015 har cirka 60 nya idéer behandlats via www.ideplats.se, landstingets idéhanteringssystem. Av dessa har 23 idéer gått vidare för intern utvärdering och 8 idéer är överlämnade till regionala innovationsaktörer för att säkra att idéerna har kommersiell potential.

Tydlig styrning av förnyelseinitiativKunskapsstyrning är att utveckla stöd och styrsystem för att bästa tillgängliga kunskap ska användas vid mötet med patienten. Målet är ökad kunskap och för bättrade förutsätt-ningar för evidensbaserat beslutsfattande som i förläng-ningen leder till förbättrad kvalitet, säkrare vård och effektivare resursanvändning. För att uppnå målet är fokus att arbeta med implementering av nationella riktlinjer och vårdprogram, skapa strukturer för ett ordnat införande av nya metoder (och utrangering av gamla) och att arbeta med ständiga förbättringar.

36

Medarbetare i landstingetVid årets slut 2015 hade landstinget 7 169 anställda, vilket är en ökning med 61 anställda jämfört med år 2014. Medelåldern för kvinnor är 46 år och för män 45 år. Med-elsysselsättningsgraden är 96 procent, vilket är oförändrat jämfört med föregående år. Andelen heltidsarbetande har under året ökat från 86 till 87 procent. Personalomsättning-en har under året minskat från 7 till 4 procent.

Antal anställda 2015 2014 Förändring

Administration 813 791 22

Läkarsekreterare 317 316 1

Kultur, turism och fritidsarbete 83 82 1

Rehabilitering och förebyggande arbete 411 423 -12

Skol- och barnomsorgsarbete 58 57 1

Socialt och kurativt arbete 107 107 0

Tandvårdsarbete 479 494 -15

Teknikarbete 460 452 8

Vård och omsorgsarbete 1610 1563 47

Läkare 746 741 5

Sjuksköterskor 2085 2082 3

Totalt 7169 7108 61

Gruppen Administration består till hälften av chefer. Resterande del är handläggare och administratörer i verksamheten. Ökningen består främst av chefer och administratörer i hälso- och sjukvården. ”Vård och omsorgsarbete” har ökat med 47 medarbetare. 30 procent av dessa återfinns inom ”Vårdnära service”. Resterande ökning är en förstärkning av undersköterskor/skötare i vårddivisionerna samt i ”Bemanningsenheten” för att underlätta korttidsrekrytering.

Sammanfattande måluppfyllelse för MedarbetareAttraktiv arbetsgivareLandstinget arbetar systematiskt med aktiva åtgärder för att främja mångfald och uppnå jämställda och jämlika villkor. Målet för landstingsstyrelsens delmål – lika rättig heter och möjligheter – har under året delvis uppnåtts på övergripande nivå. Fortsatt fokus på ett aktivt arbete med att ge chefer förutsättningar att utöva sitt ledarskap är prioriterat. Vidare samarbetar lands-tinget med olika utbildningsaktörer för att öka utbild-ningsplatser i länet och på så sätt bidra till att minska antalet bristyrken. Aktivt medarbetarskap Måluppfyllelsen är på en godkänd nivå utifrån med - arbet arnas upplevelse av engagemang och hälsa. Mät-ningarna av sjukfrånvaro visar på en negativ tendens med höjd sjukfrånvaro. Frisknärvaron förbättras och når målvärdet men fortsatt aktivt hälsofrämjande arbets-miljöarbete behöver vidtas för att vidmakthålla och förbättra området.

Sammantaget är Aktivt medarbetarskap ett utman-ande målområde som kräver stora insatser under många år.

MedarbetarePerspektivet MEDARBETARE är inriktat på hur landstinget ska agera för att bli en attraktiv arbetsgivare som tar tillvara och utvecklar medarbetarnas resurser.

Landstings-fullmäktiges strategiska mål

Landstings-styrelsens delmål

Framgångsfaktorer Indikator Mått för måluppfyllelse

Målupp-fyllelse per december

Utveckling

Attraktiv arbets-givare

Lika rättigheter och möjligheter

Aktiva åtgärder så att mångfald främjas samt jämställda och jämlika villkor uppnås.

Verksamhet fri från trakasserier och kränkningar.

JÄMIXindex 116# i

Antal heltidsanställda 100 %$ i

Hållbart arbetsliv Effektiv och strategisk kompetensförsörjning.

Förutsättningar för ett välfungerande ledarskap finns.

Antal svårrekryterade yrken Minska" g

Förutsättningar för Ledarskap 78$ g

Aktivt med-arbetarskap

Dialog och samverkan

Chefer som tillsammans med medarbetare utvecklar verksamheten och når uppsatta mål.

Kontinuerlig dialog och samverkan om verksam-hetens syfte, mål och behov.

Hållbart medarbetarengagemang (HME )

78

# i

Hälsofrämjande miljö

Förutsättningar för deltagande i förändring och utveckling av verksamheten.

Aktivt hälsofrämjande arbets miljöarbete.

Upplevd hälsa 80 $ iFrisknärvaro 70 % k $ i

70 % m # iSjukfrånvaro 4 % k " g

4 % m # g

# Målet har uppnåtts $ Målet har delvis uppnåtts " Målet har inte uppnåtts i Förbättring f Oförändrat g Försämring

37

Medarbetaruppföljning I år har en uppföljning av fjolårets Medarbetarunder-sökning genomförts. Årets resultat visar förbättringar på övergripande nivåer inom samtliga områden; landsting (attraktivitet), ledarskap (närmaste chef), arbetsplats (enhet/arbetsgrupp) och arbetssituation (individens egen situation).

Landstingets styrkor är att organisationen har öppet kli-mat och motiverade medarbetare med förtroende för sina chefer. Detta ger goda förutsättningar för väl fungerande verksamhet och fortsatt utvecklingsarbete.

Landstingets utvecklingsområden är att förbättra bilden av organisationen som en attraktiv arbetsgivare samt att fortsätta arbetet med målkvalitet genom att fokusera på förbättrad återkoppling.

Svarsfrekvensen är sämre jämfört med föregående mätning, 68 procent 2015 jämfört med 78 procent år 2014. Analysen visar att de verksamheter som hunnit längre i sitt förbättringsarbete utifrån föregående mätning har högre svarsfrekvens.

Nästa medarbetaruppföljning genomförs under hösten 2016.

Lika rättigheter och möjligheterLika rättigheter och möjligheter i arbetslivet handlar om att skapa goda arbetsförhållanden och ta vara på kompe-tens samt att främja ett öppet, tillgängligt och tillåtande klimat på arbetsplatsen.

Landstinget arbetar systematiskt med aktiva åtgärder för lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, etnisk tillhö-righet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskri-dande identitet eller uttryck, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Landstinget mäter sitt jämställhetsarbete med hjälp av Nyckeltalsinstitutets nyckeltal JÄMIX® där tio indikatorer läggs samman i ett index. Värdet för landstinget har för-bättrats jämfört med föregående år, från 109 till 122. Det långsiktiga målet, 116, är uppnått.

Förbättringen mellan mätningarna hänförs till en mer jämställd ledningsgrupp, minskade skillnader mellan kö-nen både gällande sjukfrånvaro över 15 dagar samt andel som har en tillsvidareanställning.

Andel heltider är 86 procent för kvinnor och 95 procent för män. Skillnaderna mellan könen i andelen heltider har minskat från 12 procentenheter år 2011, till 9 procent-enheter år 2015. Långsiktigt arbete med att erbjuda hel-tider är troligtvis orsaken till denna förbättring.

Landstinget har nolltolerans gällande kränkningar och trakasserier. Trots detta är det 4,4 procent som upplever kränkning/mobbning och 0,9 procent trakasserier på arbetsplatsen. Årets värde är en förbättring jämfört med föregående år.

Hållbart arbetslivI landstingets kompetensförsörjningsplan definieras framgångsfaktorer och arbetet med dessa pågår eller är genomförda, vilket bland annat har lett till följande för-bättringar:

Arbetet att stärka cheferna i sina roller har pågått under året, bland annat har en landstingsövergripande introduk-tion för nya chefer införts. Vidare har en intern mentors-bank upprättats och en översyn av chefs- och ledarutveck-lingsprogrammen pågår.

De yrken som landstinget har definierat som svår-rekryterade, det vill säga yrken där tillgången på en per-sonalkategori är mindre än behovet sett över hela landet, har blivit fler. Flera olika åtgärder vidtas för att säkra kompetensförsörjningen. Landstinget arbetar aktivt med att utveckla befintliga rekryteringskanaler och hitta nya, både i Sverige och utomlands.

Ett annat viktigt område som landstinget fokuserar på är att systematiskt tillvarata nyanländas kompetens. Under året har ett antal praktikplatser anordnats för nyanlända med kompetens inom hälso- och sjukvårdsområdet samt tandvård.

Ett samarbete med Luleå tekniska universitet pågår för att kunna öka antalet utbildningsplatser på grundutbild-ningen till sjuksköterska. Landstingets möjlighet att erbju-da verksamhetsförlagd utbildning är en förutsättning för detta. Landstinget behöver säkra att handledarkompetens finns i tillräcklig omfattning.

Systematisk kompetensväxling är en förutsättning för att möta framtidens kompetensbehov. Detta arbete pågår och behöver intensifieras under kommande år.

Cheferna får årligen bedöma sina förutsättningar att vara ledare inom landstinget. Värdet har försämrats sedan förra mätningen från 76 till 74. Åtgärder för att underlätta för cheferna i deras vardag pågår på flera områden. Till exempel kommer tillgängligheten till stöd i frågor om lön och HR-frågor att prioriteras.

Dialog och samverkanDialog och samverkan är en förutsättning för en fram-gångsrik organisation där medarbetare upplever delaktig-het och engagemang. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) erbjuder en modell och en enkät för att kontinuer-ligt utvärdera och följa upp arbetsgivar politiken med fokus på Hållbart medarbetarengagemang (HME). Med hjälp av ett HME-index kan landstingen jämföra sig med varandra vad gäller motivation, styrning och ledarskap.

Norrbottens läns landsting har förbättrat sitt värde till 77 från föregående år då värdet var 76 av ett index på 100. Detta är jämförbart med övriga landsting och regioner. Värdet anger hur väl medarbetarna upplever motivation inom arbetet, förstår hur det egna arbetet bidrar till verk-samhetens utveckling och måluppfyllelse (styrning) samt

Landsting Ledning Arbetsgrupp Arbetssituation0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Norrbottens läns landstings medarbetarresultat inom delområdena landsting, ledning, arbetsgrupp och arbetssituation, %

5558

73 77 7775 79 78

! 2015 ! 2014

38

upplevelsen av organisationens och ledarskapets bidrag till detta arbete (ledarskap).

Landstinget har påbörjat arbetet med att införa gemen-samma lönekriterier, där sambandet mellan den enskildes aktiviteter, arbetsplatsens mål och landstingets mål tydlig-görs. Arbetet genomförs på arbetsplatsträffar i samverkan och dialog med med arbetarna.

Arbetstillfredsställelsen har förbättrats för både kvin-nor och män, värdet är 76 för kvinnor och 75 för män. Resultatet är jämförbart med övriga landsting och regio-ner. Landstinget behöver fortsätta förbättra upplevelsen av landstingets attraktivitet som arbetsgivare. Att få med-arbetare att vara ambassadörer, det vill säga vara stolta förebilder internt, och att vara ansiktet utåt och kunna rekommendera landstinget som arbetsgivare.

Hälsofrämjande miljöDet hälsofrämjande arbetsmiljöarbetet ger förutsättningar för ett aktivt medarbetarskap. Landstinget uppmuntrar deltagande i förändring och utveckling av verksamheten. Arbetsgivare och arbetstagare ska i samverkan systema-tiskt förbättra arbetsmiljön så att denna bidrar till ökad hälsa och välbefinnande.

I medarbetaruppföljningen får anställda värdera sitt allmänna hälsotillstånd. Resultatet blev ett värde på 79 för landstinget som helhet. Det är främst kvinnorna som upplever en förbättring från tidigare mätning (värdet 78, 2014). Trots detta finns det förbättringspotential och landstinget ska uppmuntra och ge verksamheten förutsätt-ningar att arbeta såväl hälsofrämjande, förebyggande samt rehabiliterande.

Målet för sjukfrånvaro nås inte. Sjukfrånvaron är 5,4 procent på landstingsnivå (5,9 procent för kvinnor och 3,5 procent för män). Sjukfrånvaron har ökat något jämfört med föregående år (0,4 procentenheter totalt). Det är främst sjukfrånvaron över 91 dagar som ökar för både kvinnor och män.

Frisknärvaron är 70 procent för landstinget som helhet, kvinnor 68 och män 78 procent. Målet är uppnått på över-gripande nivå och det innebär att det är ca 5 500 medarbet-are som har färre än sex sjukfrånvarodagar under ett år.

En del i den landstingsgemensamma introduktionen av nya chefer har fokus på hälsofrämjande ledarskap med goda exempel från vår egen verksamhet.

Sjukfrånvaro per kön och åldersintervall (i procent)

2015 2014 2013

Total sjukfrånvaro 5,4 5,0 4,8

Sjukfrånvaro + 60 dgr* 42,6 40,3 38,5

Sjukfrånvaro män 3,5 3,4 3,1

Sjukfrånvaro kvinnor 5,9 5,4 5,2

Sjukfrånvaro - 29 år 4,1 3,7 3,2

Sjukfrånvaro 30-49 år 5,0 4,4 4,5

Sjukfrånvaro + 50 år 6,2 5,6 5,5

* Lång sjukfrånvaro (+60 dgr) uttryckt i % av den totala sjukfrånvaron

Andel friska medarbetare senaste 12 månaderna (i procent)

NLL Kvinnor Män

2015 70 68 78

2014 65 63 76

2013 68 66 76

Andel medarbetare utan registrerad sjukfrånvaro = upp t o m sjukdag 5

Arbetstidslagen – övertidLandstinget arbetar för att undvika att övertidsarbetet över-stiger 300 timmar per år för läkare och 200 timmar per år för övriga yrkesgrupper.

Arbete pågår med att effektivisera, tidigarelägga och i högre grad samordna olika verksamheters planering. ”Vårdnära service” har utökats till fler verksamheter under året vilket bland annat kommer att minska den totala över-tiden på sikt.

Olika initiativ har tagits till att rekrytera och behålla personal. Verksamheten behöver aktivt fortsätta att minska och fördela övertid mellan fler medarbetare än i dagsläget.

0

20

40

60

80 ! Administration ! Rehabilitering/förebyggande arb ! Tandvårdsarbete ! Läkare ! Sjuksköterskor ! Vård/omsorg mvm ! Övrig personal

2016 (132) 2017 (182) 2018 (211) 2019 (218) 2020 (217) 2021 (244) 2022 (232) 2023 (206) 2024 (202) 2025 (204)

Förväntade pensionsavgångar med antagandet pensionsålder 65 år, 2016–2025

39

Sammanfattande måluppfyllelse för Ekonomi En ekonomi som ger handlingsfrihetLandstinget ska enligt kommunallagen ha en ekonomi i balans, d v s intäkterna ska överstiga kostnaderna. Resul-tatet för 2015 är ett underskott med -240 mkr vilket är en försämring med -203 mkr jämfört med 2014. Nettokostna-derna har ökat med 3,6 procent medan skatter, statsbidrag och utjämning endast har ökat med 1,6 procent.

Divisionerna redovisar tillsammans ett underskott med -349 mkr vilket är 199 mkr sämre än resultatmålet för 2015. De tre hälso- och sjukvårdsdivisionerna redovisar ett under-skott med -364 mkr medan övriga tre divisioner redovisar ett positivt resultat med 15 mkr.

Landstingsstyrelsen och fullmäktige har beslutat om handlingsplaner med åtgärder som ska reducera kostna-derna med helårseffekter på 250 mkr (full effekt 2017) varav 145 mkr beräknades ge effekt 2015. Åtgärderna har inte kommit igång i planerad omfattning och den ekonomiska effekten bedöms till 73 mkr år 2015. Förklaringen är bland annat en besvärlig bemanningssituation på flera enheter i verksamheten med kraftigt ökade kostnader för inhyrd perso nal och övertid. Ökade kostnader för läkemedel och köpt utomlänsvård har också försämrat resultaten.

Fullmäktige har i finansplanen 2016-2018 fastslagit att beslutade åtgärder under 2015 ska genomföras och hälso- och sjukvårdsdivisionerna ska nå målet om en kostnads-effektiv verksamhet.

Ekonomi som inte belastar kommande generationerFör att uppnå fullmäktiges mål måste landstinget ha förmåga att anpassa verksamheten till de ekonomiska förutsättningar som gäller och samtidigt ha fokus på resultat för kund/patient. Resurser ska utnyttjas på bästa sätt för att uppnå målen för verksamhet och ekonomi. Effektiva vårdprocesser kännetecknas av god vårdkvalitet, hög pro-duktivitet, kostnadseffektivitet, utvecklad samverkan, hög tillgänglighet och patienttillfredställelse.

Under de senaste två åren har kostnaderna i hälso- och sjukvård ökat samtidigt som antalet besök, vårdtillfällen, vårddagar, operationer, och DRG-poäng har minskat. Verksamheterna klarar inte att anpassa kostnaderna i takt med att volym erna minskar vilket medför att produktiviteten försämras. Vid senaste jämförelsen av KPP (kostnad per patient) år 2014 är landstingets kostnader för somatisk vård ca 5 procent över genomsnittet i riket. Andelen dyra vårdtill-fällen avseende svårt sjuka patienter, så kallade kostnads-ytterfall, är 5,4 procent att jämföra med riket, 3,7 procent. Högre kostnader och fler ytter fall innebär en merkostnad i Norrbotten med 250-300 mkr.

Landstingets mål är tydligt; kostnader för att producera hälso- och sjukvård ska ligga i nivå med riket. För att nå en kostnadseffektiv verksamhet måste fokuseringen på effektivitet i processerna öka. Detta arbete behöver intensifieras.

För mer information kring mål och måluppfyllelser hänvisas till avsnittet finansiell analys.

EkonomiPerspektivet EKONOMI beskriver hur landstinget ska hushålla med tillgängliga resurser för att skapa och behålla en god ekonomi som ger rimlig handlingsfrihet.

Landstings-fullmäktiges strategiska mål

Landstings-styrelsens delmål

Framgångsfaktorer Indikator Mått för måluppfyllelse Måluppfyllelse per december

Utveckling

Ekonomi som ger handlingsfrihet

Positivt resultat med 2 procent av skatt, utjämning och generella statsbidrag

Alla divisioner redovisar minst ett noll-resultat.

Landstingets resultat i förhållande till verksamhetens nettokostnad, procent

2,0" g

Andel divisioner som visar positiva resultat, procent

100" g

Nya metoder och verksamheter införs med med-vetna beslut

Det finns system för införande av nya arbetssätt och verksamheter.

Ska utvecklas

Ekonomi som inte belastar kommande generationer

Verksamheten är anpassad till den aktuella intäktsnivån

Landstingets kostnader följer intäkts-utvecklingen.

Strukturjusterad kostnad för hälso- och sjukvård (exklusive primärvårdsansluten hemsjukvård, tandvård och omstrukture-ringskostnader)

Nå standardkostnaden

" g

Kostnadsutveckling personalkostnader och inhyrd personal exklusive pensioner

Öka max enligt löneavtal" g

Kostnadseffektiv verksamhet

Ökad fokusering på effektivitet i processer-na för att skapa kostnadseffektivitet och för att klara av att möta framtidens krav.

Tillgängliga resurser nyttjas kostnads-effektivt.

Kostnad per producerad DRG poäng exklusive ytterfall och psykiatri enligt KPP-databasen*

Inte överstiga kostnaden i KPP databasen för läns- och länsdelssjukhus i riket

" gKostnadsytterfall, slutenvård 4 %

" gKostnadseffektiv läkemedelsanvändning:

Läkemedelskostnaden ska minska med 100 kr/invånare och år

Minskning i jämförelse med rikssnittet 2014 " g

Värde på läkemedel som kasseras per år i läkemedelsförråden

Lägre än 300 tkr" g

* DRG=Diagnosrelaterade grupper, KPP=Kostnad per patient - Uppföljning per verksamhetsområde och process. KPP data avser år 2014.

# Målet har uppnåtts $ Målet har delvis uppnåtts " Målet har inte uppnåtts i Förbättring f Oförändrat g Försämring

40

Kostnadseffektiv verksamhetUpphandling och inköpEtt viktigt mål med landstingets inköpsarbete är att sänka kostnaderna för inköp av varor och tjänster. Det bidrar till landstingets övergripande mål om en ekonomi i balans. Tanken är att hjälpa vårdverksamheterna att sänka kostna-derna för inköp men även göra det enklare för verksam-heterna att få tillgång till varor och tjänster.

Under året har ett antal upphandlingar genomförts som redovisat ett ekonomiskt bättre resultat. Exempel på sådana upphandlingar är inkontinensartiklar, dialys-produkter, nutritionsprodukter, städtjänster samt postför-medlingstjänst.

Dessa upphandlingar genererar en möjlig besparing per år om cirka 11 miljoner kronor på grund av lägre priser. Det slutliga resultatet visar sig först när vi börjar köpa från avtalet och beror på hur avtalstrogna beställarna är och om volymerna förändras över tiden.

Effektiv vårdResurser ska användas på bästa sätt för att uppnå målen för verksamhet och ekonomi. Effektiva vård processer känne-tecknas av god medicinsk kvalitet, god produktivitet och kostnadseffektivitet, utvecklad samverkan, hög tillgänglig-het och hög patienttillfredsställelse.

Kostnadseffektiv produktionKPP (kostnad per patient) är en metod för beräkning av sjukvårdskostnaden för varje enskild patient och vårdkon-takt. DRG (diagnosrelaterade grupper) innebär förenklat en viktning av olika åtgärder/sjukdomstillstånd för att kun-na göra jämförelser mellan olika verksamheter. Tillsam-mans utgör KPP och DRG instrument för verksamhets-beskrivning som alltmer används inom sjukvården för att visa vad man producerar och till vilken kostnad, men även resursförbrukningen för enskilda patienter, olika patient-grupper, diagnosgrupper etc. Målet i Landstingsstyrelsens plan 2015 är att kostnaden per DRG-poäng, för landstinget totalt eller per sjukhus, inte ska överstiga kostnaden i den nationella KPP-databasen för läns- och läns delssjukhus.

Kostnad per producerad DRG-poäng inom somatisk slutenvård i Norrbotten har ökat de senaste åren och är år 2014 cirka 5 procent högre (ca 74 miljoner kronor) än genomsnittskostnaden i den nationella KPP-databasen för läns- och länsdelssjukhus. Sunderby sjukhus ligger

7 procent högre än riket, vilket är en försämring med 5 procentenheter sedan 2013. Försämringen återfinns vid flertalet kliniker i Sunderby sjukhus men de beloppsmäs-sigt största försämringarna är på medicin, kirurgi, ortopedi och infektion.

Sjukhusen i Gällivare och Kiruna har fortfarande en hög-re genomsnittlig produktionskostnad än snittkostnaden för riket. Framför allt gäller det medicin/rehabverksamheten i Gällivare och Kiruna och barnsjuk vården i Gällivare. För flera av verksamheterna är det låga produktionsvolymer som förklarar högre genomsnittliga produktionskostnader.

Under 2014 är produktiviteten inom somatisk sluten vård i Norrbotten oförändrad jämfört med 2013, men i jäm-förelse med riket har produktiviteten minskat. Förklaring-en till oförändrad produktivitet mellan åren är färre vård-tillfällen (-3,3 procent) och högre vårdtyngd (1,3 procent) samtidigt som kostnaderna har minskat (-2,3 procent efter hänsyn till prisökningar). Skillnaderna mellan sjukhusen är stora. Sunderby sjukhus har minskad produktivitet (ca 30 miljoner kronor) medan sjukhusen i Kiruna, Gälli-vare och Kalix har en produktivitetsökning jämfört med 2013. Flertalet kliniker på Sunderby sjukhus har minskad produktivitet främst med anledning av färre vårdtillfällen. En orsak är besvärlig bemanningssituation som medfört neddragning av vårdplatser vid flera avdelningar.

I Gällivare har produktiviteten ökat vid flertalet kliniker till följd av fler vårdtillfällen och lägre kostnader. Produk-tivitetsökningen i Kiruna förklaras av minskade kostnader och kraftigt ökad vårdtyngd. I Kalix har produktiviteten ökat till följd av fler vårdtillfällen och låg kostnadsökning.

I somatisk öppenvård har produktiviteten minskat under 2014 till följd av ökade kostnader (6 procent efter hänsyn till prisökningar) och färre besök (-2 procent). Samtidigt har ökad vårdtyngd (3 procent) dämpat produktivitets-minskningen och förklaras till stor del av ökat antal öppenvårdsoperationer. Sammantaget har produktivite-ten minskat med ca 60 miljoner kronor (-5 procent) men skillnader finns mellan sjukhusen och klinikerna. Belopps-mässigt största minskningen återfinns i Sunderby sjukhus (- 37 miljoner kronor) medan den procentuellt största minskningen är i Kalix (-14 procent). Under 2014 gjordes en omfattande organisationsförändring inom internmedi-cinska specialiteterna i Sunderby sjukhus vilket inneburit ökade kostnader och minskad produktion under 2014. En annan förklaring till produktivitetsminskningen är ökade kostnader för läkemedels behandlingar.

Andelen dyra vårdtillfällen avseende svårt sjuka patient-er, så kallade kostnadsytterfall, är på nivån 4-6 procent på länets sjukhus förutom i Kiruna sjukhus där de utgör 13 procent. Snittet för länet är 5,4 procent vilket är en ökning jämfört med 2013 (5,1 procent). Riksgenomsnittet för läns- och länsdelssjukhus är 3,7 procent. Högre andel ytterfall i Norrbotten innebär en merkostnad med ca 140 miljoner kronor. Ökningen under 2014 hänförs till klinikerna medi-cin/rehab, geriatrik och infektion. En del av förklaringen är långa vårdtider och en orsak är att vårdplatserna upptas av medicinskt färdigbehandlade patienter, då vissa kommuner har svårigheter att ta hem sina patienter. Gällivare Kalix Kiruna Sunderby Piteå NLL0

20

40

60

80

100

120

140! NLL 2014 ! NLL 2013 ! NLL 2012 KPPdatabasen i läns- och länsdelssjukhus

Kostnad per DRG-poäng för slutenvård jämfört med nationella KPPdatabasen (exkl ytterfall och psykiatri), per sjukhus (%)

41

Läkemedel Landstingets läkemedelskostnad mäts i medelkostnad per invånare och kan på så vis jämföras med riket. I Norr-botten ligger medelkostnaden per invånare över rikssnittet för samtliga landsting/regioner. Utifrån länets socioekono-miska struktur är det rimligt att landstingets läkemedels-kostnader är högre än rikssnittet, men skillnaden mot riket har ökat på senare år. En orsak till detta är ökande använd-ning av nya effektiva, men dyra, läkemedel. Det finns även andra faktorer som påverkar, såsom bristande inrapporte-ring av kostnader från ett fåtal landsting.

Landstinget har en Strategi för läkemedel med priori-terade åtgärder. Målet är att skillnaden i läkemedelskost-

nad jämfört med rikssnittet ska minska med 100 kr per invånare och år jämfört med år 2014. Detta mål ska vara uppnått senast år 2017 och konkreta åtgärder för att hejda kostnadsökningarna vidtas på flera plan. Det handlar om åtgärder inom inköpsprocessen samt åtgärder för ökad kostnadseffektivitet i hälso- och sjukvårdens läkemedels-användning.

Värdet på läkemedel som kasseras från läkemedelsför-råden mäts utifrån två stickprov per år i de förråd som står för huvuddelen av volymen. Vid 2015 års stickprovsmät-ningar kasserades flera kostsamma läkemedel från dessa förråd, vilket har bidragit till att resul tatet för 2015 var sämre jämfört med år 2014.

42

Vårdprocesser

Effektiva vårdprocesserFler verksamheter kartlägger sina huvudprocesser och identifierar mångdimensionella mått och mål för att leda och styra processerna. Ett mål är att kostnaden per DRG-poäng inom de mest resurskrävande vårdprocess erna ska ligga i nivå med kostnaden i den nationella KPP-data-basen för läns- och länsdelssjukhus.

Landstingets 20 mest resurskrävande processer svarar för 39 procent av vårdtillfällena och 36 procent av totala kostnader för somatisk slutenvård. För flera av vårdpro-cesserna ligger kostnaderna i nivå med eller är lägre än kostnaderna i den nationella KPP-databasen, se diagram.

För flera av processerna med en genomsnittskostnad som överstiger riket är förklaringen längre medelvård tider än genomsnittet i riket. Inom rehabilitering efter stroke är vårdtiderna långa. En översyn är påbörjad för att patient-ens rehabilitering ska bli så effektiv som möjligt. De höga kostnaderna för PCI-processen förklaras av höga kostnader för inhyrd personal under uppbyggnaden av verksamheten.

Processerna hjärtsvikt och angina pectoris är prioriterade områden och en utveckling av mottagningsverksamheten i samarbete med hälsocentralerna pågår för att minska inläggningar på sjukhus.

För att nå en kostnadseffektiv verksamhet måste foku-seringen på effektivitet i processerna öka.

Nationell jämförelse av fyra processerUnder 2015 gjordes en nationell jämförelse av fyra proces-ser i samarbete mellan landsting/regioner och SKL. Syftet var att belysa hur kostnader och kvalitetsindikatorer kan

0

20

40

60

80

100

120

140! NLL KPP databas läns-/länsdelssjukhus

Spe

c kä

rlsju

kdom

hjä

rna

Lung

infla

mm

atio

n

PC

I

Hjä

rtinf

arkt

Cirk

sjd

m h

ärtk

atet

iser

ing

Hjä

rtsvi

kt &

cho

ck

Ary

tmi &

över

levn

adss

törn

Brö

stsm

ärto

r u a

ngin

a pe

ctor

is

Stö

rre ta

rmop

erat

ion

Buk

smär

ta/g

astro

ente

rit

Prim

ledp

rote

s hö

ft

Prim

ledp

rote

s kn

ä/fo

t

Op

höft/

lår,

ej p

rote

s

Op

fotle

d un

derb

en ö

arm

Med

icin

ska

rygg

sjuk

dom

ar

Nju

r & o

ch u

rinvä

gsin

f

Kej

sars

nitt

Vagi

nal f

örlo

ssni

ng

Reh

ab v

id s

troke

UN

S

Reh

ab U

NS

Kostnad per vårdkontakt för de 20 mest resurskrävande vårdprocesser 2014 jfr med nationella KPP-databasen, %

0

20

40

60

80

100

120

140! NLL KPP databas läns-/länsdelssjukhus

Spe

c kä

rlsju

kdom

hjä

rna

Lung

infla

mm

atio

n

PC

I

Hjä

rtinf

arkt

Cirk

sjd

m h

ärtk

atet

iser

ing

Hjä

rtsvi

kt &

cho

ck

Ary

tmi &

över

levn

adss

törn

Brö

stsm

ärto

r u a

ngin

a pe

ctor

is

Stö

rre ta

rmop

erat

ion

Buk

smär

ta/g

astro

ente

rit

Prim

ledp

rote

s hö

ft

Prim

ledp

rote

s kn

ä/fo

t

Op

höft/

lår,

ej p

rote

s

Op

fotle

d un

derb

en ö

arm

Med

icin

ska

rygg

sjuk

dom

ar

Nju

r & o

ch u

rinvä

gsin

f

Kej

sars

nitt

Vagi

nal f

örlo

ssni

ng

Reh

ab v

id s

troke

UN

S

Reh

ab U

NS

Medelvårdtid för de 20 mest resurskrävande vårdprocesser 2014 jfr med KPP-databasen, %

43

jämföras och analyseras i ett sammanhang. Jämförelsen avser fyra diagnosgrupper; stroke, hjärtsvikt, höftfraktur och prostatacancer. I nedanstående diagram redovisas utvalda delar av jämförelsen.

HJÄRTSVIKT (diagnos I50) vid Kalix sjukhus har resultat i nivå med rikssnittet. Högre andel återinskrivna inom 30 dagar till sjukhus (15 %) jäm fört med riket (13 %) förklaras av att verksamheten i öppenvård inte fungerat tillfredsställande. Högre andel avlidna (11 %) jämfört med riket (7 %) har ännu inte analyserats närmare.

STROKE (diagnos I63) vid Kalix sjukhus har resultat i nivå med rikssnittet. 97 procent av patienterna läggs in direkt på strokeavdelning vilket är en högre andel än riket (81 procent). Medelvårdtiden (12,8 dagar) är längre än snittet i riket (8,4 dagar) vilket förklaras med att rehabili-tering bedrivs i slutenvård vilket förlänger vård tiden. Ett förändrat arbetssätt som syftar till att pati enterna får rehabilitering i öppenvård medför kortare vårdtider. Både hjärtsvikt och stroke har lägre andel dyra vårdtillfällen, så kallade ytterfall, än riket i snitt.

HÖFTFRAKTUR (diagnos S72) vid Sunderby sjukhus visar i jämförelsen resultat i nivå med rikssnittet. Kvalitets-indikatorerna ”Väntetid inför operation” (20 timmar) och ”Andel protesopererade vid höftfraktur” (42 %), har bättre resultat än riket i snitt (22 timmar resp 32 %) Andelen ytterfall är högre i Sunderbyn (4,9 %) jämfört med snittet i riket (3 %).

PROSTATACANCER (diagnos C61) vid Sunderby sjukhus har i jämförelsen bättre resultat än snittet i riket gällande båda kvalitetsindikatorerna ”Kurativt syftande behandling” samt ”Strålbehandling i kombination med hormonbehand-ling”. Fler patientfall diskuteras idag vid multidiciplinära ronder med regionsjukhuset i Umeå vilket leder till att fler patienter får strålbehandling istället för operation (strål-behandling är lindrigare för patienten med tanke på biverkningar). Andelen ytterfall är högre (8,2 %) än snittet i riket (3,65 %) men avser få vårdtillfällen (3-4 st).

50

! Snitt i riket ! NLL Kalix

Medelålder ÖV (74 år)

Medelålder SV (80 år)

Kvinna, andel vårdkontakter (39 %)

Avliden, andel i % (7 %)

Medelvårdtid (5,5 dygn)

Återinskrivning inom 30 dgr (13 %)

DRG-poäng/vårdkontakt, ÖV (0,08 poäng)

DRG-poäng/vårdkontakt,SV (0,88 poäng)

Kostnad/poäng,ÖV (43 201 kr)

Kostnad/poäng,SV (41 374 kr)

Andel ytterfall ÖVi % (1,95 %)

Andel ytterfall SV i % (3,86 %)

Hjärtsvikt (I50) 2014, Kalix sjukhus

100

150

50

0

200

! Snitt i riket ! NLL Kalix

Medelålder ÖV (64 år)

Medelålder SV (71 år)

Man, andelvårdkontakter i %

Medelvårdtid (8,4 dygn)

Patienter som direkt läggs in på strokeenhet

Reperfusionsbehandling vid stroke orsakad av blodpropp

Avliden andel i %

DRG-poäng/vårdkontakt ÖV (0,1 DRG-poäng)

DRG-poäng/vårdkontakt SV (1,91 DRG-päng)

Kostnad/poäng, ÖV (36 173 kr)

Kostnad/poäng, SV (41 081 kr)

Andel ytterfall ÖV i % (4,77 %)

Andel ytterfall SV i % (4,67 %)

Stroke (I63) 2014, Kalix sjukhus

100

150

50

200

0

Kvinna, andel vårdkontakter i %

! Snitt i riket ! NLL Sunderby sjukhusVäntetid inför höftfrakturoperation

(22 h snitt i riket)

Andel i % protesoperade (hel- och halvprotes) vid höftfraktur (34 %)

Andel i % åter till ursprungligt boende efter höftfraktur (67 %)

Andel ytterfall (3,02 %)

Medelvårdtid (7,9 dgr)

Kostnad/poäng, SV (44 191 kr)

DRG-poäng/vårdkontakt

Medelålder (45 år -ff)SV, (snitt 82 år i riket)

Kvinna, andel vårdkontakter

i % (69 %)

Avliden andel i % (3 %)

Höftfraktur (S72) 2014, Sunderby sjukhus

100

150

200

50

0

! Snitt i riket! NLL Sunderby sjukhus

Andel ytterfall ÖV (3,5 %)

Medelålder SV (73 år)

Kostnad/poäng ÖV (44 662 kr)

Kostnad/poäng SV (40 853 kr)

DRG poäng/vårdkontakt ÖV (0,08 p)

DRG poäng/vårdkontakt SV (1,29 p)

Medelvårdtid SV (4,9 dygn)

Andel avlidnaSV (8 %)

Andel strålbehandlade i komb. med neoadjuvant hormon-behandling vid lokalt avan-cerad prostatacancer med hög risk (46 %)

Andel som fått kurativt syftande be-handling vid lokal högriskcancer (90 %)

Prostatacancer (C61) 2014, Sunderby sjukhus, %

Medelålder ÖV (72 år)

Andel ytterfall SV (3,7 %),Sbyn 8,2 %

50

150

100

200

0

44

Vårdprocess – den psykiatriska patientenVuxenpsykiatrin i länet har under året arbetat intensivt med att utveckla vårdprocesser. Huvudsyftet är att erbjuda patienterna en säker, patientfokuserad, kunskaps-baserad, jämlik och effektiv vård i rätt tid. Vårdövergång-arna är de mest kritiska momenten i alla vårdprocesser. Under 2016 kommer fokus att vara hur samverkan ska vidareutvecklas.

Slutenvårdprocessen Psykiatrin SunderbynDen psykiatriska slutenvårdprocessen har genomlysts under 2015. Utvecklingsområden har identifierats och rutiner och förhållningssätt har arbetats fram i syfte att möjliggöra en god och säker vård. Vårdens övergångar vid in- och utskrivning är våra mest kritiska skeden i vårdpro-cessen. Utveckling av trygg vårdövergång, mobilitet och därmed säker utskrivning är aktiviteter som haft högsta prioritet. Arbetet har genomförts i nära samverkan med den psykiatriska öppenvården. Slutenvårdsprocessen är dokumenterad , roller och funktioner har tydliggjorts och utvecklingssjuksköterskor har rekryterats. Dessa kommer att fungera som kulturbärare med ett övergripande ansvar för god omvårdnad och utveckling av rutiner.

Vårdprocessen för missbruk och beroende, SunderbynDagens missbruksproblematik har skapat helt nya och förändrade behandlingsformer av patienter med drog- och

missbruksproblem. Patienterna är ofta unga, utåtagerande och har komplexa sammansatta behov som till stor del beror på en allt större flora av blandmissbruk. Under 2015 har ett beroendecentrum i Sunderbyn börjat etableras i samverkan med länets kommuner. Beroendecentrum ska vara fullt etablerat i januari 2017. Verksamheten ska erbjuda vårdplatser för abstinensbehandling vid komplice-rade tillstånd som en del i en vårdfläta för de svårast sjuka som inte kan klaras av närsjukvårdens och kommunens resurser. Medicinsk prioritering avgör tillgång till plats. I arbetet med uppbyggnad av Beroendecentrum ingår bland annat att synliggöra och strukturera vårdprocessen för missbruk och beroende. Kommunerna och landstinget ska gemensamt ta fram rutiner och förutsättningar för inskriv-ning, utskrivning och vårdinnehåll. Beroendecentrum har också i uppdrag att arbeta som konsultativt kompetensstöd till närsjukvård och kommuner via riktade utbildningsin-satser. Även nivåstrukturering och utbildningsinsatser av läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende (LABO), har gjorts under året.

Vårdprocess schizofreni, GällivareInom slutenvården upptar diagnosgruppen schizofreni flest vårddagar, medan den i öppenvården har minst besök. Patientgruppen har en tidig dödlighet, mycket beroende på övriga somatiska sjukdomar. Kvalitetsregistren visar också på att patient- och närståendeutbildning är eftersatt. En analys av återinläggningar har visat att ökade insatser inom den öppna vården behövs för att undvika att pa-tienter läggs in igen. En kartläggning har gjorts av flöden från det att patienten kommer till specialistvården via remiss/besök på jourcentral eller akutmottagning och till att patienten skrivs ut för behandling i öppna vårdformer. Standardiserade behandlingsmetoder och skattningsskalor har gjorts för en jämlik vård.

Kartläggningen visar att det krävs bättre uppföljning av patienterna, tydliga och klara insatser för att undvika åter-inläggning. Vissa patienter har varit svåra att nå eftersom återbesök inneburit en avgift för patienten. Från och med maj 2015 är besöken avgiftsbefriade vilket medfört att patienten kommer i högre utsträckning på återbesök.

Processen makuladegenerationÅldersförändringar i gula fläcken (makula) är en ögon-sjukdom som ökar starkt i befolkningen, på grund av en ökad andel äldre personer. Åldersförändringarna kan upp-stå både i en torr och en våt form. Den torra formen har ett långsamt framskridande förlopp och den våta formen har ett snabbt framskridande förlopp. Båda formerna orsakar central synförlust. För den våta formen av sjukdomen finns behandlingsalternativ i form av injektioner i ögats glaskropp. Behandlingen är inte botande utan bromsar endast upp sjukdomsutvecklingen.

Kontroller på mottagningenFram till 2013 skedde kontrollerna månatligen eller gles-are. Då bedömde läkaren vid varje besök om behovet för behandling fanns. Patienterna planerades för mottagnings-besök hos både läkare och ögonsjuksköterska på förmid-

45

dagen och läkare gav eventuella injektioner på operations-sal under eftermiddagen.

Sedan april 2015 sker besöken vanligtvis till ögon- sjuksköterska som också ger injektionen, vilket gör att patienten kan planeras in för injektion redan på förmiddagen, det vill säga patienten får sin spruta inne på operationsavdelningen direkt i samband med sitt

mottagningsbesök. Läkarbesök sker ungefär var sjätte månad, då även patientens synförmåga kontrolleras. Patienten får några fler sprutor per år, men vinsten är färre eller inga återfall av makulasvullnad, som i sin tur minskar risken för ytterligare synförsämring. Hälso-ekonomiskt finns stora vinster med behandlingen. En bevarad synskärpa värderas högt och ger möjlighet till självständigt boende och minskat behov av hjälp. På mot-tagningen har kompetensväxlingen ökat tillgängligheten till läkarbesök.

MakularegisterAlla patienter med våt makuladegeneration registreras i Svenska makularegistret som är ett webbaserat, natio-nellt kvalitetsregister för uppföljning av behandling. Registret är en bas för enskilda klinikers kvalitetssäkring och stimulerar till kvalitetsförbättring då man med hjälp av registret ska kunna utvärdera patientens nytta av be-handlingen.

SY PE GVE Länet0

1000

2000

3000

4000

5000

! 2013 ! 2014 ! Nov 2015Antal injektioner/ort/år

46

Vårdproduktion

Under tiden december 2014–december 2015 har vårdpro-duktionen i länet minskat när det gäller antalet vårdtill-fällen (-3,2 %). Antalet läkarbesök har minskat med 1,5 procent, besök till övriga vårdgivare har minskat med 0,9 procent. Kvinnor konsumerar vård i högre utsträckning än män. Kvinnor står för 55 procent av läkarbesöken och 58 procent av besöken till övriga vårdgivare, bägge åren.

2015 december

2014december

Ändring % 2015/2014

Läkarbesök

Primärvård 320 064 327 339 -2,2 %

Somatik 216 881 219 759 -1,3 %

Vuxenpsykiatri 14 526 12 651 14,8 %

Totalt 551 471 559 749 -1,5 %

Övriga vårdgivarbesök

Primärvård 498 084 512 532 -2,8 %

Somatik 176 350 166 703 +5,8%

Vuxenpsykiatri 61 377 63 161 -2,8 %

Totalt 735 811 742 396 -0,9 %

Vårdtillfällen

Primärvård 1 899 1 982 -4,4 %

Somatik 33 970 35 186 -3,6 %

Vuxenpsykiatri 2 797 2 774 0,8 %

Totalt 38 666 39 942 -3,2 %

Den största delen av norrbottningarnas läkarbesök sker i primärvården, cirka 58 procent av samtliga läkarbesök. Cirka 39 procent av läkarbesöken skedde i den somatiska vården, både i år och förra året.

Minskningen av antalet läkarbesök ses inom primär- vård och somatik, samtidigt som psykiatri ökar antalet läkarbesök. När det gäller antalet vårdtillfällen har dessa minskat inom såväl primärvård och somatisk vård. Detta förklaras av att vårdplatser har stängts ner på grund av bemanningsläge samt av ökad behandling i öppenvård.

Produktion av vård Utfall december

2015

– andelkvinnor

– andel män

Utfall december

2014

– andelkvinnor

– andel män

Ändring % 2015/2014

Vårdtillfällen 38 666 20 395 18 271 39 942 21 126 18 816 -3,2 %

Läkarbesök 551 471 302 867 248 604 559 749 308 789 250 960 -1,5%

Övriga vårdgivarbesök 735 811 427 531 308 280 742 396 434 204 308 192 -0,9 %

47

Prioriterade utvecklingsområden

Vårdtunga/multisjuka individerI mars antog Landstingsstyrelsen strategin Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län 2015-2018. Utifrån den har en handlingsplan utarbetats, där två målområden är ”För-stärkt utskrivning” och ”Trygg hemma”.

Aktiviteter inom processen ”Förstärkt utskrivning” pågår i olika omfattning vid länets sjukhus. En ansträngd situation med sjuksköterskebrist har medfört att det har varit svårt att avsätta resurser till förbättringsarbeten, men samtliga sjukhus har infört eller påbörjat ett införande.

Arbetsprocessen ”Trygg hemma” har haft svårt att få genomslag. Till viss del beror det på olösta problem mellan landstinget och kommunerna inom hemsjukvården.

Oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar efter ut-skrivning från sjukhus har stadigt minskat inom närsjuk-vården sedan 2013, medan länssjukvården har en marginell ökning.

Personer med riskbruks-, missbruks-, beroendeproblematikUnder 2015 började ett länsövergripande Beroendecen-trum att etableras. Där finns idag 10 vårdplatser och två tillnyktringsplatser. Samtliga inskrivna får en samordnad individuell plan. Vid enheten finns en sjuksköterskebaserad infektionsrond för att tidigt upptäcka personer med någon form av blodsmitta. Närheten till akut psykiatri och med-icinska specialiteter har varit av stor vikt och samverkan fungerar bra. Målet är att Beroendecentrum ska vara fullt fungerande senast januari 2017.

Inom LABO-verksamheten (läkemedelsassisterad be-handling vid opiatberoende) pågår ett arbete med att få en bättre struktur i verksamheten. Bland annat har det funnits oklarheter kring när patienten ska få hjälp av primärvård och när den ska få hjälp av specialistvård, och det är detta som ska förtydligas.

Personer med psykisk ohälsa/psykisk sjukdomInom området behöver samverkan mellan landstinget och länets kommuner bli bättre. Lokala samverkans-överenskommelser finns nu i 12 av länets 14 kommuner. I de resterande två pågår arbetet och beräknas vara klart senast oktober 2016.

Neuropsykiatriska funktionshinder är ett stort problem för individen. Därför har ett projekt startat inom vuxen-psykiatrin riktat mot unga vuxna (18-25 år). Samarbete mellan barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin finns i samtliga närsjukvårdsområden, bland annat pågår arbete för att säkra övergången mellan barn och vuxen. Ett led i detta är att se till att unga vuxna har en samordnad individuell plan.

Under 2015 har genomlysningar av självmordsfall från 2014 genomförts och handlingsplaner för att minska

självmorden har tagits fram. Samverkan med landstingets Folkhälsocentrum har stärkts och under 2016 planeras samverkan med en bredare gruppering på regional nivå där även kommuner och polis ingår. Det finns också planer på en ny utbildningssatsning i suicidal kommunikation.

Arbetet med den somatiska hälsan för personer med psykisk ohälsa/sjukdom har de senaste två åren skett i nära samverkan med Folkhälsocentrum. Det har genom-förts flera utbildningssatsningar som stöd till psykiatrins personal. Flera orter inom vuxenpsykiatrin kan nu erbjuda individuell eller gruppbehandling avseende levnadsvanor som sjukdomsförebyggande åtgärd samt screening (tidig upptäckt) och rådgivning.

Palliativ vårdUnder 2015 har kompetensen för sjuksköterskor verk-samma inom Palliativa rådgivningsteamen (PRT) höjts. I nuläget har tre sjuksköterskor magisterexamen med inrikt-ning palliativ vård och fyra sjuksköterskor är diplo merade inom palliativ vård.

Det finns nu möjlighet till fortbildning för länets vård-personal i form av en webbaserad utbildning i allmän palliativ vård. Det har bidragit till att vårdpersonal tidigt kan identifiera symtom och söka stöd från speciali serade palliativa vården när den egna kompetensen inte räcker till. Det är i nuläget 300 av landstingets och 280 av kommuner-nas anställda som genomfört utbildningen.

Av alla dödsfall i Norrbotten är det 56 procent som registrerats i Svenska Palliativregistret. Resultaten visar ett behov av förbättrat vårdinnehåll för palliativa patienter av-seende validerad smärtskattning, erbjudet samtal till efter-levande samt läkarinformation till patient. Doku mentation av brytpunktsamtal och behandlingsstrategi i VAS, enligt den regionsgemensamma rutinen, ökar långsamt men varierar i länet och mellan enheter.

Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande vårdAlla hälsocentraler har utbildad personal och kan erbjuda hälsosamtal riktade mot bestämda åldersgrupper. Antalet genomförda hälsosamtal har minskat under detta år jämfört med året före. Orsak till att hälsocentraler inte erbjuder hälso samtal uppges vara prioritering av andra arbetsupp-gifter som finns i primärvården eller personalbrist. Det framförs också synpunkter på att hälsosamtalen inte är viktiga eller att befolkningen inte är intresserad.

Frågor om levnadsvanor ställs i varierande omfattning inom primärvården och den specialiserade vården. I risk-grupper, exempelvis hjärt- och kärlsjuka, förekommer samtal om levnadsvanor oftare än hos andra patientgrupper. Inom länssjukvården har målsättningen att följa statistik gällande ” Tobaksfri inför operation” inte uppnåtts då inför-andet av verktyget Provisio är framflyttad till hösten 2016.

48

RehabiliteringInom närsjukvården har ett arbete påbörjats för att revidera den rehabiliteringsöverenskommelse som fast-ställdes 2010. Överenskommelsen gällde rehabilitering av patienter med sammansatta, långvariga, ibland åter-kommande behov av rehabilitering på olika vårdnivåer i landstinget. Sedan den gjordes har det skett förändringar inom hälso- och sjukvården som förändrar förutsättningarna för rehabiliteringen i länet: Vårdval i primärvården, kommunalisering av hemsjukvår-den och förändrad organisation i landstinget med införan-de av närsjukvård. Arbetet med att anpassa överenskom-melsen till nuvarande organisation och ansvarsområden sker i samverkan med Kommun förbundet Norrbotten.

Barn och unga (0-18 år)Läns- och närsjukvården har tagit fram en gemensam handläggningsöverenskommelse som definierar vilka insatser som ska ske i primärvård och specialiserad vård gällande barn med psykisk ohälsa. Barnsjukvården har tydliggjort ansvaret för barn med behov av neuropsyki-atriska utredningar inom hela länet. Barn- och ungdoms-psykiatrin, BUP, i Sunderbyn har påbörjat ett pilotprojekt för att införa strukturerade, enhetliga barnpsykiatriska bedömningar för gemensam ingång till barnpsykiatrin. Faller pilotprojektet väl ut implementeras detta inom hela länets barnpsykiatri. Under 2015 har det införts regelbun-den internutbildning i strukturerad suicidriskbedömning på berörda enheter och obligatorisk introduktion för alla nyanställda inom BUP. För att förverkliga Barnkonventio-nens principer och krav, har barn- och ungdomssjukvården under 2015 uppmärksammat och arbetat med delaktighet för barn i kontakt med vården.

CancersjukvårdUnder 2015 har de första stegen tagits i en nationell satsning för att korta väntetiderna i cancervården. Sats-ningen innebär införande av standardiserade vårdförlopp, SVF. Vårdförloppen ska förkorta tiden mellan välgrundad misstanke om cancer till start av första behandling. Vilka utredningar och första behandlingar som ska göras inom en viss cancerdiagnos beskrivs, liksom vilka tidsgräns-er som gäller för olika utredningsåtgärder. En regional arbetsgrupp för införande av SVF i Norrbotten har skapats i syfte att utbyta erfarenheter och samverka inom olika områden samt med Regionalt cancercentrum. Arbetet med att införa SVF är påbörjat. De vårdförlopp som berörs i första skedet är diagnoserna prostatcancer, cancer i urinblåsa och urinvägar, huvud- och halscancer, mat-strups- och magsäckscancer samt akut myeloisk leukemi. Det nya arbetssättet har bland annat medfört införande av kontaktsjuksköter skor för att koordinera vården utifrån patientens vårdplan, framtagande av handläggningsöver-enskommelser mellan primärvård och specialiserad vård samt utbildningsmaterial. Under 2016 planeras införandet av 13 nya vårdförlopp. Ett utvecklingsarbete har startats i syfte att stärka cancer rehabiliteringen i länet med utgångs-punkt från det nationella vårdprogrammet.

KärlsjukvårdSedan några år erbjuds personer i riskgrupper en ultra-ljudsundersökning av kroppspulsådern (aorta) i syfte att upptäcka förändringar på aorta och omhänderta dessa personer på ett optimalt sätt med tanke på läkemedels-behandling, uppföljning och operation. Behovet av att samverka över divisongränserna har blivit tydligt då vårdkedjan för dessa personer sträcker sig från primärvård till specialistsjukvård och tillbaka till primärvård. För att synliggöra vårdprocessen och omhänderta dess delar be-höver ett samarbete mellan när och- länssjukvård utformas och ett vårdprogram upprättas för att erbjuda patienterna en effektiv och säker vård. Verksamheter som berörs är länets hälsocentraler, hjärtsjukvården, diagnostik, kirurgi, anestesi och operationsverksamhet.

InfektionssjukvårdInom infektionssjukvården har en länsövergripande samverkansfunktion börjat utvecklas, Funktionscentrum infektion (FCI). Här ingår kärnverksamheterna inom kunskapsområdet infektionssjukvård nämligen infektions-medicin, laboratoriemedicin, vårdhygien, strama-grupp (antibiotikaanvändning) och smittskydds enhet. Syftet med FCI är att skapa en organisatoriskt gränsöverskridande samverkan för processledning inom infektionssjukvården i länet. Målet är att förbättra omhändertagandet av den infekterade och ibland särskilt smittsamma patienten. En handlingsplan och styrkort för verksamhets- och länsöver-gripande samverkan ska tas fram. Denna ska bland annat beskriva ett gemensamt arbete mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner.

49

Jämställdhet och jämlikhet

MedarbetareLandstinget ska vara en arbetsplats där både kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar tas till vara. Det innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldig heter och möjligheter till utveckling i fråga om arbete, anställnings- och andra arbetsvillkor. En viktig förutsättning för att nå jämställdhet är att ansvar och be-fogenheter fördelas lika mellan kvinnor och män. Arbetet ska organiseras på ett sådant sätt att det underlättar för både kvinnor och män att kombinera arbete och karriär med hem och familj. Landstinget använder två verktyg för att följa upp jämställdhet. Uppföljningsverktygen heter Jämix, vilket mäter jämställt arbetsliv och Makequality, vilket mäter jämställda verksamheter.

JÄMIX®Nyckeltalet baserar sig på olika indikatorer som tillsam-mans ger ett samlat värde för organisationens jämställd-hetsarbete (JÄMIX-index). Indikatorerna presenteras nedan. Uppgifterna följer Nyckeltalsinsti tutets definitioner avseende den nationella beräkningen av JÄMIX ® och baserar sig på uppgifter från landstingets personalsystem per den 30 september 2015.

Maxpoäng är 160 vilket är jämställt. Landstinget har gått från 108 (2013) till 109 (2014) till 122 (2015) och vi

står oss bra i jämförelse med övriga landsting och regioner som mäter Jämix.

I detta underlag ingår totalt 7 299 medarbetare, varav 5 842 kvinnor och 1 457 män, det vill säga 80 procent kvinnor och 20 procent män, vilket är samma fördelning som tidigare år.

YrkeVarje yrkeskategori ska ha en könsfördelning mellan 40-60 procent. Dessa anses vara jämställda yrkesgrupper. År 2015 var den totala könsfördelningen i landstinget 80 procent kvinnor och 20 procent män. Av 131 yrkesgrup-per var 23 jämställda. Att åstadkomma en förändring i könsfördelning inom olika yrkesgrupper är ett långsiktigt och utmanande arbete. Landstinget arbetar medvetet med breddade rekryteringsvägar för att hitta nya medarbetare inom bland annat utlandsfödda med högskolekompetens, långtidsarbetslösa, människor med funktionsnedsättning med flera.

LedningLandstingets högsta ledningsgrupp (tjänstemän) bestod 2015 av 5 män och 8 kvinnor, det vill säga 39 procent män och 61 procent kvinnor. Landstinget har utifrån Jämix definition om fördelning av jämställdhet (40-60) en nästan

50

jämställd ledningsgrupp. Förändringen mot föregående år speglar en förändring av ledningsgruppens sammansätt-ning med totalt en mindre ledamot samt två färre kvinnor och en fler man.

KarriärmöjlighetKönsfördelningen bland chefer ska motsvara fördelning-en mellan könen avseende andelen totalt antal anställda. Divisionerna arbetar med olika aktiviteter och insatser för att motivera det underrepresenterade könet att ta på sig chefsuppdrag. Fördelningen mellan andelen kvinnor som är chefer och andelen anställda kvinnor var 2015 i stort sett jämställd, 79 procent kvinnor är chefer jämfört med 80 procent bland alla anställda. Fler kvinnor jobbar som enhetschef jämfört med övriga chefsgrupper. I gruppen enhets chefer är det 84 procent kvinnor som är chefer jäm-fört med 16 procent män.

ErsättningOsakliga löneskillnader ska inte förekomma mellan kvin-nor och män som utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt. Lönekriterierna ska vara könsneutrala.

År 2015 var skillnaden mellan kvinnornas och männens medianlön fortsatt 9 procent. Medianlönen för kvinnor är 28 800 kr jämfört med männen som har 31 600 kr. Median lönen är inte kopplad till några yrken eller andra faktorer som kan påverka lönen oberoende av kön utan visar endast lönemedianvärdet inom respektive kön.

Landstinget genomför årligen så kallade lönekartlägg-ningar av lika löner med avseende på kön för att komma tillrätta med eventuella skillnader. Under åren 2006-2011 satsades 38 miljoner kronor på kvinnliga yrkesgrupper för att eliminera osakliga skillnader i löner.

OhälsaLångtidssjukfrånvaron ska minska totalt sett och skillna-den mellan kvinnor och mäns långtidssjukfrånvaro ska minska. Undersökningar och riskbedömningar av arbets-förhållanden ska säkerställa att fysiska, psyko sociala och organisatoriska arbetsförhållanden granskas och åtgärdas så att de lämpar sig både kvinnor och män. Under 2015 ökade sjukfrånvaron något både för kvinnor och för män jämfört med föregående år. På landstingsnivå, utan fördel-ning på kön, ligger sjukfrånvaro på över 5 procent. Det är åldersgruppen över 50 år som står för den högsta sjukfrån-varon, detta gäller både för män och för kvinnor. Målet på 4 procents sjukfrånvaro är inte uppnått. Till och med september månad 2015 hade ca 1 950 medarbetare använt friskvårdsbidraget. Detta är i nivå med året innan.

FöräldraskapLandstinget ska arbeta för en kultur som bidrar till lika förutsättningar för kvinnor och män att ta ut föräldradagar och tillfälligt vårda barn och därmed påvisa möjligheten till att förena arbetsliv och familjeliv.

Genomsnittligt antal föräldradagar för kvinnor var under året 98 dagar och för män 58 dagar. Skillnaden i uttag av dagar mellan könen är 40 dagar. Jämfört med övriga organisationer som mäter föräldradagsuttag via

JÄMIX® tar männen inom Norrbottens läns landsting ut fler dagar än genomsnittet, 58 dagar jämfört med 44 för övriga organisationer. Landstinget ska fortsätta att underlätta för alla föräldrar att kunna vara föräldra-lediga. Organisationer med positiv inställning till uttag av föräldra ledighet ger generellt fler medarbetare som är föräldralediga oavsett kön.

ArbetstidKvinnor och män ska i lika stor utsträckning erbjudas heltidstjänstgöring.

Landstingets ingång i samband med anställning är att heltid ska vara det normala. Utifrån resultatet för 2015 konstateras att kvinnorna, i sin grundanställning, hade lägre sysselsättningsgrad jämfört med männen,

Skillnaden i andelen heltidstjänster mellan kvinnor och män har minskat från år 2011 då mätningarna startade. År 2011 hade landstinget 12 procents skillnad i heltidsanställ-ning till att i årets mätning ha 9 procents skillnad. Detta visar att landstinget är på rätt väg och att förändringarna måste ses i ett långsiktigt perspektiv.

TillsvidareanställningKvinnor och män ska ha tillsvidareanställning i lika stor omfattning.

I 2015 års mätning hade kvinnor inom landstinget tills-vidareanställning i större utsträckning än män. Detta följer resultaten från övriga offentliga arbetsgivare där det kan konstateras att fler män har visstidsanställningar generellt. Män väljer i större utsträckning att arbeta med visstids-anställning även inom Norrbottens läns landsting.

TrakasserierLandstinget ska vara en arbetsplats med öppet klimat, där alla känner sig välkomna och har lika värde/värdighet. Mätningen under 2015 visar att detta är ett fortsatt förbätt-ringsområde för landstinget som helhet. Se även sidan 37.

MakequalityMakequality mäter områdena systematiskt förbättrings-arbete (mål, mått/kön, uppföljning, kommunikation), lika möjligheter till den politiska beslutsprocessen, avtal med samarbetspartner samt likvärdig resursfördelning. Skalan är 1-10 där 10 är jämställt. Norrbottens läns landsting har gått från 4,8 (2012) till 5,4 (2013) till 6,5 (2014). I år back-ade vi marginellt till 6,1 (2015).

Forskning med jämställdhet och jämlikhet i fokusEtt forskningsprojekt startade under 2015 med jämställd-hets- och jämlikhetsfrågor i fokus. Projektet genomförs i samarbete med Umeå universitet och syftet är att utifrån ett genus- och jämställdhetsperspektiv kartlägga eventu-ella skillnader avseende sjukdomsbild och behandling av patienter med bipolär sjukdom i Norrbotten. Kvinnor och mäns olika/lika förutsättningar och behov står i fokus. Områden som studeras är exempelvis hur behandlingen fungerar för män och kvinnor med både bipolär sjukdom och ADHD, samt bäst fungerande behandlingsmetod

51

under graviditet med hänsyn till både mamman och barnet. Projektet tacklar vanligt förekommande, kliniskt svårbe-handlade tillstånd. Resultaten förväntas omedelbart kunna tillgodogöras i den kliniska vardagen. Målet är att den nya kunskapen ska leda till bättre vård i vårt län, för kvinnor och män, utifrån individens behov.

Jämställt föräldraskap främjasEn jämställd föräldrariktlinje för utbildning till blivande/nyblivna föräldrar är framtagen, och ett arbete inom ”pappa/partner-samtal” är påbörjat i syfte att främja jäm-ställt föräldraskap. För tredje och sista året delas boken Det löser sig jämt ut till länets alla gravida. Vidare har samarbetet med Luleå Hockey och Luleå Basket fortsatt med syfte att öka kännedom om 1177 som sjukvårdsupp-lysning. Målet är att minska skillnaderna mellan kvinnors och mäns kännedom om sjukvårds rådgivningen och i det långa loppet främja mäns ansvar för sin egen och sina anhörigas hälsa. Båda satsningarna har koppling till målet ”Delat ansvar för det obetalda hem och omsorgsarbetet”.

Våld i nära relationInom ramen för arbetet med våld i nära relation tillfråga-des 4 395 personer (varav 1130 män) om vålds utsatthet i

nära relation under 2014. År 2015 har antalet tillfrågade sjunkit med ca 1000 personer. Detta beror på ett minskat antal genomförda hälsosamtal, där frågan om våld ställs obligatoriskt. Totalt tillfrågades 3387 varav 784 män under 2015. Webbportalen www.valdmotnara.se hade under 2014 totalt 203 151 sidvisningar. Under 2015 var antalet sidvis-ningar cirka 200 000 till och med november.

Jämställdhetspris för andra åretFör andra året i rad delades länets jämställdhetspris ut. Priset på 100 000 kr gick till Ulrica Åström, Luqrus utveckling AB. Det delades ut på länets regionala dag för jämställdhet, där samtliga 22 ansökningar/nomineringar till priset presenterades. Jämställdhetsdagen syftar till att sprida goda jämställdhetsarbeten, resultat och metoder. Alla arbeten som presenterades under dagen finns samlade i ”Jämställdhetsmagasinet 2015”.

Fler förbättringsarbeten inom vårdenInom ramen för jämlikhet har Folktandvården påbörjat ett förbättringsarbete kopplat till nyanlända/asylsökande och barn. Kliniken för obstetrik och gynekologi genom-för HBT-certi fiering med syfte att bemöta alla patienter likvärdigt.

52

Miljö

Miljöanpassning av landstingets transporterI Norrbottens län, en fjärdedel av Sveriges yta, finns fem sjukhus och 30 hälsocentraler som är alla beroende av transporter av olika slag. Här finns en växande skara patienter som behöver stöd i hemmet med såväl vård som hjälpmedel och förbrukningsmaterial. Norrbottens läns landsting är regionens största organiserade persontranspor-tör om man ser till alla de transporter landstinget direkt och indirekt bidrar till. Därför är det viktigt att landstinget arbetar medvetet för att miljöanpassa transporterna.

Jämfört med år 2000 har tjänsteresandet i landstinget minskat med 18 procent. Då är hänsyn taget till att 90 fordon har avvecklats med anledning av att distrikts - sköter skorna har gått över till kommunerna. Förmodli-gen har den distansöverbryggande tekniken bidragit till minskningen. Det ersättningsberättigade sjukresandet är på samma nivå som år 2000.

Miljöbilar Landstinget hade fram till 2006 endast ett fåtal miljöbilar, men har i upphandlingar av leasingbilar satt upp mål för att öka användandet av miljöfordon. Vid årsskiftet 2014-2015 hade landstinget fem procent miljöbilar enligt en ny, tuff-are, EU-definition. Under 2016 börjar en ny fordonsupp-handling att gälla och där är ambitionen att bara miljöbilar enligt EU-definitionen ska upphandlas.

Samordning av transporter Många, både inom och utanför landstinget, är involverade i transport erna av varor, patienter och personal. Samord-ning finns, bland annat vad gäller sjukresor med taxi. Även Länstrafikägda Bussgods arbetar samordnat genom att 37 procent av bussarna är godsbärande. Men mycket mer kan göras, och nya aktiviteter läggs fram i ett förslag på en

ny, regional transportstrategi som ska behandlas politiskt under 2016.

Att resa – utan att förflytta sig Under 2015 ökade den totala videoanvändningen och antalet driftstimmar är nu drygt 22 000 timmar. Landsting-et står i dagsläget för cirka 90 procent av videotrafiken i den gemensamma plattformen och arbetar för att löpande utveckla användningen av distansöverbryggande teknik.

Tjänsten att spela in videokonferenser nyttjas flitigt, såväl som möjligheten att direktsända videomöten över internet. Tjänsten är framför allt lämpligt vid stora före läsningar och utbildningar som riktar sig till ett stort antal deltagare spridda på olika platser.

Vård på distans Under 2014 antog Landstingsstyrelsen en strategi för vård på distans. Strategin ska bana väg för en bredare använd-ning av distansvård i Norrbotten, med målet att distanstek-nik blir en integrerad del av vårdens arbetssätt. Piloter har startat under 2015 och kommer på sikt att ge miljöeffekter i form av färre resor.

0

5000

10000

15000

20000

25000

Videokonferens 2005-2015, driftstid i timmar

2007 20082005 2006 2011 20122009 2010 20152013 2014

53

Återbruk och bistånd – ett livsviktigt arbeteI landstingets miljöstrategi tydliggörs att all utrustning med bruksvärde för återanvändning ska tas omhand. För att minska nyinköp och åtgången av naturresurser ska allt som kan återanvändas i första hand användas inom landstingets egna verksamheter. I andra hand ska utrust-ningen säljas vidare eller gå som bistånd. I tredje hand ska artiklarna nedmonteras så att delarna kan återanvändas eller materialåtervinnas.

I miljöstrategin nämns också att avfallsmängden ska minska, både genom att undvika att avfall uppstår, men också genom att öka andelen återvunnet material. Andelen inom landstinget återvunnet material är cirka 30 procent. Ambitionen är att den siffran ska öka.

Det praktiska återbruketInom landstingssektorn är Norrbottens läns landsting långt framme vad gäller återbruk och bistånd av över- talig utrustning. Arbetet har väckt uppmärksamhet nationellt och under 2015 fick arbetet ta emot lands- tingets årliga interna miljöpris. Under 2015 har ut- vecklingen med återbruk i samverkan med länets kommuner ökat.

Bistånd Landstinget har ett mångårigt samarbete med finska Hoppets stjärna och håller på att etablera ett samarbete med Human Bridge för att förmedla bistånd. Hjälp- medel som rullstolar, rullatorer och sängar kan utifrån landstingets nuvarande regelverk inte säljas, utan de skickas som bistånd. I genomsnitt skickar landstinget två långtradare fyllda med hjälpmedel per år, oftast till baltiska länder. Endast den utrustning som har ett kvar-varande bruksvärde med sina funktioner i behåll kan skickas som bistånd.

Några siffrorVolymerna för återbruk är i ökande. Under 2014 såldes 65 ton metallskrot och 6,8 ton batteriskrot. Till SAVO i Boden skickades 31 ton elektronikskrot. Drygt 1 400 utrangerade men fungerande datorer såldes för återbruk i andra verksamheter. Omsättningen under året uppgick till drygt 1 miljon kronor.

Hållbart barnsjukhusUnder 2014 kom ett antal larmrapporter om hormon-störande ämnen i miljöer där barn vistas. Frågorna har även uppmärksammats av landstingets revisorer som gjorde en förstudie över hur landstinget arbetat med frå-gan. I landstingets strategiska plan 2015-2017 framgår att: ”Användning av kemikalier som är skadliga för hälsa och miljö ska minska och ofrivilligt kemikalieintag särskilt hos barn ska mini meras.”

I dag vet vi att även små doser av hälso- och miljö-skadliga kemikalier har stor påverkan på människor och djurliv. Barn är särskilt känsliga för dessa ämnen. Pro-jektet Hållbart barnsjukhus pågick under år 2015 och gick ut på att inventera förekomsten av skadliga kemikalier vid barnsjukhusen. Projektet omfattade två avdelningar och lekterapin vid Sunderby sjukhus samt barn- och kvinno-huset vid Gällivare sjukhus.

Projektgruppen har bland annat inventerat byggnaderna, personalens kemikaliehantering, förbrukningsmaterial, leksaker, textilier samt kost. Med hjälp av mätningar på luft och golv samt prover på leksaker har förekomsten av kemikalier utretts. Projektet kom fram till att möjlighet till förbättring finns inom några områden.

Resultat Vissa av de leksaker som analyserades innehöll farliga, dessutom förbjudna, ämnen. Det var ett dockhuvud och bollarna i lekterapins bollhav. Leksaker handlas för närvarande inte via central upphandling – många kom-mer faktiskt till barnavdelningarna som gåvor, och det är därmed svårt att veta exakt vad leksakerna på sjukhusen innehåller. Ett av förslagen på förbättringar från projektets slutrapport är därför att avskaffa leksaker från tiden före 2007. Då antogs ett EU-beslut om skärpta krav på farliga mjukgörare i leksaker och barnavårdsartiklar.

Förslagen på förbättringar omfattar allt ifrån att kont-rollera innehållet i kemiska produkter till att öka andelen ekologiska livsmedel. Vissa konkreta förslag framkom, till exempel synpunkter på framtida krav i upphandlingar, att ta fram en substitutionslista över vad som kan bytas ut och att innehållet av farliga kemikalier ska stå skrivet i den interna varu katalogen.

Mycket är i framkant på sjukhusens barnavdelningar. Byggnaderna, kosten, textilierna och utelekplatsen ansågs alla till stor del vara hälso- och miljövänliga och hade inte några omfattande förslag till förbättringar. Sjukhusen är byggda utifrån strikta miljökrav, kosten består av drygt en femtedel ekologiskt, textilleverantören efterföljer ett flertal miljökrav och utelekplatsen, med dess 18 olika lekställ-ningar vid Sunderby sjukhus, är godkänd enligt europeiska standarder.

Det slutgiltiga målet var att vidta åtgärder för att säkerställa att verksamheter i nära kontakt med barn är fria från farliga kemikalier. Projektets mål har i stort sett uppnåtts.

Internt återbruk

Extern försäljning

Bistånd

Källsortering

Källsortering

Bedömning

Övertalig utrustning

1

2

3

4

54

Stiftelser och bolag

Landstinget arbetar för länets utveckling på många sätt, bland annat genom ägande, ekonomiska bidrag, med-finansiering, huvudmannaskap och representantskap i styrgrupper och liknande. För all anslagstilldelning gäller att insatserna ska vara av regional karaktär. Stiftelser och bolag nedan är sådana där landstinget är stiftare eller ägare/delägare.

ALMI Företagspartner Nord ABAlmi verkar för att bärkraftiga idéer och företag ska utvecklas. Med rådgivning, lån, riskkapital och inkuba-tion möter Almi kunder i företagandets alla faser – från idé bärare till framgångsrika företagare. Arbetet är mark-nadskompletterande och utförs så att snedvridning av konkurrensen undviks. Almi ägs av staten tillsammans med regionala offentliga ägare och finns på 40 orter i landet. Almi Företagspartner Nord AB verkar i Norrbotten och Västerbotten och ägs av Almi Företagspartner AB till 51 procent samt av lands tinget och Region Västerbotten till 24,5 procent vardera.

Den ackumulerade nyutlåningen januari till och med november 2015 (11 månader) var 85,3 miljoner kronor (+18 procent jämfört med samma period 2014) fördelat på 163 lån (161 st lån 2014).

Arctic Business Incubator ABArctic Business Incubator AB (ABI) ägs till nio procent av landstinget, 11 procent av Längmanska företagar fonden samt 20 procent vardera av LTU Holding AB, Luleå kom-mun, Norrlandsfonden och Skellefteå kommun (via Fastig-hets Aktiebolaget Polaris). Bolagets uppdrag är att vara en regionalt verkande inkubator för stöd till entreprenörer och potentiella tillväxt företag. Verksamheten omfattar hela Norr botten och Skellefteå.

BD Pop ABBD Pop ägs till 55 procent av landstinget, 20 procent av Luleå kommun samt av Boden, Jokkmokk, Pajala, Piteå, Älvsbyn, Överkalix och Övertorneå kommuner. Arbetet med att fler av länets kommuner ska bli del ägare fortsät-ter. Bolaget är resurs- och produktionscentrum för popu-lärmusik i syfte att stödja talanger, stärka den regionala musikbranschen och stimulera tillväxt av kreativa näringar. Huvudsaklig verksamhet är artistutveckling, branschut-veckling, inspelning, distribution, marknadsföring, kompe-tens- och affärsutveckling samt arrangemang i samarbete med lokala arrangörer.

Filmpool Nord ABFilmpool Nord ägs till 32,86 procent av landstinget och resterande ägare är tolv av länets kommuner. Bolagets två huvuduppdrag är att vara ett produktionscentrum för lång-film, audiovisuella verk och TV-drama samt vara ett regionalt resurscentrum med bland annat filmpedagogik, barn- och ungdomsverksamhet, talangutveckling, digitalutveckling, visning och spridning av film, filmkulturella frågor och bio-graffrågor. Bolaget stärker också den regionala filmbranschen genom att lyfta fram och förmedla kontakter till regionens inspelningsmiljöer, filmarbetare, teknikbolag och service-företag vid nationella och internationella filminspelningar.

Garnisfastigheter ABBolaget ägs till 100 procent av landstinget. Bolaget äger och förvaltar fastigheter på gamla sjukhusområdet i Boden, ca 53 000 kvadratmeter fördelat på tio fastigheter.

Informationsteknik i Norrbotten ABLandstinget äger Informationsteknik i Norrbotten AB (IT Norrbotten) tillsammans med länets kommuner.

55

Landstingets ägarandel är 47 procent. Bolaget ska erbju-da ett länsgemensamt fiberbaserat höghastighetsnät till näringsliv och offentlig service för ett utökat tjänsteutbud som bidrar till ekonomisk tillväxt och utveckling.

Investeringar i Norrbotten ABInvesteringar i Norrbotten AB (Invest in Norrbotten) ägs till 84,8 procent av landstinget. Övriga ägare är Arvidsjaur, Boden, Haparanda, Kalix, Luleå, Älvsbyn, Överkalix och Övertorneå kommuner. Invest in Norrbotten arbetar med att exportera kännedom och kunskap om affärsmässiga möjligheter i Norrbotten för att få fler etablerare och inves-terare. Invest in Norrbotten koordinerar ett systematiskt, proaktivt investerings- och etableringsarbete i Norrbotten och länets kommuner. Arjeplog, Jokkmokk och Piteå kommun är med som partners, dvs ej delägare men köper tjänster av bolaget.

Matlaget i Gällivare ABMatlaget i Gällivare ägs till 40 procent av landstinget och till 60 procent av Gällivare kommun. Bolaget producerar mat till institutioner inom Gällivare kommun samt till landstingets lokala hälso- och sjukvårdsverksamhet.

Norrbotniabanan ABNorrbotniabanan AB ägs av landstingen i Norrbotten och Västerbotten, Region Västerbotten samt berörda kommu-ner längs den tänkta bansträckan. Syftet är främst att ge arbetet för Norrbotniabanan en juridisk och organisatorisk plattform och att tydligt markera länens ambition och engage mang för att genomföra projektet.

Norrbottens energikontor ABLandstinget äger Norrbottens energikontor AB till 50 pro-cent med alla länets kommuner som övriga ägare. Bolagets uppdrag är att driva energi- och miljöfrågor på lokal och regional nivå i ett internationellt perspektiv. Detta görs genom att arbeta för en ökad användning av förnyelsebar energi och en ökad energieffektivisering. Arbetet ska även bidra till ett ökat regionalt samarbete inom energi- och miljöområdet samt till regionsam verkan i EU.

Efter beslut 2015 byter bolaget namn formellt till Energi-kontor Norr AB under år 2016.

North Sweden Datacenter Location ABLandstinget äger 12 procent av North Sweden Data- center Location AB. Huvudägare är Luleå Näringsliv AB med 52 procent. Övriga ägare är Boden, Luleå och Piteå kommun som äger 12 procent vardera. Bolaget, som går under varumärket The Node Pole, marknadsför och produktutvecklar regionens etableringmöjligheter för fler datacenter.

Stiftelsen Ájtte – Svenskt Fjäll- och samemuseumÁjtte är huvudmuseum för den samiska kulturen i Sveri-ge. Det är ett specialmuseum för fjällregionens natur och kultur och fungerar även som en resurs för andra museer i landet. Stiftelsen bildades 1983 av staten, landstinget, Jokkmokks kommun, Svenska Samernas Riksförbund och Same Ätnam.

Stiftelsen NorrbottensteaternNorrbottensteatern drivs i form av en stiftelse med landstinget och Luleå kommun som huvudmän. Lands- tingets andel är 58 procent. Uppdraget är att driva och organisera konstnärlig verksamhet. Via produktioner och distributionsformer ska teatern nå människor i deras egen miljö.

Regionala kollektivtrafikmyndigheten i NorrbottenRegionala kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten (RKM) är ett kommunalförbund som ska samordna, effektivisera och utveckla kollektivtrafiken. Medlemmar är länets kommuner samt landstinget. Länstrafiken i Norrbotten är ett helägt dotterbolag till Regionala kollektivtrafikmyndig-heten. Länstrafiken hanterar praktiskt medlemmarnas trafik i länet. Norrtåg är ett bolag som RKM äger till 25 procent. Resterande ägs av kollektivtrafikmyndigheterna i Jämtland och Västernorrland samt av Länstrafiken i Västerbotten. Norrtåg organiserar och hanterar den regionala tågtrafiken i regionen.

(mkr)Bolag/Stiftelse

Omsättning 2015-12

Omsättning 2014-12

Resultat före skatt 2015-12

Resultat före skatt 2014-12

Antal anställda

Almi Företagspartner Nord AB 27,1 39,8 0,1 0,1 25

BD Pop AB 5,3 5,2 0,0 0,1 3

Filmpool Nord AB 29,1 28,7 0,1 0,1 10

Garnisfastigheter AB 23,8 23,9 -1,4 0,5 0

Informationsteknik i Norrbotten AB 31,2 33,5 0,1 0,1 6

Investeringar i Norrbotten AB* 4,2 4,4 0,1 0,1 2

Matlaget i Gällivare AB 30,8 29,3 1,6 1,5 29

Norrbottens Energikontor 10,6 11,5 0,7 -0,6 12

Regionala kollektivtrafikmyndighet

Stiftelsen Norrbottensteatern 52,8 52,7 0,4 -0,3 50

*) 2013 omfattade från oktober 2012

56

Landstinget i siffror

Nettokostnad för Norrbottens läns landstings verksamhet, kr/invånare efter verksamhetsområde och år. 2014 2013 2012 2011

Primärvård 4 696 4 538 4 846 4 719

Specialiserad somatisk vård 13 937 13 318 12 412 12 388

Specialiserad psykiatrisk vård 1 844 1 900 1 858 1 778

Övrig hälso- och sjukvård 2 284 2 065 2 128 2 116

Politisk verksamhet avseende hälso- och sjukvård 228 216 209 209

Tandvård exklusive moms 656 661 672 672

Läkemedel inom läkemedelsförmånen 2 276 2 241 2 441 2 647

Regional utveckling 1 272 1 279 1 199 1 038

Summa hälso- och sjukvård exklusive tandvård, regional utveckling 25 265 24 279 23 894 23 859

Källa: Statistiska centralbyrån: Räkenskapssammandrag för kommuner och landsting, Verksamhetsindelad statistik för landsting samt SKL: Statistik om hälso- och sjukvård samt om regional utveckling 2014

2015 2014 2013 2012

Invånare 249 777 249 987 249 436 248 637 Utdebitering 10,18 10,18 10,18 10,4 Från resultaträkningen Verksamhetens nettokostnad, mkr -7 224 -6 973 -6 596 -6 452Skatt, statsbidrag och utjämning, mkr 6 897 6 790 6 712 6 633Finansnetto, mkr 87 146 -233 -5Resultat, mkr -240 -37 -117 176

Verksamhetens nettokostnadsförändring, procent 3,6 5,7 2,2 -0,5Förändring skatteintäkter, procent 4,9 3,2 - 3,7Förändring statsbidrag och utjämning, procent -7,7 -4,1 4,5 -2,0Förändring skatt, statsbidrag och utjämning, procent 1,6 1,2 1,2 2,1 Investeringar, lån, likviditet Nettoinvesteringar, mkr 241 287 339 244 Låneskuld, mkr 0 0 0 0 Likvida medel exkl bolag, mkr 989 1 516 1 485 1 255Pensionsfond, mkr (bokfört värde) 2 554 2 282 2 122 1 984Pensionsfond, mkr (marknadsvärde) 2 591 2 397 2 263 2 044 Soliditet Eget kapital i procent av totala tillgångar inkl blandmodellen 35 37 39 43

Personal Antal anställda 31/12 7 169 7 108 7 026 7 026Antal Årsarbetare 6 186 6 025 5 970 6 039

* Fr.o.m. 2015 ingår den övriga vårdpersonalens arbete vid jour och beredskap i beräkningen till antalet årsarbetare.

*

57

Redovisningsprinciper

Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning vilket bland annat innebär att:

• Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodo-göras landstinget och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

• Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta.

• Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffnings-värde där inget annat anges.

• Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed.

• Värdering av kortfristiga placeringar har gjorts post för post till det lägsta av verkligt värde och anskaff-ningsvärdet.

Jämförelsestörande posterJämförelsestörande poster särredovisas när dessa förekom-mer i not till respektive post i resultaträkningen.

PeriodiseringPeriodiseringar har skett för att ge en rättvisande bild av landstingets ställning och resultat. Det innebär att utgifter kostnadsförs det år förbrukningen skett och inkomster intäktsförs det år intäkterna genererats. Väsentlighets-principen är utgångspunkten för periodiseringarna. Leve-rantörsfakturor över 10 000 kr periodi seras.

SkatteintäkterDen preliminära slutavräkningen av skatteintäkter baseras på SKL:s decemberprognos i enlighet med RKR 4:2.

AvskrivningarAnläggningstillgångarna tas upp till anskaffningsvär-det efter avdrag för planenliga avskrivningar. Linjär av skrivningsmetod tillämpas. Avskrivning påbörjas när investeringen är färdigställd, slutbesiktigad och/eller tillgången tas i bruk. Avskrivningarna beräknas på ursprungligt anskaffningsvärde och avskrivningstiden är 10–30 år för fastigheter och 3, 5, 7 respektive 10 år för inventarier. Dyrare hjälpmedel till funktionshindrade hyrs ut till divisionerna och kommunerna i länet. Hjälpmedlen

skrivs av på 3–7 år. Medicintekniska informationssystem klassificeras som immateriella anläggningstillgångar och skrivs av på 7 år.

Från och med 2014 tillämpas komponentavskrivning på nybyggnation av fastigheter. Indelningen görs i åtta olika komponenter med en avskrivningstid på 10-50 år.

Gränsdragning mellan kostnad och investeringBeloppsgränsen för att skilja mellan förbruknings- och kapitalinventarier är 20 000 kr.

LeasingLandstinget redovisar samtliga leasingavtal som operatio-nella leasingavtal. I tilläggsupplysningarna bland noterna redovisas intäkter och kostnader för 2015 samt beräknade framtida avgifter per år de förfaller. Intäkterna avser främst lokalhyror och kostnaderna avser lokalhyra, bilar och fordon med mera.

Finansiella tillgångarLandstingets pensionsmedelsportfölj är klassificerad som omsättningstillgång. Pensionsmedlen är placerade hos externa förvaltare som har fullmakt att fatta löpande placeringsbeslut enligt landstingets fastställda finanspolicy. Placeringarna är värderade till det lägsta av anskaffnings-värdet och marknadsvärdet. Över- och undervärden kvittas inom förvaltarnas respektive uppdrag.

PersonalskulderSkuld till personalen i form av semester-, övertids- och jourskuld redovisas som en kortfristig skuld och värderas i löneläge 2016.

PensionerFörpliktelser för pensionsåtaganden för anställda är be-räknade enligt RIPS 07. Pensionsåtaganden intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse.

Sammanställd redovisningFrån och med 2009 gäller rekommendation 8.2 avseende sammanställd redovisning. Då landstinget inte uppfyller något av villkoren i rekommendationen föreligger ingen skyldighet att upprätta sammanställd redovisning.

58

Ekonomi

Mkr 2015 2014

Verksamhetens intäkter Not 1, 8 1 194 1 138Verksamhetens kostnader Not 2 -8 175 -7 874Avskrivningar Not 3 -243 -237Verksamhetens nettokostnader -7 224 -6 973

Skatteintäkter Not 4 5 245 5 000Generella statsbidrag och utjämning Not 5 1 652 1 790Resultat före finansiella poster -327 -183

Finansiella intäkter Not 6, 8 130 180Finansiella kostnader Not 7, 8 -43 -34Årets resultat -240 -37

Resultaträkning

Mkr 2015 2014

Årets resultat -240 -37Justering för avskrivningar Not 3 243 237Justering för gjorda avsättningar och långfristiga skulder Not 18 181 30Justering för ianspråktagna avsättningar och långfristiga skulder -38 -33Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster -6Justering Pensionsfond/Kortfristiga placeringar Not 15 -272 -842Ökning/minskning kortfristiga fordringar Not 14 -43 59Ökning/minskning förråd 4 -2Ökning/minskning kortfristiga skulder Not 20 -88 215Verksamhetsnetto -253 -379

INVESTERINGARInköp av materiella anläggningstillgångar Not 9, 10, 11 -248 -287Investeringsbidrag Not 10 7 Försäljning av materiella anläggningstillgångar Not 11 Investering i finansiella anläggningstillgångar Not 13 -31 Investeringsnetto -272 -287

FINANSIERINGMinskning av långfristiga fordringar Not 12 1 1Finansieringsnetto 1 1 Förändring av likvida medel -524 -665 Likvida medel vid årets början Not 16 1 538 2 203Likvida medel vid årets slut* Not 16 1 014 1 538

* 25 mkr av likvida medel 2015 avser landstingsägda bolag

Kassaflödesanalys

59

Mkr 2015 2014

TILLGÅNGARAnläggningstillgångarImmateriella tillgångar Not 9 15 11Fastigheter Not 10 1 491 1 498Inventarier Not 11 510 510Långfristiga fordringar Not 12 103 104Värdepapper, andelar, bostadsrätter Not 13 66 35Summa anläggningstillgångar 2 185 2 158

OmsättningstillgångarFörråd 35 39Kortfristiga fordringar Not 14 463 420Kortfristiga placeringar Not 15 2 554 2 282Likvida medel Not 16 1 014 1 538Summa omsättningstillgångar 4 066 4 279SUMMA TILLGÅNGAR 6 251 6 437

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

Eget kapital Eget kapital Not 17 2 403 2 441Årets resultat Not 17 -240 -37Summa eget kapital 2 163 2 404

Avsättningar Not 18 2 384 2 241

Skulder Långfristiga skulder Not 19 44 45Kortfristiga skulder Not 20 1 660 1 747Summa skulder 1 704 1 792SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 6 251 6 437

Ställda panter och ansvarsförbindelserAnsvarsförbindelser Not 21 5 539 5 772

Balansräkning

60

MkrDivision

NärsjukvårdDivision

LänssjukvårdDivision

FolktandvårdDivision Kultur och utbildning

Division Service

Division Länsteknik

Summa divisioner

Verksamhetens intäkterLandstingsbidrag 2 511 1 845 87 123 323 144 5 033Övriga intäkter 1 256 234 303 118 832 60 2 803Summa verksamhetens intäkter 3 767 2 079 390 241 1 155 204 7 836

Verksamhetens kostnaderLandstingsbidrag 0Personalkostnader -2 108 -1 170 -269 -104 -266 -86 -4 003Övriga kostnader -1 926 -1 002 -109 -147 -674 -94 -3 952Summa verksamhetens kostnader -4 034 -2 172 -378 -251 -940 -180 -7 955

Avskrivningar -3 -4 -9 -3 -133 -12 -164

Verksamhetens nettokostnader -270 -97 3 -13 82 12 -283

Skatteintäkter 0Generella statsbidrag och utjämning 0

Resultat före finansiella poster -270 -97 3 -13 82 12 -283

Finansiella intäkter 1 0 1Finansiella kostnader -67 0 -67

Årets resultat -270 -97 3 -13 16 12 -349

Budget 10 10Avvikelse mot budget -270 -97 -7 -13 16 12 -359Resultatmål (enligt divisionsplan) -110 -52 10 -13 14 7 -144Avvikelse mot resultatmål -160 -45 -7 0 2 5 -205

Driftredovisning

61

Politisk verksamhet

Kommunika-tioner Näringspolitik

Landstings-styrelsens

uppdrag

Gemensamma personal-relaterade kostnader

Landstings-direktörens

stab och uppdrag

Gemensamma avskrivningar

Finans-förvaltning

Eliminering av landstings-

interna kostnader

Landstinget totalt

43 94 71 1 342 20 178 79 182 -7 042 00 4 5 67 0 754 0 457 -2 896 1 194

43 98 76 1 409 20 932 79 639 -9 938 1 194

-7 042 7 042 0-15 0 -1 -79 -15 -108 0 -580 368 -4 433-23 -88 -70 -1 322 -5 -794 -1 -15 2 528 -3 742-38 -88 -71 -1 401 -20 -902 -1 -7637 9 938 -8 175

0 0 0 -79 0 0 -243

5 10 5 8 0 30 -1 -6998 0 -7 224

5245 5 2451652 1 652

5 10 5 8 0 30 -1 -101 0 -327

194 -65 130-41 65 -43

5 10 5 8 0 30 -1 52 0 -240

0 0 0 0 0 0 0 05 10 5 8 0 30 -1 52 0 -240

62

UTFALL 2015 UTFALL 2014

Typ av investering (mkr)Av Landstingsstyrelsen

beslutad ram 2015Utfall beslut

före 2015Utfall 2015 Summa

Immateriella tillgångarFinansiella investeringar 0 0 0 0Närsjukvård 0 6 0 6 0Summa immateriella tillgångar 0 6 0 6 0

FastigheterService, investeringar för egen verksamhet 96 27 11 38 27Service, investeringar Sunderby sjukhus 46 18 18 43Service, investeringar för externa hyresgäster 2 18 18 38Pågående arbeten, fastigheter 25 25Investeringsbidrag -7 -7 Summa fastigheter 144 63 29 92 108

InventarierLänssjukvård 88 16 28 43 25Närsjukvård 36 12 28 40 30Folktandvård 8 0 4 4 5Kultur och utbildning 5 3 1 4 1Service 6 1 3 4 11Service, tekniska hjälpmedel 27 0 38 38 32Länsteknik 20 10 3 13 6Landstingsgemensamt 0 0Investeringar Sunderby sjukhus 0Investeringsreserv/nya investeringar 20 0Pågående arbete, inventarier* 0 -17Pågående arbete, inventarier UB 2013 0 0 -4Summa inventarier 210 40 103 143 93Totalt fastigheter, inventarier samt immateriella tillgångar inklusive externa hyresgäster**

353 109 132 241 201

varav Totalt fastigheter, inventarier samt immateriella tillgångar exklusive externa hyresgäster

351 91 132 223 163

*Finns i redovisningen på separat konto med ett utgående saldo per 20151231 på 9 mkr men är redan fördelad i divisionernas siffror över årets investeringar vad gäller inventarier.** Totala investeringen för 2015 är netto 241 mkr. I denna total ingår ett investeringsbidrag på 7 mkr.

Investeringsredovisning

63

Noter

NOT 1Verksamhetens intäkter 2015 2014Vårdavgifter 284 288Ersättningar från kommuner 10 18Sålda tjänster 376 353Sålda produkter 140 127Statsbidrag 277 293Övriga intäkter 107 59Totalt 1 194 1 138

NOT 2Verksamhetens kostnader 2015 2014Personalkostnader -3 773 -3 629Pensionskostnader -584 -609Övriga personalkostnader -80 -87Material och tjänster -3 366 -3 220Bidrag och ersättningar -306 -285Förändring av avvecklingsreserv 9 8Övriga kostnader -75 -52Totalt -8 175 -7 874

NOT 3Avskrivningar 2015 2014Immateriella tillgångar -2 -2Fastigheter -99 -99Inventarier -142 -136Totalt -243 -237

NOT 4Skatter 2015 2014Preliminär skatt 5 241 5 007Delslutavräkning 2013, resp justering -13Delslutavräkning 2014 -7 6Delslutavräkning 2015 11Totalt 5 245 5 000

NOT 5Generella statsbidrag och utjämning 2015 2014Inkomstutjämning 605 624Kostnadsutjämningsbidrag 288 303Strukturbidrag 167 166Regleringsavgift -104 -62Införandebidrag 87 161Bidrag för läkemedelsförmånen 609 598Totalt 1 652 1 790

NOT 6Finansiella intäkter 2015 2014Ränteintäkter 8 27Utdelning på aktier och andelar 35 23Realisationsvinst/förlust vid avyttring av aktiefonder

79 109

Realisationsvinst/förlust vid avyttring av räntefonder

10 15

Värdereglering aktiefonder -1Värdereglering räntebärande fonder -1 6Totalt 130 180

NOT 7Finansiella kostnader 2015 2014Räntekostnader -1 -2Räntekostnader på pensioner -39 -28Övriga finansiella kostnader -3 -4Totalt -43 -34

NOT 8Jämförelsestörande poster 2015 2014Verksamhetens intäkter:Återbetalning av premier för avtalsförsäkringar 44 -Totalt 44 0

Finansiella intäkter:Reavinst/förlust vid försäljning av aktie- och räntefonder

89 124

Totalt 89 124

NOT 9Immateriella tillgångar 2015 2014Medicintekniska informationssystem Anskaffningsvärden Ingående investeringsutgifter 15 10Årets investeringsutgifter 6 5Utgående ackumulerade anskaffnings- värden

21 15

Avskrivningar Ingående avskrivningar -4 -2Årets avskrivningar -2 -2Utgående ackumulerade avskrivningar -6 -4

Ingående planenligt restvärde 11 8Utgående planenligt restvärde 15 11

64

NOT 10Fastigheter, landstinget Mark

Mark-anlägg-

ningarPågående

arbetenHälso- och

sjukvård UtbildningAnnan

fastighet SummaAnskaffningsvärdenIngående investeringsutgifter 33 73 104 3 259 112 57 3 638Ingående investeringsinkomster -4 -4 -3 -11Årets investeringsutgifter 99 99Årets investeringsinkomster -7 -7Omklassificering -172 172 0Försäljningar/utrangeringar 0Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 33 73 24 3 427 108 54 3 719

AvskrivningarIngående avskrivningar 1 -46 0 -1 982 -51 -41 -2 119Försäljningar/utrangeringar 0Omklassificering 0Årets avskrivningar -4 -95 -99Utgående ackumulerade avskrivningar 1 -50 0 -2 077 -51 -41 -2 218

NedskrivningarIngående nedskrivningar -2 0 0 -8 0 0 -10Försäljningar/utrangeringar 0Återförda nedskrivningar 0Omklassificeringar 0Årets nedskrivningar 0Utgående ackumulerade nedskrivningar -2 0 0 -8 0 0 -10

Ingående planenligt restvärde 32 27 104 1 265 57 16 1 498Utgående planenligt restvärde 32 23 24 1 342 57 13 1 491

NOT 11Inventarier, landstinget

Pågåendearbeten

Medicin-teknisk

utrustningIT-

utrustningTekniska

hjälpmedelÖvriga

inventarier Konst SummaAnskaffningsvärdenIngående investeringsutgifter 14 823 276 296 493 9 1 911Ingående investeringsinkomsterÅrets investeringsinkomsterÅrets investeringsutgifter 9 69 10 39 16 1 143Omklassificering -14 9 5 0Försäljningar/utrangeringar -53 -11 -33 -56 -154Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 9 848 274 302 458 10 1 901

AvskrivningarIngående avskrivningar -541 -255 -224 -381 0 -1 401Försäljningar/utrangeringar 51 11 34 56 152Årets avskrivningar -71 -10 -32 -29 -142Utgående ackumulerade avskrivningar -561 -254 -222 -354 0 -1 391

Ingående planenligt restvärde 14 282 21 72 112 9 510Utgående planenligt restvärde 9 287 20 80 104 10 510

65

NOT 12Långfristiga fordringar 2015 2014Garnisfastigheter AB 93 94Kommuninvest förlagslån 10 10Totalt 103 104

NOT 13Värdepapper och andelar 2015 2014Aktier:Garnisfastigheter AB 15 15Övriga 4 4

Andelar:Norrbottens läns Kollektivtrafikmyndighet 6 6Kommuninvest ekonomisk förening* 3 2Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag 36 5Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag, värdereglering

-1 -

Bostadsrätter och övriga andelar 1 1Övre Norrlands Kreditgarantiförening 1 1Övriga 1 1Totalt 66 35

*Andelskapitalet i Kommuninvest ekonomiska föreningavser inbetalt andelskapital. Kommuninvest ekonomisk förening har därefter beslutat om insatsemissioner om sammanlagt 0,3 mkr för NLL. NLL´s totala insatsskapital iKommuninvest ekonomisk förening uppgick 2015-12-31till 3,3 mkr.

NOT 14Kortfristiga fordringar 2015 2014Statsbidragsfordringar 127 92 varav slutavräkning landstingsskatt 2013 -42 varav slutavräkning landstingsskatt 2014 -2 5 varav slutavräkning landstingsskatt 2015 11Vårdavgiftsfordringar 49 44Kundfordringar 61 78Mervärdesskatt 44 49Övrigt 2 2Övrigt 2 2Totalt 463 420

NOT 15Kortfristiga placeringar, landstinget 2015 2014Landstinget har disktretionära förvaltnings-uppdrag hos följande förvaltare:HandelsbankenNordeaSEBSparbanken NordSwedbank

För mer information hänvisas till avsnitten redovisningsprinciper och finansiell analys

Totalt Anskaffningsvärde 2 556 2 282Marknadsvärde 2 591 2 397Bokfört värde 2 554 2 282

NOT 16Likvida medel 2015 2014Depå konto, kortfristiga placeringar - -Koncernkonto, landstinget (inkl. fastränteplaceringar)

988 1 515

Koncernkonto, bolag 25 22Handkassor 1 1Totalt 1 014 1 538

NOT 17Eget kapital 2015 2014Ingående kapital 2 403 2 441Årets resultat -240 -37Utgående eget kapital 2 163 2 404

66

NOT 18Avsättningar 2015 2014Avsättning pensioner intjänade from 1998 1 911 1 801Löneskatt 464 437Summa 2 375 2 238

Övriga 9 3Totalt 2 384 2 241

NOT 19Långfristiga skulder 2015 2014Avvecklingskostnader 44 45Totalt 44 45

NOT 20Kortfristiga skulder 2015 2014Preliminärskatt 69 67Arbetsgivaravgifter 72 69Pensionsskuld individuell del 135 132Momsskuld 9 9Semesterlöne- och övertidsskuld 431 414Leverantörsskulder 526 567Interimsskulder 377 280Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag 162Avvecklingskostnader 17 24Övriga skulder 24 23Totalt 1 660 1 747

NOT 21Ansvarsförbindelser 2015 2014Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag 265 247Pensioner* 5 038 5 299Chefsförordnanden 2Borgensansvar i enlighet med Transitio aktieägaravtal**

236 224

Totalt 5 539 5 772

* Utredningssgrad per 2015-12-31 är 92 procent** Landstingsfullmäktige §71/2006

Norrbottens läns landsting har i september 2006 ingått en solidirisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtli-ga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per 2015-12-31 var medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydan-de borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvestekonomiska förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördel-ningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regress-avtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomiska förening.

Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Norrbottens läns landstings ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2015-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 325 621 mkr och totala tillgångar till 319 574 mkr. Landstingets andel av de totala förpliktelserna uppgick till 40 mkr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 39 mkr.

TILLÄGGSUPPLYSNINGARFörfaller

Erhållna hyror, del av sålda tjänster landstinget

2015 2016 2017-

Lokaler 52 55 141Totalt 52 55 141,2

Erlagda leasingavgifter, Operationell leasingDel av material och tjänsterFordon 10 5 2Lokalhyra 37 39 68Totalt 47 44 70

67

Revisionsberättelse

68

Organisationschema

Landstingsdirektör

Bitr. landstingsdirektör

LD-sekreterareRådssekreterare

Landstingsdirektörens stab

HR-avdelning

Kommunikationsavdelning

Verksamhetsavdelning

IT-MT avdelning

Utvecklingsavdelning

Ekonomi- och planeringsavdelningen

Avdelning för regional utveckling

Division Folktandvård

Stab Folktandvård

Tandteknik Norr

Specialisttandvård

Folktandvårds-kliniker

Division Länssjukvård

Stab Länssjukvård

Anestesi/Operation/Intensivvård

LSS - Råd och stöd

Allmänkirurgi/Urologi

Barnsjukvård

Bild/ Funktions medicin

Obstetrik/ Gynekologi

Laboratoriemedicin

Ortopedi

Ögon

Öron-Näsa-Hals/Käkkirurgi

Division Närsjukvård

Stab Närsjukvård

Närsjukvårdsomr. Luleå/Boden

Närsjukvårdsomr. Kiruna

Närsjukvårdsomr. Gällivare

Närsjukvårdsomr. Piteå

Närsjukvårdsomr. Kalix

(Närsjukvårdsområ-dena omfattar akut omhändertagande, medicin/rehab, primärvård och vuxenspykiatri)

Division Kultur och utbildning

Stab Kultur och utbildning

Norrbottens- musiken

Norrbottens muséum

Norrbottens länsbibliotek

Grans naturbruks-skola

Kalix naturbruks-skola

Division Service

Fastigheter

FM Gällivare/Kiruna

FM Luleå/Boden

FM Piteå/Kalix

HR-verksamhets-stöd

Sjukresor

Administrativ service/inköp

Stab service

Stab strateg-iskt inköp

Division Länsteknik

Stab Länsteknik

Teknikakuten

IT infrastruktur

Medicinsk teknik

Vårdsystem

Administrativa system

Kompetenscentrum

VAS tillverkar-organisation

Projektkontor

Landstingets tjänstemannaorganisation

69

ANLÄGGNINGSTILLGÅNG Tillgång som anskaffats för att bruka eller inneha en längre tid. landstinget har två sorters tillgångar; anläggnings- och omsättningstillgångar.

AVSKRIVNING Fördelning av anskaffningsvärdet för en anläggningstillgång över det antalet år då den beräknas användas (ekonomiska livslängden).

ANSVARSFÖRBINDELSER Åtaganden att fullgöra vissa ekonomiska förpliktelser, bland annat pensionsåtaganden.

AVSÄTTNING En skuld som är oviss när det gäller förfallo-tidpunkt eller belopp. Landstinget ska redovisa en avsättning i balansräkningen när de har ett åtagande för en inträffad händelse där det är troligt att det krävs ett utflöde av resurser för att reglera åtagandet och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Exempel på avsättning är kostnaden för intjänade pensioner.

BALANSRÄKNING Ögonblicksbild av den ekonomiska ställ-ningen på bokslutsdagen, uttryckt i tillgångar, skulder och eget kapital. Balansräkningen har en tillgångssida och en skuldsida. Tillgångs- och skuldsidans summor är lika stora.

BLANDMODELLEN Innebär att man i resultaträkningen i den kommunala redovisningen bara redovisar utbetalningar men inte värdesäkringen.

DRIFTREDOVISNING De pengar landstinget förbrukar för att sköta olika verksamheter. Exempel på driftkostnader; löner, hyror för lokaler, material, underhåll av fastigheter och maskiner.

EGET KAPITAL Värdet av ett landstings tillgångar och avdrag för skulder och avsättningar. Om landstingets resultat är positivt ökar det egna kapitalet, medan ett negativt resultat minskar det egna kapitalet.

INGÅENDE BALANS Värdet av tillgångar, skulder och eget kapital vid årets början.

IMMATERIELL ANLÄGGNINGSTILLGÅNG Anläggningstill-gång som saknar fysisk substans. Inom landstinget klassifice-ras medicintekniska informationssystem som en immateriell tillgång.

INKOMST UTJÄMNINGSBIDRAG Bidrag som syftar till att utjämna skillnader i skatteunderlag i landets kommuner.

INVESTERING Definieras inom landstinget som inköp av anläggningstillgång med varaktighet över 3 år och ett in-köpsvärde på minimum 20 tkr.

JÄMFÖRELSESTÖRANDE POST Post i resultaträkningen där man redovisar resultat från sådana händelser i verksamheten som stör jämförelser med andra perioders resultat.

KASSAFLÖDESANALYS Del av årsredovisning som visar finansiella flöden. Visar de verkliga in- och utbetalningar i landstinget för en vald period.

LIKVIDA MEDEL Tillgängar som kan disponeras för betal-ningar.

NEDSKRIVNING Redovisningsterm som innebär att en anläggningstillgång som visar sig ha ett lägre värde än det värdet som utgår från anskaffningsvärdet ska skrivas ner till det lägre värdet

NETTOKOSTNAD Verksamhetens intäkter (avgifter och ersättningar) minus verksamhetens kostnader (personal, material, tjänster och avskrivningar). Nettokostnaden finansieras med skatter och generella statsbidrag.

OMSÄTTNINGSTILLGÅNG Tillgångar som inte är avsedda att stadigvarande brukas eller innehas i verksamheten; likvida medel, kundfodringar och varulager.

REALISATIONSVINST Eller reavinst. Reavinst är skillnaden i värde mellan ett köp och en försäljning av en tillgång.

REKVISITIONSLÄKEMEDEL Rekvisitionsläkemedel är sådana läkemedel som köps in av vårdgivaren och ges direkt till patienten.

RESULTATRÄKNING Stegvis redogörelse för samtliga intäkter och kostnader.

RIPS-RÄNTA Räntan på pensionsåtagandet.

RESULTAT Skillnaden mellan ett landstings intäkter och kostnader under en viss period. Resultaträkningen är den uppställning som visar hur vinsten eller förlusten för perio-den uppkommit.

REVERS En handling som tjänar som bevis på att en skuld föreligger. Ett annat ord för reverser är skuldebrev.

SKULD Åtagande att i framtiden betala eller på annat sätt fullgöra en ekonomisk förpliktelse till någon utom- stående. Skulder som förfaller till betalning inom ett år benämns kortfristiga skulder, övriga skulder benämns långfristiga.

SOLIDITET Är ett finansiellt nyckeltal som anger hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med eget kapital

UTFALL Slutligt resultat efter beräkning.

UPPLUPNA INTÄKTER OCH KOSTNADER Upplupna intäkter är intäkter som hör till bokslutsåret, men där landstinget varken har skickat in en faktura eller fått betalt för tjänsten eller varan före bokslutsdagen. En upplupen intäkt redovisas i balansräkningen som en interimsfordring.

Upplupna kostnader är kostnader som hör till boksluts-året, men där landstinget varken fått faktura eller betalat för tjänsten eller varan före bokslutsdagen. En upplupen kostnad redovisas som en interimsskuld.

ÅRETS RESULTAT Den sista raden i landstingets resultat-räkning, som visar skillnaden mellan redovisade intäkter och kostnader. Motsvarande uppgift finns i balansräkningen i noten till eget kapital.

Ordlista