STOPPA NÄTMOBBNINGEN

FÖRSTA HJÄLPEN FÖR SKOLAN

Lena Leigert

Varsågod! Det här är ett digitalt

smakprov med utvalda sidor. Sprid gärna vidare!

Köp boken hos Adlibris, Bokus, Läromedia eller Kreafonbutiken.

Tack på förhand! :)

7

InnehållKapitel 1 – Vad är sociala medier? ......................................9

Digitala mötesplatser ............................................................ 10

Sociala medier växer fram .................................................... 12

Vad sociala medier är – egentligen ...................................... 14

Kapitel 2 – Sociala medier – en översikt ..........................17

Facebook ................................................................................. 21

Instagram ................................................................................22

Snapchat ..................................................................................23

WhatsApp och Kik ..................................................................23

YouTube ................................................................................... 24

Twitch .......................................................................................25

TikTok (tidigare Musical.ly) ...................................................25

Twitter ...................................................................................... 26

Kapitel 3 – Barn och ungas nätvanor ...............................27

En digital vardag .....................................................................28

Nya sätt att kommunicera ....................................................34

Tjejer och killars nätvanor ....................................................36

Kapitel 4 – Mobbning i digitala kanaler ...........................41

Mobbning och nätmobbning ...............................................46

”Förbjud Snapchat” ................................................................48

Måste skolan bry sig?.............................................................53

Vad säger lagen? .....................................................................54

8

Kapitel 5 – Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda ........................................................59

Att främja .................................................................................60

Förebyggande arbete i åtta steg .........................................64

Upptäcka, förstå och anmäla ...............................................85

Utreda, kartlägga och åtgärda ............................................. 91

Att sätta stopp i sociala medier ........................................... 97

Kapitel 6 – Plan mot diskriminering och kränkande behandling .............................................. 111

Att inkludera digitala kanaler och nätmobbning i trygghetsplanen ................................................................. 112

Källförteckning .................................................................. 116

9

K APITEL 1

VAD ÄR SOCIALA MEDIER?

10

Först, för att lugna eventuell ”digital stress”, vill jag börja med att säga att du inte alls måste vara insatt i hur alla sociala medier fungerar. Visst kommer det ständigt nya kanaler, men i grund och botten handlar de om samma sak – att människor gillar att umgås och att vi formas som personer tillsammans med andra. Det är ett något förenklat påstående, men också det allra viktigaste att förstå, åtminstone till att börja med. Eventuell oro för tekniska funktioner kan du alltså lägga åt sidan så länge.

Digitala mötesplatserSociala medier kan beskrivas som digitala tjänster där användarna står för innehållet och interagerar med varandra.

På YouTube är det användare som postar vi­deor och andra användare kan sedan gilla, dela och kommentera videoklippen. På Facebook delar användarna med sig av vardagshändelser och kan

11

få reaktioner från vännerna. Gemensamt för alla sociala medier är att de tillåter användarna att:

• Knyta och behålla kontakter

• Delta i konversation

• Ta del av och dela med sig av information

• Skapa innehåll (publicera bilder, skriva texter, posta videor och så vidare)

Ännu enklare kan sociala medier sägas vara mötes­platser, det vill säga ställen där man träffas, om än inte i samma fysiska rum.

Sociala medier har blivit en del av vardagen och ett sätt att umgås, för både barn och vuxna. Det ”sociala” i sociala medier handlar om att leka, spela, hänga med kompisarna, skriva meddelanden, ge och få kommentarer, skicka bilder och så vidare.

Det finns egentligen ingen tydlig gräns för vilka tjänster som ska räknas till sociala medier och inte. Till exempel brukar onlinespel inte sorteras in under begreppet sociala medier, trots att de i mångt och mycket fyller en social funktion för dem som spelar – man tillhör en gemenskap, umgås med kompisar och chattar samtidigt som man spelar.

I denna bok använder jag begreppet sociala medier i vid bemärkelse och avser alla appar, spel, forum och webbaserade tjänster som innehåller sociala funktioner. Jag använder också begreppet digitala kanaler i samma betydelse som sociala medier.

17

K APITEL 2

SOCIALA MEDIER

– EN ÖVERSIKT

18

Facebook är totalt sett fortfarande det största sociala nätverket, men barn och unga använder YouTube, Instagram och Snapchat väldigt flitigt.

Vilka sociala medier som är störst totalt sett är inte alltid det mest relevanta. För lärare och annan skolpersonal är det viktigare att ha ett hum om vilka sociala medier skolans elever använder sig av just nu. Det bästa sättet att få svar på den frågan är att fråga eleverna.

Tips – Fråga elevernaDet är inte självklart att eleverna tycker att de använ-der sociala medier. Däremot vet de vilka tjänster och appar de brukar använda. Skippa därför frågan ”vilka sociala medier brukar du använda?”. Formulera istället frågor som till exempel:

• Har du en egen mobil/surfplatta? Vad brukar du använda den till?

• Brukar du titta på videor på nätet? Vilken tjänst använder du då?

• Använder du någon app för att ha kontakt med dina kompisar på fritiden? Vilken/vilka?

• Brukar du spela onlinespel tillsammans med kompi-sar? Vilka spel brukar du spela?

20

Snapchat mer populärt än Facebook hos de yngre

Andel av internetanvändarna (12+ år) som använder Facebook, Instagram och Snapchat varje dag uppdelat på åldersgrupper, år 2018. Ur Svenskarna och internet 2018, Internetstiftelsen i Sverige.

Fler unga använder Snapchat dagligen än Facebook och Instagram

16%

71%

72%

63%

58%

46%

43%

25%

53%

77%

73%

56%

35%

23%

19%

17%

6%

38%

89%

73%

24%

8%

5%

2%

1%

0%

23%

0%10%20%30%40%50%60%70%80%90%

100%

12-15 år

16-25 år

26-35 år

36-45 år

46-55 år

56-65 år

66-75 år

76+ år

Alla

Facebook varje dag Instagram varje dag Snapchat varje dag

Diagram 5.3. Andel av internetanvändarna (12+ år) som använder Facebook, Instagram och Snapchat varje dag uppdelat på åldersgrupper, år 2018.

0% 20% 40% 60% 80% 100% 10% 30% 50% 70% 90%

Fler unga använder Snapchat dagligen än Facebook och Instagram

16%

71%

72%

63%

58%

46%

43%

25%

53%

77%

73%

56%

35%

23%

19%

17%

6%

38%

89%

73%

24%

8%

5%

2%

1%

0%

23%

0%10%20%30%40%50%60%70%80%90%

100%

12-15 år

16-25 år

26-35 år

36-45 år

46-55 år

56-65 år

66-75 år

76+ år

Alla

Facebook varje dag Instagram varje dag Snapchat varje dag

Diagram 5.3. Andel av internetanvändarna (12+ år) som använder Facebook, Instagram och Snapchat varje dag uppdelat på åldersgrupper, år 2018.

0% 20% 40% 60% 80% 100% 10% 30% 50% 70% 90%

21

På följande sidor finns en sammanfattning över sociala medier som används av barn och unga i Sverige. Urvalet är baserat på popularitet och risk för kränkningar och nätmobbning.

FacebookFacebook startade 2004 och är ett socialt nätverk. Det går att använda både på dator, platta och i mobilen.

Vad gör man på Facebook?Alla användare har en profilsida med information och bilder om sig själv. Man bygger upp sitt nät­verk genom att skicka vänförfrågningar. Andra användare kan gilla och kommentera ens innehåll. Det går att välja om alla eller enbart vänner ska kunna se det man lägger upp.

Det finns även funktioner för bland annat video­chatter och eventplanering, liksom privata och offentliga grupper där användare kan samlas runt ett intresse.

På Facebook går det att följa publicister och läsa nyheter, se vad vänner och bekanta har för sig, föl­ja kändisar och dela andras inlägg och länkar. Det går också att göra egna livesändingar och lägga upp bilder och videor i ”stories” (se Snapchat).

Facebook Messenger är Facebooks mobilapp för att skicka och ta emot meddelanden, privat eller i grupp.

27

K APITEL 3

BARN OCH UNGAS

NÄTVANOR

31

Visst kan det vara bra med fakta och rapporter som visar statistik över nätvanor, populära sociala medier och tillgång till teknik – men egentligen är det nog inte den sortens kunskap som vuxna behö­ver mer av. Inte heller tror jag att vuxna behöver lära sig de digitala kanalerna särskilt ingående, om man inte själv vill förstås.

Jag tror snarare att vuxna, generellt sett, behö­ver en djupare förståelse för och inblick i de ungas vardag, eller ”digitala vardag” om man nu vill kalla det så. Vuxna behöver också reflektera över hur konstigt det faktiskt är att fortfarande dela in vardagen i ”den digitala” och ”den riktiga” – som om det som händer och finns på nätet inte skulle vara på riktigt.

När det kommer till digitalisering fokuserar vuxenvärlden ofta på teknik, det vill säga tekniska apparater, appar och digitala verktyg. Föga förvå­nande handlar till exempel skolans digitalisering ofta om digitala verktyg. Det är viktigt, förstås. Men det är inte verktygen i sig som är det viktigaste – det är vad som går att göra, skapa och åstadkom­ma med verktygen som är det relevanta.

Vad gäller analoga verktyg är det här självklart. Man använder en skruvmejsel för att bygga, laga eller skapa något. När det kommer till digitala verktyg är det inte alltid lika självklart. Då kan det istället bli: ”Å, vilken rolig och cool skruvmejsel, jag vill verkligen använda den här skruvmejseln!”.

32

Kanske är det så att vi vuxna fascineras lite för mycket av det ”digitaltekniska” ibland. Så mycket att vi förblindas och förblir okunniga vad gäller vissa aspekter av det digitala. Det kan i sin tur leda till att vi underskattar vår egen förmåga, i rollen som förälder eller lärare: ”jag kan ingenting om digitala verktyg, jag förstår inte vad barnen säger, jag har inget att tillföra.” Jag återkommer till detta alldeles strax.

Barn är generellt sett inte fascinerade av internet och appar, åtminstone inte på samma sätt som vuxna. För barn är det digitala ungefär lika själv­klart som luft, vatten och elektricitet. När vi vux­na glömmer bort det uppstår missförstånd. Och tänk om det är så att vi vuxna – i all välmening men på grund av okunskap – har fått för oss att vi behöver lära barnen att använda digitala verktyg och klicka på rätt knappar, när vi i själva verket skulle behöva lära barnen helt andra saker.

Visst behöver barn kunna digitala verktyg – men de behöver inte samma slags instruktioner som vuxna, eftersom de är uppvuxna med digital teknik. Ofta lär sig barn att klicka rätt på egen hand – precis som de har lärt sig ända sedan spädbarnsåldern. Barn är också snabba på att lära av varandra. Detta gör att vi vuxna antagli­gen inte behöver lägga alltför mycket krut på det ”digitaltekniska”. Barnen löser det. De har koll på tekniken. Det vore förmodligen bättre om vi vuxna istället fokuserade på andra saker, som

36

Tjejer och killars nätvanorDet sägs att tjejer använder sociala medier i högre utsträckning än killar, men det beror på vad som inkluderas i begreppet sociala medier. Killar spe­lar spel och tjejer använder sociala medier som till exempel Instagram. Meddelandeappen Snapchat är populär hos både tjejer och killar5, även om tjejer använder den mer frekvent6.

Att ha en inblick i barn och ungas nätvanor gör det lättare att förstå hur och varför kränkande situationer uppstår. Att tjejers och killars nätvanor skiljer sig åt påverkar bland annat hur och var eventuella kränkningar tar sig uttryck, men också hur det går att komma till rätta med nätmobbning.

5 Svenskarna och Internet 2018. 6 Skolbarnen och internet 2018.

Rapporten Duckface/Stoneface från Statens medie­ råd handlar om sociala medier, onlinespel och bildkommunikation bland killar och tjejer i års­

Killars dagliga aktiviteter på internet

YouTube ............................................................. 83%

Spel ..................................................................... 74%

Tittar på film/video .......................................... 72%

Direktmeddelanden ........................................ 65%

Sociala medier .................................................. 52%

Lyssna på musik ...............................................46%

Snapchat ............................................................44%

Google sök .........................................................40%

Använder internet i skolan för skolarbete ... 37%

Spotify ................................................................ 33%

Tjejers dagliga aktiviteter på internet

Sociala medier .................................................. 89%

Snapchat ............................................................ 82%

Tittar på film/video ..........................................77%

Direktmeddelanden ........................................ 75%

YouTube ............................................................. 73%

Lyssna på musik ............................................... 66%

Spel ..................................................................... 61%

Instagram .......................................................... 57%

Spotify ................................................................48%

Google sök ......................................................... 39%

Medievanor – mellanstadiet

Andel av skolbarnen i mellanstadieålder (födda 2005–2007) som dagligen utför aktiviteter på internet, fördelat på kön. Ur Skolbarnen och internet 2018, Internetstiftelsen i Sverige.

41

K APITEL 4

MOBBNING I DIGITALA KANALER

43

Mobbning kan vara elaka ord, viskningar, blickar och skratt, eller att någon aldrig får vara med. På nätet och i sociala medier kan mobbning vara att sprida rykten om någon, lägga upp kränkande bil­der, skicka elaka meddelanden och skriva taskiga saker till eller om en person. En enda elak bild kan ofta betraktas som upprepande, eftersom den kan gillas, delas och spridas vidare under en lång tid.

Organisationen Friends har undersökt utbred­ningen av kränkningar och mobbning på nätet de senaste åren. Friends Nätrapport 2017 bygger på 1001 SIFO­intervjuer med barn i åldrarna 10–16 år. Rapporten visar bland annat att:

• Var tredje ung har blivit utsatt för för kränk­ningar via mobil, dator eller surfplatta under det senaste året.

• Var femte tjej (18%) har blivit utsatt för sexuella trakasserier på nätet det senaste året. Motsva­rande siffra bland killar är sex procent.

• Det är vanligare att tjejer utsätts för nät­mobbning. Tolv procent av tjejerna har utsatts, sju procent av killarna.

44

Nätmobbning– Att någon blir utsatt för diskriminering, kränk-ning och/eller trakasserier av en eller flera perso-ner. Kännetecknande för nätmobbning är att den:

Har en intention att orsaka skada (utgår från den utsatte elevens upplevelse).

Sker på nätet/i digitala kanaler.

Är upprepande/sprids till andra.

Sker mellan parter i maktobalans.

1

2

3

4

Diskriminering – Att en elev missgynnas av huvudman, rektor och/eller annan skolpersonal på grund av någon av de sju diskrimineringsgrunderna:• Kön• Könsöverskridande identitet eller uttryck• Etnisk tillhörighet • Religion eller annan trosuppfattning• Funktionsnedsättning• Sexuell läggning• Ålder

När den diskriminerande handlingen uppfyller de fyra kriterierna ovan är den att betrakta som nätmobbning.

Kränkningar är ett paraplybegrepp där mobbning, diskrimi-nering, trakasserier och övrig kränkande behandling ingår. Begreppet rymmer alla typer av behandling som gör att någon känner sig sårad, mindre värd eller mår dåligt.

47

Nätmobbning kan vara diskriminering, trakas­serier eller kränkande behandling, se föregående uppslag.

Tips – Att diskutera för ett bättre antimobbningsarbeteDe digitala kanalerna medför nya risker och ställer nya krav på utredningsarbete och åtgärder.

• Det som sägs kan spridas snabbt och till väldigt många.

• Kränkningar kan finnas kvar och göra stor skada länge.

• Mobbarna kan vara anonyma, vilket kan bidra till att orden och handlingarna blir hårdare och tuffare.

• Händelser utanför nätet kan förstoras upp i sociala medier och bli ännu värre.

• Det som händer på nätet kan trigga mobbning utan-för nätet.

• Mobbarna kan följa med hem och det är svårt för den som mobbas att komma undan.

Dessa punkter kan med fördel användas som diskus-sionsunderlag vad gäller skolans elevhälsoarbete och trygghetsarbete. Vad betyder de nya förutsättningarna i praktiken? Har skolpersonalen tillräckliga kunskaper? Behöver utredningsarbetet förändras? Behöver skolan nya typer av åtgärder? Kan det förebyggande anti-mobbningsarbetet utvecklas?

Punkterna kan också användas som grund för diskus-sioner och övningar med elever.

52

Skäl för anmälningar av hat/hot i sociala medier

Skäl för anmälningar av hat/hot i sociala medier 2017, killar och tjejer. En siffra som sticker ut är tjejers anmälningar med anledning av sexism/sexuella trakasserier. Ur Ungas anmälningar av hat och hot i sociala medier, Statens medieråd.

Anmälningsgrund Killar Tjejer

Rasism 8,5 % 6,1 %

Sexism/sexuella trakasserier 2,6 % 12,2 %

Religiöst moiverade angrepp 0,4 % 0,5 %

Funkofobi 0,0 % 0,0 %

Ospecificerat ”hot” 9,8 % 10,4 %

Homo/transfobi 1,7 % 3,0 %

Mobbning 12,3 % 9,1 %

Hackat konto 2,1 % 2,0 %

Fejkat konto 0,9 % 4,8 %

53

Måste skolan bry sig?Allt fler anmälningar som kommer in till Barn­ och elevombudet handlar om kränkningar och mobbning i digitala kanaler10 – men är det verkli­gen skolans sak att engagera sig i vad eleverna gör efter skoltid? Ja, om kränkningarna på nätet har anknytning till skolan:

”En lärare, förskollärare eller annan perso-nal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behand-ling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektorn. En rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden11.

Betyder då detta att lärare och skolpersonal måste hänga i alla sociala medier som eleverna använder? Nej, men det är en fördel att ha ett hum om vilka so­ciala medier eleverna använder. Då blir det lättare att förstå, förebygga, upptäcka, utreda och åtgärda.

Mer information om vad som bedöms ha kopp­ling till verksamheten i skolan finns att läsa på Barn­ och elevombudsmannens webbplats.

10 https://beo.skolinspektionen.se/sv/for­huvudman/krankningar­pa­in­ternet/(hämtad 2019­01­18). 11 Skollag (2010:800), 6 kap 10§.

57

Följande övningar kan användas för skolpersonal och/eller elever. Läs upp frågeställningen och låt deltagarna besvara frågorna i grupp.

ÖVNINGAR

”Om du visar dig i skolan imorgon kommer du att hamna på sjukhus.”Oscar skriver till Isak på Snapchat. Meddelandet innehåll-er en bild på knivar och texten ”Om du visar dig i skolan imorgon kommer du att hamna på sjukhus”.

• Gör Oscar sig skyldig till ett lagbrott?• Hade det varit någon skillnad om Isak inte hade blivit

rädd?• Vad kan Isak göra för att känna sig tryggare i skolan?• Hur berörs skolan när det står att hotet ska utföras i

skolan?• Är det här nätmobbning och varför är det viktigt att

definiera? (fråga till skolpersonal)• Hur kan vi förbereda oss för en liknande situation?

(fråga till skolpersonal)

Svar• Meddelandet kan tolkas som att Oscar tänker använda

sig av en kniv för att skada Isak. Oscar gör sig därför skyldig till olaga hot.

• Det spelar ingen roll om Isak blir rädd eller inte. • Isak kan till exempel kontakta sin mentor eller någon

på elevhälsan.• Skolan är skyldig att utreda och åtgärda kränkningar

som har anknytning till verksamheten.• Detta kan, men måste inte, vara nätmobbning. Om

parterna inte är i maktobalans kan det handla om en konflikt, som kan gå att lösa via medling (vilket inte är att rekommendera om det handlar om mobbning).

59

K APITEL 5

FRÄMJA, FÖREBYGGA,

UPPTÄCKA OCH ÅTGÄRDA

64

Förebyggande arbete i åtta stegDet förebyggande arbetet går ut på att identifiera och minimera risker för diskriminering, trakas­serier och kränkande behandling i den egna verk­samheten. Skolans huvudman måste se till att varje verksamhet arbetar målinriktat mot kränkande behandling. Därför ska varje förskola, skola och annan skolverksamhet:

• Genomföra åtgärder för att förebygga och förhin­dra kränkande behandling.

• Upprätta en årlig plan mot kränkande behand­ling14.

På följande sidor visar jag hur det förebyggande arbetet kan ske i åtta steg:

• Kartlägg risker för kränkningar.

• Analysera orsaker till riskerna.

• Sätt upp mål och bestäm åtgärder.

• Utbilda skolpersonalen.

• Ge eleverna strategier för att hantera kränk­ningar och nätmobbning.

• Involvera vårdnadshavare.

• Upprätta en plan mot kränkande behandling.

• Följ upp och utvärdera.

14 https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration­och­stod­i­ar­betet/stod­i­arbetet/atgarder­mot­krankande­behandling (hämtad 2019­01­18).

65

Kartlägg risker, till exempel med enkäter.

Analysera orsakerna till riskerna.

Formulera mål och bestäm åtgärder.

Följ upp, utvärdera och utveckla.

Upprätta en plan mot diskriminering och

kränkande behandling.

Involvera vårdnads-havare.

Utbilda skolpersonalen i digitala kanaler, ungas nätvanor och nät-

mobbning.

Ge eleverna strategier för att hantera kränkningar och nätmobbning.

78

ÖVNINGAR

Lättare att prata om det svåraDet kan vara svårt att prata om jobbiga saker som händer på nätet. Elever kan tycka att vuxna inte förstår. Det kan också vara svårt att diskutera sådant som ligger för nära ens egna upplevelser.

Som lärare kan du tänka på att diskutera utifrån generell information om nätmobbning. Använd inte sådant som framkommit i en enkätundersökning som exempel. Det kan vara jobbigt för redan utsatta elever.

Att utgå från fiktiva personer kan göra det lättare att prata om det svåra. Det finns många barn- och ungdomsböcker som handlar om kränkningar och mobbning på nätet. De kan med fördel användas i skolans förebyggande arbete och ofta går det att föra givande diskussioner kring huvud personens upplevelser:

• Vad råkade personen ut för?• Varför blev det så?• Fanns det någon som hjälpte personen? Hur?• Vad mer hade man kunna göra för att hjälpa personen?• Vad gjorde huvudpersonen själv?• Vad skulle du ha gjort om du var huvudpersonen?• Tror du att de som var taskiga i boken ville vara elaka?• Varför tror du att det finns personer som beter sig

elakt?• Vilket tror du är det bästa sättet att få mobbare att

sluta?

90

Anmäla, utreda och åtgärda

Lärare anmäler till rektor.

Samtal med mobbaren.

Rektor anmäler till huvudman.

Teamet tar fram åtgärder.

Huvudman startar utredning.

Samtal med den utsatte och vårdnadshavare.

Samtal med mobbaren och vårdnadshavare.

Hjälpa den utsatte att få bort kränkningarna

med flera åtgärder.

Följa upp och säker-ställa att kränkningar-

na har upphört.

Antimobbnings- teamet kartlägger.

Samtal med den utsatte.

Teamet tittar på skärmdumpar.

97

Om åtgärderna inte fungerar behöver skolan hitta andra lösningar. Skolor kan vända sig till Barn­ och elevombudet (beo.skolinspektionen.se) och diskrimineringsombudsmannen (www.do.se) för att få råd. När en situation inte går att lösa lokalt på skolan kan skolan kontakta polisen.

Att sätta stopp i sociala medierAlla sociala medier har användarvillkor, regler för hur tjänsterna ska användas och funktioner för att rapportera missbruk.

Företagen bakom de sociala medierna har ge­nom åren fått kritik för att de inte gör tillräckligt för att minska näthat och kränkande innehåll, men tjänsterna har förbättrats. Nätmobbning och hatiskt innehåll är en ständigt aktuell fråga och de olika tjänsterna utvecklas. Bland annat finns exempel på tjänster som utvecklat så kallade mobbningsfilter och som drar nytta av artificiell intelligens för att upptäcka användare och konton som bryter mot reglerna.

På följande sidor finns en sammanställning över vanliga sociala medier, exempel på hur de kan missbrukas och möjligheter att komma till rätta med problem. Mer information finns hos respekti­ve tjänst, se länkar på följande sidor.

111

K APITEL 6

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE

BEHANDLING

112

Varje år måste alla verksamheter som lyder under skollagen göra en plan mot diskriminering och kränkande behandling, tillsammans med eleverna:

”En plan mot kränkande behandling enligt 6 kap. 8 § skollagen (2010:800) ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet som planen gäller för. Utform-ningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mog-nad.” 27

Att inkludera digitala kanaler och nätmobbning i trygghetsplanenSkolverket, BEO och diskrimineringsombuds­mannen har detaljerad information om vad en trygghetsplan ska innehålla. Självklart ska den ta hänsyn till både fysisk skolmiljö och elevernas digitala vardag.

Så länge vi fortsätter att dela upp verkligheten i ”den digitala världen” och ”den riktiga” finns det ett behov av att förtydliga att det som händer på nätet också är på riktigt.

Till exempel:

• Det som händer på nätet kan i många fall ha att göra med sådant som händer utanför nätet.

27 Förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med en plan mot kränkande behandling.

I mer än tio år har Lena Leigert arbetat med sociala medier, digitala kanaler och utvecklingsarbete inom en rad områden – som rådgivare, författare och före-läsare. 2009 skrev Lena (då Carlsson) den första bok-en på svenska om sociala medier.

Mobbning är alltid mobbning, oavsett var det sker. Men dagens digitala kanaler ställer nya krav på skolans kompetens och reaktionsförmåga. Denna bok vänder sig i första hand till rektorer, lärare och annan skolpersonal – eller blivande sådana.

Vad kan skolan göra för att förebygga nätmobbning? Vilken kompetens krävs för att upptäcka och utreda kränkningar i sociala medier? Vilka åtgärder behövs för att få stopp?

Ur innehållet:• Ungas digitala vardag• Tjejer och killars nätvanor• Sociala medier – hur de kan missbrukas

och tekniska funktioner för att få stopp• Förebyggande arbete i åtta steg• Att utreda och åtgärda• Att digitalsäkra skolans trygghetsplan

Boken ger praktiska tips och användbara checklistor. Den innehåller även förslag på lämpliga diskussionsämnen och övningar för både skolpersonal, elever och vårdnadshavare.

Varsågod! Det här är ett digitalt

smakprov med utvalda sidor. Sprid gärna vidare!

Köp boken hos Adlibris, Bokus, Läromedia eller Kreafonbutiken.

Tack på förhand! :)