En tidning från Sveriges Bergmaterialindustri # 122 • Mars 2013

Entreprenadbergets status är en tvistefråga

Dolor och krossimulering på schemat Realtidsoptimering av konkrossar ”Lämpligaste plats” – ett luddigt begrepp Fler användnings- områden för stenmjöl

Den viktiga vattenfråganNya krav på CE-märkning Öppen täkt ska ge ökad förståelse

PRoDukt ELLER avFaLL?

Kr

os

so

rd

et

Bevisat effektiv filtrering med off-line-filter

Filter som gör underverk för oljan och förlänger livet på din kross!Krossar används ofta i en dammig miljö, vilket kan orsaka stark nedsmutsning av smörjoljan. Ett rent smörjnings-system ökar livslängden på din kross och oljetankskomponenter och förhindrar stillestånd i krossningsprocessen. Med off-line-filter kapar du kostnaderna för underhåll och ökar produktiviteten. Dessutom gör du en insats för miljön!

SANDVIK MINING AND CONSTRUCTION SVERIGE AB811 81 SANDVIKENTEL 026-26 20 00www.construction.sandvik.com

Off-line-filter minskar slitaget

på din kross!

27/10827/54

FÖRDELAR MED OFF-LINE-FILTER

■ Minskad stilleståndstid■ Längre serviceintervall■ Ökad livslängd på kross och oljetankskomponenter■ Ökad livslängd på olje- och inlinefilter■ Lägre kostnader för olja - inköp, service och avfallshantering■ Ren olja i hela smörjningssystemet

För mer information och beställning kontaktaAnna Göthed 070-666 90 38 Orderdesk 026-26 21 71Mikael Sirenius 070-616 26 73 orderdesk.se.construction@sandvik.com

Oljan före och efter rening med off-line-filter

krossordet # 122 3

46sid

Öppen täkt. Att bjuda in närboende och andra nyfikna är ett bra sätt att informera om bergmaterialbranschens betydelse för samhället.

Krossordet stenKoll

Ansvarig utgivare Björn Strokirk

redaktör Tomas Skagerlind

Projektledare Joakim Heise

Art director Karin Sundin

reporter Niclas Kindvall

layout & repro Sundin Reklamstudio AB

omslagsbild NCC är ett av de företag som har varit involverade i arbetet med Citytunneln i Stockholm. Läs mer på sidan 36. Foto: Micke Lundström

Prenumerationsärenden joakim.heise@sbmi.se Hör av dig till Joakim om du vill ha tidningen eller om du inte vill ha fler nummer.

Annons/Marknad Patrik Swenzen patrik@annonshuset.se Fredrik Du Rietz fredrik.d@annonshuset.se

Adress SBMI, Box 556 84, 102 15 Stockholm

Hemsida www.sbmi.se

tryck Edita Västra Aros

Övriga medverkande detta nummer: Eva Edberg, Johan A. Lundberg, Mikael Lundholm, Carina Tyskbo.

Vad vill du läsa om i tidningen? Har du några tips till redaktionen? Mejla till oss på stenkoll@sbmi.se

Under 2013 ges Stenkoll ut vid tre tillfällen.

Stenkoll ges ut av SBMI, bergmaterial- industrins branschorganisation. SBMI tillvaratar branschens in-tressen mot samhällets beslutsfattare och stöder medlemmarnas utbildning, kvalitetsarbete och kompe-tensutveckling.

kr

oss

or

de

t

#122innehåll

5 ledaren

Några inledande ord från Björn Storkirk, vd på SBMI.

6 Anslagstavlan och Nyhetsflödet

10 den viktiga vattenfrågan

SBMI har producerat en checklista för täktansökan. Följer man den så minskar risken att ansökan i onö-dan blir ett vattenmål.

14 regelförändring – var god dröj

Vår gästkrönikör Mikael Lundholm, advokat på Fröberg & Lundholm Advokatbyrå, anser att tillstånds-processen tar alldeles för lång tid.

16 realtidsoptimering av krossar

Erik Hulthén vid Chalmers har specialiserat sig på forskning och

utveckling av styrning av krossar för ökat produktutbyte. Chalmers ran-kas i dag som världens främsta in-om detta område.

23 Krossimulering och dolor på schemat

SBMIs utbildning Produktion 1 har numera två nya moment. Avsnitten om dolor och datasimulering av krossar väcker Stenkolls nyfikenhet.

26 Bevisat bäst

Täktansökningar kan falla på grund av att den sökande inte kunnat uppvisa "lämpligaste plats" för loka-liseringen. Två aktuella domar med-för problem för branschen.

34 Fler användnings- områden för stenmjöl

Vissa bergar ter ger mer stenmjöl än kunderna vill köpa. Men med rätt behandling kan man skapa nya värdefulla produkter.

36 tunnelberget – produkt eller avfall?

Arbetet med det stora byggpro-jektet Förbifar t Stockholm ska snar t sätta igång. Men hur ska det berg som sprängs ut ur de blivande tunnlarna klassas?

43 nya krav på Ce-märkningDen 1 juli träder EU:s nya bygg-produktförordning i kraft. Den föreskriver att byggprodukter som omfattas av europastandar-den ska vara CE-märkta.

46 Öppen täkt ska ge ökad förståelseVad gör bergmaterialindustrin egentligen? Öppen täkt är ett sätt att träffa täktens grannar och skapa ökad förståelse för verksamheten.

FoTo

: xx

xx

Ls 902

Ls 903

För mer info ring:Conny Nilsson 0709-508276, Calle Smedenman 0709-508271

Daniel Smedenman 0709-508270, Erik Hörnmark 0709-504330

Box 9083, 550 09 Jönköping, 036-31 74 00, info@maskinmekano.se, www.maskinmekano.se

LÅT INTE SIKTEN VARA FLASKHALS I DIN ANLÄGGNING

NU3 ÅRS

GARANTI

Har du investerat stora summor i din mobila flotta; krossar, grävmaskiner och hjullastare? Gör inte det alltför vanliga misstaget att låta det slutliga och mest avgörande steget i din anläggning utgöras av en undermålig sikt. Det är ju ändå slutprodukten du kan ta betalt för.

Maskin Mekanos 900-program har den lönsammaste kombinationen av effek-tiva siktar, låga driftskostnader och hög tillförlitlighet. Sorteringsverken finns i sex olika versioner med lite olika inriktningar, beroende på dina behov. Men med det viktigaste gemensamt.

Maskin Mekano har utvecklat och byggt entreprenadmaskiner i mer än 30 år och har förfinat de mobila lösningarna mer än någon annan. Till exempel är alla utlastningstransportörer fullt integrerade, inga lösa delar, inget veckande eller vridande av mattorna. Uppställningstiden är under 15 minuter för samtliga modeller. Eldrift ser vi som en självklarhet.

Lösningarna i 900-serien är så väl genomarbetade att vi nu som enda leverantör kan erbjuda 3 års garanti.

krossordet # 122 5

Går det att finna bästa platsen?

Björn strokirk, vd sBMI

Ledare

”

I två domar har Mark- och Miljö-domstolen respektive Miljööver-domstolen avslagit täktansökning-ar med hänvisning till att sökande

inte klarlagt att det är den ”lämpli-gaste” respektive inte visat sig utgöra ”bästa lokalisering” av sökt verksam-het. Ni kan läsa mer om detta på sid 26–33 i detta nummer av Stenkoll.

Men går det att visa att den plats man ansöker om täkttillstånd för är den bästa platsen?

Det framstår som lika orimligt som att hitta den friskaste människan i Sverige. Man kan hitta många män-niskor som inte har en enda sjukskriv-ningsdag på tio år, som har bra fysik och vars far- och morföräldrar alla blivit mycket gamla, men vem är fris-kast?

Domstolarnas beslut är en tolkning av en av miljöbalkens allmänna hän-synsregler, lokaliseringsprincipen, som föreskriver att man ska välja plats för verksamheten där ändamålet ska kunna uppnås med ”minsta intrång och olägenhet”. Denna hänsynsregel gäller” i den utsträckning det inte kan anses orimligt” att uppfylla den.

Det rimliga vore att länsstyrelsen och MPD istället gjorde en bedömning av om täktens nytta övervägde den

störning och de risker man kan befara att den skulle komma att medföra.

En täkt närmare en större stad skul-le med ett sådant synsätt tillåtas ha något större påverkan på omgivning-en, än en täkt som låg längre bort, då den minskar vägtransporterna mer, vilket innebär en större miljönytta.

En sådan vägning av störning mot nytta skulle helst göras lika i alla län, med stöd av tydlig domstolspraxis – vad krävs för att en plats ska vara till-räckligt bra, med tanke på motstående intressen i form av natur och kultur-värden samt störningar för närboen-de?

Tidigare har täktansökningar även avslagits med motivet att det går att försörja marknaden från befintliga täkter och att den nya täkten inte be-hövs. Jag hoppas att Miljööverdomsto-lens beslut 2003 ändrade på det (se MÖD 2003:108).

Sanningen skulle annars vara att alla nya täkter är ”onödiga”. Skulle man hårdra resonemanget och strunta i transportkostnader, miljöbelastning från lastbilar, vägslitage, trafikrisker och trängsel i storstäder så skulle 20 jättetäkter kunna förse hela Sverige med allt bergmaterial som behövs. Varje ny täkt därutöver skulle i så fall vara ”onödig”.

Men en sund konkurrens förutsätter att flera företag kan leverera likvär-diga varor. En strikt tillämpning av ett behovskriterium kan medföra att kon-kurrensen sätts ur spel. Nya täkter ger kunderna bättre och/eller billigare bal-last. Det är så man vinner marknads-andelar.

Behovsprövningen blir med nödvän-dighet godtycklig – någon matematisk formel som kan beräkna vad som är ”lagom” konkurrens finns inte.

Vid prövning enligt miljöbalken av andra verksamheter t ex nya gruvor,

sågverk eller fabriker uppstår aldrig frågan om verksamheten verkligen ”behövs”.

Lagstiftning som ger utrymme för godtyckliga bedömningar ger tyvärr större risk för att man av slentrian och prestige håller fast vid egna tolkning-ar.

Tacka vet jag tydlig begriplig lagstift-ning som man med hjälp av rättspraxis entydigt kan förstå, där inte enskilda handläggares välvilja eller antipati al-ternativt okunnighet om branschen på-verkar tillståndsgivning eller villkor.

Lagstiftning som ger utrymme för

godtyckliga bedömningar ger

tyvärr större risk för att man av slentrian

och prestige håller fast vid egna tolkningar”

FoTo

: AN

NA

Hå

LLA

MS

krossordet # 1226

Missa inte sBMIs Branschdag den 11 april på Berns i stockholm!

VIKtIgA dAtuM I HÖst:grundkurs Bergmaterialindustrin 5–6 no-vember 2013Stockholm Radisson Blu Arlandia. Anmälan senast 14 ok-tober 2013.Kursen vänder sig till nyanställd personal i bergmate-rialindustrin och ger en bred introduktion om geologi, produktion och användning av våra produkter. Personer verksamma i bygg- och anläggningsverksamhet samt i myndigheter och kommuner är givetvis också välkomna.

Produktkunskap, kvalitetssäkring och en-standarder 19–20 november 2013Stockholm Radisson Blu Arlandia. Anmälan senast 28 ok-tober 2013.Kursen vänder sig till alla som arbetar med laboratorie-provning, produktion, försäljning och upphandling av bergmaterial. Kursen tar upp provtagning och provnings-metoder, kvalitetssäkring och CE-märkning med mera. Se även www.sbmi.se

Höstens branschdagar: – 10 oktober på Filmstaden i Jönköping– 24 oktober på Folkets Hus i Umeå

Anmäl er på sbmi.se eller eposta till: kansliet@sbmi.se

Skriv gärna till oss på adressen: SBMI, Box 556 84, 102 15 Stockholm

Anslagstavlan

Nyhetsflödet

Atlas Copco utsågs i januari återigen till ett av världens mest hållbara företag i den årliga listan Global 100. Listan, som presenterades vid World Economic Forum i Davos, Schweiz, rankar företag som visar att de ökar produktiviteten och samtidigt förbrukar mindre resur-ser. Atlas Copco är rankat på 18:e plats, högst bland alla svenska företag.

ett av världens mest hållbara företag

Anders Elfner har anställts som vice vd för Svevia. Han är civilingenjör från KTH och har bred erfarenhet från ledande befattningar i branschen. Han har bland annat varit vice vd i Peab, och vd för Skanska Sverige. Svevias vd Torbjörn Torell kommenterar:

– Jag är mycket nöjd med denna strategiskt viktiga rekrytering. Tjänsten som vice vd är ny och Anders El-

fner, som ingår i koncernledningen, kommer bland annat att fokusera på Svevias långsiktiga tillväxt.

Anders Gustafsson har utsetts till ny chef för division Beläggning i Svevia. Han har lång erfarenhet från ledan-de befattningar inom NCC, närmast kommer han från NCC Roads och en position som avdelningschef. – Jag är glad över förtroendet och för mig är det en ny utmaning att som divisionschef för Beläggning få möj-lighet att vara med och utveckla Svevia, säger Anders Gustafsson.

NCC har gjort två personalförändringar, dels Johan Mohlin (bilden), Roads Nord, som blir platschef för Kross Norrbotten och dels Björn Falkenby, Roads Syd-väst, som numera tituleras platschef Tagene.

Vägskälet

Maskintillverkaren Liebherr satsar 50 miljoner kronor i en ny anläggning i Västerås,

utmed E18 och Hässlö flygplats, för att stärka när-varon och fortsätta tillväxten i Sverige. Investeringen omfattar 25 000 kvadratmeter mark, huvudkontor, utbildningscenter samt en utrustnings- och servicean-läggning. Anläggningen väntas stå klar i slutet av 2013.

Nyexpandering i sverige

Utmärkelsen Atlas Copcos Bergteknikpris 2012 tilldelades Kjell-Åke Averstad, projektledare för Citybanan på Trafikverket.

Motiveringen lyder: ”Genom sitt engagemang, nytänkande och ansvarstagan-de skapar Kjell-Åke Averstad förtroende för ett fortsatt kompetent bergbyggan-de i Sverige.”

Priset, som är på 100 000 kronor, utgörs av två delar, varav en är en donation på 80 000 kronor till ett eller flera utvecklingsprojekt inom bergteknik i Sverige vid högskola/universitet eller företagsoberoende institution där resultaten skall vara offentliga.

Syftet med priset är att stimulera svensk bergteknisk forskning att befästa Sveriges världsledande roll inom bergbrytning. Mottagaren, som informeras fö-re den officiella utnämningen, skall vid senare tillfälle kunna tala om hur han eller hon vill fördela donationen. Den andra delen av priset är ett resestipen-dium på 20 000 kronor som disponeras fritt av mottagaren.

Bergteknikpris till innovativ projektledare

Sandvik Construction har ingått ett samarbetsavtal med Skanska Maskin AB i Linnarhult gällande service på Sandviks ovanjordsriggar för bergborrning i Gö-teborgsområdet.

– Vi har haft svag täckning gällande fältservice i Göteborgsområdet och är därför väldigt glada att kunna presentera denna lösning. Skanska Maskin AB är både väletablerat i området och har de rätta resurserna för att kunna möta vå-ra kunders behov, bland annat en stor fullutrustad verkstad i Linnarhult samt flera fältservicebussar, säger Johan Widigson, servicechef på Sandvik Construc-tion i Sverige.

skanska och sandvik i samarbete

smart och ekonomisk.nya volvo med eco-läge. Upplev tryggheten hos Sveriges största maskinleverantör. Överlägsen support med över 500 personer på fler än 40 serviceställen och runt 200 mobila enheter i landet.

+ ECO-lägeVolvos unika, prisbelönta ECO-läge har sofistikerad styrteknik med som bidrar till upp till 5 % av maskinens förbättrade bränsleeffektivitet utan prestandaförlust.

+ CareTrack som standardAlla Volvo grävmaskiner är utrustade med telematiksystemet CareTrack för bättre planering och smartare arbete. Minska kostnaderna. Maximera lönsamheten.

+ Bättre bränsleeffektivitetVolvo D6 steg 3B-motor i kombination med förbättrad hydraulik ger upp till 12 % ökning av bränsleeffektiviteten och kortarecykeltider för förbättrad prestanda.

Det stannar inte vid Volvos kraftfulla, bränsleeffektiva och miljövänliga D-serie-bandgrävare. Med ett oslagbart servicenätverk med över 500 personer på fler än 40 orter i landet samt fler än 200 mobila enheter ovanpå det, så ser vi till att du och din verksamhet får den support och omtanke ni behöver. Håll dig uppdaterad om Swecon och Volvos utbud på www.swecon.se och www.facebook.com/swecon.

Auktoriserad återförsäljare av Volvo Construction Equipment Swecon Anläggningsmaskiner, Box 55, 631 02 Eskilstuna Växel: 010 - 556 08 50 www.swecon.se

Det stannar inte vid Volvos kraftfulla, bränsleeffektiva och miljövänliga D-serie-bandgrävare. Din Volvo är dessutom specificerad och utrustad efter dina önskemål av vår Sweconpersonal, utbildad av Volvo. Med ett oslagbart servicenätverk med över 500 personer på fler än 40 orter i landet och runt 200 mobila enheter ovanpå det, så ser vi till att du och din verksamhet får den support och omtanke ni behöver. Håll dig uppdaterad på www.facebook.com/swecon.

STENKOLL-GRÄVARE-ECO-1302-221x286.indd 1 2013-02-20 16:02:13

krossordet # 1228

Nyhetsflödet

Historiskt bränsleskifte minimerar utsläppen från asfaltverkNCC Roads har hittat ett sätt att tillverka asfalt med minimala koldioxidutsläpp. Om Nordens alla asfaltverk börjar eldas med trä-pellets istället för olja, kan branschens kol-dioxidutsläpp minska med motsvarande 217 000 bilars utsläpp per år.

– Det är naturligtvis en minskad klimat-påverkan som har sporrat oss och som gör att vi nu tar steget och börjar använda för-nyelsebart bränsle i asfalttillverkningen. Träpellets är dessutom en närproducerad och förnybar råvara, säger Göran Landgren, affärsområdeschef på NCC Roads.

En viktig fördel med träpellets är att den går att använda i stor skala, utan att påverka produktionen av livsmedel. Konkurrensen om odlingsyta för matproduktion är annars ett vanligt problem vid biobränsleproduk-

tion. Råvaran finns dessutom på nära håll, vilket gör att NCC och branschen på sikt kan undvika långa transporter ifrån oljeproduce-rande länder.

I dag tillverkas totalt 21 miljoner ton var-masfalt i Norden årligen, varav NCC står för ungefär en tredjedel. För NCC skulle det innebära en reduktion av utsläppen i till-verkningsprocessen med 154 000 ton CO2 per år, vilket motsvarar utsläppen från 73 000 bilar årligen.

Det första asfaltverket som skiftar till den nya tillverkningsprocessen ligger i Eskilstu-na. Under våren kommer ytterligare asfalt-verk att driftsättas i Sverige. NCC har redan flera gröna lösningar inom asfalt, bland an-nat återvinning och lägre temperaturer vid tillverkning. Träpellets är ytterligare ett steg

mot den långsiktiga målsättningen att bli en utsläppsfri asfaltproducent.

Problemfri avvattning sedan 1960

Grindex AB • Box 7025 • 174 07 Sundbyberg • Tel: 08-606 66 00 • Fax: 08-745 53 28 • www.grindex.com • marketing@grindex.com

UNITED BY OURDIFFERENCE

NYTT TILLSTÅND ELLER TRADITIONELLA TÄKTFRÅGOR?

Läs mer om våra tjänster på www.wspgroup.se/takter

WSP är ett globalt företag som erbjuder konsulttjänster inom Hus & Industri, Transport & Infrastruktur samt Miljö & Energi.

WSP erbjuder fl exibla, heltäckande och kundanpassade lösningar inom bergmaterialindustrin.

Kontakta oss för mer information

FalunSara Hård023-78 39 61

Helsingborg Thomas Terne 042-444 40 57

Jönköping Torbjörn Andersson 070-275 99 37

Kalmar Mats Waern0480-44 39 15

Stockholm John Sjöström08-688 67 18

StockholmPer Johansson08-688 64 08

Västerås Jenny Malmkvist021-40 37 92

Piteå Magnus Hedlund0911-185 23

Örebro Karolina Wettermark019-17 89 33

Världens största anläggningsmässa, Bauma i München den 15–21 april, börjar ta form. Och en av de företag som gör en storsatsning på mässan är Volvo Construction Equipment då de i år tar med sig sitt ”Från berggrund-till-väg”-koncept till mässan. Volvos inomhusmonter kommer att bestå av 2 288 kvadratmeter utställningsyta och ytan på utomhusområdet kommer att vara 7 410 kvadratmeter stort.

Här kommer bolaget bland annat att visa upp nya produkter, som till exempel grävmaski-ner, asfaltläggare och demoleringsgrävmaskinen EC480D. Dessutom visar Volvo upp ett omfat-tande urval av verktyg för bolagets C-serie med kompaktlastare och en ny hydraulhammare för grävlastare och kompakta grävmaskiner.

Pat Olney, bolagets president, kommer också att närvara vid en internationell presskonfe-rens under showen, vid vilken han kommer att belysa handelsvillkoren, presentera nya pro-dukter och skissera företagets framtida planer.

Volvo Construction satsar stort på Bauma 2013

I slutet av februari presenterade reger-ingen den nya nationella mineralstrategin, vars huvudsyfte är att främja gruv- och mi-neralindustrin.

Det är ett viktigt dokument som kan leda till förbättrad återvinning av ballast, bättre grepp om entreprenadberg, bättre planering av materialflöden i storstadsom-råden, ökad tyngd i regionala materialför-sörjningsplaner och vägledning för täkter i känsliga lägen.

– Jag hoppas att de goda avsikterna kan förverkligas, säger SBMIs vd Björn Stro-kirk. I några länder har Mineralstrategin blivit en hyllvärmare, men regering före-slår att ett råd, som leds av näringsminis-tern, ska stödja genomförandet. Det tycker jag låter riktigt bra.

Kompetensförsörjningen lyfts fram i strategin och på forskningsnivån får Vin-nova ökat fokus på gruv- och mineralnä-ringen. Även det internationella samarbe-tet betonas i mineralstrategin.

regeringens nya mineralstrategi

krossordet # 1221010

Göran Risberg har bistått SBMI med underlag till ett nytt informationsdo-kument för att hjälpa verksamhets-utövare, där syftet är att man redan i täkttillståndsansökan ska redovisa verksamhetens inverkan på vatten-förhållanden. På så sätt kan bolaget undvika att tvingas söka tillstånd för vattenverksamhet där det egentligen inte borde behövas.

– SGU:s starka sida är från mark-ytan och neråt. Vi kommer in i pro-cessen när ansökan kommer in och när länsstyrelsen eller Miljödomsto-len skickar ärendet till oss för syn-punkter. Då tittar vi på bergtäkten och på de underlag som ligger till grund där, samt eventuell påverkan på grundvattnet. Bryter man under grundvattenytan och det finns biolo-giska skyddsvärden eller vattenför-sörjning runt om, måste man ha på fötterna för att det inte ska bli påver-kan.

Vad innebär det när en täktansökan blir ett vattenmål?

– Det har att göra med instanserna man kommer till och vad de trycker på. SGU är ingen beslutande myndig-het utan en remissinstans. Det står

Länsstyrelsen eller Miljödomstolen fritt att fatta besluten, vi hanterar al-la ärenden på samma sätt.

– Vi är verkligen positiva till att undersökningarna genomförs. Man kan inte undersöka sig bort från ett vattenärende, ibland blir det ett vat-tenärende ändå beroende på förut-sättningarna som råder på platsen och trots att undersökningen är hel-

täckande. Men man kan undvika mycket osäkerhet som sökande om man är förberedd.

Hur kan osäkerheten se ut?– Man är otydlig i sin ansökan,

skriver till exempel att man ska pum-pa ut vatten men inte vart det ska ta vägen. Man uppger inte att grund-vattnet kommer att påverkas och hur.

Ökar antalet vattenmål?– Antalet expertutlåtanden från

oss har ökat markant de senaste åren. Från 20 stycken år 2010 till 115 ut-låtanden under 2012. Antalet rena vattenärenden har däremot legat ganska konstant eller minskat. SGU som myndighet har varit väldigt tyd-liga med att bergtäkter är att föredra framför brytning av sand och grus och ökningen av ansökningar hänger nog delvis ihop med detta. Oavsett om det blir ett vattenärende eller ej kommer det vanligtvis till SGU.

SGU rekommenderar verksamhets-utövare att anlita en hydrogeolog när en ansökan ska tas fram. Varför?

– Med en hydrogeolog till sin hjälp kommer man snabbare att kunna

Den viktiga vattenfråganSBMI har producerat en rykande färsk lathund för verksamhetsutövare. Innehållet handlar om hur man kan undvika att få sin täkttillståndsansökan förvandlad till ett vattenmål.

– Man kan inte undersöka sig bort från ett vattenärende men sökande kan undvika osäkerhet om de är ordentligt förberedda, säger Göran Risberg som är hydrogeolog och avdelningschef för Mark- och grundvatten på SGU, Sveriges geologiska undersökning.text: CARINA TySKBo illustration: EVA EDBERg

miljösamverkan

Läs mer om miLjödomar på medLemssidorna,sbmi.se

Göran risberg är hydrogeolog och avdel-ningschefför Mark- och grundvatten på sGU.

krossordet # 122

producera en ansökan med högre kvalitet. Det

kostar inte heller mycket i förhållande till vad det kan spara in i form av tid, arbete och kanske även pengar. En hydrogeolog är betydligt billigare än en jurist som en första instans. Och man har mycket mer på fötterna om man skulle få skade-ståndskrav.

– Hydrogeologen kan hjälpa bola-get att se vilket påverkansområdet är, det vill säga det område som blir påverkat av att man till exempel or-sakar en grundvattenavsänkning, el-ler var det som skulle kunna läcka ut tar vägen.

Hur kan branschen träna sig i att undvika vattenmål?

– Från SGU:s sida kan vi inte sätta oss in i hur branschen jobbar, det kan ni allra bäst själva.

SBMI:s kursdagar där vi nyligen medverkat, var ett väldigt bra initia-tiv. Och det nya informationsdoku-mentet ger en god bild av hur man kan bli skickligare. Men jag tycker också att branschen ska ta fram de goda exemplen, inte bara peka på när det går fel. Visa på företag som har lyckats, där ärendet gått igenom – hur gjorde de?

– Man kan också fundera på om branschaktörer skulle ha ett ramavtal med konsulter, något som skulle vara enkelt att upphandla.

– Täktärenden ligger egentligen hos Naturvårdsverket, de är tillsyns-myndighet. Men som miljömålsmyn-dighet tar vi upp frågeställningar och har nu till exempel ett projekt som heter ”Låna en geolog”. Det riktar sig främst till den offentliga sidan men även i viss mån till konsulter och bo-lag.

lAtHund Med godA rådInformationsbladet ”Vattenmål eller inte – det kan hänga på ansökan” finns att läsa på SBMIs medlemssida www.sbmi.se. Det är är en lathund som är ska hjälpa verksamhetsutövare att re-dan i täkttillståndsansökan redovisa verksamhetens inverkan på vattenförhållanden. Den innehåller bland annat en checklista och goda råd och målet med lathunden är att verksamhetsutövaren i ansökan ska kunna lämna uppgifter av tillräcklig kvalitet om vattenförhållandena, för att myndigheten ska kunna avgöra om verksamhetsutövaren också behöver söka tillstånd för vatten-verksamhet. I många fall har en planerad täkt inte sådan påver-kan på vattnet i närområdet att ett tillstånd för vattenverksam-het behövs.

samhällsekonomisk nytta som ska tillämpas.

– Länsstyrelserna kan alltså inte hänvisa till juridiken och säga att en verksamhet ska prövas av mark- och miljödomstolen som ett vattenmål – bara med hänvisning till att täkten

påverkar grundvattnet. Och verksam-hetsutövarna kan inte heller hävda att påverkan på grundvattnet inte ska ingå i prövningen hos länsstyrelsen. De måste förse länsstyrelsen med till-räcklig information så att prövningen kan göras.

– Det kan tyckas att det är en onö-digt komplicerad ordning och täktä-renden kan ibland skapa svåra gräns-dragningsfrågor. Men i sak är det samma bestämmelser som ska till-lämpas för att bedöma verksamhe-tens miljöpåverkan. Oavsett om det handlar om ett fall för 9:e eller 11:e kapitlet. Jag kan tycka att det har bli-vit onödigt fokus på en juridisk fråga som inte har någon direkt betydelse ur miljösynpunkt.

krossordet # 12212

Advokat Agnes Larfeldt Alvén, på Zetter-walls Advokatbyrå.

så säger MIljÖBAlKenDet finns många paragrafer i miljöbalken som rör vatten. Här räknar vi upp några av de viktigaste när det gäller materialtäkter. De skrivningar som finns i Miljöbalkens 11 kapitel 2 § säger att med vattenverksamhet avses

1. Uppförande, ändring, lagning och utrivning av dammar el-ler andra anläggningar i vattenområden, fyllning och pålning i vattenområden, bortledande av vatten från eller grävning, sprängning och rensning i vattenområden samt andra åtgärder i vattenområden om åtgärden syftar till att förändra vattnets djup eller läge,

2. Bortledande av grundvatten och utförande av anläggningar för detta,

3. Tillförsel av vatten för att öka grundvattenmängden samt ut-förande av anläggningar och åtgärder för detta, och

4. åtgärder som utförs för att avvattna mark, när det inte är fråga om avledande av avloppsvatten, eller som utförs för att sänka eller tappa ur ett vattenområde eller för att skydda mot vatten, när syftet med åtgärden är att varaktigt öka en fastig-hets lämplighet för något visst ändamål (markavvattning).

Tyvärr är det inte helt klar t vad som avses med ”anläggningar” och om en bergtäkt räknas som en anläggning.

I Miljöbalkens 11 kapitel 6 § står det att:

1. en vattenverksamhet får bedrivas endast om dess fördelar från allmän och enskild synpunkt överväger kostnaderna samt skadorna och olägenheterna av den.

I Miljöbalkens 11 kapitel 12 § står det slutligen att det inte be-hövs tillstånd enligt Miljöbalken om det är uppenbar t att vatten-verksamhetens inverkan på vattenförhållandena varken skadar allmänna eller enskilda intressen. Då behövs heller ingen anmä-lan enligt 11 kapitlet 9 a §.

”onödigt fokus på en fråga som inte har betydelse” – Min uppfattning är att det har bli-vit ett omotiverat fokus på om ett täktärende innehåller delar som kan utgöra vattenverksamhet respektive miljöfarlig verksamhet. Den inställ-ningen tycks delvis grundas på en missuppfattning och på okunskap om de juridiska bestämmelserna.

Det säger advokat Agnes Larfeldt Alvén, på Zetterwalls Advokatbyrå.

– Vattenverksamhet enligt miljö-balkens 11:e kapitel definieras som vissa specifika åtgärder, bland annat bortledning av grundvatten. Att en verksamhet påverkar grund- eller yt-vatten innebär dock inte att den defi-nieras som vattenverksamhet, vilket verkar vara en utbredd missuppfatt-ning, fortsätter hon.

Hydrogeologisk utredningSyftet med miljöbalken när den kom 1999 var att åstadkomma en "prövning enligt balken". Det skulle minska skillnaden mellan vattenmål enligt 11:e kapitlet, respektive mål om miljöfarlig verksamhet enligt 9:e kapitlet. Reglerna gäller också vid prövningen av miljökonsekvenserna av verksamheten, det vill säga de all-männa hänsynsreglerna enligt 2:a ka-pitlet.

Vid en prövning enligt 9:e kapitlet ska därför även konsekvenserna för yt- och grundvatten beskrivas och bedömas precis lika utförligt som för andra intressen. Om det finns ett be-hov ska man även göra en hydrogeo-logisk utredning.

Skulle "bortledning" av grund-vatten krävas är detta en vattenverk-samhet som ska prövas av mark- och miljödomstolen. Men i denna pröv-ning är det faktiskt samma hänsyns-regler som gäller för bedömningen av verksamhetens miljöpåverkan.

I ett vattenmål finns dock även vissa bestämmelser om rådighet och

Trygga din produktion med CRUSH Care

Serviceavtal för din kross eller sikt• Schemalagd service ger säkrare produktion och minskad risk för avbrott

• Utökad garanti och inspektionsprotokoll med rekommenderade åtgärder

• All service utförs av certifierad servicetekniker från Atlas Copco

• Enbart Atlas Copco originalreservdelar används

• Lägre total servicekostnad

Atlas Copco Stenkoll.indd 1 2013-02-08 11:29:04

krossordet # 1221414

De flesta ser problematiken med detta och stats-makterna gör med jämna mellanrum olika försök med regelförenkling och enklare och ef-fektivare system. Ändå lyckas man inte. Se till

exempel Miljödepartements förslag i höstas om att refor-mera MKB-förfarandet (M2012/2031/f).

Vad är orsaken till detta? En viktig faktor är naturligtvis att det finns starka motstående intressen, ofta represente-rade av miljömyndigheter och miljöorganisationer. Även om dessa kanske inte av princip är motståndare till för-enklingar och mindre byråkrati så säger de kategoriskt nej till varje lagändring som skulle kunna uppfattas som en sänkt ambitionsnivå på miljöområdet. Man retirerar inte från vunnen terräng.

Den politiska arenan förefaller också vara sådan att var-je lagreform, för att inte vara politiskt självmord, måste presenteras och i vart fall ge intryck av att lagstiftningens skärps. Detta leder ibland till motstridiga och ganska un-derhållande formuleringar i lagförarbetena (se till exem-pel den senaste reformen av strandskyddsbestämmelser-na). Men det gagnar knappast ambitionen att åstadkomma en tydlig och begriplig lagstiftning.

Miljöproblemen ser annorlunda utFör att lyckas måste man klarna sikten och inte låta lagen präglas för mycket av den ständigt pågående miljöpolitis-ka kampen. Sanningen är att även miljövården tjänar på tydliga, förutsebara regler där lika fall behandlas lika.

En annan faktor som försvårar reformarbetet är EU:s lagstiftning. Nu är det nog inte så att EU-direktiven i sig är huvudorsaken utan snarare det sätt på vilket vi valt att införliva reglerna i vår egen lag. Ambitionen att vara bäst i klassen gör att Sverige sällan ber om undantag med hän-syn till vårt lands speciella geografiska och naturliga för-utsättningar.

Det finns skillnader mellan Nederländerna och Sverige

som gör att miljöproblemen ser olika ut och kan motive-ra olika prioriteringar. Utöver denna från miljösynpunkt, i vart fall vissa delar, kanske omotiverat höga ambitions-nivå har Sverige en tendens att överimplementera regler-na. Om EU sjösätter ett system med långtgående MKB-krav för stora och ingripande projekt blir den administrativa bördan tung om vi nationellt utvidgar tillämpningsområ-det till att omfatta tämligen små projekt. Detta kan vi inte skylla på EU. Det är lovvärt att Miljödepartementet nu för-söker rätta till detta.

En nationell miljölagstiftningDet finns dock en rent lagteknisk komplikation knuten till EU-rätten som inte gör saken lättare. EU:s miljölagstift-ning sett för sig bygger förvisso på en egen systematiskt struktur där saker hänger ihop på ett någorlunda genom-tänkt sett. Det finns dock som alltid vad det gäller lagstift-ning brister och egendomligheter.

I Sverige har vi en miljölagstiftning uppbyggd kring mil-jöbalken. Den är också någorlunda strukturerad om än in-te perfekt. Utmaningen uppkommer när lagstiftaren skall

miljöjuridik

Regelförenkling – var god dröjBland oss som arbetar med tillståndsärenden, antingen som konsulter eller som verksamhetsutövare, finns det ofta en frustration över hur lång tid det kan ta att få ett tillstånd. Om saken är okontroversiell och någon större oenighet inte råder om vilka villkor som bör gälla måste då processen verkligen ta ett halvår eller ett år?

GästKröNiKör: Mikael Lundholm, advokat och

delägare i Fröberg & Lundholm Advokatbyrå. en byrå specialiserad

på mark- och miljörätt.

”När man talar om att för-korta vägen till ett till-

ståndsbeslut glömmer man ofta bort att beslutet kan

överklagas i flera steg.

Söker du labbutrustning för BETONG och BALLAST?

Skakapparater Siktar Värmeskåp

Vågar Fukt/temperaturmätare TryckpressarVågar Fukt/temperaturmätare TryckpressarVågar Fukt/temperaturmätare Tryckpressar

Kubformar Lufthaltsmätare SättmåttKubformar Lufthaltsmätare SättmåttKubformar Lufthaltsmätare Sättmått

Utrustning för materialprovning

Tel 031-748 52 50 • www.kontrollmetod.se S. Långebergsgatan 18 • 421 32 Västra Frölunda

Regelförenkling – var god dröjsmälta ihop dessa två något ofullkomliga system till ett – det blir sällan riktigt bra. Det kan inte skyllas på de utredningar och tjäns-temän på regeringskansliet som arbetar med frågan. Uppgiften är sannolikt omöjlig. Demokrati- och rättsäkerhetsskäl kräver egentli-gen att lagstiftningen ska vara begriplig för medborgarna.

Miljöbalken som den ser ut idag uppfyller knappast detta krav. Hur kan man lösa saken? Som medlem i EU kan vi naturligtvis inte ignorera EU:s miljölagstiftning. Frågan är dock om vi måste klänga oss fast vid vårt eget system.

Jag tror på sikt, helst innan miljölagstiftningen imploderar, att vi måste ha en nationell miljölagstiftning som är en spegling av EU:s rent strukturellt – detta behöver inte betyda att kravnivån sänks.

Det finns andra faktorer som försvårar vägen till en snabbare tillståndsprocess men som man knappast vare sig kan eller bör gö-ra något åt. Både enskilda berörda och miljöorganisationers berät-tigade intresse av insyn och medverkan i tillståndsprocesser kräver naturligtvis att processen anpassas efter detta.

Beslutet kan överklagasJag kan ibland uppleva att dagens system med först ett tidigt sam-råd med enskilda berörda, därefter utökat samråd med berörd all-mänhet (vilket inkluderar samma personer en gång till) upplevs som förvirrande. Det händer att de närmast berörda grannarna en-gagerar sig i dessa tidiga skeden men sedan tappar intresset eller inte förstår att det är över själva tillståndsansökan de borde yttra sig.

När man talar om att förkorta vägen till ett tillståndsbeslut glömmer man ofta bort att beslutet kan överklagas i flera steg och den tid, ibland åratal, som handläggningen tar i överinstanserna. Förutom de som faktiskt berörs av verksamheten, t.ex. grannar, har sedan länge även miljöorganisationer rätt att överklaga. Kra-ven på en miljöorganisation för att få överklaga vad gäller antalet medlemmar eller hur länge föreningen funnits sänks hela tiden.

Nu gäller att man ska ha 100 medlemmar eller på annat sätt visa att verksamheten har allmänhetens stöd. Någon lokal anknytning krävs inte. Därför kan friluftsorganisationer från Bohuslän över-klaga strandskyddsdispenser på östkusten samtidigt som de som bor i området inte ens tillfrågas – de anses inte representera det allmänna intresset.

Det finns en naivitet och övertro på att miljöorganisationer i alla dess former och uttryck alltid agerar ansvarsfullt och rättrådigt. Det finns en uppenbar risk för att systemet missbrukas och att överkla-gandeinstrumentet används för att helt enkelt svälta ut företag och verksamheter som väckt miljörörelsens misshag.

krossordet # 12216

teknik i framkant

att mäta är att veta

Realtidsoptimering av krossar

krossordet # 120 17

Cirka 80 procent av det bergmaterial som används i svenskt samhällbyggande är maskinellt krossat berg, framställt i bergtäkter eller separata krossanläggningar. Ett faktum som har skapat ett behov av forskning kring hur bergmaterialindustrin kan utveckla krossprocessen och effektivisera produktionen av krossprodukter. text: JoHAN A. LUNDBERg oCH ToMAS SKAgERLIND foto: JoHAN A. LUNDBERg

Realtidsoptimering av krossar

krossordet # 12218

Spräng säkert.Allt fler efterfrågar säkrare sprängämnen, Tovex är ett patenterat vattengel sprängämne som funnits sedan 80-talet. Tovex är säkert att använda även när man lastar och krossar. Med Tovex och elektro-niska sprängkapslar får ni den bästa och säkraste kombinationen vad gäller säker sprängning.

Byt till Tovex, ett säkrare sprängmedel. www.norab.se

GÖTEBORG I FALUN I SUNDSVALL

www.metron.se

Analys Prognos Mätning Uppföljning

Spränga?Ta med oss från start.METRON erbjuder riskanalys, besiktning, vibrations-övervakning och skadeutredning. Som tekniska konsulter har vi även kompetens inom sprängteknik, miljö-konsekvensbeskrivning samt tra� k- och industrivibrationer. Med fokus på vibrationer mäter vi för att veta. Och för att kunna visa.

krossordet # 122 19

Precisionen ökar när datorerna styr krossprocessen. operatörens roll förändras så att hon eller han kan fokusera på vad maskinerna ska producera istället för hur de ska pro-ducera.

Vid Chalmers Tekniska hög-skola i Göteborg finns fors-kargruppen Chalmers Rock Processing Systems (CRPS).

De har specialiserat sig på forskning och utveckling av bergmaterialindu-strins produktionsprocess och klassas i dag som den främsta i världen inom sitt område.

En av gruppens medlemmar är Erik Hulthén som har bedrivit forsk-ning om bergmaterialindustrins pro-cesser sedan 2004. För nio år sedan inledde han doktorandprojektet Real-tidsoptimering av krossanläggningar som år 2010 resulterade i en doktors-avhandling.

Projektet ledde också fram till ut-vecklingen av en unik teknik som gör det möjligt att styra konkrossar och få maskinerna att producera mer

sten av den kornstorlek som tillver-karen önskar.

– I projektet har vi kunnat redovisa förbättringar av produktutfallet med mellan 3,5 och 18 procent, säger Erik Hulthén.

Förfinad produktionTekniken bygger på att datorer ana-lyserar produktionen av olika sor-teringar och kontinuerligt justerar krossens inställningar efter de olika produktflödena: styrning i realtid.

Tekniken har rönt stor uppmärk-samhet internationellt samt i närbe-släktade näringsgrenar som mine-ral- och gruvindustrin där konkrossar också används för fragmentering av berg. I Sverige är Sand & Grus AB Jehan-der föregångare när det gäller att ta

i bruk denna nyutvecklade teknik för realtidsoptimering av konkrossar.

Hösten 2012 hade företaget infört realtidsoptimering vid nio krossan-läggningar i Sverige. En av dessa är Kålleredstäkten i Mölndals kommun, som är en av Göteborgregionens största bergtäkter med ett dagbrott som upptar en yta på cirka 45 hek-tar. I anläggningen produceras bland annat järnvägsmakadam samt asfalt och vägbyggnadsmaterial. Den årliga produktionen uppgår till cirka 1,2 miljoner ton.

– I Kållered har Jehander investe-rat cirka 3–4 miljoner kronor i hård- och mjukvara för att realtidsoptimera produktionen av bergmaterial. Vi tror på den här tekniken, som har stora möjligheter att vidareutvecklas och förfina produktionen av bergmate-

”Tekniken bygger på att datorer analyserar produktionen av olika sorteringar och konti-

nuerligt justerar krossens inställningar efter de olika produktflödena: styrning i realtid.

rial ytterligare, säger Niklas Osvalds-son, regionchef hos Jehander i västra Sverige.

Han konstaterar att optimerings-tekniken gör särskilt stor nytta i en täkt som Kålleredstäkten där berg-kvaliteten är skiftande.

– Systemet innebär att krossen kan ta hänsyn till bergkvaliteten och an-passa bearbetningen efter den, säger han.

Har nått längst i världenNiklas Osvaldsson ser många fördelar med realtidsoptimering. Bland annat en mer effektiv produktion, visuali-serad produktionsprocess, minskat slitage på produktionsutrustningen tack vare bättre inställningar, färre stillestånd, ett mer effektivt resursut-nyttjande av råvaran berg samt lätt-are att rekrytera kompetens till en bransch som använder moderna pro-duktionsmetoder.

– För alla andra industrier är det en självklarhet att producera det man vill producera. Om Volvo vill bygga en V70 kommer det ut en V70 och in-te en V50. Men produktionen av berg-material är inte lika lätt att styra.

– Forskarna vid Chalmers som har nått längst i världen inom detta om-råde, hjälper oss dock att bli effek-tivare producenter och gå i samma riktning. Här i Kållered har vi inte gjort en fullskalig utvärdering av tek-niken, men bedömningen är att vi har lyckats förbättra produktutfallet från konkrossarna med mellan 5 och 10 procent.

Styrna produktionsbortfalletMaskinell krossning av berg har fö-rekommit sedan första hälften av 1800-talet, då användning av berg-kross i vägarna kom i bruk och de första stenkrossarna utvecklades. Och trots att krossarnas funktionssätt har

förbättrats är det fortfarande svårt att mer exakt styra produktionsutfal-let och få krossen att producera mer stenmaterial av önskade kornstorle-kar.

Att det är svårt att styra produkt-utfallet från en krossmaskin beror bland annat på att egenskaperna hos det råmaterial som ska fragmenteras kan variera. Hittills har det också va-rit omöjligt att anpassa och förändra krossens funktionssätt till varierande produktionsförutsättningar under på-gående drift.

Förädlat materialEn maskinparameter som har bety-delse för produktionsresultat från en kross är inställningen av spalten, det vill säga avståndet mellan kross-konan och manteln. En felaktigt in-ställd spalt kan minska produktionen av önskade kornstorlekar och öka produktionen av oönskade kornstor-

”I projektet har vi kunnat redovisa förbättringar av

produktutfallet med mellan 3,5 och 18 procent.

erik Hulthén

teknologie dok-tor erik Hulthén, har i sitt dokto-randprojekt ut-vecklat ett avan-cerat system för styrning av kon-krossar i realtid.

teknik i framkant

FoTo

: AN

NA

Hå

LLAM

S

krossordet # 122 21

lekar i det förädlade materialet. En annan viktig parameter för

kornstorleksfördelningen i ett kros-sat material är excentervarvtalet med vilket krosskonan arbetar inne i kros-sen. Ju högre varvtalet är desto fler kompressioner utsätts bergmateria-let för under genomloppstiden i kros-sen. Att justera varvtalet på en kross i drift har hittills varit en omständlig procedur. Av det skälet har konkros-sar i de flesta fall körts med ett fast varvtal, ofta standardvarvtalet, under maskinens hela livslängd.

Steglös regleringDet finns dock teknik (frekvensom-formare) för att steglöst kunna reg-lera varvtal på en kross som är i ar-bete. Det är dock först under senare årtionden som denna teknik gått ner i pris tillräckligt mycket för att de ska kunna vara lönsamt för berg-materialindustrin att applicera den i sina processer.

Erik Hulthén har i sitt doktorand-projekt konstaterat att produktutfal-let från krossmaskinerna kontinu-erligt måste kunna mätas för att det ska vara möjligt att förbättra kross-processen och optimera inställningen av spalt och varvtal i realtid. ”Att mä-ta är att veta” har varit hans motto genom hela projektet.

Förflytta materialmängderEtt sätt att mäta produktutfallet från en kross är att efter siktning väga materialflödet på de olika transport-banden som förflyttar materialet in-om anläggningen. Bandvågar är dock relativt dyra i inköp och Erik Hulthén har därför utvecklat en mätmetod som bara kostar en sjundedel av vad en bandvåg kostar. Med denna metod beräknas produktutfallet genom att mäta den effekt som transportban-dens elmotorer behöver för att för-flytta materialmängder.

Metoden har testats vid Kållered-

stäkten och visat sig ge tillräckligt god exakthet, för att kunna användas som styrinstrument i processoptime-rande syfte. I dag används denna tek-nik på mer än 60 olika bandtranspor-törer.

Optimerad inställningInom ramen för doktorandprojektet har Erik Hulthén även utvecklat den mjukvara som behövs för att analy-sera produktutfallet och optimera inställningen av krossens spalt och excentervarvtal i realtid. Vid tester av mjukvaran noterades förbättringar av produktionsutfallet med mellan 4 och 18 procent på konkrossar med automatisk realtidsstyrning.

”Systemet innebär att krossen kan ta

hänsyn till berg-kvaliteten och anpassa

bearbetningen efter den.Niklas osvaldsson

Niklas osvaldsson, regionchef för Je-hander i västra sverige, har samar-betat med forskar-na från Chalmers i projektet realtids-optimering av kon-krossar.

Norditek AB 090 - 71 22 00 www.norditek.se info@norditek.se

Din leverantör av slitgods & reservdelar

Tel: 0240-376 10 Fax: 0240-376 63 E-mail: info@swemas.comNormansväg 2, 771 94 Ludvikawww.swemas.com

Egen tillverkning i modern verkstad

krossordet # 122 23

Produktion I är i första hand som en kurs för krossförare, maskinister och annan pro-duktionspersonal. Dessutom

fungerar den också som förberedande kurs inför Produktion II som mest riktar sig mot arbets- och produk-tionsledare.

SBMI:s tekniske chef Jan Bida är mycket nöjd med de nya momenten i kursprogrammet.

– När det gäller dolor är det na-turligtvis inte bara sprängarna som måste ha kunskapen, säger han. Det är bra för all personal att känna igen och kunna hantera de situationer som uppstår när det finns odetone-rat sprängämne på arbetsplatsen. Det här har varit efterfrågat länge.

Delmomentets föreläsare, Voglers Jan Johansson (ordförande i BEF), har lång erfarenhet av att lära ut i ämnet

och menar att det ofta finns brister i kunskaperna ute i täkterna.

– Inom BEF, Bergsprängnings En-treprenörernas Förening, som vi som företag tillhör, har vi länge haft sä-kerhet och arbetsmiljö om en av de stora punkterna i vårt arbete. Och jag har i flera år åkt runt bland våra kun-der i täkterna och pratat om dolor.

Han berättar att systerorganisatio-nerna BEF och SBMI en tid talat

SBMI:s utbildning Produktion I har utökats med två nya moment. Från och med i år står såväl dolor som krossimulering på schemat. Stenkoll gör ett nedslag bland vetgiriga kursdeltagare. TExT & FoTo: NICLAS KINDVALL

Ett klassrum med egen kross

utbildning & rekrytering

Chalmersdok-toranden Gauti Asbjörnsson har programmeratkrossimulatorn. ett i viss mån revolu-tionerande projekt, menar Gautishandledare erik Hulthén (till höger på bilden).

krossordet # 12024

utbildning & rekrytering

om att få med dolproblematiken i kursprogrammet och i januari var det premiär inför förväntansfulla kurs-deltagare.

– Vi har anpassat det material jag använt tidigare och vi kommer att

fortsätta utveckla det här momentet.Premiären tycker han fungerade

utmärkt.– Det kändes bra och nyttigt. På-

fallande ofta är det många som inte känner till de lagar och föreskrifter som gäller just dolor och jag tycker det är viktigt att branschen skaffar sig mer kunskap. Det handlar ju fak-tiskt om att man ska kunna komma hem från sitt arbete utan att ha råkat ut för en olycka.

Träna styrningDen andra nyheten i Produktion I handlar om krossimulering, i grun-den ett Chalmersprojekt där en si-mulerad anläggning bland annat ger operatörerna möjlighet att träna styr-ning av krossar utan att eventuella

När kursdeltagarna själva får berätta:

david lindström, nCC roads, jobbar med mobila verk i södra sandby-täkten.

– Jag är här för att lära mig lite mer och bli än mer insatt i produktionen. I förrgår fick vi mycket matnyttig information om dolor. Jag känner verkligen att när kursen är slut så har jag med mig många nya kunskaper hem.

sören Anderberg, sydsten, pro-cessoperatör.

– Jag är mycket intresserad av kursmo-mentet om krossimulering. Klar t man har hyfsad koll på det mesta sedan innan men på kursen får man en djupare insikt. Dessutom är det roligt att höra diskus-sionerna i olika ämnen och få en inblick i hur kollegorna på andra företag arbetar.

jonas nilsson, swerock, ny som platschef i skåne.

– Jag är ny på posten och ska gå både Produktion I och Produktion II för att få den kompetens som krävs för mitt jobb. Min bakgrund är inom försäljning av betong och nu kommer jag närmare materialets ursprung. Kursen har varit väldigt givande hittills och jag är verkligen intresserad av krossteknik med allt vad det innebär.

Vi har anpassat det material jag

använt tidigare och vi kommer att

fortsätta utveckla det här momentet.”

Jan Johansson

”

krossordet # 122 25

www.smartplanes.se info@smartplanes.se

Instant Aerial Mapping – You can do it! ”Med en upplösning på några centimeter ser du detaljerna och helheten samtidigt”

Håll koll med Smartplanes

• 3D och 2D-fotokarta • Höjddata • Resultat direkt på plats

misstag påverkar produktionen. Chal-mersdoktoranden Gauti Asbjörnsson har byggt simulatorn:

– Jag började för två och ett halvt år sedan med projektet och nu har vi kommit en bra bit på väg. Målet är förstås att komma så nära verklighe-ten som det överhuvudtaget går.

Dynamisk simuleringTidigare simulatorer har bara kunnat köras statiskt. Det fina i kråksången med den nya simulatorn är att man nu kan simulera produktionen dyna-miskt, det vill säga i förändra förut-sättningarna och variera inställning-arna och snabbt se resultatet.

– Det här är ett verktyg som kan användas i många olika samman-hang. Processoptimering är ett av

dem liksom operatörsträning. Det blir tillåtet att göra fel utan att för-störa hela processen vilket är en stor fördel. Händer något kan vi bara star-ta om och undersöka var någonstans det felade.

Trial and errorGauti Asbjörnssons handledare Erik Hulthén menar att den nya simula-torn i viss mån är revolutionerande:

– Vi är inte riktigt där än men snart kommer vi att kunna göra rikti-ga träningsscenarier där vi på ett be-kvämt sätt kan belysa olika problem och lära kursdeltagarna mer.

Asbjörnsson håller med:– Nästa steg är att varje operatör

har en egen dator uppkopplad mot simulatorn och kan träna på att opti-

mera processen. Det blir en trial-and-error-träning som jag tror kommer att vara väldigt lärorik.

Jan Bida är även han övertygad om att projektet kommer att bli oerhört betydelsefullt för bergmaterialindu-strin.

– Tidigare har vi varit tvungna att utbilda på plats och det är varken tids- eller kostnadseffektivt. Det här är bara början, simulatorn kommer att utvecklas ytterligare och tanken är självklart att kunna köra en avan-cerad anläggning i klassrummet, som om det var i verkligheten.

Den populära kursen Produktion I ges nästa gång i januari 2014.

krossordet # 12226

täktansökningar som inte går igenom på grund av att bolaget inte har kunnat uppvisa ”lämpligaste plats” för lokaliseringen har visat sig vara ett nytt problem för branschen. ett färskt exempel på ett sådant fall är i skrike i Västernorrlands län.

krossordet # 122 27

Bra, bättre, lämpligast?– när begreppen fäller

Två aktuella domar i Mark- och Miljödomstolen respektive Mark- och Miljööverdomstolen visar på ett för branschen knivigt dilemma. Täkt-ansökningar som faller på grund av att bolaget inte kunnat uppvisa ”lämpligaste plats” för lokaliseringen. Något som har skapat besvikelse men också frågor.text: CARINA TySKBo ILLUSTRATIoNER: EVA EDBERg

Hur ska bolagen, politiker och beslutsfattare kunna gå åt samma håll i den vik-tiga frågan om att ersätta

naturgrus med bergmaterial? Och hur ska Miljöbalkens formuleringar egentligen tolkas?

Stenkoll bad Tove Andersson, advo-kat och miljörättsexpert på Wistrand Advokatbyrå, att utifrån miljöpröv-ningsperspektiv titta på de båda do-marna Skrike i Västernorrlands län och Kammarberget i Hallands län.

Domarna är intressanta vad gäller den övergripande prövningen. Vilka intressen ska ha företräde och vad ska de facto beaktas? Hon menar att det generellt ställs högre krav på en lokaliseringsutredning ju större mot-stående intresse det finns och hur ifrågasatt en lokalisering är.

– Klart är att det ställs höga krav vid höga bevarandevärden, det blir något av ett specialfall. Överlag kan man också konstatera att transporter här har getts lägre dignitet än i vissa andra sammanhang, säger Tove An-dersson.

Både Kammarberget och Skrike har en hel del motstående intressen. I fal-let Skrike ser man att det i en avväg-ning kan vara möjligt att acceptera något längre transporter än annars. Det blir närmast en typ av specialfall när det finns höga bevarandevärden.

Naturgrus ska om möjligt ersättas med annat material. Men vad innebär det för möjligheterna att etablera sig på nya platser om flera lokalisering-ar underkänns? Visar det sig att man inte kan få tillstånd på lämpliga plat-ser krävs reflektion kring om lagstift-ningen fungerar.

– Kanske vi i det läget skulle be-höva en energi- och resursbalk som komplettering till miljöbalken? säger Tove Andersson.

tove Andersson, advokat och miljörättsexpert på Wistrand Advokatbyrå.

Överlag kan man också konstatera att transporter här har getts lägre

dignitet än i vissa andra sammanhang.”Tove Andersson”

Bo Hansson, Mannheimer & swartling Advokatbyrå

Är formuleringen ”lämpligaste plats” rimlig tycker du? Hur kan man hävda att man fun-nit den bästa platsen för en lokalisering?

– Platsvalsregeln i Miljöbalken säger i prin-cip att man ska nå ändamålet med minsta olägenhet och skada. Tillståndsmyndigheten avgör. För att visa att man uppfyller plats-valsregeln kan man till exempel använda sig av kommunala planer och en utförlig al-ternativredovisning. Ju mer kontroversiell lokaliseringen är desto större krav ställs på sökandens bevisning. Att etablera en verk-samhet på en ny plats är vanligtvis mer kon-troversiellt än att fortsätta verksamheten på en plats som redan tagits i anspråk.

– I Sverige har kommunerna planmono-pol. Att kunna åberopa en relativt sett färsk översiktsplan till stöd för sin lokalisering vä-ger därför tungt vid bedömning av om plats-valsregeln är uppfylld. Tyngre än alternativ-redovisningen som alltid kan tolkas på olika sätt.

De juridiska ombudens kommentarer:

De juridiska ombudens kommentarer:

www.kellve.com

Kan du säga något om fallet Kam-marberget, där du var ombud. Var-för fick inte företaget igenom sin täktansökan?

– Kammarberget är en utmärkt lo-kalisering för en bergtäkt med tanke på exempelvis bergkvalitet och trans-portavstånd. I närheten av Kammar-berget finns dock en rad riksintres-sen för naturvård och friluftsliv. Dessa motstående intressen bevakas mer intensivt av våra statliga myn-digheter än täktintresset.

– Kungsbacka kommun har i sin översiktsplan inte pekat ut Kammar-berget som en lämplig plats för en bergtäkt. Därmed har de inte tagit striden med länsstyrelsen om lämp-ligaste markanvändning. Trots en mycket omsorgsfull alternativredo-visning ansågs vi därför inte ha visat att platsvalsregeln var uppfylld.

Upplever du domslutet som felak-tigt?

– Domstolens bedömning är inte fel bara för att det avviker ifrån den egna bedömningen. Jag är naturligt-vis besviken över att vi inte nådde ända fram. Vår alternativredovisning visade att vi effektivt kunde mildra konsekvenserna vid Kammarberget genom utformningen och de försik-tighetsåtgärder vi förslagit. För alter-nativen gick det inte att vidta samma åtgärder eftersom transporterna då skulle innebära mycket större pro-blem för de närboende. Det är alltså enklare att anpassa täkten för att minimera omgivningspåverkan jäm-fört med att minimera påverkan från transporterna – vilket vi också lyfte fram i vårt överklagande.

– Mark- och miljööverdomstolen valde dock att inte meddela pröv-ningstillstånd, så hur ledamöterna

där reso-nerade lär vi aldrig få veta.

Vad tror du krävs för att det ska bli lättare att få tillstånd till nya täkter?

– Kommuner måste aktivt arbeta in var de nya bergtäk-terna ska ligga i sina översikts-planer. De måste ta den striden även om det kan vara politiskt obekvämt. SGU och andra statliga myndigheter måste också delta

Jag är naturligtvis besviken över att vi

inte nådde ända fram.Bo Hansson

”

krossordet # 12230

regelverk

aktivt i arbetet med var de nya täkter-na ska ligga, inte bara förklara att de föreslagna platserna duger alternativt inte duger.

– Läggs ansvaret helt över på bran-schen lär vi inte få se så många nya bergtäkter med korta transporter till avsättningsområdena. Detta kommer att leda till sämre luftkvalitet och till att det blir dyrare att bygga – konse-kvenser som enskilda individer inte behöver ta ansvaret för men som i princip alla förlorar på.

Vilken roll har bolagen som ansöker – kan de bli bättre på att visa på ”lämpligaste plats?”

– Det finns gränser för vad täktex-ploatören kan visa på egen hand. Vil-ka undersökningar har man i prakti-ken möjlighet att utföra på olika plat-ser för att bedöma bergkvalitet också vidare? Våra politiska mål begränsar möjligheten att använda grustäkter.

– Jag saknar politiska ställningsta-ganden om hur viktigt det är att de bergtäkter som ska leverera helkross-material för att ersätta gruset ligger där det byggs, det vill säga tätortsnä-ra.

– Man kan jämföra med vindkraf-ten. Där har regeringar och riksdag uttalat att det är ett angeläget all-mänt intresse att den byggs ut i stor skala. Energimyndigheten har fått extra anslag för att peka ut platser som är av riksintresse för vindkraf-ten. Extra pengar finns att söka för de kommuner som uppdaterar sina översiktsplaner med var i kommunen som vindkraften ska byggas.

– På motsvarande sätt måste myn-digheter och politiker våga peka med hela handen: HÄR ska de nya berg-täkterna ligga.

det händer att täktansökningar in-te går igenom ef-tersom bolaget in-te har kunnat uppvisa ”lämpligas-te plats” för lokali-seringen. Men hur kan man egentligen hävda att man fun-nit den bästa plat-sen för en lokalise-ring?

FoTo

: SVEV

IA

krossordet # 122 31

Anders linnerborg, Zetterwalls Advokatbyrå

Är formuleringen ”lämpligaste plats” rimlig tycker du? Hur kan man hävda att man funnit den bästa platsen för en lokalisering?

– I lokaliseringsbestämmelsen i Miljöbalken kapitel 2 ska platsen va-ra lämplig. Om man ska säga lämp-ligast riskerar man att det bästa blir det godas fiende. Många gånger gör man en lite väl snäv bedömning. Man isolerar konflikten kring platsens vär-den, till exempel vatten och geologi, och glömmer den kedja av indirekta effekter som inte bara påverkar den plats där verksamheten bedrivs utan också omgivningen och omvärlden. Bedrivs inte verksamheten där kom-mer den att bedrivas någon annan-stans.

– Det finns dock andra regler som styr lokaliseringsutredningar. Tittar man på lämpligaste användningen utifrån fyndigheten, bör det ha stor betydelse. Frågan är hur omfattande jämförelsen ska vara utifrån andra aspekter.

Kan du säga något om fallet Skrike, där du var ombud. Varför fick inte företaget igenom sin täktansökan?

– Den planerade täkten var place-rad i anslutning till ett område med höga natur- och friluftsvärden, Sku-leskogens nationalpark, varav delar även är utpekat som Natura 2000-om-råde. Länsstyrelsen, Naturvårdsver-ket med flera mobiliserade ett jätte-motstånd – nationalpark och världs-

arv är tunga komponenter. Dessutom var det fråga om förhållandevis lite material. Jag tror inte att man hade fått tillstånd även om sökanden ha-de redovisat lämpligaste alternativa lokalisering. Domstolen hade ändå dömt till naturvärdenas fördel.

– Transporterna kom inte till ut-tryck klockrent i Skrikefallet, den ök-ning av transporter som skulle upp-komma räckte inte för att kompen-sera för de motståendes intressen på platsen. Domstolen tryckte på de al-ternativa lokaliseringarna. Det fanns ett antal ställen som skulle ge längre transporter men som sökanden avfär-dade, också på grund av att berggrun-den var sämre där.

Vad tror du krävs för att det ska bli lättare att få tillstånd till nya täkter?

– Beslutfattare vill så långt det går utnyttja befintliga platser, att man inte ska ta i anspråk jungfrulig mark. En helt ny täkt med begränsade ma-terialvolymer kan bli svår att få till-stånd till när man väger nytta mot miljöpåverkan. En ny täkt som får större betydelse för materialförsörj-ningen kan ha bättre förutsättningar att få tillstånd.

Har tonen skärpts hos beslutsfatta-ren?

– Det är nog på flera plan en skärp-ning om man ser till praxis. Inte minst gäller det för naturgrus. För-hoppningen var att man hade insett att behovet av bergballast ökar.

Vilken roll har bolagen som ansöker – kan de bli bättre på att visa på ”lämpligaste plats?”

Jag tror framför allt att bolagen måste se eventuella hinder tidigare och vara noga med att gå fram med ”rätt” alternativ. Det blir allt svårare att ta striden mot stora, uppenbara, allmänna och enskilda intressen.

Tror du att det här domslutet kan påverka framtida täktansökningar?

– Möjligen måste sökanden tidigt i processen försöka se hinder och even-tuellt avfärda vissa alternativ. Inte särskilt många täkter ligger invid na-tionalparker, så fallet var speciellt. Även om en del formuleringar i do-men kan vara oroande kommer man inte att särskilt ofta att kunna peka på Skrikefallet i rättstillämpningen.

”Jag tror inte att man hade fått tillstånd även om sökanden

hade redovisat lämpligaste alternativa lokalisering.

Domstolen hade ändå dömt till naturvärdenas fördel.

Anders Linnerborg

På nästa sida: branschens och domstolens kommentarer.

krossordet # 12232

regelverk

sara selegran, sveviaÄr formuleringen ”lämpligaste plats” rimlig tycker du? Hur kan man hävda att man funnit den bästa platsen för en lokalisering?

– Det är redan svårt att etablera nya bergtäkter. Efter Mark- och mil-jööverdomstolens avgörande känns det som om det läggs en enormt stor bevisbörda på verksamhetsutövaren

att visa på bästa plats. Inte ens möjlig plats, utan bästa.

– Det här kommer att bli ett fram-tida nålsöga från branschen och en otroligt viktig fråga för SBMI att fo-kusera på. Det som blir extra svårt är att vi inte får någon vägledning i målet om vilka kriterier som bör vä-

ga tyngst vid platsval för ”minsta in-trång” och hur branschen bör tänka.

Vilken roll generellt har bolagen som ansöker – kan ni bli bättre på att visa på ”lämpligaste plats?”

– Lokaliseringar av bergtäkter är komplext och viktigt. Man måste lo-kalisera där marken har den kvalitet som matchar marknadens efterfrå-gan på produkter. Vi styrs redan från början av materialets-, berggrundens beskaffenhet och kan inte ta vilket berg som helst.

– Utöver det styrs vi i lokaliserings-utredningen naturligtvis av närheten till bostäder, naturvård, kulturvård, rennäring, rörligt friluftsliv med me-ra. Det är också viktigt att lätt kunna transportera ut materialet till avsätt-ningsområdet på bra utfartsvägar ut-an stort störningsmoment.

Har tonen skärpts hos beslutsfatta-ren?

– Jag måste säga att det har blivit en markant skärpning i tolkningen av bästa plats. Självfallet visar man alltid på en bra och möjlig plats, men den bästa? Och inom hur många mils radie? Utöver Länsstyrelsen och Naturvårdsverket ifrågasatte ingen

– närboende, allmänhet – den föreslagna lokaliseringen.

– Värt att nämna är även att Naturvårdverket ansåg det som okej att materialet istället kördes in till området, det vill säga måste dras långa sträckor på allmänt vägnät. Det var en förvånande argumentation i målet som går stick i stäv med övriga miljömässiga konsekvenser.

– Ett antal naturgrusstäkter ska stänga till förmån för bergtäkter. Men Mark- och miljödomstolarna samt Mark- och miljööverdomstolen går inte hand i hand med miljömå-len. Avslag som det här gör det svårt för verksamhetsutövaren att gå i den riktning som lagstiftaren pekar ut.

Tror du att det här domslutet kan påverka framtida täktansökningar?

– Ja, detta är ju praxisbildande, en vägledning för täktetableringar med förutsättningar som liknar denna. Ingen startar en sådan här process för ros skull, massor av arbete med kontroll av marknad och ekonomiska underlag ligger bakom. Det som nog måste till framöver är att myndighe-ter eller någon annan än verksam-hetsutövaren pekar ut platser och områden som är ”de bästa”.

Branschens kommentar:

Domstolens kommentar:göran stenman, rådman vid Mark- och Miljö-domstolen vid Väners-borgs tingsrätt.

– Kammarberget var ett speciellt mål. Den sökta lokaliseringen låg så till att det fanns riksintressen och andra skyddsintressen i närområdet. Det fanns andra tänkbara lokalise-ringar varav en eller två som fram-stod som ungefärligen lika bra men skulle bli något dyrare för bolagen.

Så vitt vi kunde förstå ha-de man valt Kammarber-get på grund av de lägsta kostnaderna, tittade man

på andra parametrar var de i stort jämförbara. Men

de andra platserna hade inte samma skyddsintressen, även

om Bo Hansson visade att man kun-de mildra påverkan.

– Vad gäller lämpligheten så har man å ena sidan samhällets och den enskilde verksamhetsutövarens be-hov av material. Å andra sidan Mil-jöbalkens olika bestämmelser, inte minst 3:e och 4:e kapitlet. Lokalise-ring kräver mycket riktigt att man ska välja bästa plats men vägningen i varje enskilt fall kan vara svår. I fallet Kammarberget tyckte vi inte att bola-get hade valt bästa plats.

– Alla är intresserade av att bran-schen övergår från grus till berg. För att underlätta för bolagen skulle det vara bra om kommunerna bättre kan vara med och peka ut var tänk-bara lokaliseringar kan ligga. Därför borde det göras en inventering av de olika parametrarna: Var finns berg av

tillräckligt god kvalitet, och var finns bergstillgångarna i områden där man kan tillåta en täkt? Inventering, re-dovisning, planering ska ske på läns-styrelsenivå – de känner sitt län och ett län är betydligt större än en kom-mun.

Göran stenman

sara selegran

MAXAM Civil Explosives, Initiation Systems och teknisk service: En helhetslösning som bygger på 140 års innovation och erfarenhet.

Från Sverige till Brasilien, från gruva till specialprojekt, finns ett över 140 år gammalt arv, grundat av Alfred Nobel. MAXAMs ingenjörer anförtros de mest sofistikerade och utmanande sprängningsprojekten. MAXAMs kompletta serie av produkter tillgodoser den krävande världsmarknadens behov för bergtäkter och specialprojekt på alla 5 kontinenter.

Global Product Finder

MAXAM Sverige • AB Sörmons Grusgrop P.L. 89 02 • 65346 Karlstad Sweden • Tel: +46 (0) 54 53 53 10 • email: contact.se@maxam.net • www.maxam.netInitiation Systems • Electronic Systems • Packaged Explosives • Bulk Explosives

C

M

Y

CM

MY

CY

CMY

K

Sweden_120x194_Ads_ NO X Text.pdf 3 19/10/2012 14:48:18

BERGSSKOLANUtbildning inom berg och metall sedan 1830

Högskoleingenjör - Berg och anläggningsteknikHögskoleingenjör - Underhållsteknik (på distans) Högskoletekniker - Berg- och anläggningsteknikHögskoletekniker - Metall och verkstadsindustri Basår

läs mer på bergskolan.se

Skandinaviens nordligaste tekniska universitetForskning & utbildning i världsklassEn del av Luleå tekniska universitet

Anlita Krosskonsult!

Vi bygger kompletta anläggningar med kross- och kringutrustning. Service, reparationer och ombyggnader.

Vi tillhandahåller slitdelar och reservdelar till krossar och sorteringsverk.

Uthyrning av mobila krossar, sorteringsverk och generatorer, allt ifrån enskilda maskiner till kompletta

kundanpassade linjer.

Kontakta oss! Ring för mer information:

Mobil: 070-6260122 • Tel: 0370-14055 andreas@krosskonsult.se • www.krosskonsult.se

krossordet # 12234

teknik i framkant

Glimmer i betong är tydligen en komplex historia. I tunna skikt av

flytspackel på golv, tycks glimmerflaken lägga sig

horisontellt och bidra till att ”armera” spacklet.

Pär Johnning

”

Pär Johnning, NCC.

Fler användningsområden för torrt siktat stenmjölVissa bergarter ger mer stenmjöl än kunderna vill köpa. Men Pär Johnning har visat att med rätt behandling kan man skapa nya värden och till och med sälja den stora hög med stenmjöl som man redan har. text: ToMAS SKAgERLIND oCH BJÖRN STRoKIRK foto: ANNA HåLLAMS oCH MogENSEN

I NCC Roads krossanläggning i Stenungsund växte högen av 0/2 material (stenmjöl med 0 till 2 mm:s kornstorlek) år för år.

– Kommunens tillsynsman började se det som ett kvitt-blivningsproblem och en deponi, säger Pär Johnning, plats-chef i täkten, och själv fick jag varje år skriva ner värdet på materialet som hade kostat en hel del att producera.

Delar finmaterialet i tre storlekssorteringarLösningen blev att förädla materialet i flera steg medan det fortfarande var torrt. Utgående från ett torrt kubise-rat 0/2 material vindsiktar man bort ”svansen” 0/0,5 där mycket av det fria glimret återfinns och fillern 0/0,063. Kvar blir ett skapligt betonggrus med bara 1,5 procent fritt glimmer.

Med god koll på ingående komponenter kan man redan nu proportionera fram rätt siktkurva. Till betongända-

mål återför man idag 10 procent av mellansor-teringen 0/0,5, vilket

fungerar väl trots glimmer, och ungefär en procent filler.– Glimmer i betong är tydligen en komplex historia. I

tunna skikt av flytspackel på golv, tycks glimmerflaken lägga sig horisontellt och bidra till att ”armera” spacklet. Det finns inga enkla sanningar, säger Johnning.

Betong skapas som bekant av cement, ballast och vat-ten. Betongindustrin vill ha stabila konstanta förhållan-den och de väljer ett ”naturfuktat” material som legat några månader i regn och väta. Därmed håller det hela ti-den samma fukthalt.

Mer uppdelade sorteringarEfter vindsiktning är dock materialet torrt, vilket är en poäng för asfalten – våta avskiljningsmetoder innebär att man får kvar en viss mängd fukt: minst 6 till 7 procent. För att fungera i asfalt måste man först torka materialet och det kostar en liter olja per procent och ton. Med da-gens oljepris blir det nästan 100 kronor per ton för tork-ningen.

Pär Johnning menar att man bör sikta stenmjölet ytter-

krossordet # 122 35

ligare. Han utgår från hur mycket mer man kan få betalt för att dela upp 0/16 i kortare sorteringar 0/2, 2/5, 5/8, 8/11 och 11/16: en siktkostnad på cirka 10–15 kronor per ton ger en betydligt större värdeökning. Han drar slutsatsen att även finmaterialet bör förädlas.

Den vindsiktade mellansorteringen 0/0,5 används redan som fogsand vid plattläggning där man vill få helt täta fo-gar som inte ger utrymme för ogräsfrön. Här kanske man

kan nå en mer miljömedveten kundkrets som inte vill an-vända RoundUp. Med mer uppdelade sorteringar kan nya kunder nås.

– För att bredda kundkretsen ytterligare borde vi dela materialet ännu mer, säger Johnning.

Försök med Mogensens specialsiktar (typ SEL1056 med fem siktdäck) visar att det låter sig göras. Man har i Mo-gensens laboratorium delat 0,5/2 i fyra ”korta” steg. En förutsättning för att kunna sikta exakt med så ”korta” storleksintervall är att NCC har vindsiktat bort den fina filler som normalt sätter igen en finmaskig sikt.

Konkurrenskraftigt prisEfter denna uppdelning kan man kanske skapa bra golf-

banesand, filtersand och mycket annat. Även mellansorte-ringen bör kunna delas vidare på ett värdeskapande sätt i små partiklar och större glimmerflak. Det finns en mark-nad för båda produkterna.

– Det vi får då blir produkter som måste hanteras torrt, till exempel i slutna plastsäckar eller i silos. Troligen får maskintillverkare ta fram ny utrustning som kan automati-sera en sådan process om priset ska bli konkurrenskraftigt.

Ett ursprungsmaterial som rentav saknade köpare – och därmed i värsta fall skulle ha skapat en kostnad när det deponeras – har i så fall blivit värdefullt för de nya kun-derna och lönsamt för producenten.

Kort oM Mogensens sIKtAr:Siktarna bygger på ett patent från 1946 där man med större lutning på siktplanet och tunt med påmatat material (ingen bädd) minskar risker för pluggning och får stor kapacitet. De har en linjär eller elliptisk vibrationsrörelse där par tiklar av rätt storlek snabbt passerar igenom siktduken.

Siktarna vänder sig till en bred kundkrets som kan indelas i tre lika stora segment: Mineral – främst sand och kalk, Fo-der – främst pellets och foderråvara före malning (man spara kvarnarna genom att inte mala i onödan) samt Övrigt – främst gruvberg (sållar gråberg från malm), järnmalmspellets, råvaror till smältverk och konstgödsel.

Siktarna sägs ge korta driftstopp även vid svåra driftförhållan-den. De är byggda för avskiljning från ca 0,1 till 30 mm, men klarar styckestorlekar upp till ca 50 mm. De tillverkas med ett till fem siktdäck. De kan även levereras med elektronisk fjärrö-vervakning mot siktduksbrott.

Mogensen-seL är en långdäckad spe-cialsikt av sizer-modell med linjära vibrations-rörelser som ger en skonsam och ef-fektiv siktning. den är främst avsedd för avskiljningar från cirka 0,1–30 mm och klarar en påmatad styckes-storlek upp till un-gefär 50 mm.

krossordet # 12036

entreprenadberg

Produkt eller avfall – entreprenadbergets status är en tvistefråga

Enligt planerna ska arbetet med det jätte-lika infrastrukturprojektet Förbifart Stock-holm inledas i slutet av innevarande år. Byggstarten förutsätter att alla nödvändiga ansökningar om tillstånd då passerat de juridiska instanserna. Just nu ligger flera mål hos Mark- och miljödomstolen i Nacka. En av tvistefrågorna är hur det berg som sprängs ut ur de blivande tunnlarna ska klassas – som en produkt eller ett avfall?TExT: NICLAS KINDVALL FoTo: MICKE LUNDSTRÖM

ILLUSTRATIoN: EVA EDBERg

krossordet # 120 37

Produkt eller avfall

krossordet # 12238

entreprenadberg

”

Förbifart Stockholm är ett av de ge-nom tiderna största infrastrukturpro-jekten i Sverige och består av drygt 21 kilometer väg, varav 18 kilometer i tunnel. Trafikverket räknar med att byggtiden sträcker sig tio år från det första spadtaget.

Mängden berg som ska sprängas ut ur de blivande tunnlarna uppges upp-gå till omkring 20 miljoner ton – ma-terial som måste transporteras bort och så småningom användas till an-dra ändamål.

För att massornas påverkan på mil-jön ska bli så liten som möjligt, och för att minimera belastningen på väg-nätet, ska tre hamnar byggas, dels en vid Sätra varv i Norsborg och dels två stycken på Lovön.

En stötesten i de pågående målen i Mark- och miljödomstolen i Nacka rör hur det bortsprängda entreprenadber-get ska klassas. Trafikverket hävdar att massorna är en biprodukt medan re-missinstansen Naturvårdsverket menar att entreprenadberget inte kan sägas

vara annat än avfall och att tillstånd för den hanteringen i så fall behöver sökas.

Inte enkeltSBMI har låtit WSP Environmentals miljöjurist Eva-Britt Eklöf Petrusson titta närmare på frågan.

– Det är naturligtvis inte alldeles enkelt. Naturvårdsverkets ståndpunkt grundar sig på miljöbalkens bestäm-melser som i sin tur bygger på EU:s avfallsdirektiv där det framgår att varje material som innehavaren avser att göra sig av med eller är skyldig att göra sig av med anses utgöra avfall.

– Det finns dock undantagsbestäm-melser. Ett ämne eller ett föremål kan också utgöra en biprodukt – i motsats till avfall – om tre kriterier är uppfyll-da. Om materialet har uppkommit i en tillverkningsprocess där huvudsyf-

De entreprenörer som i slutänden tar emot massor klassade som avfall behöver

också ha tillstånd för detta.Eva-Britt Eklöf Petrusson

eva-Britt eklöf Petrusson

ILLUST

RA

TIo

N: T

RA

FIKV

ERK

ET

krossordet # 122 39

Excellent MineralsSolutions

GEMEX®

Belt Tensioning System

En ny standard förremtransmissioner

Minska produktionsbortfallet beroende på problem med remtransmissioner. Gemex® beprövade system hjälper dig att på några minuter byta remmar utan uppriktning av remskivor på viktiga applikationer i din maskinpark. Korrekta förutsättningar ger ökade produktionsresultat.

Därför är det inte oväntat att Gemex® systemet blivit standard hos många processindustrier över hela världen.

För mer information vänligen kontakta oss: www.gemex.se 0970 – 644 00

GEMEX is a registered trademark of Gema Industri AB. Weir is a registered trademark of Weir Engineering Services Ltd. Copyright © 2013 Weir Minerals Europe Limited. All rights reserved.

tet inte är att producera materialet, om materialet kan användas direkt utan någon direkt bearbetning och om materialet kommer att fortsätta användas på ett sätt som är hälso- och miljömässigt godtagbart och som inte strider mot lag eller annan författ-ning.

Inte en biproduktNaturvårdsverket menar att avfalls-definitionen är uppfylld och att inga undantagsregler är tillämpliga. Verket säger också att entreprenadberget in-te kan sägas vara en biprodukt efter-

som den inte uppkommer genom en "tillverkningsprocess".

Trafikverket å sin sida menar att bergmassorna inte utgör avfall utan en biprodukt som kommer att använ-das som vägbyggnadsmaterial i såväl Förbifart Stockholm som i andra pro-jekt. Den återstående andelen entre-prenadberg kommer att bjudas ut till försäljning på den öppna marknaden.

– Om berget kommer att klassas som avfall medför det att det kan krä-vas ytterligare miljöprövningar till exempel när det blir fråga om mellan-lagring av avfall, något som Trafikver-

ket naturligtvis vill försöka undvika om det är möjligt, säger Eva-Britt Ek-löf Petrusson.

– De entreprenörer som i slutänden tar emot massor klassade som avfall behöver också ha tillstånd för detta. Sedan när materialet används för ex-empelvis vägbyggnation kan det också krävas en prövning eftersom det blir fråga om att använda avfall för an-läggningsändamål.

MiljöpåverkanAtt 20 miljoner ton entreprenadberg kommer att medföra miljöpåver-

20 miljoner ton entreprenadberg ska sprängas ut under byggandet av Förbifart stock-holm.

entreprenadberg

Arbetet med Citybanan under stockholm har gett många vik-tiga erfarenheter när det snart är dags att sjösätta nästa stora infrastrukturprojekt.

krossordet # 120 41

kan, bland annat till följd av transpor-ter är det ingen som ifrågasätter, mot-sättningarna gäller klassningen och vad den i så fall får för konsekvenser, särskilt vid stora infrastrukturpro-jekt.

Avfallsdom innebär kostnaderUtöver tillstånd och kontroller med-för också en eventuell dom där berget klassas som avfall att det kan tillkom-ma kostnader i form av beskattningen av avfall. I förlängningen kan detta innebära att Trafikverket inte kan hitta entreprenörer som är villiga att

ta emot materialet. Trafikverket ska senast den 31 mars inkomma med kompletteringar till Mark- och miljö-domstolen och då också bemöta Na-turvårdsverkets synpunkter.

NCC Roads är en av de entreprenö-rer som kan bli inblandade i hante-ringen av det entreprenadberg som ska sprängas och borras ut. Leif Pet-tersson, arbetschef Region Öst, säger sig inte ens våga tänka på konsekven-serna om bergmassorna skulle bli klassade som avfall.

– Jag kan inte se det på det viset. För mig är detta en produkt som

Leif Pettersson, arbetschef region öst.

”Som bransch spelar det ingen roll hur hårt

vi arbetar med de övriga miljöaspekterna om

det sedan visar sig att vi måste transportera

alldeles för långt.Leif Pettersson

FAKtA FÖrBIFArt stoCKHolMVad är Förbifart stockholm?

Trafikverket bygger en ny väg för E4 väster om Stockholm. Förbifar t Stock-holm är drygt 21 km lång varav cirka 18 km i tunnel. Vägen ansluter till yt-vägnätet via sex trafikplatser. Restiden för hela sträckan beräknas uppgå till knappt 15 minuter. Vägen byggs i nära samarbete med fem direkt berörda kommuner samt SL, Storstockholms Lokaltrafik.

Varför byggs Förbifart stockholm?

Leden binder samman de norra och södra länsdelarna, avlastar Essingeleden och innerstaden och minskar känsligheten för störningar i Stockholms tra-fiksystem.

tid och kostnad?

Byggstar t planeras till slutet av 2013 och beräknas vara färdig cirka tio år se-nare. Budgeten omfattar cirka 28 miljarder kronor räknat i 2009 års prisnivå. Förbifar t Stockholm finansieras till 80 procent via trängselskatter och till 20 procent med statliga medel. Ingen trängselskatt planeras utgå på sträckan.

Bakgrund?

Diskussionerna om en förbifar t väster om Stockholm har pågått under många år och ett fler tal alternativ har utretts. I Vägverkets ställningstagande till vägutredningen för nordsydliga förbindelser hösten 2006 förordades al-ternativet Förbifar t Stockholm och 2008 lämnades Förbifar t Stockholm till regeringen för tillåtlighetsprövning. Regeringen medgav tillåtlighet i septem-ber 2009.

ILLUST

RA

TIo

N: T

RA

FIKV

ERK

ET

FoTo

: NIC

LAS KIN

DVA

LL

krossordet # 12242

är värdefull och jag tror på en bra lös-ning. Det måste helt enkelt fungera, för miljöns skull.

Leif Pettersson pekar också på an-dra problem som måste lösas innan 20 miljoner ton ska transporteras iväg:

– Det är oerhört viktigt att logisti-ken kring hela den här hanteringen fungerar optimalt. I min värld skul-le entreprenadberget transporteras korta avstånd, till lokala terminaler – ungefär som ett slags handelsplat-ser – för att där bearbetas och säljas. Transporterna är en stor bov i sam-manhanget. Som bransch spelar det ingen roll hur hårt vi arbetar med de övriga miljöaspekterna om det sedan visar sig att vi måste transportera all-deles för långt.

I och med att grustäkterna håller på att fasas ut – en utveckling Leif

Pettersson helt och fullt står bakom – menar han att det är oerhört betydel-sefullt att återvinna så mycket mate-rial som det överhuvudtaget går.

– Vi måste hitta lokala platser där vi kan ta emot och bearbeta massor-na på bästa sätt.

Enligt Leif Pettersson finns det en del negativa aspekter med entrepre-nadberg, framförallt att det ibland kan vara svårt att garantera kvalite-ten – massorna kan vara blandade från olika platser med skilda geologis-ka egenskaper. Men det finns också lösningar.

– Vi använder helt enkelt inte en-treprenadberg till exempelvis asfalt och betong där kraven är höga, det finns andra användningsområden. Sammanfattningsvis är materialet väldigt värdefullt.

FAKtA FÖrBIFArt stoCKHolMstörningar på miljön?

Miljöbalken stipulerar att miljökonsekvensbeskrivningar, MKB, all-tid ska finnas med när Trafikverkets planer prövas av regeringen. Syftet med en sådan är att identifiera och beskriva vilka effekter som trafikleden kan medföra på människor och miljö, det vill säga hur vi hushållar med mark, vatten, råvaror och energi både under byggskedet och när leden är klar.

Det står klar t att störningar i närmiljön inte kan undvikas. Tillfäl-liga störningar som buller från sprängningar och borrning samt ökade transporter med bergmassor och material kommer att uppstå. Provisoriska hamnar, transportvägar och etableringsytor innebär också intrång och miljöstörningar.

Förebyggande åtgärder och olika insatser kommer att vidtas både där människor bor och där miljön är särskilt känslig för att minimera störningarna. I och med att trafikleden huvudsakligen går i tunnlar kommer störningar under byggtiden framförallt att utgöras av sprängningsarbeten. Enskilda fastigheter bedöms påverkas av sprängningsarbetena under 6–8 månader. Mycket är dock beroende på grundläggningen av fastigheten, vilket djup tunneln ligger på, bergets kvalitet samt avståndet till arbetena.

entreprenader?

Totalt beräknas runt femtio olika entreprenader i olika storlekar upphandlas, såväl totalentreprenader som utförandeentrepre-nader. Ersättningsformerna för dessa kommer att variera – från löpande räkning till fasta priser.

Förbifart stockholm på ritbordet.

ILLUST

RA

TIo

N: T

RA

FIKV

ERK

ET

krossordet # 122 43

Jan Bida, teknisk chef sBMi.

Vad är bakgrunden till märkningen?

– Först och främst har CE-märkningen inte varit

obligatorisk i Sverige tidigare, trots att den varit det i de flesta andra eu-ropeiska länder. Märkningen har sitt ursprung i de europastandarder som implementerades 2004. CE-märkning är ett juridiskt begrepp som betyder att produkterna är tillverkade enligt de standarder som sorterar under produktionsdirektiven. Sedan kan till-läggas att även tidigare har Lagen om offentlig upphandling krävt att CE-märkta produkter ska väljas om det alternativet finns och då handlar det förstås om beställare som exempelvis kommuner, landsting, Trafikverket och Försvarsmakten.

För vilka produkter gäller kraven?– De gäller för byggprodukter, i

vårt fall ballast av bergkross eller na-turgrus, som säljs ute på marknaden och som sorterar under de europas-tandarder som gäller. Merparten av det som branschen tillverkar och säl-jer ska CE-märkas, till exempel ballast för betong, ballast till asfalt, ballast till bärlager 0/32 mm och 0/45, spår-ballast 32/63, med mera.

Finns det undantag?– Det finns naturligtvis utrymme

att fortsätta tillverka och sälja icke CE-märkta bergmaterialprodukter om

dessa inte sorterar under europastan-darden. Kravet gäller till exempel inte för sandningssand, förstärkningslager grövre än 0/90 mm eller vattenbygg-nadssten.

Hur ser SBMI på CE-märkt ballast?– Sedan 2004 har SBMI propagerat

för frivillig CE-märkning, det har va-rit lyckosamt. Därmed kan vi säga att det mesta av jobbet redan är gjort!

Så för övervägande delen av SBMIs medlemmar är de nya lagarna väl-komna?

– Ja, framförallt ur konkurrenssyn-punkt! Det kostar pengar att CE-mär-ka sina produkter, ungefär en krona per ton produkt. Ett medelpris på 60–70 kr/ton ute på anläggningarna och en vinstmarginal på 10–15 % ger vid handen att av vinsten på 7–10 kr/ton går en krona till märkningen. De

Den 1 juli i år träder EU:s nya Byggproduktförordning i kraft. Förordningen stipulerar att alla byggprodukter som omfattas av Europastandarden ska vara CE-märkta, på sam-ma sätt som till exempel elprodukter, maskiner, och bilar måste CE-märkas redan idag. Stenkoll ber SBMIs tekniske chef Jan Bida reda ut vad detta betyder för branschen. text: NICLAS KINDVALL

Nya krav på CE-märkning

arbetsmiljö

Läs mer på medLemssidorna,sbmi.se

FoTo

: JoA

KIM H

EISE

krossordet # 12244

arbetsmiljö

Först och främst behöver man utbilda

sin personal i europa-standarder och

provningsmetodiken.Jan Bida

”

som tidigare valt att inte CE-märka sina produkter tvingas anpassa sig till de nya kraven, de som frivilligt implementerat den här processen är redan på banan.

Hur gör man då för att certifiera sina produkter?

– Först och främst behöver man utbilda sin personal i europastan-darder och provningsmetodiken. Till exempel genom att gå SBMIs kurs i ämnet. Därefter anlitar man något av certifieringsorganen som exem-pelvis NORDCERT. Det man certifie-rar är själva produktionsanläggning-en, det vill säga täkten/krossanlägg-ningen. Dessutom behöver man en prestandadeklaration för varje pro-dukt som är CE-märkt. SBMI arbetar med att ta fram en mall för detta.

Det finns flera olika typer av märk-ning, bland annat Sys4 och 2+, vad innebär de olika märkningarna?

– Ballast till asfalt, ballast till be-tong, bärlager och makadamballast till järnväg kräver att CE-märkning görs med hjälp av ett certifierings-organ (system 2+) medan andra bal-lastprodukter bland annat förstärk-ningslager max. 0/90, vattenbygg-nadssten, ballast till bruk med mera, kan CE-märkas med egen kontroll (system 4).

Bakgrunden är en offentlig upphandling i Ljungby kommun gällande grus och stenmaterial. Två företag gick vidare till slutavgörandet, ett av dem var företaget Gustav R. Johansson AB men det vinnande anbu-det tillhörde konkurrenten.

I sin överklagan framförde Gustav R. Johansson AB att konkurrenten vid till-fället för anbudstidens utgång inte kunde leverera CE-märkt material, något som Ljungby kommun enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU) är skyldig att beakta. Ljungby kommun bestred överklagandet men Förvaltningsrätten

Trots att CE-märkning inte blir obligatoriskt för-rän den 1 juli i år så har kravet även tidigare funnits med i Lagen om offentlig upphandling. I december föll en viktig dom då Förvaltnings-domstolen i Växjö biföll ett överklagande från ett av SBMIs medlemsföretag, Gustav R. Johans-son AB – ett av alldeles för få exempel på över-klaganden tycker SBMIs tekniske chef Jan Bida. text: NICLAS KINDVALL

Välkommen dom i Växjö

Viktig dom i Växjö.

”Sedan 2004 finns det många liknande

fall som borde ha överklagats.

Jan Bida

Aktiebolaget P.J Jonsson & Söner894 41 ÖVERHÖRNÄS | Tel 0660-731 00 Fax: 0660-732 75

info@pjjonsson.se | www.pjjonsson.seFörsäljningsrepresentant maskiner:

Carl-Henrik Gustafsson 070-732 76 86

www.pjjonsson.se

Vi hälsar Ulf Hansson välkommen till Jonssons.Ulf kommer främst att arbeta ute på fältet. Kontakta honom gärna på tel 070-731 45 22.

Vi förstärker medservicetekniker

Planerar ni service, reparationer eller underhåll ?Kontakta Stefan Mähler! Tel 073-075 48 58 reservdelsförsäljning och support

Vi förstärker meden servicetekniker

Välkommen dom i Växjö

dömde till Gustav R. Johanssons fördel med motiveringen att "i målet är ostridigt att [konkurrenten] vid tidpunkten for anbudsutvärderingen saknade CE-märkning. [Konkur-renten] kan därför inte anses uppfylla ett obligatoriskt skall-krav och borde därför diskvalificerats och inte tagits med i anbudsutvärderingen. Ansökan om överprövning ska därför bifallas på så sätt att ny utvärdering ska göras där anbudet från [konkurrenten] diskvalificeras och inte tas med i utvärderingen".

SBMIs Jan Bida kommenterar domen:– Äntligen! Domen betyder mycket. Finns det produkter

som är CE-märkta ska beställaren i en offentlig upphand-ling välja dessa. Sedan 2004 finns det många liknande fall som borde ha överklagats.

Han har dock förståelse för att så inte alltid blir fallet.– Det är klart att man från branschens sida inte alltid

vill stöta sig med en stor beställare, exempelvis en kom-mun. Vi kan inte kräva att till exempel en platschef på en liten ort varje gång ska ta strid mot kommunen. Däremot uppmanar jag alltid till dialog och att man uppmärksam-mar en offentlig beställare på att denne faktiskt enligt LOU har en skyldighet att välja CE-märkt material.

Förvaltningsdomstolens beslut är nu överklagat till Kammarrätten. SBMI hoppas att man även där är väl på-läst på LOU.

krossordet # 12246

Utför entreprenadkrossning med moderna mobila och

stationära krossverk

Utför entreprenadkrossning med moderna mobila och

stationära krossverk

50 års branscherfarenhet. Medlem i SBMI.Tel. 018-15 51 30 | Fax 018-15 53 80 | info@krossekonomi.se | www.krossekonomi.se

Utför entreprenadkrossning med moderna mobila och

stationära krossverk

Utför entreprenadkrossning med moderna mobila och

stationära krossverk

50 års branscherfarenhet. Medlem i SBMI.Tel. 018-15 51 30 | Fax 018-15 53 80 | info@krossekonomi.se | www.krossekonomi.se

Utför entreprenadkrossning med moderna mobila och

stationära krossverk

krossekonomi_annons.indd 1 2010-05-05 15:20:01

Öppna portar för ökad förståelse

NCC Roads bergtäkt Ramnaslätt, fyra kilometer från Borås, genomförde un-der förra året flera aktiviteter för att informera och stilla besökarnas ny-fikenhet. En av dessa aktiviteter var en dag med öppen täkt – ett initiativ som bara gav positiva erfarenheter enligt försäljningsansvariga Ulrika Ahlfors:

– Vi är väldigt nöjda med hur da-gen blev. Det är ju naturligtvis svårt att veta innan hur många som kom-mer till täkten men vi hade runt 600 besökare och det är vi nöjda med.

Varför beslutade ni er för att ha en dag med öppen täkt?

– Dels har vi uppmärksammat att SBMI skickat ut uppmaningar om att det här är ett bra sätt att presentera verksamheten och dels vill vi gärna visa upp vår anläggning. Vi är stolta över den. Ibland finns det en negativ inställning till vår bransch, att det bullrar och förstör miljön och då är det extra viktigt att faktiskt visa vad vi gör, hur mycket vi jobbar med mil-jöfrågorna och hur stor den allmänna nyttan är av vårt arbete.

Kändes det som att ni nådde fram med ert budskap?

– Absolut! De som jobbar i vår verksamhet vet förstås vad vi sysslar med men det är viktigt att visa och informera även andra om vad vi fak-tiskt gör. Det är många som har frå-gor kring vårt arbete och då känns det bra att kunna ge svaren och dess-utom bidra till en positivare bild av

hela branschen. Vi fick goda vitsord från våra besökare.

Hur hade ni planerat dagen?– Vi hade ett utställningsområde

där man kunde se vissa av våra ma-skiner och till och med klättra om-kring på dem. Där fanns också en tipspromenad för både vuxna och barn, korvgrillning förstås och ut-delning av reflexer. Vi var många på plats för att svara på de frågor som besökarna hade. Vår utgångspunkt var att besökaren skulle ha roligt och det allra mest lyckade var nog vår guidade busstur runt hela området, där var det kö från öppning till stäng-ning för att få en plats på bussen.

Kan du rekommendera andra före-tag i branschen att också arrangera sådana här dagar?

– Helt klart! Vi tycker att dagen blev jättelyckad och planerar redan fler liknande initiativ.

FAKtAI SBMI:s skrift goda möten som går att hitta på medlemssidorna på www.sbmi.se finns många tips om just Öppen täkt liksom fler matnyttiga råd om samverkan mellan ar-betsplats och allmänhet.

Där finns också en del stödmaterial i form av affisch-underlag som förklarar nyttan av täkten: vad materialet används till, lite om miljö och om våra ambitioner.

1

Goda möten – gör så här!

Vad gör bergmaterialindustrin egentligen? Att branschen bryter berg och att materia-let är viktigt för samhällets infrastrukturprojekt vet nog de allra flesta men få utom de närmast berörda har någon större kunskap. Öppen täkt är ett sätt att visa verksamhe-ten och bidra till ökad förståelse.text: NICLAS KINDVALL foto: NCC RoADS

Populär dag på ramnaslätt. Läs mer på medLemssidorna,sbmi.se

Utför entreprenadkrossning med moderna mobila och

stationära krossverk

Utför entreprenadkrossning med moderna mobila och

stationära krossverk

50 års branscherfarenhet. Medlem i SBMI.Tel. 018-15 51 30 | Fax 018-15 53 80 | info@krossekonomi.se | www.krossekonomi.se

Utför entreprenadkrossning med moderna mobila och

stationära krossverk

Utför entreprenadkrossning med moderna mobila och

stationära krossverk

50 års branscherfarenhet. Medlem i SBMI.Tel. 018-15 51 30 | Fax 018-15 53 80 | info@krossekonomi.se | www.krossekonomi.se

Utför entreprenadkrossning med moderna mobila och

stationära krossverk

krossekonomi_annons.indd 1 2010-05-05 15:20:01

BEHÖVER NI BANDVÅG? Vi anpassar våra vågdon speciellt för den transportör i vilken de är avsedda att monteras. Vi konstruerar bandvågar till de flesta stora leverantörer av mobila och fasta krossar, siktar och transportörer.Eftermarknad Vi lägger stor vikt på support och tillgänglighet. Våra reservdelar är lagervara och skickas i regel samma dag som beställning görs.Våra vågdatorer OJ426P – Bandvågstransmitter med Profibus DP. OJ436 – 1 900 sålda, flera kommunikationsmöjligheter. OJ446 – Reglerande med funktion för satsvägning. Hör av Er för mer information om våra bandvågar!

Tallskogsvägen 9 Tel: 0247-13657 793 35 Leksand Fax: 0247-145 96 oj.s@vagsystem.se www.vagsystem.se

POSTTIDNING BReturadress: Krossordet Stenkoll, Sveriges Bergmaterialindustri, Box 55684, 102 15 Stockholm