Östberga förskolor Verksamhetsplan 2015 - stockholm.se 2015 Östberga... · bli vatten är...

Östberga förskolor Tjänsteutlåtande Dnr:

Sid 1 (23) 2015-01-23

Östberga förskolor Östbergabackarna 50 125 72 Östberga 08 508 14 375 08 508 14 000 [email protected]

stockholm.se

Östberga förskolor

Verksamhetsplan 2015

Handläggare Till Ylva Mård Östberga förskolor Telefon: 08 508 14 375

Tjänsteutlåtande Sid 2 (23)

Östbergabackarna 50 125 72 Östberga stockholm.se 08 508 14 375

Innehållsförteckning

Inledning ................................................................................................................................... 3

1. Ett Stockholm som håller samman .................................................................................................3

1.2 Utbildningen har hög kvalitet och elever får tid för lärande ...................................................3

1.3 Alla barn har lika möjligheter i förskolan och skolan .............................................................9

1.5 Stockholm är en stad som håller ihop, med trygga och levande stadsdelar ..........................11

1.7 Stockholm har ett rikt utbud av idrott och fritid som är tillgängligt för alla .........................11

2. Ett klimatsmart Stockholm ...........................................................................................................13

2.1 Stockholm är klimatneutralt ..................................................................................................13

2.4 Det är enkelt att välja en miljövänlig livsstil .........................................................................13

3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm ..............................................................................................14

3.4 I Stockholm är det enkelt att utbilda sig genom hela livet ....................................................14

3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar ..................................................................15

4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm ............................................................................................16

4.1 Stockholm är fritt från diskriminering ...................................................................................16

4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor ...........................................18

4.3 Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till mänskliga rättigheter och

barnkonventionen ........................................................................................................................20

4.4 Stockholm är en stad där ingen behöver vara rädd för våld ..................................................20

4.5 Stockholm är en tillgänglig stad för alla ...............................................................................21

4.7 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande .....................................................22

Övriga frågor .......................................................................................................................... 23

Bilagor

Bilaga 1: Kvalitetsgaranti 2015 Östberga förskolor

Bilaga 2: Årsplan

Bilaga 3: Likabehandlingsplan Gläntan

Bilaga 4: Likabehandlingsplan Humlan

Bilaga 5: Likabehandlingsplan Treklövern

Bilaga 6: Likabehandlingsplan Valrossen

Bilaga 7: Likabehandlingsplan Ädelstenen

Bilaga 8: Budget 2015 Östberga förskolor



Inledning

Till Östberga förskolor hör följande förskolor:

Årsta: Humlan, Hummelvägen 10, två avdelningar och Valrossen Svärdlångsvägen 25 B, två

avdelningar.

Östberga: Gläntan, Östbergabackarna 50, fem avdelningar och Treklövern, Stamgatan 2 A, tre

avdelningar. Förskolan Ädelstenen med adress Kinnaredsgränd 69 brann ned till grunden i

november. De fem avdelningarna är i januari fördelade på tre olika adresser: tre avdelningar

fördelade på två adresser i Östberga och två avdelningar i Svedmyra. Den uppkomna

situationen kommer att påverka verksamheten under flera år framöver.

Enheten omsluter 17 avdelningar med sammanlagt 274 barn i åldern 1- 5. Personalstyrkan

består av 16 förskollärare, 43 barnskötare inklusive resurs för barn i behov av särskilt stöd,

2 förskolekockar och 3 ekonomibiträden kök och 1 städ. Ledningen består av förskolechef,

biträdande förskolechef och en intendent med lokal-, IT- och informationsfrågor. Till varje

förskola hör en koordinator som utöver sitt pedagogiska uppdrag även ser över den dagliga

organisationen. På varje avdelning arbetar minst tre pedagoger där förskolläraren har

huvudansvaret för den pedagogiska verksamheten.

Förskolornas verksamhet lyder under Läroplan för förskolan Lpfö 98 rev10, Skollagen,

Diskrimineringslagen, Socialtjänstlagen, arbetsmiljölagstiftningen och FN:s Barnkonvention.

Östberga förskolor bedriver ett systematiskt uppföljningsarbete utifrån TUFF (Tydlig

uppföljning i förskolan). I enhetens veckomöten deltar, i separata grupper, samtliga

barnskötare och förskollärare under handledning av biträdande förskolechef. Varje månad har

sitt ämne där läroplanens kunskapssyn och synen på barns läroprocesser kopplas ihop med

styr- och stöddokument. Under året kommer ett fördjupat arbete utifrån enhetens Lika-

behandlingsplaner stå i fokus. Det pedagogiska verksamhetsåret synliggörs i enhetens årsplan,

se bilaga.

I Östberga är flera språk representerade hos barn, vårdnadshavare och personal. För att ge

barn, oavsett modersmål, bra förutsättningar för sitt lärande har pedagogerna kompetens i

barns första- och andraspråkutveckling. Enhetens inriktning mot matematik och natur främjar

även den språkutvecklingen.

Budgetarbetet har diskuterats på APT i januari och LSG 27 januari. MBL-förhandling sker 30

januari.

KF:s inriktningsmål:

1. Ett Stockholm som håller samman

KF:s mål för verksamhetsområdet:

1.2 Utbildningen har hög kvalitet och elever får tid för lärande

Indikator Årsmål KF:s årsmål

Periodicitet

Andel enheter som genomför systematiskt barnsäkerhetsarbete.

100 % tas fram av nämnden

År




Periodicitet

Andel förskollärare av antal anställda. 30 % 39 % År

Andel nöjda föräldrar. 82 % 85 % År

Personalens bedömning av "förskolans förmåga att stödja barns lärande och utveckling".

3,5 3,7 År

Nämndmål:

Flickor och pojkar utvecklar sina förmågor och sitt lärande

Förväntat resultat

Flickor och pojkar utvecklar sina förmågor i meningsfulla sammanhang där lust och

nyfikenhet styr. Vårdnadshavarna känner delaktighet och har förtroende för förskolans

verksamhet.


Periodicitet

Andel föräldrar som är nöjda med förskolans förmåga att stödja barns lärande och utveckling.

84 % År

Andel föräldrar som är nöjda med förskolans samverkan med hemmet.

80 % År

Andel föräldrar/vårdnadshavare som tycker att pojkar och flickor ges lika möjligheter att utvecklas.

85 % År

Aktivitet Startdatum Slutdatum

Den pedagogiska miljön i förskolorna ska utformas och organiseras så den är stimulerande för barnen, stödjer deras lärande och utveckling samt ger dem möjlighet att ta egna initiativ.

2015-01-01 2015-12-31

Inom varje förskoleområde ska en årlig kartläggning göras av vilka modersmål som talas av barn och personal.

2015-01-01 2015-12-31

Stadsdelens språkprogram ska användas i förskolorna som grund för det språkutvecklande arbetet.

2015-01-01 2015-12-31

Åtagande:

Barnen utvecklar sina förmågor i meningsfulla sammanhang där lust och nyfikenhet

styr


Språk och kommunikation Barnen använder olika genrer.

Barnen använder olika sätt att kommunicera.

Barnen visar intresse för bilder, texter och medier.

Matematik Barnen visar intresse för och använder matematiska begrepp.



Barnen har förmåga att föra och följa matematiska resonemang.

Barnen använder matematik som verktyg i vardagen; till exempel för att lösa problem.

Naturvetenskap och teknik Barnen visar förståelse för teknik i vardagen.

Barnen visar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och sin medverkan däri.

Barnen har kunnande om växter och djur samt visar intresse för människokroppen.

Barnen visar förståelse för kemiska processer och fysikaliska fenomen.

Barnen erövrar kunskaper i att bygga och konstruera i olika material.

Arbetssätt

Språk och kommunikation Barnen får tillfälle att i samlingar och i smågrupper återge en händelse. På avdelningarna

finns böcker som inriktar sig mot olika genrer. Pedagogerna lyfter språket i en saga respektive

en faktabok. Barnen skapar egna berättelser och beskrivningar av till exempel djur och

föremål. Pedagogerna visar på den instruerande texten i samband med experiment, spelregler

eller bakning. I konfliktlösningar får barnen argumentera för sin sak. Pedagogerna arbetar

utforskande tillsammans med barnen där olika fenomen diskuteras.

Pedagogerna uppmuntrar barnen till att föra dialog med varandra efter förmåga. Då barnet har

annat modersmål än svenska visar pedagogen intresse för barnets modersmål, frågar vad saker

heter och försöker lära sig enstaka ord. Tillfällen skapas av pedagogerna för att samtal ska

kunna föras. Flerspråkig personal på avdelningen stödjer barnets första- och andraspråk i

samtalen. Pedagoger uppmuntrar även barnen att uttrycka sig med symboler från olika språk.

Barnen får utveckla sin förmåga att kommunicera upplevelser genom att uttrycka sig i bild

och form, musik, sång, dans och drama.

Böcker är ett arbetsmaterial som används på olika sätt. Som dagliga berättar- och lässtunder i

smågrupper, som boksamtal och som en ingång till ett diskussionsämne. Vi använder böcker

och bildmaterial som representerar olika kulturer och där barnen kan känna igen sig.

Pedagogerna är uppdaterade på vilka barnprogram, dataprogram och leksaker som barnen är

intresserade av och samtalar med barnen kring dessa.

Matematik Pedagogen uppmärksammar barnen på matematiken i olika aktiviteter och miljöer samt

använder matematiska begrepp. Barnen får tillfälle att jämföra, ställa hypoteser och se

samband. Det sker i vardagens rutiner men även i olika projekt där barnen får fördjupa sig.

Matematiken som problemlösare i vardagen är kopplat till när barnen dukar till ett givet antal

barn eller där något ska delas lika mellan barnen i gruppen. Barnen får arbeta med

representationer där barns matematiska tänkande utmanas.

Naturvetenskap och teknik Barnen prövar och ser effekten av att tända och släcka lampor, öppna och stänga dörrar med

kodlås och trycka på knappen i hissar. Genom samtal och ett utforskande arbetssätt i

barngruppen ökar förståelsen för hur det fungerar.

Återkommande utflykter till skog och mark där pedagoger och barn upplever årstidernas

växlingar. Dessa kopplas sedan till vardagen såsom klädval vid regn, värme och kyla. Samtal

om nedskräpning i naturen förs och vilken effekt det har. Barnen får möta olika miljösymbo-



ler och undersöka var de kan hitta dessa. Vi samlar papper till pappersinsamling och matavfall

tas tillvara.

I utemiljön namnger vi de djur och växter vi stöter på, söker i faktaböcker som vi har med och

tillbaka på förskolan tar vi reda på mer fakta och fördjupar oss i det material vi tagit med oss.

Barnen experimenterar kring till exempel vatten. Vad händer när vatten blir is och hur kan is

bli vatten är frågor som barnen bekantar sig med och får pröva att se vad som händer när

vatten får stå ute i kylan och sedan tas in på förskolan.

Barnen har möjlighet att på förskolan pröva olika konstruktionsmaterial såsom lego, kapla-

stavar, klossar och naturmaterial. Pedagogen stöttar barnen att bygga stabilt, på höjden och på

längden.

Resursanvändning

I varje barns portfoliopärm dokumenteras barnets lärande och utveckling över tid. Varje

avdelning har en digitalkamera för dokumentation i bilder. Dokumentation sker även skriftligt

med papper och penna eller muntligt med diktafon.

De flerspråkiga pedagogerna i enheten stärker identiteten hos barn med annat modersmål än

svenska. Stadsdelens språkprogram stärker pedagogerna i arbetet med alla barns

språkutveckling. Vi lånar böcker på olika språk från bibliotek.

I pedagognätverken diskuteras projekt som pågår ute på avdelningarna. Vi lutar oss på

litteratur som riktar sig mot matematik mot de yngre åldrarna och får därmed koppling till

aktuell forskning.

Mulleutbildade och naturintresserade pedagoger finns på förskolorna. Personalen har

arbetskläder för uteverksamhet så att väderförhållanden inte utgör något hinder för utevistelse.

Det finns faktaböcker om växter och djur och vi har ett samarbete med medioteket som

möjliggör fördjupning både för pedagoger och för barnen.

Byggmaterial finns för olika behov, vilket ses över kontinuerligt och utökas där behovet finns.

Litteratur kring vad teknik i förskolan är, finns att tillgå på varje förskola.

Uppföljning

Vi följer stadsdelsförvaltningens dokument (TUFF) med systematiskt uppföljningsarbete

kopplat till våra förväntade resultat, där observationer och resultat utgör underlag, där vi

analyserar, diskuterar och lyfter framgångsrika arbetssätt och diskuterar hur vi går vidare.

Uppföljning av verksamheten sker även genom stadens Kvalitetsindikator för att säkra

kvaliteten i förskolans processer. Kontinuerlig dokumentation i barnets portfolio.

Utveckling

Fortsätta att utveckla arbetssätten kring pedagogisk dokumentation utifrån den fördjupade

utbildning de avdelningsansvariga deltog i under föregående höst.

Förvalta förra årets nätverksträffar som hade fokus på barns språkutveckling och matematik

för att utveckla pedagogernas samsyn kring barns lärande och öka på de teoretiska

kunskaperna.



Åtagande:

Vårdnadshavarna känner delaktighet i och har förtroende för förskolans verksamhet


Vårdnadshavare känner sig välkomna att ställa frågor och framföra synpunkter på

verksamheten.

Vårdnadshavare vet vad förskolan gör för att stödja sitt barns utveckling.

Vårdnadshavare är informerade om förskolans mål och arbetssätt.

Arbetssätt

Under den föräldraaktiva inskolningen av barnet blir vårdnadshavaren en naturlig del av

verksamheten där det etableras en kontakt mellan vårdnadshavare och alla pedagoger i

arbetslaget. Pedagogerna uppmuntrar vårdnadshavarna att ställa frågor och tycka till. Vid

hämtning av barnet på förskolan berättar pedagogerna om dagens verksamhetsinnehåll och

uppmuntrar samtidigt vårdnadshavarna att ta del av verksamhetens dokumentation. De

kontinuerliga samtalen tas tillvara i verksamhetens utformning. Vid mer allmänna frågor som

rör hela förskolan uppmuntras vårdnadshavare att delta i förskolornas förskoleråd.

Den avdelningsansvariga på avdelningen ansvarar för utvecklingssamtalen, vilka har formen

av en dialog mellan pedagogen och vårdnadshavaren. Barnets portfoliopärm är med och visar

på barnets utveckling och lärande över tid på förskolan. Då vårdnadshavaren har annat

modersmål än svenska är en tolk vid behov närvarande.

Under den föräldraaktiva inskolningen och på utvecklingssamtalen samtalar och visar

pedagogerna läroplanen, våra åtaganden med förväntade resultat, likabehandlingsplanen och

språkprogrammet och kopplar dessa till verksamheten som vårdnadshavaren ser på

avdelningen. De flerspråkiga pedagogerna på förskolorna använder sitt modersmål i mötet

med de vårdnadshavare som har samma modersmål.

Resursanvändning

Föräldraaktiv inskolning är ett sätt att mötet mellan förskola och hem blir effektivt.

Underlag för utvecklingssamtalets genomförande medför att samtalen blir enhetliga.

Vårdnadshavare är en resurs som tillför verksamheten kunskap om barnet som är ovärderlig.

Barnets portfoliopärm synliggör barnets utveckling och lärande.

Flerspråkig personal förenklar kommunikationen mellan hem och förskola.

IT-utrustning, kameror och fotoskrivare behövs för att pedagogerna ska kunna dokumentera

verksamheten.

Uppföljning






Vårdnadshavares synpunkter speglas i brukarundersökningen, förskoleråd och i dialog med

enskilda vårdnadshavare.



Utveckling

Vi vill få alla vårdnadshavare att bli delaktiga och känna till förskolans uppdrag. Genom

pedagogernas ökade kompetens inom IKT är formerna för samverkan mellan förskola och

hem under ständig utveckling vilket får effekter på till exempel föräldramöten.

Under året fortsätter vi att utveckla underlagen för utvecklingssamtalen.

Nämndmål:

Flickor och pojkar är delaktiga och har inflytande


Flickor och pojkar är delaktiga och har ett reellt inflytande på verksamhetens innehåll.


Periodicitet

Andel föräldrar som är nöjda med förskolans förmåga att stödja barns inflytande och delaktighet.

85 % År

Åtagande:

Barnen är delaktiga och har ett reellt inflytande på verksamhetens innehåll


Barnen gör egna aktiva val.

Barnen ger uttryck för åsikter, tankar och hypoteser.

Barnen förhandlar och argumenterar för sin åsikt.

Barnen deltar i förskolans beslutsprocesser utifrån sin egen förmåga.

Arbetssätt

Pedagoger kartlägger gruppens och enskilda barns intressen för att forma verksamheten efter

barnens behov. Barnen väljer då aktiviteter utifrån sina intressen och nyfikenhet. De ska

kunna hämta material själva och börja arbeta med saker på eget initiativ. Pedagogerna

utvecklar även barnens intressen genom att ta tillvara material som barnen arbetar med

hemma och lyssna till om barn uttrycker önskemål om aktiviteter och material.

Pedagoger väljer att dela barngruppen i flera små grupper under dagen. Barnen får ett större

talutrymme och barnens idéer och tankar följs upp i verksamheten. Barnens hypoteser inför

experiment och projekt dokumenteras och utvärderas tillsammans.

I konfliktsituationer är pedagogen närvarande, lyssnar in och stödjer barnen vid behov. Efteråt

utvärderas situationen tillsammans.

Den pedagogiska innemiljön formas efter att pedagoger har observerat barnen i leken. När

grupper arbetar med projekt, följs de upp kontinuerligt för att barns tankar och det de

uttrycker på olika sätt ska kunna bestämma riktningen på projektet. Gemensamma regler på

förskolan ska vara tydliga, berättigade och förankras väl så att barnen förstår varför de finns.

Vissa av de gemensamma reglerna kan barnen vara med och utforma.

Resursanvändning

Observationsunderlagen möjliggör för pedagogerna att se hur barnen leker, var och vilket



material de föredrar.

Hemmet är en viktig resurs för att utveckla barnens intressen och ha ett helhetsperspektiv på

barnets lärande.

Uppföljning






Utveckling

Alla pedagoger ska använda pedagogisk dokumentation som ett verktyg i planering och

uppföljning av verksamheten. På våra veckomöten stärker vi upp pedagogernas kunskaper

kring pedagogisk dokumentation. Den satsning som gjordes under hösten på fördjupning i

pedagogisk dokumentation för de avdelningsansvariga, kommer att skynda på utvecklingen.


1.3 Alla barn har lika möjligheter i förskolan och skolan

Nämndmål:

Flickor och pojkar är utifrån sina individuella förutsättningar förberedda inför

övergången från förskola till skola


Alla flickor och pojkar är förberedda inför att börja förskoleklass. Flickor och pojkar i behov

av särskilt stöd får sina behov tillgodosedda och är så långt det är möjligt inkluderade i

ordinarie barngrupper.


Periodicitet

Personalens bedömning av att barnen är förberedda inför övergången från förskola till skola.

90 % År


Barn med funktionsnedsättningar ska företrädesvis inkluderas i de ordinarie förskolegrupperna.

2015-01-01 2015-12-31

Förskolans personal ska ges fortbildning kring barn med funktionsnedsättning, inkluderande arbetssätt och i förekommande fall hjälpmedel.

2015-01-01 2015-12-31

Vid övergången från förskola till skola ska särskild samverkan ske med berörda parter så att funktionsnedsatta barn får en bra övergång.

2015-01-01 2015-12-31



Åtagande:

Förskolan har former för att avrunda förskoletiden och förbereda inför övergång till

förskoleklass, utifrån varje barns förutsättningar och behov


Barnen är förberedda inför att börja förskoleklass.

Fungerande samarbete mellan förskola, förskoleklass och fritidshem.

Vårdnadshavarna är nöjda med förskolans avrundning av förskoletiden.

Arbetssätt

Samarbetet kring överlämnandet från förskola till förskoleklass följer en sedan många år väl

fungerande plan som spänner över hela läsåret. 2014 reviderades dessa utifrån stadens

riktlinjer för övergångar mellan förskola och skola.

Förskolornas pedagoger informerar och stöttar vårdnadshavarna under processen med

skolvalet. I Östberga besöker under hösten pedagoger från Östbergaskolan respektive

förskolas föräldramöte med information inför kommande skolval. Barn i behov av särskilt

stöd ägnas särskild uppmärksamhet. Inför skolstarten har förskolans pedagog, barn och

föräldrar, tillsammans med skolan, ett överlämningssamtal. Barnet visar då sin portfolio och

berättar om sitt eget lärande.

För att inskolningen ska hålla hög kvalitet, utvärderas den på hösten med de ansvariga

pedagogerna i förskolan och i förskoleklassen. Reflektioner från utvärderingen läggs till

nästkommande inskolning som planeras på mötet. Förskolorna ska, om så är möjligt,

kommunicera med de skolor som vårdnadshavare valt.

I avslutningssamtalen intervjuas vårdnadshavarna om förskolans avrundning av förskoletiden.

Resursanvändning

Handlingsplanerna mellan förskola och Årstaskolan och Östbergaskolan är dokument som

möjliggör för pedagogerna att ha en tidsram för avrundningen av förskoletiden och övergång

till förskoleklass.

Uppföljning

Vi följer enhetens dokument med systematiskt uppföljningsarbete kopplat till våra förväntade

resultat, där observationer och resultat utgör underlag, där vi analyserar, diskuterar och lyfter

framgångsrika arbetssätt och diskuterar hur vi går vidare. Resultatet i den årliga förskole-

undersökningen är ett kompletterande uppföljningsverktyg.

Utveckling

Det är av stor vikt för barn och vårdnadshavare att samarbetet mellan förskola och skola

fortsätter utifrån de utarbetade handlingsplanerna. I och med att staden har förtydligat

riktlinjerna för samverkansformerna mellan förskola och skola kommer rutiner och planer

fortsätta att utvecklas under det kommande året.




1.5 Stockholm är en stad som håller ihop, med trygga och levande

stadsdelar

Nämndmål:

Stadsdelsområdets olika stadsdelar utvecklas till trygga och levande områden


Kvinnor och män upplever stadsdelen som ett tryggt område att bo och vistas i.

Verksamheterna arbetar säkerhetsförebyggande och har en god beredskap vid krissituationer.


Enheterna ska kontinuerligt diskutera krishantering och säkerhetsförebyggande frågor på APT, för att samtliga medarbetare ska ha god kunskap om vad som gäller i den egna verksamheten.

2015-01-01 2015-12-31

Åtagande:

Förskolorna ska erbjuda en trygg och säker miljö.


1.7 Stockholm har ett rikt utbud av idrott och fritid som är tillgängligt för

alla

Nämndmål:

Invånarna i Enskede-Årsta-Vantör möter ett varierat och tillgängligt utbud av

aktiviteter som främjar rörelse, motion och hälsa


Flickor och pojkar på förskolan och inom fritidens verksamheter utvecklar förståelse för

vikten av att värna om en god hälsa samt utövar fysiska aktiviteter. Kvinnor och män med

stöd och omsorg inom nämndens verksamheter upplever att de möter ett varierat utbud av

hälsofrämjande aktiviteter. Kvinnor och män inom LSS och socialpsykiatri får sina

hälsobehov tillgodosedda. Möjligheterna till spontanidrott för både kvinnor och män är goda i

stadsdelen.


I arbetet med mat och måltider ska förskolorna utgå från stadsdelens gemensamma riktlinjer.

2015-01-01 2015-12-31



Åtagande:

Barnen utvecklar förståelse för vikten av att värna om en god hälsa och

välbefinnande samt utövar fysiska aktiviteter


Barnen visar intresse för fysiska aktiviteter.

Barnen visar förståelse för sambandet mellan mat och hälsa.

Arbetssätt

Pedagogerna strävar efter att barnen rör sig utomhus varje dag om inte extrema

väderförhållanden råder. Organiserade lekar initieras av pedagogerna som även deltar, stödjer

och följer upp barnen i leken. Pedagogerna utmanar barnen att röra sig i ojämn terräng i skog

och mark. På förskolornas gårdar, i parker och lekplatser stimuleras barnens grovmotorik när

barnen klättrar, hoppar, cyklar och springer. På förskolorna ingår barnen i tvärgrupper med

barn från hela förskolan. På så sätt hittar barnen, som ett naturligt sätt, nya kompisar i den

fysiska leken. Dans eller yoga är ett återkommande inslag i verksamheten.

Pedagoger och barn samtalar om maten under måltiden och om vad den gör för hälsan.

Barnen uppmuntras att pröva och känna olika smaker. Detta sker även i små projekt där färg,

form och textur undersöks. Pedagoger kopplar barnens dagshälsotillstånd till vikten av att

tillföra kroppen dryck och mat.

Resursanvändning

Det närliggande uterummet är väsentligt för barnens fysiska aktiviteter. Förskolornas gårdar

med cyklar och möjlighet till organiserade lekar, skogen och parklekar nyttjas dagligen. Den

närliggande skolans gymnastiksal gör det möjligt för de äldre barnen i Östberga att pröva

redskapsgymnastik. För inomhusrörelse används öppna ytor med anpassade mattor och

inspelade rörelseprogram. I olika rörelsemoment används förskolornas musikinstrument.

Kökspersonalen är utbildad i kostlära och serverar en varierad kost enligt stadsdels-

förvaltningens "Riktlinjer för mat och måltider". På enhetens köksmöten och studiedagar

byter personalen recept, idéer och erfarenheter med varandra.

Uppföljning






Utveckling

I och med implementeringen av stadsdelsförvaltningens "Riktlinjer för mat och måltider", har

medvetenheten om den pedagogiska måltidens betydelse för barnets matvanor ökat. Under

2014 utbildades två av enhetens köksor till förskolekockar. Det är viktigt att ta tillvara den

höjda kompetensen inom enheten.




2. Ett klimatsmart Stockholm


2.1 Stockholm är klimatneutralt


Periodicitet

Andel av stadens verksamheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling.

fastställs 2015

År

Nämndmål:

Förvaltningens verksamheter bidrar till ett klimatneutralt Stockholm


Stadsdelens verksamheter är energieffektiva med minskade utsläpp av växthusgaser som

följd. Elanvändningen minskar. Matavfall för biologisk behandling sorteras ut och matsvinnet

minskar. Samtliga verksamheter genomför aktiviteter i miljöprogrammet som är aktuella för

enheten.


Miljöprogrammet ska fortlöpande förankras och genomföras inom förvaltningens verksamheter.

2015-01-01 2015-12-31

Energisparande åtgärder ska vidtas, exempelvis genom att stänga av energi i lokaler och rum som inte används, energieffektivisera t ex genom byta till lågenergilampor, ledbelysning samt installera närvarostyrning om det är möjligt.

2015-01-01 2015-12-31

I verksamhetslokalerna ska det finnas energieffektiva vitvaror. 2015-01-01 2015-12-31

Åtagande:

Förskoleverksamheten ska främja förståelsen för naturens kretslopp.


2.4 Det är enkelt att välja en miljövänlig livsstil


Periodicitet

Andel ekologiska livsmedel i stadens egna verksamheter 25 % 25 % Tertial

Nämndmål:

Förvaltningens verksamheter främjar möjligheterna för brukarna att välja en

miljövänlig livsstil


Matens miljöpåverkan minskas inom förvaltningens verksamheter, genom ökad andel



ekologiska livsmedel och genom att vegetarisk kost erbjuds där det är möjligt. Förvaltningen

verkar för giftfria miljöer i verksamheterna.

Åtagande:

Barnen ska serveras ekologiska livsmedel vid varje måltid på förskolan.


Andelen ekologiska livsmedel kommer under året sannolikt inte kunna hålla samma höga nivå

som tidigare. På grund av branden på förskolan Ädelstenen är förskolan evakuerad och har för

närvarande catering av all mat.

Arbetssätt

Att prioritera ekologiska livsmedel och under 2015 efterfråga ekologiska livsmedel av

cateringfirma.

Att följa Livsmedelsverkets regler och förvaltningens program ”Riktlinjer för mat och

måltider” inom förskolan.

Resursanvändning

Kökspersonalen är utbildad i kostlära och serverar en varierad kost enligt stadsdels-

förvaltningens " Riktlinjer för mat och måltider". Kökspersonalens kompetens är hög och

förstärktes under 2014 av att två utbildades till förskolekockar.

Om den ordinarie kökspersonalen är frånvarande är det viktigt att kompetensen hos vikarien

är motsvarig.

Uppföljning

Kontinuerliga köksmöten, där enhetens kökspersonal träffas för information och

erfarenhetsutbyte.

Särskilja andelen inköpta ekologiska livsmedel vid kontering.

Utveckling

Andelen ekologiska livsmedel har prioriterats inom enheten. Det blir nu en utmaning att leva

upp till åtagandet, även på den förskola som på grund av evakuering caterar sin mat.

Stadsdelens köksnätverk under ledning av dietist bäddar för att kökspersonalens kompetens

ytterligare kommer att utvecklas.


3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm


3.4 I Stockholm är det enkelt att utbilda sig genom hela livet

Nämndmål:

Medarbetarna i förvaltningen erbjuds möjlighet till vidareutbildning




All tillsvidareanställd personal har adekvat utbildning för sin tjänst. Fortbildning och möjliga

karriärvägar erbjuds i förvaltningen.

Åtagande:

Ett positivt utbildningsklimat ska prägla Östberga förskolor och gagna den

pedagogiska utvecklingen.

3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar

Nämndmål:

Förvaltningens resurser utnyttjas effektivt


Befintliga resurser används optimalt. Invånarna får största möjliga nytta för sina skattepengar.

Verksamhetens behov av lokaler är tillgodosett. Utformningen av lokalerna stödjer

verksamheternas utveckling.

Åtagande:

Enheten åtar sig att samverka för att uppnå ett effektivt resursutnyttjande.


Att varje förskola ska se den samlade förskoleenheten som en tillgång.

Att förskoleenheten inspireras och tar del av andra enheters utveckling.

Arbetssätt

De flerspråkiga pedagogernas språkliga och kulturella kompetens används inom hela enheten

som stöd för vårdnadshavare och barn.

Enhetens koordinatorer träffas ett par gånger per termin för bland annat erfarenhetsutbyte.

Stadsdelens olika nätverk: IKT, kök, språk och projektet ”Läsa mera” används som

inspirationskällor i enhetens utvecklingsarbete. Utrymme skapas på APT och i förskolornas

pedagogiska veckomöten.

Resursanvändning

Varje förskolas koordinator initierar samarbete över avdelningsgränserna vid

personalfrånvaro.

Att använda stadsdelens olika nätverk som inspirationskällor.

Enhetens förskolor samordnas under sommar och jul.

Nämndmål:

Verksamheterna ryms inom tilldelad budget


Budgeten är i balans.



Åtagande:

Enheten ska inte överskrida sina budgetramar


En budget i balans.

Arbetssätt

Förskolornas kostnader balanseras mot intäkterna utifrån antalet inskrivna barn. Tydliga

rutiner och kontinuitet kring uppföljningen av ekonomin inom enheten. Samverkan med

placeringsassistenterna är nödvändig så att platserna nyttjas optimalt. Inköp av pedagogiskt

material relateras till förskolans åtaganden och mål, vilket resulterar i hållbara och långsiktiga

investeringar.

Resursanvändning

Ekonomiska uppföljningsprogram: Web Info och Agresso. Förvaltningens controller och

placeringsassistenter.

Uppföljning

Varje månad följs enhetens budget upp i samarbete med controller. Budget och ekonomisk

uppföljning ingår i den fasta dagordningen på APT. (ansvarig: förskolechef)

Utveckling

Fortsatt utveckling av systemet " Effektiva inköp", är nödvändig för att uppnå det förväntade

resultatet; säkrare och billigare inköp.

Osäkerhet finns om konsekvenser av branden på förskolan Ädelstenen kommer att resultera i

vikande barnantal. Detta kräver uppföljning och analys för att motverka att ett eventuellt

underskott uppkommer som påverkar hela enheten. Det kan då behöva kompenseras i form av

ökat intag av barn för att kunna behålla nuvarande personaltäthet.


4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm


4.1 Stockholm är fritt från diskriminering

Nämndmål:

Förvaltningens verksamheter är fria från diskriminering


I förvaltningens verksamheter bemöts alla med respekt oavsett kön, könsidentitet, ålder,

ursprung, etnicitet, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Arbetssätt utvecklas för att

tillämpa jämställdhetsintegrering i hela arbetsprocessen.




All individbaserad statistik i förvaltningen redovisas uppdelat på kön.

2015-01-01 2015-12-31

Jämställdhetsanalyser och normkritiskt tänkande utvecklas som en del i det ordinarie arbetet.

2015-01-01 2015-12-31

Verksamheterna utvecklar arbetssätt för att tillämpa jämställdhetsintegrering i hela arbetsprocessen.

2015-01-01 2015-12-31

För att höja medvetandet om olika funktionsnedsättningar ska enheterna fortlöpande föra dialog om dessa frågor, inklusive lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder.

2015-01-01 2015-12-31

Arbetet inom förvaltningens enheter ska präglas av en väl förankrad värdegrund.

2015-01-01 2015-12-31

Enheterna ska ha en aktiv dialog om bemötande. 2015-01-01 2015-12-31

Enheterna ska utveckla sina jämställdhets- och mångfaldsplaner så att de omfattar både chefer, medarbetare och brukare.

2015-01-01 2015-12-31

Nämndmål:

Flickor och pojkar har grundläggande demokratiska värderingar och sociala

förmågor samt bemöts utifrån jämställdhet, respekt och likabehandling


Flickor och pojkar utvecklar förståelse för vårt samhälles demokratiska värderingar och

bemöter varandra på ett respektfullt sätt.


Periodicitet

Andel föräldrar som är nöjda med förskolans arbete kring normer och värden.

80 % År

Åtagande:

Barnen utvecklar förståelse för vårt samhälles demokratiska värderingar


Barnen visar empati och ser olikheter som en tillgång.

Alla barn deltar i lek utifrån sin egen förmåga.

Barnen visar hänsyn och tar ansvar för det sociala sammanhang man vistas i på förskolan.

Arbetssätt

Pedagoger diskuterar normer och värden på veckomöten och på APT. Vi vänder och vrider på

begrepp i läroplanen och kopplar dem till verksamheten. Där personalgruppen speglar

områdets kulturella mångfald bidrar det till att olikheter ses som en tillgång.

Pedagogerna kartlägger barngruppen utifrån diskrimineringsgrunderna för att identifiera

utvecklingsområden och formulera samt följa upp mål.

Pedagoger uppmuntrar barnen att hjälpa varandra. Barnens kompetenser och olikheter

uppmärksammas av pedagogerna som i sin tur uppmanar barnen att använda sig av dessa i



lek- och gruppsamvaro.

Lekmiljön inbjuder till olika lekalternativ där alla som vill får möjlighet att leka. Pedagogens

uppgift är att vara aktiv och stödjande i leken.

Normer för samvaron i barngruppen är tydliga och framtagna gemensamt. Pedagogen

närvarar, stödjer och tydliggör orsak och verkan.

Resursanvändning

Likabehandlingsplanen är ett stöd för pedagogerna att förhindra att barn behandlas olika och

vid diskussioner kring förhållningssätt i arbetslagen.

Uppföljning






Utveckling

De formulerade målen i likabehandlingsplanen följs kontinuerligt upp så att utvärderingen

resulterar i att arbetssätten blir synade. Vi vill fördjupa och utveckla arbetssättet med

kartläggningen av miljön kring barngruppen. Efter en utbildningsdag på DO för oss chefer

kommer nu arbetet med likabehandlingsplanen fördjupas under våren i våra nätverksgrupper.


4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor


Periodicitet

Aktivt Medskapandeindex 82 82 År

Ledarskapsindex 78 78 År

Motivationsindex 82 82 År

Sjukfrånvaro 8 % 4,4 % Tertial

Sjukfrånvaro dag 1-14 tas fram av nämnden

Tertial

Styrningsindex 82 82 År

Nämndmål:

Förvaltningens arbetsplatser har goda arbetsvillkor


Efterfrågade medarbetare kan rekryteras och behållas. Frisknärvaron är hög och medarbetare

och chefer trivs på arbetsplatsen. Goda resultat uppnås i medarbetarundersökningen, den

psykosociala skyddsronden och i relevanta brukarundersökningar.




Alla chefer ska hålla samtal med medarbetaren samma dag de insjuknat för att tidigt kunna hjälpa medarbetaren att vara på arbetsplatsen.

2015-01-01 2015-12-31

Alla chefer ska uppmärksamma medarbetare som varit sjuka mer än 4 gånger de senaste 6 månaderna, eller varit sjuka mer än 15 dagar, med ett samtal.

2015-01-01 2015-12-31

Kunskapsnivån om funktionsnedsattas situation i arbetslivet ska höjas.

2015-01-01 2015-12-31

Utifrån skyddsronder, psykosociala enkäten och medarbetarundersökningen ska alla arbetsplatser ta fram handlingsplaner för att säkra en god arbetsmiljö.

2015-01-01 2015-12-31

Åtagande:

Alla medarbetare ska sträva mot ett trivsamt arbetsklimat.


Alla medarbetare är delaktiga i diskussioner kring förhållningssätt.

Alla medarbetare visar respekt för varandras åsikter.

Alla medarbetare uppmuntrar till tydlig och öppen kommunikation.

Alla medarbetare deltar aktivt för att lösa problem på arbetsplatsen.

Alla medarbetare välkomnar nya medarbetare och introducerar dem i förskolans verksamhet.

Arbetssätt

Att var och en är delaktig och ansvarar för sin egen och andras arbetsmiljö genom att: vara

uppmärksam på hur vi bemöter varandra, stödja och uppmuntra, att respektera varandra och

varandras kunskap, att tala till varandra och inte om varandra, att komma i tid och respektera

schemalagd arbetstid. Regler vid sjukdom och ledigheter ska vara väl kända av alla.

Inspirera och initiera till hälsoutveckling genom bland annat gemensam friskvård och motion.

Att inspirera samtliga att använda friskvårdssubventionen i hälsoportalen Wellnet.

Resursanvändning

Enhetens policydokument är en viktig del till stöd i verksamheten. Stadsdelens

personalavdelning, Previa och Arbetslivsresurs erbjuder kompletterande former av hjälp och

stöd.

Försäkringskassan utgör samarbetspartner vid rehabilitering av sjukskrivna medarbetare.

Varje förskola har tillgång till massagefåtölj med avslappningsprogram.

Uppföljning

Uppföljning sker genom den psykosociala skyddsronden och stadens medarbetarenkät, vilken

ger ett index: AMI.

Utifrån resultatet på den psykosociala skyddsronden och AMI index upprättar varje förskola

en handlingsplan. Dessa följs upp på APT och LSG. Uppföljning av nyttjandegraden av

Wellnet i medarbetarsamtal och samlad statistik i LSG.



Utveckling

Att fortsätta att förbättra resultaten från den psykosociala skyddsronden och höja AMI- index.

Minska vissa förskolors relativt höga sjukfrånvaro.


4.3 Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till mänskliga

rättigheter och barnkonventionen

Nämndmål:

Förvaltningens verksamheter utgår från mänskliga rättigheter och

barnkonventionen


Alla människor som kommer i kontakt med förvaltningens verksamheter bemöts med respekt

utifrån att de är lika i värde och har lika rättigheter. Barnperspektivet beaktas vid

nybyggnation och i upprustning av parklekar och lekplatser. Barn och unga kommer till tals i

utredningar och vid uppföljning av insatser.

Åtagande:

Förskolan vilar på demokratins grund och dess verksamhet utformas i

överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar enligt Lpfö 98 rev

2010.


4.4 Stockholm är en stad där ingen behöver vara rädd för våld

Nämndmål:

Stadsdelen är ett tryggt område där invånarna inte drabbas av våld


Andel barn och unga som växer upp under trygga förhållanden och lever ett liv utan våld,

missbruk eller socialt nedbrytande beteende ökar. Våldet upphör i de familjer som har stöd av

socialtjänsten. Antal inkomna orosanmälningar rörande våld i hemmet minskar och färre

våldsrelaterade ärenden inkommer. Allmänheten har kunskap om våld i nära relation och var

man kan få stöd. Det finns kunskap inom organisationen för att kunna identifiera risk för våld

i nära relation, utreda behov samt erbjuda insatser. Kvinnor, barn och män som är utsatta för

våld i nära relationer får de insatser som de har rätt till och har behov av. Våldsutövare får

insatser så att våldsutövandet upphör.


Personer som har upplevt våld i nära relationer uppmärksammas och får information om hur de får råd och stöd. Medarbetarna ska känna till att de har skyldighet att göra anmälan till socialtjänsten om de misstänker att barn upplever våld i nära relation.

2015-01-01 2015-12-31




4.5 Stockholm är en tillgänglig stad för alla

Nämndmål:

Tillgängligheten till nämndens verksamheter och parkmiljöer är god


Invånarna upplever att information om förvaltningens verksamheter är tillgänglig och tydlig.

De känner till verksamheterna och upplever att det är lätt att komma i kontakt med

verksamheten och dess medarbetare. Förvaltningens lokaler är tillgängliga för kvinnor och

män med funktionsnedsättning. Invånarna är nöjda med tillgängligheten i park- och

stadsmiljön. Kvinnor och män med funktionsnedsättning upplever tillgänglighet i stadsmiljön.

Samtliga verksamheter genomför nämndens aktiviteter kopplade till programmet för

delaktighet. Alla enkelt avhjälpta hinder har åtgärdats.


Förvaltningens egna blanketter ska ses över och anpassas för personer med kognitiva svårigheter. Synpunkter ska inhämtas från funktionshinderrådet.

2015-01-01 2015-12-31

Programmet om delaktighet för personer med funktionsnedsättning ska fortlöpande förankras inom förvaltningens verksamheter.

2015-01-01 2015-12-31

Skriftlig information som förvaltningen utformar ska ses över och anpassas till lättläst.

2015-01-01 2015-12-31

Åtagande:

Alla vårdnadshavare ska ha möjlighet att få information om förskolornas verksamhet


Vårdnadshavare är nöjda med den information och möjlighet till insyn i förskolans

verksamhet som erbjuds.

Vårdnadshavare väljer aktivt enhetens förskolor.

Arbetssätt

Stadens webbsidor och förskolornas hemsidor fyller en viktig roll i informationen till

vårdnadshavare. Pedagogernas flerspråkighet och kompetens inom IKT är avgörande faktorer

för informationens kvalitet. Detta underlättar även kommunikationen med vårdnadshavare

med funktionsnedsättning. Förskolorna har rutiner för att ta emot och informera besökande

vårdnadshavare.

Resursanvändning

Våra flerspråkiga pedagoger är behjälpliga när vårdnadshavare har annat modersmål än

svenska.

Staden tillhandahåller översatt material om förskolans uppdrag. En ökad kompetens inom IKT

och förskolornas digitala utveckling bidrar till att säkerställa informationen.



Uppföljning

Vårdnadshavare söker sig aktivt till våra förskolor och uttrycker nöjdhet med sitt val i

brukarundersökningen.


4.7 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande

Nämndmål:

Invånarna i Enskede-Årsta-Vantör möter ett varierat och tillgängligt utbud av

kultur och skapande aktiviteter


Flickor och pojkar tar del av och utövar kultur i olika former samt utvecklar förståelse för sin

egen och andras kultur. Kvinnor och män med stöd och omsorg inom nämndens verksamheter

har möjlighet att delta i ett varierat och tillgängligt utbud av kulturaktiviteter.


Periodicitet

Andel förskoleavdelningar där barnen upplevt minst två professionella kulturupplevelser under året.

100 % År

Åtagande:

Barnen tar del av och utövar kultur i olika former samt utvecklar en förståelse för sin

egen och andras kulturer


Barnen visar intresse för att utöva kultur genom olika uttrycksformer.

Barnen visar intresse för sin kultur och är nyfikna på andra kulturer.

Arbetssätt

Enheten arbetar enligt stadens kulturplan: Kultur i ögonhöjd. Pedagogerna håller sig

informerade om kulturutbudet i staden och väljer kulturupplevelser efter kartläggning av

barnens intressen. Pedagogerna skapar förförståelse inför de olika besöken utanför förskolan

genom förberedelser i form av samtal, litteratur, bilder, föremål och olika sinnesintryck.

Barnen bearbetar kulturupplevelserna i leken, genom dramaframställning och i

skapandeprocesser. Pedagogerna reflekterar tillsammans med barnen kring dokumentation i

samband med kulturupplevelserna i smågrupper och i samlingen. För att tydliggöra

kulturbegreppet får vårdnadshavarna ta del av barnens kulturella upplevelser genom

avdelningarnas väggdokumentation och i månadsbreven.

I utvecklingssamtalen fyller pedagoger och vårdnadshavare med annat modersmål än svenska,

tillsammans i ett dokument som visar på barnets språkanvändning i olika domäner. Det

medför att pedagogen tillhandahåller kunskaper om barnets kultur och traditioner som sedan

synliggörs i den pedagogiska verksamheten. Pedagogerna uppmuntrar barnen att ställa frågor

om olika kulturer.



Resursanvändning

På varje förskola finns ett kulturombud, som håller sig uppdaterad och informerar övriga

pedagoger om kulturutbudet. Stadsdelsförvaltningen har ett urval av kulturaktiviteter som

erbjuds förskolorna. Bokbussen i Östberga, biblioteken och Medioteket fyller en viktig

funktion i arbetet med kulturen och dess olika uttrycksformer.

Förskolan köper in SL accesskort för att underlätta resandet till kulturupplevelserna. För

spontana dramaframställningar finns enklare rekvisita. Dokumentet språkdomäner som finns i

stadsdelens språkprogram utgör underlag för ett interkulturellt förhållningssätt. I barnets

portfoliopärm synliggörs familjens kulturtillhörigheter.

Uppföljning





kvaliteten i förskolans processer. Kontinuerlig dokumentation i barnets portfolio. Stadens

förskoleundersökning (brukarenät) är ett kompletterande uppföljningsverktyg.

Utveckling

Vi fortsätter att vara selektiva i valet av kulturupplevelser, så att de gynnar barnens utveckling

och lärande. Vi vill också fortsätta att föra in fler musikupplevelser efter lyckade före-

ställningar under föregående år.

I synliggörandet av barns olika kulturer vill vi trycka än mer på samverkan mellan förskola

och hem.

Övriga frågor

Jämställdhets- och mångfaldsarbete

Utgångspunkt för Östberga förskolors jämställdhets- och mångfaldsarbete inför 2015 är varje

förskolas likabehandlingsplan, se bilagor. Planen mot diskriminering och kränkande

behandling i förskolan utgår från Diskrimineringslagen och Skollagen. En

likabehandlingsplan upprättas för varje förskola och inbegriper vision, nulägesanalys och

kartläggning, tydliga mål, konkreta åtgärder, uppföljning och utvärdering. Tillhörande

åtgärdsplaner omfattar såväl kränkande/diskriminerande handlingar mellan barn, vuxna mot

barn och när vuxna diskriminerar vuxna. Under året kommer ett fördjupat arbete utifrån

likabehandlingsplanerna att stå i fokus.

Östberga förskolor Verksamhetsplan 2015 - stockholm.se 2015 Östberga... · bli vatten är...

Documents

Transcript of Östberga förskolor Verksamhetsplan 2015 - stockholm.se 2015 Östberga... · bli vatten är...