SSU:s reformprogram inför förbundskongress 2013

Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund 1 Box 554 101 31 Stockholm

1

Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund Box 554 101 31 Stockholm 3

3

Inledning ................................................................................................................................ 4

Reformer ................................................................................................................................ 4 Utveckling oavsett bakgrund – en skola med eleven i fokus ............................................... 4 En rättvis fördelning av skolans resurser ................................................................................... 5 Mer tid för eleven – garanterad tid för undervisning ............................................................ 5 Bättre skolresultat – med de bästa lärarna på de tuffaste skolorna .............................. 6 Ökad tid för undervisning och lärande ........................................................................................ 6 Bättre resultat genom bättre arbetsmiljö – rusta upp skolan ........................................... 7 Makt och inflytande för eleven – inför verklig elevdemokratin ........................................ 7 Vassare studenter genom individuella terminer ..................................................................... 7 Utökat jobb-‐ och utbildningskontrakt .......................................................................................... 8 Ökad kvalitet i välfärden .................................................................................................................... 8 S-‐kommuner och landsting i bräschen för heltid ..................................................................... 8 Förbättra kvinnors arbetsmiljö ....................................................................................................... 9 Jämställda styrelser – jämställda företag ................................................................................... 9 Ett tryggt företagande ..................................................................................................................... 10 Lika lön, delat ansvar ........................................................................................................................ 10 Välfärd och frihet ................................................................................................................................ 11 Ökad arbetsplatsdemokrati med trepartsdeltagande ........................................................ 11 Fler kvinnojourer för en tryggare vardag ............................................................................... 11 Fler bostäder och bättre pensioner ............................................................................................ 12 Investeringsstöd för byggande av hyresrätter ....................................................................... 12 Ökat byggande med allmännyttiga byggbolag ..................................................................... 13 Prioritera den hållbara staden ..................................................................................................... 13 Långsiktighet och hållbarhet med grön energiomställning ............................................ 14 Knyt samman Sverige med bättre järnvägar ......................................................................... 14 Bättre välfärd med sociala investeringar ................................................................................ 14 Minskad brottslighet – ökad tillit ................................................................................................ 15 Permanent uppehållstillstånd för arbetskraftsinvandrare .............................................. 16 Inför demokratikriterium i svensk vapenexport ................................................................... 16 Fred och nedrustning med nordiskt samarbete .................................................................... 16 Gör barnkonventionen till lag ....................................................................................................... 17 Kurdernas rättigheter och självbestämmande ...................................................................... 17 Ett fritt Palestina ................................................................................................................................ 18

Sammanfattning ................................................................................................................ 18


4

Inledning Målet för SSU:s politiska verksamhet är att åstadkomma verklig samhällsförändring. Vi vill skapa ett hållbart och jämlikt, demokratiskt och solidariskt välfärdssamhälle där våra gemensamma resurser används på bästa sätt. Detta når vi bara genom en aktiv, ambitiös och verklighetsförankrad politik. I det här reformprogrammet presenteras den unga socialdemokratins 32 viktigaste politiska reformer. Ambitionen har varit att hitta konkreta och verklighetsförankrade reformer genomförbara under de kommande två mandatperioderna. I arbetet har vi utbytt idéer med intresse- och expertorganisationer, genomfört seminarier, tagit avstamp i aktuell forskning och haft många givande möten med medlemmar runt om i landet. Reformerna omfattar flera olika politiska områden. Samtidigt är de olika reformerna också kopplade till varandra. Med en bra och jämlik skola och utbildning rustar vi människor för såväl arbete som övrigt samhällsliv. Genom utvecklade och effektiva välfärdssystem skapar vi trygghet och förutsättningar för alla människor att vara med och utveckla samhället. Omfattande satsningar skapar nya jobb, och när alla delar i samhället samverkar kan vi nå full sysselsättning. Genom att ge möjligheter för utveckling och innovationer kan vi skapa ett samhälle som är socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart. Med utökat samarbete och nya metoder arbetar vi för social rättvisa och solidaritet över nationsgränser. Det här är de reformer som vi vill ska utgöra grunden i en aktiv socialdemokratisk politik. Det är en politik som tar sin utgångspunkt i ungas vardag med målet om ett hållbart socialdemokratiskt samhälle grundat på frihet, jämlikhet och solidaritet.

Reformer

Utveckling oavsett bakgrund – en skola med eleven i fokus

Förskolan ska präglas av pedagogisk professionalism, hög kvalitet och ett genusperspektiv. Förskolan handlar i första hand om barns rättigheter, inte om föräldrarna. Att träffa andra barn och komma i kontakt med flera vuxna är nödvändigt för ett barns personliga utveckling och lärande. Forskning visar att människans kognitiva förmåga utvecklas framför allt under de sex första levnadsåren och att den är i princip omöjlig att ta ikapp senare i livet. Mest avgörande är utvecklingen under det andra och tredje levnadsåret. Det innebär att ett barns tillgång till en stimulerande och lärande miljö under de första levnadsåren är avgörande för individens fortsatta utveckling. Därför vill vi införa ett system med allmän förskola om 25 timmar i veckan från två års ålder och obligatorisk förskola från tre års ålder. Utifrån ett barnperspektiv är det självklart att alla barn ska ha rätt till 25 timmars förskola per vecka, även om vårdnadshavarna är arbetslösa eller föräldralediga.


5

Därtill görs gymnasieutbildning, eller motsvarande, obligatorisk för alla. Systemet ska ge möjlighet till sabbatsår och flexibilitet i gymnasieutbildningsdelen. Detta skulle kunna skapa ett mer jämlikt samhälle där individer har förutsättningar att nå framgång i utbildning såväl som arbetsliv. Skolan får aldrig bli ett utbildningsinstitut som endast ska förbereda människor för arbetslivet. Den ska lika mycket leda till individuell utveckling och förbereda människor för att delta i ett fritt samhälle. En utvecklad skolgång är ett led i detta.

En rättvis fördelning av skolans resurser

Skolpeng är den summa som tillfaller varje skola för respektive elev. Denna varierar beroende på kommun och utbildningsprogram. Med en skolpeng som fördelas utan att ta hänsyn till socioekonomiska faktorer blir konsekvensen ett missanpassat system. Detta premierar i första hand skolor som har en övervägande del högpresterande elever utan specifika behov. Om elevpengsystemet ska kunna vara kvar måste det reformeras. Ett flertal socialdemokratiskt styrda kommuner har infört en socioekonomiskt viktad skolpeng vars storlek varierar beroende på ett antal olika faktorer. Detta gör att en elev med större behov av stöd faktiskt får det finansierat genom sin skolpeng. Den som har turen att vara uppvuxen i en socialdemokratiskt styrd kommun får alltså en tryggare skolgång än den som har oturen att vara född i en borgerligt styrd kommun. Detta är verken rättvist eller hållbart. Vi vill därför att det lagstadgas att Sveriges samtliga kommuner ska betala ut socioekonomisk skolpeng som tar hänsyn till socioekonomiska faktorer.

Mer tid för eleven – garanterad tid för undervisning

Skolan har inte bara till uppgift att bilda och rusta elever att vara självständiga samhällsmedborgare förberedda för arbetsmarknaden. Den ska även minska klasskillnader och öka jämlikheten. Men idag går utvecklingen i motsatt riktning. Föräldrars utbildningsnivå och månadsinkomst påverkar allt mer vilken kunskapsinhämtning eleverna får. Den enskilt viktigaste faktorn för elevers skolresultat och valmöjligheter är pedagogen i klassrummet. När elever har god arbetsmiljö och lärare med tid för undervisning sker en kulturförändring där höga förväntningar från bägge parter får en nyckelroll. En av de viktigaste åtgärderna mot allt sämre skolresultat och ojämlik tillgång till kunskap är därför att investera i lärarna och lärandet. Det kräver att alla elever också vet vilken mängd lärarledd tid de har rätt till. Detta kan resultera i att fler lärare och pedagoger behöver anställas, att pedagogen får större tillgång till klassrummet och att eleverna får sina rättigheter tillgodosedda. Vi vill därför att det regleras i skollagen om ett minsta antal lärarledda timmar i veckan i grundskolan och att tydliga garantier om undervisningstimmar införs på gymnasiet. Därutöver vill vi också att det ska införas också ett delningstal, det vill säga ett tak, om 20 elever per lärare på grundskolan i skollagen.


6

Bättre skolresultat – med de bästa lärarna på de tuffaste skolorna

Lärarbristen i Sverige är påtaglig. En del av problemet är att den svenska skolan saknar ekonomiska muskler att betala lärare det deras jobb verkligen är värt. En annan del är att det snart inte finns några personer som vill arbeta ett helt yrkesliv som lärare. Enligt Lärarförbundet kommer den sista läraren att utexamineras 2027, förutsatt att tappet från lärarutbildningen år från år är lika stort som det är idag. Det saknas helt enkelt kompetent personal i den framtida skolan, vilket resulterar i allt sämre resultat för eleverna. Konsekvensen av en skola i fritt fall är att vi är på väg att förlora en hel generation ungdomar, som riskerar att möta ett liv med arbetslöshet och minimalt demokratiskt inflytande. I Storbritannien har man upplevt liknande problem och till följd av det infört ”Teach First-programmet”. Det innebär att unga, drivna studenter inom olika områden har fått möjligheten att, under några år i början av sina karriärer, undervisa på utsatta skolor. De har fått en pedagogisk grundutbildning och satts i klassrum för att lära ut till elever i drastiskt behov av pigga och skickliga unga lärare. Givetvis går det inte att kopiera upplägget till Sverige rakt av, framför allt eftersom man inte kan bli behörig lärare på bara något års pedagogisk grundutbildning. Däremot kan dessa studenter agera pedagogiska resurser, föreläsare och fungera som inspiration till ämneslag och arbetslag. Vi vill därför avsätta statliga medel avsedda för att utbilda och anställa ämneskunniga som resurspedagoger, där de bästa arbetar på särskilt utsatta skolor med störst andel elever med ofullständiga betyg.

Ökad tid för undervisning och lärande

En av konsekvenserna av 90-talskrisens ekonomiska saneringar var minskade resurser i välfärden. Mellan 1991 och 94 försvann över 300 000 arbeten – många inom vård, skola och omsorg. Jobben försvann samtidigt som behovet av personal i vissa fall förblivit detsamma och i andra fall till och med har ökat. Ett exempel är att den psykiska ohälsan bland unga ökar, samtidigt som Psykologförbundet menar att det fattas 1000 skolpsykologer i landet. Resultatet av detta blir att lärare får ta på sig ansvaret att vara vaktmästare, administratörer och skolkuratorer under arbetstid medan de i genomsnitt bara lägger en tredjedel av sin arbetstid på eleverna. För att skapa en skola där lärarna har tid och energi för undervisning och pedagogisk utveckling behövs det ökade resurser till stödfunktioner, så som vaktmästare, kuratorer och assistenter. Vi vill därför att det tillförs ökade statliga resurser till landets kommuner.


7

Bättre resultat genom bättre arbetsmiljö – rusta upp skolan

Många av Sveriges skolor är byggda i samband med utbyggnaden av miljonprogrammet och är i desperat behov av upprustning. Undermåligt underhåll har lett till att både elevers och lärares arbetsmiljö lider stora brister, vilket har kritiserats av Lärarförbundet såväl som Astma- och allergiförbundet. Det är inte bara det tekniska underhållet som har halkat efter. Många skolor är även dåligt anpassade för den undervisning som bedrivs idag, där informations- och kommunikationsteknik är en självklar del. Få kommuner klarar själva av att bära de omfattande satsningar som skulle behövas för att rusta upp Sveriges skolor. Därför måste staten ta ett större ansvar för upprustningen. Vi vill inrätta ett statligt investeringsstöd för upprustning av bristfälliga inomhusmiljöer i Sveriges skolor.

Makt och inflytande för eleven – inför verklig elevdemokratin

Elevdemokrati är ett begrepp som har fått en tydlig plats i de nya läroplanerna. Skolinspektionen granskar numera hur skolor arbetar med elevdemokrati, vilket är en välkommen utveckling. Om fler elever får möjligheten att vara med och påverka sin egen utbildning och sin egen skola lär de sig att samma sak gäller i samhället i stort. Vi ser dock att många elevråd får ett begränsat område att tycka till om. Ofta handlar det om stilbytardagar, färgen på gardinerna i matsalen och möjligen en plats i skolans matråd. Detta skapar inte nödvändigtvis demokratiskt tänkande individer. Risken finns att de istället väljer bort demokratin eftersom deras bild av den blir att det som är viktigt ändå inte kommer ur ens engagemang. Det blir ett spel för gallerierna. Vi vill därför lagstadga att skolans elever ska finnas representerade i sina skolledningar och att det införs ett system med lokala styrelser med elevmajoritet på gymnasieskolor.

Vassare studenter genom individuella terminer

Ett utökat terminssystem har diskuterats under en längre tid i den svenska högskolevärlden. Det finns tydliga samhällsekonomiska vinster i ett treterminssystem eftersom det skulle möjliggöra en snabbare genomströmning där studenter kommer ut i arbetslivet snabbare. Samtidigt skulle det kunna öka studenters trygghet genom att säkerställa att studenter kan försörja sig även under sommarmånaderna och inte tvingas in i ett desperat jobbsökande. Ett treterminssystem som enda lösning är emellertid en förenkling. Dels är det ett system som passar långtifrån alla de olika studenter som ryms i dagens högskola. Dels finns ett stort värde i att studenter har möjlighet till semester och sommarledighet. Vi vill därför införa ett system för ett kraftigt utökat utbud av relevanta sommarkurser där högskolor och universitet ges extra ersättning för sommarkurser. I samband med detta ges Högskoleverket i uppdrag att utvärdera effekten av det nya systemet.


8

Utökat jobb- och utbildningskontrakt

Ungas svårighet att etablera sig på arbetsmarknaden är en av vår tids största utmaningar. Hälften av alla i åldersgruppen 20-24 år som arbetar i Sverige har idag tidsbegränsade anställningar, vilket är en dubbelt så hög andel som genomsnittet för OECD-länderna. Statistik visar att de unga som har det allra svårast att etablera sig på arbetsmarknaden är de som saknar gymnasieutbildning. För att komma till rätta med ungas etableringsproblem på arbetsmarknaden krävs ett flertal åtgärder. Vi vill därför att det införs ett jobb- och utbildningskontrakt som garanterar att ingen under 30 ska behöva gå utan sysselsättning. Unga utan fullständiga gymnasiebetyg ska kunna tillgodogöra sig gymnasiekompetens med generös ersättning. Därutöver ska arbetsförmedlingen erbjuda kvalitativa praktikprogram och yrkesintroduktionsjobb som kombinerar utbildning och arbete.

Ökad kvalitet i välfärden

Ökad kvalitet i välfärden är en högaktuell fråga. Det finns ett stort behov av mer arbetskraft inom välfärden, där det finns en brist på allt från lärare till sjuksköterskor. Nedskärningarna har gett kortsiktiga besparingar för kommuner och landsting, men riskerar samtidigt att få långtgående konsekvenser. Elevernas resultat har försämrats, vårdkvaliteten för de äldre har blivit mer ojämlik och antalet beviljade omsorgstimmar har minskat. Vi kan se hur välfärdsambitionerna minskar, vilket också leder till att det obetalda arbetet bland framför allt kvinnor ökar. Färre kollegor har lett till ökad stress och högre tempo med sjukskrivningar som konsekvens. Eftersom välfärden är en kvinnodominerad sektor slår det framför allt ut kvinnor från arbetsmarknaden. För ett tryggt och stabilt välfärdssamhälle krävs det fler anställningar inom offentlig sektor. Lärartätheten måste öka, barngrupperna i förskolan bli mindre och antalet hemtjänsttimmar utökas. Vi vill därför investera i fler anställda inom offentlig sektor.

S-kommuner och landsting i bräschen för heltid

Alla människor ska ha rätt till heltid. Men idag arbetar hela 34 procent av Sveriges sysselsatta kvinnor deltid. Motsvarande siffra för männen är elva procent. Det finns också en tydlig uppdelning på arbetsmarknaden med en dominans av kvinnor inom offentlig sektor, framför allt inom vård och omsorg, och en dominans av män inom privat sektor. Den offentliga sektorn har många utmaningar. Många välfärdsyrken är slitsamma och dåligt betalda, stora delar av den offentliga välfärden står inför stora rekryteringsbehov och de äldre blir allt fler. En av de viktigaste garanterna för hög kvalitet i välfärden är en kompetent och engagerad personal, vilket gör en god personalpolitik till en av de viktigaste välfärdssatsningarna. Om välfärdssektorns resursbehov ska kunna tillgodoses måste kommuner och landsting vara goda


9

arbetsgivare. Vi vill därför att alla socialdemokratiskt styrda kommuner och landsting eller regioner ska garantera heltidstjänster inom offentlig sektor. Det innebär att varje nyinrättad tjänst ska vara en heltidstjänst och alla anställda ska erbjudas en heltidsanställning.

Förbättra kvinnors arbetsmiljö

Män och kvinnor har olika förutsättningar och olika villkor på dagens arbetsmarknad. Sedan 1980-talet har kvinnor haft högre sjukfrånvaro än män, och skillnaderna fortsätter att öka. Fler kvinnor än män tvingas också lämna sina jobb i förtid på grund av hälsoskäl. Det får allvarliga konsekvenser för kvinnors ekonomi på både kort och lång sikt. Kvinnors allt större arbetsrelaterade ohälsa är till stor del ett symtom av en icke-jämställd och segregerad arbetsmarknad där kvinnor i större utsträckning än män arbetar deltid, blir diskriminerade och tar ett större ansvar för det obetalda arbetet i hemmet. Men den beror också på en hälsovård och rehabilitering grundad i forskning som utgår från mannen som norm och som är dåligt anpassade efter kvinnors förutsättningar och situation på arbetsmarknaden. För att bryta de negativa mönster som sätter tydliga spår i sjukfrånvaro och psykisk ohälsa krävs ett brett och omfattande arbete på flera områden av arbetsmarknaden. Ett första steg är en bättre kartläggning och kunskapsbildning om kvinnors arbetsrelaterade ohälsa. Vi vill därför att alla kommuner, regioner och landsting ska åläggas att genomföra regelbundna medarbetarenkäter med konkreta åtgärder och uppföljningsförslag för att kartlägga och förbättra arbetsmiljön. Därutöver ska nationella riktade projektbidrag till forskning om kvinnors arbetsmiljö införas för att öka kunskapen av kvinnors arbetsrelaterade ohälsa. Vi vill också se riktade satsningar på åtgärder som förbättrar teknik och arbetsmiljö inom kvinnodominerade arbetsområden.

Jämställda styrelser – jämställda företag

Könsfördelningen i börsbolagens styrelser är mycket ojämn. År 2010 var bara två av tio personer i Sveriges börsbolagsstyrelser kvinnor. I valberedningarna var siffrorna ännu lägre – bara en av tio var kvinnor. I Norge finns det en lag om kvotering i de börsnoterade bolagen. Därmed har andelen kvinnor i styrelserna gått från 7 procent år 2003 till 40 procent 2010. Kvoteringen har således gett tydliga resultat. Med jämn könsfördelning i bolagsledningar, det vill säga såväl styrelser som ledningsgrupper och chefsposter, ökar möjligheten att bredda företagens erfarenhetsbas och därigenom också företagens potential att växa. Men bolagen klarar inte av att bryta mansdominansen av egen kraft trots att mångfald skapar tydliga vinster. Därför vill vi att Sverige lagstiftar om att alla styrelser i statligt ägda företag och i privatägda publika företag med fler än nio representanter ska ha minst 40 procent av respektive kön.


10

Ett tryggt företagande

Ett gott företagsklimat med en variation och bredd av olika företag är viktigt för Sveriges tillväxt och utveckling. Företag som investerar skapar många gånger arbete, välstånd och skatteintäkter. Men om det ska finnas småföretag måste det finnas entreprenörer och företagare som kan och vill driva företag. Då måste det bli lättare att bli företagare, enklare att vara företagare och möjligheterna att komma tillbaka som företagare bli större. Om detta ska vara möjligt måste också företagare få känna sig trygga. Idag är trygghetssystemen dåligt anpassade för små- och egenföretagare. Invecklade regelverk och system utformade efter större företag leder till att mindre företag har svårt att växa och utvecklas. Trygghetssystemen för småföretagare måste utvecklas. Vi vill att alla som startar ett företag ska få behålla sin sjukpenningsgrundande inkomst (SGI) från sin tidigare anställning i tre år. Föräldraförsäkringen ska utbetalas på ett rättssäkert och rättvist sätt för att skapa större förutsägbarhet och alla företagare som är gravida ska kunna få graviditetsersättning. Därutöver vill vi att i företag med färre än 50 anställda ska arbetsgivarens kostnadsansvar för den andra sjuklöneveckan i sjukförsäkringen avskaffas, eftersom detta skulle möjliggöra för fler småföretagare att anställa.

Lika lön, delat ansvar

Föräldraförsäkringen har varit viktig i kampen för kvinnans frigörelse. Den har möjliggjort att kvinnor har kunnat kombinera arbete och barnafödande. Det svenska arbetslivet uppvisar dock en stor ojämlikhet mellan könen. Kvinnor har lägre lön och besitter lägre positioner, trots att kvinnor generellt är mer välutbildade. Mycket av detta beror på att en stor majoritet av föräldraledigheten idag tas ut av kvinnor, vilket gör kvinnor som grupp till en mer osäker arbetskraft för arbetsgivaren. Vi vill därför att föräldraförsäkringen knyts till den enskilda vårdnadshavaren. Det ger kvinnan större frihet när arbetsgivare inte kan spela ut kvinnor mot varandra på arbetsplatsen eller låta bli att anställa kvinnor i en viss ålder om eventuella manliga partners har ett lika stort ansvar att stanna hemma med barnen. Reformen skulle både ge kvinnor en högre inkomst på kort och lång sikt. På kort sikt eftersom kvinnor inte längre utgör ett högre risktagande för arbetsgivaren och därmed inte heller kommer att bli förfördelade vid en anställning på samma sätt som idag. På längre sikt eftersom den framtida pensionen helt avgörs av inkomsten under de yrkesverksamma åren. Reformen skulle också ge barnen en reell rätt till båda föräldrarna samt garantera båda vårdnadshavarna möjligheten till en aktiv föräldraroll.


11

Välfärd och frihet

Välfärden måste vara lyhörd för den enskildes behov. Det är alltid människan och hennes behov som ska stå i centrum. Valfrihet handlar för oss om att ge människor makt över det egna livet. Målet måste vara att människor som brukare i välfärden är välinformerade och inkluderas i beslut som rör deras egna liv. Vidare förutsätter denna demokratisering att invånarna i en kommun får möjligheten att påverka etableringar så att de bidrar till ett mervärde i välfärdssektorn. Skulle detta mervärde riskera att utebli ska kommunen ha rätt att lägga in veto. Vinstintresset ska inte vara en styrande faktor i välfärden. Det finns flera sätt att säkerställa detta. Vi vill att en icke-vinstprincip, som innebär att värdeöverföring begränsas till ränta på insatt kapital, ska vara gällande inom vård, skola och omsorg. Därutöver ska kommunerna ha en vetorätt som innebär att alla kommuner ska ha möjlighet att påverka nyetableringar av skolor. På samma sätt ska kommuner, landsting och regioner har vetorätt vid extern etablering inom vården och socialtjänsten.

Ökad arbetsplatsdemokrati med trepartsdeltagande

I Norge har ett system införts där anställda inom välfärden, kommunala tjänstemän och kommunpolitiker genom trepartsförhandlingar lägger upp måldokument för att effektivisera och göra arbetsplatserna mer demokratiska. Detta har fungerat som ett alternativ till entreprenader. Svenska kommuner skulle kunna använda sig av en liknande modell. Vid större förändringar, som nya investeringar, upphandlingar eller budgetnedskärningar, behövs inflytande från de anställda om hur det ska gå till. De vet bäst hur verksamheten bedrivs och deras åsikter ska lyftas in i de aktuella förändringarna. Vi vill därför införa trepartsförhandlingar mellan fackföreningar, kommunala tjänstemän och politiker i kommunen i syfte att öka kvaliteten och utveckla verksamheterna. Genom denna reform skapar vi förutsättningar för förbättringar och ökat medbestämmande, stor potential att höja kvaliteten, öka tillgängligheten och sänka kostnaderna för sjukskrivningar och förtidspensioneringar.

Fler kvinnojourer för en tryggare vardag

Idag finns det alldeles för dåligt stöd för kvinnojourer i Sverige. Detta resulterar i att möjligheten till stöd och hjälp för utsatta kvinnor skiljer sig markant beroende på var i landet man befinner sig, vilket inte är acceptabelt. För att kvinnojourerna ska vara oberoende från särintressen är det nödvändigt att jourerna finansieras av offentliga medel och att kommunerna tar ett större ansvar. Vi måste öka tillgängligheten för kvinnor att få hjälp av kvinnojourerna. Alla kommuner ska därför garantera att alla kvinnor har tillgång till en kvinnojour.


12

Alla kvinnors hus, en jour i Stockholm, påvisar att eftersom verksamhetsbidraget måste prövas på nytt varje år är det svårt att planera långsiktigt. Detta gör verksamheten extra sårbar för konjunktursvängningar och beroende av privatpersoners och företags stöd. Vi vill därför att kommunerna enligt lag ska garantera att alla kvinnor vid behov har tillgång till en kvinnojour samt att kommunen ansvarar för en långsiktig strategisk plan för hur finansieringen för kvinnojourerna ska tillgodoses. I detta är viktigt att säkerställa kvinnojourernas självständighet.

Fler bostäder och bättre pensioner

Våra pensioner är idag beroende av det generella ekonomiska läget. Under finanskrisen tappade våra pensioner mångmiljardbelopp i värde. För att kunna kontrollera värdet på våra pensioner kan vi använda delar av det pensionskapital som finns för utlåning till säkra investeringar där det finns enorma behov. Ett sådant är bostadsbyggande. Att bygga och förvalta bostäder kräver uthållighet över många decennier och ofta är det bara samhället som har tillräcklig stabilitet och nog med resurser för att vara just den långsiktiga aktör som krävs. Därför behöver samhället ta ett större ansvar också som byggherre och förvaltare. En av de viktigaste förutsättningarna för att kunna vara en långsiktig aktör på bostadsmarknaden är tillgången till kapital. En stor del av det kapitalet skulle kunna komma från AP-fonderna. Att investera i bostäder ger en trygg och stabil avkastning. Vi vill därför att delar av AP-fondernas kapital investeras i samhällsnyttigt bostadsbyggande. Genom att använda AP-fonderna kan vi trygga boendet för unga idag och deras pensioner om 30-40 år.

Investeringsstöd för byggande av hyresrätter

Bostadsbristen tar ett allt hårdare grepp om Sverige. Idag har nästan hälften av landets kommuner brist på bostäder. Allra hårdast slår bristen mot socioekonomiskt svaga samhällsgrupper. Enligt hyresgästföreningen finns det till exempel närmare en kvarts miljon unga som är i behov av en bostad. För att möta den bristen skulle vi behöva bygga 163 000 bostäder. Sedan investeringsstödet avskaffades 2006 har bostadsbyggandet halverats. Därutöver har antalet påbörjade bostäder i relation till befolkningsökning kraftigt minskat. För att skapa en bostadsmarknad med plats för alla behöver vi öka byggandet av hyresrätter. Vi vill därför införa ett statligt investeringsstöd för byggandet av hyresrätter. Det bör villkoras med krav på produktionskostnad/hyreskostnad, kvalitet och energiförbrukning.


13

Ökat byggande med allmännyttiga byggbolag

Kommunerna har idag ansvaret för bostadsförsörjningen. I många fall är kommunerna i en underlägsen ställning gentemot byggbolagen och de säljer mark som de själva skulle ha kunnat bebygga. Möjlighet att själva bygga finns inte för kommunerna i dagsläget, eftersom de kommunala befogenheterna är begränsade i lag. I Södertälje finns det ett kommunalt byggbolag, delägt tillsammans med PEAB, som används för att bygga i kommunen, vilket har lett till både ökat byggande utifrån behov och fler anställningar. Precis som allmännyttan på 1930-talet blev en konkurrerande och kvalitetshöjande faktor till de privata hyresvärdarna kan allmännyttiga byggbolag få motsvarande verkan på de privata byggbolagen idag. Idag försvårar EU-lagstiftning försvårar detta. I Finland har man mött samma problematik och ansökt om uppskov från EU-lagstiftningen, vilket man också beviljats. Vi vill därför att Sverige går i Finlands fotspår och söker uppskov från konkurrenslagstiftningen för att möjliggöra för allmännyttiga byggbolag.

Prioritera den hållbara staden

Den ökande urbaniseringen erbjuder stora möjligheter. Städerna ger plats för möten mellan människor, kulturell mångfald och en stor och varierad arbetsmarknad. Men urbaniseringen innebär också ett flertal utmaningar. Med många människor på liten yta blir miljön i våra stora städer lidande. Luftmiljön försämras, allt fler får dela på allt färre grönytor och parker, människor tvingas leva med bullernivåer som orsakar stress och sjukdom. Den allt värre bostadsbristen leder till otrygga boenden och ökad segregation. För att möta utmaningarna krävs det kraftiga satsningar på utvecklingen av hållbara, smarta städer. Det förutsätter en medveten och modig stadsplanering där lokala politiker vågar vidta kraftiga åtgärder för att skapa förutsättningar för en hållbar omställning. Men den nationella politiken kan också påverka den lokala stadsutvecklingen i rätt riktning. Vi vill därför genomföra en nationell satsning på hållbara städer genom införandet av nationella mål och strategier för hur vi minskar vår miljömässiga påverkan och förtydliga städernas ansvar för hållbar utveckling. Däri införs också ett statligt stöd till städer som går före i hållbarhetsarbetet och satsar på pilotprojekt i hållbar stadsutveckling samt ett stöd specifikt riktat till städer som satsar på hållbara kollektivtrafiklösningar. Slutligen skapas ett nationellt kunskapscenter för hållbar stadsutveckling som kan stödja kommuners och regioners arbete och lyfta goda exempel och lyckade pilotprojekt. Kunskapscentret kan även hantera komplexa frågor som rör målkonflikter mellan sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter av hållbar stadsutveckling.


14

Långsiktighet och hållbarhet med grön energiomställning

För ett hållbart Sverige och en hållbar värld behövs ett energisystem som baseras på enbart förnyelsebara energikällor. Möjligheten att skapa ett sådant system har undersökts av ett antal aktörer med slutsatsen att det går. Fler rapporter menar att det är ekonomiskt och tekniskt möjligt att år 2050 försörja 80 procent av världens energianvändning med förnybara energikällor. Vid en internationell jämförelse har Sverige närmast unikt goda förutsättningar för en omställning till ett helt förnybart energisystem eftersom den utbyggda vattenkraften och bioenergin, som tillsammans gör att nästan hälften av energin redan kommer från förnybara energikällor, ger oss ett stort försprång. För att nå ett hundra procent förnybart system krävs två huvudsakliga förändringar: att vi minskar energikonsumtionen och vi ställer om energiproduktionen till förnybara energislag. Vi vill därför införa ett nationellt mål om 80 procent förnybar energi till 2030 och 100 procent förnybar energi till 2050. Därutöver ska en energiomställning påbörjas som bygger på 100 procent förnybar energi samtidigt som vi fasar ut icke-förnybara energikällor. Till detta skapas en långsiktig plan för stöd och investering till minskad energianvändning och en tillförsel av ökade resurser till forskning för klimatinnovationer som kan främja energiomställning.

Knyt samman Sverige med bättre järnvägar

Sveriges järnvägar är allt annat än välfungerande. En underdimensionerad tågtrafik och ett sedan årtionde eftersatt underhåll har skapat en tågtrafik där förseningar är mer regel än undantag. Men den bristande tågtrafiken skapar inte bara problem för enskilda resenärer utan riskerar att hämma Sveriges tillväxt och utveckling. Med en ickefungerande tågtrafik kan anställda inte ta sig till jobbet, leveranser blir försenade och företag har svårt att nå sin fulla potential. Välfungerande järnvägar och en effektiv tågtrafik är ett måste för en hållbar utveckling. Tåg ska vara det attraktivaste färdmedlet för resenärer, och det ska vara enkelt och effektivt att resa med tåg i hela Sverige. Därutöver ska delar av de transporter som idag sker med tung lastbilstrafik kunna ersättas med tåg. För detta krävs ett välfungerande järnvägsnät och höghastighetståg. Vi vill därför att man bygger ut stambanan med kapacitet för höghastighetståg. Trafikverket ska också ges i uppdrag att göra en omfattande undersökning om hur underhållet av järnvägen kan säkerställas och en kraftig ökning av resurser för underhåll tillföras.

Bättre välfärd med sociala investeringar

Trots omfattande satsningar på välfärden finns det luckor i välfärdssystemen. Dessa drabbar många människor, inte minst barn och unga. Både forskning och praktiska exempel visar att tidiga insatser för att skapa trygghet ger resultat. Tidigt och konkret förebyggande arbete kan både ge en mänsklig vinst och en ekonomisk sådan. Hjälpen och stödet till en enskild person blir mer effektiv och behovet av senare hjälp och stöd minskar.


15

Många kommuner, inte minst socialdemokratiskt styrda, har påbörjat sådana satsningar genom sociala investeringsfonder eller liknande. Samtidigt behöver arbetet förstärkas, omfatta fler områden och fler offentliga huvudmän än kommuner och inte minst omfatta hela Sverige. Vi vill därför förbättra förutsättningarna för sociala investeringar. Detta görs genom en rad åtgärder. Dels behövs en översyn av den kommunalekonomiska lagstiftningen och balanskravet för att tydligare tillåta sociala investeringar som ger ekonomisk effekt på några års sikt. Dels behövs det ett tydliggörande av lagens krav på ”god ekonomisk hushållning” i kommuner och landsting också ska innefatta ett långsiktigt arbete med barn och ungas hälsa. Vi vill också ge de finansiella samordningsförbunden inom rehabiliteringsområdet – där såväl kommuner, landsting, försäkringskassa som arbetsförmedling redan finns – ett tydligt uppdrag och statliga resurser att gemensamt arbeta med sociala investeringar för att stärka barn och ungas psykiska hälsa. Därutöver vill vi att större statliga forskningsresurser avsättas för att mäta effekterna av olika typer av sociala investeringar i syfte att därmed stärka metodutvecklingen på området. Därutöver ska möjliggöras för föreningar och sociala företag att hjälpa till på området. Sociala investeringar görs inte alltid bäst genom det offentliga – vissa typer av insatser görs bäst av det civila samhället.

Minskad brottslighet – ökad ti l l it

Både antalet unga som begår brott och antalet unga som utsätts för brott har ökat det senaste årtiondet. Unga har också en större benägenhet att inte anmäla de brott som de utsätts för. Statistik visar att inte ens hälften av de brott som unga utsätts för polisanmäls. Detta beror främst på att personen upplever det meningslöst eftersom polisen ändå inte kan göra något eller att offret upplever brottet som bagatellartat. Vi står alltså inför en hel generation som känner en allt större distans till rättsväsendet och saknar tilltro dess förmåga att lösa brott. Denna klyfta är i det långa loppet farlig. Förtroendet mellan allmänheten och rättsväsendet är en väsentlig förutsättning för en framgångsrik bekämpning av brottsligheten. Detta förtroende speglas i antalet anmälda och uppklarade brott. En allmänhet med högt förtroende för de brottsbekämpande myndigheterna har en ökad benägenhet att anförtro sig till dessa. Därutöver behöver de personer som misstänks för brott få en rättfärdig behandling. I dagsläget är häktesbegränsningarna avseende häktningstidens längd bristfällig. Även om det krävs ett nytt domstolsbeslut var fjortonde dag saknas det en maximal gräns för hur länge en häktning kan pågå. Något som Sverige också har kritiserats för av Europadomstolen. Onödigt långa häktningstider motverkar kriminalpolitikens främsta syfte, att återanpassa individen till samhället. Det finns ingen anledning att hålla människor frihetsberövade mer än vad situationen kräver. Unga människor måste få ett ökat förtroende för samhället och de unga som misstänks för brott ska ha en rättfärdig och human behandling. Vi vill därför införa en utredningsgaranti, där brottsoffer ska få en återkoppling var 21 dag i utredningens gång, om de så önskar. Därtill ska en maximal häktningstid om sex månader införas.


16

Permanent uppehållsti l lstånd för arbetskraftsinvandrare

Med de förändrade reglerna för arbetskraftsinvandring, som trädde i kraft 2008, har många fått möjlighet att pröva vingarna i Sverige. Men reformens baksida är det stora utnyttjandet av människor som har tillkommit. Arbetstillståndet ger endast tillfälligt uppehållstillstånd som gäller så länge man har kvar en anställning. Det ger den anställde en ytterst svag ställning gentemot sin arbetsgivare då arbetstagaren är beroende av sitt arbete för att få stanna i Sverige. Detta försvårar integrationen på arbetsmarknaden. Reformen har inte heller kompletterats med antidiskrimineringsreformer. Lösningen på detta orättvisa förhållande mellan arbetsgivare och arbetstagare är att stärka arbetskraftsinvandrarnas ställning. Vi vill därför att samtliga personer som kommer till Sverige och får arbetstillstånd samt har erbjudits fast anställning också erbjuds permanent uppehållstillstånd. Därtill ska en vandelsprövning av den presumtiva arbetsgivaren göras och arbetserbjudandets rättsliga ställning stärkas. Slutligen ska företag som av ogiltiga skäl diskriminerar vid upprepade tillfällen tilldelas näringsförbud.

Inför demokratikriterium i svensk vapenexport

Under de senaste tio åren har svensk vapenexport nästan fyrfaldigats. Samtidigt är det fler länder med inrikespolitisk instabilitet och bristande demokrati som i större utsträckning är föremål för vapenexporten. Införandet av demokratikriterium är ett viktigt ställningstagande och en del av vår kritiska inställning till exportpolitikens utveckling. I icke-demokratiska regimer läggs resurser som skulle kunna användas effektivt istället ofta på vapen. Den senaste tidens utveckling inom vapenexporten visar att exportpolitiken i större utsträckning blir mer näringspolitiskt inriktad. Ett demokratikriterium skulle kunna innebära ett stopp i detta paradigmskifte. I rådande läge är också ett demokratikriterium att föredra framför ett totalt avskaffande av vapenexporten. Även om vi tror på en värld fri från vapen, vilket innebär ett avskaffande av vapenexporten på sikt. Det krävs en helhetssyn där exportens funktion i förhållande till det svenska försvaret måste klargöras. Detta är ett mer långtgående arbete. Vi vill därför att Sverige inför ett demokratikriterium för vapenexport till andra länder.

Fred och nedrustning med nordiskt samarbete

Under lång tid lyckades Sverige genom sin neutralitetspolitik upprätthålla alliansfriheten och vara en oberoende röst i världen för fred och nedrustning. Den svenska alliansfriheten har tjänat Sverige väl. Nu är det dags att utveckla den säkerhetspolitiska analysen. Utgångspunkten är fortfarande att Sverige behöver kunna verka oberoende från stormaktsintressen på den internationella arenan, men i dagens kontext innebär det snarare ökad samverkan med andra länder. Vi vill därför utveckla ett redan existerande säkerhetspolitiskt samarbete inom ramen för de nordiska länderna, som syftar till stöd inom fredsbevarande insatser påbjudna av FN.


17

De nordiska länderna delar många av våra förutsättningar som små länder i en global ekonomi och ett utökat samarbete skulle ha flera vinster. De största fördelarna går bortom det rent försvarspolitiska. Vi vill att det nordiska samarbetet ska bli en plattform för aktivt freds- och nedrustningsarbete inom såväl EU som FN men också inom andra internationella fora. Vi vill därför fördjupa det säkerhetspolitiska samarbetet inom Norden. Som första steg i en sådan process vill vi utöka det nordiska samarbetet om försvarsmaterialproduktion och upprätta en nordisk internationell insatsstyrka.

Gör barnkonventionen ti l l lag

Ensamkommande flyktingbarn är väldigt utsatta. Trots vad som uppfattas som väldigt tydliga skäl för asyl görs ändå tolkningar som leder till att svårt utsatta barn utvisas. Att göra barnkonventionen till lag skulle innebära att myndigheterna måste ta i beaktning barnets bästa i större utsträckning när de fattar asylbeslut. Det skulle förbättra situationen för många av de barn som nu ställs inför utvisningshot. Det finns redan idag en majoritet för detta i riksdagen. Flera starka organisationer i civilsamhället stödjer också detta förslag. I Norge har en liknande lagstiftning genomförts, vilket har varit framgångsrikt. Vi vill därför att FN:s barnkonvention ska införlivas i svensk rätt och göras till lag.

Kurdernas rättigheter och självbestämmande

Kurdistan är ett land som idag är uppdelat i fyra delar – nordvästra Iran, norra Irak, sydöstra Turkiet och nordöstra Syrien – och beräknas bebos av 30 miljoner kurder. Situationen ser olika ut för folket i de olika delarna av Kurdistan. I de irakiska delarna har kurderna sedan 1991 haft autonomi men i Syrien, Iran och Turkiet får kurderna fortfarande utstå förtryck i form av bland annat förnekelse av den kurdiska identiteten, fängslanden, förföljelse och mord. För att möjliggöra en fredlig lösning på kurdernas situation måste lidandet få ett slut. En fredlig lösning av den kurdiska frågan är möjlig men den kräver att kurdiska organisationer och partier får verka i det öppna utan rädsla för godtyckliga fängslanden och förföljelse, att få yttrande- och organisationsfriheten inskränkt och utsättas för tortyr. Lösningarna är inte enkla, men måste utgå från det kurdiska folkets vilja. Avgörande i detta är att principen om självbestämmanderätt måste vara tillämplig och respekteras, även i kurdernas fall, och att det kurdiska språket, kulturen och identiteten tillåts utan inskränkningar. Vi vill därför att Sverige kräver att självbestämmanderättsprincipen ska tillämpas i kurdernas fall, att alla kurdiska politiska fångar frisläpps och att det kurdiska språket, kulturen och identiteten tillåts utan inskränkningar.


18

Ett fritt Palestina

Den palestinska frågan har länge varit aktuell, men ändå sker inga framsteg. Vi ser istället hur den israeliska ockupationsmakten breder ut sig mer och mer genom bland annat isoleringen av Gaza, utökandet av bosättningar och ett formande av ett apartheidsystem. Att situationen blir värre innebär att de tillvägagångssätt som hittills har använts inte har varit produktiv och nya metoder måste finnas för att en tvåstatslösning ska bli verklig och respekteras. Vi vill därför att Sverige ska kräva att Palestina erkänns som stat. Därutöver ska Sverige och EU bojkotta alla israeliska varor som kommer från bosättarområdena och säga upp avtal med företag och organisationer som har verksamhet som leder till ett bibehållande eller förvärrar förtrycket och ockupationen av Palestina. Detta är effektiva sätt att verka för att ockupationen för Palestina slutligen ska få ett avslut.

Sammanfattning Gemensamt kan vi komma fram till kreativa lösningar på samhällsproblemen och de svårigheter som människor upplever i sin vardag. Med en stark och modern socialdemokratisk politik vinner vi valet 2014. För att skapa en valvinnande politik krävs det att ungas problem kommer upp på den politiska dagordningen. Om vi ska vara relevanta för unga inte bara idag utan också i framtiden måste vi skapa en gemensam politik för ett hållbart och modernt Sverige. Reformerna i det här reformprogrammet är en del i den politiken.


19

SSU:s reformprogram inför förbundskongress 2013

Documents

Transcript of SSU:s reformprogram inför förbundskongress 2013