SPRUUTTA2/ 2

013

Österbottens räddningverk personaltidning

Oljebekämpningsövning

O l j e b e k ä m p n i n g s ö v n i n g s . 8

Arbetarskydd under operativ situation s s.16

Spruutta 2 /20132

God jul! Mitt i allt detta kaos är det bra inte helt glömma bort den normala vardagen.Staden sparar, kommunerna sparar, samarbetsförhandlingar förs och även inom hela räddningsväsendet är det aktuellt med förändringar. Sparkraven kommer upp till ytan som svampar vid regn och samtidigt är personalens arbetshälsa en aktuell sak. Det sipprar ut endast en liten mängd information till varje nivå, med det sipprar trots allt. Det skapar en bra grogrund för spekulationer och plötsligt ser framtiden skrämmande ut.

Det finns saker vi kan påverka, men trots allt finns det även sådana saker vi inte kan påverka. Jag föreslår att vi lämnar spekulationerna bakom oss och koncentrerar oss för omväxlings skull på de trevliga saker som vi klarar av och även i fortsättningen kommer att klara av. Det finns flera sådana saker och en av dem som vi genomfört under det gångna året är pinfärsk, det vill säga brandsäkerhetsveckan som ordnas i november–december.

Det var andra gången som brandsäkerhetsveckan ordnades i vårt land. Veckan innehåller några ”strikta saker” som man vill lära människor genom säkerhetskommunikation och genom att konkret göra saker eller uppleva dem. Det ser ut att ha fungerat bra! Över 50 000 medborgare deltog i bl.a. Egen brandövning. Fint! Österbottens räddningsverk deltog i veckan på flera sätt och du kan läsa lite om det på sidan 14 i tidningen. Varför tog jag upp just detta? Nå, veckan ifråga är ett bra exempel på hur vi fastanställda tillsam-mans med frivilliga aktörer förmedlar livräddande kunskap och färdigheter till medborgarna. Vi har en personal som är kunnig och klarar av saker. Vi är bra!

På sidan 11 i tidningen finns en artikel om karriärer och på sidan 8 om övningar. Läs artiklarna.Vi ska alltså även i fortsättningen sköta om vårt kunnande och vår arbets-hälsa. Fastän Österbottens räddningsverk skulle sammanslås med andra rä-ddningsverk, så fortsätter arbetet. Vi kan, vi lär oss och vi utvecklas. Var och en av oss, även i fortsättningen.

Precis som i början av artikeln vill jag önska: God jul! Njut av att vara tillsammans med era närmaste och koppla av trots allt detta virrvarr. Vi får hoppas att det kommande året är mer storartat än det föregående. Sköt om er!

”Ett stiltje hav gör ingen kunnig sjöman.” – Engelskt ordspråk

InnehållRedaktörens sida

3 Räddningsdirektörens översikt

4 Direktionens hörna

5 Ekonomihörnan

6 Ändringar i brandsyn av bostadshus

7 Bilsport samarbete

8 Oljebekämpningsövning

10 Personalnyheter 11 Räddningsverketsflexiblakarriärer

12 Beredskapens kunskaplåda

13 Förstavårdschefs sida

14 Brandsäkerhetsveckan och utrymningsövning på Vasa brandstation

16 Arbetarskydd under operativ situation

ISSN-L 1799-8921 ISSN 1799-8921 (tryckt) ISSN 1799-893X (nättidning) ISSN 1799-9066 (online)

Redaktör Tanja LillbackPlanering och layout Grafisk planering Tanja Lillback, Jukka UraÖversättningar Expert Adviser LindellTryck KTMP, Ykkös- Offset

Omslagssbild Mikael Matikainen

Spruutta 2 /2013 3

Räddningsdirektörens översikt

Försvagade ekonomiska utsikter kommer oundvikligen även att påverka landskapet Österbotten, fastän områdets mätare visar

positiva siffror i riksomfattande jämförelse. Vasa har påbörjat sin avmaskningskur som till viss del påverkar vardagen för räddningsverkets perso-nal. Målen som Vasa stad har avviker knappast från effektiveringsmålen som områdets övriga kommuner har, så det är skäl att fundera på hur ändamålsenlig vår verksamhet är och hur viktigt det är att den finns.

Känslan av trygghet är ett viktigt element när all slags osäkerhet påverkar människors humör och vardag. Vår uppgift är att se till att de boende på området bevarar sin trygghetskänsla. För att bevara vår ställning som enda myndighet som har ett servicenät nära människan, är det ännu viktigare än förr att skapa ett tätt sammansvetsat system för räddningsväsendet. Vi behöver alla yrkesmän inom räddningsbranschen, avtals per-sonal och frivilliga när något oförutsett inträffar. Med vårt eget arbete försöker vi att förebygga det, flytta eller till och med hindra det från att inträffa, men något som är – övermäktigt – kan inte ens vi gör något åt.

Uppdaterade servicenivåbeslutet 2014–17 är snart i skedet för att förverkligas, och i det fram-hävs räddningsverkets centrala roll i anslutning till säkerheten. Verksamheten och beredskapen utvecklas med att beakta ändringar i verksam-hetsmiljön och att arrangemangen är ändamål-senliga. I samma veva måste man fundera på nya steg som gör att de lokala räddningsverken måste göra en ny bedömning av situationen. I anföranden och utlåtanden har det förekommit tankar om att minska antalet räddningsområden och att förstatliga räddningsväsendet. Själv är jag inte överraskad av diskussionen, eftersom andra myndigheters verksamhet har omorga-niserats i sådan takt att man blir förskräckt av blotta tanken. Inverkan av omorganiseringen för att effektivera andra myndigheter märks säkert i myndighetssamarbetet och förhoppningsvis sett ur kundens synvinkel på ett positivt sätt.

Prehospitala akutsjukvårdens smekmånadsår är bakom oss och samarbetet med uppgifts- fördelningen blir tydligare än den varit när fält- cheferna tar emot sina uppgifter vid årsskiftet.

En ny fältledningsenhet får också sitt elddop. Tiden utvisar hur bra samarbetet med uppgifts-fördelningen fungerar och varför skulle det inte fungera? Målet är samma, det vill säga att und-vika överlappningar och att klientorienterat ut-nyttja resurserna i extrema situationer.

TACK! För det gångna året till hela personalen.Jag önskar alla säker och fridfull Juletid och ener-giskt Nytt År 2014!

Julaftonens vandring …Julaftonen börjar med promenad,

därefter med bastubad.Från köket sprider sig redan Julens doft,

som även lockar tomten från sitt loft.Vi samlas för att äta skinkan med färg så fin, med julaftonens middag vi avnjuta lite vin.

Sedan dags för lugn och ro, kommer julbocken snart måntro?Funderar på Julens hemligheter,

vänta på bockens läckerheter.Det här är julaftonens sysslor,

äntligen får vi öppna våra gåvor

-TM2007

Spruutta 2 /20134

Den nya direktionen har sedan senaste tidning kom ut hunnit hålla två möten, i juni och au-gusti. Det ena mötet hölls på Laihela brand-

station och det andra i Vasa, på Vasa FBK:s depå. Vi strävar till att direktionen i samband med mötena dels skall kunna bekanta sig med vårt område, dels med oli-ka brandstationer.

Under det första mötet organiserade sig direk- tionen, men man hann även bekanta sig med grunderna för räddningsväsendets servicenivåbeslut. I samband med det andra mötet behandlades verksamhetspla-nen och budgeten för år 2014 samt utkastet till service- nivåbeslut. Man beslöt att utkastet skickas på utlåtan-derunda till medlemskommunerna. I skrivande stund har man fått utlåtandena från kommunerna, så nu behandlas dessa utlåtanden och man håller på att up-pgöra det slutliga servicenivåbeslutet. Räddningsvä-

sendets servicenivåbeslut behandlas vid direktionens nästa möte som hålls den 11.12. Å andra sidan ”blåser det så häftigt” på nationell nivå, så man kan undra om vi hinner utnyttja det uppgjorda servicenivåbeslutet ...?

På kommunnivå ”blåser” det också. Vasa stadsfull-mäktige har behandlat vår budget och kommit fram till att kommunandelarna skall hållas på samma nivå som år 2013. Detta beslut behandlas vid direktionens möte den 11.12.

Även om det inte finns så många möten så betyder det inte att det inte skulle finnas verksamhet under mellantiden. Ordföranden besöker räddningsverket med jämna mellanrum och granskar räddningsdirek-törens beslut, samtidigt som man går igenom aktuella frågor.

Text: direktionens sekreterare och ekonomiplanerare Peter Dahlström Bild Stock.XCHNG

Direktionens hörna

”Vi strävar till att direktionen i samband med mötena dels skall kunna bekanta sig med vårt område, dels med olika brandstationer.”

Slutåret 2013

Årsskiftet närmar sig igen. Som man ur tidningarna fått läsa, så har Vasa stads

ekonomiska utsikter försämrats och detta har lett till att ekonomiupp-följningar gjorts oftare än under ti-digare år. Vid ett skede var det tom

tal om permitteringar, så att vi skul-le få ett bättre ekonomiskt slutresul-tat. Som tur är så har man ändå inte varit tvungen att tillgripa dem.

För räddningsverkets del så har de uppgjorda prognoserna visat att vi klarat oss med de resurser som verket har fått. På räddningssidan så utgör den största inkomsten av

kommunbetalningar. En del egna inkomster finns även. Tex brands- synerna av ”specialobjekt” har bli-vit avgiftsbelagda och även om av-giften är förhållandevis liten så är granskningsobjektens antal så stort att det blir till en bra inkomstkälla för oss. När även kostnaderna hål-lits ganska bra inom de givna grän-

Ekonomihörnan

Spruutta 2 /2013 5

Spruutta 2 /20136

I vår förra personaltidning sökte ledande brandinspektör Jörgen Lang en projektchef för ett projekt

som riktas till egenkontroll i småhus beträffande brandsyn i bostadshus. Av en stor grupp sökande valde de mig. I den här artikeln berättar jag i vilket skede ibruktagandet av egen-kontroll är på riksnivå och vad man har gjort för saken inom Österbot-tens räddningsverk.

I räddningslagen som trädde ikraft i juli 2011 har man börjat prata om tillsyn som utförs av räddnings-myndigheten. En tillsynsmetod som lagen möjliggör för småhus (inte höghus) är egenkontroll. Enligt de uppgifter jag har är Österbottens räddningsverk ett av de sista rädd-ningsverken som tar i bruk egen-kontroll. Till exempel våra grannar Mellersta Österbottens och Jakob-stadsområdets räddningsverk, Söd-ra Österbottens räddningsverk och Satakunta räddningsverk använder redan egenkontroll.

När jag valdes till uppgiften fick jag lov att göra två gästbesök för att lära mig mer om saken. I september besökte jag Kymmenedalens rädd-ningsverk i Kouvola och Egentliga Finlands räddningsverk i Loimaa. Kouvola av den orsaken att de var först att ta i bruk egenkontroll i Fin-land. Dessutom är de i ”skuld” till oss, eftersom Jörgen Lang och Tho-mas Nyqvist i tiden hjälpte dem med att översätta dokumenten i ans-lutning till egenkontroll till svens-

ka. Jag besökte Loimaa eftersom jag fick höra från Kymmenedalens räddningsverk att de hade mest problem med att ta i bruk egen-kontroll i Egentliga Finland. På det viset fick jag reda på hur det hade lyckats eller misslyckats med att ta i bruk det. Genom att utnyttja infor-mationen slipper vi på Österbottens räddningsverk troligtvis lite lättare undan.

I samband med besöket i Kouvo-la fick jag tillgång till dokumenten i anslutning till egenkontroll som de har redigerat på basis av erfarenhe-terna. Dokumenten är nästan identis-ka i hela landet förutom lite skillnad i tyngdpunkterna. Under hösten har jag redigerat dokumenten för att de ska vara lämpliga för Österbottens räddningsverks verksamhet. Layou-ten och innehållet har man funderat på i en arbetsgrupp som ingår i pro-cessen förebyggande av olyckor som leds av Jörgen Lang. I det här skedet arbetar man med att redigera och beakta tvåspråkigheten beträffande Brandsäkerhetsguiden för småhus som ska postas till de boende.

Enligt nuvarande plan kommer man att fungera enligt följande på Österbottens räddningsverks områ-de: i månadsskiftet februari–mars 2014 postas enligt normal brandsyn-sintervall följebrev, frågeformulär, Brandsäkerhetsguide för småhus och returkuvert till de boende. Den boende gör med hjälp av fråge- formuläret och Brandsäkerhetsgui-den för småhus brandsyn i sin fas-tighet och returnerar frågeformulä-ret till räddningsverket senast enligt det datum som anges. Ifall den boen-de gör på det viset, men låter bli att svara på vissa av punkterna i fråge-formuläret eller meddelar sin vilja att diskutera om någon sak med rä-ddningsmyndigheten, så kontaktar vi dem. Ifall dokumenten inte retur-neras utför vi traditionell brandsyn i

Ändringar i brand-syn av bostadshus

Text: brandmästare Ville Isomöttönen

Spruutta 2 /2013 7

För ett tag sedan frågade man mig om jag ville vara kontaktperson från räddningsverkets sida i ans-lutning till bilsport på Österbottens räddnings-

verks område. Förslaget påverkades säkert av intresset för bilsport och jag har även själv hållit på med det en tid. I Laihela ordnades 6.10.2013en FM-rallysprint-tävling. Under arrangemangen var det tätt samarbe-te mellan Laihelas sportbilister och brandstationen i Laihela. Räddningsplanen var utarbetad med omsorg på basis av många tävlingar. I granskingen av banan var jag med som representant från räddningssidan till-sammans med andra myndigheter. Det öppnade möj-ligheten att få sitta i framsätet på 0-bilen. Det var en så strålande chans att jag inte kunde låta bli och var på plats inom utsatt tid. Trots erbjudandet var inga andra myndigheter på plats på tävlingsdagen. Utprovning av utrustning och därefter ”surra fast sig” i bilen. Som 0-bil var en ordentlig Ford Escort 2000 RS ”med mo-

torn där bak” och som chaufför fungerade Jarkko Mar-jamäki som av en slump bor längs vägen i fråga, så den var högst bekant för honom och skjutsen var ganska fartfylld. Skjutsen var verkligen fartfylld och vägen såg verkligen smal ut i den farten, i mål frågade jag hur-dan hastighet vi hade på vägsträckan, Jarkko sade att ca 150–160 km/h, men emellanåt måste jag sakta ner för att testa hur hal vägen var efter nattens regn. Det var en mäktig erfarenhet och jag vill gärna uppleva det på nytt när det finns ny möjlighet till det.

Ifall någon är intresserad om hur fartfyllt det var finns det en ”videosnutt” som filmats från en likadan bil, videon hittar du via länken nedan.http://www.youtube.com/watch?v=ciTOMkJrFaU

BILSPORTSAMARBETE

Text och bilder: brandman Jari Aro

Spruutta 2 /20138

Finlands miljöcentral ordnade en oljebekämpningsövning i

Vasa 3–5.9.2013. I övningen del-tog Österbottens räddningsverk, Mellersta Österbottens och Jakob-stadsområdets räddningsverk, Södra Österbottens räddningsverk, ELY-centralen i Södra Österbotten och Finlands miljöcentral. I övnin-gen som ordnades i Kutterhamnen testades luftfyllda havsbommar och barriärlänsor från statens för-råd samt utrustning från Finlands miljöcentrals container, dessutom testade man notdragning, forma-tionskörning med farkoster och farkosternas upptagningsanord-ningar.

I Kutterhamnen finns 5 rullar med havsbommar, det vill säga cirka en kilometer. Man övade klarering av bommarna och deras användning vid notdragning. En rulle med bommar väger 4 ton och kräver en lastare med tillräcklig kapacitet för att flytta dem.

Med utrustningen som finns i Finlands miljöcentrals container övade man klarering av barriär- och skyddslänsor samt användning av lösa upptagare. Man bekantade sig även med containerns övriga utrustning. Det finns cirka 300 m kustlänsor i containern, ankrings- utrustning, några lösa upptagare, bassänger och lite andra tillbehör. Närmaste containern är placerad i Rahja hamn i Kalajoki. Under da-garna deltog sammanlagt cirka 80 personer i övningen.

Syftet med övningen var att testa statens oljebekämpningsut-rustning som finns i oljebekämp-ningsförrådet (förvaltas av SYKE + ELY) och i containern samt lära sig använda utrustningen. Deltagare:Österbottens räddnings-verk, Mellersta Österbottens och Jakobstadsområdets räddnings-verk, Södra Österbottens ELY-cent-ral, Meritaito, Finlands miljöcent-ral (SYKE)

Dag 1.

I teoretiska delen gick man igenom att lägga ut bommar och körmodel-ler. I praktiken klarerade man de luftfyllda havsbommarna färdigt. Dessutom övade en del av farkos-terna användning av upptagare och körformationer

Oljebekämpningsövning Text och bilder: brandmästare Ismo Ojala

Fanerskivor placerades på stranden för att bommarna inte skulle skadas.

Spruutta 2 /2013 9

Luftfyllda havsbommar på rulle förbe-reds för utläggning.

Bommarna bogserades ut. I mitten av bommarna lämnades en port för ämnet som skulle uppsamlas med notdragning. Bakom noten vid porten kommer upptagningsfarkosten.

Dag 2.

Under dagen bekantade vi oss med innehållet i Finlands miljöcentrals container och testade att göra barriär-länsor för att skydda stranden. Farkosterna övade notdragning, körformationer och upptagning. På stranden testades användning av lösa oljeupptagare.

Dag 3.

Praktisk övning med att på låtsas skydda en farkost och påbörja upptagning. Andra uppgiften vara att ta bort barriärlänsorna.

En lös upptagare har placerats för att samla upp olja in-nanför länsorna. Plankan håller upptagaren från stranden och upptagarens placering kan justeras med stag.Absorberande länsor skyddar stranden.

Länsan drogs ut. Ankringspunkterna sattes färdigt fast i länsan på land. Första sidan ankrades till havs

Småbåten hämtade andra fastsättningspunkten till stranden, varefter man formade en till spets som ankrades till havs.

Det fortsatte tills länsorna hade lagts ut färdigt

Spruutta 2 /201310

Övergått till andra uppgifter från vårt verk

Brandmästare Krister Fogelberg Vasa fr.o.m. 1.11.2013Förman för första vården Mikko Perkiömäki Vasa fr.o.m. 1.12.2013Ansvarig förstavårdare Tomi Saari Vasa fr.o.m. 30.11.2013Förstavårdare Marko Suomela Vasa fr.o.m. 1.1.2014Förstavårdare Mikko Linsén Vasa fr.o.m. 24.8.2013FörstavårdareHannes Friberg Vasa fr.o.m. 31.8.2013 Ansvarig förstavårdare Kristian Dietrich Vasa fr.o.m. 2.12.2013

Utnämningar

Räddningsverksamheten

Tf. brandman Dennis Nygård Malax 1.4.2013 – 31.5.2014SläckningsmanAnders Svahn Storkyro 7.1.2013 - 31.5.2014Tf. brandman Benjamin Holmkvist Vasa 1.6.2013 - 31.8.2014Tf. brandman Hannes Karkaus Vasa 1.6.2013 - 31.8.2014Tf. brandman Jesper Uunila Vasa 1.6.2013 - 31.8.2014Tf. brandförman Esa Mäki Vasa 1.9.2013 - 31.12.2013Tf. brandman Thomas Asplund Närpes 9.9.2013 - 31.12.2013 Släckningsman Markku Vaitinen Laihela 26.8.2013 - 30.5.2014BrandmanAndreas Ahlvik Nykarleby 1.10.2013 –Brandman Robert Nordberg Nykarleby 1.10.2013 – Stödfunktionerna

Tf. byråsekreterare Tiina Hautamäki Vasa 28.10.2013 – 27.4.2014

Förstavården

Ansvarig förstavårdare Juhani Merikivi Vasa 1.8.2013 - 31.12.2013Tf. förstavårdare Jimmy Peltola Oravais 25.3.2013 - 23.9.2014Tf. förstavårdare Stina-Lena Britwin Nykarleby 1.6.2013 - 31.12.2013Tf. förstavårdare Henrik Smith Närpes 24.9.2013 - 31.12.2013Tf. förstavårdare Sara Grönlund Närpes 16.9.2013 – 31.12.2013Tf. förstavårdare Annika Randell Vasa 1.6.2013 - 31.12.2013Tf. förstavårdare Simon Mansell Vasa 5.1.2013 - 31.12.2013Tf. förstavårdare Eva Nordberg Kristinestad 2.9.2013 – 7.8.2014

Personalnyheter

Spruutta 2 /2013 11

Funktionsförmågan för räddningsverkets per-sonal och arbetshälsan som hänger ihop med det har starkt lyfts fram i diskussioner på

sistone och även i räddningsbranschens riksom-fattande forum. Bättre sent än aldrig … de mest betydande besluten fattades redan för länge sedan i anslutning till operativa personalens pensions-ålder. Inverkningarna av dessa beslut börjar synas på allvar under de kommande åren.

Det finns flera projekt bakom tänkandet om flexibel karriär, till exempel projekt i anslutning till personalens funktionsförmåga och karriär-stigar. Till saken hör även det riksomfattande Fire Fit-projektet som redan används av en stor del av räddningsverken i vårt land. Beträffande Öster-bottens räddningsverk har systemet tagits i bruk för ordinarie personalen år 2013. Fastän systemet ännu behöver slipas har det i och med att program-met togs i bruk framkommit viktig information om funktionsförmågan och via det i anslutning till arbetssäkerheten.

I anslutning till arbetskarriärerna har man även samlat information med riksomfattande personal-bokslutet, varvid bland annat den information om personalen som man får via PRONTO har blivit bättre. I startgroparna finns också första riksom-fattande enkäten om arbetshälsa som varje person i yrket får fylla i elektroniskt inom den närmaste tiden.

Mycket har gjorts och mycket kommer att göras. Trots alla utredningar och gemensamma projekt är vi försatta i en situation då förhållandet mellan kraven och kunnandet tidvis måste utvär-

deras på personnivå. Omplacering av personalen och ändringar i uppgifterna är en del av vardagen på riksnivå. I vårt verk har vi kunnat övervinna dessa utmaningar tillsammans, men hur det blir i framtiden är en gåta.

Jag är själv med i en riksomfattande arbets-grupp där saker i anslutning till karriärer be-handlas ur flera olika synvinklar. I gruppen finns representanter från arbetstagarna, arbetsgivaren och organisationerna. Arbetsgruppens inledande arbete ser lovande ut. Enligt nuvarande avtal och anvisningar har vi redan i bruk alla de metoder som behövs för att ta tag i största delen av de ut-maningar som framkommer. Det är närmast fråga om vi har kunskapen och viljan att använda dessa metoder för att sköta om vår gemensamma sak.

En sak som en utredning av en arbetsgrupp inte direkt kan påverka är enskilda arbetstagarens motivation och kunskapsnivå.

Jag vill lyfta fram 39 § i räddningslagen, där det i lagen ställs mål och krav för räddningsväsendets personal. Jag hoppas att vi som är yrkesfolk inom branschen kan förhålla oss positivt till vårt arbe-te nu och i fortsättningen och uppskatta det. Vi upprätthåller vårt kunnande och vår funktionsför-måga såväl under arbetstid som utanför arbetsti-den; vi upprätthåller även motivationen genom att utveckla oss själva. Det innebär inte att man måste söka till en utbildning eller kurs, utan även för att upprätthålla befintligt arbete och arbetsförmåga kan man på tankenivå vid behov ha en ny inställ-ning.

Räddningsverkets flexibla karriärer

Text: kretsbrandschef Jarmo Peltonen

Spruutta 2 /201312

Begrepp och termer

Begreppen och termerna är enligt Terminologicentra-lens TSK rf publikation Beredskaps- och befolkningss-kyddsordlista (TSK 38).

Undantagsförhållanden

Säkerhetssituation i vilken det finns många eller allvarliga störningar och som inte kan hanteras med myndigheternas regelrätta befogenheter och resurser.

• I undantagsförhållanden behövs mera resurser och lagstiftningsåtgärder. Situationer kräver snabba, omfattande och effektiva åtgärder. I beredskapslagen och lagen om försvarstillstånd (1083/1991) föreskrivs om ökandet av befogen-heter och resurser i en situation där de i lagarna angivna kriterierna uppfylls.

• Undantagstillstånd är situationer som skilt defi-nierats i beredskapslagen och lagen om försvars-tillstånd.

• Statsrådet i samverkan med republikens pre-sident konstaterar att undantagsförhållanden råder.

• Enligt beredskapslagen är undantagsförhål-landen följande:

- ett mot Finland riktat väpnat angrepp eller annat så allvarligt angrepp att det kan jämstäl-las med ett väpnat angrepp och förhållandena omedelbart efter angreppet,- ett mot Finland riktat avsevärt hot om väpnat angrepp eller om annat så allvarligt angrepp att det kan jämställas med ett väpnat angrepp, om befogenheter enligt denna lag måste tas i bruk omedelbart för att avvärja verkningarna av hotet,- sådana synnerligen allvarliga händelser eller hot mot befolkningens försörjning eller mot grunderna för landets näringsliv som innebär en väsentlig risk för samhällets vitala funktio-ner,- en synnerligen allvarlig storolycka och förhål-landena omedelbart efter den, samt- en pandemi som till sina verkningar kan jäm-föras med en synnerligen allvarlig storolycka.

Beredskapens kunskaplåda del 2

Lagstiftning

Beredskapslag 1552/20111 § Lagens syfte– Syftet med lagen är att under undantagsförhål-

landen skydda befolkningen samt trygga befolknin-gens försörjning och landets näringsliv, upprätthålla rättsordningen, de grundläggande fri- och rättighe-terna och de mänskliga rättigheterna samt trygga rikets territoriella integritet och självständighet.

2 § Tillämpningsområde– I denna lag föreskrivs om myndigheternas

befogenheter under undantagsförhållanden. I lagen föreskrivs dessutom om myndigheternas förberedel-ser inför undantagsförhållanden.

6 § Förordning om ibruktagning av befogenheter– Om statsrådet i samverkan med republikens

president konstaterar att undantagsförhållanden råder i landet, kan det genom förordning av statsrå-det föreskrivas att bestämmelserna i II avdelningen i denna lag ska börja tillämpas (ibruktagningsförord-ning). En sådan förordning kan utfärdas för viss tid, dock högst sex månader.

12 § Skyldighet att vidta förberedelser– Statsrådet, statliga förvaltningsmyndigheter,

statens självständiga offentligrättsliga inrättningar, övriga statsmyndigheter och statliga affärsverk samt kommunerna, samkommunerna och kommunernas övriga sammanslutningar ska genom beredskapspla-ner och förberedelser för verksamhet under undan-tagsförhållanden samt genom andra åtgärder säkers-tälla att deras uppgifter kan skötas så väl som möjligt också under undantagsförhållanden.

Text: vBeredskapsplanerare Jaana Pullola, bild: Stock.XCHNG

Nya beredskapslagen (1552/2011) trädde i kraft 1.3.2012. Syftet med be-redskapslagen är att under undantagsförhållanden skydda befolkningen samt trygga befolkningens försörjning och landets näringsliv, upprätthålla rättsordningen, de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rät-tigheterna samt trygga rikets territoriella integritet och självständighet.

Spruutta 2 /2013 13

Första verksamhetsåret med prehospital akutsjukvård en-ligt hälso- och sjukvårdslagen

närmar sig sitt slut. Tiden har gått fort och jag vågar påstå att verk-samheten håller på att finna sin rät-ta karaktär och harmoni. Perspektiv får man när man återspeglar vad som hände för nästan exakt ett år sedan då sjukvårdsdistriktets led-ning meddelade ”kommunernas” önskemål om att senarelägga star-ten av verksamheten under obes-tämd tid. Undertecknad tillbrin-gade en intensiv och overklig dag tillsammans med Sami och Peter i räddningsdirektörens rum och det fanns flera frågetecken. Personalen aktiverade sig, samlade sina trup-per och förmedlade sitt budskap till sjukvårdsdistriktets beslutande organ.

Det är nu aktuellt att rapportera det gångna året till sjukvårdsdist-riktets styrelse och fullmäktige. Jag tror ändå starkt på att man huvudsakligen är nöjd med vår verksamhet. Det finns alltid saker som kan förbättras och utvecklas, och det måste vi kunna svara mot. Personalen är Österbottens rädd-ningsverks viktigaste resurs och utvecklingsbehoven de framför måste behandlas uppriktigt genom att beakta realiteterna. Ensam kan ingen utveckla prehospitala akuts-jukvården, utan det behövs en in-sats med växelverkan av alla.

Dessvärre är det även aktuellt med externa störningsfaktorer, såsom statens och kommunernas situation och förändringstryck som bl.a. riktas till räddningsväsendet

i sin helhet. Av den anledningen är det ännu mer viktigare att fästa uppmärksamhet vid hur individen orkar och arbetshälsan. Var och en av oss har ansvar och skyldighet att skapa en god verksamhetsmiljö och se till välmående och att man bryr sig. Som alla vet är räddnings-verkets personal ett ihärdigt gäng med säregen humor och en stark vi-anda. Det är säkert till hjälp för att hjälpa oss att klara av våra arbet-suppgifter enligt uppsatta mål.

Jag vill tacka hela vår personal för det gångna året och önska rik-tigt fridfull jul och givande nytt år 2014.

Mot Högre Mål!

Text: förstavårdschef Tom SmedlundBild: Stock. XCHNG

Ett år har gått

Förstavårdschefs sida

”Som alla vet är räddningsverkets personal ett ihärdigt gäng ”

Spruutta 2 /201314

Brandsäkerhetsveckan ordna-des 23.11–1.12.2013.

Målet är att få männis-kor och samfund att ordna en egen brandövning, till exempel utrym-ningsövning eller brandsäkerhets-kontroll i eget hem. Syftet med verksamheten är att öka männis-kors riskmedvetenhet och betydel-sen av eget kunnande bl.a. beträf-fande utrymningssäkerhet. Under temaveckan strävar man efter att riskomfattande och effektivt er-bjuda människor konkret möjlighet att förbättra egen eller sina närmas-tes brandsäkerhet och i synnerhet främja ändamålsenlig användning av brandvarnaren och utrymnings-säkerhet.

”På några minuter kan du rädda allt eller förlora allt”.

Brandsäkerhetsveckan består av tre delar: Evenemanget En Dag På Brandstationen öppnade brand-säkerhetsveckan 23.11.2013. Inom Österbottens räddningsverk hade följande brandstationer öppet hus: Dragnäsbäck FBK (650), Vasa FBK (400), Kristinestad (180), Laihela (400), Lappfjärd FBK (150), Oravais (210), Solf (100) och Malax (150). Stationerna besöktes av samman-lagt 2 240 personer (inom parentes antalet per station).

Kampanjen Egen brandövning varade under hela brandsäker-hetsveckan och även längre. Öster-bottens räddningsverk utmanade egen personal att utmana områdets samfund, företag och skolor att medverka i kampanjen. Dessutom skickades en utmaning via Vasa

stads informationsnätverk till alla stadens enheter. I skrivande stund (2.12) ser deltagarantalet i hela lan-det ut att vara 53 584.

Temaveckan avslutades med nordiska brandvarnardagen 1.12. I de nordiska länderna firas årligen 1.12 en gemensam brandvarnardag – Det piper i Norden. Målet är att väcka diskussion om brandsäkerhet och uppmuntra människor att per-sonligen ta ansvar för sin brandsä-kerhet.

Mera information hittar du på http://www.paloturvallisuusviikko.fi/se/.

Text och bilder: kommunikationsplanerare Tanja Lillback

Brandsäkerhetsveckan och utrymning-sövning på Vasa brandstation

”På några minuter kan du rädda allt eller förlora allt.”

Spruutta 2 /2013 15

Spruutta 2 /201316

Då och då får jag informa- tion av dem som arbetar på fältet om hur man på upp-

dragen har glömt eller till och med inte brytt sig om saker i anslutning till arbetarskyddet. Det kan vara fråga om bristfällig användning av varselväst, inte använder hjälm, arbetar på hög höjd utan ändmål-senlig skyddsutrustning eller utför rökdykning utan kompetens för det osv. Det har även inträffat ett arbetsolycksfall och enligt mina ut-

redningar hade de olika lednings-nivåerna ingen klar bild av situa-tionen och hur arbetet organiserats. Som tur var klarade vi oss lindrigt undan.

Någon kanske säger: ”sådant händer.” Man måste trots allt kom-ma ihåg att som arbetsolycksfall de-finieras en händelse där ett av krite-rierna är oförsägbar. Vid händelser likt situationerna som nämndes ovan är det inte fråga om det, utan när en olycka inträffar är det även

fråga om en viss grad av arbetar-skyddsbrott där båda parterna har sitt eget ansvar som sedan utreds av utomstående aktörer.

De som arbetar inom branschen är eller borde vara experter i risk-hantering, åtminstone beträffande eget arbete. Även kunderna upp-fattar oss som experter inom rädd-ningsbranschen som hjälper och vägleder medborgarna till ett säkert sätt att agera vid olika situationer. I den bemärkelsen har effekten av exempel stor betydelse. Vårt arbete är offentligt och föremål för ständig kritik.

I anslutning till det kommer en av tyngdpunkterna på förmans- dagen som ordnas nästa vår att vara arbetarskydd. Arbetarskydd är in-gen extern sak eller konstighet som gör att man måste bita ihop tänder-na för och följa slaviskt, utan det ska vara en del av dagliga arbetet. För att uppfylla alla delar av det borde arbetsledningen fästa speciell upp-märksamhet vid saken och framhä-va detta delområde bl.a. i samband med utbildningar och övningar.

Text: kretsbrandschef Jarmo Peltonen

Arbetarskydd under operativ situation

Spruutta 2 /2013 17

Vasa stads arbetarskyddschef Tapio Lehto skriver följande om ämnet (18.11.2013)

I Vasa stad har säkerhetsarbete förverkligats på basis av arbe-tarskyddsstrategin och riskhan-

teringspolitiken. Strategin består av mål, metoder och mätare för arbe-tarskyddskunnande, arbetshälsa och arbetsmiljö. Politik beskriver olika organisationers ansvar för att genomföra riskhantering. Ett centralt mål för verksamheten är övergripande och kontinuerligt för-bättrande av arbetssäkerheten.

I strategin pratar man också om säkerhetsledning. Vad är det? Enligt social- och hälsovårdsministeriets definition omfattar säkerhetsled-ning både den lagstadgade och den frivilliga säkerhetshanteringen, där såväl metoder och verksamhetssätt som ledning av människor förenas.

Säkerhetsledning innehåller kontinuerlig planering, verksamhet och uppföljning. Säkerhetsledning säkrar även arbetstagarnas kun-

nande, deltagande och motivering. På arbetsplatsen är säkerhetsarbete en del av att utföra det dagliga ar-betet, yrkesmässigt kunnande och ledning.

Ansvaret för arbetarskyddsverk-samheten hör till arbetsorganisa-tionen. Då förutsätts att lednings-systemen har klara makt- och ansvarsområden, funktionalitet och målinriktning samt tillräckliga eko-nomiska resurser. Vi har ofta stött på denna problematik i förmansar-betet, kännedom om det verkliga ansvaret är oklart på olika nivåer inom organisationen och även de ekonomiska utmaningarna har sin inverkan på att leda och fatta bes-lut. Arbetslagstiftningen är av stor betydelse för att styra arbetet och ser ut att ha fått för lite uppmärk-samhet när man pratar om olika ni-våer av utbildningsbakgrunder och yrkesexamina. Vi har strävat efter att förbättra saken bl.a. med utbild-ningsprogrammet för förmanspas-set, och ett av ämnena i anslutning till det är ansvar och skyldigheter såväl som förman som arbetstagare.

Arbetarskyddslagen utgår från att arbetsgivaren ska identifiera riskfaktorer i anslutning till arbetet, i vardagsspråk talar vi om risker. Riskbedömning är ett väsentligt verktyg för säkerhetsledning. Alla risker kan inte avlägsnas, men vi kan påverka dem bl.a. med att ut-veckla arbetsmetoder, inskolning, förutse och lära oss av tidigare er-farenheter. Vi har medverkat för att utveckla ett dataprogram för förebyggande arbetet. Med hjälp av det kan man identifiera utveck-lingsbehoven för säkerhetsledning, arbetssäkerhet, brand- och rädd-ningssäkerhet, fastighetssäkerhet, datasäkerhet och miljösäkerhet. Programmet omfattar nästan 400 arbetsplatser inom staden och vi har redan nu kunnat notera att re-sultatet av denna verksamhet är att riskprocenten har minskat. Det är trots allt inte tillräckligt med en bedömning, utan det som är mest väsentligt är att göra slutsatser och reagera på dem precis som rädd-ningslagen förutsätter.

Spruutta 18

God Jul ochenergiskt Nytt År 2014!