Språkhistoria 6/Lehti-Eklund urindoe. – urgermanska – urnordiska – runsvenska – fornsvenska – äldre nysvenska – yngre nysvenska – nusvenska ?7000 ?0 200/500–800 800–1225 1225–1526 1526–1734 1734–1900 1900– 1900-talet – stora sociala förändringar: social och geografisk rörlighet, bättre utbildning, ideologiska och politiska förändringar, tekniken – språket förändras: skillnaderna jämnas ut och språket blir enklare > klyftan mellan tal och skrift jämnas ut, de lokala dialekterna försvinner, i stället regional variation, skillnaderna mellan genrerna jämnas ut – det talade riksspråkets frammarsch – nya genrer: veckotidskrift, reklam, serier; talspråkliga modeller: intimisering – ett enklare språk, samhället demokratiseras; sociala skillnader och komplicerad yrkesjargong, abstraktare språk och långa, svåra ord – enklare syntax och kortare meningar men de långa orden blir längre – lexikon: engelskans inverkan, talspråkliga ord övergår till skrift (jobba)

– värderingarna förändras: dårhus > sinnessjukhus > psykiatrisk klinik, städerska > lokalvårdare; SAOL: automobil (sekelskiftet), 1923 bil + 12 sammansättningar, 1950 bil + 70 sammansättningar

– genrerna: ord ur talat språk kommer in i skrivet språk (inte; bara < allenast, blott), gett, dan, stan, dom, mej, sånt, nåt; verbformerna (ha, ta, bli > hava, taga, bliva) – ett nytt tilltalssystem:

– ett komplicerat titelsystem (från 1500- till 1800-talet) övergår till duande på 1960-talet, ändring underifrån

Ändringar i lexikonet

– kortord: flytt-, isoler-, regler- < flyttnings-, isolerings-, reglerings-; bio(graf), foto (grafi), el(ektricitet) – ändelsen –is: skådespelare > skådis, stamkund > stammis, daghem > dagis – orden blir längre: –medveten, –aktivitet, –beteende, –funktion, –process, –ram, –resurs – ändelsen -s breder ut sig; ändelsen i sig är gammal (1500-talet), det äldsta belägget rytters

– verbböjningen förenklas: från Nils Holgersson (1905) till Högsta domstolens beslut på 1960-talet

– i slutet av 1990-talet och på 2000-talet ivrig diskussion om svenskans domäner – år 2002 den parlamentariska utredningen Mål i mun:

– svenskan ska vara ett komplett och samhällsbärande språk – den offentliga svenskan ska vara korrekt och välfungerande – alla ska ha rätt till språk: svenska, modersmål, främmande språk