Språket nyckeln till lärande

Om att ta ett gemensamt ansvar för alla barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling

Skolforum 2012

Erica Jonvallen, SkolverketAnna Österlund, Skolverket

Språket nyckeln till lärande

1. Förskolans och skolans uppdrag

2. Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling (NCS) på Skolverket

3. Språk och jämställdhet – exempel från utvecklingsinsats

4. Få syn på språket i kursplanerna

5. Några framgångsfaktorer

Uppdraget

Läroplansuppdrag:• Kunskap• Demokrati- och värdegrund

Förbereda för:• Yrkesliv och vidare studier• Aktivt samhällsliv/medborgarskap• Personlig utveckling och livslångt lärande

En röd tråd genom utbildningen

vuxenutbildningen

Lgr 11

Läroplanens första del

Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga.

Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund,

tidigare erfarenheter, språk och kunskaper.

Läroplanens första del (forts…)

Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter.

Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt.

Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet.

Läroplanens andra del

Mål Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola• kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,

2.2 KUNSKAPERSkolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning.

Läroplanens andra del (forts)

Riktlinjer

Läraren ska• Organisera och genomföra arbetet så att eleven:

- får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling

Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling (NCS)

Har i uppdrag att stimulera huvudmän och skolor att arbeta med elevers språk-, läs- och skrivutveckling

• Språk-, läs- och skrivutvecklare med övergripande uppdrag

• Regionala nätverk

• Årlig konferens, nyhetsbrev, webb

• Utvecklingsinsatser

Jämställdhetsuppdrag

Sedan juli 2011 har Skolverket regeringsuppdrag att främja elevers språk-, läs- och skrivutveckling

Insatserna ska samordnas med Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling (NCS) aktiviteter

Regeringsuppdrag att främja jämställdhet i skolan - bakgrund

• Betydande skillnader i prestationer, upplevelser och preferenser mellan flickor och pojkar (som grupper sett),

• Flickor och pojkar hindras i sitt lärande av ensidiga förväntningar på sig utifrån kön (vidmakthållande av traditionella könsmönster och stigmatiserande språkbruk),

• Samband mellan flickors och pojkars inställning till olika ämnen och betygsskillnader (motivation och intresse påverkas av hur viktigt ett ämne anses vara),

• Flickor och unga kvinnor mer stressade i skolan och har generellt sett sämre psykosocial hälsa än pojkar och unga män,

• Av de elever som har problem med läs- och skrivutveckling vid skolstarten är pojkarna i majoritet (med risk för underprestation på sikt),

• Sjunkande läsförståelse (PISA, PIRLS),

• Läsförmågans överspridningseffekter.

Delegationen för jämställdhet i skolan (DEJA)

• Tendens att fokusera en grupp / ett problem i taget.• Risk att skillnader förstärks.• Vanligare med insatser som syftar till att ändra på flickor än på pojkar.• Biologiska och socialt konstruerade skillnader

• Kunskapen om jämställdhetsaspekter på innehållet och undervisningen i olika ämnen behöver utvecklas.

• En generell förbättring av läs- och skrivfärdigheter bör kunna bidra till minskade könsskillnader i skolprestation.

• Det behövs forskningsbaserad kunskap om hur olika arbetssätt och undervisningsmetoder fungerar för olika grupper.

(Flickor, pojkar, individer - om betydelsen av jämställdhet för kunskap och utveckling i skolan, SOU 2010:99)

Vilka elever kommer till vår skola?

Språk, lärande och identitet i svenskundervisningen

Vilka elever kommer till vår skola?

GrundfrågorHur får jag veta hur mina barn/elever ser på läsande och skrivande?Vilka textvärldar rör sig mina barn/elever i? Hur får jag veta det?

Exempel på utvecklingsfrågorVilka typer av texter använder jag i mitt klassrum/i vår verksamhet?Hur ser lästa och skrivna texter ut?Hur dras elevernas erfarenheter in i läs- och skrivarbetet?Hur ser integrationen av verksamheterna samtal, lyssna, skriva och läsa ut?Vilken klassrumskultur råder?Hur samtalar man om läsande och skrivande? Hur samtalar man om texter som läses och skrivs?Varför läser man och skriver i skolan?

Reflektioner

. • Arbete med lässtrategier bidrog till att fler elever drogs in i

undervisningen samt till lärares upplevelse av effekt, ökad kunskap och lust att samarbeta.

• Uppmärksamhet på ”vilka eleverna är” ökade elevernas inflytande över undervisningen (planering och genomförande).

• Samtalen om lästa och skrivna texter ökade generellt. Undervisningen blev mer dialogisk.

• Läsning uppmärksammades som en social aktivitet.

• ”Glappet” mellan elevernas och lärarnas föreställningar om ämne / läsning/ mening uppmärksammades och granskades på flera håll.

Reflektioner (forts.)

• Auskultationer där man specifikt t.ex. granskade och uppmärksammade språkutvecklande inslag i olika ämnen blev ingång till språkutvecklande arbete i alla ämnen.

• Samarbeten med specialpedagog och bibliotek kopplades genom arbetet tydligare till utveckling av undervisning.

• Vinsterna av kollegiala samtal synliggjordes på skolorna.

• Långsiktighet och förankring• Legitimitet, mandat och tid• Inte projekt – del av skolutveckling• Jämställdhetsintegrering

Handledning för jämställdhet och kunskap 2012/2013 (pågående)

• Jämställdhet, språk och kommunikation

• Normkritiskt perspektiv

• Undervisa ”i språk” – ”med språk“

• Bredare målgrupp (förskollärare, fritidspedagoger, lärare, rektorer och förskolechefer)

• 4 forskare handleder

Ett systematiskt arbete

Kart-läggning

Analys

Målformu-lering

Göra!

Utvärd-era

Vad ingår i att kunna ett språk?

Uttrycka sig

Tolka och förstå begrepp

och tankegångar

Ta in ny kunskap

Sätta ordpå sina

åsikter och känslor

Tala, lyssna, läsa och skriva

Ett utvecklatordförråd

Vad krävs av undervisningen i respektive ämne för att eleverna ska ges möjlighet att utveckla förmågan att förstå och använda det ämnets specifika språk?

Kursplanerna

• Recept och Instruktioner och hur de kan läsas och följas• Ord och begrepp• Musiksymboler och notsystem• Berättelser om naturvetenskap• Metoder för att söka information

• Diskutera och kritiskt granska• En allsidig kommunikativ förmåga• Formulera sig• Argumentera

Syfte

Centraltinnehåll

Kunskaps-krav

Förklara, beskriva, formulera, dokumentera, läsa, kommentera, återge, skriva, motivera, resonera, följa instruktioner, ge omdömen, använda ämnesspecifika begrepp, ge exempel, jämföra, samtala, ta del av information, redogöra för, berätta, ställa frågor….

Vad gör skolspråket svårt?

• Skillnader mellan tal- och skriftspråk

• Kontextuella faktorer

• Det är ofta ett stort gap mellan elevernas vardagsspråk och skolspråket,o Passiv formo Nominaliseringaro Nominalgrupper/nominalfrasero Metaforer

Nominalgrupp/nominalfras

Forskare upptäckte nyligen fossilet av en jättepingvin, Icadyptes salasi, ett skräckinjagande djur med en 18 cm lång näbb, kraftiga vingar och en kraftig hals.

Låg kognitiv utmaning

Hög kognitiv utmaning

Mycket

stöttning

Lite

stöttning

Trygghetszon

Lärande/utvecklingszon

Frustrations/ängslanszon

Uttråkningszon

Vad kan jag som lärare göra?

• Ta med kunskapskraven redan i planeringen – vad krävs av undervisningen för att eleverna ska ha möjlighet att klara kraven?

• Arbeta med språk och innehåll samtidigt

• Ge mönster – visa på det specifika språket inom ämnet, jämför med till exempel vardagsspråket

• Arbeta med förförståelsen

• Utmana och stötta

• Ställ autentiska, öppna frågor som uppmuntrar till samtal

• Ta hjälp av och diskutera med kollegor – granska er praktik, läs litteratur…

Kännetecken på högkvalitativ kognitiv undervisning

• Kunskapsbyggande

• Strukturerat undersökande arbete

1. Att använda tidigare kunskapsbas2. Att utveckla djupförståelse3. Att kunna uttrycka egna idéer genom

bearbetad och utvidgad kommunikation

• Verklighetsanknutet lärande

Tre indikatorer på hög kognitiv kvalitet:

• Kritiskt tänkande• Djupkunskap och djupförståelse• Utvecklande samtal

Skolverkets stödmaterial

Få syn på språket

Greppa språket

Förskolans och skolans

värdegrund

Webb

Skolverkets webbplats om språk http://www.skolverket.se/skolutveckling/amnesutveckling/sprak

Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling (NCS)

www.skolverket.se/ncs

Skolverkets webbplats om jämställdhet

www.skolverket.se/jamstalldhet