Social hållbarhet -processägarskapet

Hållbarhet – tre likvärdiga delar För att ett samhälles utveckling ska

kunna betraktas som hållbar måste det finnas en hållbarhet på sikt i både den ekologiska, ekonomiska och sociala dimensionen.

Sociala dimensionen Ekologiska

dimensionen

Ekonomiska dimensionen

Prioriterade mål budget 2014• Öka förutsättningarna till goda livschanser för alla göteborgare och

därmed utjämna dagens skillnader

• Skillnader i hälsa mellan socioekonomiska grupper och delar av Göteborg ska minska

• Tidigt förebyggande och rehabiliterande insatser ska öka när det gäller barn och unga samt vuxna med missbruksproblem

Strategier för hållbar utveckling

Hit vill vi

Ekonomiska dimensionen

Ekologiska dimensionen

Ekonomiska dimensionen

För att skapa en hållbar utveckling krävs en perspektivförskjutning och nya mått där alla tre dimensioner av hållbarhet får samma tyngd.

Sociala dimensionen

1. Ge varje barn en god start i livet2. Fortsätta ge barn goda förutsättningar

genom skolåren3. Skapa förutsättningar för arbete4. Skapa hälsofrämjande och hållbara

miljöer och samhällen

Göteborgs stad fokuserar på:

Intern arbetsgrupp SRF

Processägarskapet organisationsstruktur

Ledningsgrupp - Stadsdelsdirektörerna - Direktören för Social

resursförvaltning

Politisk styrgrupp- Ordförande Social

resursnämnd- Presidierna i samtliga SDN

samt SR

• Tydlig koppling till stadsdelarnas politiska och tjänstemannalinje har skapat förutsättningar för att processägarskapet kommer att göra skillnad.

• Syftet är att skapa ett större fokus i staden på frågan om social hållbarhet och där folkhälso-perspektivet blivit en viktig utgångspunkt.

Första delen av kartläggningen

Syftet med delrapportenAtt ge en första beskrivning av hur skillnaderna i hälsa och livsvillkorser ut mellan delar och grupper i Göteborg

Grupper av göteborgare: - barn och unga- vuxna- utbildningsgrupper- i viss mån ålder och kön

Delar av Göteborg:- mellanområden- primärområden

Hur stora är skillnaderna i Göteborg?

Skillnader i medellivslängd

Kortast för män i Bergsjön, Mariaplan och Kortedala. Längst i Stora Askim.

9,1 år i skillnad7,5 år i skillnad

Kortast för kvinnor i Bergsjön, Norra Angered och Mariaplan.Längst i Stora Sigfridsplan.

0

100,000

200,000

300,000

400,000

500,000

600,000

700,000

1992 2011

Primärområden

Högst 1992: Långedrag 325 000 krHögst 2011: Långedrag 639 000 kr

Lägst 1992: Hjällbo 138 000 krLägst 2011: Östra Bergsjön 128 000kr

Jämförelse av medelinkomsten oavsett kön (25-64 år) för 1992 och 2011 uppdelat efter primärområden och enligt 2011 års penningvärde. Observera olika antal primärområden för åren 1992 (94 st.) och 2012 (96 st.) vilket ger 2012 års förskjutning åt höger i diagrammet. På grund av sekretesskraven och att vissa områden är industriområden har några primärområden utgått.

Södra Västkusten

Stora Sigfridsplan

Stora Askim

Torslanda

Linnéplatsen

Norra Centrum

Södra Skärgården

Södra Centrum

Kärrdalen/Slättadamm

Övre Hisingen

Stora Bagaren

Östra Angered

Stigbergstorget

Tuve

Norra Älvstranden

Mariaplan

Stora Delsjökroken

Gamlestaden/Utby

Nya Högsbo

Centrala Lundby

Litteraturstråket

Östra Biskopsgården

Centrala Tynnered

Centrala Angered

Kortedala

Nya Frölunda

Västra Biskopsgården

Bergsjön

Södra Angered

Norra Angered

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

6%

7%

8%

10%

10%

11%

12%

14%

14%

15%

15%

15%

17%

18%

18%

19%

19%

21%

21%

24%

25%

25%

31%

34%

38%

42%

44%

50%

52%

54%

Saknar kontantmarginal

Mellanområden

Andel av befolkningen (16-84 år) som 2006-2013 saknade kontantmarginal

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

Under 60% av medianen

Primärområden

Lägst andel: Björlanda 2 %

Högst andel: Östra Bergsjön 60 %

Andel barnhushåll med disponibel inkomst under 60 procent av medianinkomsten, uppdelat efter primärområde 2011.

Långvarigt försörjningsstöd

26 % i Södra Angered

0,7 % i Torslanda

0

10

20

30

40

50

60

70

80

1992 2012

Primärområden

Jämförelse av eftergymnasial utbildningsnivå på minst en termin (25-64 år) mellan 1992 och 2012 uppdelat efter primärområde.

Observera olika antal primärområden för åren 1992 (94 st.) och 2012 (96 st.) vilket ger 2012 års förskjutning åt höger i diagrammet. På grund av sekretesskraven och att vissa områden är industriområden har några primärområden utgått.

Högst 1992: Änggården 68 %Högst 2012: Änggården 74 %

Lägst 1992: Norra Biskopsgården 7 %Lägst 2012: Gårdstensberget 23 %

Skillnader i god hälsa

I Nya Frölunda upplever 57 % att de har god hälsa jämfört med 81 % i Stora Sigfridsplan.

5743

81

19

2004-2006 2007-2009 2010-20130%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

Kort utbildning Medel utbildning Lång utbildning

Andel vuxna (30-64) som upplever god hälsa uppdelat efter utbildningsnivå och år, 2004-2013.

Skillnader i tandhälsaI Södra Angered är 43 % av 6-åringar kariesfria jämfört med 87 % i Södra Skärgården.

43 % vs. 87 %

Vad delrapporten visar• Problematiken med stora skillnader är inte reserverat till vissa

områden.• Vi måste arbeta med hela Göteborg.• Många får det bättre men en del halkar efter.• Skillnaderna som här har studerats har antingen ökat över tid eller

är oförändrade.

Vad händer nu?• Delrapporten finns nu på www.socialhallbarhet.se • Stadens stadsdelsdirektörer och direktören för Social

resursförvaltning träffas 1 gång/månad för att diskutera social hållbarhet och hur man kan minska skillnaderna.

• Strategiska planer utefter fokusområdena.• Stadens förvaltningar och bolag träffas i maj och involveras i

arbetet.• Mobiliseringskonferens i oktober.• Huvudrapport beräknas vara klar i oktober/

november.