Slutrapport projekt Göteborgs skärgård mars-november 2014€¦ · har delats ut på...

1 Slutrapport Göteborgs skärgård Eva Bamberg 3 november 2014

Slutrapport projekt Göteborgs

skärgård mars-november 2014


Sammanfattning

Göteborgs stadsdel Västra Göteborg och Öckerö kommun har inlett ett samarbete för att under ett

år samfinansiera en kartläggning av förutsättningarna för en gemensam satsning på utvecklad

besöksnäring under varumärket Göteborgs skärgård. Satsningen ligger i linje med det nationella

målet att dubblera besöksnäringens omsättning i Sverige mellan år 2010-2020.

Göteborg & Co har varit ett stöd i detta samarbete som kunskapsförmedlare och

marknadskommunikatör och styrgruppen har ansvarat för strategin för utveckling av skärgårdens

besöksnäring tom 2018.

Syftet har varit att kartlägga var i utvecklingsprocessen de olika företagen och organisationerna

befinner sig samt deras intresse och drivkraft att bidra till den fortsatta utvecklingen. Nuläget

beskrivs dels i nyckeltal som definierats av styrgruppen och dels i företagarnas inspel med förslag till

projektets eventuella fortsättning. Nuläget beskrivs även i sitt nationella och regionala sammanhang.

Året inleddes med deltagande i TUR mässan 2014 för att därefter genomföra ett event den 6-7 juni

med temat ”Upplev skärgården – med alla dina sinnen”. Målet var att kommunicera det nya och

gemensamma varumärket Göteborgs skärgård samt att föra samman personer som representerar

öar, verksamheter och föreningar för att utveckla nya turistiska produkter.

Underlaget till denna rapport har insamlats genom stormöten och individuella möten med företagare

och föreningar för att informera om projektet och kartlägga intresset för en fortsatt gemensam

satsning. Intresset för en fortsatt samverkan är stort, men kompetens, processer, organisation och

finansiering behöver utvecklas för att stödja målen för skärgårdens utveckling.

Slutsatsen är att det fortsatta arbetet kräver en komplex samverkan som måste förankras på högsta

politiska nivå och där ”topmanagement” från alla ingående aktörer tillsammans måste enas om

vision och mål som bildar en hängränna över de stuprör som var för sig inte har förutsättningar att nå

målen om hållbara, exportmogna och kvalitetssäkrade produkter och en fördubblad besöksnäring.

En förstudie på minst två år är ett kort, men rimligt tidsperspektiv för att nå samsyn och utforma en

organisation med helhetsperspektiv, tydlig roll- och ansvarsfördelning samt en finansieringsmodell

för det fortsatta arbetet. Det krävs även ett metodiskt arbete inom och mellan de offentliga

aktörerna samt kanaler för dialog på öarna för att förankra och skapa delaktighet i

utvecklingsarbetet.

Turistbranschen är en relativt ung tillväxtbransch med expansiva utvecklingsmål och svag

processmognad. Detta kräver stödfunktioner som utvecklar och utvärderar marknads-

kommunikation, affärsmässighet, processer, kvalitet samt säkerställer den långsiktigt hållbara

utvecklingen. Dessa stödfunktioner finns idag i olika organisationer och den största framgångsfaktorn

för en fortsatt utveckling är att hitta former deras för samverkan och samfinansiering.

Ett fortsatt projekt har enligt min bedömning stor potential för att förverkliga de nationella målen.

När man hittat formen för samverkan kan all den kraft som finns på alla nivåer kanaliseras till nytta

för besökare, lokalsamhällen och offentlig sektor.

Alla bidrar – alla vinner!


Förord

Arbetet med företagare och föreningar har varit inspirerande och lärorikt. Skärgårdens erbjudande

till våra besökare har en stor spännvidd, äventyrlig vattensport, snorkling, salta bad, naturstigar och

underbara gäst- och naturhamnar samt mat- och kulturupplevelser under alla årstider.

Skärgårdens unika miljö har en fantastisk potential och en stor turistisk dragningskraft. Den fortsatta

utvecklingen bör varsamt byggas vidare kring den genuina och småskaliga miljön som kontrasterar

och kompletterar storstadens erbjudanden.

En formaliserad samverkan mellan alla inblandade aktörer är en förutsättning för att med helhetssyn

och gemensamma mål erbjuda en socialt, ekonomiskt och ekologisk hållbar destination.

Jag vill framföra mitt varma tack till alla personer jag träffat i företag och föreningar som med sina

tankar och idéer bidragit till att förbättra och utveckla såväl egna som gemensamma satsningar på

nya produkter och fler lokala arbetstillfällen.

Mitt tack även till styrgruppen som genom denna studie tagit initiativ till en bred samverkan mot

gemensamma utvecklingsmål för skärgården.

Jag önskar er alla varmt lycka till i det fortsatta utvecklingsarbetet!

Vrångö november 2014

Eva Bamberg

Projektledare Göteborgs skärgård


Innehållsförteckning Sammanfattning ...................................................................................................................................... 2

Förord ...................................................................................................................................................... 3

1 Syfte och metod .............................................................................................................................. 6

2 Den svenska turistbranschens organisationer och den nationella strategin .................................. 7

2.1 Utdrag ur den nationella strategin .......................................................................................... 8

2.2 Västra Götalands regionala serviceprogram 2014-2018 ....................................................... 10

2.3 Organisationer som arbetar för ökad turism ........................................................................ 10

3 Definitioner.................................................................................................................................... 10

3.1 Exportmognad: ...................................................................................................................... 10

3.2 Kvalitetssäkring...................................................................................................................... 11

3.3 Destinationsutveckling .......................................................................................................... 11

4 Nyckeltal ........................................................................................................................................ 11

4.1 Omsättning och nyckeltal för besöksnäringen i Sverige och i Göteborgs skärgård .............. 11

4.2 Befolkning .............................................................................................................................. 12

4.3 Antal besökare ....................................................................................................................... 13

4.4 Antal företag .......................................................................................................................... 15

4.5 Antal arbetstillfällen .............................................................................................................. 15

4.6 Antal investeringar ................................................................................................................ 15

4.7 Gästnätter boenden .............................................................................................................. 16

4.8 Båtnätter gästhamnar ........................................................................................................... 17

4.9 Omsättning restauranger ...................................................................................................... 17

4.10 Definition av säsong .............................................................................................................. 17

5 Genomförda aktiviteter ................................................................................................................. 17

5.1 TUR mässa, gemensam broschyr och guidning av turistinformatörer och guider ................ 17

5.2 Event 7-8 juni ......................................................................................................................... 17

6 Dialog med företag och organisationer ......................................................................................... 18

6.1.1 Boendeanläggningar ...................................................................................................... 18

6.1.2 Restauranger med serveringstillstånd ........................................................................... 21

6.1.3 Gästhamnar ................................................................................................................... 22

6.1.4 Äventyrsföretag ............................................................................................................. 26

6.1.5 Hembygdsföreningar ..................................................................................................... 27

6.1.6 Kyrkor och samfund ....................................................................................................... 29

7 Företagens och organisationernas förväntningar på offentlig sektor .......................................... 29


7.1.1 Generellt: ....................................................................................................................... 29

7.1.2 Norra .............................................................................................................................. 30

7.1.3 Södra .............................................................................................................................. 30

8 Företagens och organisationernas syn på mervärdet av projektet .............................................. 30

9 Företagens och organisationernas idéer och synpunkter till projektet ........................................ 31

9.1.1 Generellt: ....................................................................................................................... 31

9.1.2 Norra .............................................................................................................................. 31

9.1.3 Södra: ............................................................................................................................. 31

10 Företagens och organisationernas förslag till nya affärskoncept: ............................................ 31

11 Rekommendationer och förslag ................................................................................................ 32

11.1.1 Generella synpunkter .................................................................................................... 32

11.1.2 Nyckeltal ........................................................................................................................ 33

11.1.3 Affärsutveckling ............................................................................................................. 35

11.1.4 Exportmognad ............................................................................................................... 36

11.1.5 Kvalitetssäkring/miljö och tillgänglighet ....................................................................... 36

11.1.6 Offentlig sektor .............................................................................................................. 37

12 Förslag till nästa steg i destinationsutvecklingen ...................................................................... 38

12.1 Steg 1 med möjlig start januari 2015 .................................................................................... 39

12.2 Steg 2 med möjlig start 2016 ................................................................................................. 39

12.3 Metoden ................................................................................................................................ 39

12.4 Intressenter i nästa steg ........................................................................................................ 39

12.5 Förslag till projektuppdrag i Power Point: ............................................................................. 40

13 Slutsatser ................................................................................................................................... 43

14 Bilagor ........................................................................................................................................ 45

14.1 Enkät Upplev skärgårdens event ........................................................................................... 45

14.2 Program Upplev skärgården .................................................................................................. 45

14.3 BID samverkan för framgång ................................................................................................. 45

15 Källförteckning ........................................................................................................................... 45

15.1 Nationell strategi svensk turistnäring 2010-2020 ................................................................. 45

15.2 Turismens årsbokslut 2013.................................................................................................... 45

15.3 Regionalt serviceprogram 2014-2018 ................................................................................... 45

15.4 Affärsplan för naturturism i Västra Götaland 2010 – 2015 ................................................... 45

15.5 Studie ”Södra skärgården, planeringsförutsättningar- en studie november 2008 ............... 45

15.6 Processbeskrivning Västsvenska Turistrådet......................................................................... 45

15.7 Västkuststiftelsen – Guidade vandringar i Västra Götalands naturreservat 2014 ................ 45


15.8 TPUSS – Trafik- och parkeringsutredning Södra skärgården 2014 ........................................ 46

15.9 Loch Ness Tourism Business Improvement District .............................................................. 46

15.10 New York City BID association ........................................................................................... 46

1 Syfte och metod Syftet

Syftet har varit att fastställa basåret 2014 med nyckeltal och nulägesbeskrivning av företagens

exportmognad, kvalitetssäkrade produkter och kartlägga engagemanget bland företag och föreningar

för en fortsatt satsning på destinationen Göteborgs skärgård.

Metod

TUR mässan

Den första gemensamma aktiviteten mellan skärgårdarna var deltagandet i TUR mässan i mars 2014.

Detta etablerade ett samarbete mellan företagarna för att paketera erbjudanden till mässan.

Gensvaret var fantastiskt från såväl göteborgare som svenska och utländska mässbesökare.

Utbildning och skärgårdsvisning för guider

I april fick Göteborgs auktoriserade guider och turistinformatörerna på Göteborg & Co vardera två

dagars uppskattad guidning på alla öar.

Broschyr

En broschyr ”Göteborgs skärgård 2014” trycktes i 25 000 exemplar. Den blev mycket uppskattad och

har delats ut på Turistbyråerna. Upplagan räckte knappt säsongen ut och 2015 års utgåva är under

produktion.

Event

Eventet ”Upplev skärgården - med alla dina sinnen” erbjöd aktiviteter på alla öar i juni 2014. Det

krävde samverkan inom och mellan öarna för att locka besökare till skärgården innan högsäsongen

tagit fart.

Kartläggning av nuläget

Kartläggningen av nuläget i den turistiska utvecklingsprocessen har skett genom stormöten och

intervjuer med entreprenörer och föreningsaktiva samt faktainsamling från företagens hemsidor.

Övriga dokument som anger förutsättningar och riktlinjer har tagits från respektive organisations

webbsida.

Jag har deltagit i Västsvenska Turistrådets produktutvecklingsträffar vid två tillfällen.

Nyckeltal har tagits fram enligt direktiv från styrgruppen.


2 Den svenska turistbranschens organisationer och den nationella strategin

Även om det fortsatta utvecklingsarbetet sker lokalt i Göteborgs skärgård så påverkas det av ett större sammanhang. Mål, riktlinjer och stöd för destinationsutveckling finns på nationell, regional och lokal nivå för det nationella målet är att fördubbla turistnäringens omsättning mellan 2010-2020. Här följer ett utdrag ur Tillväxtverkets nationella statistik som tydliggör besöksnäringens roll för nationalekonomin.


http://www.tillvaxtverket.se/huvudmeny/faktaochstatistik/turism/ekonomiochsysselsattning.4.3453

fc5214836a9a472a65fc.html

2.1 Utdrag ur den nationella strategin De nationella och regionala styrdokumenten har samma anslag och intentioner. Dessa kan sammanfattas i nedanstående citat ur den nationella strategin där utmaningar och möjligheter kartlagts enligt en PESTEL-analys:

http://www.tillvaxtverket.se/huvudmeny/faktaochstatistik/turism/ekonomiochsysselsattning.4.3453fc5214836a9a472a65fc.html



”Nationell nivå På nationell nivå är politisk vilja och handlingskraft, gemensamma prioriteringar och strategiska satsningar, ett kvalificerat marknadsföringsarbete och noggrann analys av vår produkt i relation till omvärldens trender stora möjliggörare för besöksnäringens utveckling under de kommande decennierna. De största utmaningarna är delvis de samma. Bristande politisk handlingskraft och oförmåga att lägga upp ett strategiskt arbete vore olyckliga omständigheter för näringen. Andra utmaningar är att skapa en mer produktiv, innovativ, lönsam och därmed attraktiv näring som lockar arbetskraft långsiktigt med konkurrenskraftiga villkor. Utbildningsfrågorna är en annan utmaning. Hur kvalitetssäkrar vi vårt utbildningssystem? Regional-/destinationsnivå På den regionala nivån finns många stora möjligheter och nästan lika många utmaningar. Politisk vilja och handlingskraft, samverkansförmåga och produktutveckling är områden med stor potential, men de är också utmaningar. Att samverka på ett framgångsrikt sätt kräver både struktur och eldsjälar. Infrastruktur och tillgänglighet är en regional och en nationell angelägenhet. Frågan berör regioner och destinationer i högsta grad, men besluten tas i regel på nationell nivå. Att lyfta besöksnäringens position i infrastrukturpolitiken blir helt avgörande för näringens fortsatta utveckling. Företagsnivå Även på företagsnivå finns en hel del möjligheter, men också några riktigt stora utmaningar. Utveckling av affärsidé, produkt och processer, samverkan och sina egna konkurrensfördelar är möjligheter där näringen idag är relativt omogen. Ett eget ansvar finns också hos företagen när det gäller att utveckla sin tekniska kompetens och att lägga upp en genomtänkt hållbarhetsstrategi. Samtidigt är företagen beroende av externa aktörer och faktorer i form av finansiärer, myndigheter och kommuner, skatter och regler, där situationen kan vara besvärande. Tillgång på kompetent arbetskraft förväntas bli en stor utmaning i framtiden, varför företagen, regionerna och de nationella aktörerna alla har anledning att fundera hur näringens konkurrenskraft i egenskap av arbetsgivare ska kunna stärkas. Slutsatser av analysen Möjligheter Sammanfattningsvis finns de stora möjligheterna i några olika kluster. Ett sådant kluster handlar om att inom näringen hitta vägar för samverkan, rollfördelning, konkret handling och effektiv destinationsutveckling. Ett annat kluster är det politiska området – med politisk vilja, prioritering, samordning och handlingskraft på statlig, regional och lokal nivå skapas goda utvecklingsförutsättningar. Ökad professionalism i näringen, med ökat kunnande kring entreprenörskap och företagarfrågor, fler innovationer och fokus på affärsplanering, affärsutveckling, lönsamhet och kompetensfrågor är ett annat utvecklingskluster där potentialen är stor. Ett sista viktigt kluster på möjlighetssidan är Sveriges särart. Sverige är jämförelsevis avlägset placerat i förhållande till stora internationella hubbar, glesbefolkat, har stora naturområden, är långt framme i miljöfrågor och är och uppfattas som lugnt, hälsosamt och tryggt. I en omvärld där befolkningstalen blir allt större, grönområdena allt färre och jakten på trender och exotism allt viktigare finns goda förutsättningar för Sverige att profilera sig med just denna särart som utgångspunkt. Marknadsföringen av Sverige, på destinationsnivå och på nationell nivå, har här en viktig uppgift och bör förvalta den under ständig omvärldsanalys för att tillförsäkra sig om att kontinuerligt välja bästa möjliga marknadsposition utifrån förutsättningarna.


Utmaningar Utmaningarna finns i hög grad inom samma områden. Möjligheterna är nämligen inte bara möjligheter utan i hög grad också förutsättningar. Samverkan inom näringen och mellan näringen och offentlig sektor, aktiv destinationsutveckling, politisk handlingskraft, utvecklat företagande, innovationer och en genomtänkt marknadsföring – allt med fokus på långsiktig ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet ingår så att säga i kravspecifikationen för att kunna nå Vision 2020. Återigen – stora möjligheter, men också stora utmaningar att hantera. På alla nivåer – nationell, regional-, destinations- och företagsnivå – är finansieringsfrågorna centrala och tätt sammanlänkade med övriga områden. Ökat intresse av att investera i näringen kräver lönsamhet som i sin tur kräver en lyckosam utveckling kring alla näringens nyckelfrågor.” http://www.strategi2020.se/upload_dokuments/SHR_Strategidokument.pdf Slutsatsen av ovanstående citat är att det krävs nya och innovativa arbetssätt samt strukturer som stödjer det fortsatta utvecklingsarbetet för att nå målen 2020.

2.2 Västra Götalands regionala serviceprogram 2014-2018

”Programmets Mål

Skapa attraktiva livsmiljöer genom att stimulera till en god tillgänglighet till

kommersiell och offentlig service för medborgare och näringsliv i gleslandsbygd och

skärgårdsområden.”

http://www.vgregion.se/upload/Regionutveckling/Naringsliv/RegionaltSP/2014/Regionalt_servicepr

ogram_VastraGotaland.pdf

2.3 Organisationer som arbetar för ökad turism En kort redogörelse för de olika aktörerna som arbetar för Sveriges turism:

Svensk Turism AB är turistnäringsens branschorganisation och huvudman för den nationella strategin för svensk besöksnäring

VisitSweden är ett kommunikationsföretag som arbetar med att marknadsföra varumärket Sverige och svenska destinationer och upplevelser internationellt och är hälftenägare i Svensk Turism AB

Västsvenska Turistrådet är Västra Götalandsregionens organisation som driver regionens affärsplan för naturturism som gäller för2010-2015 och har deltagit i framtagningen av den nationella strategin

Tillväxtverket ansvarar för faktainsamling om svensk turism

Visita är bransch- och arbetsgivarorganisation för den svenska besöksnäringen

Göteborg & CO:s uppgift är att genom bred samverkan marknadsföra och utveckla Göteborg som turist/mötes-och evenemangsstad

3 Definitioner Att vara överens om hur begrepp ska definieras är viktigt. Här följer några begrepp inom

destinationsutveckling som är viktiga att ha samsyn kring och där jag delger min definition:

3.1 Exportmognad: På ett övergripande plan innebär det att destinationen har goda transportförbindelser, närhet till

flygplats mm samt tillgängliga och bokningsbara webbsidor på olika språk.

http://www.strategi2020.se/upload_dokuments/SHR_Strategidokument.pdf

http://www.vgregion.se/upload/Regionutveckling/Naringsliv/RegionaltSP/2014/Regionalt_serviceprogram_VastraGotaland.pdf



På det lokala planet finns ett värdskap anpassat till internationella besökare genom att skyltning,

erbjudanden och guidningar presenteras på minst två språk.

På www.exportmognad.se kan man snabbt och enkelt få en status på den egna verksamhetens och

websidans exportmognad.

3.2 Kvalitetssäkring All kvalitetssäkring är processinriktad och bygger på ett metodiskt arbetssätt och tydliga rutiner för

styrning, mätning och uppföljning av verksamheten.

Projekt Göteborgs skärgård har många intressenter som var och en befinner sig i en funktionsstyrd

organisation, (raka motsatsen till processtyrning)

När man talar om kvalitetsstyrning i vårt fall kan en enskild produkt kvalitetssäkras genom att man

definierar hur den ska levereras, hur en reklamation hanteras osv. Besökarens bestående upplevelse

är dock inte enbart den enskilda produkten utan den totala upplevelsen. Hur fungerade logistiken?

Hur var värdskapet på ön, båten, färjan? Var det rent, snyggt och tryggt? Fanns det toaletter?

Att leverera kvalitetssäkrade produkter kräver därmed samsyn och samverkan för att säkra upp alla

delar i besökarens upplevelse. Det kräver att de olika aktörerna ”kliver ur sin respektive box” för att i

en projektorganisation avsätta resurser där varje part tar ansvar för sin del i processen.

3.3 Destinationsutveckling Idag talas allt oftare om hållbar destinationsutveckling utifrån ett helhetsperspektiv. Även om

organisationer som Visita, Svensk Handel och Svenska stadskärnor driver sina frågor så har insikten

klarnat att allt hänger ihop för att bygga en destination. Svenska Stadskärnor och Svensk Handel

ingår i ett nätverk som på nationell nivå arbetar för att hitta former för samverkan mellan

organisationer, offentlig sektor och företag för att organisera och finansiera ett sådant arbete. Visita

sitter i styrelsen för Svenska stadskärnor.

En viktig förutsättning för hållbarhet är att involvera civilsamhället i utvecklingen. Det främjar samsyn

och respekt för de olika parternas drivkraft och förutsättningar och kan skapa stolthet för sin bygd.

De områden som är minsta gemensamma nämnare för alla destinationers utvecklingsområden kan

rubriceras så här:

Näringsliv

Turism

Infrastruktur

Offentlig service

4 Nyckeltal

4.1 Omsättning och nyckeltal för besöksnäringen i Sverige och i Göteborgs skärgård I Handlingsplan 2014 för Göteborgs skärgård har följande mål definierats:

”Antal arbetstillfällen som genereras ska öka mer än branschgenomsnittet

Omsättningen inom besöksnäringen skall öka mer än branschgenomsnittet varje år

Antalet investeringar inom besöksnäringen skall öka mer än branschgenomsnittet

För att mäta måluppfyllelsen krävs ett antal nedbrutna, mätbara mål (SMARTA)

Antal gästnätter (även gästhamnar)

http://www.exportmognad.se/


Antal restaurangbesök (omsättning)

Antal evenemang

Antal nyskapade arbetstillfällen”

Kommentar till ovanstående citat:

Nyckeltal måste tas från officiella källor för att vara säkerställda och jämförbara mellan olika år.

Möjliga nyckeltal att mäta i dagsläget är antal båt- och gästnätter.

Antal evenemang måste definieras. Avses endast evenemang som sker gemensamt på alla

öar? Är det evenemang som skärgården härbergerar? Tex 10 Island race.

Antal arbetstillfällen ska tas från officiell statistik

Tillväxtverket är den myndighet som ansvarar för turismens statistik. För att relatera till branschens

nyckel krävs att vi har samma definitioner och struktur i statistikunderlagen. Branschens nyckeltal

och ökning för 2013 framgår nedan. (rekommendationer 9.1.2)

4.2 Befolkning Att mäta befolkningsutvecklingen, flyttnetto och nettopendling ger ett perspektiv på destinationens

attraktionskraft och kommande behov av offentlig och kommersiell service.

Antal invånare per 31 december 2013: Öckerö kommun 12 574 Göteborgs södra skärgård Flyttningsnetto 31 december 2013 Öckerö kommun +47 Södra skärgården


Nettopendling 2012 Öckerö kommun -2658 Södra skärgården -1109

Pendlar UT 1 433

till Göteborg 1 151

till annan kommun 198

utlandet/på havet 84

Pendlar IN 324

från Göteborg 229

från annan kommun 95 Källa: SCB respektive Göteborgs stad

Bofasta Delårsboende

Brännö 809 800

Asperö 424 100

Köpstadsö 108 200

Styrsö 1372 700

Donsö 1400 150

Vrångö 379 150

Stora Förö 2 200

Källö 50

Sjumansholmen 100

Kårholmen 200

Summa 4494 2850 Källa (källa TPUSS utredningen Tyréns juni 2014)

Befolkningsprognosen som Göteborgs stad har tagit fram indikerar att det kommer bo 4743 personer i Södra skärgården år 2017. Det är en ökning med dryg 6 % totalt jämfört med befolkningsstatistiken för tredje kvartalet år 2013 (4468 invånare).

Uppgift om delårsboende saknas för norra skärgården och har inte samma relevans då majoriteten är bofasta.

4.3 Antal besökare Södra skärgården

Enligt statistik från Styrsöbolaget har antalet resenärer per år till Södra skärgården ökat med ca 25 %

sedan 2004 och i juli månad 2014 slogs rekord med drygt 304 000 resenärer vilket är nästan 10 000

per dag. Under lågsäsong reser ca 120 000 personer per månad.


Norra skärgården

Trafikverkets statistik visar att antalet personbilar på färjorna i Norra skärgården ligger på en relativt

jämn nivå med ca 2 500 000 bilar per år för perioden 2004-2013.

En enkät om snabbfärja till centrala Göteborg pågår och resultatet ska utgöra ett underlag i en större

studie som ska öka kunskapen om trafikering och resvanor i Öckerö och Torslanda. Bakom studien

står gemensamt Trafikverket, Västtrafik, Göteborgs stad och Öckerö kommun.


4.4 Antal företag Källa saknas med definierade turistföretag, se rekommendation 9.1.2

4.5 Antal arbetstillfällen Nedanstående nyckeltal är hämtade från ”Handlingsplan 2014 destination Göteborgs skärgård”

Dessa nyckeltal är i nuläget omöjligt att mäta då statistikparametrarna inte stödjer detta. Se

rekommendation 9.1.2

Antalet arbetstillfällen som genereras skall öka mer än branschgenomsnittet

Antal nyskapade arbetstillfällen

Följande nyckeltal kan tas fram från befintlig statistik: Andel av befolkningen som arbetar i hotell och restaurangnäringen 2012

Öckerö kommun ca 3 % (SCB)

Södra skärgården 2,6 % (Göteborgsbladet)

Andel av befolkningen som arbetar inom handel 2012:

Öckerö kommun 13 % (SCB)

Södra skärgården 9,2 % (Göteborgsbladet)

4.6 Antal investeringar Antalet investeringar inom besöksnäringen skall öka mer än branschgenomsnittet

Jag kan inte hitta detta nyckeltal i branschen. Ska det mätas måste parametrarna definieras.

Investeringar i SEK, antal?


4.7 Gästnätter boenden

Inventering boendeanläggningar Göteborgs skärgård sept 2014

E Bamberg 2014-09-01

Namn Kategori Antal rum/stugor Antal bäddar

Öckerö B&B B&B 3

10

*Donsö B&B B&B 6

*Lusten till kusten B&B 4 7

*Rörö B&B B&B 3 6

Summa 10 29

Trubaduren Hotell

16 16

30

Hönö hotell Hotell 20 55 Pensionat Baggen Pensionat 9 19 Pensionat Skäret Pensionat 13 26

Summa 59 130

Västerhav, hotell o konferens Stugby inkl 6 hotellrum

27

100

Summa 27 100

Hönö stugor Vandrarhem

6

30

Björkö Skutan Vandrarhem 26

Öckerö Marin Center ÖMC Vandrarhem 21 42

Havskatten Vandarhem 9 36


Nimbus Vandarhem 6 36 *Roos veranda Vandarhem 4 9 Kajkanten Vandrarhem 11 60 Knippla Vandrarhem Vandrarhem 6 24 Klåvabo Vandrarhem 6 22 Villa Sörgård Vandrarhem 4 10

Summa 73 295

Totalt 169 554

*Mindre än 5 rum /9 bäddar behöver ej redovisa gästnätter till SCB

4.8 Båtnätter gästhamnar Kompletteras efter 14 november

4.9 Omsättning restauranger Det finns många företag som serverar måltider i skärgården. Det är därför viktigt att definiera denna

kategori om den skall utgöra ett nyckeltal. Ingår enklare serveringar och caféer i statistikgruppen

eller är det restauranger med serveringstillstånd? Se rekommendation 9.1.2

Detta måste definieras innan nyckeltal kan fastställas.

4.10 Definition av säsong Nedanstående kan utgöra ett generellt riktmärke för skärgårdens turistsäsonger:

Högsäsong halva juni – halva augusti

Mellansäsong april-halva juni samt halva augusti tom oktober

Lågsäsong varierar i branschen men ser generellt ut så här:

Boendeanläggningar november – mars

Konferensanläggningar januari – mars

Restauranger oktober – april

Äventyrsbåtarna, november – april

Under dessa månader finns utrymme att utvärdera den gångna säsongen och planera enskilt och

gemensamt för kommande säsongs affärsutveckling och nya produkter.

5 Genomförda aktiviteter

5.1 TUR mässa, gemensam broschyr och guidning av turistinformatörer och guider Dessa aktiviteter inledde samarbetet mellan Öckerö kommun och SDN Västra Göteborg. Ansvarig var

Katarina Stensryd, näringslivschef Öckerö kommun i nära samarbete med Göteborg & Co.

5.2 Event 7-8 juni Eventet i juni genomfördes med kort framförhållning och utan budget. Utmaningen var att hitta

personer som kunde vara ambassadörer och samordnare lokalt. Detta skedde med varierande

framgång men i stort sett alla öar hade någon aktivitet denna helg. Samarbetet med Göteborg & Co

gav mycket medial uppmärksamhet och var väldigt värdefullt.

De flesta öar saknade etablerade kommunikationsvägar internt. Rörö var den ö som gick ”all-in” och

med stolthet och professionalism engagerade hela samhället för att ge besökarna en positiv

upplevelse av sin ö. Även om ön är liten och det kan tyckas enkelt att samla föreningar och företag

kring ett event så speglar det tydligt att här finns etablerade kontaktvägar och en samsyn kring vad

man vill förmedla till sina besökare.


En viktig uppgift för ett fortsatt projekt är därför att etablera demokratiska processer som skapar

delaktighet, engagemang och samsyn kring de olika öarnas utveckling. Detta lägger grunden för en

hållbar social och ekonomisk utveckling. Även om man ingår i ett sammanhang som Göteborgs

skärgård så har varje ö sin unika egenart och själ. Det viktigt att utgå från detta när man utformar

öarnas visioner och utvecklingsplaner.

De företag och föreningar som hade aktiviteter i eventet Upplev skärgården fick besvara en enkät.

Enligt enkätsvaren kom 36 % av besökarna från Göteborg med omland och 24 % var barnfamiljer.

Betyget blev lågt för intern information om eventet på öarna men högre för frågorna om detta är en

långsiktigt lönsam satsning som stärker varumärket Göteborgs skärgård (3,73 resp. 3,67 på skala 1-6).

47 % tyckte att tidpunkten 6-7 juni var bra eller mycket bra.(bilaga 12.1)

En digital enkät för besökarna togs fram för att läggas upp på hemsidan, men det saknades

kompetens i organisationen för att skapa den länk som krävdes. Som nödlösning printades enkäten

på papper och de få svar som inkom var väldigt positiva till arrangemanget.

6 Dialog med företag och organisationer Från och med augusti till november har enskilda samtal och gruppsamtal förts med föreningar och

företag i norra och södra skärgården. Syftet har varit att få en bild av var i utvecklingsprocessen

företagen befinner sig inom områdena:

Affärsutveckling

Exportmognad

Kvalitet

Miljö

Syftet har också varit att få feedback på projektet och kunskap om hur man ställer sig till en fortsatt

samverkan för att utveckla besöksnäringen i skärgårdarna.

Företag och föreningar har kategoriserats i nedanstående grupper:

Boendeanläggningar

Äventyr/Eventföretag

Restauranger med serveringstillstånd

Caféer

Livsmedelsbutiker

Kyrkor och samfund

Gästhamnar

Hembygdsföreningar

Caféer och livsmedelsbutiker har inte kartlagts i denna studie och endast ett fåtal äventyrsbolag.

Samtal med gästhamnarna i södra skärgården har skett personligt och per telefon. Den norra

skärgården träffas den 14 november och då förs samtal om synpunkter på projektet Göteborgs

skärgård.

6.1.1 Boendeanläggningar

Intervjuerna med boendeanläggningarna har varit givande och klargörande. Alla arbetar hårt

större delen av året och säsongerna avlöser varandra. Konferenserna under vår och höst

ramar in högsommaren, sedan följer hummerpaket och julbord. Januari till mars är


lågsäsong för konferensanläggningarna medan övriga har en lågsäsong från november till

mars.

6.1.1.1 Om projektet

En absolut majoritet tycker att det är bra med en gemensam marknadsprofil och

boendeanläggningarna vill fortsätta att medverka vid TUR mässan 2015, men framförhållningen

måste bli bättre när vi genomför mässor och event.

Generellt är företagen positiva till annonsfinansiering av broschyren Göteborgs skärgård 2015 och

broschyrställskonceptet vid hotell och flygplatser.

Sommarens aktiva PR och stöd från Gbg & Co är mycket uppskattat! Många har fått bokningar och

marknadsföring av Turistbyråerna och givande visningsresor för utländska journalister.

Även ”Föreningen Södra skärgårdens turism” som representerar ett antal turistföretag uttrycker sitt

stöd för det fortsatta arbetet.

6.1.1.2 Affärsmässighet

Min bild är att boendeanläggningarna arbetar reaktivt med sin beläggning. Ingen arbetar

aktivt med riktade eller personliga erbjudanden till ett definierat segment eller till

kategoriserade kunder i det befintliga kundregistret. Erbjudanden läggs enbart upp på

hemsidan.

Sju boendeanläggningar är bokningsbara på webben varav fyra på Gbg & Co. Ytterligare tre

boenden kommer att bli bokningsbara närmaste tiden. (Kajkanten, Brännö värdshus samt

Havskatten)

Lågsäsongen varierar lite mellan anläggningarna, men ligger inom spannet november till

mars. Här behöver vi hitta nya erbjudanden. Kan samverkan med kyrkor och församlingar

resultera i paket med pilgrimsvandringar, kontemplation, återhämtningsprogram etc?

6.1.1.3 Kundsynpunkter och processutveckling

Fyra boendeanläggningar tar in kundsynpunkter via Tripadvisor, ingen använder enkäter. En

anläggning är medlem i Swedish welcome och har vid två tillfällen haft besök, och båda

gångerna fått omdömet Excellent/Utmärkt!

Knappt 60 % är bokningsbara och drygt 30 % är bokningsbara hos Göteborg & Co.


6.1.1.4 Miljö och hållbar utveckling

Endast en anläggning har ett miljöledningssystem. Kommunernas kurs i Svensk Miljöbas har

inte väckt särskilt stort intresse ännu och är dessutom dyr för ett litet företag (5000 kr/kurs

och 6000 kr för certifiering plus kostnader som krävs för att leva upp till standarden).

Avsaknad av detta är ett hinder i offentliga upphandlingar där ett systematiskt miljöarbete är

ett baskrav.

6.1.1.5 Kvalitet

Ett ledningssystem säkrar rutiner för att leda och utveckla verksamheten på ett systematiskt

sätt mot ökad lönsamhet samt nöjda kunder och medarbetare.

Ingen av anläggningarna har något definierat ledningssystem vilket inte är ovanligt bland

mindre företag. Det finns ”lightversioner” av ledningssystem som integrerar miljö/kvalitet

och arbetsmiljö. De är relativt enkla och billigare har dessutom en högre nivå än kommunens

standard, Svensk Miljöbas som endast omfattar miljö. FR2000 är ett pedagogiskt och bra

exempel.

6.1.1.6 Tillgänglighet

De flesta boendeanläggningar är anpassade för personer med fysiska begränsningar. Vi kan

bli tydligare i marknadskommunikationen beträffande tillgänglighet för personer med

funktionsnedsättningar. Genom information på hemsidan och i Tillgänglighetsdatabasen

ökas vår service till denna målgrupp.

Tillgänglighet innebär även logistik till och mellan öarna. Detta är återkommande i alla

samtal med företagen och framhålls som en förutsättning för utvecklad besöksnäring. Idag

saknas framförallt möjligheten att få besökare från centrala Göteborg. Logistiken måste

utvecklas även inom öarna i Norr och mellan öarna i Söder. En ”hop on hop off” under

högsäsong skulle ge fantastiska möjligheter att behålla våra besökare längre.


6.1.1.7 Exportmognad

Endast tre anläggningar har sin hemsida på fler än ett språk, varav en har tre språk. Ett flertal

använder Google translate.

Sju anläggningar är bokningsbara på webben varav fyra på Gbg & Co. Ytterligare tre boenden

kommer att bli bokningsbara närmaste tiden.

På självtestet Exportmognad.se hade en 10 poäng och 3 stycken 9 poäng och två 8 poäng.

6.1.2 Restauranger med serveringstillstånd


Här har intervjuer gjorts med de största restaurangerna och alla är mycket positiva till satsningen på

Göteborgs skärgård. Det gäller satsningen generellt och de planerade marknadsinsatserna i form av

ny broschyr 2015 och koncept med broschyrställ på flygplatser och hotell.

De restauranger som jag träffat personligen är: Västerhav, Styrsö Skäret, Skärgårdens café,

Trubaduren, Hönö hotell, Brännö Värdshus, Isbolaget, Seaside,

Brygghuset är under försäljning, nuvarande ägare stöder Göteborgs skärgård.

Styrelsen i Klåva som representerar 60 butiker och restauranger instämmer i ovanstående och vill

poängtera att nya event och aktiviteter måste ske med god framförhållning och att företagen i förväg

måste veta vilken insats som krävs av dem i form avpersonella och ekonomiska resurser.


6.1.2.2 Affärsutveckling

Antal paket kan utökas med tematiska teman som, historiska måltider, kombinera fisketuren med att

tillaga sin fångst, inbjuda grupper till att tillaga havs mat, kurser i havets mat, dra nytta av Stora

Matslagets publicitet.

Att hemsidan är flerspråkig och bokningsbar är viktiga steg i affärsutvecklingen.


Bland restauranger är inte TripAdvisor särskilt utbrett. Vissa har fått omdömen utan att de

haft vetskap om det och därmed inte tagit till sig de synpunkter som borde vara en naturlig

del i kundfokusering och ständig förbättring av processer och utbud.


Miljöpolicy och miljöledningssystem saknas

6.1.2.5 Kvalitet

Kvalitetspolicy och ledningssystem saknas


Kartläggning och inrapportering i Tillgänglighetsdatabasen saknas


Bokningsbarhet och flerspråkiga hemsidor krävs för att nå ut till internationella besökare

6.1.3 Gästhamnar


Södra skärgårdens gästhamnar är positiva till satsningen men har inte förutsättningar att lägga

pengar på marknadsföring/annonsering. De prioriterar att lägga sitt eventuellta överskott på

investeringar i utvecklad service då hamnarnas problem idag är för liten kapacitet i förhållande till

marknaden.


Riksföreningen Gästhamnar Sverige klassificerar Sveriges gästhamnar. Som gästhamn räknas de

hamnar som uppfyller nedanstående grundkrav. Alla våra gästhamnar utom Grötö, Hönö Röd och

Kalvsund finns på www.gasthamsguiden.se.

”Klassificeringen omfattar ett antal moment inom säkerhet, miljö, sanitära anläggningar samt övriga

allmänna intryck. För att få räknas som gästhamn skall hamnen kunna erbjuda minst 10 båtplatser.

Båtplatserna kan vara markerade som gästplatser eller vara tillfälligt lediga för gästande båtar.

Varje delmoment som uppfyller kraven erhåller poäng. Totalpoängen bestämmer vilket antal stjärnor

som gästhamnen erhåller enligt en proportionell skala. Hamnens standard och kvalité framgår av

antalet stjärnor som hamnen tilldelats. Högsta omdöme en hamn kan få är 5 stjärnor och lägsta

omdöme är 1 stjärna, enligt tabell nedan;

1 stjärna Låg standard, dålig gästhamn

2 stjärnor Låg standard, mindre god gästhamn

3 stjärnor Normal standard/kapacitet, god gästhamn

4 stjärnor Hög standard/kapacitet, mycket god gästhamn

5 stjärnor Mycket hög standard/kapacitet, mycket god gästhamn

http://www.gasthamsguiden.se/


Den enda hamn som är femstjärnig är Björkö. Donsö, Vrångö, Klåva, Öckerö, Björkö/Framnäs samt

Knippla är fyrstjärniga, övriga är trestjärniga

Gästhamnarna har sin säsong från april till oktober. I norra skärgården har man sedan några år ett

gott samarbete och har regelbundet deltagit i Båtmässan.

Alla våra hamnar utom Grötö, Hönö Röd och Kalvsund finns på www.gasthamnsguiden.se

Enligt statistik för 2009 från Gästhamnsguiden var antalet båtnätter totalt för Västra Götaland 239

323 och antal besökare/gästnätter 646 172. Det innebär ett genomsnitt med 2,7 personer per båt.

För att synkronisera våra nyckeltal med branschen bör vi kalla vår statistik för antal båtnätter.

(Öarna läses vågrätt för att följa färgerna)

http://www.gasthamnsguiden.se/


Antal båtplatser som anges för hamnarna är i praktiken färre då båtarna succesivt blir större och

platserna ofta anges för båtar upp till 10 meter. Avgiften är därför differentierad utifrån båtens längd

och bredd, på så sätt bibehålls intäkterna när kapaciteten minskar.



En rutin behövs för att ta del av besökarnas omdömen på Svenska Gästhamnars sida och för de 10

hamnar som har Facebook. Detta utgör viktig input till utveckling av produkter, kvalitet och

marknadskommunikation.


Miljökraven på gästhamnarna ökar och från 2015 krävs sugtömmnings anläggningar för båtarnas

avlopp. Det finns LOV-bidrag att söka hos Länsstyrelsen för att installera en sådan anläggning.

För upptagning av båtar krävs även en spolplatta med separat tank som tar hand om spillvattnet.

6.1.3.5 Kvalitet

Här är det viktigt att följa upp Svenska Gästhamnars klassificering så att sidan alltid har aktuella

uppgifter.

Renhållning, standard och städning av serviceanläggningen samt hög servicenivå är avgörande

faktorer för klassificering och kvalitet.


Information om tillgänglighet för funktionsnedsatta bör finnas på hemsidor och i

Tillgänglighetsdatabasen.

Bokningsbarhet på webben är viktigt för att besökaren ska kunna boka med framförhållning.


Kvaliteten på hamnarnas hemsidor varierar stort och några har ingen egen hemsida utan

informationen finns på t.ex. Ö-rådets hemsida. Däremot har alla utom Hälsö och Fotö sin sida på

minst två språk.


6.1.4 Äventyrsföretag


Äventyrsbolagen inbjöds till en träff, två företag deltog. De arbetar med guidade båtturer respektive

fisketurer och turer till Vinga. De var mycket positiva till projektet och dess eventuella fortsättning.

6.1.4.2 Affärutveckling, kundsynpunkter och processutveckling

Årets säsong har varit väldigt bra och andelen utländska turister har ökat i år. Sälsafari är en riktig hit

som går att utveckla. Den internationella marknaden bör vara en given målgrupp med riktade och

lönsamma erbjudanden.

Att driva företag med båtutflykter är kostsamt och har en relativt kort säsong, därför är det extra

viktigt att utveckla tydliga och lönsamma produkter och paket. Marknadskommunikation och

bokningsbarhet är framgångsfaktorer. Bokningsbarhet ger företaget framförhållning och möjlighet

att fylla upp ej förbokade platser. I dagsläget är det svårt för de enskilda företagen att betala

provision till ett bokningsföretag.

Detta framkom som idéer och önskemål för den fortsatta produktutvecklingen:

Att gemensamt utveckla produkter skulle öka kreativiteten och utbuden. Att inte konkurrera

utan komplettera varandras utbud.

Ett gemensamt bokningssystem för destinationens totala kapacitet för att under högsäsong

kunna ge beläggning till alla båtar.

Professionell marknadskommunikation via egna och gemensamma webbsidor

Hjälp att analysera lönsamma kundgrupper och produkter

Tydliga och gemensamma avbokningsregler

Översyn av försäkringsskydd

Turistsäsongen är april-oktober men tid måste därutöver avsättars för underhåll.

6.1.4.3 Kvalitet

Tydliga avbokningsregler är viktiga, här har kunden och företaget ibland olika preferenser

beträffande vad som är hög sjö och en säker tur.

Att följa gällande regler för passagerartrafik, klassning fartyg och leder och ha ett fullgott

försäkringsskydd.

Ta in kundsynpunkter via TripAdvisor eller liknande som input till förbättringsarbetet.


Generellt saknas miljöaspekten. Solbris gör på hemsidan en jämförelse mellan bränsleförbrukningen

på Kastor med en ribbåts förbrukning.


Att synas på egna och gemensamma webbsidor gör erbjudanden tillgängliga för svenska och

internationella besökare.

Båtar med möjlighet att ta funktionshindrade besökare kan uppdatera Tillgänglighetsdatabasen.


Utan sju företag har tre stycken sin hemsida på två språk, en saknar hemsida och två har endast

svenska. Alla utom en finns på www.goteborgsskargard.se och ingen är bokningsbar.

http://www.goteborgsskargard.se/


6.1.5 Hembygdsföreningar


De har inga invändningar mot projektet men föreningarna är i nuläget helt fokuserade på sin egen

verksamhet.


Det finns en stor potential för att utveckla nya koncept som bygger på öarnas själ, historia och kultur.

Detta arbete bedrivs i dag i ideella föreningar och med ideell arbetskraft. Det är av största vikt att

överföra dagens kunskaper till en ny generation och utveckla koncept som bygger på affärsmässiga

grunder för att denna viktiga nisch ska leva vidare.

Hönö har from 2014 sagt nej till bussturister eftersom man inte har kapacitet att ta emot dessa. Man

har idag endast två aktiva som guidar och sköter hembygdsgården. Bussarna tas nu emot av Öckerö

hembygdsgård som har 15 personer som arbetar ideellt i föreningen.

Öckerö tar i samarbete med Strömmabolaget emot kryssningsturister, angöringarna för 2015

planeras redan nu. Man har även ett nyårsfirande för tyska gäster som senast bestod av 592

personer som drack glögg och åt pepparkakor.

Hönö Tourist and Fishing är ett nystartat företag som under sommaren har kört tre olika guidade

båtturer i Norra skärgården med ambition att konceptualisera sin verksamhet till nästa säsong.

Styrsö/Donsö hembygdsförening ska vara sammanhållande för hela södra skärgården, men det finns

idag ingen utvecklad dialog mellan öarna. Även här bedrivs arbetet ideellt med sporadiska

dagsbesökare. På Vrångö finns tankar att utforma en gemensam guidemanual för att fler än idag ska

kunna ta guidade turer. På Brännö finns Brännö lada som en mindre hembygdsgård.

Fiskemuseet och Öckerö hembygdsgård samarbetar och tar årligen emot mellan 40-50

bussar och har 10 000 besök vardera per år.

Öckerö tog under 2014 emot gäster från 14 kryssningsfartyg med en grundbokning på 90

personer

Hönö har ca 4 000 besökare per år.

Övriga hembygdsgårdar har sporadiska dagsbesökare som utgör en väldigt liten del av

besökarna.

Entréavgifterna är blygsamma; 20 kr + 25 kr för fika på Öckerö, gratis på Hönö och 30 kr på

Fiskemuseet. Strömmabolaget administrerar kryssningsbokningar inkl usive buss och guide. Här

borde en diskussion tas med Strömma om win-win mellan parterna.

Som nästa steg i utvecklingen behöver man utveckla övergripande och gemensamma koncept och

guidepooler med teman som kan bygga på:

Fiske

Historia

Sjöröveri

Arkitektur

Film/författartema – Mia på Grötö

Flora

Fauna på land och till sjöss

Historisk matkultur


Samarbete med specialiserade organisationer som ornitologer, marinbiologer, Västkuststiftelsen för

att arrangera tematiska paket

Bygdespel om historiska händelser, teman kring skärgårdsmusik, historisk helg med boende, besök

på museer och hembygdsgårdar och historiska måltider.


Processutvecklingen kräver attraktiva hemsidor på flera språk samt att öppettider och aktiviteter är

uppdaterade och på sikt även är bokningsbara på webben

Kundsynpunkter kan tas emot och följas upp genom TripAdvisor.


Det största hotet ligger inte i verksamhetens miljöpåverkan utan i dess fortsatta utveckling. För att hålla historien levande är det nödvändigt att nya och affärsmässiga koncept utvecklas.

6.1.5.5 Kvalitet

Öckerö hembygdsgård har en föredömlig organisation med tydliga ansvarsområden och mycket god

framförhållning och planering av inbokade besök.

Generellt behöver hemsidor och aktiviteter uppdateras.


Tydlig information om öppettider samt uppdatering i Tillgänglighetsdatabasen


Hemsidor behöver uppdateras och göras på fler språk.

Historiska platser behöver skyltas upp och ha information på olika språk

Tillgång till guider som på olika språk kan guida för olika öar och teman.

Bokningsbarhet på webben ger framförhållning för verksamheten och service till besökarna.


6.1.6 Kyrkor och samfund


Samtliga församlingar och kyrkor i skärgården inbjöds till en träff att diskutera deras roll i

skärgårdens utveckling. Kyrkornas förankring på öarna är en viktig del av skärgårdens kultur och

historia och målet var att diskutera kyrkornas roll i den fortsatta utvecklingen. Deltagare var tre

Missionsförsamlingar.

De stödjer helhjärtat satsningen med Göteborgs skärgård och tycker att det är viktigt att

lokalsamhällena utvecklas och att samverkan ökar.


Skärgården erbjuder en fantastisk plats för sinnesro, samtal och rekreation. Redan idag finns retreat

på flera öar. Efterfrågan är stor och ökar i takt med människors behov av stillhet, reflektion och

återhämtning. De personella resurserna är begränsade och därmed även antal tillfällen för retreat

och pilgrimsvandringar. Här kan en möjlighet vara att köpa in kompetens och tillhandahålla

faciliteter, mat, boende och inte minst den unika miljön. Det ger församlingarna välbehövliga intäkter

samtidigt som de bidrar till människors ökade välbefinnande.

Uppskattade och högklassiga musikarrangemang finns på Styrsö och Öckerö.

Paket med advent i skärgården kan vara en helg i stillhet eller med julbord, julmarknad och

adventsgudstjänst.

Second hand är en utmärkt idé som lockar besökare och ger goda intäkter med hållbara förtecken.


Att synliggöra sina aktiviter på den egna och vår gemensamma hemsida och lära sig Basetool.


Ej relevant

6.1.6.5 Kvalitet

Att ta betalt för det man levererar – att värdesätta sin produkt


Att synas på våra hemsidor och vara bokningsbara


Det är inte relevant för tillfället.

7 Företagens och organisationernas förväntningar på offentlig sektor 7.1.1 Generellt:

Alla kommunens enheter måste känna till och vara delaktiga i en turistsatsning för att alla

länkar i kedjan ska hålla. Idag har två entreprenörer gått miste om investeringsstöd på

vardera 900 000 kr pga. långa handläggningstider på Fastighetskontoren i såväl norr som

söder.

Översikts- och detaljplaner måste stödja utvecklad turism och näringsliv.

Logistiken till och mellan skärgårdar och öar måste förbättras under högsäsong

Förbättrat biljettsystem på bussar och båtar

Tydlig skyltning vid hållplatsen vid Tappen (besökarna ställer sig på fel sida)

Båtturer från centrala Göteborg under högsäsong


”Hop on hop off” båt skulle ge möjlighet till båtluffning och stödja anläggningarna på de

mindre öarna. Det minskar dessutom tryck på spårvagnar och parkeringsplatser

Att Gbg & Co kan hjälpa oss att få med Göteborgs stad i en fortsatt satsning

7.1.2 Norra

Bättre kommunikationer inom Öckerö kommun genom en shuttle mellan besöksmålen

vardagar, kvällar och helger under högsäsong

Problemet med köer till färjorna måste lösas – det krävs nya lösningar

Strömförsörjningen måste säkerställas. Idag har vi många strömavbrott (även utan åskväder)

vilket gör att vi famlar i blindo i bokningssystem och övrig service till gästerna

Turistbyrån bör vara mer centralt belägen och inte ligga i Klåva

När nya regler införs måste även kommunen ha turistglasögonen på – exempelvis när det

gäller de nya reglerna för matavfall som avsevärt försämrat hygien och miljö för personal och

besökare

Kommunens tjänster ska levereras även under turistisk högsäsong

Biblioteket ska vara öppet när människor är lediga inte bara under kontorstid

7.1.3 Södra

Gemensam profil på skyltning på Saltholmen och på öarna

Att broschyren Göteborgs skärgård får delas ut på båtarna

Förbättrad logistik och parkeringsmöjligheter – det måste vara lätt att ta sig ut på öarna

Ordning på Saltholmen som gör det tydligt vilken kö man står i till de olika båtarna samt ger

plats för avstigande

Fungerande och samordnade rutiner och budget för renhållning och toaletter i samråd med

öarna. Man måste komma överens om vilken säsong som gäller och vilka olika nivåer som

krävs under säsongen

Turistinformation/Visitors center på Saltholmen

8 Företagens och organisationernas syn på mervärdet av projektet Det ger möjlighet att påverka, samarbeta samt ta lärdom och hjälp av varandra.

Lyfta och respondera på frågeställningar direkt i ett forum där många människor med

möjlighet att påverka sitter.

Förväntningar att Göteborgs skärgård tillsammans ska arbeta för Exportmognad, så att vi

därigenom för större möjlighet att bli synliga gemensamt utanför Sverige.

Projektet blir seriösare om vi alla drar åt samma håll och vet varför

Ytterligare marknadskanaler genom Göteborg & Co samt VTR har gett ett stort mervärde

Kontakten med Gbg & Co har ett stort mervärde genom fler bokningar och kontakter via

Turistbyråerna och Gbg & Co

Gbg& Co har bidragit till stor medial uppmärksamhet för vår skärgård

Mycket bra samarbete med Gbg & Co som bl.a. lagt åtskilliga visningsresor i skärgården.

Starkt och kostnadseffektivt med en gemensam kanal/profil via vår webb, broschyren,

mässan och events

Gbg & Co och Turistbyråerna har varit en fantastisk hjälp i marknadsföring och

kommunikation

Ett gemensamt varumärke ger tydlighet och samsyn som leder till fler affärer, bättre service

och ett mer utvecklat värdskap

Bra att fler tar på turistglasögon och att samarbetet mellan företagarna ökar


Ger helhetssyn och samverkan

Projektet har en viktig roll att initiera samverkan i Södra skärgården

Varumärket stärker de enskilda företagen till en låg kostnad

9 Företagens och organisationernas idéer och synpunkter till

projektet 9.1.1 Generellt:

Frukostmöten för turistföretagarna

Fler broschyrer ute på öarna

Informationsskyltar på öar, båtar och färjor med sommarens program

Eventkalender för hela skärgården ska vara uppdaterad på hemsidan

TUR-mässan 2015: Större monter och hörnmonter, inga lösa blad, gemensam trycksak/blad

Inled broschyren 2015 med en översiktskarta typ linjekarta för bussar där det tydligt framgår

var man vandrar, cyklar, åker bil och buss

Stor potential för utländska besökare – de som besökt oss har varit lyriska

Utbildning i LOU

Uppdatera anläggningar och butikers status i tillgänglighetsdatabasen

Låt ytterligare en leverantör erbjudas att ta fram den gemensamma turistbroschyren

Gemensamma tema- och strategimöten för att sätta mål, utveckla nya produkter och lära av

varandra

Gästhamnar som inte har sugtömning kan ansöka om LOV-bidrag hos Länsstyrelsen

De större gästhamnarna bör sträva efter att vara bokningsbara på webben

God framförhållning och tydliga resurskrav från företagen krävs vid planering av events

9.1.2 Norra

Underlätta för den som vill promenera utmed havet, såsom spångar och bryggor i svåra

passager

Cykeluthyrningen och buss 290 är helt perfekt!

9.1.3 Södra:

Öka motivationen och tydliggöra mervärdet för samverkan mellan turistföretagen

10 Företagens och organisationernas förslag till nya affärskoncept: Samverka för fler guideutbildningar och höj deras status

Sommaren 2014 har det gått en ”hop on hop off” båt sträcken Dyrön – Marstrand, arrangör

Gunnars båtturer. Satsningen har enligt utsago varit lyckad

Utökad kapacitet för boende under högsäsong, 4844 förfrågningar avvisades under juni-

augusti på Hönö hotell (booking.com).

Inventera tomma och outnyttjade fastigheter som kan byggas om till boende

Utöka service och bokningsbara paket för uppställningsplatser för husbilar

Campingplatser med olika standard och prislägen ger boende under högsäsong

Erbjudanden riktade till personer som vill bo i naturen, på en flotte, i kåta, i tält…

En shuttle från Pinan som även går kvällar och helger

Badtunna och bastu skulle ge möjlighet att förlänga säsongen

Riktade erbjudanden till Småland och Halland som har förhållandevis nära till kusten men

behöver övernatta för en fulländad helg/upplevelse


Etablera Visitors Centre vid Tappen i samverkan mellan kommun och företag. Målbild

Akvarellmuseets anläggning med lokala utställningar och konsthantverk samt uthyrning av

fiskeredskap, kajaker och cyklar samt försäljning av lokalt tillverkade produkter

Sälj paket för klättring på Öckerö – klätterberget är världsunikt

Sälj paket för vågsurfing – Hummerviken är enda platsen i landet för detta

Utveckla Radio Skärgården

Hitta nya nischer under lågsäsong t.ex. Jul i Skärgården som en del av Julstaden Göteborg,

kontemplation, och rekreation kan också passa denna årstid

Ökad lönsamhet måste tas på kostnadssidan då marknaden är känslig för prisökningar. På

inköpssidan kan detta åstadkommas genom gemensamma inköpsavtal på gemensamt

utnyttjade tjänster såsom försäkringar, skadedjursbekämpning, tvätt, löneadministration,

webbdesign och översättning

Nores inköpspartner är en tjänst att ansluta sig till för lägre inköpspriser inom mat, dryck,

non food mm

Samverkan vid bemanning under såväl hög- som lågsäsong, kan vi samarbeta med

Arbetsförmedlingen under lågsäsong för enklare sysslor

Skärgårdsbröllop

Proaktivitet för konferenser – arrangera teman och seminarier

För att ta nästa steg i utvecklingen av hembygdsgårdar och historiska teman behöver man utveckla

övergripande koncept, guidepooler och teman som kan bygga på:

Fiske

Historia

Sjöröveri

Arkitektur

Film/författartema – Mia på Grötö, Det stora matslaget

Flora

Fauna på land och till sjöss

Matkultur

Även bygdespel om historiska händelser och på teman kring skärgårdsmusik är intressanta

aktiviteter och det är viktigt att utforma paket. Historisk helg med boende, mat och besök på

museer och bygdegård(ar)

Reklam och information på Styrsöbolagets båtar

Paket kring maten och dess historia

11 Rekommendationer och förslag 11.1.1 Generella synpunkter Att starta den demokratiska processen på öarna är viktigt för att skapa delaktighet, samsyn och

samverkan kring varje ös unika profil och utveckling. Flera öar har idag väl fungerande forum som

samlar föreningar, kyrkor, församlingar, bysamfällighet och privatpersoner till diskussioner och

gemensamma beslut. Det skapar transparens och demokrati och en öppen dialog kring öns

gemensamma frågor som utvecklar näringsliv och service för bofasta och besökare.

I dessa forum kan man med fördel utse personer som representerar ön i samtal med externa parter

t.ex. kommunen.


Brännö, Björkö, Rörö, Vrångö och Hönö Klåva är exempel på öar som skapat god samsyn och bra

förankring och interna kommunikationsvägar för att diskutera och driva sin egen utveckling. Här finns

stora möjligheter att gå vidare med en trepartssamverkan där mark/fastighetsägare, kommun och

näringsliv går samman för att finansiera en processledare på deltid. Om tre parter kan bidra med

förslagsvis totalt 7000 kr/månad finns en årlig pott på 84 000 kr för en processledare som genomför

uppdrag och aktiviteter enligt öns gemensamma handlingsplan. Detta är inte en kostnad utan en

investering avsedd att bära sin egen kostnad, genom att på olika sätt skapa förutsättningar för öns

föreningar och företag att utvecklas.

11.1.2 Nyckeltal Rekommendationen är att tillsammans med Göteborgs stad, Öckerö kommun, Västvenska turistrådet

och Göteborg & Co utforma gemensamma parametrar för destinationen Göteborgs skärgård som ett

eget statistikområde.

Nedanstående nyckeltal anpassas lokalt om man väljer man att följa den nationella strategin.

Besöksnäringens omsättning per år

Exportvärde/år

Antal anställda

Antal exportmogna produkter

Förslag på nyckeltal som speglar den lokala utvecklingen i ett brett och långsiktigt perspektiv:

Befolkningsutveckling totalt och fördelat på åldersgrupper

Nettopendling som speglar utvecklingen av lokalt näringsliv

Handelsindex för livsmedelsbutiker som speglar butikernas andel av invånarnas köp

Antal arbetstillfällen totalt

Antal företag totalt

Antal resenärer med båtar och färjor

Förslag på turistiska nyckeltal:

Turismens andel av total andel arbetstillfällen

Turismens andel av totalt antal företag

Gästnätter

Båtnätter

Antal besökare på museer och hembygdsgårdar

Privatturismens andel av total omsättning

Kundgruppers utveckling är viktigt att analysera, nedan framgår fritidsresenärernas konsumtion i

förhållande till affärsturismen samt konsumtion baserad på olika varuslag:


Att konsultera ett statistikföretag är en väg att gå. Här är ett utdrag ur företaget RESURS hemsida, de

skräddarsyr statistikunderlag för turistbranschen.

”Metod

TEM mäter effekter av turisternas konsumtion. Detta innebär att turisterna delas upp i 14 olika

kategorier och för var och en av dessa tas fakta fram om hur många övernattningar eller besök som

genomförts. Vidare hur mycket de spenderar per dag/dygn och på vad de spenderar pengar,

uppdelat på 6 utgiftsposter:

Logi · Livsmedel · Restaurang · Transport · Shopping · Aktivitet


Metoden innebär att den följer de riktlinjer och direktiv som tagits fram av WTO (World Tourism

Organization) och fastställts i FN 1993.”

11.1.3 Affärsutveckling En strategidag för företag och organisationer i januari varje år är ett förslag. Att gemensamt

utvärdera det gångna året och utforma en marknadsplan för den kommande säsongen skapar ger

inspiration till produktutveckling och skapar samsyn, delaktighet och gemenskap.

Som förberedelse inför dessa möten presenteras generella lönsamhetskalkyler för olika produkter

och kundsegment för att ge ökad kunskap samt möjlighet att justera erbjudanden och priser. Här kan

även diskuteras inom vilka områden gemensamma inköp/upphandlingar kan göras för att öka

företagens marginaler.

Business Region, Göteborg & Co samt Västsvenska turistrådet är viktiga stödfunktioner som

tillhandahåller statistik, process-/ kompetensutveckling samt övergripande strategier och

marknadskommunikation.

En affärsplan för proaktiv försäljning tas fram gemensamt innehållande:

Kundbasanalys

Vilka produkter är störst/mest lönsamma

Riktade erbjudanden till olika kundgrupper

Paket för tematiska reseanledningar

Nya koncept under låg- mellan- och högsäsong

Analys av antal och nationalitet som besökt hemsidan och Göteborgs skärgård

Kommunikationsplan internt och mot marknaden

Ett gemensamt års hjul med tematiska aktiviteter och deadline för att färdigställa dessa för

publicering

Kompetensutvecklingsbehov kartläggs som underlag för utbildningsinsatser, Basetool är ett

obligatoriskt kompetenskrav.

Rutiner för att inhämta kundsynpunkter är en viktig del i affärsutvecklingen och gemensamma

riktlinjer för detta diskuteras. TripAdvisor är ett etablerat verktyg som kan vara lämpligt.

Enkäter och marknadsundersökningar genomförs hos våra gemensamma kunder.

Hembygdsföreningar

Ett gemensamt och övergripande grepp behöver tas för att utveckla affärskoncept som förmedlar

skärgårdens historia och kultur.

Att söka projektmedel med målsättning att:

Erbjuda ett gemensamt produktutbud och formalisera en samverkan mellan föreningar och

öar

Bevara och utveckla och det unika historiska och kulturella arvet

Utveckla bokningsbara koncept kring teman och aktiviteter, se punkt 4.3.4.2

Att inleda samarbeta med skolor och KY-utbildningar för tillväxt på guider och entreprenörer

Ge förutsättningar att guider och entreprenörer kan bedriva sin verksamhet på kommersiella

grunder.


Pilgrimsleden på Björkö är ett exempel på hur föreningar har samverkat kring tema natur, kultur och

andlighet.

Det pågår ett nationellt arbete med att ta fram en svensk livsmedelsstrategi. Sverige är det land i

Europa som importerar mest livsmedel, drygt 50 %. Trenden är tydlig att den inhemska produktionen

måste öka. Under ett gemensamt varumärke för produktion av lokal mat kan näringar skapas kring

såväl turism som förädling av kött, skinn, frukt och grönsaker. På köpet får skärgården ett öppet

landskap. Medel för investeringar finns redan nu att söka hos Jordbruksverket.

11.1.4 Exportmognad En gemensam och upphandlad tjänst som kan göra professionella översättningar till de företag som

inte har egen kompetens.

I huvudsak har vi idag besökare från Sverige, Norge och de europeiska länderna. Ett minimikrav är att

våra hemsidor, erbjudanden och menyer är på svenska och engelska och att vi tar emot Euro och

kortbetalning.

Det finns god hjälp att bedöma sin verksamhets och sin webbsidas exportmognad genom ett

pedagogiskt frågeformulär på www.exportmognad.se

Exportmognad berör inte bara företagen. Båtar och färjor måste ha information på kajer, båtar och

hemsidor på flera språk. Styrsöbolagets båtar måste även ta kortbetalning och Euro samt ta bort

mynttoaletterna på de gamla båtarna. Värdskapet utvecklas väsentligt med en turistbyrå och tydlig

och enhetlig skylting och på Saltholmen och på öarna.

11.1.5 Kvalitetssäkring/miljö och tillgänglighet Turistnäringen i skärgården består av små företag och flera företagare har bisysslor för att få ihop sin privatekonomi. Att var och en av dessa ska bygga upp kompetens om processer och produktutveckling är inte realistiskt. I nästa projektfas bör det därför finnas en stödfunktion som samordnar och stödjer de enskilda aktörerna i deras olika utvecklingsfaser. För att lämna anbud till offentlig sektor måste ett gemensamt ledningssystem utvecklas. Detta kan ske på övergripande nivå för destinationen för att minimera det administrativa arbetet för företagen. FR2000 är ett lämpligt ledningssystem som är integrerat mellan miljö, kvalitet och arbetsmiljö. Det är anpassat till små och medelstora företag och mycket kostnadseffektivt och pedagogiskt. http://www.fr2000.se/ Miljöledningssystemet Svensk Miljöbas innebär ungefär lika stort administrativt arbete, men är dyrare och ger endast certifiering inom miljöstandarden ISO 14001. Att delta i utvecklingen av och följa de processer som succesivt arbetas fram av Västsvenska

Turistrådet är en viktig del av kvalitetssäkringen. Det harmonierar profilen på våra erbjudanden och

skapar ett gemensamt arbetssätt.

Den gröna ekonomin med innovationer för hållbar tillväxt har nu tagit steget vidare till The Blue

economy som genom att lära av naturen och bla tillämpa recyckling i större utsträckning skapas nya

produkter som gynnar miljön och utvecklar näringslivet.

Ett citat från Nätverket för Blue Economy i Sverige” Naturliga system kaskaderar näringsämnen,

materia och energi – avfall existerar inte. En biprodukt från en process är en resurs för en annan”.

http://blueeconomy.se/vad-ar-den-bla-ekonomin/den-bla-ekonomins-principer/

http://www.exportmognad.se/

http://www.fr2000.se/



Som service till funktionsnedsatta besökare är det viktigt att i vår marknadskommunikation

uppdatera våra anläggningar i Tillgänglighetsdatabasen http://www.t-d.se/sv/TD2/

11.1.6 Offentlig sektor Många entreprenörer på öarna har framfört sin frustration över att det saknas samsyn och dialog

dialogen med och mellan Göteborgs stads olika aktörer. Frågan om skyltning, antal toaletter och

deras öppettider, finansiering av städning av toaletter och badplatser och frågor om renhållning

måste klargöras innan nästa säsong för att besökarna ska få bästa möjliga upplevelse av sitt besök. En

absolut nödvändighet att Park och Natur ingår i en kommande projektorganisation. De måste förstå

sin roll och budgetera efter verkligt behov i samråd med öarna. Dessa frågor är även aktuella i norra

skärgården och generellt utgör de en viktig del av det offentligas bidrag till skärgårdsutvecklingen.

Brännös enda offentliga toalett som stängdes i oktober

I ett fortsatt projekt är det en förutsättning att Göteborgs stad investerar i utvecklingen av

besöksnäringen då detta inte ligger i stadsdelens operativa ansvar och budget.

Översikts- och detaljplaner och tillståndsprövning måste stödja utvecklingen av besöksnäringen.

Kommunernas stadsbyggnadsenheter måste involveras i ett fortsatt projekt för att väva in

besöksperspektivet i sina planer. Idag upplevs hinder för ny- och tillbyggnad och andläggningstiderna

är långa. Två entreprenörer har vardera gått miste om 900 000 kr investeringsstöd från Länsstyrelsen

trots att de lämnat in sina bygglov i god tid.

I södra skärgården har sedan två år detaljplanen tolkats till nackdel för privatbostäder. Det är inte

längre tillåtet med nybyggnation av hus med den ursprungliga skärgårdskaraktären. Nya hus byggs

med samma karaktär som ett villaområde på fastlandet.

Västtrafik och Trafikverket måste ta ansvar för logistiken till och mellan öarna och förbindelser från

City som under högsäsongen avlastar såväl Lilla Varholmen som Saltholmen.

En Turistbyrå på Saltholmen under sommartid är en viktig del i vårt värdskap. Idag är Saltholmen

bemannad året runt och fungerar som en informell turistinformation för enklare frågor.

Göteborg & Co är en viktig partner med värdefull kunskap om besöksnäring och

marknadskommunikation som är en viktig tillgång i ett fortsatt projekt liksom Västsvenska

Turistrådets riktlinjer för fortsatt process- och produktutveckling.

BRG bör involveras som partner till stöd och kompetens för näringslivets utveckling.

http://www.t-d.se/sv/TD2/


12 Förslag till nästa steg i destinationsutvecklingen De uttalande målen i ”Strategi för utveckling av besöksnäringen i Göteborgs skärgård” har

formulerats så här:

Göteborgs skärgård år 2020 är en hållbar, exportmogen besöksdestination med väl

samordnade aktörer

Tillsammans skapar vi ett investeringsklimat som bygger framgång

Att realisera ovanstående citat kräver en samverkan mellan många aktörer som var och en är

organiserade i stuprör med en budget anpassad för sin begränsade uppgift. En komplex samverkan

måste förankras på högsta politiska nivå där ”topmanagement” från alla ingående aktörer måste

enas om vision, mål och finansiering. Detta förutsättser att man bildar en hängränna över de stuprör

som var för sig inte har förutsättningar att nå målen; hållbara, exportmogna och kvalitetssäkrade

produkter samt en fördubblad besöksnäring.

Att definiera ansvarsområden och roller är en förutsättning för att lyckas. Redan idag finns offentliga

aktörer som ansvarar för nedanstående områden men de finns i olika organisationer utan formell

samverkan och gemensam budget. Destinationsutveckling måste ske processinriktat och binda ihop

de stuprör som dagens funktionsorienterade arbetssätt innebär.

I en processinriktad organisation kan roll och ansvarsfördelning se ut så här:

Näringsliv – stödja, mäta och följa upp insatser som utvecklar företagarnas behov av

kompetens- och processutveckling samt innovativa företagsformer och

finansieringslösningar. Det ökar kommersiell service för boende och besökare och skapar

lokala arbetstillfällen

o BRG

Turism – stödja, mäta och följa upp insatser som utvecklar nya produkter,

marknadskommunikation, kvalitet och exportmognad

o Göteborg & Co samt Västsvenska turistrådet

Infrastruktur – för ökad tillgänglighet och service är logistik till och inom destinationen

avgörande, liksom att IT-infrastruktur och översikts- och detaljplaner stödjer de övergripande

målen

o Kommunernas fastighetskontor, Västtrafik, Trafikverket

Offentlig service – rent, snyggt och tryggt på destinationen; dimensionering av toaletter och

sopkärl i förhållande till besöksmängd och säsong, skyltning, skötsel av badplatser samt vård,

skola och omsorg på öarna

o Kommunernas Park & Natur enhet, SDN,

Min tidigare erfarenhet av liknande utvecklingsprocesser är att minst två år är ett kort men rimligt

tidsperspektiv för att komma vidare mot målen. Det kräver ett metodiskt arbete där även öarna ingår

för att skapa delaktighet och engagemang för utvecklingsarbetet.

Syftet med förslaget med nästa steg är att succesivt bygga helhetsbilden och gemensamt formulera vision, mål och finansiering för skärgårdsutvecklingen. Arbetet kan ske i två steg, varav det första steget kan starta omgående med regionala medel. Förutsättningen är att kriterierna i det Regionala serviceprogrammet 2014-2018 uppfylls och att medfinansiering sker i form av tid och/eller pengar. Parallellt med steg ett söks nationella medel från Tillväxtverket för steg två.


Förslagsvis kan det fortsatta utvecklingen genomföras i så här.

12.1 Steg 1 med möjlig start januari 2015 En förstudie med målsättning att:

ena företag, föreningar, civilsamhälle samt offentliga aktörer kring vision och handlingsplan

som leder alla mot samma mål

förankra en organisation och finansiering för samverkan i steg 2

utse representanter på alla öar med mandat att företräda sin ö i gemensamma frågor

söka finansiering för år 2016

Det är ett förslag som kräver prestigelöshet, öppenhet och nytänkande för att hitta nya arbetssätt

som utmanar dagens strukturer. Komplexiteten ökar genom att många aktörer, kulturer och

drivkrafter ska uppnå samsyn och delaktighet. Det kräver ett tydligt ledarskap med förmåga att

samverka och kommunicera på alla nivåer.

12.2 Steg 2 med möjlig start 2016 När personer, organisationer och finansiering finns på plats kan steg 2 inledas som ett 1-årigt projekt

med uppdrag att fram ett formellt beslutsunderlag i form av mål, handlingsplan och budget för det

fortsatta arbetet. Efter avslutat projekt är målet att utvecklingsarbetet bedrivs vidare i ett privat

utvecklingsbolag, ägt av näringslivet. Bolaget sluter ett samverkansavtal med det offentliga som

bidrar med ekonomiska och/eller personella resurser.

12.3 Metoden Detta förslag bygger på den internationellt erkända och framgångsrika metoden BID (Business

Improvement District). Det är en metod som tydliggör roller och ansvar när privata och offentliga

aktörer samverkar kring destinationsutveckling, lokala utvecklingsfrågor eller teman.

Metoden är under utveckling i Sverige och en nationell grupp bestående av Svensk Handel, Svenska

Stadskärnor (där Visita är representerad i styrelsen), BIDSweden, Västra götalandsregionen,

Länsstyrelserna i Värmland och Dalarna arbetar för att utveckla metoden i Sverige. Den är även känd

hos Tillväxtverket och har presenterats på näringsdepartementets inspirationsdag Attraktionskraft

Sverige.

Metoden har funnits internationellt sedan 1970 talet och den enskilt största anledningen till att New

York har förvandlats från en hårt kriminellt belastad och otrygg stad till den trygga och attraktiva

destination den är idag. I dag finns 69 BIDs i New York och ca 1500 i alla världsdelar. I maj 2014

bildades Skottlands (och världens) första turistiska BID.

Västra Götalandsregionen har i det Regionala serviceprogrammet från 2014 skrivit in BID som

samverkansmetod och är mycket intresserad av att utveckla metoden utifrån olika praktiska

tillämpningar. Regionen har en positiv inställning till steg 1 i detta förslag, förutsatt att ansökan

uppfyller kriterierna och att medfinansiering sker i form av tid och/eller pengar.

12.4 Intressenter i nästa steg En kort beskrivning av intressenterna i steg 1 och 2:

Sjutton öar med olika drivkrafter, kultur och inställning till samverkan och turism

Två destinationsutvecklingsbolag med olika geografiska avgränsningar och fokusområden

Västtrafik och Trafikverket med ansvar för logistiken till och mellan destinationen

BRG som stöd för näringslivsutveckling


Centrala förvaltningar i Göteborg, Park och Natur, Fastighetskontoret m.fl.

Göteborgs stad ersätter nuvarande SDN Västra Göteborg

Öckerö kommun

Göteborgs regionen - adjungerad

Länsstyrelsen – adjungerad partner

Västkuststiftelsen – adjungerad partner

12.5 Förslag till projektuppdrag i Power Point:


13 Slutsatser Status är att såväl företag, föreningar som offentlig sektor har mål och ambitioner för att utveckla besöksnäringen i Göteborgs skärgård. På öarna finns många duktiga och engagerade entreprenörer som verkligen brinner för att inkludera fler i utvecklingen. Inom offentlig sektor har frågan om logistik, renhållning och toaletter både utretts och diskuterats under många år men nuvarande budgetförutsättningar och brist på delaktighet och förståelse åsidosätter ibland det offentligas ansvar och brist på beslut. Alla parter tycks ha en bild av VAD som behöver göras men HUR är inte lika tydligt. Anledningen till detta är enligt min tolkning, att det av naturliga skäl är svårt för varje part att utifrån sin position och


organisation se helhet och sammanhang. Min förhoppning att denna rapport ska vara ett bidrag till att se skärgårdsutvecklingen i ett långsiktigt, hållbart och brett perspektiv. Status är olika i norra och södra skärgården. Den norra delen har längre erfarenhet av samverkan och paketering. Den har dessutom Turistbyrån som koordinerar aktiviteter och marknadskommunikation. I Södra skärgården saknas en sammanhållande funktion. Här har man försökt men ännu inte lyckats fullt ut att motivera turistföretagen att samverka genom föreningen Södra Skärgårdens turism. Det är ett fåtal eldsjälar som, förutom att de driver egna verksamheter, koordinerar skyltprojekt och andra gemensamma frågor. Licenskostnaden för Basetool hanteras olika. I norr tar kommunen denna kostnad medan i söderhar den finansierats av företagen. Detta bidrar till att medlemsavgiften blir högre än många småföretag har möjlighet att betala. De logistiska förutsättningarna i södra skärgården försvårar personliga möten och initiativ till samverkan. En nyskapad Facebookgrupp förenklar kommunikationen i redan etablerade relationer, men det behövs initialt personliga möten för att skapa delaktighet och engagemang för samverkan. I norra skärgården är samverkan mer etablerad och underlättas genom möjlighet till snabba förflyttningar på bilvägar och broar. I Klåva har man dessutom möjlighet till daglig kontakt och en gemensamt finansierad centrumutvecklare som håller ihop events och samordnar aktiviteter. En turistbyrå för södra skärgården skulle ge ett stort mervärde genom att samordna aktörer och aktiviteter för turismen lokalt samt samverka med övriga turistbyråer. Placerad på Saltholmen skulle den även ge det värdskap som krävs för en kvalitetssäkrad och exportmogen destination. Samverkan mellan och inom de offentliga intressenterna behöver definieras och formaliseras. För att

nå målen behöver det offentliga samordnas kring specifika frågor för att vara delaktiga och avsätta

ekonomiska och personella resurser som stödjer målen. Det offentliga är i detta sammanhang alla

aktörer, inte bara kommunerna.

Det är viktigt att gemensamt definiera turistsäsongens längd och vilken servicenivå som krävs under

säsongens olika faser.

Företagarna har stort engagemang och höga ambitioner men har svårigheter att skapa tid och rutiner

för uppföljning, utveckling och reflektion. Ett sätt att skapa utrymme för detta kan vara en

gemensam strategidag i början på året där företag och organsationer summerar året som gick och

planerar kommande aktiviteter. Här har Västsvenska Turistrådet och Göteborg & Co viktiga roller för

att stödja den fortsatta utvecklingen.

Vilka ambitioner som än finns kan ingen skapa en attraktiv destination av egen kraft. Att lägga enskilda pusselbitar skapar inte en bild, det krävs att alla bidrar med sin unika bit för att bilden ska träda fram. Jag vill därför avsluta med ett citat ur Västra Götalandsregionens affärplan som ger sin bild av förutsättningarna för en lyckad utveckling av naturturism som även gäller den fortsatta skärgårdsutvecklingen: ”Därför är det viktigt att förstå att samspelet mellan företagsamheten och det offentliga

är en förutsättning för en utveckling av regionens naturturism. Naturturism bör finnas

med i samhällsplaneringen, i kommunala översikts- och detaljplaner, i skötselplaner och

landskapsanalyser. Infrastrukturutveckling, utformning av regelverk och tillståndsgivning

behöver ske med naturturism i åtanke. Prioriteringar vid etableringar och tillskjutande av

offentliga resurser är nödvändigt En utveckling av regionens naturturism kan inte ske utan

ett starkt partnerskap med det offentliga.” Källa: Affärsplan naturturism Västra Götaland


Vrångö november 2014

Eva Bamberg

Projektledare Projekt Göteborgs skärgård

14 Bilagor

14.1 Enkät Upplev skärgårdens event

14.2 Program Upplev skärgården

14.3 BID samverkan för framgång

15 Källförteckning

15.1 Nationell strategi svensk turistnäring 2010-2020 http://www.strategi2020.se/upload_dokuments/SHR_Strategidokument.pdf

15.2 Turismens årsbokslut 2013 http://www.tillvaxtverket.se/huvudmeny/faktaochstatistik/turism/ekonomiochsysselsattning.4.3453

fc5214836a9a472a65fc.html

15.3 Regionalt serviceprogram 2014-2018 http://www.vgregion.se/upload/Regionutveckling/Naringsliv/RegionaltSP/2014/Regionalt_serviceprogram_VastraGotaland.pdf

15.4 Affärsplan för naturturism i Västra Götaland 2010 – 2015 http://www.vastsverige.com/Documents/vastsverige/aff%C3%A4rsplan%20naturturism.pdf

15.5 Studie ”Södra skärgården, planeringsförutsättningar- en studie november 2008 http://goteborg.se/wps/wcm/connect/b6b693f4-3aae-4a80-8ffe-

636bebb0c6ac/OPA_Planeringsodraskargardenweb.pdf?MOD=AJPERES

15.6 Processbeskrivning Västsvenska Turistrådet http://www.vastsverige.com/Documents/vastsverige/VT_Aff%C3%A4rsmodell_A3_Reviderad_2014-

06-12.pdf

15.7 Västkuststiftelsen – Guidade vandringar i Västra Götalands naturreservat 2014 http://www.vastkuststiftelsen.se/wp-content/uploads/2014/05/Vandringsbroschyren-2014.pdf

http://www.strategi2020.se/upload_dokuments/SHR_Strategidokument.pdf





http://www.vastsverige.com/Documents/vastsverige/aff%C3%A4rsplan%20naturturism.pdf

http://goteborg.se/wps/wcm/connect/b6b693f4-3aae-4a80-8ffe-636bebb0c6ac/OPA_Planeringsodraskargardenweb.pdf?MOD=AJPERES

http://goteborg.se/wps/wcm/connect/b6b693f4-3aae-4a80-8ffe-636bebb0c6ac/OPA_Planeringsodraskargardenweb.pdf?MOD=AJPERES

http://www.vastsverige.com/Documents/vastsverige/VT_Aff%C3%A4rsmodell_A3_Reviderad_2014-06-12.pdf

http://www.vastsverige.com/Documents/vastsverige/VT_Aff%C3%A4rsmodell_A3_Reviderad_2014-06-12.pdf

http://www.vastkuststiftelsen.se/wp-content/uploads/2014/05/Vandringsbroschyren-2014.pdf


15.8 TPUSS – Trafik- och parkeringsutredning Södra skärgården 2014

15.9 Nätverket i Sverige för Blue economy http://blueeconomy.se/vad-ar-den-bla-ekonomin/den-bla-ekonomins-principer/

15.10 Loch Ness Tourism Business Improvement District http://www.uniqueness.co.uk/

15.11 New York City BID association http://www.nycbidassociation.org/

RINGSFÖRUTSÄTTNINGAR - EN STUDIE NOVEMBER 2008ÖDRA SSÖDRA SKÄRGÅRDEN PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR - EN STUDIE

NOVEMBER 2008KÄRGÅRDEN PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR - EN STUDIE NOVEMBER 2008


http://www.uniqueness.co.uk/

http://www.nycbidassociation.org/


SÖDRA SKÄRGÅRDEN PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR - EN STUDIE NOVEMBER 2008

Slutrapport projekt Göteborgs skärgård mars-november 2014€¦ · har delats ut på...

Documents

Transcript of Slutrapport projekt Göteborgs skärgård mars-november 2014€¦ · har delats ut på...