SKRIVGUIDE I SOCIOLOGI 2015 Sociologi/FSE/Åbo Akademi

1 INLEDNING ................................................................................................................................. 2

2 UPPSATSER OCH AVHANDLINGAR ..................................................................................... 2

2.2 Kandidatavhandling .............................................................................................................. 4

2.3 Pro gradu-avhandling .......................................................................................................... 12

2.4 Fackuppsats .......................................................................................................................... 27

3 SEMINARIER ............................................................................................................................ 29

3.1 Konstruktiv kritik och kritisk bedömning ........................................................................... 29

3.3 Magisterseminarier ............................................................................................................... 32

4 FORMELLA KRAV ................................................................................................................... 34

4.1 Språket ................................................................................................................................. 34

4.2 Referenser ............................................................................................................................. 38

4.3 Citat ...................................................................................................................................... 47

4.4 Litteraturförteckning ............................................................................................................ 48

4.5 Källor från internet .............................................................................................................. 55

4.6 Grafiska och stilistiska rekommendationer .......................................................................... 57

5 ÖVRIGT ...................................................................................................................................... 59

5.1 Att söka litteratur ................................................................................................................. 59

5.2 Stöd i skrivandet .................................................................................................................. 63

5.3 Fusk ..................................................................................................................................... 65

2

1 INLEDNING

Denna guide riktar sig främst till dig som skriver uppsats eller avhandling i sociologi, men den

kan även användas som handbok då du skriver andra vetenskapliga texter. Guiden strävar efter att

underlätta ditt skrivande genom att svara på frågor som ofta uppstår under arbetets gång. Du kan

ha nytta av att läsa hela guiden i ett tidigt skede av dina studier, eftersom den ger en uppfattning

om hur det är tänkt att dina studier ska framskrida. Dessutom kan du utnyttja de formella

rekommendationerna och instruktionerna för vetenskapligt skrivande då du ska författa en

uppsats i samband med dina studier i sociologi.

Guidens innehåll ska i första hand ses som ett förslag på hur man kan gå till väga i

uppsatsskrivandet. Guiden är på inget vis allomfattande, utan snarare en generell bas som du kan

välja att använda som utgångspunkt i ditt skrivande. Eftersom olika uppsats- och

avhandlingsteman kan kräva olika former av skriftlig bearbetning, rekommenderas det att du

även söker upp handböcker vid eventuella specifika frågor som kanske inte tas upp här. I slutet på

guiden finner du en lista på handböcker för uppsatsskrivande.

2 UPPSATSER OCH AVHANDLINGAR

2.1 Allmänna kriterier för en god vetenskaplig uppsats

Nedan följer en lista på sådana aspekter hos en vetenskaplig text som garanterar en god kvalitet.

Det är skäl att tänka på dessa både när man skriver och när man bedömer en uppsats.

1. En klar frågeställning och fokuserat skrivande.

2. Ett argumenterande resonemang om varför frågeställningen är intressant och viktig ur ett

vetenskapligt och/eller samhälleligt perspektiv. Frågeställningen utgår från en större vetenskaplig

problemställning, som ska motiveras. Exempel på motiveringar är att tidigare forskning inom

3

området haft motstridiga resultat, eller att temat inte forskats om tillräckligt tidigare

3. Uppsatsen behandlar det som den utger sig för att behandla.

4. Den litteratur som används är relevant och vetenskaplig. Det syns i texten att skribenten

förstått litteraturen och kan använda den på ett självständigt sätt.

5. En röd tråd binder ihop avhandlingens olika delar. Det ska finnas ett klart samband

mellan teoretiska ansatser och konkreta, empiriska forskningsresultat som refereras i

avhandlingen

6. Uppsatsen kan anknyta även till mer allmänna sociologiska frågeställningar och traditioner,

samtidigt som uppsatsen behandlar en mer specifik frågeställning.

7. Uppsatsen utmynnar i någon form av ”svar” eller slutsats rörande frågeställningen. Uppsatsen

klargör varför de olika teorierna eller tidigare undersökningarna skiljer sig från varandra.

8. Det framgår klart i texten vad som bygger på tidigare litteratur och vad som är skribentens

egna bidrag och tankar.

9. Begreppen är klart definierade.

10. Ett gott och klart språk – inte talspråk, inte onödigt krångligt och inte för långa meningar.

11. Referenser och citat är gjorda enligt akademisk praxis. Citat bör t.ex. klart vara angivna som

citat och inte framställas som ens egen text. Källan bör alltid anges och man bör enbart hänvisa

till källor man bekantat sig med. Konsultera vid behov denna skrivguide och övrig

referenslitteratur för närmare information.

En vetenskaplig uppsats skiljer sig till sin form och stil från andra texter på många sätt.

Skillnaden mellan en lärobokstext och en vetenskaplig uppsats är att lärobokstexten är

4

presenterande till sin stil, medan den vetenskapliga uppsatsen är undersökande. Den

vetenskapliga uppsatsen skiljer sig också från populärvetenskapliga texter, som främst är riktade

till lekmän. En uppsats i sociologi riktar sig i första hand till sociologer. Den skiljer sig också från

personliga essäer, eftersom dessa varken behöver ha vetenskapliga problemställningar eller

vetenskapliga metoder för att svara på problemställningen.

2.2 Kandidatavhandling

Kandidatavhandlingen är ett självständigt slutarbete som leder till en lägre akademisk examen,

kandidatexamen. Avhandlingens syfte är att bevisa att man självständigt kan utnyttja den kunskap

som man fått i tidigare studier och att man kan bemästra ett avgränsat projekt. Genom

avhandlingen ska studenten visa sin förmåga till vetenskapligt tänkande.

Kandidatavhandlingen i sociologi är en välskriven vetenskaplig uppsats som behandlar ett

avgränsat tema. Längden är ca 20-25 sidor (typstorlek 12 och radavstånd 1,5, vilket motsvarar

ungefär 50 000-60 000 nedslag). I ämnet sociologi är kandidatavhandlingen inte ett empiriskt

arbete. Kandidatavhandlingen i sociologi kan sägas vara en litteraturöversikt som skribenten gör

utgående från ett tema eller en frågeställning. Insamlingen av ett eget empiriskt material kommer

först inom ramen för pro gradu-avhandlingen i sociologi. I kandidatavhandlingen riktas

frågeställningen till den sociologiska litteraturen. Men avhandlingen är inte ett litteraturreferat,

utan uppsatsen byggs kring ett tema eller en frågeställning.

Vid sakgranskningen av avhandlingar i sociologi fästs vikt vid bl.a. förmågan att formulera

sociologiska frågeställningar, förmågan att söka och läsa sociologisk litteratur av relevans för

frågeställningen, ett kritiskt och analytiskt förhållningssätt till källor samt att avhandlingen

uppfyller gängse krav på form och innehåll för vetenskapliga uppsatser. Avhandlingens

sakgranskare utses av den ämnesansvariga professorn i sociologi.

Kandidatavhandlingen skrivs på svenska då det gäller inhemska studerande. En del av den

5

färdiga avhandlingen (ca 10000 tecken) fungerar som mognadsprov och språkgranskas.

Kandidatseminarierna och avhandlingen tillsammans 10 studiepoäng.

Stegen i arbetet med en kandidatavhandling

Nedan listas ett schena över arbetsgången i en kandidatavhandling. I praktiken går stegen in i

varandra på ett annat sätt en detta schema uttrycker. Formulering av frågeställning,

litteratursökning, läsande och skrivande (punkterna 2, 4 5 och 6) sker i själva verket kontinuerligt

och samtidigt under stora delar av processens gång.

1. Bekanta dig med sociologisk litteratur (se punkt 4) för att bestämma vilket slags sociologiska

frågor du är intresserad av. Detta led i processen har redan inletts i och med tidigare studier i

sociologi.

2. Välj gärna ett tema med anknytning till något av sociologins underområden (kultur-, familje-,

hälso-, religionssociologi o.s.v.). Formulera en fråga eller ett problem och minns att

frågeställningen ska kunna uttryckas kort och koncist. Frågeställningen kan dock gärna vara

ganska öppen (t.ex. vad säger sociologin om ungdomars identitet; vilka sociologiska teorier finns

om subkulturer; hur kan invandrares arbetsmarknadssituation förklaras?). Det går utmärkt att man

fortsätter med ett tema som man tidigare skrivit uppsats om.

3. Skriv ett idépapper på en A4-sida där frågeställningen formuleras och den centrala litteraturen

omnämns. Diskutera detta i seminariet och med din handledare. Begränsa och formulera om

frågeställningen vid behov.

4. Sök litteratur. Detta sker genom sökningar i databaser, t.ex. Alma och andra databaser som de

studerande i detta skede förväntas känna till. Kontrollera också den litteratur som finns i

sociologiska institutionens bibliotek. Bläddra i de senaste numren av sociologiska tidskrifter i

sociologiska institutionens bibliotek, gör sökningar i Nelliportalen etc. Detta steg är avgörande

för uppsatsen. Utan relevant litteratur är det omöjligt att skriva uppsatsen.

6

5. Sålla bland den litteratur du hittat. Granska litteraturen kritiskt och basera uppsatsen enbart på

litteratur av god akademsik nivå (och inte till exempel på studentuppsatser). Läs det som är

relevant och gör anteckningar.

6. Skriv uppsatsen. Följ de formella krav som anges senare i denna skrivguide. Gör

stavningskontroll. Skriv ut texten och läs igenom och korrigera den upprepade gånger.

7. Skicka text till din handledare och diskutera texten med hen. Du bör också vara i kontakt med

handledaren och skicka in texter redan i ett tidigare skede.

8. Skicka uppsatsen på Moodle åt opponenten och seminariets ansvariga lärare (deadline och

andra praktiska frågor överenskommes på seminariet).

9. Presentera uppsatsen på seminariet.

10. Arbeta om uppsatsen enligt de kommentarer som framkommit på seminariet. OBS! Reservera

tillräcklig tid för detta skede. Kandidatavhandlingen bör oftast omarbetas och förbättras betydligt

innan den kan lämnas in. Att du presenterat avhandlingen på seminariet betyder inte att den är

godkänd, utan sakgranskningen sker först efter det att du lämnat in den slutgiltiga avhandlingen.

11. Lämna in den slutgiltiga kandidatavhandlingen. Diskutera med din handledare eller den

ämnesansvariga professorn innan du lämnar in avhandlingen. Efter det att du fått tillåtelse att

lämna in avhandlingen så lämnas den i två likalydande exemplar. En kandidatavhandling behöver

inte bindas in, men ska sättas I plastpärmar. OBS! Beakta att sakgranskningen och

språkgranskningen kan ta lång tid i anspråk.

Möjlig struktur för din kandidatavhandling

7

Nedan visas två möjliga strukturer för kandidatavhandlingen. Dessa är bara två exempel, och du

kan diskutera med din handledare om andra möjliga strukturer. Avhandlingen kan utgå t.ex. från

empiriska undersökningar, men också från teori.

Struktur 1

Titelsida: se sidan 10

Innehållsförteckning

Sido-

antal

ca

1. Inledning

Varför är temat av sociologiskt intresse? Vad kommer avhandlingen att handla om.

Eventuellt kort om eget intresse för temat, eventuella avgränsningar.

2

2. Teoretiska perspektiv och tidigare forskning

Översikten avslutas med ett konstaterande, en fråga eller ett påstående. d.v.s. en

problemställning.

3. Analys

Behandling av avhandlingens specifika tema.

8

8

8

5. Slutsatser

Repetera problemställningen och beskriv i vilket avseende resultaten har besvarat

problemställningen. Lyft gärna fram de 2-3 viktigaste resultaten. Motivera varför de är

intressanta, t.ex. i relation till tidigare forskning. Du kan också nämna vad som lämnas

obesvarat, reflektera över teorins roll i avhandlingen.

Litteratur 2-3

Totalt 24-25 sidor.

4

9

Struktur 2

Titelsida: se sidan 10

Innehållsförteckning

1. Inledning 2

Varför är temat av sociologiskt intresse? Vad kommer avhandlingen att handla om?

Eventuellt kort om eget intresse för temat, eventuella avgränsningar.

Problemställning, frågeställning.

2. Begreppsutredning 3

Förklarande av de viktigaste begreppen.

3. Teoretiska perspektiv 3-4

Hur besvaras frågeställningen i det här perspektivet?

4. Teoretiska perspektiv 3-4

Hur besvaras frågeställningen i det här perspektivet?

5. Teoretiska perspektiv 3-4

Hur besvaras frågeställningen i det här perspektivet?

6. Diskussion 4

Jämförande av de teoretiska perspektiven, kritik, reflektion

7. Avslutning 3

Repetera problemställningen och frågeställningen, lyft fram vilka svar du fått.

Varför är de intressanta, vad lämnas obesvarat?

8. Litteratur 2-3

10

Totalt 20-25

Så här kan titelsidan se ut i en kandidatavhandling:

11

Ätstörningar som uttryck för identitet

Ett senmodernt fenomen?

Sara Sociolog

12345

Kandidatavhandling i sociologi

Handledare: Sören Sörensson

Fakulteten för samhällsvetenskaper och ekonomi

Åbo Akademi

Åbo 2015

12

2.3 Pro gradu-avhandling

För att avlägga magisterexamen i sociologi krävs det att du skriver en avhandling pro gradu

omfattande 35 sp. Uppgiften upplevs av många som det mest krävande momentet under hela

studietiden. Sociologiska enheten har uppmärksammat problemet och bl.a. infört kursen

Inledning till fördjupade studier för att i god tid förbereda de studerande på det kommande

avhandlingsarbetet.

Att skriva en pro gradu-avhandling (även kallad magisteravhandling) innebär att du på ett

systematiskt sätt svarar på en fråga som du själv har ställt. Det förutsätter att du gör en egen

empirisk studie som uppfyller de vetenskapliga kraven för en undersökning. Avhandlingen

omfattar 60-80 sidor text och baserar sig på vetenskaplig litteratur samt en genomförd

undersökning. Antalet källor kan variera beroende på hur livlig forskningsverksamheten har varit

på det aktuella området. Det är viktigt att du förhåller dig kritiskt till litteraturen.

Att börja skriva är många gånger det bästa sättet att råda bot på den "ångest" som ofta uppstår

innan man tagit itu med arbetet. En allmän missuppfattning är att endast färdigt tänkta tankar kan

uttryckas i skrift. En tidtabell för avhandlingsarbetet som görs upp i början av arbetet hjälper dig

att indela arbetet i olika moment och att planera när de olika delarna ska göras klara. Kom ändå

ihåg att den tidtabell du har ställt upp endast är preliminär. Världen faller inte samman om det

visar sig att du inte kan hålla tidtabellen eller måste ändra din arbetsordning. En annan viktig sak

att minnas är att pro gradu-avhandlingen inte ska vara ditt livsverk. Det krävs varken

överbegåvning eller omänskliga ansträngningar för att skriva avhandling, men nog självdisciplin,

tid och flit.

Utöver en tidtabell kan det vara en god idé att tidigt uppställa en disposition för din avhandling.

Det kan kännas vanskligt att börja med att göra en innehållsförteckning för en avhandling som

ännu inte finns, men detta kan vara ett sätt att fortsätta tankeprocessen kring arbetet. Dessutom

ser avhandlingsarbetet kanske mera överkomligt ut då du ser att det består av ett flertal mindre

delar och inte en obestämbar massa. Dispositionen kan ändras under arbetets gång, och dina

13

framsteg blir också tydligare i och med att du uppdaterar din disposition efter hand. Om någon av

de tänkta delarna känns svår att skriva, kan det vara bra att börja med en del som du känner dig

mera säker på. Du behöver alltså inte börja skrivandet från kapitel 1!

Avhandlingens struktur

Avhandlingen pro gradu är ett lärdomsprov som följer noggrannare regler än t.ex. en uppsats för

en bok eller populärvetenskaplig tidskrift. Om du följer den struktur i uppläggningen av ditt

arbete, som vi här föreslår, hjälper den dig att klart formulera ditt problem och att senare

kontrollera att du verkligen gjort det du lovade läsaren.

Arbetet ska ha åtminstone följande delar:

TITEL

Förord (eventuellt)

1. Inledning

2. Översikt av relevant teori och tidigare forskning. Översikten utmynnar i

problemställning (och eventuella hypoteser).

3. Metod och material

4. Analys i ljuset av teorin

5. Sammanfattning av analysen och slutsatser

6. Litteraturförteckning

(Bilagor)

OBS! Rubrik för varje kapitel väljer du själv. Första kapitlet kan alltså heta Inledning, men det

kan också heta något som ger läsaren en uppfattning om sakinnehållet. Varje huvudkapitel ovan

kan indelas i underkapitel.

14

1. Inledning (och förord)

Inledningen ska vara kort och upplysa läsaren om varför ämnet är intressant i dagens samhälle.

Här skall läsaren informeras om undersökningens syfte (varför är undersökningen viktig och hur

relaterar den till samhället respektive sociologin? Vad hoppas och tror du att undersökningen

skall klargöra eller bidra till kunskapsutvecklingen med?). Denna del kan vara kort och bör inte

vara längre än 10 sidor. Om man vill, kan man med några ord gå igenom innehållet i de övriga

kapitlen.

Många som skriver en avhandling vill ge uttryck för mer personliga känslor och de skäl de har att

intressera sig för ett visst forskningsområde. Ofta vill de tacka någon som de fått hjälp av. Då är

det bäst att skriva ett separat förord (kanske bara några rader, gärna inte längre än två sidor) som

man placerar allra först, före den egentliga texten.

2. Översikt av tidigare studier/teoridelen – problemställningen

Denna del ska för det första visa, vilket samband din forskning har med övrig sociologisk

litteratur. Det finns klassiska teman, som all sociologi handlar om – såsom t.ex.

samhällsförändring, makt, social sammanhållning, sociala roller o.s.v. Tänk på hur din forskning

kan relateras till dem. Det är också viktigt att utgå från den aktuella debatten på det av

sociologins delområden som du valt att skriva din pro gradu-avhandling om. Den internationella

debatten om ditt problem eller delområde finner du i tidskrifter och böcker. Du kan också fråga

forskarna, doktoranderna och lärarna om litteratur. Litteraturen ska vara aktuell och relevant.

Denna del har även en annan uppgift: genomgången av redan befintlig forskning (utredningar,

forskningsrapporter o.s.v.) kan hjälpa dig hitta de ”luckor” som din forskning ska fylla med ny

information och kunskap.

Teoridelen avslutar du med att presentera din problemställning eller med andra ord din

forskningsfråga – d.v.s. den fråga som din forskning försöker ge ett svar på. Du kan antingen

presentera den i form av en hypotes (eller flera) – d.v.s. ett empiriskt kontrollerbart påstående –

15

eller som en öppen fråga. Kom ihåg att meningen med forskning inte är att bevisa någonting som

du redan tycker dig veta, utan att skapa ny kunskap och nya insikter.

Problemformuleringen är kärnpunkten i avhandlingsarbetet och preciseringen av

problemställningen påverkar hela forskningsprocessen. Man kan säga att när du har klart för dig

vad det är du vill veta, förstår du också vad det är för slags metoder och material som du kommer

att använda. Om du har valt ett problem som inte kan lösas bra med hjälp statistiskt material är

det kanske bättre att använda intervjuer eller observation. (Exempel på en sådan problemställning

är: Hur påverkar arbetslöshet det dagliga livet?).

Det finns två misstag som ofta försvårar formuleringen av forskningsfrågan: antingen väljer man

en problemställning som är alltför vid eller också formulerar man problemställningen på ett

alltför komplicerat sätt. Lösningen kan vara att tänka enkelt och konkret på relationen mellan

teorin och det material man har och kan analysera.

3. Metod och material

Ditt empiriska förfaringssätt beror alltså på din problemställning. I denna del av avhandlingen ska

du förklara varför du valt ett bestämt material och vissa metoder. Du behöver inte – och skall inte

– ge någon allmän presentation av metoden av den typ som man finner i metodböckerna, utan

skriva om det som du själv gjort och motivera ditt val med hänvisning till ditt forskningsproblem

och tillgången på material. Vidare ska insamlingen och bearbetningen av materialet och

relaterade mätproblem rapporteras (t.ex. urvalstekniken; antalet intervjuade och bortfallet; var de

kvalitativa intervjuerna gjordes och hur långa de var; motiveringen för att man gör en fallstudie

av just en viss grupp; begränsningarna som materialet har; o.s.v.). Om det är fråga om en

enkätundersökning ska operationaliseringar av centrala variabler beskrivas. Frågeformulär och

följebrev eller intervjuschema ska finnas som bilagor i avhandlingen.

Det är möjligt att kombinera olika metoder i pro gradu-arbetet. Kvalitativa undersökningar kan

användas som förberedelse för kvantitativa; man börjar med en kvalitativ datainsamling i syfte att

utforma en mera precis problemställning, eller för att utveckla teorier eller formulera hypoteser,

innan man påbörjar insamling av kvantitativt material. Kvalitativa undersökningar kan också

16

användas som uppföljning till kvantitativa. Syftet kan här vara att utnyttja en kvalitativ metod

som exempelvis gruppsamtal för att tränga djupare in i materialet än vad som är möjligt vid en

enkätundersökning. På det sättet kan man uppnå en fördjupning och nyansering av det insamlade

kvantitativa materialet. Båda typerna av metoder kan förstås också användas var för sig.

Magisteravhandlingarna är offentliga efter det att de godkänts. Den färdiga avhandlingen blir ett

vittnesbörd om verksamheten inom ämnet och fakulteten och ytterst inom Åbo Akademi. Det

innebär vissa allmänna kvalitetsmässiga krav på avhandlingen. Du bör t.ex. av etiska skäl i

många fall skydda dina respondenter – tänk på att avhandlingen kan komma att läsas av någon

som känner människorna och organisationerna som du skriver om. Anonymitet bör beaktas i fall

då du beskriver det sociala nätverket i ett litet samhälle eller kollektiv. Då ska du inte nämna

individernas verkliga namn utan ge dem fiktiva namn. Om samhället/kollektivet är litet hjälper

det inte att du ger dess enda köpman ett fiktivt namn. Du måste då även ge byn ett fiktivt namn.

Då det är fråga om en studie av ett eller flera företag, en hälsocentral, ett sjukhus, ett fängelse,

ska du komma ihåg att din studie inte blir mer eller mindre sociologisk eller vetenskaplig om du

nämner namnet på platsen som du studerat. Det rekommenderas att du ger platsen ett fiktivt namn

men ger information om i vilken del av Finland ditt studieobjekt är beläget. Du kan då vara mera

analytisk än om du nämner t.ex. företagets riktiga namn. Du kan dessutom få mera information

av en individ eller ett företag om du informerar dem om att enskilda personer eller institutioner

inte kommer att kunna identifieras i din rapport. I metodkapitlet ska du förklara hur

respondenternas anonymitet garanteras i materialinsamlingen.

4. Analys

Här gör du kort sagt det du sagt du skall göra. Du genomför en systematisk analys av det

empiriska materialet. Du börjar med en beskrivning av materialet i sådana avseenden som ur

teorins synvinkel är väsentliga. Därefter söker du formulera svar på de frågor som

undersökningen ställer. Analysen kan vara teoristyrd, så att du anlägger ett visst teoretiskt

perspektiv på ditt material eller gör prövning av teoribaserade antaganden/ hypoteser; eller så kan

den vara materialbaserad så att du skapar en teoretiskt gripbar struktur för sitt material.

Oberoende bör analysen tydligt anknytas till den teoretiska diskussionen. Observera att oväntade

resultat många gånger ger intressant stoff för slutsatserna om din forskning.

17

Skriv klart och tydligt och försök göra din text lättläst. Det betyder i praktiken att du får lov att

skriva om vissa sidor eller delar eller hela stycken av arbetet t.o.m. flera gånger. Analys/tolkning

av materialet är det viktigaste i pro gradu-arbetet. Analysen handlar om att kategorisera den

insamlade informationen i syfte att beskriva vad det är man hittat. I sin enklaste form handlar

analysen om att ge en siffermässig beskrivning av problemställningen. Den räcker dock inte som

sådan utan bör åtföljas av en förklarande text.

Själva skrivandet kan underlättas om man börjar med en grov disposition och börjar strukturera

huvudinnehållet med hjälp av nyckelord och centrala begrepp.

5. Sammanfattning och slutsatser

Innan du skriver denna del ska du kontrollera din problemställning. I denna del ska du nämligen

försöka övertyga läsaren om att du med dina resultat besvarat den fråga du ställde. Du

återkommer till de teman som du behandlade i teoridelen med de nya kunskaper och insikter som

du förvärvade genom det empiriska arbetet. Du ger en kort sammanfattning av dina

forskningsresultat; du diskuterar även de begränsningar och möjliga felkällor som din

undersökning har. Du relaterar dina resultat till teorin som har fått stöd eller förkastats eller bör

omformuleras efter din undersökning. Slutsatserna ska alltså beröra både din teori och din empiri

samt deras interna förhållande. Du kan föreslå eventuella nya forskningsproblem och uttala dig

om den allmänna betydelsen av din forskning.

6. Litteraturförteckning

Grundregeln för litteraturförteckningen är att den innehåller endast författare som du nämnt i

texten och att alla dessa ska finnas med i litteraturförteckningen. Varje författare eller rapport

som du nämner i texten ska läsaren finna i litteraturförteckningen. I litteraturförteckningen får

alltså inte finnas verk som du kanske läst men inte refererat till i texten.

Bilagor

Här kan du ha sådant material, som läsaren av din avhandling inte nödvändigtvis behöver för att

förstå vad du har gjort, men som kan vara bra för dokumentation och kontroll av detaljer – t.ex.

18

frågeformulären, en lista på intervjuer eller observationstillfällen, översättningar av intervjucitat

på annat språk, dokument, lagtexter, organisationsscheman m.m eller – stora tabeller och bilder.

Möjlig struktur för din magisteravhandling

Titelsida: se sidan 20

Abstract

Innehållsförteckning

Sido-

antal

ca

1. Inledning

Varför är temat av sociologiskt intresse? Vad kommer avhandlingen att handla om?

Eventuella avgränsningar och kort om eget intresse för temat.

5

2. Teoretiska perspektiv och tidigare forskning

Översikten avslutas med en problemställning: en fråga eller ett konstaterande.

20

3. Metod och material.

5 - 10

4. Resultat

Rapportering av resultaten.

Analytiska sammandrag.

30

19

5. Slutsatser

Repetera frågeställningen och beskriv i vilket avseende resultaten har besvarat

problemställningen. Lyft gärna fram de 2-3 viktigaste resultaten. Motivera varför de är

intressanta. Eventuell reflektion kring teorins roll, vad avhandlingen lämnar obesvarat.

5 - 10

6. Litteratur

10

7. Bilagor

Totalt

75 -

85

20

Så här kan titelsidan för en avhandling pro gradu se ut:

21

Utträde ur kyrkan En trossak eller brist på socialt kapital?

Frans Forskare

54321

Pro gradu-avhandling i sociologi

Handledare: Sören Sörensson

Fakulteten för samhällsvetenskaper

och ekonomi

Åbo Akademi

Åbo 2015

22

Skrivprocessen

Det är viktigt att komma ihåg att en avhandling inte skrivs i ett streck. När du delar in arbetet i

mindre delar märker du ganska fort att skrivandet av avhandlingen inte är en omöjlig uppgift.

Avsikten är att du ska skriva i etapper och revidera din text med jämna mellanrum. När du lägger

upp och skriver arbetet stegvis så känns själva skrivandet också lättare.

Arbetet kan liknas vid en process som delas in i mindre delmoment. De olika delarna går delvis

in i varandra. För att din skrivprocess ska framskrida behöver du feedback på ditt arbete både av

handledare och också av andra studenter. Feedbacken gör att du kan se din text med nya ögon

och att du lär dig att hitta det relevanta i det du skrivit.

En forskningsplan hjälper dig strukturera ditt arbete och din tid. Ju mer realistiskt och utförligt

forskningsplanen redogör för undersökningen (forskningsdesignen), desto lättare är det att skriva

avhandlingen. Forskningsplanen presenteras under första terminen i magisterseminariet och sänds

per e-post till ordföranden/a senast fredagen före seminariet, om inte annat överenskommits.

Magisterseminariet är ett kollektivt handledningstillfälle och ett forum där deltagarna kan föra en

vetenskaplig diskussion. Utgå ifrån att deltagarna har läst den text du skall presentera.

Sammanfatta vid behov vad du gjort muntligen och kortfattat.

Varje deltagare presenterar forskningsplan en gång, är opponent minst en gång och redovisar för

sina preliminära forskningsresultat en gång

Personlig handledare kan erhållas före eller efter presentationen av forskningsplanen. Vem det

blir bestäms av olika saker, kanske särskilt av tema, perspektiv och metod.

23

Materialinsamling, tolkning och resultat

I en avhandling för magistergraden ska du visa att du kan använda dig av sociologiska

forskningsmetoder och att du har förmåga att rapportera resultaten från din empiriska

undersökning.

När du preciserat din problemformulering och bekantat dig med litteraturen är det dags att ta itu

med själva undersökningen. Kännedom om tidigare forskning behövs för att du ska kunna göra

en genomtänkt materialinsamling. Valet av metod och material ska alltid basera sig på

frågeställningen.

Det är nu du ska bestämma dig för hur du ska gå tillväga för att komma fram till svaret på din

frågeställning, hur du ska få tag på ditt material och hur du ska behandla det. Du har redan en viss

erfarenhet av den här delen i och med att du under dina studier i sociologi bekantat dig med olika

forskningsmetoder och är insatt i olika slag av material man använder sig av i sociologi.

Materialinsamlingen är kanske den mest konkreta delen i avhandlingsprocessen och utgör ofta

trevlig omväxling till resten av arbetet. Insamlingen kan dock innehålla många fallgropar. Det är

viktigt att planera den noggrant, såväl praktiskt som teoretiskt. En välplanerad materialinsamling

leder ofta till goda resultat. Det kan vara bra att tänka på följande frågor innan du sätter igång: Är

det realistiskt och möjligt att få fram det material du är intresserad av? Krävs det tillstånd att

samla in ett visst material? Att genomföra en undersökning på offentliga platser som t.ex. skolor

eller daghem kräver tillstånd. Kommer materialet att ge dig svar på den fråga du ställt? Hurudana

frågor är det möjligt att ställa till ett visst material? Vilka är kostnaderna för insamling av

materialet? Hur tidskrävande kan den tänkas vara? Vilka etiska aspekter kan aktualiseras?

Sedan är det dags att analysera det material du insamlat. Beskrivningen och tolkningen kan

kännas tung och svår, säkert därför att det oftast räknas som den viktigaste delen av ditt arbete.

Insamling och tolkning går ofta in i varandra. Eftersom sociologin använder sig av många olika

slags material och metoder, kan även analysprocessen te sig på många mycket olika sätt. Det

lönar sig att i litteraturen söka exempel på hur man har analyserat material som liknar ditt eget;

24

det är viktigt att du talar med din handledare om hur du tänker gå tillväga. Huvudsaken är att du

har klart för dig, vad det är för slags information som du egentligen vill få ut av ditt material. Det

är viktigt att du förhåller dig öppet och ärligt till studiens resultat. En viktig fråga som du bör

ställa dig är om materialet bekräftar din bild av fenomenet, eller den bild du fått av teorin. Finns

det överraskande element? Kom ihåg att det är du som måste relatera till den problemställning du

hade och den fråga du ville besvara. Det är du som ska tolka materialet, inte läsaren.

Det som kanske upplevs som allra svårast är att tolkningen ska knytas samman med den eller de

teorier som du använt dig av när du preciserat forskningsproblemet. Det ska finnas en koppling

mellan de erhållna resultaten och de teoretiska utgångspunkterna. Här är det återigen din

problemformulering som fungerar som brygga, eftersom den bygger på tidigare forskning och

den teoretiska infallsvinkel du valt. Det är viktigt att du i din avhandling noggrant redogör för på

vilka grunder materialet och analysmetoden valts, hur du har gått tillväga när du har utfört din

materialinsamling samt hur du har burit dig åt vid tolkningen. Föreställ dig att en läsare skulle

vilja göra en exakt likadan undersökning som du har gjort. När du skriver behöver du beakta vem

du riktar dig till i din text. Det kan vara bra att påminna dig själv om att du hela tiden skriver för

läsare som inte varit med då du samlat in ditt material och inte känner till det.

Här följer några viktiga saker att tänka på då du i din avhandling använder dig av material där

konfidentiella personuppgifter ingår:

Skydd av informanter

Det ska i princip vara möjligt för avhandlingens granskare att gå tillbaka till det ursprungliga

materialet och kontrollera ett anfört citat. Din skyldighet att skydda informanterna har ändå

högsta prioritet och denna skyldighet styr hur du behandlar materialet och hur en hänvisning kan

se ut samt hur en granskning av detta kan ske. Som forskare har du ett ansvar gentemot de

personer som berörs av din undersökning. För att skydda informanterna kan det vara acceptabelt

att t.ex. göra små ändringar av namn och andra obetydliga detaljer i citaten. Namnen på de

personer som berörs av din undersökning kan och bör ändras till fiktiva namn. Du kan dessutom

få mera information av en individ om du informerar henne/honom om att enskilda personer eller

institutioner inte kommer att kunna identifieras i din avhandling.

25

Det är också viktigt ur etisk synvinkel att du i avhandlingen beskriver vilka åtgärder du vidtagit

för att säkra informanternas anonymitet. Det visar att du har tänkt på de etiska aspekterna, och

gör det lättare för läsaren att följa med i redovisningen av resultaten. Du kan också nämna

huruvida informanterna fått någon belöning för att delta i studien.

Citat från intervjumaterial

Det ska gå att skilja mellan vad olika informanter säger och vad intervjuaren säger.

Citatets utseende följer i regel samma principer som citat från publicerad litteratur. Istället för

bok- och sidhänvisningar kan du här använda dig av olika system för att göra det möjligt att

identifiera de enskilda informanterna. Systemet du använder bör redovisas för i texten eller i en

fotnot i samband med ditt första citat. Du kan till exempel ge dina informanter fingerade namn

som du genomgående hänvisar till. Alternativt kan du hänvisa till informanterna med bokstäver

eller med karakteristika ("Man 40 år, bosatt i medelstor stad"). Valet av metod beror på din stil i

övrigt och på din studie. I kvalitativa undersökningar med få undersökningsenheter

(respondenter/informanter) är det vanligt med fingerade namn. I större intervju- eller enkätstudier

med öppna svar är det vanligare att man ger informanterna sociala karakteristika. I vissa fall

behöver man inte citera en särskild person med fingerat namn eller med karakteristika, utan det

intressanta är vad som sägs i själva intervjun som t.ex. ett uttryck för en diskurs.

Det ska alltid finnas en orsak till varför ett visst citat tagits med, t.ex. att det åskådliggör ett visst

begrepp eller en viss diskurs. Citaten ska också alltid kommenteras.

Frågan om citaten bör vara ordagranna (i vissa fall används specialtecken för att ange pauser,

tonfall, osv.) eller om framställningen gynnas av viss redigering avgörs från fall till fall. Vissa

citat kan vara svåra att förstå ifall dessa återges ordagrant med såväl pauser som upprepningar.

Läsligheten är givetvis viktigt, men tumregeln är likväl att citaten ska ändras så lite som möjligt.

Vid oklarhet bör du i varje fall diskutera saken med din handledare.

Om intervjuerna gjorts på svenska, ett annat skandinaviskt språk eller engelska räcker det med att

man sätter in originalcitaten i texten. Om intervjuerna gjorts på ett annat språk, t.ex. finska, ska

26

man ha med både originalcitaten och en svensk översättning. Huruvida det är originalcitaten man

sätter i den löpande texten och den svenska översättningen i en bilaga eller tvärtom avgörs från

fall till fall i samråd med handledaren. Överlag gäller att det material man använt sig av i

avhandlingen som är relevant för läsaren ska presenteras i bilagor, det vill säga t.ex. originalcitat,

intervjufrågor, enkät eller blogginlägg.

Handledning

Avhandlingsskrivandet är en social process. Du bör alltså inte vara helt ensam i ditt skrivande.

Alla som skriver en avhandling har rätt till kollektiv handledning i seminarier och en personlig

handledare. Frågan om vem du ska ha som personlig handledare aktualiseras senast då du har

presenterat din forskningsplan i magisterseminariet. Du kan själv uttrycka önskemål om vem du

önskar ha som handledare, men det slutliga beslutet fattas av lärarna i samråd.

Handledningen tar du ansvar för lika mycket som din handledare. Du bör själv vara aktiv för att

få god handledning. Det kan vara bra att i början diskutera med din handledare hur tät hon/han

tycker att kontakten ska vara. Olika handledare har nämligen olika uppfattning om hur ofta man

ska vara i kontakt med dem och i vilka skeden av skrivprocessen det är speciellt fördelaktigt att

ha kontakt. Ett exempel på när det kan vara nödvändigt med ett samtal är när du ska

sammanställa din intervjumanual eller din enkät, eftersom detta är ett kritiskt skede av din

forskning.

Sociologi är ett brett ämne och på en liten enhet är det inte alltid möjligt att hitta expertis inom

alla delområden. Det är därför inte osannolikt att du ganska tidigt i ditt arbete blir mer insatt än

din handledare i tidigare forskning på ditt eget fält, om det inte är så att du valt ett område som

råkar vara väl företrätt i huset. Det handledaren främst kan hjälpa dig med är hur arbetet ska gå

till och hur en avhandling pro gradu ska se ut. Detta sker i praktiken genom att du enligt

överenskommelse lämnar in olika delar av magisteravhandlingen som handledaren läser och

kommenterar.

27

Inlämning och bedömning av avhandlingen

Din handledare ger dig tillåtelse att lämna in avhandlingen. Närmare information om

inlämnandet, tidtabeller och språkgranskningen hittar du på

http://www.abo.fi/fakultet/fse_slutskedet och

http://www.abo.fi/stodenhet/sprakgranskningsscheman.

Avhandlingen sakgranskas av två sakkunniga som representerar ämnet sociologi. Dekanus utser

sakgranskarna på ämnesföreträdarens förslag. Första granskare är oftast din handledare.

Studiekansliet för det samhällsvetenskapliga området i Åbo skickar var sitt exemplar av

avhandlingen till granskarna. Granskarna inlämnar sitt gemensamma skriftliga utlåtande i original

till föredragande vid Socialvetenskapliga institutionen. Du kan få information om det föreslagna

vitsordet från studiekansliet samt få läsa utlåtandet. Studiekansliet ger dig en kopia av utlåtandet i

samband med att betyget delas ut.

De vitsord som används för bedömning av avhandlingar är följande: improbatur (underkänd),

approbatur (nöjaktig), lubenter approbatur (tillfredsställande), non sine laude approbatur (mycket

tillfredsställande), cum laude approbatur (god), magna cum laude approbatur (mycket god),

eximia cum laude approbatur (utmärkt) och laudatur (utomordentlig). De tre mittersta vitsorden

(non sine, cum laude och magna) är de vanligaste, medan de båda ytterligheterna approbatur och

laudatur ytterst sällan förekommer. Handledningsprocessen antas vanligen vara en försäkring om

att avhandlingen går till granskning och där godkänns.

2.4 Fackuppsats

Fackuppsatsen är en del av utbildningen i skrivandet av en pro gradu-avhandling.

Den skrivs efter att du framlagt forskningsplanen i magisterseminariet. Det är nyttigt att skriva

den parallellt med arbetet på avhandlingen och den bör inte lämnas till efter avhandlingen.

Uppsatsen skrivs i samråd med handledaren!

Omfattningen är ca 15 sidor om ett tema som är centralt i avhandlingen.

28

Stilen är densamma som i allt vetenskapligt skrivande med inledning, presentation av

frågeställning och material, analys och slutsatser. Skribenten bör bemöda sig om att föra en

diskussion kring problemställningen ur olika synvinklar och att redovisa för flera författares

synpunkter. (Det är inte tillräckligt att hänvisa till en enda källa!)

Uppsatsen syfte är att problematisera avhandlingens teori eller metodologi. Om temat är teori bör

skribenten dels försöka förklara teorin, dels kritisera och utvärdera den med tanke på

avhandlingens problemställning och allmänna vetenskapliga krav. Ofta är det nyttigt att

diskutera alternativa teorier och relatera dem till den egna forskningsuppgiften.

Med metodologi avser man vanligen ´läran om metoderna´ eller relationen mellan metod och

vetenskaplig kunskap. Om studenten skriver sin fackuppsats ”om metoden” är det således inte

tillräckligt att beskriva den metod som man använder i sin avhandling, utan det är nödvändigt att

problematisera, kritisera och utvärdera följderna av de metodval man gjort. I fackuppsatsen ingår

ingen redovisning av empiriska forskningsresultat.

2.5 Abstract

I samband med pro gradu-avhandlingen skrivs en kort sammanfattning av avhandlingen, ett så

kallat abstract, som ska ingå i avhandlingen, efter titelsidan men före eventuellt förord och

innehållsförteckning. Längden på abstractet ska vara ca 2500 tecken (utan att räkna mellanslag. I

abstractet sammanfattas det viktigaste i avhandlingen. Läsaren ska förstå vad avhandlingen

handlar om, vilket som är dess centrala problemställning, och resultat, samt något om vilka

teorier, metoder och material som använts.

Pro graduns abstract utgör mognadsprov för magistersexamen. Det sakgransas tillsammans med

avhandlingen, men behöver inte genomgå språkgranskning i fall man skrivit en

kandidatavhandling som språkgranskats.

29

3 SEMINARIER

3.1 Konstruktiv kritik och kritisk bedömning

Att vetenskapliga texter ska läggas fram på seminarier är ett gammalt och beprövat sätt att stöda

skribenter under själva skrivprocessen. Som deltagare på ett seminarium ska du lära dig att ta

emot kritik. Du behöver vara öppen för feedback och inse att det är något positivt. Att få kritik

betyder att du får veta vad du redan är bra på och vad du kan bli ännu bättre på. Feedbacken gör

att du på ett realistiskt sätt förmår bemöta och gestalta din frågeställning. En text som du har

producerat, bearbetat och tillbringat en längre tid med kommer naturligtvis att kännas mycket

personlig. Av den orsaken är det viktigt att komma ihåg att kritiken inte riktar sig mot dig som

person utan handlar specifikt om din text.

Som deltagare på ett seminarium ska du även lära dig att kommentera andras texter. Du kan fästa

uppmärksamhet vid bl.a. följande frågor:

Informerar titeln om uppsatsens innehåll? Är ämnet sociologiskt intressant? Är

problemformuleringen motiverad? Bidrar texten med ny sociologisk kunskap? Framgår syftet och

frågeställningen klart och tydligt? Är begreppen i uppsatsen klart definierade och konsekvent

använda? Kan du se en anknytning till tidigare forskning? Är litteraturen som skribenten

använder sig av relevant? Är valet av metod och material motiverat? Hur analyserar skribenten

materialet? Vilka slutsatser dras? Följer texten de formella krav som finns på vetenskaplig text?

Även om den sistnämnda frågan om formalia är mycket viktig bör man vara försiktig så att den

inte blir för tidskrävande i diskussionen. Det är då bättre att seminariedeltagarna påpekar sina

kommentarer om formalia genom att exempelvis ge sin egen version av texten med kommentarer

åt respondenten – uppsatsskribenten – vid seminariets slut.

Att fungera som opponent

Under kandidat- och magisterseminariet kommer alla deltagare åtminstone en gång att fungera

30

som opponent. Att vara opponent innebär att du har huvudansvaret för att ge kommentarer till

den uppsats som presenteras.

Opponentskapet går till så att opponenten får ordet efter det att skribenten (respondenten) i korta

ordalag har presenterat sin uppsats. Opponenten får gärna inleda med att nämna positiva saker i

uppsatsen. Därefter kan man komma med kritik gällande såväl form som innehåll. Det är viktigt

att komma ihåg att kritiken ska vara konstruktiv, vilket innebär att den kritik som opponenten

framhåller helst ska följas av förslag till förbättring. Det är inte meningsfullt att endast ge negativ

feedback eftersom opponentskapet inte innebär att man bara ska söka efter fel. Det är lika viktigt

att uppmärksamma goda sidor i uppsatsen. Konstruktiv kritik utgör en viktig del av alla

seminariedeltagares inlärningsprocess.

Det gäller att få till stånd en dialog med respondenten som cirklar kring det centrala innehållet i

texten (syfte, problem, teori, material, analys och resultat). Opponenten kan med fördel börja sitt

arbete i seminariet genom att se på textens formalia och tekniska utformning. Till exempel:

- Är texten klar, redig och snygg?

- Är kapitellängderna rimliga eller borde man haft fler kapitel (hur borde man kanske ändra

upplägget?)?

- Är hänvisningar och referenser i ordning (har skribenten följt allmänna regler

t.ex. såsom i ämnets skrivguide?)?

Det finns vanligen anledning att kommentera referenssystemet och källförteckningen

tillsammans. Hänvisningar till internetkällor är ofta besvärliga (se kapitel 4.5).

Om opponenten inte förstått något visst resonemang i texten eller skribentens syfte så går det bra

att fråga nu. Som opponent bör man inte vara rädd att ställa direkta frågor om det man inte tycker

texten förklarat bra. Den innehållsliga behandlingen av texten är givetvis det centrala.

Koncentrera frågor och kritik till syftet, teorin/problemställningen, empirin/materialet och

relationen mellan teori och empiri. Om det finns många skrivfel kan opponenten lämna in en lista

över dessa med hänvisning till sidor i texten.

31

Efter att opponenten har framfört sina kommentarer är det fritt fram för alla seminariedeltagare

att komma med synpunkter, frågor, kritik, beröm m.m., givetvis i samma konstruktiva anda som

opponenten uppvisat.

Seminariedeltagarna har ofta varierande intressen och erfarenheter från sociologins olika

delområden. Detta gör att deltagarnas förutsättningar för sociologisk kunskap och konstruktiv

kritik stundom kan upplevas vara olikartade beroende på vilket delområde den presenterade

texten rör sig inom. Det är emellertid viktigt att hålla i åtanke att du, trots att du kanske känner

dig osäker på uppsatsens ämne, ändå deltar aktivt. Om du inte är så insatt i ämnet sedan gammalt

kan ett av dina bidrag under seminariet vara att uppmärksamma aspekter i texten som inte är

förståeliga för utomstående och därmed hjälper du respondenten att uttrycka sig tydligare. En

annan väsentlig aspekt är att seminarierna utgör ypperliga möjligheter för dig att komma i

kontakt med sociologisk forskning som du inte har varit bekant med förut. Därmed fungerar

seminariernas informella och öppna miljö ofta som en av de bästa undervisningsformerna.

Du som presenterar din text under seminariet bör minnas att du själv bär ansvaret för

slutresultatet av din avhandling och att du har rätt att ta ställning till den kritik du får för din text.

Du behöver inte nödvändigtvis följa andras råd om du inte finner dem övertygande eller om

arbetsbördan med alla föreslagna ändringar blir orimlig.

3.2 Kandidatseminarier

Kandidatseminarierna är en del av arbetet med kandidatavhandlingen i sociologi. Seminarierna

utgör ett stöd för arbetet med avhandlingen och utgör ett forum där man träffar studerande på

motsvarande stadium av studierna.

Arbetsuppgifterna under seminarierna är följande:

Alla deltagare presenterar ett kort idépapper (1 sida) och senare ett färdigt utkast till

kandidatavhandling. Seminarieledaren, opponenten och övriga deltagare ger inom ramen för

seminariet respons på dessa. Efter att utkastet till avhandling behandlats på seminariet bör det

32

oftast ännu omarbetas. För att kunna få konstruktiva kommentarer så är det dock viktigt att

utkastet är väl skrivet och visar klarast möjligt hur långt du har kommit i ditt tänkande.

Alla deltagare fungerar som opponent vid en presentation av en avhandling.

Alla deltagare förväntas aktivt delta i seminariet. Alla bör eftersträva att ge konstruktiva

kommentarer om vad som är bra och vad som kunde förbättras, både ifråga om innehåll och

ifråga om form.

Det krävs att man avklarat minst grundstudierna och helst en del ämnesstudier innan man deltar i

kandidatseminarierna. Detta krav finns för att studerande ska ha tillräckliga förkunskaper för att

klara kandidatseminarierna. Särskilt delområdeskurserna kan vara bra att ha gått innan man deltar

i kandidatseminarierna, eftersom de hjälper den studerande att skapa sig en bild av vilket

delområde i sociologi hen själv är intresserad av att skriva avhandling inom.

3.3 Magisterseminarier

För att bli magister krävs det att man aktivt deltar i magisterseminariet under minst två terminer

och inget hindrar att man är med på seminarierna mer än så. Minimigränsen är dock i praktiken

12 gånger. Du rekommenderas att börja delta i magisterseminariet under den termin du avser att

lägga fram din forskningsplan för pro gradu-avhandlingen. Således bör man genast från början

sätta igång med arbetet på forskningsplanen och boka ett datum för presentation av den. (Det

rekommenderas inte att någon “sitter av” magisterseminariet utan verklig ambition att lägga fram

sin forskningsplan.) Vid magisterseminarierna används opponentsystemet och du bör själv

fungera som opponent minst en gång. Det är vanligt att lite längre hunna pro gradu-skribenter

fungerar som opponenter för preliminära resultat och att de som just har börjat delta i seminariet

opponerar forskningsplaner. Innan du är färdig med magisterseminariet bör du också ha

presenterat den nästan färdiga avhandlingen i dess slutskede.

Magisterseminarierna hålls som regel en gång i veckan. Antalet deltagare kan emellertid variera,

33

vilket kan innebära att magisterseminarierna t.ex. hålls mera sällan. En förutsättning för ett

fungerande seminarium är att alla förbereder sig genom att läsa den text som ska presenteras vid

tillfället och aktivt deltar i meningsutbytet. Magisterseminarierna erbjuder dig möjligheter att

utbyta idéer med andra som befinner sig i samma situation som du och att gemensamt och i en

öppen atmosfär gå på djupet med vetenskapliga frågor. Det är också meningen att seminariet ska

ge dig värdefulla kommentarer då du t.ex. presenterar din forskningsplan eller redovisar resultatet

av dina ansträngningar. Seminariet leds av en ordförande (vanligtvis en professor). I de fall då

ordföranden inte är handledare för den student som lägger fram sin text, brukar handledaren

inbjudas att delta i seminariet.

Under din första termin som deltagare i magisterseminariet ska du alltså presentera din

forskningsplan. Forskningsplanen är en ca 10 sidor lång preliminär plan för arbetet med din pro

gradu-avhandling. Den bör redogöra för undersökningens syfte och bakgrund, tidigare forskning

på området, vilka frågor du vill ha svar på, den teoretiska referensramen och metoden eller det

empiriska förverkligandet. Ytterligare bör forskningsplanen innehålla en tidtabell för

avhandlingsprojektet. Du ska även i forskningsplanen preliminärt presentera den litteratur som du

tänker använda. Forskningsplanen hjälper dig att strukturera ditt arbete under de kommande

månaderna. Ju mer realistisk och utförlig forskningsplanen är desto lättare har du att gå vidare.

Du får gärna lyfta fram saker som du är osäker på, tänk på att meningen med grupparbete är att

gemensamt hjälpas åt.

Strukturen för forskningsplanen kan se ut så här:

Rubrik

1. Inledning (syfte)

2. Översikt av tidigare forskning (teori, frågeställning)

3. Material (med val av empiriskt fall) och metod

4. Mer om forskningsdesignen om omständigheter av betydelse för undersökningen, tidsplan

5. Sammanfattning

6. Referenser (litteraturförteckning)

34

Under den andra terminen är det, förutsatt att du huvudsakligen ägnar dig åt avhandlingsarbetet,

meningen att du ska presentera de preliminära resultaten av ditt avhandlingsarbete för seminariet.

Du ska då ha insamlat ett empiriskt material och kommit långt i beskrivningen och tolkningen av

materialet i relation till din frågeställning. Diskutera med din handledare om den lämpliga

tidpunkten för presentationen. Presentationen av preliminära resultat har flera syften varav de

viktigaste är att hjälpa skribenten i en krävande fas av avhandlingsarbetet och att stimulera en

diskussion om vetenskap och vetenskapligt skrivande bland deltagarna i seminariet.

Forskningsplanerna liksom resultatredovisningarna ska göras tillgängliga för seminariedeltagarna

i god tid före seminariet, helst en vecka på förhand, via Moodle.

Då du presenterar texter i seminariet bör du utgå ifrån att alla deltagare redan har läst texten. Din

muntliga inledning har till uppgift att sammanfatta vad du har gjort. Vid presentationen räcker det

med att du kortfattat redogör för dina tankar och planer. Du kan påpeka aspekter i din text som du

har upplevt vara problematiska, men du behöver inte i någon större omfattning vara din egen

kritiker i det här skedet. Det kan vara på sin plats att uppmärksamma de tvetydigheter i texten och

de problem du behöver hjälp med redan när du skickar texten till seminariedeltagarna, då hinner

opponenten förbereda sig och ta fasta på även det som du tycker är särskilt viktigt. Varje

deltagare presenterar forskningsplan en gång, är opponent minst en gång och redovisar för sina

preliminära forskningsresultat en gång.

4 FORMELLA KRAV

4.1 Språket

Språket för din kandidat- och pro gradu-avhandling bör vara svenska. Formuleringarna och

språkbruket i din avhandling är viktiga av två skäl. För det första visar språkbruket att du kan

använda sociologiska begrepp på ett korrekt sätt och att du kan argumentera logiskt. För det

andra är din avhandling och ditt mognadsprov samtidigt ett språkprov i svenska. Om du skrivit

35

din avhandling på svenska så har du på samma gång avlagt stora språkprovet i svenska, förutsatt

att du också har fått din skolutbildning på svenska. Du behöver alltså inte avlägga detta språkprov

om du söker statliga tjänster vars behörighetskrav är "utmärkta kunskaper i det svenska språket".

De som har haft finska som skolspråk och skrivit sin avhandling på svenska har däremot inte

avklarat vare sig det stora finska eller det stora svenska språkprovet genom att skriva avhandling

på svenska.

Den som har finska som skolutbildningsspråk ska skriva ett separat andra mognadsprov på

finska, om man inte på annat sätt fyller kravet på utmärkta kunskaper i ett inhemskt språk.

Mer information finns på http://www.abo.fi/stodenhet/cskmognadsprov.

I undantagsfall kan du skriva en avhandling på engelska, om det finns särskild motivering. Då bör

du diskutera med din handledare och sedan lämna in en ifylld ansökningsblankett till

avdelningssekreteraren vid Centret för språk och kommunikation

(http://www.abo.fi/stodenhet/avhandlingpaannatsprak). Blanketten ska lämnas in i god tid innan

du lämnar in själva avhandlingen. Ansökan ska även godkännas av din professor. Om du skriver

din pro gradu-avhandling på engelska bör det i avhandlingen finnas en svenskspråkig

sammanfattning som omfattar minst fem sidor. Av sammanfattningen ska framgå

problemformulering, metodval och väsentliga resultat. Den svenskspråkiga sammanfattningen

ska placeras omedelbart efter den engelska texten, alltså före din förteckning över litteraturen.

Avhandlingar och mognadsprov och eventuella svenskspråkiga sammanfattningar språkgranskas

av Centret för språk och kommunikation. Språkgranskning av mognadsprov sker endast en gång

per student, d.v.s. kandidatavhandlingens mognadsprov språkgranskas, men inte pro gradu-

mognadsprovet. Ett undantag gäller för den som har avlagt lägre examen vid yrkeshögskola. I

detta fall språkgranskas pro gradu-avhandlingens mognadsprov.

Uppsatser och avhandlingar ska vara skrivna på ett gott språk. Centret för språk och

kommunikation ordnar kurser i vetenskapligt skrivande och ger individuell handledning vid

uppsats- och avhandlingsskrivande. Under kursen Akademisk framställning får du bland annat

lära dig vad som kännetecknar en vetenskaplig text. På Centrets för språk och kommunikation

hemsida http://www.abo.fi/stodenhet/sv/csk finns närmare information om skrivkurser vid de

36

olika fakulteterna. Den individuella skrivhandledningen ges av studerande i svenska som är

särskilt utbildade för uppgiften. Skrivhandledaren kan svara på dina språkfrågor och ge råd som

kan underlätta skrivprocessen. Du kan boka tid för en träff med en skrivhandledare på Centrets

för språk och kommunikation hemsida, där du hittar vidare anvisningar för hur du ska gå till

väga.

På nästa sida hittar du också tips om litteratur som kan hjälpa dig med språket. Observera att

examinatorer och handledare i sociologi är resurser med avseende på det sociologiska innehållet i

din uppsats och därmed kan det ses som slöseri med tid ifall att de därutöver blir tvungna att

språkgranska din text grundligt. Det rekommenderas därför att du låter någon annan med gott

språköra, t.ex. en vän, läsa igenom din text innan du lämnar in den till din handledare. Detta kan

på ett effektivt sätt reducera de slarvfel du eventuellt har i din text på grund av den blindhet inför

den egna texten som man lätt drabbas av när man har arbetat med den tillräckligt länge.

Du har stor hjälp av stavningskontrollen på Word. Notera emellertid språkinställningen. Vad

språket i övrigt beträffar, finner du via Åbo Akademis biblioteks hemsida länkar till online-

ordböcker. Du väljer först "Databaser & e-tidskrifter", sedan "Uppslagsverk" och finner under

denna rubrik "MOT Ordböcker". Dessa rekommenderas varmt.

Överlag gäller att språket ska vara enkelt, vetenskapligt och god svenska. Framför alltså dina

tankar logiskt och undvik onödigt krångliga formuleringar. Undvik också laddade formuleringar

och sträva efter ett neutralt språk: skriv t.ex. ”det problematiska i globaliseringen”, inte ”det onda

i globaliseringen”. Undvik också att använda passiv form oftare än det är nödvändigt, och var

uppmärksam på syftningen: till vem syftar t.ex. ordet ”man”? På tidigare forskning, på allmän

opinion?

Språkliga hjälpmedel

SAOL - Svenska Akademins ordlista, Norstedts, den senaste upplagan. Visar hur orden stavas och

böjs. Innehåller dessutom knappt 400 av de mest etablerade finlandismerna. Ordlistan finns på

internet.

37

Svenska datatermgruppen: http://www.datatermgruppen.se/ Svenska datatermgruppen är en brett

sammansatt grupp som ger rekommendationer om hur aktuella datatermer bör hanteras på

svenska.

Svensk ordbok, Språkdata och Norstedts, 3 uppl. (1999) eller senare. En omfattande, modern

definitionsordbok. Innehåller även exempelfraser, exempel på sammansättningar och till en viss

del synonymer.

Svenskt språkbruk, Norstedts (2003). Svenskt språkbruk är en ordbok över konstruktioner och

fraser i svenskan. Svenskt språkbruk ersätter Svensk handordbok.

Stora finsk-svenska ordboken, två band, WSOY i samarbete med Forskningscentralen för de

inhemska språken (1997). Den hittills största ordboken med finska som målspråk. Finns även

som cd-rom.

Ord för ord, Norstedts, 4 uppl. (1992). Synonymer och uttryck.

Bonniers synonymordbok, Bonniers (1991).

Svenska skrivregler, Svenska språknämnden och Liber, 2 uppl. (2000). Regler som gäller skriven

svenska beträffande förkortningar, skiljetecken, sifferuttryck, val av stor eller liten bokstav osv.

Skrivregler för svenska och engelska från TNC (TNC 100). Regler som gäller skriven svenska

och engelska, med speciell tyngdpunkt på naturvetenskapliga och tekniska texter.

Terminologicentrum TNC, Solna (2001).

Översättning och språkriktighet, Svensk språktjänst, nyaste uppl. (2000). Behandlar de

svårigheter som uppstår då man översätter från finska till svenska samt allmänna

språkriktighetsfrågor ur finlandssvensk synvinkel.

38

Svenskt lagspråk i Finland, Statsrådets svenska språknämnd och Schildts, 2 uppl. (1998). Något

av ett måste för alla som sysslar med offentlig svenska i Finland. Innehåller texter och råd om det

svenska lagspråket, språkriktighetsfrågor och regler för översättning.

MOT-ordböckerna med flera ordlistor och ordböcker kan man komma åt via Åbo Akademis

biblioteks hemsida, http://www.abo.fi/bibliotek/

4.2 Referenser

En sak som kännetecknar en vetenskaplig uppsats är att argumentationen i den använda

litteraturen återges på ett korrekt sätt. Hänvisningar görs av tre anledningar. Den första är att

läsaren ska se skillnaden mellan dina egna tankegångar och andras. Det du skriver och som

bygger på någon annans idé ska synas. Det är viktigt att klart erkänna varifrån och av vem man

fått sina idéer. Den andra viktiga anledningen är att läsaren själv ska kunna finna källan, ifall

hon/han blir intresserad av den. En hänvisning bör alltså alltid göras när "lånet" från en annan

författare eller ur en viss källa är uppenbart. En tredje funktion av hänvisningar är att man

dokumenterar varifrån sakuppgifterna är hämtade.

Det finns många olika system för att ange referenser i texten. Vilket system man väljer är ofta

beroende av den institution man studerar vid. Det viktigaste då man anger källor är ändå att man

konsekvent följer det system man har valt. Rekommenderat system för ämnet sociologi är det så

kallade parentessystemet, som även kallas för Harvardsystemet. Förfarandet är följande:

Hänvisningarna placeras inom parentes i texten, inom parentesen anger du författarens efternamn,

publikationsår och sidnummer om du hänvisar till ett specifikt ställe i texten. Sidnumret avskiljs

från årtalet med ett kommatecken. Om hänvisningen kommer sist i en mening placeras

slutpunkten konsekvent efter parentesen. Fördelen med systemet är att läsaren informeras om

varifrån resonemangen är tagna. Om du hänvisar till en studie i sin helhet kan sidnumret lämnas

bort.

39

Det finns olika hjälpprogram för att sätta in referenser, t.ex. RefWorks. Det kan dock än så länge

vara enklare att sätta in referenserna manuellt, eftersom RefWorks sätter in referenserna på ett

annat sätt än det som rekommenderas.

Fotnoter kan eventuellt användas för kommentarer och förklaringar som inte passar in i texten.

Noterna ska inte uppta lika mycket text som själva framställningen, de ska helst vara få till antalet

och tämligen korta. Nottexten kan placeras på samma sida som fotnoter eller noteras i slutet av en

text, d.v.s. sammanställda i en lista som rubriceras Slutnoter. Det är emellertid lättare för läsaren

ifall nottexten finns att läsa på samma sida som noten. Referenser i fotnoter görs på samma sätt

som i den vanliga texten. Källorna bör återfinnas i litteraturförteckningen. En notkommentar kan

se ut på följande sätt:

1 Se t.ex. Bourdieu 1992.

När du hänvisar till en bok eller artikel ser det i parentessystemet ut så här:

Giddens (1998) visade i en studie... (när du hänvisar till hela verket)

Giddens (1998, 45) menar att detta tyder på... (när du hänvisar till ett specifikt ställe i

texten)

Följande exempel illustrerar hur du gör när du hänvisar till en text utan att författaren/källan

nämns i den löpande texten:

Detta tyder på att miljöförstöring och miljömedvetenhet inte alltid korrelerar

(Lidskog, Sandstedt & Sundqvist 1997, 15).

Ifall en källa har tre eller flera författare ska alla författarnamn anges då du första gången i din

text hänvisar till källan. I stället för att skriva "och" mellan författarnas namn ska du i parentesen

använda "&". I vanlig text används "och". I kommande hänvisningar därefter räcker det med att

ange endast det första författarnamnet följt av m.fl. komma, årtal och sida. Alla författares namn

nämns dock i litteraturförteckningen.

40

Beck, Giddens och Lash (1998, 86) redovisade...

I fortsättningen:

Beck m.fl. (1998, 86) redovisade...

Där det av samma författare finns flera arbeten under samma publiceringsår åtskiljs arbetena

genom suffix med början på a. Suffixet placeras efter årtalet på följande sätt:

Axelson 2000a; Axelson 2000b

När man hänvisar till flera olika författare/studier i samma referens ordnas dessa kronologiskt

efter publiceringsår. Två referenser med samma publiceringsår ordnas alfabetiskt med hänsyn till

författarens efternamn. De olika arbetena eller referenserna åtskiljs emellertid via semikolon:

(Giddens 1998; Axelson 2000) (kronologiskt)

(Abrahamsson 2000; Axelsson 2000) (alfabetiskt)

Om man använder sig av den svenska översättningen av ett verk som publicerats på ett annat

språk är det den man ska hänvisa till. Då kan man första gången man hänvisar till verket ange

årtalet då originalet kommit ut inom klamrar. I fortsättningen anges endast översättningens årtal

(d.v.s. den bok som man själv läst).

Enligt Judith Butler (2007 [1990]) är genus och kön socialt konstruerade

fenomen.

I fortsättningen:

Enligt Butler (2007)...

41

Om du hänvisar till en artikel i en bok eller en tidskrift riktas hänvisningen till den som skrivit

artikeln och inte till den som redigerat boken eller är redaktör för tidskriften. Om man refererar

allmänt till hela verket så anger man namnet på den som redigerat boken.

I exempel nedan hänvisas först till en hel antologi, sedan till en artikel i samma antologi:

I sin antologi Samtidskultur. Karaoke, karnevaler och kulturella koder ger

Johansson, Sernhede och Trondman (1999) en bred introduktion till kritisk

kulturforskning.

Enligt Fornäs (1999, 300) har karaoken av flera anledningar en låg status i

Sverige.

När det är fråga om en artikel i en dagstidning ska skribenten anges, precis som i andra artiklar.

Om ingen skribent anges så ska man hänvisa till rubriken för artikeln. Exempel på detta finner du

nedan.

Övervakningskameror sträcker sig som ett nätverk över Storbritannien vilket

innebär att britterna är det mest övervakade folket i världen (Opitz 2006,

26).

Beviljandet av visum åt Hamasanhängare har lett till många protester och

intensiva debatter (”När Hamas ska...” 2006, 2).

Om ingen författare anges i källan refererar man i första hand till den författargrupp, d.v.s.

organisation, offentlig institution, förening eller liknande som har utarbetat publikationen. Första

gången en myndighet dyker upp i texten anger man hela namnet och förkortningen. I

fortsättningen skrivs endast förkortningen ut. Detta gäller också t.ex. broschyrer. Om det finns

sidnummer i publikationen ska även den relevanta sidan anges.

Undervisnings- och kulturministeriet (UKM) (2012)

I fortsättningen utskrivs endast:

42

(UKM 2012)

Då man hänvisar till uppslagsverk och ordböcker anges de i en not, men inte i

litteraturförteckningen. Överlag gäller att namnet på uppslagsverket, upplagan, uppslagsord och

ordet man sökt på ska anges. Hänvisningen i den löpande texten kan se ut på följande sätt:

Enligt Encyclopaedia Britannica betyder kult...

I noten skrivs hänvisningen på följande sätt:

Encyclopaedia Britannica, 15 uppl.uppslagsord “Cult”.

Då man hänvisar till vissa uppslagsverk (oftast mindre kända) kan man ange redaktören, årtalet,

titeln, förlagsorten och förlaget i noten.

Turner, Bryan S. (2006) The Cambridge Dictionary of Sociology. Cambridge:

Cambridge University Press.

Då man hänvisar till uppslagsverk på nätet ska de anges på samma sätt som de tryckta, men också

URL-adressen och datumet när man hämtat informationen ska anges.

Nationalencyklopedin, uppslagsord ”Sekt”, tillgängligt på

http://www.ne.se/s%C3%B6k/?t=uppslagsverk&q=sekt [Hämtat 27.5.2015].

När du t.ex. ger begreppsdefinitioner ska du försöka undvika att enbart hänvisa till sociologiska

uppslagsverk. Ett sociologiskt lexikon kan komma till nytta då man på ett lättåtkomligt sätt ska

kontrollera gängse definitioner av begrepp, men när du i din text ska diskutera och tydliggöra din

begreppsapparat ska du i första hand använda dig av teoretisk litteratur, d.v.s. andra sociologiska

studier, i den mån de definitioner som där används överrensstämmer med din användning av

begreppen, och undvika att gå till en begreppsdefinition som finns i ett uppslagsverk

När ett arbete inte redovisar för något författarskap, men inte heller är en organisations eller

myndighets publikation, anges arbetets titel. I löpande text räcker det då att ange de två eller tre

första orden i titeln åtföljda av publiceringsår.

43

Kunskap är makt (”Vad är kunskap...” 2002).

Ibland kan uppgifter hämtas via brev, telefonsamtal, personliga samtal, föreläsningar och

liknande. Sådana typer av referenser benämns personlig kommunikation. De ska inte antecknas i

litteraturförteckningen, men ska däremot anges i noter. Om den personliga kommunikationen är

ett brev eller e-post och upplevs mycket relevant för uppsatsens innehåll, kan man dock överväga

att ha den som bilaga. Du ska försöka specificera en så exakt tidpunkt som möjligt för den

inträffade kommunikationen. Vid brev, e-post och föreläsningar ska man specificera vilken typ

av kommunikation det handlar om.

Harriet Strandell, personlig kommunikation, 20.1.2005.

Vid e-post anges namnet på sändaren, att det är fråga om e-post, namnet på mottagaren och

datum i noten.

Sören Sörensson, e-post till Sara Sociolog, 30.11.2014.

Vid brev anges namnet på avsändaren, namnet på mottagaren, datum, samt eventuellt i vilket

arkiv det finns i noten. Om brevet finns hos mottagaren anges (hos mottagaren) istället för

arkivet.

Rafael Karsten till Rolf Lagerborg, 17.11.1940 (ÅAB).

Vid föreläsningar anges namnet på den som hade föreläsningen, föreläsningens namn inom

citationstecken, samt var och när föreläsningen hölls i noten.

Sören Sörensson, ”Vad är globalisering?” (föreläsning, Åbo Akademi, Åbo,

23.3.2013).

Också intervjuer som används som referenser ska anges i noter, men behöver inte antecknas i

litteraturförteckningen. Här ska namnet på den som intervjuats, intervjuaren, datum och var en

44

eventuell transkribering går att hitta anges. Notera att detta alltså inte gäller intervjuer med

respondenter (se avsnitt 2.3, sid 15).

Peter Petterson, intervju av Frans Forskare, 4.4.2012.

Hänvisningar till elektroniska källor följer samma principer som hänvisningar till övriga källor.

Vid hänvisning till elektroniska källor ska dokumentets författare (eller vid avsaknad av

författarens namn istället dokumentets namn) samt årtal tas upp. I litteraturförteckningen gör man

skillnad på elektroniska och tryckta källor, men inte i hänvisningar i den löpande texten. Om du

nämner artikelns namn i den löpande texten, ska artikelns titel noteras med citationstecken, precis

som vid hänvisning till vanliga artiklar.

I "Njutning och fara: Mot en sexualpolitik" (Vance 1992) problematiseras

kvinnlig sexualitet.

Specialfall utgörs av hänvisningar till TV- och radioprogram eller hänvisningar till lagtexter. I

huvudsak följer dessa dokument samma regler som de tryckta, inom parentes anges verkets

(radioprogrammets, TV-programmets eller filmens) namn samt publiceringsår. Filmers, radio-

och TV-programs titlar kursiveras i regel alltid. Efter den första parentesen kommer en till

parentes där du anger vilken typ av material källan är (t.ex. TV-program).

(Ykkösvieraana rakkausprofessori Kaarina Määttä 2001) [radioprogram]

(T.i.l.a 2006) [TV-program]

(Sideways 2004) [film]

Om man hänvisar till en viss del av ett verk, t.ex. ett avsnitt i ett TV-program, ett avsnitt i en film

och dylikt kursiveras titeln på programmet eller filmen, medan avsnittet sätts inom

citationstecken.

”Pihlajakadun asukkaat kokevat järkytyksen” i Salatut elämät (1999) [TV-

program].

45

Namn på TV-kanaler anges utan kursiv och citationstecken, t.ex. Nelonen.

Vid lagtexter anges lagens eller förordningens namn, nummer och år. Om man ytterligare

hänvisar till en specifik paragraf anges denna efter nummer/år och kommatecken. En hänvisning

till lagtext kan i löpande text se ut på följande sätt:

(Lag om offentliga nöjestillställningar 492/1968).

(Förordning angående offentliga nöjen å bön- och helgdagarna 106/1937, § 22).

Om man hänvisar till ett visst kapitel och ett visst moment i en lag anges först lagens namn,

nummer/år, och sedan kapitel och paragraf: moment.

(Strafflagen 39/1889, 1 kap. 3:1).

Detta hänvisar alltså till Strafflagens första kapitel, paragraf 3, moment 1.

Till skönlitterära verk och musikverk refererar man som till andra texter, d.v.s. författaren, årtalet

och verkets namn anges. Detta är främst aktuellt om man har ett skönlitterärt verk som sitt

forskningsmaterial.

Finlandia (Sibelius 1889/1900)

Om man hänvisar till en del av ett verk anges delen med citationstecken.

”The boy who lived” i Harry Potter and the Philosopher’s Stone (Rowling 1997)

Till dikter hänvisar man med citationstecken, till antologin som dikten hör till med kursiv. Man

ska också ange sidan.

Edit Södergrans “Triumf att finnas till...” i Septemberlyran (Södergran 1918,

4)

46

Konstverk som har kända upphovsmakare anges med kursiv, men om upphovsmakaren är okänd

(t.ex. om verket är från antiken) anges konstverket med citationstecken. Även fotografier anges

med citationstecken.

”Venus av Willendorf”

Guernica (Picasso 1937)

Till Harvardsystemet hör i allmänhet att man kan hänvisa till samma sida i samma källa genom

att ange (ibid.) istället för att upprepa samma hänvisning, ifall att man inte har hänvisat till någon

annan text eller någon annan sida däremellan. Detta rekommenderas emellertid inte i sociologiska

uppsatser. I dina referenser ska du vara så specifik som möjligt för att läsaren ska hitta det ställe i

texten som du hänvisar till, (ibid.) kan därför upplevas som något krånglig ifall skribenten

använder det på ett oklart sätt eller läsaren inte är införstådd med hur det fungerar.

Det är också bra att komma ihåg att du har möjlighet att referera till flera sidor i samma

hänvisning, detta utmärker du på följande sätt:

En introduktion till hänvisningsteknik presenteras i boken Rapporter och

uppsatser (Backman 1996, 102-107).

Om du i samma hänvisning vill referera till ytterligare ett ställe i boken markerar du detta genom

att åtskilja ställena med semikolon.

(Backman 1996, 102-107; 150)

Man hänvisar ju inte till verk genom att använda deras titlar i texten, men ibland

kan man vilja nämna namnet på ett verk. Då gäller att titeln på böcker eller

tidskrifter anges med kursiv stil, som i litteraturförteckningen, medan namn på

artiklar i antologier eller tidskrifter anges med rak stil och inom citationstecken.

47

4.3 Citat

Om en text uppges exakt som i originalkällan talar vi om citat. Citat är det alltid frågan om då

man upprepar något ordagrant. Citat ska användas i de sammanhang där man upplever att bokens

formuleringar är så bra eller viktiga att man måste få dem med. Ett annat fall där citat är på sin

plats är när man ska diskutera just formuleringen i en text och därför vill ange den ursprungliga

formen. Citat ska återges på originalspråk. Om detta språk är annat än de skandinaviska språken

eller engelska bör citatet kompletteras med – men inte ersättas av – en översättning till svenska.

Om du gör en översättning av citatet i den löpande texten kan du förtydliga att det handlar om en

översättning genom att efter citatets slut ange (min översättning). Likaså är det nödvändigt att

ange (min kursivering) efter ett citat ifall du har valt att uppmärksamma en specifik del av citatet

med exempelvis kursivering. Man bör också ange (kursivering i original) för att göra det tydligt

för läsaren att man inte själv lagt till kursiveringen.

Citat skrivs inom citationstecken i löpande text om citatet är kort. Om citatet är långt (fler än 35-

40 ord) används blockcitat. Blockcitatet skrivs utan citationstecken men bör klart visuellt

avskiljas från den löpande texten. Rekommenderat är att citatet skrivs med indragen

vänstermarginal och med en extra tom rad ovanför och under blocket. Det kan också skrivas med

mindre fontstorlek (10 pt.) och/eller med mindre radavstånd än den övriga texten (enkelt

radavstånd). En exakt sidhänvisning måste alltid uppges i samband med citat. Sidhänvisningen

uppges inom parentes genast efter citatet.

Man kan utelämna text inom citatet genom att indikera detta med tre punkter inom en klammer.

Klammern ska ingå i texten. Om man utelämnar en hel mening anges det med fyra punkter [. ...].

Olika tillägg till texten kan också skrivas inom hakparentes [detta är ett exempel]. Man kan också

ändra första bokstaven i citatet så att det passar in i meningen. Bokstaven sätts inom en klammer.

Klassifikationerna [populärkultur och finkultur] är

48

kulturella konstruktioner, upprätthållna [...] med hjälp av

språkliga diskurser där kulturfenomen bedöms och värderas

inom inbördes stridande tolkningsgemenskaper (Fornäs 1997,

12).

[U]ppsatsförfattare förleds att i sina frågeställningar

bara upprepa precis vad som angetts i syftet och

forskningsproblemet (Ekengren & Hinnfors 2012, 64).

Om det förekommer stavfel får man ändra dem i citatet genom att indikera det med klamrar. Om

man vill uppmärksamma läsaren på hur någonting är skrivet kan man sätta in sic inom klamrar.

Sic betyder ”så här”.

Dur[k]heim menar...

Personen meddelade att hin [sic] inte visste någonting...

Andrahandscitat bör undvikas. Skaffa alltid originalkällan. Om det visar sig vara omöjligt – vilket

är högst osannolikt med tanke på att de som skriver avhandling pro gradu har möjlighet att göra

fjärrlån gratis – så hänvisar man till den källa som man har haft i sin hand, men indikerar att

originalkällan är en annan. Gällande originalkällan bör följande information framgå: namn på

studien som man refererar till, årtal samt författarens fullständiga namn. Exempel:

I sin definition av "populärkultur" citerar Strinati (1995) den definition som

Dick Hebdige ger av samma begrepp i sin studie från 1988, Hiding in the Light:

On Images and Things, nämligen "e.g. a set of generally available artefacts:

films, records, clothes, TV programmes, modes of transport" (Strinati 1995,

xvii).

4.4 Litteraturförteckning

I slutet av uppsatsen eller avhandlingen ska du sammanställa en litteraturförteckning över de verk

som du refererat till i texten. Det kan vara bra att bygga upp en preliminär litteraturförteckning,

49

det besparar dig från mycket arbete i ett senare skede. Uppdatera också din litteraturförteckning

kontinuerligt vartefter du använder dig av en ny källa.

Avsikten med en litteraturförteckning är att läsaren ska kunna kontrollera dina källor. Med din

litteraturförteckning ger du även andra läsare tips om lämpligt material. I litteraturförteckningen

ska du ta med sådana källor som du hänvisat till i den löpande texten samt de källor som du

eventuellt har omtalat i en fotnot. Litteraturförteckningen placeras efter texten i avhandlingen,

före bilagorna, och ges rubriken ”Litteratur". Litteraturförteckningen ska vara uppställd i

alfabetisk ordning enligt författarens efternamn.

I det följande genomgås olika typer av litteratur och källor samt hur dessa listas i

litteraturförteckningen.

För böcker gäller allmänt att författarens efternamn nämns först, därefter förnamn. Om

författaren eller gruppen av författare inte anges används titelns första ord. Om det är fråga om

flera författare sätts den första med efternamnet först, därefter förnamn och sedan övriga

författare med efternamn och förnamn i den ordning som de finns angivna i publikationen.

Därefter kommer publiceringsår och verkets titel. Sedan ska förlagsort och förlag anges (inte

tryckningsort och tryckeri) i ordningen orten först, kolon, sedan förlaget. Man behöver inte skriva

ut förlagets bolagsform, t.ex. AB, och inte heller ord som ”bokförlaget”. Till exempel ska man

skriva ”Daidalos”, inte ”Bokförlaget Daidalos”. Bokens titel ska kursiveras.

Monografier

En monografi är en bok skriven av en eller flera författare som en helhet, snarare än som en serie

olika artiklar.

Bauman, Zygmunt (1990) Att tänka sociologiskt. Göteborg: Korpen

Om bokens titel innehåller både en huvudtitel och en undertitel anges undertiteln efter

huvudtiteln och kolon.

50

Adams, Mary Louise 1997 The trouble with normal: Postwar youth and the making

of heterosexuality. Toronto: University of Toronto press

De verk som en författare har publicerat tillsammans med en annan författare ska placeras efter

de verk som författaren har publicerat ensam. Kronologisk ordning tillämpas om det finns fler än

en källa av samma författare. De äldsta källorna anges först. Om Giddens t.ex. är författare till två

verk från 1998 sätter du "a" efter det första och "b" efter det andra årtalet. Användningen av

suffix i litteraturförteckningen ska givetvis stämma överens med användningen i referenserna i

den löpande texten. Om ett verk har flera författare är det bara den första författarens namn som

svängs om så att efternamnet kommer först, resten av författarna anges med förnamnet först.

Artiklar ur tidskrifter

För artiklar ur tidskrifter bör följande element nämnas: författare, publiceringsår, artikeltitel och

tidskriftens namn, volym, nummer och sidnummer. Tidskriftens volym (ibland även kallad

"Årgång") anges alltid samt numret på tidskriften. Vissa tidskrifter kan sakna uppgift om

volym/årgång eller nummer, men i regel finns båda. Titeln på en artikel i en tidskrift ska inte vara

kursiverad, endast tidskriftens namn. Notera att man bör sätta ut sidnumren i

litteraturförteckningen när det gäller artiklar. Om det finns flera författare till artikeln anges bara

den första författarens namn med efternamnet först, medan de övriga författarnas namn anges

med förnamnet först. Om det är frågan om en artikel som är hämtad från en e-tidsskrift som inte

också finns i pappersversion ska också webbadressen och hämtat datum finnas med.

Kivivuori, Janne & Martti Lehti (2006) “The Social Composition of Homicide in

Finland, 1960-2000”. Acta Sociologica 49 (1): 67-82.

Uzzi, Brian & Jarrett Spiro (2005) “Collaboration and Creativity: The Small

World Problem”. American Journal of Sociology 111 (2): 447-504.

Illingworth, Nicola (2006) “Context, Reflexivity and the Qualitative Research

Encounter: Telling Stories in the Virtual Realm”. Sociological Research Online

11 (1). Tillgängligt på:

<http://www.socresonline.org.uk/11/1/illingworth.html>. [Hämtat 4.5.2006].

51

Artiklar ur antologier

Då du har läst en artikel i en redigerad bok där författaren endast skrivit ett kapitel och inte hela

boken skriver du i din litteraturförteckning författaren med angivande av vad kapitlet heter och

vem som redigerat boken, bokens namn kursiverat och andra uppgifter samt sidomfattning. I

litteraturförteckningen anges efter redaktörens eller redaktörernas namn att de redigerat boken

genom att man tillgägger en parentes med förkortningen ”red.” När man skriver på svenska

använder man den svenska förkortningen, oberoende av vilket språk boken är skriven på. Bara

författaren till artikeln anges med efternamnet före förnamnet, redaktörerna anges med förnamn

och efternamn.

Fornäs, Johan (1999) ”Resor och tomrum. Identifikation och tolkning i svensk

karaoke”. I Tomas Johansson, Ove Sernhede & Mats Trondman (red.)

Samtidskultur. Karaoke, karnevaler och kulturella koder. Nora: Nya Doxa, 286-

303.

Alanen, Leena (1992) “Children and the Family Order: Constraints and

Competencies”. In Ian Hutchby & Jo Moran-Ellis (red.): Children and Social

Competence. Arenas of Action. London: Falmer Press, 77-94.

Ruonavaara, Hannu (2005) ”Historiallinen sosiologia - perinne ja renessanssi”.

Teoksessa Marja Andersson, Anu-Hanna Anttila & Pekka Rantanen (red.) Kahden

muusan palveluksessa. Historiallisen sosiologian lähtökohdat ja

lähestymistavat. Historia mirabilis 4. Åbo: Turun historiallinen yhdistys, 20-

44.

Översättningar och nyutgivningar

Böcker är ofta översatta från ett annat språk, i regel behöver du inte bry dig om översättaren. Det

som du däremot kan notera om du har läst en nyutgiven klassiker är att det kan vara på sin plats

att i litteraturförteckningen ange såväl publiceringsåret för den nyutgivna klassikern du har läst

och därmed refererar till, som originalpublikationens årtal. Första publikationens årtal anges inom

klammer.

52

Foucault, Michel (2002 [1966]) The Order of Things. London: Routledge

Classics.

Om det är fråga om gamla klassiker (utgivna före 1800-talet) räcker det att man anger

publiceringsåret för den nyutgivna klassikern.

More, Thomas (2012) Utopia, övers. Dominic Baker-Smith. London: Penguin

Classics.

I exemplet ovan har Foucaults bok två publiceringsorter. Ofta har ett förlag bara en, men ibland

flera. Man kan själv ta ställning till om man vill nämna alla eller bara en.

När det gäller att uppmärksamma olika upplagor är det säkrast att dessa nämns i

litteraturförteckningen. Upplaga ska inte förväxlas med tryckning, samma upplaga kan tryckas

flera gånger utan att innehållet ändras. Med upplaga avses att något i innehållet har ändrats, d.v.s.

att texten eller sidnumreringen har blivit reviderad.

Strömquist, Siv (2000) Uppsatshandboken. 3 uppl. Uppsala: Hallgren & Fallgren.

Tidningsartiklar

För tidningsartiklar gäller följande principer: författarens namn anges samt årtal när artikeln har

blivit publicerad, sedan följer titeln och slutligen tidningens namn (kursiverat) och datum samt

sidnumren för artikeln.

Opitz, Caspar (2006) ”Britterna är världens mest övervakade folk”. Dagens

Nyheter 6 maj 2006, 26-27.

Om en specifik författare inte anges inleder man med titeln och anger därefter årtal, tidningens

namn, datum samt sidnummer.

”När Hamas ska på seminarium” (2006). Dagens Nyheter 6.5.2006, 4.

53

Publikationer från myndigheter

En bok utgiven av myndighet, organisation eller motsvarande anges i litteraturförteckningen som

exemplet nedan visar. Detta gäller alltså verk där ingen individuell författare är angiven

(kollektivförfattare).

Social- och hälsovårdsministeriet (1987) Den riksomfattande planen för

ordnandet av socialvården och hälsovården under åren 1988-1992. Helsingfors:

Statens tryckericentral.

Lagtexter

I litteraturförteckningen anger man lagens namn, år och nummer.

Strafflagen 1889/39. Finlands författningssamling. Helsingfors: Riksdagen.

TV- och radioprogram

Vid TV- och radioprogram bör även kanal och tidpunkt för programmet anges i

litteraturförteckningen. Utöver detta kan man ange längd för programmet. Man ska också ange

inom klamrar vilken typ av media det är fråga om.

Titanic: Blood and Steele (2015). ”A city divided”. [Tv-program] Yle TV1,

17.4.2015. Längd: 49 minuter.

Om man hänvisar till en film ska man först ange filmens titel, sedan årtal samt producent

respektive regissör.

Sideways (2004) [film] Producent: Michael London, regissörer: Alexander Payne

& Jim Taylor.

Om man hänvisar till en dvd anges titeln, årtalet, regissören och bolaget som gett ut dvd:n.

Harry Potter and the Deathly Hallows, part 2 (2011) [dvd]. Regissör: David

Yates. Burbank, USA: Warner Bros. Entertainment.

54

Vid radioprogram hänvisar man antingen till programmets redaktör eller till programmets namn. I

litteraturförteckningen anges följande:

Flemming, Tuire (red.) (2001) Ykkösvieraana rakkausprofessori Kaarina Määttä.

[radioprogram] Radio Ylen Ykkönen/puheohjelmat, 9.11.2001. Längd: 50 min.

Det är också möjligt att referera till ett musikstycke eller ett helt album.

Jerusalem (1987) Dancing on the head of the serpent. JM Records JMRLP 55001.

[LP]

Opublicerat material och examensarbeten

Ibland kan man hänvisa till material som ännu inte publicerats. Det kan hända att du vill hänvisa

till ett manuskript som du fått av en forskare. En artikel som är accepterad för en bok eller skrift

anges med uttrycket (under tryckning) i stället för årtalet. I övrigt anges uppgifterna om källan

som vanligt, förutom att sidnumren för artikelns början och slut bortlämnas. Ett manuskript som

inte inlämnats för publicering anges som (opublicerat manuskript). I de fall då en källa inte

har någon angivelse om publiceringsår kan man i hänvisningen i stället för årtal skriva (u å),

vilket står för ”utan årtal”. Ifall ortangivelse saknas kan man skriva (u o), vilket står för ”utan

ort”, eller ange förlagsort och förlag i hakparentes. Då man hänvisar till broschyrer ska titel,

utgivningsinstitution och årtal anges.

van Dijk, Nel (2004) The Bestseller System in Comparative Research: The Case

of Donna Tartt's The Secret History. Paper presented at the Erasmus University

Rotterdam, The Netherlands (opublicerat manuskript).

Om det handlar om ett examensarbete eller andra specialarbeten i form av uppsatser, rapporter

eller fältarbeten, ska man ange syftet med arbetet och var arbetet finns tillgängligt eftersom det

har en begränsad cirkulation. Vid doktorsavhandlingar anges förkortningen ”diss.”, vid

licentiatavhandlingar anges förkortningen ”lic.-avh.”

55

Stolzmann, Jennie (2001) 'Om man nu kan kalla det arbete'. Barn som deltagare

och aktörer i hemmet. Avhandling pro gradu i sociologi för politices

magisterexamen, Åbo Akademi.

Kanckos, Lise (2012) Barnets bästa i politikens främsta rum: Finlands riksdags

debatt om assisterad befruktning. Diss. Åbo Akademi. Åbo: Åbo Akademis Förlag.

Det är alltid viktigt att komma ihåg att texthänvisningarna och litteraturförteckningen ska

motsvara varandra.

Se avsnittet ”Stöd i skrivandet” för en lista på handböcker som kan vara till hjälp i

uppsatsskrivandet, denna lista är även en rekommenderad modell av hur en litteraturförteckning

ska se ut.

4.5 Källor från internet

När det är fråga om sådant material som läsaren kan få tag på via internet så ska det tas med i

litteraturförteckningen. Om nätkällorna är många kan man ha en egen lista i

litteraturförteckningen för källor från internet. Som vi konstaterade tidigare följer hänvisningar

till källor på internet samma regler som hänvisningar till traditionella källor. De exempel du ser

nedan visar hur du ska ange texter som du har hittat på internet.

Ifall att texten saknar en författare kan organisationens namn anges istället. Finns det ingen

organisation eller författare att knyta artikeln till inleder du med textens titel. Om det är frågan

om en webbsida i sin helhet anger man webbsidans namn. Årtalet för originaltexten eller när den

senast har uppdaterats ska anges. Om det inte finns något årtal anges u å (utan årtal). Man ska

också ange vilken typ av text det är fråga om då detta är klart, t.ex. blogg eller e-postlista. Dessa

anges inom klamrar efter titeln på texten, t.ex. [e-postlista].

Texten knyts till en webbsida

Netdoktor (2012) Anorexia nervosa. Tillgängligt på

56

http://www.netdoktor.se/psykiatri/artiklar/anorexia-nervosa/. [Hämtat

23.3.2013].

Texten har en författare

Kulick, Don (u å) Queer Theory. Vad är det och vad är det bra för?

Tillgängligt på <http://www.sexradikal.nu/index.php?artikel=8>. [Hämtat

25.4.2006].

Texten knyts till en organisation

Undervisningsministeriet (2006) Kultur 2000-programmet (2000-2004).

Tillgängligt på <http://www.minedu.fi/uvm/kultur/kultur2000.html>. [Hämtat

28.5.2006].

Texten saknar författare

Datorminnen - teknisk förklaring (2006). Tillgängligt på

<www.nada.kth.se/dataterm/artikel-3.html>. [Hämtat 25.8.2006].

Blogg

Hellström, Magnus (2015) ”Om att bedöma utan grund – specificering av

utvärderingskriterier” Lärarbloggen {blogg] 1.6.2015. Tillgängligt på

<blogs.abo.fi/lararbloggen/>. [Hämtat 3.6.2015].

YouTube-video

Feminism vs. Truth (2014). Tillgängligt på

https://www.youtube.com/watch?v=1oqyrflOQFc. [Hämtat 3.4.2015].

Dagstidningar som läses på internet ska anges i litteraturförteckningen på följande sätt: textens

författare anges först, sedan årtalet, därefter kommer titeln på texten, sedan dagstidningens namn

kursiverat, sedan datumet när texten publicerades tillsammans med en angivelse av webbadressen

och datum för när den hämtats.

Svartström, Anna (2015) ”Svenska polisen gör det svårare för

transitflyktingar” Hufvudstadsbladet 6.10.2015. Tillgängligt på:

<http://hbl.fi/nyheter/2015-10-06/773145/svenska-polisen-gor-det-svarare-

transitflyktingar>. [Hämtat 6.10.2015].

57

Många vetenskapliga tidskrifter finns numera tillgängliga på internet. Du bör göra åtskillnad

mellan tidskrifter som endast finns publicerade på internet (e-tidskrifter) och tidskrifter som finns

både i pappersupplaga och på internet. När du i Sociological Abstracts har funnit en artikel ur

exempelvis American Journal of Sociology och sökt upp denna via Åbo Akademis biblioteks

hemsida och sedan printat ut den, ska du referera till artikeln som om den vore en pappersupplaga

eftersom American Journal of Sociology har existerat som pappersupplaga i första hand och först

senare funnits tillgänglig på internet. Du ska behandla artikeln som en pappersupplaga i din

litteraturförteckning i de fall när sidnumreringen på internet-dokumentet motsvarar den i

pappersupplagan, eftersom detta innebär att artikeln har blivit scannad in i systemet. Sådana

artiklar förekommer i regel i pdf-filer. Det rekommenderas ändå att man också anger

webbadressen och datum då man hämtat artikeln. Om du däremot genom Åbo Akademis

biblioteks hemsidor finner en e-tidskrift som du vill hänvisa till och ha med i din

litteraturförteckning så anger du i din litteraturförteckning att det är en e-tidskrift och att den

endast existerar online.

4.6 Grafiska och stilistiska rekommendationer

Marginalerna (till vänster och höger såväl uppe som nere på sidan) på en uppsats ska vara 2,5 cm.

I pro gradu-avhandlingen bör vänster marginal vara bredare med tanke på inbindningen. En

vänstermarginal omfattande 4 cm är vanlig, men detta är något som du i första hand behöver

kontrollera med dem som binder in din avhandling. Använd typstorlek 12 pt och radavstånd 1,5.

Rekommenderad font är Times New Roman. Före en rubrik kommer två tomma rader, efter en

rubrik en tom rad. Mellan två rubriker ska det vara en tom rad.

Det är viktigt att du uttrycker dig klart och tydligt. Komplicerade formuleringar och ordval gör

inte avhandlingen mera vetenskaplig. Vanligtvis skrivs vetenskapliga texter så att man växlar

mellan presens och imperfekt. Där det klart framgår, eller klart ska framgå, att det rör sig om

författarens egna åsikter, rekommenderas formuleringen "jag". Du bör vara sparsam med

förkortningar i texten och undvika att inleda en mening med förkortning. Endast de vanligaste

förkortningarna ska användas. Då man använder sig av förkortningar ska man vara konsekvent

58

med punkt (icke mellanslag) eller icke punkt (mellanslag): t.ex. eller t ex. Ental upp till tio skrivs

med bokstäver, från 11 uppåt med siffror. Du ska inte använda dig av s.k. franska streck utan i

stället skriva ut allt i fullständiga meningar. Om du är osäker på skrivtekniska detaljer, titta i

Svenska skrivregler (2000 el. senare).

Eventuella bilagor placeras sist i avhandlingen, efter litteraturförteckningen. Om bilagorna är fler

än en ska de numreras. Avhandlingens första sida ska förutom titel och eventuell undertitel

innehålla författarens namn, uppgift om vilket slags uppsats eller avhandling det handlar om,

handledarens, institutionens och universitetets namn samt det årtal som arbetet läggs fram. I

allmänhet antecknas titeln på mitten av sidan och allt det övriga i nedre högra hörnet. Efter

titelbladet placeras innehållsförteckningen. Uppsatsens sidor ska pagineras, det vill säga förses

med sidnummer. Det är bara den egentliga texten som ska ha sidnumror, d.v.s. sidnummer ska

finnas från och med inledningen. Innehållsförteckningen ska också innehålla sidangivelser.

Observera att rubrikerna Innehållsförteckning, Litteratur och Bilagor inte ska ha någon

sifferbeteckning.

Tabeller och figurer som kompletterar och illustrerar resultaten är vanliga i avhandlingar. Dessa

bör formas med omsorg eftersom en otydlig tabell kan inverka negativt på själva presentationen.

Alla tabeller och figurer ska hänvisas till i själva brödtexten. De ska numreras och finnas med i

en tabell- eller figurförteckning ifall de är många till antalet. Förteckningen över tabeller och

figurer placeras direkt efter innehållsförteckningen. Både tabeller och figurer ska ha

självförklarande rubriker. Tabellrubriker placeras ovanför själva tabellen. Eventuella noter

placeras under tabellen. Tabellrubriken ska inte ha en slutpunkt. Figurer är ofta illustrationer av

en tabells innehåll. Vanliga figurer är diagram. Till skillnad från tabellerna som har den

förklarande texten ovanför tabellen kommer figurtexten under figuren. Om man inte gjort

tabellen eller figuren själv ska man ange källan man använt.

Tabell 1: Antalet kandidater efter parti och valkrets i riksdagsvalet 2015

(Statistikcentralen 2015).

59

5 ÖVRIGT

5.1 Att söka litteratur

Det vetenskapliga skrivandet förutsätter att du skapar dig en bild av ett visst sociologiskt fält eller

en diskussion om ett tema ur ett sociologiskt perspektiv. Av denna anledning är en viktig och

första fas av ditt skrivande – efter att du bestämt dig för ämne för en uppsats eller avhandling –

att hitta vetenskapliga källor och litteratur som du ska basera din text på. Samma principer gäller i

litteratursökning oberoende av om du skriver en uppsats eller ett examensarbete. Även

litteratursökning kan förstås som en process: man kommer igång t.ex. med hjälp av kurslitteratur

eller genom rekommendationer och sedan arbetar man sig vidare genom att utnyttja olika

sökkanaler och den litteratur man har fått fram. Då det gäller din kandidatavhandling eller

avhandling för magistergraden kan din handledare, forskare och lärare på institutionen ofta tipsa

dig om litteratur, men det är sedan meningen att du självständigt ska hitta den litteratur som du

vill använda som diskussionsunderlag i din text eller basera din uppsats på.

Det är viktigt att komma ihåg att det läsande som föregår författandet av en vetenskaplig text ofta

skiljer sig från läsandet till en tentamen. Läsning till examensarbetet utgörs då i hög grad av att

du söker, bläddrar och samlar ihop uppgifter från olika ställen i litteraturen. Ett lätt och snabbt

sätt att få tag på källor och referenser är att studera litteraturförteckningar i tidigare

undersökningar och artiklar. Genast då du får tag på en bok eller artikel som tangerar ditt ämne

ska du gå vidare genom att studera litteraturförteckningen i den.

Väsentligt att tänka på då du söker litteratur är att du ska försöka hitta aktuella källor. Det är

också viktigt att du väljer källor med kritiskt omdöme.

Nedan följer en rekommendation på hur du bör gå till väga för att finna relevant sociologisk

litteratur.

I det samhällsvetenskapliga biblioteket i ASA hittar du de viktigaste allmänna tidskrifterna i

sociologi samt ämnets bibliotek. Biblioteket är indelat i klasser enligt delområde. Böckerna kan

beställas för hemlån via Alma, som är Åbo Akademis bibliotekskatalog

60

(https://alma.linneanet.fi/).

Databaser på internet utgör idag ett utmärkt hjälpmedel för litteratursökning och -anskaffning. På

Åbo Akademis biblioteks hemsida http://www.abo.fi/bibliotek/ hittar du länkar till databaser och

elektroniska tidskrifter. Genom Åbo Akademis biblioteks hemsida kan du alltså orientera dig

fram till en omfattande mängd litteratur. Bibliotekets hemsida erbjuder dig olika

bibliotekskataloger att söka i och tillgång till både referens- och fulltextdatabaser. I en

fulltextdatabas hittar du artiklar i deras helhet och kan därmed läsa dem direkt på skärmen eller

printa ut dem. I en referensdatabas, exempelvis Sociological Abstracts, kan du söka artiklar

genom att använda sökord som är relaterade till uppsatstemat. Du lokaliserar artiklarna i olika

tidskrifter, men du är själv tvungen att gå vidare för att söka efter den tidskrift eller den samling

där artikeln ingår, eftersom hela texten inte är tillgänglig via databasen. I bästa fall finns

tidskriften och artikeln du söker vid Åbo Akademi eller Turun yliopisto, men i annat fall kan du

bli tvungen att göra ett fjärrlån.

Sökningar i olika databaser görs på olika sätt och eftersom mängden litteratur vanligtvis är

mycket stor lönar det sig att söka med så precisa sökord som möjligt. Fundera ut söktermer som

relaterar sig till ditt tema och pröva dig fram. De flesta databaser har vägledande förslag och

rekommendationer för hur du på bästa sätt ska hitta det du söker. Personalen vid Åbo Akademis

huvudbibliotek hjälper dig också gärna om du behöver hjälp med litteratursökningarna. Studenter

kan på eget initiativ ta kontakt med bibliotekspersonalen och be om en föreläsning i

litteratursökning. Det rekommenderas att du senast inför kandidatseminariet har bekantat dig med

litteratursökning, men du kan ha stor nytta av att lära dig att söka litteratur till dina uppsatser

redan i ett tidigare skede.

Ett lämpligt ställe att börja sökningen är Nelli-portalen (http://www.nelliportaali.fi). Nelli-

portalen är de finländska högskolornas och universitetens gemensamma söktjänst. I denna kan du

göra en samtidig sökning i många olika databaser, bibliotekskataloger och encyklopedier. I Nelli

finns både referens- och fulltextdatabaser. Via Nelli kommer man även åt många e-tidskrifter och

e-böcker. Den sociologiska litteraturen finns under gruppen "Samhällsvetenskap" som ger

tillgång till sammanlagt 12 databaser som du kan söka i på samma gång. Det lönar sig även att

61

söka i databaserna som finns under titeln "Humanistresurser", eftersom sociologisk forskning ofta

är besläktad med forskning i humaniora. På Nelli kan man logga in med sitt användarnamn och

lösenord. Man kan då t.ex. spara sina sökresultat eller skapa egna grupper av databaser och andra

resurser (för instruktioner se http://www.abo.fi/bibliotek/bibnelli/).

En del av databaserna och de andra resurserna är köpta av Åbo Akademis bibliotek och är därför

enbart tillgängliga via datorer inom ÅA:s nät, d.v.s. datorns IP-nummer bör höra till ÅA:s domän.

På Nelli kan man logga in varifrån som helst genom att välja Åbo Akademi och sedan logga in

med användarnamn och lösenord. Det går även att komma åt andra resurser om man är utanför

ÅA:s nät, men det är lite svårare (instruktioner finns här http://www.abo.fi/bibliotek/bibdistans

och här https://www.abo.fi/personal/Content/Document/document/5793).

Många databaser kan även nås enskilt och direkt via bibliotekets hemsida. Bl.a. följande

databaser är tillgängliga genom Nelli samt genom Åbo Akademis biblioteks hemsida:

- Åbo Akademis lokala databas Alma (https://alma.linneanet.fi/) är en referensdatabas som visar

dig alla referenser till litteratur – tidskrifter, samlingar, böcker, o.s.v. – som finns tillgänglig vid

Åbo Akademi, d.v.s. material som du kan låna från huvudbiblioteket, kursboksbiblioteket och

fakultets- och institutionsbiblioteken. Åbo Akademis samlingar finns till största delen i Alma,

men en del äldre litteratur finns endast förtecknad i kartotek. Efterhand kommer all litteratur att

finnas förtecknad i Alma.

- Den finländska databasen Linda (http://linda.linneanet.fi) visar dig referenser till litteratur som

finns tillgänglig i finländska universitetsbibliotek.

- Libris (http://libris.kb.se) är den svenska motsvarigheten till Linda och ger dig således

referenser till den litteratur som finns i de svenska universitetens samlingar.

- Databasen Arto (https://arto.linneanet.fi), som startade 1995 indexerar finländska artiklar.

- Sociological Abstracts är en viktig referensdatabas för sociologistuderande. Databasen erbjuder

62

en gedigen förteckning över internationella sociologiska tidskrifter. Till Sociological Abstracts

hittar man via bibliotekets hemsidor, genom att först välja "Länkbibliotek", sedan "Länkar enligt

ämne", sedan ”Samhälle”, Sociological Abstracts finner du därefter under länken för "Sociologi:

referensdatabaser - Sociological Abstracts/Cambridge Scientific Abstracts”.

- Academic Search Premier (EBSCO) har referenser till publikationer, sammanfattningar av

artiklar och fulltextpublikationer. Den är världens största fulltextdatabas.

- JSTOR (http://www.jstor.org/) är också en stor databas med både artiklar och böcker.

- Artikelsök (http://www.btj.se/asok/) listar artiklar i svenskspråkiga tidskrifter och tidningar.

- Ebrary (http://site.ebrary.com/lib/abo/home.action) är en databas som innehåller 30 000

elektroniska böcker med betoning på ekonomi, humaniora, social- och beteendevetenskaper samt

informationsteknik.

- Åbo stadsbibliotek nås på webbadressen http://www.turku.fi/Public/default.aspx?culture=sv-

FI&contentlan=3&nodeid=4873. Det lönar sig att också där söka litteratur, emedan de har en

förhållandevis bra samling sociologisk litteratur.

Ett stort antal internationella sociologiska tidskrifter finns numera tillgängliga på internet. Dessa

är dels elektroniska tidskrifter som endast finns på internet, exempelvis Sociological Research

Online, dels tidskrifter som existerar i pappersformat och sedermera också har blivit tillgängliga

på internet. Allt fler tidskrifter som tidigare utkom endast i tryckt form kommer numera således

ut i elektronisk version. Det är viktigt att kunna skilja e-tidskrifter och tidskrifter som finns både

på internet och i pappersformat från varandra, speciellt noggrann bör du vara då du ska skriva en

litteraturförteckning till din uppsats eller avhandling. Man förtecknar e-tidskrifter och tidskrifter

som finns både i pappersformat och på internet på olika sätt (se avsnittet Material från internet).

En hel del tidskrifter är avgiftsbelagda och finns tillgängliga via Åbo Akademis bibliotek ifall

biblioteket har köpt rättigheter att använda dem. Åbo Akademi har licenser till ca 10 000

tidskrifter. Enklast söker man i e-resurserna genom Nelli-portalen. På bibliotekets hemsida finns

63

även en del resurser om man väljer ”Länkbibliotek”. Förutom att det finns tidskriftsartiklar i

elektronisk form finns det också böcker och uppslagsverk som publicerats i elektronisk form.

Ta dig tid att bekanta dig med de sökmöjligheter som erbjuds via Åbo Akademis biblioteks

hemsida!

Varje student kan lätt skaffa sig lånerättigheter vid alla tre universitetsbibliotek i Åbo. I praktiken

går det till så att man aktiverar sitt Åbo Akademi-lånekort vid Turun Yliopistos och Turun

Kauppakorkeakoulus huvudbibliotek. Via Åbo Akademis biblioteks hemsida har man tillträde till

Volter (https://volter.linneanet.fi/), Turun Yliopistos huvudbibliotek. Om den bok eller artikel du

behöver inte finns på något av biblioteken i Åbo har du möjlighet att fjärrlåna från andra

nationella och även internationella bibliotek. Böcker som finns tillgängliga i Åbo bör man hämta

själv. Fjärrlån förmedlas alltså inte från andra högskolor i Åbo utan bara från övriga nationella

eller internationella universitetsbibliotek. På bibliotekets hemsida finns en länk för "Fjärrlån",

som leder dig till en elektronisk blankett med vilken du kan göra din beställning. Pro gradu-

skribenter vid Åbo Akademi kan med intyg av handledaren fjärrlåna litteratur gratis. Prislistan för

övriga finns på bibliotekets hemsida.

Alla avhandlingar som är skrivna vid Åbo Akademi finns på huvudbiblioteket och hittas via

Alma. Avhandlingarna får inte lånas hem men kan läsas i bibliotekets läsesal. Alla avhandlingar

skrivna i sociologi finns även i rum A336 i ASA. Avhandlingarna får inte föras ut ur huset men

kan läsas i soffhörnan.

5.2 Stöd i skrivandet

Vid Åbo Akademi ordnas särskilt stöd för kandidat- och magisteravhandlingsskribenter, i form av

kurser, resurser på nätet och smågruppsdiskussioner, så kallad ”kandklubb” respektive

”graduklubb”. Se vidare på http://www.abo.fi/student/gradu/

64

Här nedan finns listat en rad av böcker som fungerat som inspiration till denna guide. Dessa

böcker kan även hjälpa dig i ditt skrivande. Listan är även ett exempel på hur en

litteraturförteckning kan se ut. Det finns även ordböcker tillgängliga på institutionen, fråga

personalen för närmare information.

Handböcker för uppsatsskrivande

Backman, Jarl (1998) Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.

Bergholm, Bettina (1988) Vägen till ett bra arbete. Helsingfors: Forskningsinstitutet vid Svenska

social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors Universitet.

The University of Chicago (2010) The Chicago Manual of Style Online. Tillgängligt på

http://www.chicagomanualofstyle.org/home.html. [Hämtat 12.6.2015].

Eco, Umberto (1989) Oppineisuuden osoittaminen eli miten tutkielma tehdään. Tampere:

Vastapaino.

Ekengren, Ann-Marie & Jonas Hinnfors (2006) Uppsatshandbok: hur du lyckas med din uppsats.

Lund: Studentlitteratur.

Ekholm, Kai (1997) Tee gradu. Graduntekijän selviytymisopas. Jyväskylä: Teknolit.

Hakala, Juha T. (2001) Snart magister? Guide för examensarbetet. Helsingfors: Gaudeamus.

Hirsjärvi, Sirkka, Pirkko Remes & Paula Sajavaara (2004) Tutki ja kirjoita. 10. osin uud. laitos.

Helsinki: Tammi

Jarrick, Arne (1996) Från tanke till text. En språkhandbok för uppsatsskrivande studenter. 2

uppl. Lund: Studentlitteratur.

Kinnunen, Merja & Olli Löytty (toim.) (1999) Iso Gee. Gradua ei jätetä! Tampere: Vastapaino.

65

Nyberg, Rainer (2000) Skriv vetenskapliga uppsatser och avhandlingar med stöd av IT och

internet. 4 uppl. Lund: Studentlitteratur.

Rienecker, Lotte & Peter Stray Jorgensen (2002) Att skriva en bra uppsats. Malmö: Liber.

Reuter, Mikael (2014). Så här ska det låta: Om finlandssvenska och språkriktighet. Vasa:

Scriptum.

Strömquist, Siv (2000) Uppsatshandboken. 3 uppl. Uppsala: Hallgren & Fallgren.

Trost, Jan (2002) Att skriva uppsats med akribi. Lund: Studentlitteratur.

Wolcott, Harry F. (2001) Writing Up Qualitative Research. 2nd Ed. London: Sage.

5.3 Fusk

Forskningsetik har diskuterats mycket under de senaste åren. Vissa etiska principer gäller för all

vetenskaplig forskning. Dessa principers två huvudsyften är:

1. Att bidra till riktighet och noggrannhet i vetenskaplig kunskap och

2. Att skydda rätten till intellektuell egendom, d.v.s. att ta hänsyn till upphovsrätten.

Vid Åbo Akademi finns det från och med hösten 2005 en forskningsetisk nämnd som vid behov

kan ge utlåtanden om forskningsprojekt och forskningsetiska frågor

(https://www.abo.fi/personal/forskningsetik). Forskningsetiska delegationen vid Finlands

Akademi har utkommit med en rapport gällande "God vetenskaplig praxis och handläggning av

avvikelser från den" (2000). Rapporten kan hittas på delegationens hemsida

(http://www.tenk.fi/sv/god-vetenskaplig-praxis-anvisningar). Enligt rapporten kan vetenskapligt

fusk indelas i fyra olika kategorier enligt följande:

66

Plagiat innebär att du återger, citerar eller refererar en annan forskares text utan att ange källa.

Om du kopierar en annan författares text utan att ange källan med namn, årtal och sida, gör du

dig skyldig till plagiat. Förfalskning avser vetenskaplig manipulering eller urval av

forskningsresultat. Med förfalskning förstås också att du utelämnar resultat eller fakta som är

väsentliga för slutsatserna. Fabricering innebär att du hittar på material eller döljer sådant du

anser mindre önskvärt. Påhittade observationer har inte gjorts på det sätt eller enligt den metod

som beskrivs i avhandlingen. Att fabricera är också att redovisa uppdiktade resultat i

avhandlingen. Med stöld menas att ursprunglig forskningsidé, forskningsplan eller ett

forskningsrön som i förtroende delgetts forskaren läggs fram eller används olovligt i eget namn.

Det kan ibland vara svårt att avgöra när det är fråga om medvetet fusk och när det är okunskap

från skribentens sida. Vid Åbo Akademi skiljer man mellan plagiat och oförsiktig användning.

Oförsiktig användning innebär att man oavsiktligt presenterar material som sitt eget t.ex. genom

att missförstå, slarva eller fel använda citerings- och referensteknik. Ett slags omedvetet fusk är

det ofta fråga om när man skriver av en förlaga och anger korrekta referenser men utan att ange

att texten är ett direkt citat. Detta gäller även användning av litteratur på annat språk. Du kan inte

översätta direkt från t.ex. finska och engelska och betrakta det som din egen text.

Vid Åbo Akademi genomgår alla nya avhandlingar sedan år 2010 plagiatgranskning genom

internet programmet URKUND. Handledaren måste till sitt vetenskapliga utlåtande om

avhandlingen bifoga ett utlåtande från URKUND som intygar att studenten inte plagierat text.

Granskningen görs av den ansvarige läraren om inte annat meddelas. Du måste som textens

upphovsman ge ditt tillstånd.

Mer information om fusk och plagiering finns på http://www.abo.fi/student/etik_plagiat.

När du använder dig av tidigare litteratur i din text är det viktigt att du gör detta för att visa på

vad man forskat i tidigare och vilka teorier som är relevanta för din egen undersökning. Studenter

hänvisar ibland till ganska stora mängder text i bara några korta stycken. En logisk och praktisk

konsekvens av detta är att texten måste bearbetas. Om du läser en artikel eller en hel bok och ska

67

redovisa för den på ett begränsat utrymme måste du skriva om texten och använda egna ord. På

det sättet kommer den röda tråden tydligare fram, eftersom du själv tänkt igenom texten

ordentligt.

Fusk har alltid allvarliga konsekvenser.

6. SLUTORD

Denna ”skrivguide” är i sin nuvarande skepnad resultat av många personers bidrag under ett antal

år. Inte minst är det ett antal av den sociologiska enhetens praktikanter som gjort ett stort arbete.

Det är en närmast omöjlig uppgift att göra en heltäckande och felfri guide särskilt när det gäller

alla tänkbara situationer som olika typer av källor och hänvisningar kan ställa en inför (Chicago

Manual of Style, som nämns bland resurserna som använts för denna text, är över 1000 sidor

lång, vilket visar att det är mycket att tänka på när man skriver uppsats…). Är man osäker

gällande formalia kan man alltid konsultera sin lärare. Alla läsare uppmanas att påpeka oklarheter

och möjliga felaktigheter i denna guide för att förbättringar ska kunna ske i framtida versioner.

Guiden försöker komma med många goda råd, men ibland kanske alla ”måsten” tar över. Det är

viktigt att komma ihåg att det ska vara och ÄR roligt att skriva kandidat- eller pro gradu-

avhandling! Det är de mest kreativa och ”självförverkligande” uppgifterna under studietiden.

Man får välja avhandlingsämne enligt eget intresse och kan skriva om något som berör en

personligen. Man får användning för den sociologiska kunskap och fantasi man samlat på sig i

andra kurser. Och man får skapa ny kunskap, till glädje för en själv och för oss som läser.