Skolan och framtida utmaningar för sammanhållning och rättvisa

Docent EkonomihögskolanÄmnessakkunnig i Framtidskommissionen

Charlotta Levay

KEFU-dagen 4 juni 2013

Ekonomihögskolan vid Lunds universitet

Framtidskommissionen

• Utmaningar för Sverige på lång sikt • Vitalisera och bredda samhällsdebatten• Kommission med experter, företrädare för olika delar av

samhället och fyra ministrar• Kansli med fyra ämnessakkunniga och en

huvudsekreterare• Seminarier, öppna möten, interaktiv hemsida, samarbete

gymnasieskolor om ungdomars framtidsvisioner• Fyra delutredningar och en slutrapport mars 2013

Ekonomihögskolan vid Lunds universitet

Utmaningar på fyra områden

• Sveriges demografiska utveckling• Integration, jämställdhet, demokrati och delaktighet• Hållbar tillväxt i globaliseringens tid• Sammanhållning och rättvisa

Ekonomihögskolan vid Lunds universitet

Sammanhållning och rättvisa

• Samordnades av socialminister Göran Hägglund• Sammanhållning: attityder, handlingsmönster

och institutioner som håller ihop samhället• Rättvisa: Lika fördelning av möjligheter och resurser,

materiella och immateriella• Tre nivåer:

- samhället som helhet- civilsamhället- nära relationer

Ekonomihögskolan vid Lunds universitet

Sammanhållning och rättvisa i Sverige

• Växande men internationellt sett måttliga inkomstskillnader• Hög social mobilitet• Hög och stabil nivå av mellanmänsklig tillit• Stark känsla för det allmänna• Starkt och ökande stöd för gemensamt finansierad välfärd• Ökande tolerans för invandring• Tecken på att individualistiska värderingar avtar

Ekonomihögskolan vid Lunds universitet

Framtidens utmaningar för sammanhållning och rättvisa

• Nya mötesplatser för människor med olika bakgrund – både resurssvaga och resursstarka

• Skydd för utsatta grupper i lågkonjunktur och att fler får del av inkomstökningar i högkonjunktur

• Civilsamhälle som skapar kontakter mellan grupper och får ny roll inom välfärden, med bevarat oberoende och förnyelsekraft

• Varaktiga nära relationer trots ökad tidspress och krav på flexibilitet, så att barn får goda uppväxtvillkor och lika livschanser

Ekonomihögskolan vid Lunds universitet

Skolan, rättvisan och sammanhållningen

• Skolan är en viktig institution i den framgångsrika nordiska modellen för social sammanhållning

• Skolan kan främja lika livschanser för barn från olika bakgrund

• Skolan kan erbjuda mötesplats för barn från olika bakgrund och därmed främja gemensamma värderingar och en gemensam identitet

Ekonomihögskolan vid Lunds universitet

Lika livschanser – utvecklingslinjer

• Resultatskillnaderna mellan olika skolor har ökat sedan början av nittiotalet (t.ex. Skolverket, 2012)

Men

• Familjebakgrundens betydelse för betygen har inte ökat(Böhlmark & Holmlund, 2012)

Ekonomihögskolan vid Lunds universitet

Andelen av variationen i grundskolans avgångsbetyg som förklaras av familjen, skolan och kommunen 1988-2009/2010

1988

1989

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%Familj Skola Kommun

Avgångsår

An

del

fö

rkla

rad

var

iati

on

Böhlmark & Holmlund, 2012: 13

Ekonomihögskolan vid Lunds universitet

Skolan som mötesplats – utvecklingslinjer

• Valfrihetsreformerna har ökat den etniska och ekonomiska skolsegregationen

Men

• Skolsegregationen beror till stor del på boendesegregationen

• Den etniska segregationen i storstädernas grundskolor förklaras nästan helt av boendesegregationen

• Gymnasieskolan är avsevärt mindre segregerande än boendet och det har störst effekt för minoritetselever

• Endast 1,6 % av eleverna och 2,8 % av eleverna med rätt till hemspråksundervisning går i friskola med konfessionell, internationell eller Waldorfinriktning

Ekonomihögskolan vid Lunds universitet

Det räcker inte att gå i samma skola…

• Minoritetselever som bytte till medelklasskolor med infödd majoritet umgicks mest med skolkamrater med utländsk bakgrund

• De som gick kvar i invandrartäta skolor efterfrågade mer samarbete med skolor med fler infödda svenskar (Bunar & Kallstenius, 2007)

• Elever med utlandsfödda föräldrar mår sämre när de går i skolor där fler än 90 % av eleverna har svenskfödda föräldrar

• Sämst mår pojkar i nionde klass från Afrika eller Mellanöstern i skolor med så stor svenskfödd majoritet – 28 % uppger att de blivit mobbade senaste veckan(Socialstyrelsen & Centre for Health Equity, 2012)

Ekonomihögskolan vid Lunds universitet

Framtida utmaning för skolan

• Aktivt främja möten mellan elever med olika bakgrundinom och mellan olika skolor

Ekonomihögskolan vid Lunds universitet

http://www.framtidskommissionen.se/dokumentation

SvD Brännpunkt 21/2SR P1 Nordegren & Epstein 21/2