skola +bibliotek

= skolbibliotek Formaliserat samarbete

mellan folkbibliotek och skola

Elin Lucassi, Kungl. biblioteket

2

BakgrundAlla elever i Sverige har rätt att få tillgång till bra skolbiblioteksverk-samhet. Det står i skollagen och är inget som skolhuvudmannen kan välja bort. Lösningarna kan däremot se olika ut. Beroende på pedagogisk inriktning, programutbud, geografisk belägenhet, elevunderlag och andra omständigheter måste lokala beslut kring verksamheten tas.

En del skolor samarbetar med folkbibliotek. Detta kan till exem-pel göras för att man vill skapa en verksamhet med bredare kompe-tensgrund genom att involvera fler professioner. På vissa orter kan det vara av resursskäl eller på grund av små skolenheter.

StyrdokumentenSkolans och skolbibliotekets grund-läggande arbete styrs av skollagen. Verksamheternas värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer för arbetet beskrivs och utformas efter läroplanerna. Eftersom skolbiblioteket är en del av skolan ska verksamheten utformas så att den strävar mot samma mål som övrig pedagogisk verksamhet. Med andra ord de läro-planer, ämnesplaner och kursplaner som är aktuella för sammanhanget.1

1 http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser

BiblioteksplanerAlla kommuner måste ha en politiskt antagen biblioteksplan där verksamheten för samtliga offentligt finansierade biblioteksformer ska finnas beskriven. En högkvalitativ biblioteksplan är ett bra verktyg för ut-veckling och kvalitetssäkring för verk-samheterna. I de fall skol-bibliotek och folkbibliotek inte är två fullständigt separerade verksamheter ska relatio-nen dem emellan beskrivas tydligt.

Varför formalisering?Muntliga avtal godkänns inte av Skolin-spektionen när de inspekterar skolbib-lioteksverksamhet. Utan formalisering blir det dessutom svårt att hålla reda på ansvarsområden, och utveckling genom utvärdering omöjliggörs.

För att undvika oklarheter kring verksamhetens upplägg och innehåll bör alla samarbeten formaliseras. Skriftliga avtal mellan skola och folk-bibliotek bör ta upp alla de punkter som nämns i denna skrift.

Det är även en fördel att ha en verk-samhetsplan med tydligt mätbara mål som är väl förankrad i hela sko-lans organisation. Med grund i denna kan verksamheten genomgå en årlig utvärdering och välgrundade beslut om arbetets fortsatta inriktning och prioriteringar kan tas. Det är viktigt att skolbibliotekets arbete ständigt hålls uppdaterat för att möta upp mot de behov som är aktuella.

3

Likheter och skillnader mellan skolbibliotek och folkbibliotek Det är viktigt att veta att skolbiblio-tek och folkbibliotek inte är iden-tiska och sinsemellan utbytbara verksamheter. Ett folkbibliotek kan inte per automatik driva skolbib-lioteksverksamhet. Uppdragen och kompetenskraven, ser olika ut för de olika verksamhetsformerna. Uppdra-gen är dessutom resurssatta utifrån de behov som finns. Man måste vara medveten om att en omflyttning av dessa resurser innebär att en grupp och dess behov riskerar att förförde-las gentemot en annan.

Både skolbibliotek och folkbibliotek ska ägna särskild uppmärksamhet åt

barn och ungdomar genom att erbju-da böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning.2

Mycket förenklat kan man säga att folkbibliotekets uppdrag vänder sig mot en bredare allmänhet och ska fungera som allt från kulturförmed-lare till mötesplats. Eftersom det riktar sig till alla måste folkbibliote-ket ha ett utbud som tillfredsställer många olika behov. Skolbibliotekets uppdrag är däremot tydligt kopplad till just skolsituationen. Målgruppen är avgränsad till elever och skolans personal. För att skolbiblioteksverk-samheten ska kunna ge största möj-liga utdelning är målet att den ska 2 Bibliotekslagen §6

Foto

: OTO

Dev

elopm

ent/C

C

4

vara en del av det team som jobbar för elevernas måluppfyllelse.

Skolbiblioteket regleras i skollagen vilket inte folkbiblioteket gör. Skol-inspektionen är den instans som bevakar att lagen efterföljs och att alla elevers rättigheter verkligen blir uppfyllda.

Följande krav ska enligt inspektionen vara uppfyllda för att eleverna ska anses ha tillgång till skolbibliotek:

1. Eleverna har tillgång till ett skolbibliotek i den egna skol-enhetens lokaler eller på rim-ligt avstånd från skolan som gör det möjligt att kontinuer-ligt använda biblioteket som en del av elevernas utbildning

för att bidra till att nå målen för denna

2. Biblioteket omfattar böcker, facklitteratur och skönlitte-ratur, informationsteknik och andra medier

3. Biblioteket är anpassat till elevernas behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning

Hur har andra gjort?Under projektperioden har Kungl. biblioteket fått in en mängd exempel på hur samarbeten mellan skola och folkbibliotek kan se ut. En analys av materialet visar på ett antal gemen-samma områden vilka bör tas i beak-tande när verksamheten utformas.

Foto

: Jens

Gus

tavs

son/

KB

5

Dessa är:• Ansvarsfördelning

• Samarbetets innehåll

• Styrdokument

• Ekonomi

• Formalisering

AnsvarsfördelningSkolan äger frågan. Verksamheten ska jobba mot skolans mål och det är framförallt i skollagen som reglering-arna finns. I ett samarbete mellan skola och folkbibliotek kan ansvaret alltså inte överlämnas till folkbiblio-teket.

Skolbibliotekspersonalen kan antingen organiseras under folkbibli-otekschefen eller direkt under rektor. I de fall folkbibliotekschefen är chef bör skolhuvudmannen fungera som verksamhetsansvarig. Denna lös-ning finns bland annat i Enköping där bibliotekschefen är arbetsgivare men ”rektor och skolbibliotekarien diskuterar med utgångspunkt från skolans pedagogiska inriktning och verksamhetsplan arbetets innehåll, inriktning och utveckling. Skol-bibliotekarien leder och utvecklar skolbiblioteksverksamheten utifrån rektors direktiv.”3

3 http://www.enkoping.se/files/insidan/skolansrum/pdf/publikationer/Handlingsplan%20skola_bibl%20080402.pdf

Samarbetets innehållDet är vanligt att folkbiblioteket erbjuder en slags basverksamhet som kan kompletteras med olika tilläggs-tjänster. Basverksamheten syftar oftast inte till att fungera som full-lödig ersättning för en egen skolbib-lioteksverksamhet utan är i typfallet enbart ett komplement. Samma sak gäller i de fall man från kommunen erbjuder bokbuss som besöker skolor. Inte heller detta uppfyller kraven från Skolinspektionen utan blir enbart ett komplement. Basutbudet består ofta av genomgång och visning av bibliotekets resurser (databaser, fysiskt bestånd osv) samt gruppbesök med tillfälle att låna medier. Vanliga tilläggstjänster är t.ex.:

• Bokprat (för klasser/på föräld-ramöten/för pedagoger)

• Informationssökning och källkritik

• Konsultation vid arbete på skolbiblioteket (t.ex. uppbygg-nad, medieöversyn, inköps-rutiner)

För att skapa en fullödig skolbiblio-teksverksamhet krävs dock ett mer utvecklat innehåll. Skolinspektio-nen hänvisar till lagens förarbeten4 där skolbibliotek beskriv som ”en gemensam och ordnad resurs som ställs till elevernas och lärarnas

4 Prop 2009/10:165 s.284

6

förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja eleverna”. En skola kan med andra ord inte nöja sig med ett par nedslag på folkbiblioteket per år utan måste planera för en verksam-het som fortlöpande är just en del av del av det pedagogiska arbetet.

De flesta skolbiblioteksintressenter är ganska överens om vilket innehåll och vilka aktiviteter som samman-taget utgör god skolbiblioteksverk-samhet. Detta blev tydligt redan i kartläggningen En rörig tillvaro som berör5 som Kungl. biblioteket gav ut 2013 där en sammanställning av skolbiblioteksintressenter kom till samma slutsats som framkommer i insamlingen till detta projekt.

För att man ska ha en fungerande skol-biblioteksverksamhet bör man utfor-ma denna utifrån följande basuppdrag:

• Pedagogisk verksamhet • Läsfrämjande • Tillgänglighet • Bemanning

EkonomiHur man löser de ekonomiska åtagandena skiljer sig mycket åt. Det viktigaste är att åskådliggöra att tjänster och utbud kopplade till skolans verksamhet kostar pengar.

5 http://www.kb.se/Dokument/Bibliotek/referens-grupper/Skolbibliotek/En%20r%C3%B6rig%20till-varo%20som%20ber%C3%B6r.pdf

Var denna kostnad ska placeras måste formaliseras. Olika verksam-heter har gjort olika val.

1. Medel förs från skolan till folkbiblioteket Detta kan ske på en mängd olika sätt och nivåer. – En grundavgift (för noggrant specificerade tjänster/utbud) per elev och termin tas ut. – En avgift per (tilläggs-) tjänst tas ut.

2. Kostnaden läggs på folkbiblioteket Kostnader kopplade till skol-bibliotekverksamheten måste i dessa fall specificeras och tillfö-ras befintlig budget. – Folkbiblioteket tillhandahåller personal med särskilt skolbiblio-teksansvar som arbetar med de lokala skolorna, antingen på plats i de egna lokalerna eller utlokali-serat på skolorna.

3. Kostnaden läggs centralt Ett upplägg som oftast används då det finns en kommunal orga-nisation som inte gjort en tydlig separering av arbetet mellan kultur/fritid och utbildning. – En skolbibliotekscentral med medier och personal upprättas.

7

Den kommunala biblioteksplanen ska bestå av mätbara mål samt vara uppföljningsbar. Biblioteksverksam-heten ska vara kopplad till relevanta lagar och styrdokument (som skol-lagen och skolans verksamhetsplan)6

6 ”Biblioteksplan 2.0”, www.kb.se

Checklista

• Skolbibliotek består av skola och bibliotek. Två kompetenser som tillsammans skapar en ny (starkare) enhet.

• De mål som ska uppfyllas är i första hand de som är formule-rade för eleverna. Verksamheten ska vara en del av skolans upp-drag och jobba mot läroplaner och kursmål. Alltså måste skolan vara huvudansvarig för skol-biblioteksverksamheten.

• Skolbiblioteket ska finnas till-gängligt kontinuerligt för elever och pedagoger. Med andra ord kan inte kraven anses som upp-fyllda genom sporadiska besök på ett närliggande bibliotek.

• Behöver skolan samarbeta med folkbiblioteket är det viktigt att det sker på ett formaliserat sätt. Det viktigaste är alltså inte att arbetet görs på ett särskilt sätt utan snarare att det som görs är medvetet, tydligt kopplat till skolans mål och med tydlig ansvarsfördelning.

• Arbetet ska vara uppföljnings- och utvärderingsbart.

Foto

: Jens

Gus

tavs

son/

KB

8

Läsa merKungl. bibliotekethttp://www.kb.se/bibliotek/Biblio-tek/Skolbibliotek/Skolbiblioteksma-terial

Om mandatfördelning och skol-biblioteksdefinitioner. En rörig tillvaro som berör. http://www.kb.se/Dokument/Biblio-tek/referensgrupper/Skolbibliotek/En%20r%C3%B6rig%20tillvaro%20som%20ber%C3%B6r.pdf

Om biblioteksplaner. Biblioteksplan 2.0www.kb.se/dokument/bibliotekssta-tistik/skriftBiblioteksplan.pdf

Skollagen http://www.riksdagen.se/sv/Doku-ment-Lagar/Lagar/Svenskforfatt-ningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/?bet=2010:800

Bibliotekslagen http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svensk-forfattningssamling/Biblioteks-lag-2013801_sfs-2013-801

BilagorExempel på formaliserade samarbeten mellan skola och folkbibliotek Uppsala: http://www.bibli.se/Gemensamt/Dokument/Dokument/a9b5075e-8101-4856-b3a1-d7cdc0ec5cee.pdf

Stockholm: https://biblioteket.stockholm.se/sites/default/files/forsaljning_av_skolbibliotekstjanster.pdf

Södertälje:http://www.sodertalje.se/mainup-load/dokument/Kommun%20o%20demokrati/Politik%20och%20p%C3%A5verkan/N%C3%A4mnder/Jarna_KDN/Sammantr%C3%A4deshandlingar/2012/2012-08-28/Policy%20f%C3%B6r%20folkbiblio-tekens%20tj%C3%A4nster%20gent-emot%20grund-%20och.pdf

KONTAKT Elin Lucassi 010-709 36 38 elin.lucassi@kb.se http://www.kb.se/bibliotek/Biblio-tek/Skolbibliotek/Skolbiblioteks-material Kungl biblioteket Box 5039 102 41 Stockholm

Prod

uktio

n: K

ungl

. bib

liote

ket 2

014

• Dnr

237

-KB

358-

2014