moderna tideråter iklassrummet

ledare

resultat

diskussion

slutanalys

litteratur ochtack till

metod

22627

3031

frågeställning

Bakgrund14

1720

24

32

33

ledareUnder den sista termi-nerna på min bildlä-rarutbildning kom jag i kontakt med något nytt, IKT( information kom-munikation och tek-nik). Rättare sagt hur vi lärare kan använda oss av tekniken, ex-empelvis datorn i vår undervisning. Det var svårt för mig som kom-mer från den klassiska konstutbildningen att ta mig an dessa uppgif-ter. Men ack så roligt, pulsen gick i taket med photoshopp, blogg och filmredigering. Nu sitter jag här på IKT ut-bildningen för andra terminen.

3

Maria Hazelius

2627

3031

6

11

”utan en fläck på kläderna”

Livboj ibild

Följaktligen tycker jag därför att bildämnet har en given plats genom redigeringspro-gram, virtuella museibesök och bildklassrum där elever kommer in och ut utan en fläck på kläderna. Men låt oss ta en tittar under ytan i denna hantverksmäs-siga och analoga miljö som bildämnet ändå fortfarande står för på många ställen i landet. Vad händer i bildsa-len när dator* tar lika stor plats som pensel* eller möj-ligen större? Dessa frågor skulle även kunna spegla hela utvecklingen i skolan och samhället i stort.

w

Skolan börjar formas efter den digitala tekniken,vilket är av vikt och ett måste i styrdoku-menten.

Men vad betyder det för bildämnet egent-ligen?

Men låt oss ta en tittar under ytan

6

w

Skolan börjar formas efter den digitala tekniken,vilket är av vikt och ett måste i styrdoku-menten.

Men vad betyder det för bildämnet egent-ligen?

ledare

Bildämnet har en given för-nyelse att genomgå i tekni-kens datoriserade vingslag. Därför tror jag att bildämnet har en livlina att hålla sig fast vid, under tider av nedskär-ningar i skolor, genom den så kallade moderna tekni-ken. Det står i läroplanen för grundskolan att elever ska ha förmåga att framställa bilder och former med olika tekniker, traditionella som moderna (Lgr11). Detta har vi hört förut! Men hur går detta till i praktiken med bild-salar som har en dator för 30 elever eller dålig uppkopp-lingsförmåga och framförallt lärare som inte har känne-dom i den moderna tekniken. Forskare hävdar att dagens samhälle är historiskt sett mest bildtäta samhället så-väl vad det gäller produktion och funktion som distribution (skolverket rapp 2004, s.15).

Följaktligen tycker jag därför att bildämnet har en given plats genom redigeringspro-gram, virtuella museibesök och bildklassrum där elever kommer in och ut utan en fläck på kläderna. Men låt oss ta en tittar under ytan i denna hantverksmäs-siga och analoga miljö som bildämnet ändå fortfarande står för på många ställen i landet. Vad händer i bildsa-len när dator* tar lika stor plats som pensel* eller möj-ligen större? Dessa frågor skulle även kunna spegla hela utvecklingen i skolan och samhället i stort.

”Den så kallade traditionell teknik är framförallt redskap för teckning och målning, även arbeten med keramik”

lgr11:

Men låt oss ta en tittar under ytan

7

frågeställning

ör att inte ta vatten över huvudet i denna undersök-ning har jag tagit en något smalare frågeställning inför min undersökning. Emellertid rör den vid problematik jag personlige och säkert många andra med mig har känt in-för olika pedagogiska grepp i skolsalen där dator och pen-sel möts. Jag antar att det ena verktyget eller det andra utveckla olika färdigheter och det kan vara av störta intres-se att förstå dess skillnaden.

Varför är det då så viktigt att svara på dessa frågor, tycker jag? Det är för att hjälpa oss lärare att nyttja varje verk-tyg efter dess bästa funktion och pedagogiska värde. Det är för mig en självklarhet att bildämnet ska ha den plats den borde för att ge elever en grund att stå på inför da-gens bildtäta samhälle. Där-för är det väsentligt att vi inte misslyckas i våra bildsalar idag.

- Hur förändras och vad händer i inter-aktionen mellan lärare/elev och elever sinnsemellan när vi använder analoga kontra digitala verktyg under en lektion?På vilket sätt påverkas interaktioner av verktygen (analog kontra digital teknik) i klassrummet?

F

8

Vad som händer i skolan mellan elev, lärare och elev-er sinsemellan är lika viktigt som vad läraren predikar om i klassrummet. Under tre år som lärarstudent har jag förstått mer och mer att arbetet med människor är en interaktion och dynamik som måste tas på största allvar. Därför är det interak-tionen och vad som händer mellan oss människor som är av vikt för en lyckosam lärosituation.

Den kraftfullaste källan till lärande och utveckling är den interaktionella (ansikte mot ansikte) miljön. Individens eget tankearbete börjar som fak-tiska relationer mellan människor (Strandberg)

9

En transformation

Inledningen av regeringskans-lieten digitala agenda för Sve-rige att för 20 år sedan började datorn på allvar komma in i de svenska hemmen. I Lgr. 80 står det att ”datakunskap” är obliga-toriskt ämne i grundskolan.

sedan 80-talet i detsvenskasamhället

10

11

Det var ett gått försök men det gav just inget utfall på grund av att personalen inte hade tillräckligt med kompetens.Det förekommer i Lgr 80, bildtolkning och ar-bete med olika tekniker som foto, film och tv. Formulering-arna förändras i de övergri-pande målen för grund- och gymnasieskolan Lgr 11 där digital teknik ska användas som verktyg för skapande. Den digitala kontexten har på djupet förändrat lärosyste-met idag. Dessa förändringar genererar olika diskussioner om lärosituationen i skolan för elever som lärare. Frågan är inte om vi ska ha datorer eller ej, frågan är hur och på vilket sätt vi ska nyttja dess fulla kraft?Francesc Pedró som ledde OECD:s projekt New Millen-nium Learners, menar att

En transformationdet inte är vilket verktyg som helst utan en systemföränd-rande kraft. Detta är själv-klart inte en lätt match att föra in i en verksamhet som är ganska trång rodd.

sedan 80-talet i detBakgrund

10

metod

” Tänk dej själv att vara en fluga på väggen”

fluga på väggenMed egnaögon

14

En sanning som man uppenbarar med egna ögon, även om den är ofull-komlig, är den värd tio sanningar som man får från andra; förutom att ens kunskap ökar har den också förbättrat ens förmåga att se. (värderande ögat, s.6)

metod

Ordet har i alla tider varit starkare och även kopplat till rationella och logiska värden, medan bilden har varit kopplad till upplevel-ser och känslor

Hur jag ska registrera helhet och del information i salen på bästa möjliga sätt är mycket viktigtiga frågor. Jag hade få chanser att genomföra min observation,det inne-bar därför absolut focus på vad och hur jag skulle iaktta händelserna i klassrummet. Av den orsaken använde jag ljud- och bildinspelning, foto

och loggbok under alla lek-tioner.

Under observation ska du vara så osynlig som möjligt för att händelser-na i klassrummet ska vara så norma-la som möjligt.

Det har givit det underlag för denna undersökning som ni ska få ta del av. Den har öpp-nat mina ögon inför min kom-mande roll som bildlärare och IKT pedagog.

Dock under de senaste åren med focus på visua-lisering fått en starkare ställning framförallt i este-tiska ämnen.

Som en lärare på Uppsala Universitet så enkelt uttryckte sig, - vad vet du inte ens om att du inte vet om i ditt under-sökningsproblem? Hoppas att det kommer till nytta för alla som har en lärarroll.

Under observation ska du vara så osynlig som möjligt för att händelser-na i klassrummet ska vara så norma-la som möjligt.

Minecraft är ett spel som går ut på att bygga olika världar av fyrkantiga byggstenar ungefär som ett virtuellt legoland.Dator digitala redskapPensel står för analoga verktyg

ppgiften elev-erna fick av lä-raren bestod att

i grupp om fyra till fem elever under en lektion bygga ett hus, med omnejd och interiör om tid fanns. En grupp skulle arbeta med digitala verktyg och de andra grupperna ar-betade med analoga. Grup-pen skulle även utsäga en ägare av huset, som skulle bestämma om hur huset skulle se ut. Det skulle behö-vas samarbete i gruppen och att eleverna klarade av vissa

tekniska svårigheter av olika slag. Eleverna i den digitala gruppen skulle an-

vända sig av Mine craft* och den analoga gruppen skulle använda sig av verktyg som tejp, papper, pennor och sax.

16

U

metod

17

resultat

” kon har hängt sig”

verbal

icke verbal

Under den verbala interak-tionen tittar inte eleverna på varandra eller mycket sällan och diskussionen följer inte ett linjärt flyt (eller flow). Elev-erna förefaller uttrycka sina tankar, utan att tydligt vänta på ett svar. Kommunikatio-nen i den digitala gruppen fö-refaller att går ut på att vara effektiv. En fråga riktas inte mot någon speciell mottaga-re, svaret kommer när tiden är inne av någon i gruppen. Det skulle kunna jämföras med anycastmodellen* som används inom internet kom-munikation. Där sändaren skickar ut sin fråga och får svar från den närmaste topo-logiska och effektivaste knu-ten i gruppen. Under press-sentationen av huset föreföll läraren beskriva vad han såg och ledaren ge medhåll.

Dig

ital g

rupp

ver

bal

Ana

loga

gru

ppen

ver

bal

-Vill du ha wood eller sandstone?

-Vad gör kon här?-Man kan döda den!-Den har hängt sig!-Har den hängt sig?

20

Wikipedia: (Anycast is a network addressing and routing methodology in which datagrams from a single sender are routed to the topologi-cally nearest (and must efficient) node in a group of potential receivers, though it may be sent to several nodes, all identified by the same destination address.)

resultat

daren i gruppen som beskrev funktioner, olika utrymmen och gav resten av klassen beskrivning på sådant som inte var synligt. Det var ofta skratt under denna beskriv-ning både från ledaren och klassen i stort

Normerna för kommunikatio-nen verkar inte vara samma i den analoga gruppen, där diskussionen följer en ord-ning med frågor, svar, pro-blemformuleringar och dis-kussion.Det förefaller i vissa fall svå-righeter att göra sig förstådd, vilket gör att de tar till andra hjälpmedel som tillexempel; skissa på papper, viker pap-per inför de andra, gör gester och uttryck med både hän-der, kropp och verbalt. Den verbala kommunikatio-nen synes vara diskussioner mellan två eller flera i grup-pen, där konkreta problem inför uppgiften utvecklades och diskuteras i gruppen som helhet. Även peppning från ledaren. Diskussioner om vad som ska göras sena-re på eftermiddag eller kväll förekommer. Under senare delen av processen var det kortare direktiv där eleverna gav varandra olika uppgifter inför slutfasen av arbetet. Under presentationen av hu-set var det den så kallade le-

Ana

loga

gru

ppen

ver

bal

- asbra, bra jobbat och du kan väll göra de där, du gjorde det så snyggt

eller du är ju bra på och rita!

21

Wikipedia: (Anycast is a network addressing and routing methodology in which datagrams from a single sender are routed to the topologi-cally nearest (and must efficient) node in a group of potential receivers, though it may be sent to several nodes, all identified by the same destination address.)

I den analoga gruppen konvergeras blickar mot en central punk vilket är objektet (huset), och samtidigt ser de på varandra. Däremot följer blickarna i den digitala grup-pen parallellinjer, där skär-men och deras objekt (hu-set, minecraft spelet) är den centrala punkten. I detta fall möts inte blickarna under ar-betet. Under nästan hela lek-tionen i den digitala gruppen har ingen av eleverna haft sina teammedlem i siktfältet eller mycket sällan. Ansiktsuttryck som till ex-

empel leende, uttryck av känslor som förvåning eller mimik av olika slag är ofta

noterade i den analoga grup-pen. Även gester som hifive och att röra vid någon är ofta återkommande i den analoga gruppen. Vilket dock är näs-tan helt uteslutet i den digi-tala gruppen.

I den analoga gruppen rörde eleverna på objektet, de vän-de och vred, de klistrade dit saker och tog bort och samti-digt diskuterade viss proble-matik som uppstod

Icke

ver

bala

kom

mun

ikat

ion

”Den analogagruppen konvergeras blickarna mot objektet och i den digitala gruppen går blickarna parallelt med sina teammedlemar.”

”koncentrera sig på sin arbetsuppgift och samtidigt använda andra medlemmar i grup-pen som hjälpmedel under processen”

resultat

22

av interaktionen i de analoga grupperna verkade som en viktig ingrediens i arbetspro-cessen. Däremot tycks inte detta betyda lika mycket i de digitala grupperna. Det som föreföll vara av vikt i denna grupp var att koncentrera sig på sin arbetsuppgift och sam-tidigt använda andra medlem-mar i gruppen som hjälpmedel under processen, detta utan någon större interaktion mer än genom korta verbala ord och korta fraser.

Kvaliteten och kvan-titeten

23

Diskussion

”Vi prisar fortfarande våra maskiner”

Moderna tider

Har min fråga besvarats som jag i introduktionen av denna tidning framförde?På vilket sätt påverkas ick-everbal och verbal interak-tion mellan elever, lärare och elever sinsemellan av verk-tygen (analog kontra digital teknik) i klassrummet?

Vist har jag rört vid ett vist resultat, där jag ser att verbal och ickeverbal kommunika-

tion (interaktion) är olika och inte är den samma. Detta vore kanske konstigt

annars?

Men låt oss tala om det i mest iögonfallande och en av de största ögonöppnarna, som inträffade när jag börja-de min observation. Datorer-na var placerade i rakarader längs väggarna, det är inget konstigt på grund av tekniska behov av olika slag eller bara för att det är konstruerade på detta vis, det finns en fram-sida och en baksida. Det är

även säkerligen en tekniker och inte en pedagog som har bestämt dess placering. Detta gjorde att eleverna satt med ryggarna mot resten av salen och därför gjorde interaktion näst intill uteslu-ten med andra elever och läraren. I den digitala grup-pen intar eleverna sin plats för att utöva de jobb de har att göra utan att interagera med någon annan eller an-nat. Hur utvecklar vi rummen i skolan för bästa möjliga stödstrucktur för elevernas olika behov? Det var slående hur eleverna näst intill ald-rig hade ögonkontakt med sina gruppmedlemmar, och där delen var uppgiften och inte helheten. Där datorn och spelet bestämmer männis-kans plats och inte tvärtom. Det får mig att tänka på den sista stumfilmen i historien Charlin Chaplins ”Moderna tider”. Filmen var den 75:e i ordningen och den han blev mycket kritiserad för därför

”Men låt oss tala om det i mest iögonfallande och en av de största ögonöppnarna”

Diskussion

26

att han inte följde med i ut-vecklingen och gick över till talfilm. Även om filmen hand-lar om Fordismens intåg i fabrikerna i Detroit under mit-ten av 1900-talet känns den mycket aktuell just i detta sammanhang. Vi prisar fort-farande våra maskiner till den grad att vi kanske inte ser att de i vissa fall och ganska ofta bestämmer över våra liv på gott och ont. Ett youtub klipp som är värt att se just i denna anda är lanseringen av den nya Appel datorn, där den ensam står på en scen och publiken jublar och applåderar som om den vore en hyllad ledare. Jag måste säga själv att jag är imponerad av denna smarta, eleganta och tunna lilla manick.

bild på en dator på en scen

27

Slutanalys

”Virtuell humanism”

Ett vinnande par

Denna konst utvecklade den så kallade ” renässans humanismen” vilket var en verksamhet av kultur- och utbildningsreformer, som ett sorts motsvar till den medelti-daskolan och en befrielse för mänskligheten. Med den digitala revolutio-

nen i klassrummet kommer vi att uppleva en ny ”vir-tuell” humanism? Det får

våra elever utvisa. Dock måste eleverna har möjlighet att arbeta med material som rinner, klad-dar och inte gör som de vill. Som människa har vi behov av känslan för materialet, den som ger ett förhållande till den världen vi lever i. IT-Guru Ruben R Puentedura förklarade i tidningen 360 hur en skola som helt slutade dissekera djur på biologin åter gick till detta för det är

inte räckte att göra det på ett dataprogram. Eleverna mås-te se i verkligheten när man öppnar ett riktigt djur är det en enda röra av vävnader och organ. Den rörigheten och komplexiteten går inte att återskapa virtuellt. Det är inte långt ifrån mina tankar om bildens fantastiska möjlig-heter att utvecklas till ett be-tydelsefullt ämne. Bildsalen skulle kunna bli den plats där verkligheten och de virtuella världarna möts. Där eleverna får utforska materialens olika rörligheter och komplexitet för att bilda sig en uppfatt-ning om dess substans och struktur. Detta är en av de saker som också ger eleven tillgång till kreativitet, kritiskt tänkande och den reflekte-rande varelse som det även skrivs om i läroplanen (Lgr 11).

”virtuell” humanism?För mer än ett half milenium sedan, uppfanns tryckeriets

Slutanalys

30

konst som förändrade på djupet spridningen av kunskap.

Den ena kan inte vara utan den andra. Den ena är inte bättre eller sämre än den andra. . Vygodskij återkom-mer ofta till något han kallar den utvecklingens allmänna lag, där utvecklingen visar sig två gånger, först socialt och sedan på en individu-ell nivå (Strandberg). Det kan förklaras enkelt som att de fysiskt märks att vi pra-tar med varandra och i den andra processen flyttar in-teraktionen med andra in i huvudet och blir till ett inre samtal med sig själv (Strand-berg). Det betyder att de oli-ka verktygen genererar just i denna undersökning olika utvecklings lagar. I den ana-logagruppen är den sociala, ansikte mot ansikte den mest användbara, och den digitala är det framförallt den indivi-duella nivån. Dock vill jag i

”virtuell” humanism?För mer än ett half milenium sedan, uppfanns tryckeriets

31

detta sammanhang citera Strandberg ”I en värld utan kommunikation uppstår inget språk (Strandberg)”, och utan språk kan vi icke kommunicera. Vilket är av stort behov för att lära, det är genom kommunikation vi skapar resurser, men det är också genom kommunika-tion som de förs vidare. Det-ta är tänkvärt inför den fram-tid vi är mitt uppe i. Låt oss därför inte vara naiva inför de systemkrafter som håller på att föra oss in i en möjlig virtuell humanism.

Bildämnet har fått ett lyft i sin betydelse i samhäl-let. Detta kan vi tacka

den digitala tekniken för. Men vi måste fortfaran-de slåss för våra bildsa-

lars existens.

konst som förändrade på djupet spridningen av kunskap.

litteratur och tack till

32

tacktill

Fredrik Edman Marianne

Frida

Måns, Lars och Finn

Pierre, Gaia, Cesar Och Saga

Maria GStina

Alla IKT elever på UU

33

RAPPORT 2532004

Nationella utvärderingenav grundskolan 2003

RAPPO

RT 2

53 2

004

Natio

nella

utvä

rderin

gen a

v grundsko

lan 2

003. H

uvu

dra

pport

Sko

lverke

t

Huvudrapport – bild, hem- och konsumentkunskap,idrott och hälsa, musik och slöjd