Sida l (11) KAMMARRATTEN I STOCKHOLM DOM Avdelning 02 … · 2016. 2. 4. · KAMMARRATTEN DOM Sida...
Transcript of Sida l (11) KAMMARRATTEN I STOCKHOLM DOM Avdelning 02 … · 2016. 2. 4. · KAMMARRATTEN DOM Sida...
KAMMARRATTENI STOCKHOLMAvdelning 02
DOMSida l (11)
Mål nr 4759-14
2015-06-05Meddelad i Stockholm
KLAGANDE OCH MOTPARTSkatteverket
MOTPART OCH KLAGANDERozbeh Arya, 831204-7452
Ombud: Erik JohanssonWixim LtdSvetsarvägen 15171 41 Solna
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDEFörvaltningsrätten i Stockholms dom den 30 april 2014 imål nr 17646-13, se bilaga A
SAKENInkomsttaxering 2011SkattetilläggErsättning för kostnader
KAMMARRATTENS AVGÖRANDE
1. Kammarrätten avslår Skatteverkets överklagande.
2. Kammarrätten upphäver förvaltningsrättens avgörande avseende
inkomsttaxeringen 2011 och skattetillägg samt Skatteverkets beslut den
21 december 2012 och den 26 april 2013.
2. Kammarrätten tillerkänner Rozbeh Arya ytterligare 12 000 kr avseende
ersättning för kostnader i förvaltningsrätten.
2. Kammarrätten tillerkänner Rozbeh Arya ersättning för kostnader i
kammarrätten med 25 000 kr.
Dok.Id341319PostadressBox 2302103 17 Stockholm
BesöksadressBirger Jarls Torg 5
Telefon Telefax08-561 690 00 08-14 98 89E-post: kammarrattenistockholm@dom.sewww.kammarrattemstockhomi.domstol.se
Expeditionstidmåndag - fredag08:00-16:00
KAMMARRATTEN DOM Sida 2J STOCKHOLMAvdelning 02 Mål nr 4759-14
YRKANDEN M.M.
Skatteverket yrkar att kammarrätten upphäver förvaltningsrättens dom och
fastställer Skatteverkets omprövningsbeslut den 26 april 2013. Skatteverket
anser att ersättning för kostnader i kammarrätten kan beviljas med 7 000 kr
for det fall Rozbeh Arya vinner fullt bifall.
Rozbeh Arya yrkar att taxeringen ska fastställas enligt ingiven
självdeklaration. Han yrkar även att han beviljas hela den ersättning för
kostnader som yrkades i förvaltningsrätten. Han yrkar ersättning för
kostnader i kammarrätten med 25 000 kr.
Parterna bestrider varandras yrkanden.
Kammarrätten har hållit muntlig förhandling i målet.
PARTERNAS UTVECKLING AV TALAN
Skatteverket framför bl.a. följande till stöd för sitt överklagande. Den
skönsmässiga höjningen grundar sig på en försiktig beräkning. Rozbeh Arya
deklarerade en mycket låg inkomst av tjänst under inkomståret 2010 och
hade samtidigt stora utgifter bl.a. på grund av husköp. Skatteverkets
kontantberäkning visade på ett underskott. Bevisbördan för att vissa
konkreta insättningar och transaktioner inte ska taxeras i inkomstslaget
tjänst gick över på Rozbeh Arya. Han har lämnat en del rimliga
förklaringar, men det kvarstår över 900 000 kr för vilka hans förklaringar
inte kan godtas.
Förvaltningsrätten menar att Rozbeh Arya har haft tillgång till en
försäkringsersättning som betalats ut med 969 665 kr. Det ska dock
understrykas att han själv inte har påstått att han använde dessa pengar till
betalningen av handpenningen. Uppgiften om att delar av
KAMMARRÄTTENI STOCKHOLMAvdelning 02
DOM Sida 3
Mål nr 4759-14
försäkringsersättningen användes till att betala handpenningen kom fram
sent i processen och har därför ett lågt bevisvärde. Av inhämtade uppgifter
framgår att 193 500 kr av försäkringsersättningen användes till att köpa en
postväxel med Sefina Svensk Pantbelåning som betalningsmottagare. Dessa
pengar har därmed inte använts till handpenningen. Rozbeh Arya har även
ersatt saker som försäkringsersättningen betalats ut för genom att köpa nya
saker. Den del av försäkringsersättningen som inte använts till något annat
menar Skatteverket ryms inom ramen för hans påstående att han har betalat
352 500 kr mer i handpenning än vad Skatteverket räknat med samt att han
har tagit ut 500 000 kr extra till sig och sin familj.
Skatteverket ifrågasätter Rozbeh Aryas trovärdighet. Det sätt han har agerat
på tyder på att han inte har haft stora summor sparade pengar hemma. Det är
inte sannolikt att han har lånat pengar till sina levnadskostnader samtidigt
som han har tagit ut 500 000 kr extra till sig själv och sin familj. Han har
även utnyttjat sin checkräkningskredit, vilket medför räntekostnader. Det är
i princip alltid minus på hans checkräkningskredit, mellan 100 000 och
150 000 kr, vilket talar emot att han skulle förvara pengar hemma. Det är
inte heller sannolikt att han har lånat pengar av privatpersoner samtidigt
som han har haft stora summor pengar hemma.
Det iranska intyget, enligt vilket han och hans familj fick stora summor
pengar i gåvor i samband med bröllop och barnens födelse, har ett lågt
bevisvärde.
Vad gäller betalningen av handpenningen till huset har Rozbeh Arya lämnat
en osannolik förklaring till hur betalningen gick till. Det är inte sannolikt att
han först har satt in pengar på kontot för att därefter ta ut sammanlagt
900 000 kr i mindre delsummor. Han har uppgett att handpenningen delvis
betalades med en postväxel uppgående till 193 500 kr, men det finns två
olika versioner av postväxeln och Rozbeh Aryas version framstår som en
KAMMARRATTEN DOM Sida 4I STOCKHOLMAvdelning 02 Mål nr 4759-14
efterhandskonstruktion. Hans förklaring till varför det finns två olika
versioner är motsägelsefull.
Det är inte sannolikt att han skulle ha sparat några större summor av de
245 000 kr han under 2009 fick i lön från Skandiaglas AB. Han har i
Skatteverkets utredning i ett annat ärende uppgett att lönen från 2009
mestadels användes till hans bröllop.
Skatteverket har visat att det har satts in konkreta belopp på Rozbeh Aryas
bankkonto som inte har redovisats i hans deklaration. Bevisbördan ligger på
Rozbeh Arya att förklara vad det är för pengar och varför de skulle vara
skattefria. Förutom de förklaringar Skatteverket godtagit har han lämnat en
rad osannolika och obestyrkta påståenden om vad det är för pengar som har
satts in på hans konto. Det är mycket sannolikt att det rör sig om
skattepliktiga inkomster, eftersom Rozbeh Arya är oinskränkt skattskyldig i
Sverige och i stort sett alla inkomster är skattepliktiga. Han har inte visat att
de ifrågasatta pengarna skulle vara skattefria.
Rozbeh Arya framför bl.a. följande till stöd för sitt överklagande.
Skatteverkets beslut om skönstaxering grundades ursprungligen på en
kontantberäkning där Skatteverket uppskattade att han har behövt
582 000 kr för levnadsomkostnader, 547 500 kr för fastighetsförvärv och
450 000 kr för förvärv av en bil. Under processens gång verkar grunden för
skönstaxering ha övergått till om vissa oredovisade transaktioner på
sammanlagt 420 000 kr utgör inkomst av tjänst. Endast en låg skattepliktig
inkomst i sig utgör dock inte grund för skönstaxering. Han har genom
redovisning av sina transaktioner, som inte har ifrågasatts, visat hur han har
klarat sina utgifter. Därmed saknar det förhållandet att han har haft låg
inkomst i sig betydelse för frågan om det är visat att hans inkomst ska
uppskattas skönsmässigt. I och med detta har förvaltningsrätten tillämpat
bevisbördereglerna felaktigt eller i vart fall felaktigt lagt ett för lågt
beviskrav på Skatteverket.
KAMMARRÄTTENI STOCKHOLMAvdelning 02
DOM Sida 5
Mål nr 4759-14
Det är utrett i målet att han har tagit ut sammanlagt l 725 374 kr från
bankkonton, vilket också motsvarar de totala insättningarna. Skatteverket
ifrågasätter insättningar om totalt 420 000 kr, vilket innebär att det i vart fall
funnits insättningar och uttag om l 305 371 kr att disponera för bestridande
av levnadskostnader och kontantbetalning för fastigheten. Till detta kommer
också de medel som fanns över från 2009 från pengar som han fått från sin
släkt samt från sin anställning hos Skandiaglas AB.
Enligt sin egen sammanställning över kostnader och utgifter respektive
intäkter under 2010 hade han ett kontantöverskott under året:
Kostnader och utgifter
Levnadskostnader
Kontant köp fastighet
Totalt behov
Belopp (kr)
500 000
900 000
l 400 000
Medel att bestrida kostnader
Insättning från försäkringsbolag
Från fadern (145 000+32 000)
Försäljning smycken
Lån Nordea
Medel från 2009
Totalt belopp
969 556
177 000
120 000
199 000
245 000
7 710 556
Beloppet 500 000 kr i levnadskostnader är endast ett uppskattat belopp som
kan vara lägre. Som framgår av sammanställningen, som inte omfattar
belopp som Skatteverket ifrågasatt, finns ett kontant överskott på drygt
310 000 kr. Även om denna typ av beräkning är behäftad med brister saknas
anledning att anta att han inte skulle ha klarat av sina utgifter under 2010
med de insättningar och belopp som inte ifrågasatts av Skatteverket. Vad
gäller försäkringsersättningen på 969 665 kr har han inte särskilt angett att
KAMMARRÄTTEN DOM Sida 6I STOCKHOLMAvdelning 02 Mål nr 4759-14
han använt ersättningen för att betala kontantinsatsen vid fastighetsköpet, då
Skatteverket inte ifrågasatte denna insättning. Det måste vara underförstått
att försäkringsersättningen bidragit till betalningen av kontantinsatsen. Av
något oklart skäl har dock försäkringsersättningen inte räknats med i
kontantberäkningen, vilket har resulterat i en oriktig slutsats om hans
betalningsförmåga. Det finns inte grund för skönstaxering, vare sig på grund
av låg inkomst eller på grund av kontantberäkning.
Trots att han har kunnat visa hur han har klarat av sin ekonomi utan de
420 000 kr som ifrågasätts i målet, har förvaltningsrätten tillämpat en
bevisbörderegel som innebär att det inte är Skatteverket som har
bevisbördan för att insättningarna om 420 000 kr avser inkomst av tjänst. I
stället anser Skatteverket att han ska visa att så inte är fallet. Detta är en
felaktig placering av bevisbördan. Det är Skatteverket som ska bevisa, för
var och en av de redovisade insättningarna, att det rör sig om en
skattepliktig intäkt samt vilket intäktsslag som är aktuellt. Skatteverket når
inte upp till det beviskravet.
Han har han lämnat rimliga och trovärdiga förklaringar till samtliga
transaktioner som ifrågasätts. Det saknas även skäl att helt bortse från de
vittnesuppgifter som lämnades under ed i förvaltningsrätten. För en
privatperson har han hatt relativt stora beloppsmässiga transaktioner som
inte ifrågasätts och det gäller även inkomståret 2009. Under 2010 arbetade
han med att bygga upp sitt företag och valde att avstå från löneuttag, då han
hade ekonomisk möjlighet att göra detta. Det saknas skäl att ifrågasätta
detta.
Skatteverkets och förvaltningsrättens resonemang om insättningar som enda
bevis för inkomst av tjänst innebär att de som har behov av att ha kontanta
medel och behåller dem hemma för att sedan sätta in dem vid behov,
riskerar att taxeras för inkomst av tjänst för de medel som endast tagits ut
KAMMARRÄTTENI STOCKHOLMAvdelning 02
DOM Sida?
Mål nr 4759-14
och satts in igen. Detta är en helt orimlig konsekvens. Det finns inte grund
för Skatteverkets påstående att insättningarna utgör inkomst av tjänst.
SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE
Frågorna i målet är om det finns grund för att skönsmässigt höja Rozbeh
Aryas inkomst av tjänst utöver vad han har redovisat i sin självdeklaration
och om det finns skäl att ta ut skattetillägg.
Grunden för skönstaxering är att taxeringen inte kan fastställas på ett
tillförlitligt sätt på grund av att den skattskyldige inte har lämnat in sin
självdeklaration eller på grund av att det finns brister i underlaget för
deklarationen. Vid skönsmässig avvikelse från en självdeklaration ska
skattetillägg tas ut, se 4 kap. 3 § samt 5 kap. 2 § l taxeringslagen
(1990:324). Syftet med en skönstaxering är att få till stånd en materiellt
riktig taxering och det måste röra sig om sådana väsentliga brister att
deklarationen helt eller delvis framstår som ett otillförlitligt underlag för ett
taxeringsbeslut. Skatteverket har bevisbördan för att förutsättningar för
skönstaxering föreligger och ska alltså göra sannolikt att deklarationen
innehåller sådana brister att den inte kan läggas till grund för en korrekt
taxering. Om Skatteverket kunnat göra detta sannolikt går bevisbördan över
på den skattskyldige att visa att hans eller hennes uppgifter är riktiga (prop.
1955:160 s. 102 och prop. 2002/03:106 s. 132 f.).
Ett kontantunderskott eller ett lågt kontantöverskott tyder med viss styrka på
att inkomster inte har redovisats och kan vara tillräckligt för att genom
skönstaxering avvika från en självdeklaration. Högsta förvaltnings-
domstolen, HFD, har dock uttalat att metoden normalt är behäftad med
betydande osäkerhetsmoment, dels vad gäller själva beräkningen, dels
möjligheten att hitta en rättvisande jämförelsenorm vad gäller
uppskattningen av den skattskyldiges levnadskostnader. De förklaringar
KAMMARRÄTTEN DOM Sida 8I STOCKHOLMAvdelning 02 Mål nr 4759-14
som den skattskyldige lämnat angående sina levnadskostnader och
ekonomiska situation måste beaktas (jfr. RÅ 2009 ref. 27 I - IV).
En kontantberäkning ska innehålla den skattskyldiges kontanta inkomster
och utgifter under året. Även ej skattepliktiga intäkter, t. ex. barnbidrag, ska
tas med i beräkningen. Därefter görs en bedömning av om den summa
kontanta medel som den skattskyldige haft till sitt förfogande varit
tillräcklig för att klara av levnadskostnaderna m.m. under året (se
Skatteförfarandet, Almgren, Leidhammar, en kommentar till 4 kap. 3 §
taxeringslagen, version den l mars 2012).
Kammarrätten gör följande bedömning.
Av utredningen framgår att Rozbeh Arya redovisat 5 000 kr i inkomst av
tjänst inkomståret 2010. Under året har det satts in stora summor på hans
konton, bl.a. 969 665 kr i försäkringsersättning från Trygg Hansa. Enligt
kammarrätten ska denna försäkringsersättning, barnbidrag på ca 9 000 kr
och ränteinkomster på ca 8 000 kr, räknas med som intäkter i
kontantberäkningen. Därutöver ska följande intäkter/insättningar som inte är
ifrågasatta i målet medräknas:
1. 199 000 kr avseende lån från Nordea för levnadskostnader
2. 175 000 kr som godtagits som gåva från Rozbeh Aryas pappa
3. 120 000 kr avseende försäljning av smycken
Rozbeh Arya har även uppgett att han har sparat 245 000 kr i lön från
Skandiaglas AB år 2009. Kammarrätten bedömer dock att det inte är
sannolikt att han har haft dessa medel till sitt förfogande under 2010, dels då
det är oklart hur mycket lön han faktiskt fick av Skandiaglas AB (se
Förvaltningsrätten i Stockholms dom den 26 mars 2013 i mål nr 17275-12),
dels då han i tidigare utredning hos Skatteverket uppgett att den lön han fick
KAMMARRATTENI STOCKHOLMAvdelning 02
DOM Sida 9
Mål nr 4759-14
främst användes till hans bröllop. Denna lön ska därför inte räknas med som
inkomst i kontantberäkningen.
Vad gäller utgifter och kostnader framgår det av utredningen att Rozbeh
Arya betalat handpenning på 900 000 kr, haft 500 000 kr i
levnadskostnader, 96 483 kr i ränte- och förvaltningsutgifter, betalat in
48 975 kr på skattekontot samt betalat 50 212 kr för husarbete/ROT.
Sammanfattningsvis visar kammarrättens beräkning att Rozbeh Aryas
kontanta inkomster under 2010 uppgått till l 485 665 kr och hans utgifter
till l 595 670 kronor, vilket ger ett underskott på 110 005 kr. Med
beaktande av Rozbeh Aryas hustrus inkomst på 184 941 kr blir det i stället
ett mindre överskott på 74 936 kr. Mot bakgrund av att en kontantberäkning
anses vara behäftad med betydande osäkerhetsmoment måste här även
Rozbeh Aryas förklaringar om hur han har klarat av sina levnadskostnader
och ekonomiska förhållanden tillmätas en viss betydelse.
Rozbeh Arya har bl.a. uppgett att han arbetade med att bygga upp sitt
företag under 2010 och att han hade ekonomisk möjlighet att avstå från
löneuttag. Han har även uppgett att han under större delen av 2010 hade
låga boende- och bilkostnader samt att uppgivna levnadskostnader på
500 000 kr i verkligheten kan ha varit lägre. Vad gäller gåvor har han
uppgett att han och hans familj, i samband med bröllop 2009 och sonens
födelse i mars 2010, fick stora summor kontanter samt guld och smycken i
gåvor från släkten. För att styrka att han har fått kontanter i gåva har han
gett in ett intyg från Iran. Han har dock inte visat att det faktiskt har skett en
förmögenhetsöverföring mellan givarna och hans bankkonton och att han
har haft de kontanta gåvorna till sitt förfogande under 2010. Kammarrätten
anser därför att intyget ska tillmätas ett lågt bevisvärde. Däremot saknas det
skäl att i sig ifrågasätta hans uppgift om att han har fått vissa kontanta
medel i samband med familjehögtider.
KAMMARRÄTTEN DOM Sida l OI STOCKHOLMAvdelning 02 Mål nr 4759-14
Skatteverkets beslut om skönstaxering grundar sig på en kontantberäkning.
Enligt kammarrättens mening ger dock Skatteverkets kontantberäkning, mot
bakgrund av vad som tidigare framförts, inte en rättvisande bild av Rozbeh
Aryas intäkter och utgifter samt hans ekonomiska förhållanden i övrigt
under 2010. Detta ställningstagande grundas särskilt på det förhållandet att
Skatteverket inte räknat med knappt en miljon kronor i försäkringsersättning
som betalades ut till Rozbeh Aryas under året. Det har inte kommit fram
tillräckliga skäl att ifrågasätta att ersättningen delvis användes till att betala
de utgifter Rozbeh Aryas hade under 2010. Med beaktande av detta och vad
som i övrigt har kommit fram om Rozbeh Aryas intäkter, utgifter och
levnadsförhållanden, anser kammarrätten att Skatteverket inte har gjort
sannolikt att Rozbeh Aryas deklaration varit så bristfällig att skatten inte
kunnat beräknas tillförlitligt. Mot denna bakgrund finns det inte skäl för
vare sig skönstaxering eller skattetillägg.
Med ändring av förvaltningsrättens dom bifaller kammarrätten Rozbeh
Aryas överklagande på så sätt att Rozbeh Arya ska taxeras enligt ingiven
deklaration.
Ersättning för kostnader
Rozbeh Aryas överklagande har bifallits helt och det finns därmed grand för
att ersätta de kostnader som skäligen behövts för att tillgodose hans rätt.
Han ska därför beviljas ytterligare ersättning för kostnader i
förvaltningsrätten med 12 000 kr. Han ska även beviljas ersättning för
kostnader i kammarrätten med yrkade 25 000 kr.
KAMMARRÄTTENI STOCKHOLMAvdelning 02
DOM Sida 11
Mål nr 4759-14
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se/bilagaB (formulär 3).
Cecilia Silfvemjel:kammarrättsrådordförande
Åke Kärnellkammarrättsrådreferent
a Stenbergtf assessor
/Catharina Nordlerföredragande
FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOMI STOCKHOLM 2014-04-30Skatteavdelningen Meddelad iEnhet 3 Stockholm
Mål nr17646-13
KLAGANDERozbeh Arya, 831204-7452
Ombud: Advokat Nils HillertProcess Advokatbyrå Hillert Hurtig Massi HBBox 19570104 32 Stockholm
MOTPARTSkatteverket205 30 Malmö
Skatteverkets dnr 440 388014-13/5481
ÖVERKLAGAT BESLUTSkatteverkets omprövningsbeslut 2013-04-26
SAKENInkomsttaxering 2011SkattetilläggErsättning för kostnader
FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE
Förvaltningsrätten bifaller överklagandet delvis och förklarar att höjningen
av Rozbeh Aryas inkomst av tjänst ska sättas ned till 420 000 kr och att
underlaget för skattetillägg ska sättas ned i motsvarande mån.
Förvaltningsrätten beviljar Rozbeh Arya ersättning för kostnader i målet
med 13 000 kr.
Dok.Id439116
Postadress
1 15 76 Stockholm
BesöksadressTegeluddsvägen l
Telefon Telefax Expeditionstid08-56168000 08-56168001 måndag - fredagE-post: 08:00-16:[email protected]
2
FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 17646-13I STOCKHOLMSkatteavdelningen
YRKANDEN M.M.
Skatteverket har i det överklagade beslutet delvis ändrat sitt tidigare beslut
men vidhållit att Rozbeh Arya ska påföras ytterligare inkomst av tjänst
med 958 000 kr och skattetillägg med 40 procent av den skatt som belöper
på höjningen. Skälen för besluten framgår av bilaga l och 2.
Rozbeh Arya yrkar att taxeringen ska fastställas i enlighet med inkomst-
deklarationen. Han yrkar även ersättning för kostnader i målet med 25 000
kr. Till stöd för sin talan anför han bl.a. följande. Såvitt avser de punkter
där Skatteverket inte godtagit hans förklaringar (nr. 1-11 i Skatteverkets
omprövningsbeslut) kan följande anföras. Transaktion nr l avser lån mel-
lan honom och Reneh Ghariba Shivli i egenskap av vänner. Transaktion
nr 2 avser ett lån mellan honom Beatrice Stenslätt. Av transaktion nr 4
avser 80 000 kr betalning för en klocka som Beatrice Stenslätt köpt av
honom. Transaktion nr 6 avser en betalning om 14 000 kr från en bekant.
Transaktionerna nr 7 och 8 beror på att han har valt att ha en stor del av
sina tillgångar i kontanter. 35 000 kr härrör delvis från pengar han fått av
sin pappa. 100 000 kr har satts in för betalning av en räkning eller en vara.
Transaktion nr 9 är en insättning från Sermand Elicik, som troligtvis har
köpt en klocka av honom. När det gäller fastighetsköpet, punkt nr 11, kan
sägas att han betalade 900 000 kr kontant med en postväxel och pengar
som han hade tagit ut löpande under maj till oktober 2010.
De insättningar som gjorts av honom själv kommer delvis från lönen han
fått från Skandiaglas under 2009. Därtill har han och hans fru under 2009
och 2010 erhållit kontanter i gåva från släktingar i samband med familje-
högtider. Skatteverket har inte tagit hänsyn till de kontanta uttag om
sammanlagt l 725 371 kr som han gjort under 2010.1 ljuset därav framstår
det inte alls som osannolikt att han kunnat göra de kontanta insättningar på
kontot som han gjort.
3
FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 17646-13I STOCKHOLMSkatteavdelningen
Sammanfattningsvis framstår det som uppenbart att hans kontanta till-
gångar under 2010 är mer än väl tillräckliga för att finansiera de trans-
aktioner som Skatteverket har ifrågasatt, samt att han genom dessa klarat
av sin försörjning under året. Även vid en övergripande kontantberäkning
(vilken i sig är en metod vars bevisvärde är begränsat) står det följaktligen
klart att Skatteverket inte har uppfyllt sin bevisbörda för påståendet att han
har haft oredovisade inkomster under 2010. I själva verket hade han startat
upp ett företag tillsammans med sin fru under slutet av 2009 och höll under
2010 på att bygga upp det bolagets verksamhet. Eftersom han klarade sin
försörjning med de medel han hade avstod han från att ta ut lön för att
istället konsolidera bolaget. Han har inte lämnat några oriktiga uppgifter i
sin deklaration och det saknas grund för att påföra skattetillägg. Rozbeh
Arya åberopar skriftlig bevisning.
Skatteverket vidhåller sitt beslut och anför sammanfattningsvis följande.
Skatteverket har inledningsvis sammanställt en kontantberäkning som
påvisat ett underskott om l 565 kr för Rozbeh Arya och hans familj före
boende-, bil- och levnadskostnader. Resultatet tydde på att han måste ha
haft ytterligare inkomster för att klara sin försörjning. I samband med
Skatteverkets utredning har bankkontouppgifter inhämtats. Av dessa kan
utläsas att belopp om drygt 700 000 kr har satts in. Dessa insättningar kan
inte förklaras av de inkomster som Rozbeh Arya redovisat i sin dekla-
ration. Under utredningens gång har vissa av insättningarna kunnat förkla-
ras, men ännu kvarstår insättningar om 420 000 kr som Rozbeh Arya inte
kommit med en sannolik förklaring till. Påpekas kan också att Rozbeh
Arya själv har uppgett att han erlagt en hög kontantinsats i samband med
fastighetsförvärvet i oktober 2010. Denna kan inte härledas till några
bankuttag i anknytning till förvärvet.
Rozbeh Arya har inte gjort sannolikt att några pengar verkligen överförts
till honom från namngivna personer i Iran. Det åberopade intyget ger inte
4
FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 17646-13I STOCKHOLMSkatteavdelningen
tillräckligt stöd för att han ska anses ha fatt stora summor pengar i gåvor
under 2009 och 2010. Att han tagit ut stora summor i kontanter från sitt
konto saknar betydelse för bedömningen av om insättningarna är skatte-
pliktiga inkomster eller inte. Skatteverket menar att Rozbeh Arya inte gjort
sannolikt att insättningarna inte är skattepliktiga och att han inte lämnat
någon trovärdig förklaring till hur han klarat av sin och sin familjs försörj-
ning.
Förvaltningsrätten har hållit muntlig förhandling i målet. Vid förhand-
lingen har Reneh Ghariba Shivli och Ingemar Stenslätt hörts som vittnen
på begäran av Rozbeh Arya.
SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET
Frågorna i målet är om Skatteverket haft skäl att uppskatta Rozbeh Aryas
inkomst skönsmässigt, om beloppet i så fall är skäligt och om det finns skäl
att ta ut skattetillägg.
Om skatt eller underlag för att ta ut skatt inte kan beräknas tillförlitligt på
grund av brister i eller bristfälligt underlag för deklarationen, ska skatten
eller underlaget för att ta ut skatt uppskattas till det belopp som framstår
som skäligt med hänsyn till vad som framkommit i ärendet (skönstaxering)
(4 kap. 3 § taxeringslagen [1990:324], TL).
Om avvikelse har skett från en självdeklaration genom skönstaxering ska
skattetillägg tas ut (5 kap. 2 § första punkten TL). Skattetillägget uppgår
till 40 procent av den skatt som till följd av skönstaxeringen påförs den
skattskyldige utöver den skatt som annars skulle ha påförts honom (5 kap.
4 § första stycket samt 5 § första och tredje stycket TL). Den skattskyldige
ska helt eller delvis befrias från skattetillägg om felaktigheten eller
5
FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 17646-13I STOCKHOLMSkatteavdelningen
underlåtenheten framstår som ursäktlig eller om det annars skulle vara
oskäligt att ta ut skattetillägget med fullt belopp (5 kap. 14 § TL).
Skatteverket har som grund för skönstaxering inledningsvis åberopat ett
framräknat kontantunderskott och att Rozbeh Arya haft insättningar på sitt
konto vilka han inte kunnat lämna någon godtagbar förklaring till samt att
Rozbeh Arya därutöver, enligt egen uppgift, haft stora utlägg med kontanta
medel i samband med en fastighetsaffär och köp av en bil. Skatteverket har
därefter godtagit vissa av Rozbeh Aryas uppgifter innebärande att oförkla-
rade insättningar numera uppgår till 420 000 kr. Eftersom Skatteverket
vidhåller sitt beslut i övrigt uppfattar förvaltningsrätten att Skatteverket
numera anser och att uppgifterna om kontantinsats vid fastighetsaffären
visar att oredovisade intäkter härutöver har uppgått till i vart fall (958 000 -
420 000) 538 000 kr.
Rozbeh Arya menar att han inte haft något kontantunderskott, att han haft
stora summor kontanta medel hemma under den aktuella tiden och att han
med handlingar och vittnesbevisning har visat att även insättningarna om
här aktuella 420 000 kr avser annat än skattepliktiga inkomster.
Förvaltningsrätten gör följande bedömningar.
Av utredningen och Rozbeh Aryas egna uppgifter framgår att han dispone-
rat stora summor i kontanta medel under den aktuella tiden. Det framgår
också att stora summor har satts in på hans konto under samma tid. Efter-
som Rozbeh Arya har redovisat en mycket låg skattepliktig inkomst i sin
självdeklaration ankommer det på honom att förklara var insättningarna
och övriga disponibla medel kommer ifrån.
6
FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 17646-13I STOCKHOLMSkatteavdelningen
Insättningar på bankkonto
Rozbeh Arya har förklarat att vissa insättningar är från hans vän Reneh
Ghariba Shivli för betalning av lån till eller från Rozbeh Arya. Reneh
Ghariba Shivli har i sitt vittnesmål berättat att det är vanligt att vännerna
lånar pengar av varandra vid behov utan att några skuldebrev eller andra
handlingar upprättas. Förvaltningsrätten anser att bevisningen inte ger
tillräckligt stöd för Rozbeh Aryas påstående i denna del eftersom upp-
gifterna är alltför vaga och inte anger några specifika tillfallen eller ända-
mål då vännerna skulle ha lånat pengar av varandra. Det framgår inte heller
vilka insättningar som är lån till Rozbeh Arya och vilka insättningar som är
återbetalning av lån från Reneh Ghariba Shivli. Förvaltningsrätten anser
därför att Rozbeh Aryas förklaring inte kan godtas i denna del.
Rozbeh Arya har vidare förklarat att han har lånat pengar av Beatrice
Stenslätt som hon fört över till honom. Ingemar Stenslätt har i sitt vittnes-
mål berättat att det är han som har fört över pengar från Beatrice Stenslätts
konto med hjälp av fullmakt. Han har emellertid inte kunnat redogöra för
vad lånet avsåg. Rozbeh Arya har inte heller kunnat uppvisa något skulde-
brev. Även mot bakgrund av det intyg som ingetts, anser förvaltningsrätten
att det saknas tillräckligt stöd för att insättningen inte är skattepliktig
inkomst. Rozbeh Aryas förklaring kan därför inte godtas i denna del.
Rozbeh Arya har uppgett att 80 000 kr av en insättning om 82 600 kr avser
försäljning av en klocka till Beatrice Stenslätt. Ingemar Stenslätt har i sitt
vittnesmål berättat att klockan var en present till honom från Beatrice
Stenslätt. Rozbeh Arya har åberopat ett kvitto från försäljningen varav
framgår att äkthetsintyg, Kaplan-värdering och certifikat ingår. Rozbeh
Arya har dock inte gett in någon kopia på handlingarna som omnämns på
kvittot. Förvaltningsrätten finner det tveksamt att Rozbeh Arya skulle ha
sålt en klocka mot kontanter för att nio dagar senare sätta in beloppet på
7
FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 17646-13I STOCKHOLMSkatteavdelningen
sitt konto tillsammans med ytterligare 2 600 kr. Förvaltningsrätten anser
även att Rozbeh Arya inte har styrkt att klockför sälj ningen ägt rum. Hans
förklaring kan därför inte godtas i denna del.
Rozbeh Arya har berättat att en insättning om 14 000 kr har gjorts av
Gabriella Bourkia som vid den tiden Var sambo med hans vän och att han
tog ut beloppet 14 500 kr samma dag för att sedan sätta in det på kontot
igen ett halvår senare. Rozbeh Arya har inte förklarat vad insättningen
avser. Förvaltningsrätten anser att hans uppgifter är allt för vaga för att
kunna läggas till grund för bedömningen. Förvaltningsrätten finner det
även osannolikt att de 14 500 kr som sattes in ett halvår senare härrör från
Gabriella Bourkias insättning. I brist på närmare utredning anser förvalt-
ningsrätten att Rozbeh Aryas förklaring av dessa insättningar inte kan
godtas.
Rozbeh Arya har även uppgett att han tagit ut den insättning om 32 000 kr
som gjordes av hans pappa för att sedan sätta in dem i fem omgångar med
en totalsumma om 35 000 kr, varav han hade 3 000 kr sedan tidigare. För-
valtningsrätten konstaterar att Rozbeh Arya redan har fått tillgodoräkna sig
insättningen om 32 000 kr från pappan. Förvaltningsrätten anser att det är
mycket osannolikt att beloppet 35 000 kr härrör från pappans insättning.
En insättning om 100 000 kr har förklarats av Rozbeh Arya med att han
själv har satt in beloppet för att kunna göra en betalning från kontot.
Skatteverket har invänt att insättningen inte kan knytas till några betal-
ningar, vilket Rozbeh Arya inte har bemött. Förvaltningsrätten finner
således att Rozbeh Aryas förklaring inte heller i denna del kan godtas.
Rozbeh Arya har slutligen anfört att de insättningar om totalt 7Q 000 kr
som kommer från Sermand Elicik troligtvis avser ytterligare en klockför-
säljning som betalats i flera omgångar. Förvaltningsrätten konstaterar att
8
FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 17646-13I STOCKHOLMSkatteavdelningen
det inte finns några underlag för den påstådda klockförsäljningen och anser
att Rozbeh Aryas förklaring av insättningarna är alldeles för vag för att
kunna godtas.
Rozbeh Arya har även generellt anfört att han har valt att ha en stor del av
sina tillgångar i kontanter på grund av Skatteverkets tidigare ifrågasättande
av hans transaktioner. Kontanterna härrör dels från lönen han fått från sin
tidigare arbetsgivare under 2009, dels från de gåvor familjen fatt av släk-
tingar under 2009 och 2010.1 motsats till vad Rozbeh Arya anfört, anser
förvaltningsrätten emellertid att han borde vara särskilt mån om att kunna
redovisa sin ekonomi mot bakgrund av att han tidigare blivit granskad av
Skatteverket. Enligt förvaltningsrättens mening framstår Rozbeh Arya
förklaringar om egna uttag och insättningar som osannolika och kan inte
godtas.
Kontantinsats vid fastighetsaffär
Rozbeh Arya har uppgett huvudsakligen följande om hur han har finansie-
rat kontantinsatsen vid fastighetsförvärvet. Kontantinsatsen uppgick till
900 000 kr, varav 193 500 kr betalades med en postväxel. Han har tagit ut
resterande 706 500 kr i mindre poster från sitt bankkonto under maj-
oktober 2010. Han har tidigare satt in pengarna i mindre poster och
pengarna kom ursprungligen från den lön han uppburit under 2009 samt
gåvor om ca l 100 000 kr i kontanter som han och hans hustru fått från
släktingar i Iran. Egna insättningar och betalningar har möjliggjorts genom
egna uttag från bankkontot om ca l 725 000 kr under 2010.
Den skriftliga bevisning Rozbeh Arya åberopat består i denna del av en
kvittens och en kopia av en postväxelbeställning samt sammanställningar
av uttag och insättningar.
9
FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 17646-13I STOCKHOLMSkatteavdelningen
Förvaltningsrätten konstaterar att postväxelbeställningen inte stämmer
överens med den kopia som Skatteverket fatt från banken. Av det exemplar
som Skatteverket fått framgår att beställningen avser en postväxel om
193 500 kr utställd på Sefina Svensk Pantbelåning. Detsamma gäller den
kopia av själva postväxeln som Skatteverket gett in. Den kopia Rozbeh
Arya gett in anger honom själv som betalningsmottagare. Rozbeh Arya har
under förhandlingen uppgett att det kan vara fråga om att han först fyllde i
en beställning men sedan ändrade sig och att den första versionen blivit
kvar av misstag. Ingemar Stenslätt, som uppgetts vara mottagare av post-
växeln, har i vittnesmål uppgett att han är osäker men att det kan vara så att
han bett att få postväxeln utställd på Sefina för att han skulle köpa något
där.
Såvitt förvaltningsrätten kan bedöma är de två versionerna av beställ-
ningen, förutom uppgiften om mottagare, helt identiska. De motsägelse-
fulla förklaringarna är inte trovärdiga och det framstår därför som att den
version som Rozbeh Arya åberopat har blivit ändrad i efterhand. Det far
därför även antas att Rozbeh Arya har behövt ytterligare 193 500 lo-
disponibla för att kunna genomföra fastighetsaffären.
I brist på underlag framstår det enligt förvaltningsrättens bedömning som
osäkert hur mycket av lönen från föregående år som kan ha återstått och
om medel från gåvor utomlands verkligen funnits tillgängliga i Sverige. Av
åberopade kontoutdrag framgår även att ingående saldo för år 2010 på
Rozbeh Aryas konton uppgår till O kr respektive ca -150 000 kr. Utgående
saldo uppgår till nästan exakt samma belopp som ingående saldo på res-
pektive konto och inget av kontona har haft mer än obetydligt lägre saldo
under året. Alla uttag måste således ha motsvarats av någon insättning på
kontot. Av handlingar i Skatteverkets akt framgår dock att Rozbeh Arya
under år 2010 fått försäkringsersättning utbetalad med 969 665 kr. Några
uppgifter som visar att dessa medel gått åt till annan konsumtion har inte
10
FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 17646-13I STOCKHOLMSkatteavdelningen
framkommit. Med beaktande även av de insättningar om ca 280 000 kr
som Skatteverket tidigare godtagit kan Skatteverkets utredning, trots nyss
redovisade oklarheter om hur betalning av handpenningen gått till, inte
anses med tillräcklig styrka visa att Rozbeh Arya haft oredovisade inkoms-
ter utöver de oförklarade insättningarna på kontot. Den skönsmässiga
höjningen av hans inkomst av tjänst ska därför minskas till 420 000 kr.
Skattetillägg
Eftersom avvikelse har skett från Rozbeh Aryas självdeklaration genom
skönstaxering ska skattetillägg påföras. Skattetillägget uppgår till
40 procent av den skatt som till följd av skönstaxeringen påförs honom.
Som en följd av den ovan redovisade bedömningen ska underlaget för
beräkning av skattetillägg sättas ner till 420 000 kr. Några omständigheter
som utgör skäl för befrielse från skattetillägg har inte kommit fram.
Sammanfattning
Skatteverket har genom sin utredning visat att det finns skäl att frångå
Rozbeh Aryas självdeklaration och att påföra honom ytterligare inkomst av
tjänst med 420 000 kr samt att det finns skäl att ta ut skattetillägg på detta
underlag. Skatteverket har dock inte gjort sannolikt att han därutöver haft
oredovisade skattepliktiga inkomster. Överklagandet ska därför delvis
bifallas.
Ersättning för kostnader
Rozbeh Arya har delvis vunnit bifall till sin talan. Det finns därför förut-
sättningar att bevilja honom ersättning för kostnader i målet. Med beak-
tande av målets art och omfattning anser förvaltningsrätten att ersättning
bör medges med skäliga 13 000 kr.
Sida 11FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 17646-13I STOCKHOLMSkatteavdelningen
HUR MAN ÖVERKLAGAR
Detta avgörande kan överklagas. Information om hur man överklagar finns
i bilaga 3 (DV 3105 A).
lDavid Wahren
Rådman
Nämndemännen Olle Almquist, Gun Sandquist och Rigmor Wallin har
också deltagit i. avgörandet.
Förvaltningsrättsnotarien Lovisa Klingberg har föredragit målet.
Bilaga
HUR MAN ÖVERKLAGARDen som vill överklaga kammarrättens avgörande ska skriva till Högstaförvaltningsdomstolen. Skrivelsen ställs alltså till Högsta förvaltningsdomstolen menska skickas eller lämnas till kammarrätten.
Överklagandet ska ha kommit in till kammarrätten inom två månader från den dag dåklaganden fick del av beslutet. Tiden för överklagande för det allmänna räknas dockfrån den dag beslutet meddelades.
För en enskild klagande är sista dagen for överklagande två månader från den dag då han/hon fick del avkammarrättens beslut. Omklaganden fick del av kammarrättens besbttex.dm30jxmi måste skrivelsenmedöverMaganderjakornmitinsenastdenSO augusti. Omklaganden fick del av beshitettex. den31juli, som inte har någon motsvarighet två månader senare, löper tiden i stallet ut på shitmånadens sistadag, dvs. i det här exemplet den 30 september. Om sista dagen for överklagande infaller på en lördag,söndag eller helgdag, midsommar-, jul- eller nyårsafton, räcker det att skrivelsen kommer in nästavardag.
För att ett överklagande ska kunna tas upp i Högsta förvaltningsdomstolen krävs 3&prövningstiUståndmeddelas. Högsta förvaltaingsdomstolen lämnar prövningstillstånd om det är av vikt för ledning avrättstillämpningen att överklagandet prövas eller om det finns synnerliga skäl till sådan prövning, såsomatt det finns grund för resning eller att målets utgång i kammarrätten uppenbarligen beror på grovtförbiseende eller grovt misstag.
Om prövningstillstånd inte meddelas står kammarrättens beslut fast. Det är därför viktigt att det klart ochtydligt framgår av överklagandet till Högsta förvaltningsdomstolen varför man anser attprövningstillstånd bör meddelas.
Om en part har överklagat beslutet får ävenmotparten ge in ett överklagande, trots att den gällande tidenför överklagande gått ut Ett sådant (anslutnings-) överklagande ska ges in inom en månad räknat frånutgången av den tidigare överklagandetiden Ett anslutningsöverklagande förfaller om det förstaöverklagandet återkallas eller av annan anledning förfaller. Även när det gäller anslutningsöverklagandekrävs prövningstillstånd.
Skrivelsen med överklagande ska innehålla följande uppgifter;
1. den klagandes namn, person-/organisationsmmnner, postadress, e-postadress och telefonnummer tillbostaden och mobiltelefon. Dessutom ska adress och telefonnummer till arbetsplatsen och eventuell annanplats där klaganden kan nås for delgivning lämnas om dessa uppgifter inte tidigare uppgetts i målet. Omklaganden anlitar ombud, ska ombudets namn, postadress, e-postadress, telefonnummer till arbetsplatsenoch mobntelefonnumrner anges.Om någon person- eller adressuppgift ändras är det viktigt att anmälansnarast görs till Högsta förvaltningsdomstolen
2. det beslut som överklagas med uppgift om kammarrättens namn, mårnummer samt dagen för beslutet
3. de skäl som klaganden vill åberopa för sin begäran om att få prövningstillstånd
4. den ändring av kammarrättens beslut som klaganden vill få till stånd och skälen för detta
5. 'de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis.
DV683 Formulär 3