Sid C, lJ O Stockholms stad Datum: ~~~...

C, \<. lJ O Stockholms stad

~ ~~..sTA\)

Registerutdrag

DIASSTADÄrende , Atqard , Aktiviteter

Sid

Datum :

Tid:

Sign :

2007-01-251454

SLKSWN

Datum :

Reg .datum·

Ärend etyp :

Avdein :

Objekt

Avs /Mott:

2004-11-202005-04-27Initiativärenden

Kompetensfonden

Diariepl

Reg.av :

In KF/KS

Bevakn.dat:

Handläggare:

Bgrp2 :

SkolaRose-Marie Norlin

Rolf Englund

Diarienr :

Beslutdatum :

Bes l.enh:

Av slutat:

Exp .dat um

Bgrp3 :

001782/2005

2007-0 1-222005-07-08

Spånga Tensta

Ärendemeni ng: Flerspråkiga barn och ungdomar med språkstörning .

Typ

Atgärdstext

Hand!

Ink.dat

Utg .dat.

Ink/Utg

Reg .dat.

Typ

Ätgärdstext

Handl

Ink.dat.

Utg .dat.

Ink/Utg

Reg .dat:

Typ

Ätgärdstext

Handl.

Ink .dat:

Utg.dat:

Ink/Utg

Reg .dat

Typ

Atgärdstext

Handl .

Ink.dat:

Utg .dat

Ink/Utg

Reg .dat:

Typ

Ätgärdstext

Hand!

Ink.dat:

Utg.dat:

Ink/Utg

Reg.dat:

SlutrapportSlutrapportRolf Englund

2006-11-06

2007-01-22

RapportErfarenhetsrapport Marianne HednströmGöta SandinRolf Englund

2007-01-17

2007-01-18

AvtalÖverenskommelseRolf Englund

2006-09-13

2005-10-03

AnmälanPKU 2005-06-22 , § 14Rolf Englund

2005-07-04

TjänsteutlåtandeTjänsteutlåtandeRolf Englund

2005-06-03

2005-07-04

Bevak.dat:

Kundkod

Namn

C/o

Gatuadr

Postnr

Postadr

Påm /Bekr.dat

Bevak.dat:

Kundkod

Namn

C/o

Gatuadr .

Postnr

Postadr

Påm /Bekr.dat

Bevak.dat:

Kundkod

Namn

C/o

Gatuadr.

Postnr

Postadr

Påm /Bekr.dat

Bevak .dat:

Kundkod

Namn

C/o

Gatuadr .

Postnr

Postadr

Påm/Bekr .dat

Bevak .dat:

Kundkod

Namn

C/o

Gatuadr.

Postnr

Postadr

Påm /Bekr.dat

P:\OIABAS32 \SYSTEM\\RAPPORT\slregul.qrp

Sid 2

c \( fl O Stockholms stad

~~~..rrA\)

Registerutdrag

DIAS STADÄrende, Ätgard, Aktiviteter

Datum :

Tid:

Sign

2007-01 -25

14:54

SLK SWN

Typ

Atgärdstext

Hand!.

Ink.dat.

Utg.dat.

Ink/Utg

Reg.dat.

AnsökanFlerspråkiga barn och ungdomar medtalförseningar och språkstörningar.Rolf Englund2004-11-20

IN2005-04-27

Bevakdat.

Kundk od

Namn

Clo

Gatuadr.

Postnr

Postadr

Påm/Bekr.dat

Spånga Tensta

6 Atgärder

P:\DIABAS32\SYSTEM\\RAPPORT\stregutqrp

SlutrapportProjekt 067Version 1.6

Diarienr: 322-1782/2005

InkomtillI~ o:npctensfondens kansli

S~(ldslcdningskontoret

2007 -01- 23

011r: ••••••••••••••••••••••••••

FLERSPRÅKIGA BARN MEDSPRÅKSTÖRNINGSLUTRAPPORT

2006-11-06Ort och datum

Carina BessnerBeställare/Styrgruppens ordför nde

(C:tCt V\ . CQ,i}P,&1

Förtattare/ Telefon

Förnamn EfternamnTelefonnummer

Projektn ummer

2006-11-06Ort och datum

~~ri anne Hedenström;@~~Göta SandinProj ektledare

Senast ändrat

07-01-17

Lilla Rall en


Diarienr: 322-1782/2005

Innehållsförteckning

1. Inledning 21.1 Mål och avgränsningar 2

1.1.1 Effektmål 21.1.2 Projektmål 21.1 .3 Projektbeskrivning 21.1.4 Avgränsning 3

1.2 Milstolpar 3

2. Resultat 42.1 Måluppfyllelse 4

2.1.1 Effektmål 42.1.2 Projektmål 4

2.2 Ändringsönskemål och restlista .42.3 Tidsplan 52.4 Projektbudget. Q.3. Arbetssätt. 53.1 Projektorganisation 53.2 Samarbetsformer 53.3 Metoder och verktyg 53.4 Kvalitetssäkring 6

4. Övriga erfarenheter 74.1 Projektresultatet. 74.2 Resurshantering 7

4.3 Arbetssätt i projektet 84.4 Projektdokument och styrning 8

FörfaUarei Telefon


Projektnummer Se nast ändrat

07-0 1-17Sida

I (9)

Lilla RaUen

1.

1.1

1.1.1

1.1.2


Diarienr: 322-1782/2005

InledningHär beskriver du kortfattat projektets syfte. innehåll. förutsättningar,avgränsningsfaktorer och leveranstillfålle .

Mål och avgränsningar

EffektrnålDetta projekt är ett projekt vars effektmål har varit;

• Att föräldrarna genom ett nära samarbete med Bye och fårskola tidigtsöker insatser vilket bidrar till att antal et uteblivna besök hos logopedminskar.

• Ett riktat och välutvecklat samarbete mellan för äldrar - Bye - logoped förskola - för en tidig upptäckt av barn med språkstörningoch - logoped - grundskola och föräldrar för att gemensamt arbeta fören högre måluppfyllelse för elever med språkstörning

ProjektmålProjektmålen var;

• Genom både kompetensutveckling och metodutveckling inomspråkutvecklingsarbetet får pedagoger i Språkspåret (förskoleklass - år9)skapa förutsättningar för fler barn/elever att klara kunskapsmålen.

• Bye och förskola utifrån gemensam kompetensutveckling utvecklar ettkonkret samarbete för att öka möjligheten till tidig upptäckt av barn medspråkstörning.

1.1.3 Projektbeskrivningl samverkan mellan kommun och landsting erbjuda kompetens- ochmetodutveckling får pedagoger i förskola och grundskola inom områdetflerspråkiga barn med språkstörning. Två storföreläsningar med före läsare EvaKristina Salameh forskare vid Språkens hus , Malmö Akademiska Sjukhus (MAS)

Del A - förskola ByeEn arbetsgrupp bildades får framtagande aven gemensam handlingsplan förskola- Bye för att med större säkerhet tidigt kunna upptäcka barn med språkstörningoch kunna erbjuda adekvata insatser. Arbetsgruppens deltagare var Byesköterskor, förskolechefer, förskollärare, specialpedagoger, talpedagoger ochprojektledarna. Handledare Eva -Kristina Salameh.

Författare! Telefon


Projektnummer Senast ändrat

07-01-17Sida

2 (9)

Lilla Ratten


Diarienr: 322-1782/2005

Del BKompetensutveckling för pedagoger i Språkspåret i arbetet med flerspråkigaelever med språkstörning. Insatser i form av seminarier under ht.OS, logopediskhandledning för arbetslagen i Språkspåret under vt.OS och ht.06. Utbildare NelliKalnak, logoped, Astrid Lindgrens Barnsjukhus/Karolinska universitetssjukhuset.Introducera programmet Robo Memo för träning av elevers arbetsminne. Utvecklametoder för att använda sig av datorn för att stimulera och underlätta läs- ochskrivutvecklingen samt att använda talsyntes som stöd för eleverna i deraskunskapsutveckling.

1.1 .3.1. MetodutvecklingGrundskola - SpråkspåretEtt treårigt aktionsforskningsprojekt i Norge, "Tekstskapning på datamaskin" harvisat att barnen skrev bättre och längre texter och att de även lärde sig att läsafortare när de fick använda datorn som "skrivmaskin". Modersmålslärarna fannsmed i klassrummet och eleverna valde själva vilket språk de vill skriva på.Datorn underlättar även för elever med finmotoriska svårigheter och det har visatsig att barn som lär sig skriva på datorn får en bättre handstil.Använda datorn för arbetsminnesträning genom att använda träningsprogrammetRoboMemo. Ett program som är vetenskapligt utvecklat med klinisk valideradeffekt. Resultaten är tydliga: arbetsminnesträningen förbättrarkoncentrationsförmåga och impulskontroll.Användandet av digitalkamera ger också eleverna möjlighet att med bild och textvidareutveckla sina intryck och upplevelser.

Förskola - BVeFramtagande aven gemensam handlingsplan/riktlinjer med kriterier för tidigupptäckt av barn med språkstörning. Kompetenshöjning för att vidareutvecklaarbetet med flerspråkiga barn med språkstörning.

1.1 .4

1.2

AvgränsningInga avgränsningar gjordes.

Milstolpar

Följande milstolpar var inplanerade enligt projektplanen:- Att antalet elever med språkstörningar som identifieras i tidig ålder ökar- Att fler elever med språkstörning klarar kunskapsmålen- Att pedagogernas och föräldrarnas samarbete utvecklas

Författare! Telefon



07-01-17Sida

3 (9)

Lilla Ratten

2.


Diarienr: 322-1782/2005

ResultatHär beskriver du hur projektets formulerade mål har blivit uppnådda, t exkvalitativt och kvantitativt. Projektets ekonomiska utfall kan du också redovisahär.

2.1 Måluppfyllelse

2.1.1 EffektrnålDen långsiktiga nyttan/effekten med projektet kan inte mätas inom rame n för projektetmen projektet föreslår att effekten följs upp inom ett år för att se om den blivit denavsedda.

• Att föräldrarna genom ett nära samarbete med BVe och förskola tidigtsöker insatser vilket bidrar till att antalet uteblivna besök hos logopedminskar.

• Ett riktat och välutvecklat samarbete mellan föräldrar - BVe - logoped förskola - för en tidig upptäckt av barn med språkstörningoch - logoped - grundskola och föräldrar för att gemensamt arbeta fören högre måluppfyllelse för elever med språkstörning

2.1.2 ProjektmålSamtliga projektmål har mätts och är delvis uppfyllda.

• Genom både kompetensutveckling och metodutveckling inomspråkutvecklingsarbetet för pedagoger i Språkspåret (förskoleklass - år9)skapa förutsättningar för fler barn/elever att klara kunskapsmålen.

• BVe och förskola utifrån gemensam kompetensutveckling utvecklar ettkonkret samarbete för att öka möjligheten till tidig upptäckt av barn medspråkstörning.

2.2 Ändringsönskemål och restlistaProjektledningen har under projektets gång fått arbeta med att hålla projektetsambitionsnivå inom de i projektplanen givna ramarna.

Författare i Telefon

Förnamn EfternamnTe lefon nummer


07-01-17Sida

4 (9)

Lilla Ratten

2.3

2.4

3.


Diarienr: 322-1782/2005

TidsplanTill följd av ett sent beslut av detta projekt i slutet av juni 2005 var vi tvungna att be omen förlängning av projektet. Projektet blev förlängt till och med den 31 oktober 2006.

ProjektbudgetProjektets initiala budget om 750 KSEK har förbrukats.

ArbetssättHär redovisar du vilka erfarenheter som kan dras av t ex organisation,administration, arbetsformer och metoder samt hur tester och versioner harhanterats.

3.1 ProjektorganisationProjektorganisationen har till största delen fungerat bra.• Samarbetsklimatet inom projektet gott• Kompetensmässigt högt• Resurser i tillräcklig omfattning varierande• Bemanningen i projektet var välfungerande

3.2 SamarbetsformerSamarbetet mellan projektledning, styrgrupp och deltagare fungerade efteromständigheterna väl. Genomgripande omorganisation vid skolenheten påverkadeperiodvis projektet.Samtliga protokoll distribuerades via e-post till samtliga berörda i styrgruppen.Skolledning på respektive grundskola har haft omfattande omorganisationer att ta handom samtidigt som detta projekt skulle genomföras. Styrgruppen har dock vid flertalettillfällen saknat fulltalig representation från skolorna.Detta medförde att viktiga beslut drog ut på tiden.Styrgruppens uppföljningsmöten och utvärderingsmöten med deltagarna har ingått somviktiga led under projektets gång. Utbildarna i projektet har haft en nära dialog medstyrgruppen och deltagarna vilket varit föredömligt i detta projekt.

3.3 Metoder och verktygLilla Ratten har använts som projektmetod vilket var en självklarhet både för styrgruppenoch projektresultatet.

Författarei Telefon



07-01-17Sida

5 (9)

Lilla Ratten

3.4


Diarienr: 322-1782/2005

KvalitetssäkringEtt gediget kvalitetssäkringsarbete utfördes av de kvalitetsansvarigastyrgruppsmedlemmarna. Detta innebar att korrigeringar kunde läggas in regelbundet föratt inte tappa mål och resultatbild. Projektledningen säkerställde att kvaliteten i projektetupprätthölls. Avstämning med handläggare på Kompetensfonden skedde i slutet avnovember 2005 gällande innehåll, mål, syfte, budget och resultat i projektet.

Författarei Telefon



07-01-17Sida

6 (9)

Lilla Ratten

4.

4.1


Diarienr: 322-1782/2005

Övriga erfarenheterHär kan du beskriva vilka erfarenheter som gjorts i projektet. Vad kan vara braatt tänka på om ett nytt liknande projekt ska startas? Vad gick bra och vad kundeni ha gjort annorlunda? Erfarenheterna kan gälla produkten, arbetssätt,projektets styrning eller andra områden som är relevanta för projektet.

Projektresultat• Seminarieserien flerspråkiga barn med språkstörning för samtliga pedagoger i

projektet under hösten 2005 uppskattades av de flesta. Ä ven specialpedagoger,speciallärare, dyslexipedagog som tillhörde skolenheten deltog.

• Logopedhandledningen under våren 06 uttryckte de båda arbetslagen iSpråkspåret inklusive modersmålslärare att handledningen varit mycket givande

• Handledningen fortsätter under ht.06 utvärdering i början av dec.• 6 pedagoger deltog även i videokonsultation - fick återkoppling på sitt arbete i

klassrummet - mycket bra verktyg att synliggöra samspelet mellan pedagog ochelev

• Arbetet, under ledning av Eva-Kristina Salameh, med att utarbeta ett gemensamtdokument förskola och Bye för tidig upptäckt av barn med språkstörningavslutas 29 november 2006. Yi har bildat ett nätverk förskola/Bye som kommeratt fortsätta som piloter i att använda dokumentet för tidig upptäckt. Eva-Kristinakommer att vara nätverkets bollplank även fortsättningvis.

• Flera av de elever som arbetat med RoboMemo har uppnått mycket goda resultatnär det gäller arbetsminnet.

• Alternativa pedagogiska verktyg och en programbank/datatek uppbyggt på varjeskola och kopplat till en ansvarig special pedagog. Språkspåret har dessutomkunnat införskaffa särskilda program för sina elever. Kompetensutveckling förpedagogerna innan användandet av de olika pedagogiska verktygen.

• Yi deltar i nätverket "Skoldatatek" som har sitt säte i Södertälje.

Vid olika utvärderingar av projektets olika kompetenshöjande insatser är det tydligtatt satsningarna har uppskattats av pedagogerna särskilt modersmålspedagogerna harstarkt uttryckt detta, kunskapsområdet har fått fokus och de känner sig stärkta iarbetet.

4.2 ResurshanteringProjektet föreslår att man i framtida stora och omfattande projekt delar påprojektledaransvaret vilket vi gjort i detta projekt. Kompetensen i styrgruppen har varitjämt fördelad och heltäckande för projektets olika områden. Yi har kompletterat varandraväl i styrgruppen vilket underlättar arbetet och projektets genomförande.

FörfaUarei Telefon



07-01-17Sida

7 (9)

Lilla RaUen

4.3

4.4


Diarienr: 322-1782/2005

Arbetssätt i projektetStyrgruppens deltagare har varit; förskolechef, Bv Cvsköterska, stödenhetschef,specialpedagog, skolpsykolog, skolledare samt två projektledare (samordnare för barn ibehov av särskilt stöd samt spr åkutvecklingsanscarig).Projektgruppen/Styrgruppen har haft regelbundna möten, något som varit av stor vikt förkommunikationen och samarbetet i projektet. Projektet kunde haft fler regelbundna mötengenom hela projektet. Vid alla styrgruppsmöten har återkoppling gjorts till projektmålenoch projektbudgeten. Utvärderingsmöten och uppföljningsmöten med deltagare ochutbildare har varit avgörande för att inte projektet skulle "gå i stå."Styrgruppen har också delat upp sina möten utifrån de olika projektdelarna AochB;förskola respektive grundskola.

Projektdokument och styrningProjektdokumenten (främst Projektplanen) hade stort positivt värde för det fortsattaprojektarbetet. Den förankrades på ett bra sätt i projektgruppen och aktivitetslistan imötesanteckningarna gav god styrning av projektet

Författare i Telefon



07-01-17Sida

8 (9)

Lilla Ratten

Si l) 1 (8)1)1 (I \ IB IR 2()(»)

1-: 2

ERF AR ENH ET SR APP OR T-ÖVRIG

P ERSO NAL UTBILD NI N G

Flerspråkiga barn med språkstörning

322-1782/2005

634-10396

Kompetensfondens dm

Kompetensfondens projektnummer-----f--

Projektnamn

Projektbudget 750tkr

Datum för projektets start och slut

Projektledare

Augusti 2005 - oktober 2006

Marianne Hedenström och Göta Sandin

2007-01-17

Handläggare på fondens kansli Rolf Englund

Projektansvarig förvaltning/bolag Spånga-Tensta sdf-----f---

Rapport skriven av Marianne Hedenström och Göta Sandin

Datum

Inom Kompetensfondens verksamhet har hundratals projekt initierats. För attaktivt kunna kommunicera viktig kunskap till andra berörda i staden villKompetensfonden lära av projekten både under och efter deras avslut.

Genom att fylla i följande sidor bidrar du till att utveckla Stockholms stad. Denberäknade tiden för att fylla i detta är ca 45 minuter.

Det är viktigt att du motiverar och förtydligar dina svar så att Kompetensfondenskansli får en så korrekt bild av projektets erfarenheter som möjligt.

Si ll 2 (8)

Du/Ni har tidigare svarat på vilka av fondens målkriterier som projektet haftsom målsättning att uppnå. Nu vill vi veta vad av det som går att konstateraatt projektet faktiskt uppnådde. Var vänlig svara på samtliga frågor.

1. Kan projektet visa på något konkret utfall när det gäller ••• (kryssa irelevant svar nedan):

••• sänka verksamhetens kostnader på kort eller lång sikt?

o Nej [RIO Ja

Om Ja, beskriv kortfattat detta utfall. Kvantifiera om möjligt.När förskolan kan identifiera barn med språkstörning tidigt innebär det på lång sikt attkostnaderna minskar.Om Ja, vilken verksamhet gäller det?

Förskola och skola

Om Ja, skulle du/ni rekommendera att detta projekt används någon annanstans i staden föratt åstadkomma kostnadssänkningar eller direkt motverkan av höjda kostnader? Ommöjligt, ge konkreta förslag på var. I hela staden

... spara arbetstid för personal?

[RIO Nej O Ja

Om Ja, beskriv kortfattat detta utfall. Kvantifiera om möjligt.

Om Ja, vilken verksamhet och personalgrupp gäller det?

Om Ja, skulle du/ni rekommendera att detta projekt används någon annanstans i staden föratt åstadkomma sparad arbetstid? Om möjligt, ge konkreta förslag på var.

..•öka möjligheterna för verksamheten att rekrytera till framtida behov?

O Nej [RIO Ja

Om Ja, beskriv kortfattat detta utfall. Kvantifiera om möjligt.Tydliga verksamhetsmål och hög kompetens hos befintlig personal underlättar rekryteringOm Ja, vilken verksamhet och personalgrupp gäller det?

Förskola och grundskola , specialpedagoger, lärare, lärarassistenter och modersmålslärare

Om Ja, skulle du/ni rekommendera att detta projekt används någon annanstans i staden föratt åstadkomma ökade möjligheter att rekrytera till framtida behov? Om möjligt, gekonkreta förslag på var . I hela staden

••• minska personalomsättningen?

\: .\ ~ Ii I \ I I I H" ( f.. .\ J ,.•, ~ I J J \ .\1 \1 .\ ~ f.. " ' s t Ii ( I : H II f.. I I ( ,, \ 1<1 1 .\ \: ,,( I I I ~ \ ( f.. :\ .

\: .\ ~ Ii I · \ I I I I \ 11 .\ I \1 .\ ~ f.. J ~ .\ I \ II " ..( I I I I ,, ( II , " ~ I \ J 1 " I / " I J ~,, ~ •

o Nej 0[8] Ja

\ 11) 3 (8)

Om Ja, beskriv kortfattat detta utfall. Kvantifiera om möjligt.Vi hoppas på detta utfall -lärarnas utvärderingarna tyder på dettaOm Ja, vilken verksamhet och personalgrupp gäller det?

Lärare i förskola och skola

Om Ja, skulle du/ni rekommendera att detta projekt används någon annanstans i staden föratt åstadkomma minskad personalomsättning? Om möjligt, ge konkreta förslag på var. Ihela staden

•.• minska sjukfrånvaron?

[8]0 Nej o Ja


Om Ja, vilken verksamhet och personalgrupp gäller det?

Om Ja, skulle du/ni rekommendera att detta projekt används någon annanstans i staden föratt åstadkomma minskad sjukfrånvaro? Om möjligt, ge konkreta förslag på var.

•.• öka andelen förvärvsarbetande?

[8]0 Nej o Ja


Om Ja, vilken verksamhet och målgrupp gäller det?

Om Ja, skulle du/ni rekommendera att detta projekt används någon annanstans i staden föratt åstadkomma en ökad andel förvärvsarbetande? Om möjligt, ge konkreta förslag på var .

..•utveckla bristyrkesutbildningar?

[8]0 Nej O Ja


Om Ja, vilken verksamhet och yrkesgrupp gäller det?

Om Ja, skulle du/ni rekommendera att detta projekt används någon annanstans i staden föratt åstadkomma utveckling av bristyrkesutbildningar? Om möjligt, ge konkreta förslag påvar .

~ \ I{ r) l \ l I r I : ( I ( I, \ I i , I{ I I I \ \ I \ I .\ I{ l-, J I{ \ / I ) l I ; l: I I ], r I ( I-.. \ I{! I \ -, (I ( I I I I{ ) ( k .\

'\ '\ 1\ I ) I \ I I r I ~ I 1 \ I \1 \ I{ ]" I I{ \ J \ I I I I '\ I I I I l I { I I "k I{ l \ J I \ I / " I J I I{ ( I I{ .

xrn 4 (8)

000 utveckla arbetsorganisationen, ledarskapet och/eller personalenskompetens i syfte att uppnå något av ovanstående kriterier?

[RID Nej D Ja

Om Ja, vilken verksamhet och målgrupp/personalgrupp/yrkesgrupp gäller det?

Lärare i förskola och grundskola, skolledare

Om Ja, kryssa i vilket av följande kriterium som en utvecklad arbetsorganisation,ledarskap och/eller personalkompetens har lett till.

D sänkta verksamhetens kostnader på kort eller lång sikt?

D sparad arbetstid för personal?

D ökade möjligheterna för verksamheten att rekrytera till framtida behov?

D minskad personalomsättningen?

D minskad sjukfrånvaron?

D ökad andelen förvärvsarbetande?

D utvecklade bristyrkesutbildningar?

Om Ja, beskriv kortfattat projektets utfall i relation till relevant kriterium. Kvantifiera ommöjligt.

Om Ja, skulle du/ni rekommendera att detta projekt används någon annanstans i staden föratt åstadkomma utvecklad arbetsorganisation? Om möjligt, ge konkreta förslag på var.

20 Vilka förutsättningar är nödvändiga rör att projektet ska kunnaimplementeras i andra delar av staden? (T ex kompetens, lokaler, ekonomiskamedel)

Kompetenshöjande insatser/utbildning, medel

30 Har projektet utvecklat en ny metod/modell?D Nej [RID Ja

Omja, vad heter modellen?Samarbete BVe - förskola - föräldrar -logoped, kring tidig upptäckt av barn medspråkstörning i förskolanOm ja, beskriv kortfattat modellen?Gemensamt framtagna riktlinjer för tidig upptäckt av barn med språkstörning

\" :, J( I ) I · \ I I I "" ( " .\ I , ., J( I I I \ .\ I \ 1 .\ J( '" J( .\/ J> I "'\I I " I. I C " .\ J( , . , . \ S II ( II J J( \ (" " .\ .

\" "( 'I ' ) t \ II I I \ 11 .\ I \1 .\ J( '" J( .\ I \ II 11 .\ J II I 'I( II v K J( I \ II \ I / ' " I J( II J( .

Si l ) 5 (8)

4. Har projektet utvecklat ett nytt nätverk?~D Nej D Ja

Om ja, vilka parter ingår i nätverket?

Om ja, vilken betydelse har nätverket haft för projektets resultat?

Om ja, vilka är förutsättningarna för att nätverket lever vidare efter projektetsavslut?

5. Har projektet utvecklat nya former för samverkan mellan parter som intesamverkat tidigare?D Nej ~D Ja

Om ja, vilka parter ingår i samverkan?Bve - förskolaOm ja, vilken betydelse har samverkan haft för projektets resultat?

Om ja, vilka är förutsättningarna för att samverkan fortskrider efter projektetsavslut? Att Cheferna för de olika verksamheterna fortsätter att implementera ochstödja samarbetet.

6. Har projektet implementerat en I'f-applikation?~D Nej D Ja

Om ja, vad heter IT-applikationen?

Om ja, beskriv kort IT- applikationen.

7. Har projektet tagit fram en utbildning?~D Nej D Ja

Om ja, vad är namnet på utbildningen?

Om ja, beskriv utbildningens innehåll.

Om ja, hur många veckors heltidsstudier per deltagare omfattar utbildningen?

Om ja, innehåller utbildningen högskolepoäng, och hur många?

\ \ J{ I I l \ I I l n l I ( l-, \ I ("') l, J r I \ \ I \ 1 \ I{ 1-.. I I{ \ / I J I I; I; I [ k I J ( k \ I{ l 1 .\" I l ( I l l J{ ') ( '" .\

\ "' I{ I I l \ I I I I ') [ I \ I \ 1 \ R I, I I{ \ I ') I J I I "\ I I I J l I ( I l "k I{ I \ I I \ I / " I I I ]{ l ) I{

xrn6 (8)

8. Vilket av följande alternativ visar hur kursinnehåll och -uppläggningbestämts? ---O Valt en befintlig kurs på universitet, högskola e.d.

O Utgått från en befintlig kurs enligt ovan, som anpassats efter verksamhetensbehov

O En helt ny kurs har utvecklats efter verksamhetens behov

xO Annat alternativ

9. Vilka med sakkunskap har medverkat vid bestämning av kursinnehåll och-uppläggning? (flera kryss möjliga)

xO ForskareNamn: Eva-Kristina Salameh, Nelli Kalnak

xO Extern UtbildareNamn: Eva-Kristina Salameh, Nelli Kalnak

O KonsultNamn:

O ChefNamn:

O Annan intern personalNamn:

10. Hur har utbildningen genomförts?

xO uppdragsutbildning

O utbildning i stadens egen regi

O kombination av uppdrags- och egenregiutbildning

" .'( ~ Il t \ I ' I "t, (" " .\ I t", ~ I I I \ .\ I )J .\ ~ "I " .\ / I" " '" I " I I r K .\ ~ l 1 .\ " tIl Il I ~ \ l " .\ .

" .\ ~ Il r \ I I I I \ I I \ I )J .\ ~ " I ~\ I \ I " I .\ I Il I ,,( Il \ " ~ 1\ 11 .\ I / \ I I I ~ ,, ~ .

11. Hur många personer har erbjudits utbildningen

Källa för siffran: deltagarlistor

12. Hur många personer har påbörjat utbildningen?

Källa för siffran: -

13. Hur många personer har genomgått utbildningen?

Källa för siffran: -

Si l >7 (8)

[Fyll i] st

20-200st

[Fyll i] st

[Fyll i] st

14. Innefattar utbildningen något slag av prov eller kunskapstest?[8]0 Nej O Ja

Om svaret är ja:..•hur många personer har genomgått utbildningen medgodkänt resultat?

15. Vilka är kostnaderna (uppskattning) för projektet?:Kostnaderna för att planera och genomföra utbildningen:

Kostnaderna för att administrera utbildningen

Eventuella kostnader för kursdeltagarnas vikarier

Övriga kostnader: kurskostnad samt alternativa redskap förinlärning

Kommentarer:

[Fyll i] st

[Fyll i] tkr

[Fyll i] tkr

[Fyll i] tkr

750 tkr

16A. Har projektet utvärderats?[8]0 Nej O Ja

Om svaret är Ja, var god bifoga utvärderingen (gäller ej om den är publicerad påfondens hemsida)

\ '\ I{ I I ( \ l I I I ; l ~ ( l, \ J i "1 J{ I I I \ \ I \J \ I, b. I I, \ / I ) l I ; I : I r 1'\ I J ( k \ J,l I \ -, (I ( I I I I{ , ( I" .\ .

\ '\ I{ I I l \ I I I I ) I r \ 1 \ 1 \ I{ I, I I{ \ I) I l I I '\ I l I I l I ( I I " k I{ I \ l I \ [ I " [ I I R ( I ]{

Sil) 8 (8)

16 B. Om svaret är ja: Är ytterligare uppföljning i framtiden planerad?lRlO Nej O Ja

Om ja: Hur sker denna?

17. Kommer projektet att införlivas i den ordinarie verksamheten?O Nej lRlO Ja

Om ja: Hur sker detta?Satsningen på alternativa redskap för inlärning fortsätter i stadsdelens skolor ochförskolor. Tydliga riktlinjer för tidig upptäckt av barn med språkstörning finns förförskolorna i stadsdelen.

18. Har erfarenheter från projektet spridits till andra enheter eller lett tillsamverkan?lRlO Nej mo Ja

Om ja: Beskriv kortfattat hur:Förskolorna har ett pågående erfarenhetsutbyte med BVe.

:\ .'\1{ n t ' " 'I I H II Cf\. .\ I ("i l{ I II \ .\ 1 .\! .\ R f\. E R ,\ / r ) { - H H I' 1 " I/ C K .\ J{L · I . \ ~ u C II I R\ CJ....: \.

:\ .\ R I ) I · 1 I I I I Y I I I I \ 1 .1 I{ h I J( .I J \ I I I I .\ I I I I ,, (" I I ' h I{ I 1 I I x I t s , I J R " R .

~II) 1 (4)S 1.1'I L ill BER 2005

ÖVERENSKOMMELSE

Detta är en överenskommelse kring Projekt i Spånga-Tensta kring flerspråkigabarn och ungdomar i skolan med talforseningar och språkstörningar som enligtbeslut dm 322-1782/2005 finansieras med högst 750 000 kronor av Kompetensfondens medel. Kompetensfondens projektnummer för detta projekt är 634-10396.Överenskommelsen upprättas mellan Kompetensfondens kansli och stadsdelsförvaltningen i Spånga-Tensta för att reglera finansiering, ansvar och befogenheter.

Projektansökan ligger till grund för Överenskommelsen. Projektansökan harupprättats i enlighet med Kompetensfondens Villkor, process och åtaganden vidfinansiering från Kompetens/ondens kansli.

1. Projektet beskrivs i Projektansökan (bifogas)

2. Projektledare Marianne Hedenström och Göta Sandin

3. Handläggare vid Kompetensfondens kansli Rolf Englund

4. Åtaganden av projektets parter sker enligt Villkor, process och åtaganden vidfinansiering från Kompetens/ondens kansli. För information kring åtaganden, ses. 2 av detta dokument.

Jag har tagit del av Kompetensfondens Villkor, process och åtaganden vidfinansiering från Kompetens/ondens kansli . Projektet har förankrats inämnd/styrelse och ärendet har behandlats i facklig samverkansgrupp ellermotsvarande.

Stockholm den () /~ 2005

~1Zt.;oV:o d~n~~o~~er~nso~~m~~s~~oL.~o 000 000 000 000 o.

Jack Kindberg R::-MilasStadsdelsdirektör DirektörSpånga-Tensta stadsdels/örvaltning Kompetens/ondens kansli

Stadsledningskontoret

Sill 2 (4)

o

Ataganden

Åtaganden för ekonomisk rapportering och fakturering• Förvaltning/bolag skall förse varje beslutat projekt med ett projektnummer där

kostnaderna bokförs.• Fakturering sker genom att en samlingsfaktura (EDI) avseende samtliga projekt

som Kompetensfonden finansierar per förvaltning/bolag skickas per tertial(3014,31/8 och 31/12) till SLK med kundnummer 1106000000 till Britt-MarieRickmer, controller på Kompetensfondens kansli. Fakturan ska vara SLKtillhanda enligt tidplanen för interna fakturor i centrala tertial- ochbokslutsanvisningar.

• Senast tre månader efter avslutat projekt skall förvaltning/bolag skicka ettutdrag ur ekonomisystemet till Kompetensfondens kansli.

• Stickprovskontroller av projekt kommer att genomföras av Kompetensfondenskansli och revisionskontoret.

Åtaganden för uppföljning/utvärderingFör att fonden ska kunna påvisa resultat skall samtliga projektledare säkerställa attderas projekt uppfyller projektmålen och att dessa är i enlighet med fondensövergripande mål.

• Förvaltningen/bolaget och projektledaren skall göra en egenprojektutvärdering för att ta reda på projektets resultat i enlighet medprojektmålen.

• Projektledare skall till Kompetensfonden rapportera projektets utfall iförhållande till Kompetensfondens mål, i enlighet med Utfallsrapporten.Utifrån denna skapas en sammanställning av pågående förändringar i staden.Utfallsrapporteringen skall ske i samband med tertialrapporteringen eller, ienskilda fall, enligt annan överenskommelse.

• Utifrån utfallet och på fondens initiativ kan också en kompletterandeutvärdering göras av projekt. Detta görs exempelvis i de fall särskiltintressanta aspekter finns eller om vissa projekt behöver skalas upp ellerförstärkas. I dessa fall tillskjuter fonden medel och leder arbetet.

• När projektet är avslutat skall projektledaren göra en Erfarenhetsrapport somskickas till Kompetensfondens kansli senast tre månader efter projektavslut.

• Dessutom analyseras projekten i dialog med förvaltningar och bolag utifrånKompetensfondens mål. Detta arbete sker under både 2005 och 2006.

• Som en del i arbetet med kunskapsutbyte kommer projektledare att mötasinom fondens olika målområden för erfarenhetsutbyte och kommunicering avkunskaper

• Kompetensfondens samlade arbete kommer att utvärderas av StockholmsUniversitet (IKE)

SI1l 3 (4)

Revision• Kostnader utöver beslut enligt delegation får förvaltning/bolag själv stå för.• Omfördelning av kostnader, samt förändring av tidplan, mål och syfte måste

godkännas av handläggare på Kompetensfondens kansli och noteras påProjektansökan.

• En kopia på den reviderade Projektansökan skickas av fondens handläggaretill berörd förvaltnings!bolagsdirektör.

Kompetensfondens kansli - övriga åtagandenKompetensfondens kansli fattar beslut om och finansierar projekt. I vissa fallinitierar även kansliet projekt. På kansliet arbetar handläggare inom fondensarbetsområden.

Under arbetets gång bidrar Kompetensfondens kansli med följande:• Fortlöpande dialog med projektledaren• Samordna olika enheter, förvaltningar och bolag samt förmedla kontakter med

externa intressenter• Ge mallar för uppföljning och utvärdering av projekt• Kommunicera kunskap om projekt och bidra till kompetensöverföring, bl.a.

med hjälp av Kompetensfondens projektwebb

Förvaltnings/bolagsdirektör - övriga åtagandenFörvaltnings!bolagsdirektören är ytterst ansvarig för projekten som fondenfinansierar.

• Förvaltning/bolag har ansvar för att politiker i nämnd eller styrelse får deninformation eller fattar de beslut som krävs.

• Förvaltning/bolag har ansvar för alla kontakter i förhållande till de lokalafackliga organisationerna.

• Förvaltning/bolag har ansvar för att projektansökningar inte gäller ordinarieverksamhet.

• Förvaltning/bolag har ansvar för att projektansökningar inte redan harallokerade medel i verksamhetsbudgeten.

Projektledaren - övriga åtagandenProjektledaren driver projektarbetet framåt, ser till att projektets mål och syftenuppfylls och att de är i enlighet med Kompetensfondens övergripande mål.

•

•

SII) 4 (4)

Projektledaren uppdaterar projektinformation på projektwebben enligtinstruktioner från Kompetensfondens informationsavdelningUnder projektets gång ska projektledaren informera om projektet och så storöppenhet som möjligt ska eftersträvas. Förvaltning/bolag och kansliet ska enasom formerna för hur informationen ska kommuniceras

Kompetens/andenSTADS LEDNINGS KONTORET

Handläggare: Sylvia Larsson

Tfn: 08 508 29 905

ANMÄLAN

SID I ( I ) 2005 -06-02

DNR o I 3-1888/2004

Kommunstyrelsens personal- ochkvalitetsutskott

/

Anmälan av beslut fattade med stöd av delegation

Stadsledningskontorets förslag till beslut

Personal- och kvalitetsutskottet beslutar

Att med godkännande lägga anmälan till handlingarna

Rolf MirlasDirektör kompetensfonden

Bilaga:l . Beslut som har fattats med stöd av delegation.

STA DSH USET , I 0S 3 5 S TOC K HOL M , B E S ÖK S A DR ES S : STADS HU S E T, 3 T R A P P O RR

T FN : 08 50829000

BILAGA I SID l (12)

Be-Om- Del Förvaltning/ lopp

Ärende råde egat Diarienumm er bol ag/motsv (tkr)Förstudie mobila lösningar IT i orr RM 031-73712005 Katarina-Sofia sdn 420Delprojekt 4/Mobila lösningar inom IT i omsorgen skal1 ta fram och testa olika tekniska lösningar sorgsom möjliggör ökad flexibilitet och effektivare administration inom den öppna hemtjänsten.Förstudien i Katar ina Sofia stadsdelsförvaltningar har haft fokus på att skaffa erfarenheter av an-vändningen av streckkodsläsare och mobiltelefoner för registrering av utförda insatser. Under2005 kommer projektet att arbeta med införandeplaneringen i staden som helhet där också utbild-ning av användare och framtagning av tekniska krav ingår.Kompetensfondens handläggare: Helga Einarsdottir, tfn 50829675Projekt Mentor Mångfald Arb RM 331-1891/2005 Vantörs sdn 190Projektet är en förstudie för att undersöka och förbereda en modell för mentorskap och praktik förflyktingar/nyanlända och invandrare som har varit utanför arbetsmarkanden under en längre tid.Syftet är att etablera relationer och identifiera möjligheter för ett aktivt yrkesinriktat mentorskapinom näringslivet men också utforma ett projekt i samarbete med en rad aktörer inom ramen förEU:s flyktingfond el1er andra EU-program vid årsskiftet 2005/2006.Kompetens/ondens handl äggare: Parto Vahabi, tfn 508 29153Kvalificerad Yrkesutbildning Arb BS 331-1933/2005 Utbildningsnämn- 2 100Projektet syftar till att Utbildningsförvaltningen i projektform i samverkan med näringslivet ska denarbeta fram ansökningar om kvalificerade yrkesutbildningar (KY) så att antalet på Frans Schartaukan fördubblas under perioden 2005-2006. Målet är att skapa en enhet inom staden för KY somgenom ett utökat antal utbildningar kan bli långsiktigt helt finansierat av statliga utbildningsrne-del, samtidigt som utbudet av utbildningar ökar inom staden.Kompetensfondens handläggare: Karin Eriksson-Bech , tfn 50829023En svensk "Foyer" Arb BS 331-1754/2005 Stiftelsen Hotell- l 500Stiftelsen Hotellhem ansöker i samverkan med stadsdelsnämnderna Kungsholmen, Skarpnäck och hemLiljeholmen om medel för ett utvecklingsarbete på tre av stadens bostadshotell för ungdomar.Syftet är att utveckla stödformer för ungdomarna, öka tryggheten i boendet och ungdomarnasdelaktighet i boendefrågor mm samt långsiktigt öka andelen som får arbete eller går tillbaka tillstudier.Kompetens/ondens handläggare: Karin Eriksson-Bech, tfn 50829023

BILAGA l SID 2 (12)

Be-Om- Del Förvaltningl lopp

Ärende råde e2at Diarienummer bolaz/motsv (tkr)Livstycket Arb BS 331-4427/2005 Spånga-Tensta sdn 4000Spånga-Tensta stadsdelsnämnd ansöker om medel för verksamhet i samverkan med den ideellaföreningen Livstycket. Projektet är en fortsättning av pågående utvecklingsverksamhet. Verksam-heten riktar sig till unga arbetslösa kvinnor i åldern 18-25 år, arbetslösa utan yrkesutbildning ochmed låga kunskaper i svenska samt flyktingar med hantverkskunnande från hemlandet. Syftet äratt hitta nya vägar till arbete eller studier.Kompetensfondens handläggare: Parto Vahabi, tfn 508 29 153Utveckling av projektet Kompetens syd Arb BS 331-1239/2004 Farsta sdn 3500Projektet kompetens Syd vill i samverkan med stadsdelarna Vantör, Skärholmen, Liljeholmen,Hägersten, Skarpnäck och Enskede-Årsta utveckla utbildningsmodeller för arbetslösa som stårutanför arbetsmarknaden. Utbildningsförvaltningen är en viktigt samarbetspartner när det gällerutformning av specialinriktade utbildningar.Kompetensfondens handläggare: Parto Vahabi, tfn 50829 153Att arbeta med kvinnliga missbrukare - 5-poängsutbildning IoF RM 325-256/2005 Eget 100Kompetensfonden har i samarbete med Ersta Sköndals högskola, landstingets beroendevård ochmissbruk samt kriminalvården, tagit fram en uppdragsutbildning på 5 högskolepoäng under temat"Kvinnor och missbruk". Kompetensfonden erbjuder utbildningen till 8 medarbetare inom stadensom arbetar med kvinnliga missbrukare.Kompetensfondens handliiggare: Kristin Marklund, tfn 50829568Komet - utveckling av behandlande insatser i form av föräldraträning och ledarskap i IoF BS 325-1152/2005 Socialtjänstnämn- 1450klassrummet denKometprojektet med föräldraträning och ledarskap i klassrummet har utvecklats under 2 år inomstaden. Metoden har spridit sig till stadens samtliga stadsdelar. FOU-enheten utvärderar metodenoch en första delrapport visar ett gott resultat. Stadsdelarna efterfrågar en vidareutveckling avmetoden till att även omfatta insatser till familjer med en mer komplex problematik samt Kometanpassat till äldre barn och barn från flera kulturer. ..Konmetensfondens handlåggare: Kristin Marklund, tfn 50829568Projekt Teamet IoF BS 325-327/2005 Socialtjänstnämn- 2100Stadsdelarna efterfrågar alltmer öppenvårdsinsatser för barnfamiljer och ungdomar med psykoso- denciala problem. Inom Socialtjänstförvaltningens HVB Barn & Ungdom pågår ett utvecklingsarbeteför att möta detta behov. Detta projekt omfattar stadsdelarna Skärholmen och Spånga-Tensta.Syftet är att korta placeringstider på Stockholm HVB's institutioner och att utveckla ett samarbetepå hemmaplan. Projektet ska utvärderas av Stockholms stads FOU-enhet.Kompetensfondens handläggare: Kristin Marklund, tfn 50829568

BILAGA I SID 3 (12)


Ärende råde egat Diarienummer bolag/motsv (tkr)Socialpsykiatriskt kunskapscentrum IoF RM 325-2130/2005 Stadslednings- 280Projektet "Socialpsykiatriskt kunskapscentrum" inledde sin 2-åriga projekttid i november 2004 kontoretmed en halvtidsanställd projektledare. Projektets målsättning är att lägga en grund för ett perma-nent kunskapscentrum i Stockholm inom det socialpsykiatriska området. FoU-enheten vill nuutöka projektledartjänsten till att omfatta heltid, då intresset från stadens verksamheter varitmycket stort.Kompetensfondens handläggare: Kristin Marklund, tfn 50829568Medarbetarenkät 2006 Info BS 220-667/2005 Stadslednings- 835Våren 2004 genomförde Stadsledningskontoret, personalpolitiska avdelningen, en medarbetaren- kontoretkät riktad till anställda vid stadens förvaltningar. En enkät togs fram som ett utvecklingsprojektinom ramen för Kompetensfondens arbete och resultaten ligger bland annat till grund för att be-skriva ett utgångsläge för Kompetensfondens insatser. Våren 2006 kommer medarbetarenkäten attupprepas. Liksom 2004 omfattas samtliga förvaltningar. För att möjliggöra jämförelser kommersamma generella medarbetarenkät att användas, eventuellt kompletterad med någon/några upp-följande frågor.Kompetensfondens handläggare: Anna Klvnning, tfn 50829282Profilering av staden som arbetsplats Info BS 050-1928/2005 Eget 1 500En angelägen fråga i arbetet med personalförsörjning är hur staden profilerar sig i samband medrekrytering. Projektets mål är att ta fram en gemensam budskapsplattform och strategi för arbetetoch att utveckla stöd/verktyg till rekryterande enhetschefer. Här finns flera frågor att analysera,arbeta fram och svara på, bland annat: Hur staden framstår, vilka vill vi nå i vilka kanaler och hurta hand om dem som visar intresse för att arbeta i staden. Dessutom finns det behov av att se övervilka roller och ansvarsområden som finns i profileringsarbetet i staden.Kompetens{ondens handl äggare: Anna Klvnning, tfn 508 29282"Jobbrotation" inom omsorg om funktionshindrade Funkt BS 326-3139/2005 Eget 3 145Ett försök har gjorts med jobbrotation inom Omsorg om.funktionshindrade under hösten 2004 -våren 2005. lobbrotation är ett samverkansprojekt mellan Länsarbetsnämnden (LAN), ESF-rådetoch Stockholms stad. En utvärdering av försöket visar att projektet bidrar till att nå målen förkompetensutveckling inom Omsorg om funktionshindrade genom att enheterna får vikarier somkan ersätta medarbetare som går på utbildning. Kompetensfondens kansli föreslår därför en fort-sättning av projektet för 73 personer inom Omsorg om funktionshindrade under hösten 2005 -våren 2006.Kompetensfondens handlåggare: Anneli Ågren, tfn 50829417

---------- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -- -

BILAGA I SID 4 (12)

Be-

Om- Del Förvaltning/ lopp

Ärende råde ezat Diarienummer bolaz/motsv (tkr)

Ny metod för chefsstöd - omställning inom Kulturskolan Chef RM 231-1974/2005 Kulturnämnden 325Målet för projektet är att pröva och utvärdera en ny metod för riktat chefsstöd i inledningen avenomställningsprocess inom Kulturskolan. Omorganisationen innebär en plattare organisation medtydligare befogenheter rör Kulturskolans enhetschefer beträffande verksamhet, personal och eko-nomi. Projektet ska ta fram ett utvecklingsprogram för de nyblivna enhetscheferna innehållandeett handledningsprogram och utbildning inom bl.a. konflikthantering, samverkan, arbetsmiljö ochrekrytering.Kompetens/ondens handläggare: Elisabet Ekwall, tfn 50829898Utvidgat samarbete näringsliv-kommun för kompetensväxling - Norrmalms och Öster- Chef RM 231-1746/2005 Norrmalms sdn 450malms stadsdelsförvaltningarProjektet ska hitta nya verktyg för att utveckla och slussa medarbetare vidare till nya arbeten ge-nom bl.a. kompetensväxling med näringslivet. Ett nytt koncept skall utvecklas så att berörd per-sonal kan få stöd i sin utveckling. Förvaltningarna kan därigenom minska sina kostnader rör mål-gruppen; hälften ska ha nytt arbete efter projektets slut. Identifierade verktyg skall prövas ochutvecklas och kontakter med externa samarbetspartner skall etableras. En intern organisation inomordinarie verksamhet skall byggas för att driva och utveckla verktygen efter projektets slut. Pro-jektets resultat skall spridas till övriga stadsdelar.Kompetens/ondens handläggare: Elisabet Ekwall, tfn 508 29 898Personaldialog som stresshantering - Bromma stadsdelsförvaltning Chef RM 231-1152/2005 Bromma sdn 140Projektet skall pröva och utvärdera en metod för stresshantering, utvecklad av Stiftelsen StoraSköndal, som syftar till att sänka sjukfrånvaron och förebygga stress och ohälsa genom socialtstöd. Målet är att de mätbara genomsnittliga symptomen på stress ska sjunka med i genomsnitt 10% hos 70 % av deltagarna i projektets personaldialoggrupper. Samarbete sker med Värmdö kom-mun som också anlitat Stora Skönda!'Kompetensfondens handl äggare: Elisabet Ekwall, tfn 5a8 29 898Den goda arbetsplatsen - Det goda samtalet; utveckling inom Maria-Gamla stans stadsdels- Chef RM 231 -199012005 Maria-Gamla stans 120förvaltning sdnProjektets mål är att initiera en ny arbetsmetod och därmed utveckla arbetet rör att på sikt minskaverksamhetens kostnader. Olika personalgrupper inom Barn och ungdom får tillsammans prövaoch utvärdera utbildning i "Det professionella samtalet". Utbildningen innehåller både föreläs-ningar och praktiska övningar och ger en "verktygsväska" med olika typer av samtalsmetoder.Inledningsvis erbjuds chefer utbildningen men i nästa led även övrig personal inom Barn ochUngdom.Kompetensfondens handläggare: Elisabet Ekwall, tfn 50829898

BILAGA I SID 5(12)


Ärende råde e2at Diarienummer bolas/motsv (tkr)

Implementering av ledarstrategi Chef BS 231-1246/2005 Stadslednings- 3000Projektet avser implementering av stadens ledarstrategi . För att kunna tillämpa intentionerna i kontoretstadens ledarstrategi krävs att samtliga ledningsgrupper far en genomgång av och en introduktioni strategin. I introduktionsprogrammet ska ledarstrategin presenteras och tydliggöras så att den senkan implementeras ute i stadens alla verksamheter.Kompetensfondens handliiggare : Ingalill Elwin, tfn 50829573Projekt för arbetstidsförkortning och hälsoarbete i Katarina-Sofia stadsdelsförvaltning Äldre BS 327-1872/2005 Katarina-Sofia sdn 3900Inom Katarina Sofia stadsdelsnämnd är både långtids- och korttidssjukfrånvaron otillfredsställan-de hög inom äldreomsorgens hemtjänst. Det föreslagna projektets mål är att sänka sjukfrånvaronsamt främja en god arbetsmiljö. Hemtjänstgrupperna, 106 deltagare, vill arbeta vidare med hälso-frågor. Detta skall göras inom tre områden: arbetstidsförkortning på två timmar/vecka, en timmefriskvård/vecka kompletterat med utbildning i hälsofrågor samt utveckling aven gemensam vär-degrund.Kompetensfondens handläggare: Annika Jalap-Hermanson, tfn 508 29962Ar b et sti dsmodell och kompetensutveckling i Hägersten och Skärholmen - Reviderad pro- Äldre BS 327-0559/2005 Hägersten och 1400jektansökan Skärholmen sdnHägerstens och Skärholmens stadsdelsförvaltningar driver ett försök med arbetstidsmodell ochkompetensutveckling. Kostnaderna för vikarier har stigit från 5 % i för den ursprungliga budgetentill nu varande 14 %. En effektivisering är därför nödvändig. I den inledande fasen har stort fokuslegat på friskvård och kompetenshöjande insatser. Projektet har nu för avsikt att öka fokus tillbrukarna genom att undersöka och upprätta mål för brukartid och genom att effektivisera sche-man. Stadsdelsförvaltningarna startar omedelbart med att vidta åtgärder för att ställa om projektetför att nå den tidigare budgeterade nivån senast 30 september 2005. Den kompletterande ansökantill Kompetensfonden omfattar l 400 tkr för 2005. Det totalt sökta beloppet, inklusive den kom-pletterande ansökan för projektet, uppgår därmed med 6 886 tkr för hela projektperioden.Kompetensjondens handl åggare: Bengt Larsson , tfn 50c'! 29 671Utveckling av Lego Leauge Ped RM 322-3446/2004 Farsta, Spånga- 375Farsta, Spånga-Tensta och Vantör stadsdelsförvaltningar har för år 2004 getts möjlighet finansie- Tensta, Vantö sdnra arbetet med First lego Leauge FLL med kompetensfondsmedel. Utifrån erfarenheterna frånprojektet är det angeläget att finna en modell som innebär att FLL kan rymmas inom ordinariebudgetramar. Detta innebär att de tre stadsdelsförvaltningarna ges möjlighet att med kompetens-fondsmedel höstterminen år 2005 genomföra FLL med de förändringar som framgår av ansökan.Senast den l februari år 2006 ska berörda förvatlningar ett förslag till modell för hur skolor i flerstadsdelsförvaltningar kan ges möjlighet delta och hur kommande års deltagande i FLL kan finan-sieras. Beviljade medel från kompetensfonden är högst 375 tkr .Kompetensfondens handläggare; Kicki Berg tfn 508 29986

BILAGA l SID 6 (12)

Be-Om- Del Förvaltningl lopp

Ärende råde egat Diarienummer bolaz/rnotsv (tkr)Regnbågsbarn.- ett jämställdhetsprojekt Ped RM 321-2318/2005 Stadslednings- 745Kommunfullmäktige har i budget 2005 beslutat att inom stadens alla verksamheter ska metoder utvecklas kontoretför att synliggöra, motverka och bryta fördomar, rasism och diskriminerande strukturer. Stadsledningskon-torets Välfärds- och utbildningsavdelning har med anledning av detta ansökt om projektmedel för attgenomföra ett pilotprojekt kallat Regnbågsbarn. Syftet med projektet är att motverka fördomar om barn tillhomo- och bisexuella föräldrar.Kompetens/ondens handläggare: RolfEnglund tfn 50829339

Rinkeby kring flerspråkiga barn i förskolan med talförseningar och språkstörningar Ped RM 321-1783/2005 Rinkeby sdn 700I både förskola och skola ökar andelen barn med tal- och språkavvikelser.Projektet syftar till att öka personalens kompetens inom området språk och kommunikation. Genom syste-matiskt och medvetet språkarbete ska man göra barnen språkligt förberedda inför skolstarten. Ett långsiktigtmål är att öka andelen elever som genomför skolan med godkända betyg. Projektet samverkar med ettspråkprojekt för skolbarn i Spånga-Tensta.Kompetensfondens handläggar; RolfEnglund tfn 50829339Du och jag och vi två- ett projekt för att utveckla förskolebarnens sociala kompetens. Ped BS 321-1784/2005 Spånga Tensta sdn 980Stadsdelen Spånga-Tensta har goda erfarenheter av ett program inom grundskolan som syftar till att ut-veckla elevernas sociala kompetens. När kunskapen om resultatet av programmet StegVis nådde förskole-cheferna tog man kontakt med forskaren Kari Lamer i Oslo . Hennes program "Du och jag och vi två" över-ensstämmer väl med programmet StegVis men riktar sig till barn i förskoleålder.Kompetens/ondens handliiggar; Rolf Englund tfn 50829339Rinkeby +55 Ped BS 321-3428/2005 Rinkeby sdn 1400Att finna modeller för att öka den faktiska pensionsåldern är en central uppgift för staden likväl som attvidta åtgärder i syfte att minska andelen personer med försörjningsstöd. I ärendet föreslås att Rinkebystadsdelsförvaltning ges möjlighet att i samverkan med arbetsförmedlingen och ESF-rådet pröva en modellsom i praktiken förväntas ge positiva effekter både vad gäller den faktiska pensionsåldern som andelenpersoner med försörjningsstöd. Kostnaderna för att genomföra de föreslagna insatserna får uppgå till högst1400 tkr.Kompetens/andens handläggare; Mats Westin tfn 50829191Utarbeta samverkansformer inom och melIan Bromma odI Hässelby-Vällingby stadsdelar för att Ped BS 322-0287/2005 Bromma. Hässel- 2000med stöd av modersmålet öka barns och elevers språkutveckling och lärande by,-Vällingby sdnStadsdelarna Bromma och Hässelby-Vällingby har på kort tid tagit emot ett stort antal inflyttade barn medannat modersmål än svenska. De båda stadsdelarna måste hitta former för att främja elevernas fortsattaspråkutveckling och lärande, så att en högre måluppfyllelse uppnås. Resultatet av projektet kommer attvara av värde för många andra stadsdelar som befinner sig i ett liknande utvecklingsläge.Kompetens/ondens handliiggare; Kicki Berg tfn508 29896

BILAGA l SID 7 (12)

Be-

Om- Del Förvaltning/ lopp

Ärende råde eeat Diarienummer bolaz/rnotsv (tkr)Spånga-Tensta, kring flerspråkiga barn och ungdomar i skolan med talförseningar och språkstör- Ped RM 322-1782/2005 Spånga Tensta sdn 750ningarI samband med den statliga Hällsboskolans nedläggning för ett par år sedan övertog kommunen skolansva-ret för elever med talförseningar och språkstörningar. Stadsdelen Spånga-Tensta vill i samverkan med landstinget erbjuda kompetens- och metodutveckling för pedagoger i förskola och grundskola kring talförsening-ar och språkstömingar för att därigenom öka möjligheterna att upptäcka svårigheterna och sätta in adekvataåtgärder.Kompetensfondens handl åggare; RolfEnglund tfn 50829339Effektiv och kvalitet i skolmåltid Ped BS 322-2255/2005 Farsta. Skarpnäck 2500Stadens referensgrupp för skollokaler ansöker om medel ur Kompetensfonden för att genomföra ett antal sdninsatser under samlingsnamnet "Effektivitet och kvalite i måltidsverksamheten", Referensgruppen anser attdet behövs ett nytänkande och helhetslösningar vad gäller skolmåitidsverksamheten. Initiativet från refe-rensgruppen innebär att fyra stadsdelsförvaltningar gemensamt ska samverka inom ramen för ett helhetsper-spektiv pröva olika metoder för att utveckla skolmåltidsverksamheten. På projektet beviljas högst 2 250 tkrav Kompetensfondens medel för de föreslagna insatserna under läsåret 05/06.Kompetens/andens handläggare; Mats Westin tfn 50829191

Föräldraintlytande och lokal styrelse med fOräldramajoritet Ped BS 322-2255/2005 Liljeholm, Farsta l 300Syftet med projektet är dels hur man i samverkan med föräldrar bygger upp ett föräldrainflytande dels hur 322-2256/2005 sdnman bygger upp en lokal styrelse med föräldrarnajoritet. Hur samarbetet ska utvidga föräldrainflytandet ochföräldrarnas delaktighet i uppföljning och utveckling av verksamhetens kvalitetsarbete . Enligt kansliet ärdet viktigt att tler skolor i staden kan utveckla intlytandemodeller, vilka kan tjäna som inspiration och mo-dell för andra skolor.Kompetens/andens handläggare ; Kicki Berg tfn 50829896

Kompetensutveckling, äldre- och handikappjouren Äldre BS 327-2109/2005 Socialtjänstnämn- 735Projektets huvudsyfte är att göra arbetsplatsen attraktiv ur rekryteringssynpunkt och kvalitetssäk- denra handledning av nyanställda jourhandläggare, som är den största personalkategorin på Stock-holms äldre- och handikappjour, och dänned minska stadens kostnader genom att behålla perso-nal, samt minska långtidssjukskrivningar. För att stärka jourhandläggarna i kompetens och om-världsorientering gentemot stadsdelarnas äldreomsorg och omsorg om funktionshindrade, behövsen utveckling av samarbetet med stadsdelarnas biståndshandläggare. Arbetet som bedrivs underjourtid kräver snabba beslut. Att utveckla en metod för dessa samtal där jourhandläggarna kanutveckla en spetskompetens kan leda till en effektivare handläggning.Kompetensfondens handläggare: Bengt Larsson, tfn 508 29 671

BILAGA I SID 8 (12)

Be-Om- Del Förvaltning! lopp

Ärende råde egat Diarienummer bolaz/motsv (tkr)Arbetstidsanvändning ror en bättre hälsa Äldre BS 230-1799/2005 Bromma sdn 2300Sjukfrånvaron i Bromma stadsdelsförvaltning är i dagsläget ca 9,7 %. Det är angeläget att minskabåde korttidsfrånvaron och långtidsfrånvaron. Målgrupperna i detta projekt är anställda inomStödlhandikapp, äldreomsorgen och förskoleverksamheten. Syftet är att på prov införa tre frisk-vårdstimmar på arbetstid för att bryta invanda arbetsmönster och ge målgrupperna möjligheter tillfysisk aktivitet och hälsobefrämjande aktiviteter under arbetstid. Målet med projektet är dels attöka målgruppernas fysiska och psykosociala hälsa för att sänka korttids och långtidssjukfrånvaronoch dels att utarbeta aven friskvårdsmodell som fungerar efter avslutad projekttid.Kompetensfondens handläggare: Bengt Larsson, tfn 508 29 671Projekt för arbetsplatsförlagd personalutveckling på Edö äldreboende och Farsta sjukhem Äldre BS 327-1893/2005 Farsta sdn l 550Ca 100 personer på de båda enheterna behöver utbildning. Det är dessutom av stor vikt att enhe-terna arbetar fram en gemensam värdegrund. Stadsdelen vill utveckla en ny variant på grund-läggande utbildning där personalutvecklingen förläggs till arbetsplatsen och inkluderar validering.Det föreslagna projektets mål är att förbättra omvårdnadskvaliteten för omsorgstagaren genom atthöja kompetensen såväl hos den enskilde anställde som hos hela arbetsgruppen, möjliggöra förden enskilde medarbetaren att få sina kunskaper validerade och att få betyg i Omvårdnadspro-grammets kurser samt minska behovet av vikarier vid utbildning.Kompetens/ondens handlåggare: Annika Ja/ap-Hermanson, tfn 508 29 962Rektorsutbildning steg två Ped RM 322-214512005 Utbildningsnämn- 400Ett viktigt syfte med kompetensfondens satsningar är att långsiktigt bidra till kompetenshöjning. denÖvergripande mål för denna utbildning är att skapa en möjlighet för gymnasieskolans skolledareatt få en högkvalitativ fortbildning, Masterexamen i utbildningsledning. Utbildningen sker i sam-arbete med Lärarhögskolan i Stockholm. Kvalificerade kompetensutbildningar gör skolledar-tjänster i Stockholm attraktivare. Skolledarnas status i yrkesrollen ökar.Kompetens/ondens handl äggare: Kristina (KickiBerg), tfll 50829962Roma kulturklass - utvecklingsarbete Ped RM 231-2071/2005 Enskede-Årsta sdn 100Enskede-Årsta stadsdelsförvaltning har tidigare beviljats medel för Roma kulturklasser. Kompe-tensfondens kansli anser att det är motiverat att projektet beviljas ytterligare medel för i förstahand utvärdering men också för erfarenhetsutbyte, översättningsarbete och presentation av pro-jektets resultat. Att arbetet följs aven forskare tillför kunskap som är användbar, inte bara i arbe-tet med romska elever i denna skola, utan mer generellt.Kompetensfondens handliiggare: Kristina (KickiBerg), tfn 508 29 962

BILAGA I SID 9 (12)


Ärende råde egat Diarienummer bolag/rnotsv (tkr)Utveckling av konstpedagogik Ped RM 322-2280/2005 Kulturförvaltning- 710Liljevalchs konsthall föreslår en modell där de förskollärare och lärare som besöker konsthallen enges ett betydligt större ansvar för visningen än vad som är fallet idag. Det ska leda till bättre för-utsättningar för att besöken på t ex Liljevalchs konsthall blir en del i den ordinarie verksamhetenoch inte "bara" ett avbrott för eleverna i förskolan och skolans verksamheten. För att utveckla denföreslagna modellen ges kulturförvaltningen möjlighet att finansiera detta arbete med kompetens-fondsmedel.Kompetensfondens handlåggar; Mats Westin 50829191Children's Meeting Place - VM i samarbete Ped RM 322-2302/2005 Enskede Årsta sdn 308Stadsdelarna Enskede-Årsta, Hässelby-Vällingby, Katarina-Sofia och Skärholmen ansöker frånkompetensfonden finansieringen av lärare och elevers deltagande i VM i samarbete - fortbildningvid Childrens Meeting Place på FN i Nairobi och Lake Victoria Region, Öst-Afrika. Deltagandetär en del i demokratiutvecklingen i skolan. Medlen ska bekosta deltagande för sammanlagt 14personers i fortbildningen - Världsmästerskap i samarbete. Stadsdelarna bidra med kostanden för12 elever.Kompetensfondens handliiggare; Kicki Berg tfn 508 29 896Psykomotorik för elever i behov av särskilt stöd Ped RM 322/2338/2005 Östermalm sdn 600I dagens skola inkluderas elever med funktionshinder i allt högre grad. Stora krav ställs på peda-gogernas kompetens att bemöta dessa elever. Möjligheten att tillägna sig fysiska aktiviteter ärbegränsade för denna elevgrupp. Projektet ska erbjuda psykomotoriska aktiviteter under ett år förett antal elever med olika funktionshinder i syfte att främja elevernas utveckling och minska per-sonalens arbetsbelastning.Kompetensfondens handliiggare: RolfEnglund, tfn 508 29 339Modersmålsstöd i förskolan Ped RM 322/2636/2005 Vantör sdn 365Stadsdelsförvaltningen Vantör ansöker om projektmedel motsvarande en halvtids projektledareför år 2005 och första halvåret 2006, för att fullfölja ett utvecklingsprojekt om modermålsstöd iförskolan. Syftet med projektet är att utveckla en väl fungerande modell för modersmålsstöd iförskolan.Kompetens/ondens handl äggare; Kicki Berg tfn 508 29 896

BILAGA I SID 10 (12)

Ärende Om- Del Diarienummer Förvaltning/ Be-

råd e egat bolag/motsv lopp(tkr)

Utvecklingsinsatser mr S:t Eriks gymnasium Ped RM 322-2276/2005 Utbildningsnämn- 750. Utbildningsförvaltningen föreslår insatser för S:t Eriks gymnasium som syftar till att utveckla dengymnasieskolans yrkesförberedande program. Detta kommer bland annat ske genom samverkanmed branschföretagen inom ramen får hantverksprogrammet med inriktning trä- och möbeltek-nik. Utbildningsförvaltningen får möjlighet finansiera de föreslagna utvecklingsinsatserna medkompetensfondsmedel.Kompetensfondens handläggare; Mats Westin 50829191Utvecklingsinsatser Stockholms transport och fordonsgymnasium Ped BS 323-2278/2005 Utbildningsnämn- 4000Projektet ska erbjuda ett yrkesförberedande program som svarar mot såväl ungdomarnas intresse densom arbetsmarknadens behov. Utbildningsförvaltningen har i uppdrag att utveckla de så kalladeytterstadsgymnasierna så att dessa blir en attraktiv valmöjlighet. Skärholmens gymnasium är enav dessa gymnasieskolor. Utbildningsförvaltningen kommer att göra satsningar på gymnasiesko-lan i sydvästra Stockholm, vilket bland annat innebär att man startar tre nya gymnasieskolor iområdet. En av dessa skolor är Stockholms transport och fordonsgymnasium. Utbildningsförvalt-ningen har beviljats viss finansiering för att starta upp projektet.Kompetensfondens handläggare; Mats Westin 50829191Utvecklingsinsatser Stockholms gymnasium för scenkonst Ped BS 323-2279/2005 Utbildningsnämn- 3150Att erbjuda yrkesförberedande program som svarar mot ungdomarnas intresse är av stor vikt. Till dendetta kommer uppdraget att utveckla de så kallade ytterstadsgymnasierna så att dessa blir en at-traktiv valmöjlighet. Skärholmens gymnasium är en av dessa gymnasieskolor. Utbildningsför-valtningen beslutat vad gäller satsningar på gymnasieskolan i sydvästra Stockholm innebär attman startar tre nya gymnasieskolor i området. En av dessa skolor är Stockholms gymnasium förscenkonst. I ärendet föreslås att utbildningsförvaltningen ges möjlighet att finansiera vissa upps-tartskostnader med kompetensfondsmedel.Kompetensfondens handlåggare; Mats Westin 50829191lO-poängskurs Ledarskap och organisation för chefer inom individ- och familjeomsorgen i IoF BS 325-2390/2005 Eget 510Vilnius, Riga och Stockholm24 ledare från Stockholm, Riga och Vilnius som arbetar som enhetschefer inom socialtjänstenmed barn- och ungdomsfrågor, får i en gemensam universitetskurs motsvarande 10 poäng, möj-lighet att både öka sin kompetens kring ledarskap och organisation och tillfålle till internationellutblick och jämförande studier. Kursen genomförs av tre städer i samverkan med Karolinska In-stitutet och Universiteten i Riga och Vilnius.Kompetensfondens handläggare; Kristin Marklund 50829568

BILAGA I SID Il (12)

Ärende Om- Del Diarienummer Förvaltning/ Be-

råde egat bolag/motsv lopp(tkr)

Teknikutveckling vad gäller bokhanteringen vid stadsbiblioteket Ped BS 328/2281/2005 Kulturförvaltning- 2500

Kulturförvaltningen har beviljats medel att effektivisera bokhanteringen vid stadsbiblioteket ge- en

nom att förse låneböcker med så kallade intelligenta chips. Förvaltningen vill pröva detta på detnystartade LUMA-biblioteket i Hammarby sjöstad och på biblioteket vid Medborgarplatsen. Föratt fullt ut kunna utnyttja denna nya teknik krävs att ett antal äldre låneautomater byts ut. Kompe-tensfondens handläggare; Mats Westin 50829191Fältskolan en del av förskolan på 2000-talet Ped RM 328-4294/2005 Hässelby- 55O

Inom ramen för projektet Förskola på lOOO-taletvill stadsdelen Hässelby-Vällingby utveckla Vällingby

förskolornas arbete med närmiljön och barns kunskaper och förhållande till naturen. Man vill sdn

skapa "pedagogiska rum" av förskolegårdarna och ge pedagogerna i förskolan ökade kunskaper inaturvetenskap.Kompetensfondens handläggare: RolfEnglund, tfn 50829339Hässelby - Vällingby 100% - ett nätsamhälle för alla i Stockholm IT BS 030-240912005 Hässelby- 3000

Stadsdelsförvaltningen Hässelby - Vällingby ska tillsammans med e-centret i Vällingby utreda Vällingbyhur alla medborgare kan ta del av de tjänster som staden producerar elektroniskt och hur demo- sdn

krati och medverkan kan öka.Kompetensfondens handldggare; Mikael Lagergren 508 29 861Implementering av Naturvetenskap och teknik för alla (NTA) läsåret 05/06 Ped BS 322-498/2004 Spånga Tensta 2400Ett antal grundskolor har under de senaste läsåren prövat metoden Naturvetenskap och teknik föralla (NTA) i syfte att utveckla undervisningen i de naturvetenskapliga ämnena och i teknikämnet.Utifrån pedagogiska utgångspunkter har erfarenheterna varit goda. Under våren 2005 har därfårde stadsdelar som prövat NTA tagit fram en modell för organisation och finansiering av NTA iframtiden. För närvarande är det 13 stadsdelsförvaltningar som är beredda att träffa överenskom-melse om gemensam organisation och finansiering. För att göra detta möjligt krävs extern finan-siering för att finansiera materialinköp och en mer djupgående utvärdering av NTA. Mot dennabakgrund kommer Kompetensfonden finansiera kostnaden för implementering av NTA. .Kompetensfondens handlåggare; Mats Westin 50829191Grundläggande kompetensutveckling för Överförmyndarnämnden och dess personal Adm RM 231-2447/2005 Överförmyndar- 500Överförmyndarnämndens ledamöter och kansli ges möjlighet till en grundläggande kompetensut- nämndenveckling i en utbildning som anordnas av Högskolan i Dalarna samt att utveckla metoderna förhur tillsynen skall utövas utifrån ny lagstiftning. Samarbetsformerna med stadsdelsförvaltningar-na kommer att belysas.Kompetensfondens handliiggar; Svlvia Larsson tfn 50829905

BILAGA I SID 12 (12)

Ärende Om- Del Diarienummer Förvaltning! Be-råde egat bolag!motsv lopp

(tkr)Metod för bedömning av adaptivt kriterium vid utredning av lindrig utvecklingsstörning Ped RM 322-1781/2005 Utbildningsnämn- 200Lindrig utvecklingsstörning innebär en kognitiv funktionsnedsättning med stor betydelse får indi- denvidens livsvillkor. Gruppen är heterogen både avseende den kognitiva färdigheten som orsak tilloch förekomst av adderade funktionshinder. Lindrig utvecklingsstörning, särskilt i området näranormalvariationen, är en svår diagnos och kräver särskild erfarenhet hos psykolog och läkare.Tanken med projektet är att pröva ett strukturerat mått för det s.k. adaptiva kriteriet vid funk-tionsdiagnosen.Kompetensfondens handläggare: RolfEnglund. tfn 50829339

Kompetensfondens kansliST ADSL ED N I N GSK O NT OR E T

Handläggare: Rolf Englund

Tfn: 08-508 29 339

TJÄNSTEUTLÅTANDE

SID I (5) 2005-06-03DNR 322 -1782 12005

Projekt i Spånga-Tensta kring flerspråkiga barn ochungdomar i skolan med talförseningar och språkstörningar

Delegationsbeslut

Kompetensfondens direktör beslutar bevilja högst 750 tkr till stadsdelsförvaltningen i Spånga-Tensta, för ett projekt kring flerspråkiga barn isko lan med ta lförseningar och språkstörningar, under projektperioden2005-08 -01-2006-08-31

cholrn den 22 juni 2005

yRo lf irlasDirektör Kompetensfonden

Sa mmanfattningI samband med den statliga Hällsboskolans nedl äggning för ett par årsedan övertog kommunen skolansvaret för elever med talförseningar ochspr åkstörningar. Stadsdelen Spånga-Tensta vill i samverkan med landstinget erbjuda kompetens- och metodutveckling för pedagoger i förskolaoch grundskola kring talförseningar och språkstörningar för att därigenomöka möjligheterna att upptäcka svårigheterna och sätta in adekvata åtgärder.

S T A D SH U S E T 105 35 ST O CKH OI.M . BESÖ KSA DRESS : H A NT V ERK AR G AT A N 25 . 9TR

TF N: 08 - 508290 00 . F A x : 08-508 29862

E -P O S T : k o m pe t ens@s t adsh use t.stock ho l m.se

DNR 322-178212°°5 SID 2 (4)

Ärendets beredn ingÄrendet har beretts inom kompetensfondens kansli i samverkan medstadsdelen. Personalorganisationerna har informerats om projektet den 22oktober 2004. Samråd har skett med Kompetensfondens fackligareferensgrupp 2005 - 06-17.

Ba kgrund och problembeskrivnin gI samband med att den statliga Hällsboskolan lades ner för ett par år sedanövertogs skolansvaret för de tal försenade och språkstörda eleverna avkommunerna.

I stadsdelen Spånga-Tensta kan man erbj uda liten undervisningsgrupp förelever med talförseningar och språkstörningar från förskoleklass tillskolår 9 inom Enbacken/Gullingeskolan i Tensta.

Stadsdelen har hämtat inspiration till sina insatser för dessa barn avlogopeden och forskaren Eva-Kristina Salameh som skrivit:

"Om barnen med grav språkstörning får hjälp innan de bårjar skolan, fårde också möjlighet att utvecklas optimalt på båda sina språk utifrån sinförmåga . Får dessa barn inte hjälp med sina språkliga problem, resulterardet ofta i en bristande abstrakt språkförståelse på båda språken. sommedför stora problem i skolarbetet i högstadiet och i gymnasiet. Dennaoförmåga att förstå abstrakta betydelser är svår att förstå för omgivningenoch ofta för personen själv". (Salameh 2003).

Eva-Kristina Salameh visar i sin doktorsavhandling att risken för attflerspråkiga barn skulle utebli från första logopedbesöket var dubbelt såstor som för enspråkiga barn. Risken för att behandling av flerspråkigabarn med grav språkstörning skulle avbrytas p g a att barnet uteblir varnästan sex gånger så stor. Salameh gjorde sin undersökning i Malmö, menresultatet överensstämmer helt med erfarenheter i Spånga-Tensta. I sammaavhandling påvisades att föräldrarna inte var omedvetna om barnensproblem, däremot upplever föräldrarna inte att barnet får den hjälp som deanser vara den mest adekvata.

En språkstörning hos ett flerspråkigt påverkar barnets samtliga språk,eftersom det är samma processbegränsningar, oberoende av språk, somorsakar en språkstörning. Dessa barn riskerar ofta att deras språkstörninginte uppmärksammas, istället anses svårigheterna bero på flerspråkighetenI sig.

DNR 322 -178212°°5 SID 3 (4)

Mål och syfteI samverkan mellan kommun och landsting vill stadsdelen erbjudakompetens- och metodutveckling för pedagoger i förskola och grundskolainom området flerspråkiga barn med talförseningar och språkstörningar.Avsikten är att med större säkerhet kunna upptäcka barn med talförseningar och språkstörningar och kunna erbjuda adekvata insatser.

Projektet ska verka för

• ett riktat samarbete mellan föräldrar - BVC - logoped - förskola ochföräldrar - logoped - grundskola för att kunna upptäcka barn medtalförseningar och språkstörningar.

• att genom gemensam kompetensutveckling för BVC och förskolaskapa konkret samarbete för att öka möjligheten till tidig upptäckt avbarn med talförseningar och språkstörningar.

• att föräldrarna genom ett nära samarbete med BVC och förskola tidigtsöker insatser vilket bidrar till att antalet uteblivna besök hos logopedminskar.

• metodutveckling inom språkutvecklingsarbetet skapa förutsättningarför fler barn/elever att klara kunskapsmålen .

MetodProjektet ska utveckla metoder kring datoranvändning i syfte att stimuleraläs- och skrivutvecklingen. Ett treårigt aktionsforskningsprojekt i Norge,"Tekstskapning på datamaskin" har visat att barnen skrev bättre och längretexter och att de även lärde sig att läsa fortare när de fick använda datornsom "skrivmaskin". Modersmålslärarna fanns med i klassrummet och ele verna valde själva vilket språk de vill skriva på . Användandet av digitalkamera ger också eleverna möjlighet att med bild och text vidareutvecklasina intryck och upplevelser.

Datorn underlättar även för elever med finmotoriska svårigheter. Det harvisat sig att barn som lär sig skriva på datorn får en bättre handstil.Inom projektet ska dator användas för arbetsminnesträning. Metodenbygger på forskning vid Astrid Lindgrens barnsjukhus och har utvecklatsav företaget Cogmed. Träningsprogrammet kallas RoboMemo. Ettprogram som är vetenskapligt utvecklat med klinisk validerad effekt.Resultaten är tydliga: arbetsminnesträningen förbättrar koncentrationsförmåga och impulskontroll.Inom projektet ska också talsyntes användas för att underlätta elevernaskunskapsutveckling.

DNR 322- '78212005 SID 4 (4)

Process och samarbetspartnersStadsdelen ska inom projektet samverka med:

Huddinge Universitetssjukhus/logopedutbildningenCogmed (RoboMemo)Sabbatsbergs logopedmottagning, forskare Nelli Kalnak,Astrid Lindgrens BarnsjukhusMAS - (Universitetssjukhuset i Malmö) - Språkens Hus

Uppföljning och utvärderingProjektet kommer att följa upp alla grupper varje termin.

Resultat av projektet ska kunna utläsas genom:

o att antalet elever med talförseningar och språkstörningar somidentifieras i tidig ålder ökaro att fler elever med talförseningar och spr åkstörningar klararkunskapsmåleno att pedagogernas och föräldrarnas samarbete utvecklas

Kompetensfonden synpunkter och förslagKompetensfondens kansli bedömer att projektet har ett utvecklingsvärdeinte bara i stadsdelen utan också för skolor i andra stadsdelar. Det programsom ska utarbetas kommer att bli tillgängligt för alla stadsdelar.

Projektet riktar sig till en målgrupp vars behov inom skolan tidigare kundeges stöd dels genom den statliga Hällsboskolan i Sigtuna. Motsvarandeerfarenhet behöver nu byggas upp i kommunen inte minst med tanke på attgruppen med dessa behov ökar.

Projektet presenterar flera intressanta och konkreta metoder att underlättaför dessa elever men innehåller också steg för att skapa nödvändigt samarbete med olika parter kring eleverna.

Kansliet föreslår att projektet beviljas högst 750 tkr ur kompetensfonden.Kansliet kommer att följa projektets utveckling genom den uppföljningspraxis som tillämpas i fondens arbete med projekt. Särskilt intressekommer att visas för det pedagogiska programmet värde för andrastadsdelar.

BilagorProj ektansökan

Proj ektbudget

DNR 322-178212°°5 SID 5 (4)

ProjektplanProjektets namn: Flerspråkiga bam/ungdomar med talförseningar och språkstömingarFondens diarienummer och projektnummer:Kontaktperson Kompetensfondens kansli:Datum för projektets start och projektavslutning:Projektansvarig förvaltning/bolag: Spånga-Tensta sdf, Avd. för Bam och ungdomNamn på projektledare på förvaltning/bolag:Bakgrund:l och med den statliga Hällsboskolans nedläggning för ett par år sedan övertog kommunenskolansvaret för elever med talförseningar och språkstömingar. I Spånga-Tensta har vi inrättatdet s k Språkspåret inom våra regionala särskilda undervisningsklasser. Vi kan erbjuda litenundervisningsklass för elever med talförseningar och språkstömingar från förskoleklass tillskolår 9 inom Enbacken/Gullingeskolan i Tensta. "Om barnen med grav språkstörningfårhjälp innan de börjar skolan, får de också möjlighet att utvecklas optimalt på båda sina språkutifrån sin förmåga. Får dessa barn inte hjälp med sina språkliga problem, resulterar det oftai en bristande abstrakt språkförståelse på båda språken, som medför stora problem iskolarbetet i högstadiet och i gymnasiet. Denna oförmåga att förstå abstrakta betydelser ärsvår att förstå för omgivningen och ofta för personen själv".( Salameh Ek 2003).

Logopeden och forskaren Eva-Kristina Salameh visar i sin doktorsavhandling att risken för attflerspråkiga bam skulle utebli från första logopedbesöket var dubbelt så stor som förensspråkiga bam. Risken för att behandling av flerspråkiga bam med grav språkstömingskulle avbrytas pga att bamet uteblir var nästan sex gånger så stor. Salameh gjorde sinundersökning i Malmö, men resultatet överensstämmer helt med våra erfarenheter här iSpånga-Tensta. I samma avhandling påvisades att föräldrarna inte var omedvetna om bamensproblem, däremot upplever föräldrarna inte att barnet får den hjälp som de anser vara denmest adekvata.En språkstöming hos ett flerspråkigt påverkar bamets samtliga språk, eftersom det är sammaprocessbegränsningar, oberoende av språk, som orsakar en språkstöming. Dessa barn riskerarofta att deras språkstöming inte uppmärksammas, istället anses svårighetema bero påflerspråkigheten i sig.

Mål och syfte (långsiktiga)

I samverkan mellan kommun och landsting erbjuda kompetens- och metodutveckling förpedagoger i förskola och grundskola inom området flerspråkiga ball1 med talförseningar ochspråkstörningar. För att med större säkerhet kunna upptäcka barn med talförseningar ochspråkstörningar och kunna erbjuda adekvata insatser.

• Ett riktat samarbete mellan föräldrar- BVe - logoped - förskola och föräldrar - logoped grundskola för att kunna upptäcka bam med talförseningar och språkstömingar.

• BVe och förskola har utifrån gemensam kompetensutveckling ett konkret samarbete föratt öka möjligheten till tidig upptäckt av barn med talförseningar och spr åkstörningar .

• Att föräldrama genom ett nära samarbete med BVe och förskola tidigt söker insatservilket bidrar till att antalet uteblivna besök hos logoped minskar.

• Metodutveckling inom språkutvecklingsarbetet skapar förutsättningar för fler barn/eleveratt klara kunskapsmålen .

Samarbetspart ner :

Huddinge Unive rsitet ssj ukhus/logopedutbildninge n, Cogmed.(RoboMemo)Sabbatsbergs logop edmottagn ing, forskare Nel1i Kal nak, Astrid Lindgrens Barn sj ukhu sMAS - (Universite tssjukhuset i Malmö) - Språkens Hu s, Ko mpe tensfondenBudge t för året (Projektbudget redovisas i bi laga X)

Kompetensutvecklingföre läsa re Zggr/terminKost nad /föreläsning - 35 OOOkr exkl. moms x 2= 70 OOOkrKostnad/ förelä sning 4ggr/år = 140 OOOkrFör samtliga som deltar o utvecklingsarbetet

Handledning för pedagoger i förskola och gr undskolaNe lli Ka lnak, leg. Logoped/forskare, Astrid Lindgrens Barnsjuk hus8 grupper2 tillfällen/m ånad a' 1,5 tim/grupp på 8 personer24 tim mar/månadkostnad/tim ink!. sociala avgi fter 1200krkostnad/ månad 28 800krhandledni ng i 9 månader/år = 259 200krTotal kostnad år 2005 = 259 200kr

EGEN INSATSStudiebesök MASResa och logi /person = 1500krKostnad ca. 75 pers.= 112 500kr

Ansöker frå n Kompetens fo ndenSrud iebcsök för Sty rgruppe n6x l 500kr= 9000kr

MaterialDaisy, - finns att låna på tpb -biblioteketTa lbandspelare, Ta lbokspelare - 3500 kr/st , l/skolgrupp = 18st= 63 500krRoboMemo, - 7000kr/elev ca. 15 elever = 105 OOOkrTa lsyntes- 8000kr X 6st= 48 OOOkrDatorer - skolornas köper inDigitalkameror- 3000kr/st 1Ost= 30 OOOkrSpråk-, -bok och datatek - ca . 100 OOOkrBeräknad kostnad 346 SOOkrTotal kostnad för år 1= 1012tkr / 7S3 700kr

Organi sation och bemanning.(redovisas i bila ga X)

Mätbara /uppföljbara delmål - milstolpar

Att anta let elever med talförseni ngar och språkstörningar som identifieras i tidi g ålder ökarAtt fler elever med talförseningar och språkstörningar klarar kunskapsrnå lenAtt pedagogern as och föräldrarn as samarbete utvecklas

Arbetssätt/arbetsmetodMetodutvecklingUtveckla metoder för att använda sig av datorn för att stimulera läs- och skrivutvecklingen.Ett treårigt aktionsforskningsprojekt i Norge, "Tekstskapning på datamaskin" har visat attbarnen skrev bättre och längre texter och att de även lärde sig att läsa fortare när de fickanvända datorn som "skrivmaskin". Modersmålslärarna fanns med i klassrummet ocheleverna valde själva vilket språk de vill skriva på. Användandet av digitalkamera ger ocksåeleverna möjlighet att med bild och text vidareutveckla sina intryck och upplevelser.Datorn underlättar även får elever med finmotoriska svårigheter och det har visat sig att barnsom lär sig skriva på datorn får en bättre handstil.Använda datorn för arbetsminnesträning genom att använda träningsprogrammet RoboMemo.Ett program som är vetenskapligt utvecklat med klinisk validerad effekt. Resultaten är tydliga:arbetsminnesträningen förbättrar koncentrationsförmåga och impulskontroll.Genom att använda talsyntes underlätta för eleverna i deras kunskapsutveckling.

Information och kommunikation:

Forskningsrapport

Tid och aktivitetsplan (uppföljningen redovisas i bilaga X)

Påbörjas januari - 05Pågår till och med juli -06

Riskanal ys (redovisas i bilaga X)

Uppföljning

Varje ternlin med alla grupper

Utvärdering

Ingår i forskningsrapporten

Implementering av gjorda erfarenheter

Upprättad den

Namn (projektansvarig)

Godkänd av kontaktperson vid Kompetensfondens kansli :

Sid C, lJ O Stockholms stad Datum: ~~~...

Documents

Transcript of Sid C, lJ O Stockholms stad Datum: ~~~...