Session 69 Göran Erskérs
-
Upload
transportforum-vti -
Category
Documents
-
view
617 -
download
2
description
Transcript of Session 69 Göran Erskérs
2009
Stockholm
Fokusområde TrafikledningGöran Erskérs/Mats LindqvistBanverket9e januari 2009
Överblick Trafikledning
• Trafikledningens betydelse och nytta för transportsystemet
• Trafikledning är oerhört viktigt, ‐men den syns inte
• Blir:
– Säkrare
– Energieffektivare
– Kostnadseffektivt
– Miljövänligare
Möjliggör:
– Kombinationer av transportmedel
– Tillgänglighet för alla överallt
Smartare trafikledning via ITS innebSmartare trafikledning via ITS innebäär r att transportsystemetatt transportsystemet…………
Exempel på smartare ITS stöd som ger ökad miljönytta
• Två exempel– Gröna flygningar
– CATO (Computer Aided Train Operation)
Syfte & Mål med Gröna Flygningar
•Samordna miljörelaterade projekt inom ATM området som påverkar genomförandet av en flygning i Svenskt luftrum.
•Säkerställa en hållbar reduktion av miljöpåverkan i form av utsläpp och buller från flygoperationer i svenskt luftrum
•Etablera ett mätbart och kommunicerbart koncept för en flygnings miljöpåverkan.
Håkan Jonforsen
LFV
Hur vi åstadkommer Gröna Flygningar• Gröna starter
–Med hjälp av ”Departure Manager” verktyg minimeras antal flygplan som väntar på taxibanan på att få starta. Besparing upp till 1500 ton bränsle/år.
• Gröna flygvägar
– Genom att etablera svenskt luftrum som ”Free Route Airspace” kan flygbolag planera och flyga den absolut kortaste sträckan mellan olika punkter (idag såföljer de ”ATS router”). Besparing upp till 3000 ton bränsle/år.
• Gröna inflygningar
– Planering och genomförande av en inflygning i enlighet med en miljömässigt optimal sjunkprofil (CDA)”. Flygplanet drar av till tomgång på marchhöjd och ”glidflyger” till landning. Besparingspotential upp till 13500 ton bränsle/år när det är färdigutvecklat, (4000 ton i närtid)
• Syftar till att över vissa höjder kunna genomföra flygningar från exempelvis en punkt på västkusten till en på östkusten utan att behöva svänga.
Effekter: • Minskad tid i luften: ca 2000 h/år• Ekonomisk besparing för luftrumsbrukare: ca 100 MSEK/år• Minskad bränsleförbrukning: ca 3000 ton/år• Minskade CO2-utsläpp: ca 9500 ton/år
FRAS
Free Route Airspace Sweden
CATO (Computer Aided Train Operation)Ett system för optimal körning av tåg• avseende bl.a.:
energi, effekt, slitage, bankapacitet, punktlighet, resursutnyttjande• baserat på:
modern avancerad optimeringsteknik och IT i samspel med modernkommunikationsteknik (GSM‐R)
• Ett i huvudsak slutfört utvecklingsprojekt (Genomfört av Transrail. Finansierat av BV, LKAB och Transrail.)
• En preliminär standard (drivs nu på EU‐nivå med stöd av BV) • En latent produkt
Per Leander Transrail
CATO systemets huvudprincip
•Tåg till trafikledning‐ position, hastighet‐ tågdata, körprestanda
•Trafikledning till tåg‐ målpunkter(position, tid, hastighet)
‐ bandata
Trafikledningscentralberäknar optimal tågföring
Tåg beräknar optimal körningmht mål satta av trafikledningen
‐ kom inte fram innan signal slår om till kör‐ utnyttja tillgänglig körtid till optimal körning
Möjliga besparingar
-35%
-30%
-25%
-20%
-15%
-10%
-5%
0%0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35%
Maximum motion profile (MMP) Optimal (CMP) - UAD_L Optimal (CMP) - F040_L
Red
uctio
n of
net
ene
rgy
Increase of running time
Torneträsk - Björkliden
Typiska förbättringar (dock i viss mån beroende av trafiksituation
och bana):
• Energiförbrukning minskad med 15‐25%
• Bankapacitet ökad med 5‐10%
Utan Trafikledning
• Ingen trafik‐ eller trafikantinformation
• Ingen information vart gods befinner sig
• Ingen möjlighet till Co‐modalitet
Exempel på parter vid en transport
INFORMATION
ÅKERI, REDERI,
TÅGOPERATÖR,FLYGBOLAG
MFL
GODS-TRANSPORT-
KÖPARE
RESENÄR
Rikstrafiken,Vägverket,
Luftfartsverket,Sjöfartsverket
Banverket
LEVERAN-TÖRER
TILLBV, VV, LFV,
SjFV, RT
GODS-TRANSPORT-KÖPARENS
KUND
SPEDITÖR
RESEBYRÅ
”Referens, projekt Kombinerade transporter, elektronisk informationsförsörjning, 2003”
Ett sätt att beskriva ITS Trafikantinformationstjänster riktas till den enskilde kundens (individualiserade tjänster) eller kundkategorins behov. Tillämpningarna bygger på grundläggande uppgifter i Digital infrastruktur och Trafikledning men även på annan information som behövs för att kunna tillhandahålla en förädlad tjänst.
I Trafikledning ingår funktioner och tillämpningar som till stor del myndigheter och kommuner tillhandahåller. Tjänsterna avser i princip att stödja trafikkollektivet dvs. flera nyttjare av transportsystemet. Tjänsterna omfattar planering, styrning, trafikövervakning, störningshantering, information, avgifter etc.
Digital infrastruktur innehåller grundläggande data och kommunikationssystem som är viktiga förutsättningar för att kunna utveckla och förvalta många ITS-tjänster.
DIGITAL INFRA-
STRUKTUR
TRAFIK-LEDNING
TRAFI-KANTINFORM
ATION
Beroende
Beroende
Beroende
Med vissa skillnader mellan transportslagen kan generellt sett sägas att myndigheter och kommuner har ett stort ansvar för den digitala infrastrukturen och trafikledning och ett mindre ansvar för trafikantinformation (järnvägen undantagen). Motsvarande har kommersiella aktörer större möjligheter att skapa tjänster inom trafikantinformation och mindre ansvar inom trafikledning och digital infrastruktur.
Flera lager av aktörer, en kombinerad transport med två transportslag
SP TP PP Pro PPr
SP TP PP Pro PPr
SP TP PP Pro PPr
SP TP PP Pro PPr
SP TP PP Pro PPr
SP TP PP Pro PPr
Infrastrukturinformation
SP TP PP Pro PPr
Infrastrukturinformation
Slutkund = resenär/godstransportköpare
Rese/transportplanerare
Operatörer
Infrastruktur-
hållare
SP=Strat. Plan, TP=Takt. Plan, PP=Prod.Plan, Pro=Prod., PPr=PostProd.
”Referens, projekt Kombinerade transporter, elektronisk informationsförsörjning, 2003”
Welcome to Stockholm 21 – 25 September 2009!