Scenarioanalys sammanfattande text 16 nov 2013 2

Scenarioanalysdokumentation av ett scenarioanalysarbete inom projektet Framtidens Motala – en utvecklingsplan för tillväxtSven-Inge Arnell, projektledare

2013-11-16 Working paper

Innehåll.........................................................................................................Scenarioanalys 3

...............................................Framtidens Motala – en utvecklingsplan för tillväxt 3

..........................................................Processen för att ta fram utvecklingsplanen 3

...................................................................Scenarioanalysens arbetsmetod m.m. 4

.......................................................................Teori - scenarier och scenariokors 5

..............................................................................Scenarioberättelse Kräftgång 10

........................................................................Scenarioberättelse Hummersupé 11

..............................................................................Scenarioberättelse Räkfrossa 13

.............................................................................Scenarioberättelse Ostronbar 14

................................................................................................................Analyser 15

...........................................................................................SWOT-analysarbetet 15

..............................................Scenarioanalys - strategier för Framtidens Motala 18

................................................Deltagarförteckning – scenarioanalys 27 juni 2013 21

...............................................................................................Projektgruppen 22

...................................................................................Övriga i analysgruppen 22

.........................................Deltagarförteckning – scenarioanalys 28 juni 2013 22

............................................Ledning av scenarioanalysarbetet bägge dagarna 23

...................................................................Bilaga 1. Karaktäristik för Scenarierna 23

2Scenarioanalys | Motala. Östergötlands sjöstad

Scenarioanalys

Framtidens Motala – en utvecklingsplan för tillväxtFramtidens Motala är ett projekt där Motala kommun tillsammans med Regionförbundet Östsam, Tillväxtverket och Tillväxt Motala AB ska ta fram en stadsvision för Motala stad och en handlingsplan som beskriver hur vi ska nå visionen. Stadsvisionen och handlingsplanen har i ansökan till Tillväxtverket kallats för ”Utvecklingsplan Motala”.

För att nå visionen behöver alla aktörer, med kommunen i spetsen, som vill bidra till att förverkliga visionen hitta nya former för samverkan. Ett deluppdrag i projektet är därför att arbeta på att ”förstärka och institutionalisera samverkansmiljön1”. Det betyder att projektet strävar efter att involvera så många som möjligt i projektet, framför allt på lokal nivå men även på regional nivå. Det här arbetet är inget undantag. I arbetet inbjöds ett stort antal personer att medverka i det första steget att ta fram underlag för scenarioanalyserna. I det här skedet inbjuds alla intresserade att ha synpunkter, förslag och tankar om analysen. Arbetet kommer att slutföras i mitten av januari 2014 och kommer sedan att användas i framtagandet av stadsvisionen.

Tidplanen för hela projektet innebär att allt ska vara färdigt och rapporterat i oktober 2014. Ett förslag till stadsvision som baseras på olika analyser ska presenteras vid Motala Expo i mars 2014.

Processen för att ta fram utvecklingsplanenKommunstyrelsen i Motala kommun antog en projektplan under 2012 för arbetet. Sedan hösten 2012 har arbetet pågått och flera delar har fallit på plats. Schematiskt kan processen sägas bestå av fem steg.

Illustration 1. Framtidens Motala – arbetsprocessen i fem steg

Om visionsarbetet kan sägas handla om hur vi vill att det ska gå för Motala, så kan scenarier beskriva hur det kan gå för Motala. Det första steget handlar om omvärldsanalyser av olika slag och det har genomförts t.ex. i de planeringsförutsättningar som tagits fram av kommunen och i det studiematerial som finns presenterat i projektet. Andra exempel är de sex kunskapsseminarier som


1 Citat ur Tillväxtverkets beslut om projektet. Tillväxtverket är huvudfinansiär av projektet med ca 2 miljoner kronor. Regionförbundet Östsam skjuter till närmare en miljon och lika mycket finansieras via kommunen i pengar och arbetstid.

genomförts under det första projektåret där kommuner, forskare, organisationer som jobbar med tillväxtfrågor medverkat i teman som rört kommuners tillväxt- och utvecklingsarbete, visionsarbete, tillgänglighet och planering, bostadsbyggande och mer uppsummerande Arena för tillväxts2 sammanfattande presentation av vad som styr tillväxt i kommuner.

Det har gett input till den nulägesanalys som presenteras i ett annat dokument, där bland annat ett omfattande SWOT-analysarbete ingår. Delar av den senare analysen återges senare i den här rapporten.

Ett andra steg i de analyser som genomförts med anledning av projektet Framtidens Motala är att ta fram en scenarioanalys. Detta gjordes i samarbete med Bobo af Ekenstam, Docere3, som den 27-28 juni tog fram scenarier m.m. som presenteras nedan. Detta material bearbetas sedan i olika sammanhang och kommer tillsammans med nulägesanalysen att vara klar i inledningen av år 2014.

En scenarioanalys bidrar till att reflektera över trender, drivkrafter och osäkerheter i vår omvärld. I projektet är det en fortsättning på den omvärldsanalys med trendbeskrivningar och SWOT-analys som genomförts under 2013.

Varumärkesarbetet (steg 4 enligt ovanstående illustration) har resulterat i en plattform för Motalas varumärke. Detta arbete har gjorts parallellt med omvärldsanalys och uppdatering av tidigare platsvarumärkesprocesser. Resultatet har blivit att Motalas platsvarumärke från och med våren 2013 är Östergötlands sjöstad. Platsvarumärkesprocessen har därför i viss mån både föregått visionsarbetet och förebådar visionen, där en huvudstrategi kommer att bli att förstärka sjöstadstemat. Men visionsarbetet i sin helhet kommer inte vara på plats förrän tidigast sommaren 2014.

Scenarioanalysens arbetsmetod m.m.Under två dagar utarbetades scenarioanalysen tillsammans med Bobo af Ekenstam. Under den första arbetsdagen var ett stort antal personer inbjudna till inventering av säkerheter och osäkerheter samt scenarioarbete. De som deltog var framför allt personer inom projektorganisationen för Framtidens Motala samt personer som deltagit i referensgruppen för framtagandet av Motalas platsvarumärke – Motala. Östergötlands sjöstad. Deltagarförteckning framgår av bilaga 1. En väsentlig del av första dagens arbete var Bobos presentation av övergripande trender. Trenderna överensstämmer i stort med de som projektet presenterar i studiematerialet Framtidens Motala, men presenteras som rubriker nedan.


2 Arena för tillväxt ägs av Sveriges Kommuner och landsting, Swedbank och ICA.

3 Docere är ett trend- och omvärldsanalysföretag, som finns i Stockholm och som arbetar med både den privata och offentliga aktörer. Docere har varit en av de upphandlade konsulterna i projektet Kompetensväxeln som genomförts under 2012-2013, i vilket åtta östgötakommuner samverkat med regionförbundet. Finspång, Kinda och Söderköping är exempel på kommuner som Docere arbetat med i kommunernas framtidsarbete under 2000-talet.

Trender som har betydelse för Motalas utveckling. Källa: Bobo af Ekenstam

1. Globalisering

2. Urbanisering

3. Klimathot

4. Transparens

5. Individualism

6. Altruism

1. Demografi

2. Digitalisering

3. Socialisering

4. Mobilitet

5. Kunskapsrevolutionen

Med detta som utgångspunkt formulerades huvudfrågan i scenarioarbetet som ”Hur ser en attraktiv sjöstad i Europa ut år 2025”?

En av de första övningarna handlade om att identifiera påverkansfaktorer och i vilken grad dessa var säkra eller osäkra samt hade liten eller hög påverkan på vår scenariofråga. En mycket stor mängd faktorer (ett 100-tal) identifierades av de tre grupper som deltagarna delades in i. Faktorerna rörde allt från demografi, miljö, energi, politik, teknik till ekonomi m.m. Varje grupp sorterade sedan faktorerna inom en s.k. fyrfältare efter påverkansgrad och osäkerhetsfaktor.

I det fortsatta arbetet koncentrerades processen till de osäkerhetsfaktorer som vi ansåg hade störst påverkan på ”den attraktiva sjöstaden”. Grupperna formulerade och ringade in sina osäkerhetsfaktorer samt beskrev alla faktorer utifrån vilka utfall som osäkerheterna har utifrån vår scenariofråga. När det var klart formulerade varje grupp scenariokors med de två mest betydande osäkerheter som identifierats:

Grupp 1 Ekonomiskt välstånd och aktiviteter

Grupp 2 Sjönära bostäder och evenemang plus aktiviteter

Grupp 3 Medborgarengagemang och investeringsförmåga

De två scenarioaxlarna bildar i och med detta också fyra olika scenarios. Inom varje scenario beskrevs viktiga kännetecken och det som präglade berättelserna i de fyra osäkra framtiderna. När det var klart gavs respektive scenario ett namn.

Så långt bedrevs arbetet under dag 1. Faktorer, scenariokors och berättelser inom alla scenarios dokumenterades och låg till grund för det fortsatta arbetet under dag 2.

Teori - scenarier och scenariokors Scenarier tas fram för att ge alternativa bilder och berättelser av framtiden (som Bobo kallar ”Minnen från framtiden”) och kompletterar därmed våra invanda synsätt. Omvärldsanalysen bygger i huvudsak på etablerade trender och därmed ger en


relativt säker beskrivning av framtiden i ett kortare perspektiv, men som blir mer osäker ju längre vi försöker dra ut trenderna. Här finns också förklaringen till att vi valde år 2025 i vår scenariofråga. Det är tillräckligt långt fram för att vi ska kunna påverka utvecklingen, men inte så långt fram i tiden att vi har många betydande osäkerheter. Förmodligen blir också 2025 det år vi väljer att använda i Framtidens Motala när vi beskriver stadsvisionen. Årtalet har också används i arbetet med visionen för Motala Centrum4.

Scenarier beskriver olikheter och de osäkerheter som vi bygger scenarioanalysen på. Genom analysen försöker vi på ett strukturerat sätta att förbereda oss för det oväntade och oönskade. Därmed bidrar scenarioanalysen till att öka handlingsberedskapen inför förändringar. Det minskar också risken att vi får s.k. blinda fläckar. När scenarioanalysen är klar ska den ge oss möjligheter att utveckla robustare strategier för den framtida utvecklingen.

För att förstå scenarioanalysens betydelse vill vi understryka att vi måste hitta de två områden som det råder stor osäkerhet om i framtiden och som påverkar oss mest i arbetet med att utveckla Motala – Östergötlands sjöstad. Kanske kan man kalla dem för kritiska framgångsfaktorer och för utveckling av Motala har de stor betydelse om vi kan få en positiv utveckling inom dessa två områden. Omvänt om vi har en i negativ utveckling t.ex. när det gäller attraktiva bostäder i sjönära läge, vad betyder det för Motalas utveckling.

Ett scenariokors används där två viktiga osäkerheter tas fram och ställs mot varandra. I det slutliga scenariokorset som användes dag 2 gjordes en syntes av de tre gruppernas olika scenariokors. Slutligen valde vi att utgå ifrån 1) om framtidens sjöstäder har ett litet eller stort utbud av sjönära boenden samt 2) om utbudet av evenemang och aktiviteter är litet eller stort. Då blir scenariokorset som följer av nedanstående illustration:

Illustration 2. Valt scenariokors för vår huvudfråga ”Hur ser en attraktiv sjöstad i Europa ut år 2025”?


4 Inget beslut har tagits än om vi ska använda ett givet årtal i stadsvisionsarbetet och därmed inte heller att använda år 2025 som ett ”målår” för visionen. Däremot har vi använt 2025 i visionsarbetet för Motala Centrum som pågår som en del av vårt framtidsarbete.

Litet utbud av sjönära

Stort utbud av evenemang och aktiviteter

Litet utbud av evenemang och aktiviteter

Stort utbud av sjönära

Dimensionerna är därmed givna och kan beskrivas på följande sätt: I riktning emot ”litet utbud av evenemang och aktiviteter” ser vi en värld där sjönära städer av olika skäl har ett begränsat utbud av aktiviteter för sina medborgare och besökare. I riktning emot ”stort utbud av evenemang och aktiviteter” har vi en situation där utbudet är rikligt och där det också spelar en stor roll för stadens intressenter.

Dimensionen Utbud av sjönära boende beskriver den ena riktningen med ”litet utbud av sjönära boende” där sjönära städer av olika anledningar inte byggt bostäder nära vatten. Vattennära boende är alltså en brist i detta scenario. I riktning ”stort utbud av sjönära boende” har vi haft en utveckling som gjort att sjönära städer har prioriterat sjönära boende. Följaktligen finns i detta scenario ett rikligt utbud av sjönära boenden.

Med vägledning av våra två dominerande osäkerheter, beskrivningen av våra två dimensioner får vi sedan fyra olika scenarier som sedan beskrivs vad gäller karaktäristik för varje scenario.

Illustration 3 a. Fyra scenarier kan beskrivas med utgångspunkt i våra dimensioner och utifrån huvudfråga ”Hur ser en attraktiv sjöstad i Europa ut år


Under arbetet dag 2 arbetade projektgruppen vidare med att beskriva grundlogiken i de fyra olika scenarierna. Viktigt var att skilja de olika scenarierna åt och inte använda samma beskrivningar i de fyra olika rutorna som uppstod. Så småningom la vi fast namnen på de olika scenarierna som Hummersupé, Kräftgång, Ostronbar och Räkfrossa.

Illustration 3b. Namn på scenarieberättelserna i vårt scenariokors (Bilder hämtade från Bobo af Ekenstam)


Innan vi beskriver de olika scenarioberättelserna bör två förhållanden understrykas: för det första är berättelserna gjorda som metoden bjuder, nämligen att så tydligt som möjligt beskriva vad som präglar scenariot. För det andra finns det inga partipolitiska överväganden i beskrivningarna. Det finns således inget ställningstagande utifrån en höger-vänsterskala eller en rätt-fel-skala. Däremot finns det stora skillnader i utveckling om Motalas utveckling skulle likna det i scenariot Kräftgång eller den mest positiva bilden i scenariot Ostronbar.

De namn som valts på respektive scenario har i vårt arbete inte haft som syfte att vara provokativa, utan har valts för att skilja berättelserna och scenarierna åt.

En kontrollfråga: varför scenarioberättelser?Jo, i varje scenario har vi gått igenom:

- hur framtiden ter sig. I scenariot Kräftgång, som vi kan ta som exempel ser vi en samhällsutveckling som baseras på att en svag ekonomisk präglat världsekonomin, vattennivåökning har börjat skönjas pga den globala uppvärmningen, översvämningsproblem i många sjöstäder i världen, rent vatten är en brist i världen, folk i allmänhet är skeptiska till sjönära boenden etc.

- vad som är attraktivt. Om vi fortsätter med exempel från scenariot Kräftgång så är det attraktivt med billiga bostäder, gärna hyresrätter, även sjönära boende men ej dyrt boenden, stormarknader, Rusta, Willys, Ö&B, Cheapy, folk vill ha en stark offentlig sektor, bra skolor och tillgång till utbildning är attraktivt på samma sätt som idrotts- och föreningslivet är viktigt osv.

- betydelsen för Motala är den tredje komponenten. I exemplet Kräftgång betyder det för Motala att staden klarar sig relativt väl och är attraktiv på


många sätt detta scenario, men det saknas okvalificerade arbetstillfällen och en hel del präglas bilden av avsaknanden av innovationskraft, nytänkande och entreprenörsanda.

De tre komponenterna – hur ter sig framtiden, vad som är attraktivt och vilken betydelse har det för Motala sätts sedan in i en scenarioberättelse. Du kan även ta del av det som karaktäristiskt i varje scenario i bilaga 1 i slutet på rapporten.

Scenarioberättelse KräftgångDen svenska ekonomin har inte utvecklats gynnsamt de senaste fem åren. Oljepriserna har ökat och i Europa har den ekonomiska utvecklingen avtagit. EU har inte nått målen till år 2020 och det har också medfört att svensk export tagit stryk. I Sverige har riksdagen inte klarat att fullfölja de tänkta infrastruktursatsningar som kunde ha medverkat till att dubbelspåret mellan Motala och Hallsberg varit helt klart. Även projektet Ostlänken har dragit ut på tiden och investeringarna i Götalandsbanan är framskjutet till år 2040. Det har bidragit till en svag utveckling på arbetsmarknaden i östgötaregionen och i Motala. Den positiva uppgång med en ökande befolkning som ägde rum under mitten av 2010-talet har nu förbytts i en stadig årlig minskning och Motala kommun har nu 41.000 invånare.

Familjen Strömfors, boende på Råssnäs i Motala, har i scenario Kräftgång fått uppleva en svag ekonomisk utveckling som präglat världsekonomin de senaste åren och det har också varit kännbart i Motala. Den globala uppvärmningen har bidragit till att en vattennivåökning har börjat skönjas och det finns översvämningsproblem i många sjöstäder i världen. Rent vatten är en brist i världen och det finns en skepticism mot sjönära boenden. Sjöstäder är därtill inte så attraktivt att bo i längre. På grund av det rådande instabila ekonomiska läget är investeringsviljan svag. För många familjer är sjöstäder numera mindre attraktiva än vad de var i början av 2000-talet.

Klimatet i regionen har blivit mer blåsigt och regnigt, något som också påverkar hur aktörer ser på möjligheten att öka antalet evenemang utomhus. Motala präglas av att befolkningen har en låg utbildningsnivå. Oförmågan att göra något åt detta har sin grund i framför allt en politisk oenighet i hela landet, som gör att utveckling går långsamt. Det offentliga åtagandet har inte kunnat behållas på grund av den demografiska utvecklingen och den ekonomiska kräftgången i samhället. Det har med all säkerhet bidragit till att förtroendet för politiker är svagt och tilliten minskar. Dessutom har långa handläggningstider och byråkratiska processer medfört att det tar lång tid att få fram beslut som gynnar en mer positiv utveckling.

Med det förändrade ekonomiska läget har andra preferenser slagit igenom både hos familjen Strömfors och andra familjer utan stora ekonomiska tillgångar. Billiga bostäder och gärna hyresrätter är det mest populära på bostadsmarknaden. Ska man bo sjönära ska det vara säkert och inte heller för dyrt. För familjen är det viktigt att det finns tillgång till stormarknader där man kan handla billigt. Rusta, Willys, Ö&B, Cheapy är populära ställen att gå och fynda i när familjen gör sina inköp. Strömfors efterlyser ett mycket starkare offentligt åtagande som skulle underlätta


familjens situation. Här skulle man helst se att kommunen kunde bidra med möjligheter till självhushållning, till egna odlingar t.ex. via fler kolonilotter. Bra skolor är viktiga och framför allt vill man att barnen ska ha möjligheter till utbildning i närområdet, helst i Motala. Idrott- och föreningsliv är en viktig tillgång, i synnerhet i former som inte är dyra för barnfamiljer. Med begränsade möjligheter blir andan/kulturen i både privat- och näringsliv präglat av att ha kontakter där man antingen kan ”fixa själv”, byta tjänster eller göra sig extra pengar genom att tjäna på ”svarta” uppdrag. Eftersom arbetsmarknaden är präglad av en relativt stor andel med okvalificerade arbetstillfällen, med relativt låga löner, är det svårt att spara ihop till semestrar och investeringar på andra sätt än att jobba svart och istället för att överlåta åt hantverkare är mottot ”själv är bäste dräng”.

Tryggheten både i bostadsområdet och i staden är viktigt för alla, så även för familjen Strömfors. En sådan faktor är att man känner sina grannar.

Fritiden ägnar familjen åt billigare nöjen genom tillgång till öppna ytor i naturen och på vattnet. Att det är billigt att ha tillgång till vattnet uppskattas mycket och att det finns en bra och billig båtklubb som man är medlem i. Genom tillgång till vattnet öppnas också möjlighet till fiske och det är populärt när det serveras nyfiskad röding, gädda eller rökt sik hemma hos familjen Strömfors. Pappa och mamma tycker dessutom att nöjen ska vara som förr, ”ju förr desto bättre” och tycker om allt som ger möjligheter till nostalgiska upplevelser.

För familjen Strömfors är Motala på många sätt en attraktiv ort och så är det för många andra som bor på orten. Det innebär inte att man är nöjd med allting, men när det nu saknas rätt mycket arbetstillfällen, även okvalificerade sådana, så finns det ändå rätt många fördelar med tillgång till natur, vatten, aktiviteter m.m.

För kommunen och andra aktörer är det ett större bekymmer att antalet arbetstillfällen inte ökar och att det är så få som vill etablera sig i Motala med omnejd. Det saknas också en del innovationskraft, nytänkande och entreprenörsanda som grund för att jobba vidare med samhällsutveckling och näringsliv. Det senare förstärks av att många som har möjlighet väljer att flytta från Motala. För kommunen blir dock centralorten viktig för att kunna erbjuda någon form av stadskänsla. Men det kan också leda till ökade spänningar mellan landsbygd, mindre tätorter och staden Motala.

Scenarioberättelse HummersupéInternationellt har ekonomin stabiliserats fram till år 2020 och EU har tillsammans med medlemsländerna lyckats vända utvecklingen i alla krisländer utom Grekland, som fortfarande släpar efter. Arbetslösheten är dock fortfarande jämförelsevis hög i södra Europa. I norra Europa är det bättre, där den svenska arbetslösheten sjunkit ner mot 6 %. Den svenska regeringen har år 2025 lyckats fullfölja infrastruktursatsningarna med dubbelspåret till Hallsberg och om något år är hela Ostlänken på plats. Beslut har tagits om att också påbörja den första etappen av Götalandsbanan. Trycket i storstäderna på bostadsmarknaden är dock fortsatt stort och trots bättre pendlingsmöjligheter är det fortfarande inte lika attraktivt att bo på


landsbygden eller mindre/medelstora städer. Motala har dock haft en liten befolkningstillväxt och är åter på nivån 43.000 invånare i hela kommunen. Ett framgångsrikt recept har varit att bygga bostäder i attraktiva miljöer, sjönära och i centrum. Villor byggs i högre utsträckning i områden i Motalas utkanter. Men med utvecklingen följer också en tendens att Motala får en allt starkare segregation. Människor med utländsk härkomst och som inte etablerat sig på varken arbets- eller bostadsmarknaden bor i allt högre utsträckning inom tre områden: Ekön, Charlottenborg och Motala väster.

I familjen Wetterwijks villa vid Varamobaden mår man bra i vårt scenario Hummersupé. Det samhälle som Wetterwijks bor i domineras av en konservativ befolkning, där framför allt den äldre och mer bemedlade delen av befolkningen flyttat till sjöstäder. Wetterwijks uppskattar lugnet och tryggheten som präglar Motala. Det finns drag av ”gated community” över området som familjen bor i och det känns tryggt i ett samhälle där segregationen ökar. Med kommunens prioritering av bostäder och boende framför aktiviteter har fler bostäder kunnat byggas, varav många i sjönära lägen. Med en ökande andel äldre blir hälsoutbud än viktigare för befolkningen.

När det gäller samhällsutvecklingen i övrigt har det hänt både positiva och mindre positiva saker. Det råder en protektionistisk stämning i Sverige. Mindre och medelstora städer har blivit allt mer beroende av större städer, de senare har den kraftigaste befolkningstillväxten. Över 50 % av befolkningen bor i storstadsområden och tendensen ser närmast ut att förstärkas.

Det digitala samhället har förstärkts genom en mycket snabb digitalisering som bidragit till ett minskat behovet av aktiviteter. Det som efterfrågas är mer individuella aktivitetslösningar snarare än kollektiva.

Attraktivt är i Wetterwijks och många andra medborgares ögon ett exklusivt boende med läckert läge, precis ett sådant som familjen har i Varamobaden. Men det ska vara bra förbindelser till centrum för att fungera för kortare resor till och från jobb, fritid m.m. Familjen Wetterwijk disponerar två bilar, så man klarar sig bra trots lite sämre kollektivtrafik i tätorten. Segling, tillgång till egen brygga och bra båtplatser är attraktivt för familjen. Närhet till golfbana är också viktigt. Andra aktiviteter som familjen uppskattar är umgänge med likasinnade, ”bättre familjer”.

Samhället förväntas bidra till trygghet, säkra och upplysta miljöer samt bra sjukvård, äldrevård, och hemsjukvård. Wetterwijks vill ha en politisk stabilitet, mer finkultur genom stadens kultur-institutioner och dessutom ska staden vara prydlig.

I scenariot Hummersupé betyder det att grundförutsättningar i Motala finns men kräver samtidigt utveckling. Sannolikt krävs ett större behov av att utveckla kulturbudet och möjligheter till att ha bra rekreation, samt att ha en ännu bättre skola. Det sätter press på skolan, men även handel och service. Småföretagarna blir allt viktigare att ge goda förutsättningar. Vårdsidan behöver vidare vara stark och Motala saknar fortfarande en hel del för att kunna bygga sjönära. I scenariot är det också troligt att Motala har en ideologisk grundton som inte passar (omodern) och


att den politiska styrningen inte är i samklang med Hummersupé. Samtidigt finns det ett behov av att jobba med stadsdelsutveckling för att motverka ett större utanförskap i utsatta områden och stimulera interaktion mellan olika delar av befolkningen. Segregationen förstärks och med den ökade risker för konfrontation mellan olika grupperingar i Motala.

Scenarioberättelse RäkfrossaDen ekonomiska situationen i Sverige har inte blivit avsevärt förbättrad men utvecklingen pekar ändå åt rätt håll. Regeringen har försökt stimulera arbetsmarknaden, men inte hittat några för resultatet avgörande metoder för att stimulera bostadsbyggandet. Stimulanserna har medverkat till att arbetslösheten minskat något, men det är fortfarande, år 2025, allt för många som saknar en fast sysselsättning. Däremot har satsningar på arbetsmarknadsåtgärder inom kulturområdet lett fram till ett ökat utbud av kulturarbetare som kan berika Motala och andra städers kulturutbud. För Motalas del har bostadsmarknaden bidragit till en krympande befolkning, år 2025 uppgår befolkningen till 41.500.

Familjen Borén i Borenshult lever i scenariot Räkfrossa med att förändringar i skattesystemet gjort servicesektorn allt viktigare. Till det har en ytterligare momssänkning bidragit och det har påverkat utbudet av tjänster och service. Ekonomiskt har den privata investeringsvilja ökat kraftigt, något som den något ljusnande världsekonomin medverkat till. Familjen Borén har också sett kulturen i samhällslivet fått ökad betydelse.

När det gäller boende har förändringar skett och det är inte lika viktigt med boende i staden, många fler föredrar att bo på landsbygden eller i stadsnära miljöer. Sjöstäder präglas av säsongsvariationer när klimatet skapat kalla vintrar. Sjöstäder är snarare besöksmål för att få upplevelser i eller nära vattnet än mål för boende. Samtidigt har ett utökat strandskydd gjort det allt svårare att exploatera och bygga sjönära. Totalt sett har en ökad efterfrågan skapat bostadsbrist i attraktiva lägen. Med underskott på attraktiva bostäder följer en hög prisutveckling som gett höga bostadspriser. För städer som Motala har också en svag skattebas försämrat möjligheterna att investera inom bostadssektorn.

Attraktivitet i det här scenariot är tillgång på säsongsboende och enklare övernattningsmöjligheter som tillgång till camping, vandrarhem och gärna i sjönära lägen. Det är viktigt med en bra gästhamn. Så mycket som möjligt ska vara oreglerat och enkelt att nyttja.

Familjen Borén tycker att vattenaktiviteter är kul och relativt billiga. Det är viktigt med ett bra offentligt värdskap och det gäller naturligvis hela servicesektorn och besöksnäringarna. Ett bra ställe att semestra på ska ha möjlighet att hyra kajaker och vattenskotrar, ägna sig åt windsurfing, kunna hyra cyklar etc. Helst vill man ha festivaler på hemmaplan.

I staden är det viktigt att det finns goda pendlingsmöjligheter för att nå andra städer, både för arbetsresor och för resor på fritiden. Det krävs också goda parkeringsmöjligheter. En tillgång


Betydelsen för Motala i det här scenariot är att mycket av det som krävs finns, men det är förmodligen på en för låg nivå. Samverkan med andra arrangörer behöver utvecklas. Det här är också ett läge där regleringsidan måste bli mer flexibelt och proaktivt och ett samhälle som har låg toleransnivå för ”störningar” bland de boende. Besöksnäringen kan vara ett viktig strategiskt område att utveckla i detta scenario. Med en minskande befolkning följer också behov av anpassningar i den kommunala servicen i och med att bland annat skattebasen minskar och utbudet inom handel och service minskar.

Scenarioberättelse OstronbarÅr 2025 har infrastruktursatsningar medfört ett växande antal arbetstillfällen i hela Sverige och de satsningar som genomförts i Östergötland har bidragit till att både arbetsmarknaden förbättrats och att bostadsmarknaden fått ett uppsving. Det är också mer attraktivt att bo i medelstora städer och på landsbygden, som gjort att Motala nu ökat befolkningen till närmare 44.000 invånare. Efter att ha vuxit med ca 100 personer per år är nu ökningstakten 200 personer per år, av vilka många flyttar in från Linköping och nyttjar sjöstaden och dess landsbygd för rekreation och för höjd livskvalitet.

Familjen Broström-Fors på Kvarnön i Motala lever i den bästa av världar med god tillgång på boende i sjönära lägen och dessutom med ett stark evenemangs- och aktivitetsutbud. Den starka ekonomiska utvecklingen som präglat Sverige under en lång tid har medfört många gynnsamma omständigheter med bland annat en mycket bra skattebas för stadsutveckling. Näringslivet blomstrar och speciellt handeln. Nu bor familjen i en fantastisk miljö nära det gamla bryggeriet, men skulle man vilja flytta finns det många möjligheter att flytta till andra sjönära bostäder. Glädjande nog har strandskyddet omprövats och den tidigare strikta linjen har vänts till att det är lättare att få bygglov i attraktiva lägen.

Många städer växer i scenariot Ostronbar. Det har skett en inflyttning till många städer p.g.a. en positiv migrationspolitik, någon som också verkat i gynnsam riktning med ökande skatteunderlag för välskötta kommuner.

Både Fredrik och Hanna Brorström-Fors driver egna företag och man kan karaktärisera det på sätt att en entreprenörsanda präglar samhällsklimatet. Här finns också en gemensam agenda mellan det offentliga och det privata. Mer offentlig verksamhet bedrivs i privat regi.

Den starka ekonomin har också gett klimat- och miljöarbetet en skjuts och många nya, kreativa, energisnåla lösningar har tillkommit inom såväl fastighetsuppvärmning som transportsystem.

Det är också ett mångkulturellt samhälle vi möter i scenariot Ostronbar. Efterfrågan på caféer och offentliga mötesplatser har ökat kraftigt, vi kan nästan prata om en mer internationell stämning i stora delar av landet. Det finns ett starkt medborgarengagemang genom sociala medier.


Attraktivt här är bland annat ett läckert centrum med bra handel med kända varumärken. Välskötta och tilltalande offentliga platser ska finnas och ställer krav på den kommunala parkförvaltningen. Arkitekturen ska vara spännande och utmanande. Här finns utrymme för spektakulära byggnader som blir symboler för tidsandan och det framgångsrika samhället. På samma sätt förväntas nya attraktiva bostadsområden innehålla hus som präglas av nyskapande arkitektur. Innovationer står högt i kurs och allt nyskapande är attraktivt. Det spiller över på kultursidan där konstupplevelser och innovativa nya upplevelser är trendigt och framgångsrikt.

Staden behöver fler evenemangslokaler och ytor för olika arrangemang. Arenor för fritidsaktiviteter är viktiga, liksom många och bra båtplatser mer marinor som kan ge god service. Efter vattnet ska det gå att ta sig fram till fots och med cykel. Det ska vara tätt mellan caféer och restauranger på stadens strandpromenader. Det ställer stora krav på ett internationellt värdskap, där medarbetare har en god språkkomptens och där besökarna erhåller en effektiv och professionell service.

Expansiva Motala i scenariot Ostronbar betyder också att det ställs stora krav på en god planberedskap från kommunens sida.

Betydelse för Motala i det här scenariot är att det finns goda möjligheter och förutsättningar med hamnutveckling. Detsamma gäller strandpromenader men det kan också utvecklas betydligt. Den goda internationella miljön kring Göta kanal är en tillgång, men vi saknar det professionella värdskapet. Det borde gå att utveckla strategier för att locka köpstarka turister i det här scenariet. Kommunen kan inte själv växla upp utvecklingen utan behöver attrahera investerare i större omfattning. Inflyttningstrycket kan skapa underlag för fler bygg- och bostadsföretag att engagera sig i Motala. En utmaning är att förändra kulturen mot mer entreprenörskap, små och medelstora företag, mer offentlig verksamhet som drivs i andra former och då finns det risk att den beskrivna ”intellektuella världen” krockar med den arbetarkultur som finns i Motala. Dessutom måste planberedskapen bli mycket bättre för att möta expansionen både på boendesidan och på fastighetssidan. Möjligheten att utveckla s.k. ”gräddhyllor” i Bromma, Kärsby osv. bör vara goda. Samtidigt kan de uppstå konflikter om att bygga på bra jordbruksmark.

AnalyserEfter detta moment återstår bland annat att göra analyser av de fyra scenarierna och koppla det till övrigt arbete som genomförts i projektet Framtidens Motala – en utvecklingsplan för tillväxt.

SWOT-analysarbetetSom framgår av illustration 1 bör en omvärldsanalys göras som beskriver nuläge, trender m.m. Det har genomförts och beskrivits i studiematerialet Framtidens Motala. I ett nästa steg har projektgruppen genomfört en analys av styrkor (S), svagheter (W), möjligheter (O) och hot (T). Tillsammans bildar de engelska orden för dessa fyra begrepp en akronym – SWOT. SWOT-analysen finns beskriven i ett särskilt dokument, där fokus ligger på de styrkor som Motala har. Här ska vi


översiktligt beskrivas alla fyra komponenterna i analysen. I nedanstående tabell har vi utifrån ett mycket stort antal faktorer som slagits samman och grupperats till en samlande rubrik. Påpekas bör också att det är en tillfällighet att vi noterat 17 grupperade styrkor och 17 grupperade svagheter. Styrkor och svagheter utgår från Motala som plats och har ett internt perspektiv i motsats till möjligheter och hot som i teorin ska ha ett externt perspektiv.

Tabell 1. SWOT med grupperade styrkor respektive svagheter

Grupperade styrkor Grupperade svagheterGoda pendlingsmöjligheter inom regionen

Liten privat tjänstesektor

Sjönära lägen för nya bostäder Svag tradition av entreprenörskap och företagandeProfessionella arrangemang: Vätternrundan

Svag lönsamhet i lokalt näringsliv

Urban identitetBalans mellan centrum- och externhandel

Hög ungdomsarbetslöshet

Varamobaden Låg utbildningsnivåGod tillgång på mark och lokaler för exploatering (företag)

Matchningsproblem på arbetsmarknaden

Kommunalt miljöarbete i framkant Låg investeringsvilja i nyproduktionVård och omsorg i framkant Få aktörer på lokal bostadsmarknadProduktionstekniskt kunnande i toppklass

Avsaknad av ett kommunalt operativt fastighetsbolag

Göta Kanal Låg placering i boende och näringslivsranking Specialistsjukvård i framkant Lite för lång pendlingstid till regioncentraBra logistiskt läge Svag matchning mellan Motala och starka

varumärken med lokal kopplingTrygg och säker kommun Jantelag och bruksmentalitet


Stolthet och starkt engagemang för Motala

Lågt självförtroende

Starkt industriellt arv Bristande förtroende och tillitDiversifierat näringsliv Brist på handlingsorienteringVarumärkesstrategi på plats Ovilja att prioritera

På samma sätt har vi grupperat hotbilderna och möjligheterna. De har i motsats till styrkor och svagheter sin utgångspunkt från ett omvärldsperspektiv, som framgår av illustration 4.

Tabell 2. SWOT med grupperade möjligheter respektive hot

Grupperade möjligheter Grupperade hot

"Du är var du bor" Image, "hipp-faktor" Lågkonjunktur Storytelling kopplad till historiska landmärken Färre tjänstemannajobb inom statlig verksamhet Urban stadsmiljö lockar Färre jobb inom tillverkningsindustriSjönära boende hög attraktionsfaktor Kompetensbrist i lokal industriLivskvalitet styr val av bostadsort Utarmning av centrumhandel Boende på landet som trend Konkurrens från andra kommuners handelscentraUtveckling av infrastruktur inom och mellan regioner och kommuner

Svag kännedom om Motala som plats

Ökade trafikflöden passerar orten (tåg/väg) Miljökonsekvenser av arbetspendling Fler tjänsteföretag Oenighet mellan olika aktörer i genomförandeHandel och besöksnäring ökar Synliga effekter av framtidsarbete uteblirUpplevelseturism ökar Hög konkurrens från andra kommuners

boendeprofilering

Ökat intresse för entreprenörskap

Tillit och förtroendeVi har efter det fortsatt analysarbetet i flera steg bl.a. med en s.k. VRIO-analys som fokuserar på styrkor som är unika, svåra att imitera och som vi kan utnyttja för att stärka Motalas position. Alla styrkor är viktiga men de som bedöms vara avgörande för förstärkande av vår position, som måste nyttjas bättre, är:

• Göta Kanal

• Varamobaden

• Sjönära lägen för bostäder

• Professionella arrangemang, främst Vätternrundan


Ytterligare en viktig faktor är att vi har varumärkesarbetet på plats.

Dessa fem styrkor är inte bara värdefulla utan både ovanliga och svåra att kopiera. Men sedan finns det en rad styrkort som är viktiga för vår tillväxt som också måste vara med i prioriteringsdiskussionerna och som vi måste jobba vidare med:

- Goda pendlingsmöjligheter inom regionen

- Stärka den urbana identiteten och skapa balans mellan centrum och externhandel

- Stolthet och engagemang för Motala

- Diversifierat näringsliv

Scenarioanalys - strategier för Framtidens Motala Med utgångspunkt från våra fyra scenarier kan vi nu välja om vi vill använda oss av en passiv strategiutveckling eller en aktiv. Om vi väljer en passiv sådan bör vi testa våra befintliga strategier på de olika scenarierna för att se hur väl de passar in. Vi har dock här valt en aktiv strategiutveckling som innebär att vi försöker använda scenarierna för att utveckla nya strategier och att strategier tas fram för att påverka utvecklingen. Det här är också det svåraste momentet i arbetet, nämligen att komma från scenariobeskrivningar till aktiva strategier. Här återstår också en hel del arbete i dialog med aktörer och intressenter.

Tabell 2. Aktiv strategiutveckling (dvs. vad handlar strategierna om) inom olika scenarier kopplat till viktiga områden i Framtidens Motala

Scenarier inom Kräftgång Hummersupé Räkfrossa OstronbarBoende Bygga billiga

bostäderMåttliga renoveringar av befintliga bostäder

Attraktiva bostäder i sjönära lägenStörre behov av upprustning av bostäder i befintliga beståndet

Bostäder i attraktiva lägenBostäder på landsbygden

Attraktiva bostäder i sjönära lägenUtveckla boendemiljöer och satsa på miljöområdet

Företagande Öka arbetstillfällenEntreprenörskap och innovationskraftHöjd utbildningsnivå

EntreprenörskapPrivatiseringar

EntreprenörskapBättre pendlingsmöjligheter

EntreprenörskapSmåföretagandePrivatiseringar

Värdskap Fler ”enkla” attraktioner och kulturutbudTrygghetshöjande åtgärder

Trygghetshöjande åtgärderBättre skola, handel och serviceUtveckla kulturutbud och finkultur, satsning på kulturinstitutionerUtveckla vårdområdetMotverka segregation

Utveckla servicen och höj nivånSamverka med arrangörerAktiviteter i sjöstadenÖkat antal campingplatser och i vandrarhem Anpassningar i kommunala verks.

Stadskärnan utvecklasHamnområdet utvecklasFler evenemangs-lokalerKöpstarka turisterVärdskap i världsklassSpråkutbildningar


Fysisk planering Utveckling av stadskärnanLandsbygdsutvecklingKommunikationer förbättrasMarkområden i mindre attraktiva lägen plus kolonilotter, båtplatser

StadsdelsutvecklingGod beredskap på tomter i sjönära lägenOmråden för rekreation allt viktigare

Flexibilitet i användning av mark, enklare regler för byggande och om möjligt avreglering

StrandskyddEnklare bygglovMark- och planberedskapStrandpromenader

I bästa fall finns det s.k. robusta strategier som ger positiva resultat i samtliga scenarier. En sådan strategi som sammanfaller med Motalas arbete med att utveckla en företagsmiljö i toppklass är ökade satsningar på entreprenörskap och småföretagande. Att utveckla kulturområdet är också en befintlig strategi som håller i alla scenarier, men med lite olika betoning på kulturutbudet, från enklare, billigare, lättillgängligare kulturutbud i ”Kräftgång” till exklusivare kulturutbud i ”Ostronbar”. En strategi som är gångbar i alla scenarier är utveckling av boende i attraktiva lägen, och i flertalet fall handlar det om sjönära boenden – villor, radhus och bostadsrätter i första hand. Inom den fysiska planeringen är det viktigt att satsa mer på god plan- och markberedskap. Det är gångbart i dagsläget och i de alternativa scenarier som vi beskrivit.

Slutsatser av scenarioanalysenArbetet med scenarioanalysen är inte avslutad. I den fortsatta processen kommer vi att försöka ha en bred dialog om vilka som är de viktigaste slutsatserna av arbetet. Tentativt (preliminärt) kan vi se att vi behöver:

- ha sjöstadstemat som en huvudstrategi i det fortsatta arbetet. Motala. Östergötlands sjöstad, måste få ett stort utrymme i det fortsatta prioriteringsarbetet. Vi – aktörer inom och för platsen Motala – måste tillsammans verka för att bekräfta epitetet tillika platsvarumärket Östergötlands sjöstad. Det får också betydelse för kommunens investeringar över lång tid men får även betydelse för hur driftanslagen utvecklas för att vårda strandpromenader, rekreationsområden, planberedskap, utredningsområden m.m. Förhoppningsvis får det också betydelse för övriga aktörers evenemang, investeringar m.m.

- bostadsbyggande blir allt viktigare för Motala stad och måste få ett allt tydligare fokus i tillväxtarbetet. Beredskap för olika strategier behövs beroende av utvecklingen de kommande åren. Klart är att vi nu behöver ha fler projekt som ska realiseras under åren 2014-2020. Det ställer krav på att ha ett aktivt ägarskap när det gäller bostadsstiftelsen och bra, aktiva dialoger med andra bostadsföretag, fastighetsägare och branschföreträdare.

- planberedskap. Motala blir allt mer sårbara då det bedöms att det inte finns en mycket god plan- och markberedskap för bostadsbyggande i attraktiva lägen. En särskild satsning behöver göras för att komma ifatt med


utredningsområden som Södra stranden, CTV-området, Brommaområdet, Kvarnön och området runt Motala centralstation.

- evenemangsutveckling. Som sjöstad behövs sannolikt fler evenemang på detta tema, men även utbudet av hela spektret från finkultur till populärkultur och till idrott, motion och hälsa blir viktigare. Beroende på hur utvecklingen blir fram till år 2025 kan profileringen behöva ändras, men Motala behöver stötta tillkomsten av fler evenemang och dra mer nytta av befintliga evenemang.

- besöksnäring. I förlängningen av detta krävs att det tillkommer camping, vandrarhem och hotellplatser i hela kommunen. Utveckling av Varamobaden är centralt för sjöstaden och besöksnäringen. Göta Kanal är en annan tillgång som kan förädlas på många olika sätt.

- företagande. Genomgående är att vi behöver fler entreprenörer och fler företag i kommunen. Fortsatta satsningar genom aktörer som Tillväxt Motala AB och Nyföretagarcentrum är viktigt. På samma sätt är det viktigt hur och vad vi jobbar med inom skolorna i hela kommunen. UF, Framtidsfrön och andra alternativ kan vara en del av svaret. Höjd utbildningsnivå är viktigt över tid och på samma sätt etablering av fler kvalificerade utbildningsplatser t.ex. via Östsvenska Yrkeshögskolan och näraliggande högskolor och universitet.

Sven-Inge ArnellProjektledare


Deltagarförteckning – scenarioanalys 27 juni 2013


ProjektgruppenSven-Inge Arnell, projektledare

Jan Holmberg, utvecklingschef

Lars-Göran Holmberg, näringslivschef

Leif Sjögren, stadsbyggnadschef

Margareta Hagman Jansson, marknadskommunikatör

Marie Kristoffersson, miljöstrateg

Joakim Ljungqvist, vd Tillväxt Motala AB

Övriga i analysgruppenLars Samuelsson, ordförande Tillväxt Motala AB

Christina Gyberg, styrelseledamot Tillväxt Motala AB

Jan-Ove Boll, företagare m.m. (ersattes under em av Johan Rahm)

Lotta Karlsson, Svecia Travels

Lotta Eliasson, verksamhetsledare Centrumföreningen Mitt i Motala

Joakim Bierfelt, vd Radiomasten m.m.

Dedjo Engmark, Fornåsa IF m.m.

Richard Blom, företagare

Björn Orrenius, Cludev

Jessica Hallros, Vätternrundan

Elias Georges, 1:e vice ordförande kommunstyrelsen

Åke Lust, oppositionsråd Motala kommun

Laban Bengtsson, Regionförbundet Östsam

Göran Tevell, InnovationskontorEtt

Deltagarförteckning – scenarioanalys 28 juni 2013 Sven-Inge Arnell, projektledare

Jan Holmberg, utvecklingschef

Lars-Göran Holmberg, näringslivschef


Leif Sjögren, stadsbyggnadschef

Margareta Hagman Jansson, marknadskommunikatör

Marie Kristoffersson, miljöstrateg

Joakim Ljungqvist, vd Tillväxt Motala AB

Björn Orrenius, Cludev

Jessica Hallros, Vätternrundan

Ledning av scenarioanalysarbetet bägge dagarnaBobo av Ekenstam, Docere

Bilaga 1. Karaktäristik för Scenarierna

VAD UTMÄRKER RESPEKTIVE SCENARIO?


VAD ÄR ATTRAKTIVT I RESPEKTIVE SCENARIO?


BETYDELSEN FÖR MOTALA I RESPEKTIVE SCENARIO?


Scenarioanalys sammanfattande text 16 nov 2013 2

Education

Transcript of Scenarioanalys sammanfattande text 16 nov 2013 2