SAMRÅDSHANDLING PLANBESKRIVNING

E20 Säveån, stabilitetsförbättrande åtgärder Partille kommun, Västra Götalands län

Vägplan 2016-02-22

Projektnummer: 145009

2

Trafikverket

Postadress: Trafikverket, 405 33 Göteborg

E-post: trafikverket@trafikverket.se

Telefon: 0771-921 921

Dokumenttitel: Planbeskrivning Vägplan E20 Säveån, stabilitetsförbättrande åtgärder

Författare: Eva-Lena Almér och Johan Olsve, Atkins Sverige AB

Dokumentdatum: 2016-02-19

Ärendenummer: TRV 2015/12792

Version: 0.1

Kontaktperson Marcus Eidmar, projektledare Trafikverket

Publikationsnummer:

ISBN

Tryck:

3

Innehållsförteckning

1. SAMMANFATTNING .......................................................................................... 6

2. BESKRIVNING AV PROJEKTET ....................................................................... 7 2.1. Bakgrund ..................................................................................................................... 7 2.2. Nuvarande förhållanden .............................................................................................. 8 2.3. Ändamål, syfte och projektmål ...................................................................................10

2.3.1. Ändamål .................................................................................................................. 10

2.3.2. Syfte ........................................................................................................................ 11

2.3.3. Projektmål ............................................................................................................... 11

3. FÖRUTSÄTTNINGAR ....................................................................................... 12 3.1. Vägens funktion och standard ....................................................................................12

3.1.1. Riksintresse för kommunikation ............................................................................. 12

3.2. Trafik och användargrupper .......................................................................................12

3.3. Lokalsamhälle och regional utveckling .......................................................................13

3.4. Landskapet och staden ...............................................................................................13

3.5. Miljö och hälsa ............................................................................................................14

3.5.1. Riksintresse för naturvård ....................................................................................... 14

3.5.2. Natura 2000-område enligt art- och habitatdirektivet ........................................... 16

3.5.3. Naturvärden på land ............................................................................................... 16

3.5.4. Naturvärden i vatten ............................................................................................... 17

3.5.5. Miljökvalitetsnormer .............................................................................................. 17

3.5.6. Strandskydd ............................................................................................................ 18

3.5.7. Nationella, regional och lokala miljömål ................................................................. 19

3.5.8. Friluftsliv ................................................................................................................. 19

3.6. Kommunla planer .......................................................................................................20 3.6.1. Översiktsplaner ....................................................................................................... 20

3.6.2. Detaljplaner ............................................................................................................ 20

4. DE PLANERADE ÅTGÄRDERNAS LOKALISERING OCH UTFORMNING

MED MOTIV ................................................................................................................ 21 4.1. Val av lokalisering .......................................................................................................21 4.1. Val av utformning: föreslagna åtgärder ......................................................................22

4.1.1. Stabilitetsförbättrande åtgärder för slänten mellan E20 och Säveån (åtgärd 1 och 2

ovan, åtgärd D i tidigare samråd) ............................................................................................. 22

4.1.2. Stabilitetsförbättrande åtgärder för Finngösaravinen (åtgärd 3) ........................... 24

4.1.3. Ny trumma under E20 (åtgärd 4) ............................................................................ 24

4.1.4. Ombyggnad av gång- och cykelväg ......................................................................... 26

4.1.5. Omläggning av trycksatt spillvattenledning ............................................................ 26

4.2. Val av utformning: Avfärdade utformningsalternativ .................................................27 4.2.1. Avfärdade åtgärdsalternativ för slänten mellan väg E20 och Säveån..................... 27

Alternativ A & B: Åtgärder i den övre delen av slänten, norr om väg E20 ........................... 27

Alternativ C: Åtgärder i läget för väg E20 ............................................................................. 27

Alternativ E: Stödfyllning i Säveån och ny åfåra norr om befintlig ...................................... 28

Alternativ F: Bro för E20 ....................................................................................................... 28

4

4.2.2. Avfärdade åtgärdsalternativ för inre delen av Finngösaravinen ............................ 29

Avschaktning på Finngösaravinens släntkrön ...................................................................... 29

Kalkcementpelare i den övre delen av slänten .................................................................... 29

5. KONSEKVENSER AV PROJEKTET ................................................................ 30 5.1. Nollalternativet ..........................................................................................................30 5.2. Trafiktekniska konsekvenser .......................................................................................30 5.3. Konsekvenser på miljö och hälsa ................................................................................30

5.3.1. Bedömningsgrunder ............................................................................................... 30

5.3.2. Skyddsåtgärder och frivilliga kompensationsåtgärder............................................ 31

5.3.3. Samlad bedömning ................................................................................................. 32

5.3.4. Riksintresse miljö och Natura 2000 ........................................................................ 34

5.3.5. Skyddade arter (som inte ingår i Natura 2000) ....................................................... 35

5.3.6. Strandskydd ............................................................................................................ 35

5.3.7. Miljökvalitetsnormer .............................................................................................. 36

5.3.8. Övriga konsekvenser ............................................................................................... 36

5.4. Riksintresse kommunikation .......................................................................................37 5.5. Målöverensstämmelse ................................................................................................37

5.5.1. Transportpolitiska mål ............................................................................................ 37

5.5.2. Miljökvalitetsmål, regionala och kommunala mål .................................................. 37

5.6. Överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler, miljökvalitetsnormer och bestämmelser om hushållning med mark och vattenområden .........................................38

5.6.1. Allmänna hänsynsreglerna...................................................................................... 38

5.7. Samhällsekonomisk bedömning .................................................................................39 5.8. Indirekta och samverkande effekter och konsekvenser ..............................................39 5.9. Markanspråk och pågående markanvändning ............................................................39

5.9.1. Vägrätt .................................................................................................................... 39

5.9.2. Inskränkt vägrätt ..................................................................................................... 40

5.9.3. Tillfällig nyttjanderätt ............................................................................................. 41

5.9.4. Förändrat väghållningsansvar ................................................................................. 41

5.10. Kommunala planer .....................................................................................................42 5.11. Påverkan under byggnadstiden ...................................................................................42

5.11.1. Trafik ....................................................................................................................... 42

5.11.2. Byggbuller ............................................................................................................... 43

6. SKYDDSÅTGÄRDER OCH FÖRSIKTIGHETSMÅTT ................................. 44 6.1. Försiktighetsmått och skyddsåtgärder under byggtiden .............................................44

6.1.1. Frivilliga kompensationsåtgärder ............................................................................ 45

6.2. Skyddsåtgärder som ska fastställas .............................................................................45

7. GENOMFÖRANDE OCH FINANSIERING ..................................................... 46 7.1. Formell hantering .......................................................................................................46 7.2. Genomförande ...........................................................................................................47 7.3. Finansiering ................................................................................................................48

8. UNDERLAGSMATERIAL OCH KÄLLOR....................................................... 49

9. BILAGOR ............................................................................................................. 50

5

6

1. Sammanfattning

Det aktuella området ligger norr om väg E20 (Alingsåsleden) och ca 0,5 km väster om

Partillemotet. Området ligger i anslutning till en av Säveåns ytterkurvor och avståndet

mellan väg E20 och ån är ca 50 m. Väg E20 har mycket stor betydelse för kontakterna

mellan Göteborgsregionen och Stockholmsregionen.

Säveåns dalgång är känt som ett skredkänsligt område och i anslutning till Säveån har

ett flertal större och mindre skred inträffat genom åren. Erosionen varierar längs ån.

Flera geotekniska stabilitetsutredningar tillsammans med mätningar i slänten i aktuellt

område indikerar att rörelser i marken pågår och att stabilitetssituationen för väg E20 i

området inte är tillfredställande. Befintlig trumma för Finngösabäcken under väg E20 är

skadad och klarar inte dagens krav på flödeskapacitet.

Utan stabilitetsförbättrande åtgärder kommer erosionen längs det aktuella området att

fortgå med lokala släpp/skred i strandkanten vilket i sin tur minskar mothållet för de

längre glidytorna. På sikt innebär erosionen att slänten blir allt kortare och brantare och

till slut kan ett skred som drar med sig väg E20 och Göteborgsvägen inträffa.

Konsekvenserna av ett sådant skred skulle kunna bli katastrofala med stora skador på

natur och befintliga anläggningar och risk för människoliv.

Aktuell vägplan innebär att marken vid släntkrön, norr om E20, schaktas av ca 1 - 1,5 m i

den centrala delen av området. Detta medför att befintlig gång- och cykelväg och

ledningar måste läggas om till en lägre nivå. Avschaktningens bredd varierar mellan ca

15 - 20 m och längden är ca 250 m.

Längs hela den aktuella sträckan läggs en stödfyllning ut längs Säveåns södra strandkant

(ca 250 m), vilken avslutas med ett erosionsskydd av natursten i Säveån.

För att säkerställa stabiliteten mot Finngösabäcken norr om väg E20 måste en viss

utfyllnad av Finngösaravinen göras, på en sträcka av ca 25-30 meter. Befintlig

dagvattentrumma under väg E20 och Göteborgsvägen behöver ersättas med en ny som

placeras i ett nytt östligare läge.

Inom aktuellt område berörs ett riksintresse för naturvård (vattendrag, sjö och fauna),

ett Natura 2000-område (Säveån), fågel och fladdermössarter som finns upptagna i

bilaga 1 till Artskyddsförordningen och strandskydd.

De negativa konsekvenserna för riksintresseområdet och natura 2000-området blir små,

och förutsättningarna för bevarande försämras obetydligt på lång sikt. Åtgärderna

bedöms inte heller påverka andra skyddade arters överlevnadschanser. På kort sikt får

åtgärderna måttligt negativa konsekvenser för strandskyddet och på lång sikt blir de

negativa konsekvenserna små.

Nollalternativet innebär i värsta fall att ett stort skred drar med sig hela E20 ner i

Säveån. Det skulle kunna ge katastrofala konsekvenser för människors hälsa, men även

för de värden som är skyddade genom bestämmelserna för Natura 2000- och

riksintresseområdena samt strandskyddet.

7

2. Beskrivning av projektet

2.1. Bakgrund

Väg E20 ingår som en del i det nationella stamvägnätet, d.v.s.. det nät av vägar som

bedömts vara viktigast för landets vägtransportförsörjning. Den utgör också riksintresse

för kommunikation. Väg E20 har mycket stor betydelse för kontakterna mellan

Göteborgsregionen och Stockholmsregionen. Aktuellt projekt ligger inom Partille

kommun i Västra Götalands län. Projektet avser stabiliserande åtgärder längs väg E20 i

höjd med Partillemotet och angränsande till Säveån, se figur 1 nedan.

Figur 1 Översiktskarta

8

2.2. Nuvarande förhållanden

Säveåns dalgång är känt som ett skredkänsligt område och i anslutning till Säveån har

ett flertal större och mindre skred inträffat genom åren. Erosionen varierar längs ån,

men är generellt omfattande i ytterkurvorna. Det aktuella området har sedan år 1999

hållits under uppsikt efter det att sprickbildningar har observerats i gång- och

cykelvägen. Ett flertal geotekniska stabilitetsutredningar tillsammans med mätningar i

slänten indikerar att rörelser i marken pågår och att stabilitetssituationen för väg E20 i

området inte är tillfredställande. Väg E20 har för låg säkerhetsfaktor för skred jämfört

med gällande normer1, samtidigt som Säveån eroderar mot vägområdet. Trumman för

Finngösabäcken under väg E20 är även skadad och klarar inte dagens krav på

flödeskapacitet.

Stabilitetsförbättrande åtgärder har tidigare utförts längs långa sträckor av ån inom

både Göteborgs och Partille kommun. Åtgärderna har i huvudsak utgjorts av

avschaktning samt utläggning av erosionsskydd.

Det aktuella området, se figur 2, ligger norr om väg E20 (Alingsåsleden) och ca en halv

km väster om Partillemotet i Partille kommun, Västra Götalands Län. Området ligger i

anslutning till en av Säveåns ytterkurvor och avståndet mellan väg E20 och ån är ca 50

m. Områdets utbredning i väst-östlig riktning är ca 250 m, från Finngösabäckens utlopp

i Säveån fram till vändplatsen för Gamla Kronvägen. Finngösabäcken är idag

kulverterad och avleder dagvatten från Partille och omkringliggande naturområden.

Figur 2 Karta aktuellt område, © Lantmäteriet, Geodatasamverkan

Inom aktuellt område berörs ett riksintresse för naturvård (vattendrag, sjö och fauna),

ett Natura 2000-område (Säveån), fågel och fladdermössarter som finns upptagna i

bilaga 1 till Artskyddsförordningen och strandskydd. Dessa beskrivs närmare i avsnitt

1 IEG rapport 4:2010

9

3.5 i denna planbeskrivning och utförligt i tillhörande bilaga 2, Miljökonsekvens–

beskrivning.

Strax norr om E20 löper en gång- och cykelväg, vilken Partille kommun är huvudman

för, och en trycksatt spillvattenledning parallellt med vägen. Den trycksatta

spillvattenledningen leder fram till en pumpstation som ligger i den västra delen av

planområdet. Mellan väg E20 och gång- och cykelvägen går ett stråk med

högspänningsledningar. I figur 3 nedan illustreras de nuvarande förhållandena inom

planområdet (röd linje).

Figur 3 Nuvarande förhållanden. Ett stråk med högspänningsledningar löper mellan den norra

cykelvägen och E20. En trycksatt spillvattenledning löper norr om E20 och GC-väg. Röd linje visar

planområdet. Blå yta visar Natura2000-området och grön skrafferad yta visar riksintresse för

naturvård.

Utan stabilitetsförbättrande åtgärder kommer erosionen längs det aktuella området att

fortgå med lokala släpp/skred i strandkanten minskar i sin tur mothållet för de längre

glidytorna, vilka därmed får en lägre säkerhetsfaktor mot brott. På sikt innebär

erosionen att slänten blir allt kortare och brantare och till slut kan säkerhetsfaktorn bli

under ett även för de långa glidytorna, d.v.s.. ett skred som drar med sig väg E20 och

Göteborgsvägen kan inträffa. Konsekvenserna av ett sådant skred skulle kunna bli

katastrofala med stora skador på natur och befintliga anläggningar och risk för

människoliv.

10

2.3. Ändamål, syfte och projektmål

2.3.1. Ändamål

Området har idag för låg säkerhetsfaktor för skred jämfört med gällande normer.

Trafikverket planerar därför att utföra stabilitetsförbättrande åtgärder i anslutning till

väg E20 och Säveån längs en sträcka motsvarande ca 250 m utmed Säveån och väg E20.

De stabilitetsförbättrande åtgärderna leder till att gång- och cykelvägen mellan Säveån

och väg E20 behöver justeras i profil p.g.a. avschaktningen av slänten. Vidare behövs en

ny trumma för Finngösabäcken under Göteborgsvägen och väg E20 anläggas, då den

befintliga inte klarar dagens krav på flödeskapacitet och är i dåligt skick. I figur 4 nedan

illustreras de åtgärder som avses genomföras inom projektet.

Figur 4 Projektets omfattning. Se även avsnitt 4.5.

Ändamålet med projektet är att säkra stabiliteten för väg E20 i området, men även för

gång- och cykelvägen, Göteborgsvägen och befintliga tryckavloppsledningar samt stråket

med högspänningsledningar mellan Göteborg och Partille.

För att kunna genomföra åtgärderna inom projektet behöver ny mark tas i anspråk. Det

görs genom en planläggningsprocess där en vägplan upprättas. Vägplanen ger tillgång

till mark och fastställer även vilka skyddsåtgärder och försiktighetsmått som behöver

vidtas. Denna vägplan har just nu status samrådshandling och länsstyrelsen i Västra

Götaland har tagit beslut om att projektet kan medföra betydande miljöpåverkan.

Länsstyrelsens beslut medför att samrådskretsen utökas och att en miljökonsekvens–

beskrivning måste upprättas. Projektet har identifierats som ”typfall 3” i Trafikverkets

planläggningsprocess, d.v.s. projektet har inga alternativa lokaliseringar men bedöms

medföra betydande miljöpåverkan. I kapitel 7 beskrivs själva planläggningsprocessen

närmare.

11

2.3.2. Syfte

Syftet med vägplanen är

att ge åtkomst till mark- och vattenområden med vägrätt, inskränkt vägrätt och

tillfällig nyttjanderätt för att kunna säkra markstabiliteten i området, anlägga ny

trumma under väg E20 och ändra gång- och cykelvägens profil samt säkra

spillvattenledning och stråket med högspänningsledningar

att reglera och avgränsa det allmänna väghållaransvaret.

2.3.3. Projektmål

Projektmålen anges nedan och baseras på de övergripande transportpolitiska funktions-

och hänsynsmålen.

Funktionsmålet om tillgänglighet:

säkerställa stabiliteten i området med en hållbarhet på 40 år så att en av

regionens viktigaste kommunikationslänkar inte drabbas av skred.

Hänsynsmålet om säkerhet, miljö och hälsa:

minska problem med översvämning under perioder med kraftiga flöden genom

att anlägga en ny trumma som leder Finngösabäcken under väg E20 till Säveån

att genomföra åtgärderna i projektet med minimala negativa effekter på

naturmiljön.

12

3. Förutsättningar

3.1. Vägens funktion och standard

Stråket mellan Göteborg och Stockholm genom Västra Götaland fyller en viktig funktion

framförallt för regionala, nationella och internationella godstransporter på väg och

persontransporter till/från de större städerna i stråket.

Väg E20 inklusive på- och avfarter är ett statligt vägnät med Trafikverket som

väghållare. Enligt nationella vägdatabasen (NVDB) utgör väg E20 på aktuell sträcka

motorväg med ett trafikflöde på drygt 24 000 (ÅDT) fordon i båda riktningarna och

årsmedeldygn2. Hastighetsbegränsningen är 80 km/h på aktuell sträcka.

Parallellt med väg E20 går väg 535, Göteborgsvägen, med Partille kommun som

väghållare. Göteborgsvägen är en länsväg med en skyltad hastighet 60km/h och ett

trafikflöde på ca 9000 (ÅDT) fordon i båda riktningarna och årsmedeldygn.

Hastighetsbegränsningen är 80 km/h på aktuell sträcka.

Både statlig och kommunal väg har bärighetsklass BK 1.

3.1.1. Riksintresse för kommunikation

Väg E20 ingår som en del i det nationella stamvägnätet, d.v.s.. de vägar som bedömts

vara viktigast för landets vägtransportförsörjning. Den utgör också

riksintresse för kommunikation. Väg E20 har mycket stor betydelse för kontakterna

mellan Göteborgsregionen och Stockholmsregionen.

Västra Stambanan som går norr om Säveån är även den av riksintresse för

kommunikation.

3.2. Trafik och användargrupper

Flera trafikslag finns inom eller i närheten av aktuellt område. Person- och godstrafik

sker på väg E20 men även på Västra stambanan som finns norr om aktuellt område.

Kollektivtrafik sker både på väg E20 och på Göteborgsvägen. Gång- och cykelväg i öst-

västlig riktning finns både norr om väg E20 längs Säveån och söder om Göteborgsvägen.

I Finngösa har gång- och cykelvägen byggts ut längs med Björnbergs väg3.

Enligt Partille kommun4 kan det om 20 år bo 200 000 fler personer i Göteborg, Mölndal

och Partille. Dessa personer kommer att behöva ta sig till jobbet, skolan och

fritidsaktiviteter. Det kräver att kollektivtrafiken (buss och pendeltåg) utvecklas och att

kapaciteten kraftigt ökar. Västra Götalandsregionen, Västtrafik, Göteborgs stad,

2 Uppgifter hämtad från NVDB 2016-03-17 https://nvdb2012.trafikverket.se/SeTransportnatverket 3 Uppgifter hämtade från dokumentet ”Trafiknätsanalys 2012” 2016-02-19 http://www.partille.se/PartilleFiles/Trafik_resor/S%C3%A4kerhet/partille_kommuns_trafiknatsanalys_2012.pdf 4 Uppgifter hämtade från Webdialogen ”Next Stop 2035” 2016-02-19 http://www.partille.se/Invanarservice/Gator-trafik--resor/Nyhetsarkiv-Trafik--resor/Next-Stop-2035/

https://nvdb2012.trafikverket.se/SeTransportnatverkethttp://www.partille.se/PartilleFiles/Trafik_resor/S%C3%A4kerhet/partille_kommuns_trafiknatsanalys_2012.pdfhttp://www.partille.se/PartilleFiles/Trafik_resor/S%C3%A4kerhet/partille_kommuns_trafiknatsanalys_2012.pdfhttp://www.partille.se/Invanarservice/Gator-trafik--resor/Nyhetsarkiv-Trafik--resor/Next-Stop-2035/http://www.partille.se/Invanarservice/Gator-trafik--resor/Nyhetsarkiv-Trafik--resor/Next-Stop-2035/

13

Mölndals stad och Partille kommun arbetar därför just nu tillsammans för att ta fram en

gemensam målbild för hur stadstrafikens stomnät ska utvecklas fram till år 2035.

Partille kommun är tätbebyggt och har korta avstånd mellan målpunkter. Detta ger en

möjlighet till en ökad cykeltrafik i kommunen, och även till/från Göteborg i väster och

Lerum i öster.

Enligt Partille kommuns fördjupade översiktsplan för centrala Partille5 kommer nya

vägförbindelser och nya och förbättrade gång- och cykelförbindelser främst ske norr om

Säveån och öster om aktuellt område. Vidare anges att Gamla Kronvägen bör byggas om

och ges en mer stadsmässig gestaltning och att cykelvägen från Göteborg bör få en

tydligare utformning och utgöra en trevlig entrépunkt för cyklister som kommer från

Göteborg.

3.3. Lokalsamhälle och regional utveckling

Göteborgsregionen fungerar på många sätt som en enhet med en gemensam bostads-

och arbetsmarknad. En omfattande pendling sker och regional samverkan sker inom

bl.a. trafik, miljö, näringsliv, kultur och utbildning6.

Partille kommuns fördjupade översiktsplan för centrala Partille angränsar till aktuellt

områdes östra del. I planen anges att Partille centrum ska förtätas med en varierad och

stadsmässig bebyggelse med ett blandat innehåll. Gamla Kronvägen ska stärkas som

huvudstråk och som navet i stadsmiljön och kopplas samman med nya stråk över

Säveån. Fler och bättre gång- och cykelförbindelser över barriärerna, E20, Västra

Stambanan och Säveån, behövs för att skapa ett levande centrum.

Av den fördjupade översiktsplanen framgår att nuvarande markanvändning i form av

verksamhetsområde för småindustri, kontor och handel kommer att kompletteras eller

kvarstå.

3.4. Landskapet och staden

En resa med bil på väg E20 genom Partille kommun tar ca åtta minuter. Längs sträckan

finns flera kvaliteter, t.ex. ålandskapet och dramatiska bergformationer, men här finns

också splittrade och slitna miljöer utefter dominerande och hårt belastade vägavsnitt.

Aktuellt område är beläget strax väster om Partillemotet, mellan väg E20 och Säveån

och avgränsas i väster av Finngösaravinen och Gamla Kronvägen i öster. Vegetationen i

slänten utgörs främst av lövsly och ung lövskog, samt enstaka äldre träd. En GC-väg

löper genom området.

Området närmast söder om väg E20 och Göteborgsvägen utgörs av naturmark med träd

och buskar. Även här löper en GC-väg löper genom området och ligger ca 30-60 m från

Göteborgsvägen.

5 Fördjupad översiktsplan för centrala Partille. antagen av kommunfullmäktige 2012-02-28 6 ÖP 05

14

Norr om Säveån utgörs marken av odlingsmark och närmast strandkanten växer träd

och buskar. Ca 140-170 m norr om Säveån ligger Västra stambanan.

Utefter ån förekommer både hävdad och ohävdad kulturmark. Flera ravinslänter har

tidigare varit hage eller löväng. På många platser finns spår efter industrianläggningar.

3.5. Miljö och hälsa

Under detta avsnitt sammanfattas förutsättningar för miljö och hälsa. För en fullständig

redovisning, se bilaga 2 Miljökonsekvensbeskrivning.

I MKB:n redovisas konsekvenser av planerade åtgärder i Säveån och Finngösabäcken.

Viktiga miljöaspekter har bedömts vara vatten och naturvärden, inkl. Säveån som

Natura 2000-område. Andra relevanta aspekter är markstabilitet, hälsa och säkerhet

samt riksintresset för kommunikation. Samma MKB har använts i samband med

ansökan om tillstånd för vattenverksamhet enligt miljöbalkens 11 kapitel, vilken också

inkluderar tillstånd till åtgärder i Natura 2000-område enligt 7 kap 28a § miljöbalken.

3.5.1. Riksintresse för naturvård

Berört område omfattas av riksintresse för naturvård (NRO 14148), Säveån, Näs och

Öjared (se figur 5). Riksintresset avser vattendrag, sjö och fauna. För det aktuella

området bedöms att Säveån som lek- och uppväxtområde för lax och havsöring kommer

att beröras. Den ursprungliga och genetiskt värdefulla laxstammen, “Säveålax”, kan få

stor betydelse som genbank för framtida utsättningsföretag i andra vattendrag.

15

Figur 5 riksintresse för naturvård (NRO 14148), Säveån,Näs och Öjared

16

3.5.2. Natura 2000-område enligt art- och habitatdirektivet

Säveån utgör även ett Natura 2000-område enligt art- och habitatdirektivet (SE0520183

Säveån, nedre delen) se figur 6. Syftet är att ”bevara ett naturligt vattendrag av stor

betydelse som reproduktionsområde för en ursprunglig stam av atlantlax, samt att

bevara en lämplig häcknings- och födosöksmiljö för kungsfiskare. Syftet är också att

bevara ett naturligt fennoskandiskt vattendrag som fortsatt får omges av en närmiljö

med fri utveckling, rasbranter och trädöverhäng. En naturlig flödesregim är också en

viktig del av det naturliga vattendraget. De planerade åtgärderna berör ca tio av

bevarandemålen i områdets bevarandeplan.

Figur 6 Natura 2000 (Säveån, nedre delen)

3.5.3. Naturvärden på land

Flera inventeringar och undersökningar har utförts, med avseende på naturvärden,

habitat och olika djurarter, inom ramen för processen med tillståndsansökan av

vattenverksamhet och intrång i Natura 2000-området7. Dessa inventeringar och

undersökningar visar att inga terrestra naturmiljöer inom aktuellt område kan klassas

som Natura 2000-habitat och inga av arterna av växter, lavar och svampar eller insekter

är listade i bilaga 1 eller 2 till Artskyddsförordningen8. Däremot är fyra av de

7 Inventeringarna och utredningarna finns som bilagor i tillståndsansökningarnas tillhörande MKB 8 Regeringen fridlyser växt- och djurarter genom att ange dessa i artskyddsförordningens bilagor. De växt- och djurarter som är markerade med ett N i bilaga 1 till artskyddsförordningen

17

observerade fågelarterna (Stare, Fisktärna, Bivråk och Sånglärka) upptagna i bilaga 1 till

Artskyddsförordningen liksom lax och åtta fladdermössarter.

Bäverspår har observerats vid inventeringarna men det har inte hittats någon boplats.

Bäver är upptagen i bilaga 1 i Artskyddsförordningen.

Fem stycken särskilt bevarandevärda träd har dessutom identifierats i utredningarna.

De är:

Knäckepil: grov, mkt död ved, boplats för mindre hackspett

Skogsek: grov, potentiellt framtida ”jätteträd”

Vårtbjörk: ovanligt grov

Skogslönn: grov, frisk, utan håligheter

Ask: rödlistad, grov, äldre

Dessa träd har markerats på plankartan.

3.5.4. Naturvärden i vatten

Säveåns botten i de mest strandnära delarna inom det planerade åtgärdsområdet utgörs

generellt av lera med tunna lager av sediment. Längre ut mot de centrala delarna av

åfåran blir inslaget av sten, grus och sand större. Undervattensvegetation förekommer

sparsamt. Finngösabäckens mynning är väl beskuggad och bottensubstratet

dominerades av finsediment och sten.

Säveån har bedömts ha en mycket god vattenkvalitet och hög status baserat på

bottenfaunans sammansättning längs den södra strandkanten och Finngösabäckens

mynningsområde en god status.

Vid elfiske i augusti 2015 fångades totalt åtta olika arter i de provtagna lokalerna i

Säveån9. Bl.a. hittades Ål som är rödlistad och stensimpa och lax som är upptagna i

bilaga 1 till Artskyddsförordningen.

Analyser har visat att ingen del av undersökt sträcka i Säveån är lämplig för

reproduktion av laxfiskar men att ett parti med måttlig lämplighet för uppväxt av

laxfiskar finns inom aktuellt område. Det inte finns några viloplatser/ståndplatser för

vandrande fisk i området. Den absoluta merparten av den vandrande fisken passerar det

aktuella området utan att stanna upp. Laxen vandrar i Säveån maj till oktober.

3.5.5. Miljökvalitetsnormer

har fridlysts för att uppfylla kraven i EU:s habitatdirektiv. I bilaga 2 till artskyddsförordningen anges alla övriga arter som är fridlysta i hela landet, i ett län eller i en del av ett län. 9 Se bilaga 2, Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande denna planbeskrivning

18

De miljökvalitetsnormer (MKN) som är aktuella för de föreslagna åtgärderna är MKN

för ytvatten och laxfiskvatten10. Planerade åtgärder ligger inom ytvattenförekomsten

Säveån - Olskroken till Brodalen (SE640726-127722). Vattenförekomsten är nio

kilometer lång. Vattenförekomsten uppnår god kemisk ytvattenstatus (exkl. kvicksilver,

fastställd 2009) och måttlig ekologisk status.

3.5.6. Strandskydd

Strandskydd råder för Säveån11 och omfattar även det aktuella området, se figur 7.

Strandskyddet varierar i sin utbredning och sträcker sig över ytor som omfattar de delar

av planområdet som ligger norr om E20. Vid byggande av allmän väg enligt fastställd

vägplan enligt väglagen (1971:948) gäller inte de förbud enligt 7 kap. 15 § miljöbalken

som strandskyddet innebär och dispens från strandskyddsbestämmelserna krävs inte.

Däremot krävs samråd med länsstyrelsen i Västra Götalands län inom ramen för

vägplanens process.

Figur 7 Strandskydd (blåstreckat område). Röd linje visar planområdet.

10 SFS 2001:554, NFS 2002:6 11 enligt beslut från länsstyrelsen i Västra Götalands län (dnr 231-51782-98, datum 2000-11-10)

19

3.5.7. Nationella, regional och lokala miljömål

Av de 16 nationella miljökvalitetsmålen antagna av Sveriges Riksdag är följande fyra av

relevans för projektet:

levande sjöar och vattendrag

ett rikt växt- och djurliv

levande skogar

god bebyggd miljö.

För Västra Götalands län har tre tilläggsmål antagits för levande sjöar och vattendrag.

Av dessa är målet Bevarande av värdefulla vatten aktuellt för projektet då Säveån är ett

utpekat vattendrag. Målet är att år 2020 ska minst hälften av de vatten som är nationellt

värdefulla och har skyddsbehov ha fått ett långsiktigt skydd.

För Västra Götalands län har fyra tilläggsmål antagits för ett rikt växt- och djurliv men

inget av dessa berör aktuellt område för Säveån.

För Västra Götalands län har två tilläggsmål antagits för levande skogar men inget av

dem bedöms vara relevanta för det aktuella området. Vissa träd i närheten av Säveån

och Finngösabäcken kommer att behöva avverkas i det planerade projektet. Ambitionen

är dock att bevara strandzonen närmast vattnet så intakt som möjligt.

År 2011 togs sex lokala mål fram som anses vara de för Partille i dagsläget mest relevanta

miljökvalitetsmålen och av dessa bedöms de två målen God bebyggd miljö och Levande

sjöar och vattendrag vara relevanta för projektet. För god bebyggd miljö är det preciserat

i tolv lokala mål. Av dessa bedöms ett mål vara relevant för projektet och det är att

kommuninvånarna ska ha tillgång till natur med höga frilufts- kulturmiljö- och

naturvärden i och nära tätorter. För levande sjöar och vattendrag har det preciserats i

fem lokala mål, varav av följande fyra är relevanta:

I den fysiska planeringen ska påverkan på strandnära miljöer för frilufts- djur-

och växtliv minimeras och hänsyn ska tas till beslutade miljökvalitetsnormer för

vatten.

Till år 2020 ska bevarandestatusen för vattenanknutna arter och miljöer som

pekats ut enligt art -och habitat- eller fågeldirektivet och som finns i Partille

kommun ha förbättrats jämfört med år 2011.

Den kemiska statusen på vattenförekomster får inte försämras. För

vattenförekomster som inte uppnår gällande miljökvalitetsnorm ska åtgärder

vidtas så att normen uppfylls till år 2015.

Till år 2015 ska åtgärder ha påbörjats i vattenförekomster som inte uppnår god

ekologisk status enligt ramdirektivet för vatten till följd av reglering,

vandringshinder eller fysisk påverkan.

3.5.8. Friluftsliv

Säveån nyttjas generellt för fiske, visst båtliv och paddling. För aktuellt område är främst

sightseeingaktivitet något som görs då det anordnas med båt längs en sträcka som

omfattar berört område av Säveån. En gång- och cykelväg passerar parallellt med

20

Säveån genom området där åtgärderna planeras. Även på södra sidan av E20 och

Göteborgsvägen går en gång- och cykelväg parallellt med vägarna.

3.6. Kommunla planer

3.6.1. Översiktsplaner

På norra sidan om E20 är aktuellt område beläget inom icke planlagd naturmark. Av

gällande översiktsplan ÖP0512 framgår att marken utgör värdefullt område för naturvård

och friluftsliv. Den fördjupade översiktsplanen för centrala Partille13 omfattar bland

annat Eckens industriområde samt Gamla Kronvägen (västra delen), som är belägna

strax uppströms aktuellt område. Av den fördjupade översiktsplanen framgår att

nuvarande markanvändning i form av verksamhetsområde för småindustri, kontor och

handel avses kvarstå och inom Eckens industriområde kompletteras med handel.

3.6.2. Detaljplaner

På södra sidan om E20 berörs projektet av tre detaljplaner (se figur 8):

304 och 194, Stadsplan för del av Partille kommun, Område vid

Finngösaskolan14,

741, Detaljplan av Partille kommun, Göteborgsvägen östra entrén.15

Figur 8 Berörda detaljplaner

12 Antagen 2006-02-02 13 Antagen 2012-02-28 14 Antagen 1957‐02‐01 respektive 1962‐05‐24 (avsåg ändring och utvidgning av planen) 15 Antagen 2002-09-26

21

4. De planerade åtgärdernas lokalisering och utformning med motiv

4.1. Val av lokalisering

Syftet med åtgärderna är att säkra stabiliteten i området, d.v.s.. lokaliseringen är

förhållandevis begränsad. Ett alternativ är att omlokalisera väg E20. Det skulle innebära

att stabilitetsförhållandena för vägen säkerställs, men att slänten och de kvarvarande

anläggningarna (Göteborgsvägen, gång- och cykelvägen, den trycksatta

avloppsledningen samt stråket med högspänningsledninga) har fortsatt

otillfredsställande stabilitet. En omdragning av väg E20 är dessutom mycket svår att

genomföra med hänsyn till motorvägens läge och status. En förskjutning av motorvägen

söderut är inte möjlig p.g.a. närheten till Göteborgsvägen, bostadsområden och ett

bergsparti. En förskjutning norrut är inte heller möjlig med anledning av Säveån.

En omlokalisering av väg E20 bedöms alltså inte vara ett rimligt alternativ.

Mot bakgrund av ovan nämnda är bedömningen att stabilitetsförbättrande åtgärder

måste utföras inom det aktuella området, se figur 9.

Figur 9 Områdets lokalisering

22

4.1. Val av utformning: föreslagna åtgärder

Baserat på stabilitetsproblemets karaktär och lokalisering, genomförda samråd,

diskussioner mellan olika teknikområden samt utförd alternativstudie16 omfattas

projektet av följande åtgärder :

1. avschaktning på släntkrön (norr om E20)

2. utläggning av stödfyllning/erosionsskydd längs Säveåns södra strandkant

3. utläggning av stödfyllning i den inre delen av Finngösaravinen

4. kulvertering av Finngösabäcken: ny trumma under Göteborgsvägen och väg

E20

5. anläggning av erosionsskydd vid trummans mynning i Finngösaravinen

6. ombyggnad av gång - och cykelväg

7. omläggning av avloppsledning.

Förslagna åtgärder innebär att tillfredsställande god stabilitet kan erhållas för samtliga

anläggningar inom aktuellt område och att stabiliteten säkerställs även på lång sikt.

Åtgärderna beskrivs utförligt under respektive underrubrik.

4.1.1. Stabilitetsförbättrande åtgärder för slänten mellan E20 och Säveån

(åtgärd 1 och 2 ovan, åtgärd D i tidigare samråd)

Förslaget innebär att marken vid släntkrön, norr om E20, schaktas av ca 1 - 1,5 m i den

centrala delen av området (åtgärd 1 ovan). Detta medför att befintlig gång- och cykelväg

och ledningar måste läggas om till en lägre nivå. I den östra respektive västra delen av

området blir avschaktningen successivt mindre, för att i höjd med vändplatsen på Gamla

Kronvägen respektive Finngösaravinen vara lika med noll, d v s ingen avschaktning.

Avschaktningens bredd varierar mellan ca 15 - 20 m och längden är ca 250 m.

Längs hela den aktuella sträckan läggs en stödfyllning ut längs Säveåns södra strandkant

och avslutas med ett erosionsskydd av natursten (åtgärd 2 ovan). Stödfyllningens storlek

varierar med åfårans och strandlinjens geometri, men innebär generellt att strandlinjen

vid medelvattenstånd flyttas ut ca 2 - 4 m längs den aktuella sträckan. Lokalt finns

erosionssår och små skredärr, vilket innebär att ytterligare utfyllnad behöver göras i

dessa sektioner. Stödfyllningen ansluter till befintlig mark på nivån ca +2.

Stödfyllningen avslutas med ett erosionsskydd (natursten) i Säveån. Den berörda

åsträckan är ca 250 m. Utbredning och principiell utformning av planerad avschaktning

respektive stödfyllning/ erosionsskydd visas i figurerna 10-12.

16 Utförd inom ramen för tillståndsansökan vattenverksamhet, se PM Stabilitet: Fördjupad stabilitetsutredning – E20, Finngösa Tillståndsansökan för vattenverksamhet och intrång i Natura 2000 (Golder Associates AB, 2016-01-15)

23

Figur 10 Avschaktning på släntkrön + mindre stödfyllning i Säveån.17

Figur 11 Schematisk utbredning för erforderliga åtgärder i form av avschaktning (märkgrön) och

stödfyllning/erosionsskydd (brun), vid medelvattenstånd.18

Figur 12 Typsektion för åtgärder i slänten mellan E20 och Säveån: avschaktning och

stödfyllning/erosionsskydd.19

17 PM Stabilitet: Fördjupad stabilitetsutredning – E20, Finngösa Tillståndsansökan för vattenverksamhet och intrång i Natura 2000 (Golder Associates AB, 2016-01-15) 18 PM Stabilitet: Fördjupad stabilitetsutredning – E20, Finngösa Tillståndsansökan för vattenverksamhet och intrång i Natura 2000 (Golder Associates AB, 2016-01-15) 19 PM Stabilitet: Fördjupad stabilitetsutredning – E20, Finngösa Tillståndsansökan för vattenverksamhet och intrång i Natura 2000 (Golder Associates AB, 2016-01-15)

VägbankLet (cu)

Le1 (cu)

Le2 (cu)

Le3 (cu)

Le1 (cu)

Le2 (cu)Fyllning

Fyllning ö gvy

Vägbank

E20

Trafiklast

13 kPa

E20

Trafiklast

13 kPa GC-väg

Trafiklast

5 kPa

Säveån

LLW +-0

Stödfyllning

F=1,35

Avschaktning

24

4.1.2. Stabilitetsförbättrande åtgärder för Finngösaravinen (åtgärd 3)

För att säkerställa stabiliteten mot Finngösabäcken norr om väg E20 måste en viss

utfyllnad av ravinen göras. I botten på bäckravinen erfordras ca 0,5 - 3 m fyllning och

den nedre delen av slänten flackas ut genom utfyllning upp till nivån ca +3 - +3,5.

Stödfyllning erfordras längs en sträcka av ca 25 - 30 m i bäckens längdriktning. Vid

avslutningen i norr anpassas fyllningens nivå och släntlutning till befintliga slänter. Se

figur 13.

Figur 13 Schematisk utbredning för erforderliga stabilitetsförbättrande åtgärder i form av

stödfyllning (brun) i Finngösaravinen, vid medelvattenstånd. I figuren syns även planerad ny

trumma (klargrön) samt erosionsskydd (rött). Observera att illustrationen är en perspektivbild

tagen snett uppifrån.

4.1.3. Ny trumma under E20 (åtgärd 4)

Befintlig dagvattentrumma är i dåligt skick och har för låg kapacitet. En ny trumma

(ø1800 mm) kommer därför att tryckas under Göteborgsvägen och väg E20, i ett något

mer östligt läge (ca 10 - 30 m) än befintlig trumma. Utfyllnaden i Finngösaravinen

(åtgärd 3) medför att Finngösabäcken dessutom måste kulverteras ytterligare ca 30 m.

Den nya trumman blir ca 135 m lång och mynnar ut i Finngösaravinen. Befintlig trumma

tas ur bruk efter att den nya trumman är i bruk. Den befintliga trumman kommer då att

pluggas och fyllas med t.ex. skumbetong och kommer troligtvis inte innebära någon

framtida drift även om anläggningen fortsatt kommer att ligga under Trafikverkets

ansvar.

25

Den nya trumman trycks från en tryckgrop i området söder om Göteborgsvägen och i

samma område erfordras ett nytt dike och en brunn för att ansluta befintliga ledningar

och öppet biflöde från sydväst. Den nya trummans trumöga kommer att anpassas efter

släntlutning.

Vid trummans utlopp i den naturliga bäckfåran, norr om E20, läggs ett erosionsskydd.

Motstående strandkant erosionsskyddas, lämpligen med ett biologiskt erosionsskydd.

Läge för ny trumma och läge samt principiell utformning för anordningar kring in- och

utlopp visas i figur 14.

Figur 14 Ny trumma samt anordningar kring in- och utlopp.

26

4.1.4. Ombyggnad av gång- och cykelväg

Mellan vändplatsen Gamla Kronvägen och pumpstationen (ca 250 m) anläggs en ny

gång- och cykelväg, med samma standard och bredd som befintlig gång- och cykelväg

(se figur 3) men med en annan profil. Gång- och cykelvägen beläggs med asfalt, som

befintlig. Partille kommun är väghållare för cykelvägen.

Figur 15 Befintlig gång- och cykelväg norr om E20 som får ny profil. Till vänster skymtar Säveån och till höger E20.

4.1.5. Omläggning av trycksatt spillvattenledning

En ny trycksatt spillvattenledning (ø500 mm) läggs mellan vändplatsen Gamla

Kronvägen och pumpstationen vid Finngösaravinen (se figur 16). Den nya ledningen

läggs på en lägre nivå än befintlig ledning (se figur 3). Befintlig tryckavloppsledning tas

ur bruk och avlägsnas i samband med schakt.

Figur 16 Läge för trycksatt avloppsledning och stråket med högspänningsledningar.

27

4.2. Val av utformning: Avfärdade utformningsalternativ

4.2.1. Avfärdade åtgärdsalternativ för slänten mellan väg E20 och Säveån

Fem åtgärdsalternativ för slänten mellan väg E20 och Säveån har avfärdats. A-E är

samma benämningar som har använts vid tidigare samråd.

Alternativ A & B: Åtgärder i den övre delen av slänten, norr om väg E20

Med utgångspunkt från de riksintressen som ligger i väg E20 (kommunikation) och

Säveån (naturvård och Natura 2000) hade det varit fördelaktigt att utföra en åtgärd utan

att påverka något av dessa områden. Utförda stabilitetsanalyser har dock visat att enbart

åtgärder i slänten mellan vägen och ån inte är tillräckligt. Kompletterande stödfyllning i

Säveån behövs för att erhålla tillfredsställande stabilitet för de långa glidytorna.

Med anledning av detta avfärdas åtgärderna A och B.

Alternativ C: Åtgärder i läget för väg E20

För att minska den pådrivande lasten i slänten kan åtgärder göras i läget för väg E20.

Denna typ av åtgärd innebär en avstängning av väg E20 i södergående riktning och att

trafiken leds om under tiden som arbetena pågår. Åtgärder för att minska lasten i läget

för vägen kan t.ex. vara avschaktning, kompensationsgrundläggning (lättfyllning) eller

bankpålning. Vägsträckan som berörs är ca 250 m lång, förutom i alternativet med en

sänkning av hela vägprofilen, vilket troligtvis skulle innebära att en dubbelt så lång

sträcka berörs (inkl. Partillemotet). För att säkerställa släntens stabilitet krävs, förutom

åtgärden i läget för vägen, åtgärd även i den övre delen av slänten, vilket innebär att

befintlig gång- och cykelväg måste sänkas och ledningar läggas om. Vidare erfordras att

ett erosionsskydd (natursten) läggs ut längs Säveåns södra strandkant (ca 250 m).

Utförda beräkningar visar att för att erhålla tillfredsställande god stabilitet genom

avschaktning behöver marken vid släntkrön schaktas av och väg E20 sänkas ca 1,5 - 2 m.

Bredden på avschaktningen behöver vara ca 40 m, d.v.s.. även området norr om väg

E20, gång- och cykelväg samt ledningar påverkas. I alternativet med lättfyllning

erfordras t.ex. ca 1,5 - 2 m lecakulor i läget för vägen.

Figur 17 Åtgärder i läget för väg E20. Exempel avschaktning/profilsänkning.20

Den totala kostnaden för åtgärder i läget för väg E20 är mycket hög och medför mycket

stora störningar. Påverkan på Säveån kan inte undvikas, då ett erosionsskydd erfordras

längs strandkanten. Alternativ C bedöms vara ett tekniskt möjligt åtgärdsalternativ, men

20 PM Stabilitet: Fördjupad stabilitetsutredning – E20, Finngösa Tillståndsansökan för vattenverksamhet och intrång i Natura 2000 (Golder Associates AB, 2016-01-15)

Vägbank

Let (cu)

Le1 (cu)

Le2 (cu)

Le3 (cu)

Le1 (cu)

Le2 (cu)

Vägbank

Fyllning

Vägbank

E20

Trafiklast

13 kPaE20

Trafiklast

13 kPa

GC-väg

Trafiklast

5 kPa

Säveån

LLW +-0

F=1,35

Erosionsskydd

Avschaktning

28

avfärdas av ekonomiska skäl samt det faktum att påverkan på miljön inte bedöms bli

avsevärt mindre än i övriga alternativ.

Alternativ E: Stödfyllning i Säveån och ny åfåra norr om befintlig

För att erhålla tillfredsställande god stabilitet, d.v.s. minskad sannolikhet för skred, för

slänten mellan väg E20 och Säveån genom enbart stödfyllning erfordras en utfyllnad av i

stort sett hela ån längs den aktuella sträckan (ca 250 m). För att erhålla samma

vattenförande area som idag måste därmed en ny åfåra schaktas norr om befintligt läge.

Antingen kan en ny åfåra schaktas alldeles intill befintlig åfåra, d.v.s.. i princip förskjuts

ån en åbredd norrut, eller så kan en ny åfåra schaktas i slänten något längre norrut,

d.v.s.. inte i direkt anslutning till befintlig åfåra. Beroende på aktuella nivåer och flöden

skulle eventuellt ett mindre flöde kunna finnas kvar i befintlig, men kraftigt avsmalnad

åfåra. Hela den nya åfåran måste erosionsskyddas. Båda alternativen omfattar stora och

tidskrävande arbeten i vatten samt svårigheter att praktiskt hantera de stora volymerna

schakt- och fyllnadsmassor. Utförda stabilitetsanalyser visar att beroende på åfårans

geometri behöver mellan ca 30 och 40 m2 utfyllnad göras i åfårans tvärsektion. I

alternativet med en ny åfåra längre norrut försämras dessutom stabilitetsförhållandena

för den norra slänten upp till järnvägen, vilket är en nackdel inför framtida utbyggnad av

Västra stambanan till fyrspår.

Figur 18 Stödfyllning i Säveån och ny åfåra norr om befintlig.21

Stödfyllning i Säveån i kombination med förskjuten/kompletterande åfåra norr om

befintlig är ett stort ingrepp i miljön, praktiskt svårt att genomföra och kan på sikt

påverka Västra stambanans utbyggnad negativt. Därför avfärdas alternativ E.

Alternativ F: Bro för E20

Att bygga en fribärande bro för väg E20 skulle innebära att stabilitetsförhållandena för

vägen säkerställs, men att slänten och de kvarvarande anläggningarna (Göteborgsvägen,

gång- och cykelvägen samt den trycksatta spillvattenledningen och

högspänningsledningar) skulle fortsatt ha otillfredsställande stabilitet. En motorvägsbro

i detta läge skulle påverka det intilliggande Partillemotet. En fribärande bro skulle

behöva vara minst 250 m lång och påverkar det intilliggande Partillemotet.

Anläggningskostnaden bedöms som mycket hög. Åtgärden innebär omfattande

trafikstörningar under en lång byggtid, vilket också innebär stora samhällsekonomiska

21 PM Stabilitet: Fördjupad stabilitetsutredning – E20, Finngösa Tillståndsansökan för vattenverksamhet och intrång i Natura 2000 (Golder Associates AB, 2016-01-15)

VägbankLet (cu)

Le1 (cu)

Le2 (cu)

Le3 (cu)

Le1 (cu)

Le2 (cu)Fyllning

Vägbank

Fyllning

E20

Trafiklast

13 kPa

E20

Trafiklast

13 kPa

GC-väg

Trafiklast

5 kPa

Säveån

LLW +-0

Stödfyllning Avschaktning

F=1,35

29

kostnader. En bro skulle inte uppfylla ändamålet fullständigt. Åtgärd F bedöms därmed

tekniskt och ekonomiskt som olämpligt.

4.2.2. Avfärdade åtgärdsalternativ för inre delen av Finngösaravinen

Avschaktning på Finngösaravinens släntkrön

Utförda stabilitetsberäkningar för åtgärdsalternativet att schakta på släntkrönet ovanför

Finngösaravinen visar att en ca 2,5 - 3 m djup avschaktning erfordras till ett avstånd av

ca 20 m bakom släntkrönet. Det innebär att avschaktningen i den södra delen av ravinen

skulle nå ända fram till väg E20 och lokalstabiliteten för vägen skulle bli

otillfredsställande.

Avschaktning utgör inget rimligt alternativ för att åtgärda ravinens slänter.

Kalkcementpelare i den övre delen av slänten

Beräkningar visar att ca tolv m långa kalkcementpelare (kc-pelare) placerade i ca 20 m

långa skivor behövs för att säkerställa stabiliteten för Finngösaravinens slänter.

Beräkningsmässigt erfordras kc-pelare både i slänten nära bäcken, för att erhålla

tillräcklig säkerhet för de korta glidytorna, men också relativt långt från släntkrönet för

att säkerställa de långa glidytorna. I praktiken är detta inte möjligt då det inte går att

installera kc-pelare i en så brant slänt nära bäcken. Dessutom skulle skivorna behöva

vara så långa att kc-pelare skulle installeras i och/eller i nära anslutning till det norra

körfältet av väg E20. Vidare så konstruerades slänten i riktning mot E20 i samband med

utbyggnaden av motorvägen och utgörs av blandat fyllnadsmaterial, vilket gör att det är

osäkert om det överhuvudtaget går att installera kc-pelare i denna slänt.

Sammantaget utgör inte kc-pelarförstärkning av ravinens slänter något rimligt

åtgärdsalternativ.

30

5. Konsekvenser av projektet

5.1. Nollalternativet

Nollalternativet, d.v.s.. att ingen åtgärd utförs, medför att stabiliteten för väg E20 inte

uppfyller gällande normer. Fortsatt erosion längs Säveåns södra strandkant innebär att

stabiliteten för vägen succesivt försämras. Urspolning i strandlinjen leder till

underminering och små släpp i strandkanten, vilka medför att mothållet i slänten

minskar och att säkerhetsfaktorerna för totalstabiliteten på sikt blir lägre.

5.2. Trafiktekniska konsekvenser

Åtgärderna i projektet kommer att säkerställa markstabiliteten för väg E20,

Göteborgsvägen och befintliga gång- och cykelvägar inom aktuellt område och därmed

bidra till ett förbättrat och mer säkert trafiknät. Åtgärderna medför inga permanenta

förändringar avseende hastighet, framkomlighet eller tillgänglighet (se kapitel 5.10.1 för

påverkan under byggtiden).

Med goda och säkra förbindelser kan fortsatt samhällsutveckling ske enligt planer och

visioner inom regionen.

5.3. Konsekvenser på miljö och hälsa

Nedan sammanfattas bedömda konsekvenser av planerade åtgärder i Säveån och

Finngösabäcken. Sammanfattningen inkluderar en samlad bedömning och

sammanfattningar av konsekvenserna för de viktigaste miljö- och hälsoaspekterna.

För en fullständig redovisning av konsekvenser för miljö och hälsa samt motiv för dessa,

se bilaga 2 Miljökonsekvensbeskrivning. I MKB redogörs även för konsekvenser för de

alternativa utformningarna C och E.

5.3.1. Bedömningsgrunder

De skyddsåtgärder och frivilliga kompensationsåtgärder som kommer att vidtas beskrivs

i avsnitt 5.2.2 och konsekvenserna bedöms med hänsyn till dessa. Miljöpåverkan och

konsekvenser bedöms både för utförandeperioden och ett långtidsperspektiv (lång sikt).

Utförandeperioden bedöms vara fem år. Inom detta tidsspann bedöms också risken för

att E20 rasar ner i ån som relativt liten. Lång sikt motsvarar en tidshorisont för mycket

långvariga konsekvenser och är satt från fem år till ca 50 år utifrån att området då ska ha

återgått till ett naturligt tillstånd.

På nästa sida beskrivs den värderingsskala som använts vid konsekvensbedömningarna

inklusive de bedömningsgrunder som använts för respektive värdering.

Bedömningsgrunden ”bevarandestatus” används för bedömning av konsekvensen för

Natura 2000 och arter upptagna i bilaga 1 eller 2 i Artskyddsförordningen. Övriga

värden utgörs av t.ex. rödlistade arter, ej utpekade Natura 2000-habitat, områden med

påtagliga till mycket höga naturvärden etc. Utgångspunkten för definitionen av ”lång

tid” till max 50 år är tiden för att området bedöms ska ha återgått till ett ”naturligt

tillstånd”, t.ex. att träd blivit tillräckligt stora. ”Kortvarig” påverkan är satt till dagar till

enstaka år, då ”kortvarig” är olika för olika arter.

31

Tabell 1. Bedömningsgrunder

Värdering Värdering Bedömningsgrund

Stor negativ konsekvens

- - -

Värdet påverkas negativt under mycket lång tid (>50 år) eller försvinner. Bevarandestatus försämras eller gynnsam bevarandestatus kan ej uppnås under mycket lång tid. Stor hälso-/miljörisk.

Måttlig negativ konsekvens

- -

Värdet påverkas negativt under lång tid (flera år-50 år) och/eller över ett större område. Bevarandestatus försämras eller gynnsam bevarandestatus kan ej uppnås under begränsad tid. Måttlig hälso-/miljörisk.

Liten negativ konsekvens

-

Värdet påverkas negativt. Påverkan är kortvarig (dagar-enstaka år) och/eller mycket lokal eller begränsad. Ingen påverkan på bevarandestatus eller uppfyllande av gynnsam bevarandestatus. Liten hälso-/miljörisk.

0 Värdet förändras obetydligt eller inte alls jämfört

med idag.

Liten positiv konsekvens

+

Värdet stärks något liksom förutsättningarna för gynnsam bevarandestatus. Minskad miljö- /hälsorisk.

Måttlig positiv konsekvens

+ +

Värdet stärks genom att tidigare försämringar/ skador åtgärdas.

Stor positiv konsekvens

+ + + Nya värden tillförs

5.3.2. Skyddsåtgärder och frivilliga kompensationsåtgärder

Följande skyddsåtgärder kommer att vidtas för att minimera påverkan och risk för

människors hälsa och miljön, se även avsnitt 6:

Biologiskt erosionsskydd om möjligt i Finngösabäcken. Medför relativt snabb

etbalering av växtlighet.

Stödfyllnad med naturgrus, med syfte att efterlikna dagens bottenmaterial.

Åtgärderna kommer att utföras under vinterhalvåret.

Varsam röjning av träd med syfte att bevara så mycket vegetation som möjligt,

och i möjligaste mån sparas större träd nära Säveåns strandkant samt träd med

fågelbon/fågelholkar.

Fågelholkar som eventuellt behöver tas ned kommer i enlighet med Partille

kommuns önskemål att sättas upp på ett annat lämpligt närstående träd.

32

De fem utpekade bevarandevärda träden kommer att märkas ut och bevaras.

Död ved kommer att sparas och de träd som ändå kommer att tas ner kommer

lämnas kvar.

Återplantering av träd i samråd med sakkunnig. Plantering kommer ske i så

nära anslutning till södra åfåran som möjligt, med syfte att återskapa en del av

beskuggningen längs strandkanten.

Ett antal trädgropar kommer också att anläggas i den övre delen av

stödfyllningen/erosionsskyddet, vilket möjliggör plantering av större träd.

Vid behov kontroll av föroreningshalt i stödfyllnadsmassor.

Utplacering av geotextilskärmar/siltgardiner vid grumlande arbeten med syfte

att minska eventuell partikelspridning.

Omledning alternativt avstängning av GC-väg på den norra respektive södra

sidan under åtgärd inkluderande avspärrningar och skyltning med syfte att

hindra att människor som behöver ta sig fram de aktuella vägarna skadas.

Då valt alternativ inte bedöms medföra någon skada på Natura 2000-habitat eller

livsbetingelserna för skyddsvärda arter och därmed inte försämra möjligheterna att

uppnå gynnsam bevarandestatus, bedöms inga kompensationsåtgärder behövas. Trots

det åtar sig Trafikverket ett antal frivilliga kompensationsåtgärder, se även avsnitt 6:

Naturgrus i lämplig fraktion kommer att läggas ut att i Säveån och

Finngösabäcken i samråd med sakkunnig, med syfte att förbättra

uppväxtmiljöerna för laxfiskar.

Plantering av träd vid strandkanten på den norra sidan av Säveån med syfte att

kompensera för minskad överhängande trädvegetation samt förtäta

strandvegetationen utmed ån.

Återställande av artificiella kungsfiskarebon i Finngösaravinen i samråd med

sakkunnig.

Anläggande av nya artificiella kungsfiskarebon i Finngösaravinen i samråd med

sakkunnig.

5.3.3. Samlad bedömning

I Tabell 1 jämförs bedömda konsekvenser för valt alternativ D, d.v.s.. avschaktning på

släntkrön (norr om E20) i kombination med stödfyllning/erosionsskydd längs Säveåns

strandkant med nollalternativet, d.v.s.. om inga stabilitetsförbättrande åtgärder görs.

Konsekvenserna bedöms med hänsyn tagen till beslutade skyddsåtgärder och frivilliga

kompensationsåtgärder.

Av jämförelsen i tabellen framgår att nollalternativet inte innebär några konsekvenser

de närmaste fem åren. Anledningen till detta är att risken för ett omfattande ras/skred

33

de närmaste fem åren bedöms som mycket liten. Någon gång under de närmaste 50 åren

bedöms dock risken för ett större ras/skred vara stor, varför nollalternativet medför

negativa konsekvenser på lång sikt. Hur stora de negativa konsekvenserna blir beror på

skredets/rasets omfattning och storleken på raset/skredet kan ej förutses. I tabellen

antas ett värsta scenario med ett omfattande skred/ras. Detta medför generellt mer

negativa miljö- och hälsokonsekvenser än valt alternativ, med undantag av kumulativa

effekter för Natura 2000-området avseende rasbranter. Sammantaget bedöms därför

valt alternativ vara bättre ur miljö- och hälsorisksynpunkt än nollalternativet, d.v.s..

ingen åtgärd.

Tabell 2 Sammanfattande bedömning.

Konsekvens

för:

De närmaste fem åren Lång sikt

Valt

alt.

Nollalt Valt

alt.

Nollalt

Säveån - 0 - - - -

Finngösabäcken - - 0 - - - - -

Naturvärden

på land

- - 0 - - -

Naturvärden i

Vatten

- 0 - - - -

Miljökvalitetsnormer - 0 0 - -

Riksintresse

Naturvård

- 0 - - -

Natura 2000 - - 0 - - -

Natura 2000

Kumulativa effekter

- 0 - 0

Strandskyddet -- 0 - - - -

Riksintresse

kommunikation

0 0 + - - -

Risker

människors

hälsa & miljön

0 0 + - - -

34

Friluftsliv - 0 0 - - -

Masshantering - 0 0 - - -

5.3.4. Riksintresse miljö och Natura 2000

Säveåns bottenprofil och Finngösabäckens bottenprofil kommer att ändras med valt

alternativ. Den berörda sträckan utgör dock en mycket begränsad del av

riksintresseområdet.

Nya rasbranter kommer inte att kunna utvecklas fritt under en mycket lång tid till följd

av erosionsskyddet, som beräknas ha en livslängd på ca 40 år. Då Säveåns dalgång är ett

skredkänsligt område har en betydande del av Natura 2000-området redan

erosionsskyddats eller kommer att erosionsskyddas. Valt alternativ bidrar endast till en

marginell försämring av Natura 2000-området med avseende på rasbranter.

Endast en relativt begränsad del av andelen trädöverhäng inom Natura 2000-området

kommer att påverkas negativt. Med vidtagna skyddsåtgärder och frivilliga

kompensationsåtgärder så bedöms konsekvenserna på längre sikt bli små negativa. De

bedöms inte påverka uppfyllandet av bevarandemålen avseende förekomsten av död ved

och över vattnet hängande trädvegetation.

Bevarandemålet om en viss medeltäthet av uppväxande lax kan eventuellt inte uppfyllas

vid låga flöden i Finngösabäckens mynning, då en betydande del av det periodvisa

uppväxtområdet kommer att försvinna. Vid höga flöden vistas sannolikt inte laxfiskar

inom området, som inte utgör ett optimalt habitat för laxfisk med avseende på

bottensubstratet. Frivilliga kompensationsåtgärder som syftar till att förbättra substratet

inom det aktuella uppväxtområdet samt även i Säveån utanför det aktuella området,

som till största delen idag har låg lämplighet som uppväxtområde, gör att

konsekvenserna för laxstammen inom Natura 2000-området som helhet bedöms bli

små negativa. Det finns också fler potentiella uppväxtområdet nedströms det aktuella

området som laxfiskar kan ta sig till under utförandeskedet när laxar kan störas av

framförallt mänsklig aktivitet. Laxens vandring kommer dock inte störas då åtgärderna

kommer att utföras under en tid då laxen inte vandrar.

Inga observationer av Kungsfiskaren har gjorts under normal häckningstid och den

vistas sannolikt inte inom området i någon större utsträckning idag, och påverkas därför

inte direkt av valt alternativ. De frivilliga kompensationsåtgärderna kommer dock

förbättra och förstärka det aktuella områdets lämplighet som häckningsmiljö och

påverka födosöksmiljön i liten utsträckning, varför konsekvenserna för kungsfiskaren

bedöms bli små positiva.

Sammantaget bedöms valt alternativ medföra en liten negativ konsekvens för

riksintresseområdet och Natura 2000-området. Förutsättningarna för

riksintresseområdets och Natura 2000-områdets långsiktiga bevarande bedöms

försämras obetydligt liksom även den skyddade laxens livsmiljö. Således bedöms

konsekvenserna av valt alternativ för laxpopulation inom Natura 2000-området vara

obetydliga liksom möjligheterna att bibehålla/uppnå gynnsam bevarandestatus.

35

Nollalternativet medför visserligen ingen kumulativ effekt när det gäller rasbranter, men

i övrigt så bedöms ett omfattande ras/skred medföra måttligt negativa konsekvenser för

både riksintresseområdet och Natura 2000-området. Ett stort ras kan i värsta fall fylla

igen hela Finngösaravinen och/eller åfåran i Säveån utanför det aktuella området, vilket

kan orsaka en dämning och påverka flödesmönstret under mycket lång tid samt

förhindra laxens vandring. Därmed påverkas visserligen inte förmågan till fri utveckling

av rasbranter, men det innebär negativa konsekvenser för laxpopulationen. Det kan

under lång tid försvåra möjligheterna att bibehålla/uppnå gynnsam bevarandestatus.

5.3.5. Skyddade arter (som inte ingår i Natura 2000)

Valt alternativ planeras till en tid då skyddsvärda fåglar som observerats häcka eller

födosöka inom det aktuella området samt fladdermöss vare sig fortplantar sig (häckar),

övervintrar eller flyttar. Därför bedöms risken för störning vara mycket liten.

Vidare kommer inga för Trafikverket kända häckningsplatser att påverkas.

Konsekvensen för fåglarnas födounderlag bedöms med vidtagna skyddsåtgärder som

betydlig till liten beroende på födoval.

Bävern kan däremot störas av mänsklig närvaro under utförandeskedet. Bävern är

vanligt förekommande utmed Säveån, varför påverkan på Säveåns population av bäver

bedöms bli mycket begränsad. Bävern kan födosöka inom andra områden tills åtgärden

är utförd och träden växt upp till en storlek som är lämplig som föda.

Valt alternativ bedöms således inte påverka de skyddade arternas överlevnadschanser,

reproduktion eller utbredning, och därmed ej påverka den aktuella bevarandestatusen

vare sig på lokal eller nationell nivå. Således bedöms ingen dispens från

Artskyddsförordningen behövas.

Ett större skred/ras (nollalternativet) kan, beroende på när i tiden det sker, störa

skyddsvärda fåglars häckning och kortvarigt även deras och fladdermöss flytt. Vidare

bedöms det medföra måttliga till stora konsekvenser för de skyddade arternas

födounderlag. Fåglar, fladdermöss och bäver födosöker dock generellt inom större

områden, varför konsekvenserna för nollalternativet på lång sikt bedöms bli måttligt

negativa för fåglar och små negativa för fladdermöss och bäver. För fåglar bedöms det

föreligga en risk för att gynnsam bevarandestatus ej kan uppnås under begränsad tid.

5.3.6. Strandskydd

Konsekvensbedömningarna för områdesskydd, naturvärden på land och i vatten samt

för friluftsliv är de som framför allt ligger till grund för konsekvensbedömningen för

strandskyddet. Nedan beskrivs en sammantagen bedömning för strandskyddet som

helhet utifrån dessa konsekvensbedömningar. Se även bilaga 2 Miljö-

konsekvensbeskrivning för utförliga separata beskrivningar av konsekvenser för dessa

aspekter.

För valt alternativ bedöms de sammantagna konsekvenserna på kort sikt bli små

negativa för naturvärden i vatten, riksintresset för naturvård och friluftslivet samt

måttligt negativa för naturvärden på land och Natura 2000-området.På lång sikt

bedöms konsekvenserna som obetydliga för friluftslivet och små negativa i övrigt med

vidtagna skyddsåtgärder och frivilliga kompensationsåtgärder. Sammantaget bedöms

36

därför konsekvenserna för strandskyddet på kort sikt bli måttligt negativa och på lång

sikt små negativa.

För nollalternativet bedöms inga konsekvenser uppstå på kort sikt. På lång sikt bedöms

dock de sammantagna konsekvenserna för naturvärden på land, riksintresseområdet

och Natura 2000-området bli måttligt negativa och stora negativa för naturvärden i

vatten och friluftslivet vid ett omfattande ras/skred. Sammantaget bedöms därför

konsekvenserna för strandskyddet på lång sikt vid ett omfattande ras/skred bli stora

negativa.

5.3.7. Miljökvalitetsnormer

Endast miljökvalitetsnormer som rör yt- och laxfiskvatten bedöms vara relevanta för valt

alternativ.

Den aktuella vattenförekomsten Säveån - Olskroken till Brodalen uppnår idag god

kemisk ytvattenstatus (exkl. kvicksilver) och måttlig ekologisk status. Det valda

alternativet bedöms inte ändra denna klassning.

Vattenförekomsten har idag måttlig ekologisk status, fastställd sedan 2009, och

kvalitetskravet är god ekologisk status med tidsfrist till år 2021. Orsaken till att

ekologisk status är klassad som måttlig är att den hydrologiska regimen och

ytvattenkvaliteten m.a.p. bottenfauna är klassade som måttliga. De ekologiska

kvalitetsfaktorer som klassats av Vattenmyndigheten är bottenfauna, näringsämnen,

försurning, kontinuitet och hydrologisk regim. Valt alternativ bedöms inte medföra

annat än obetydliga konsekvenser vad avser ytvattenkemiska parametrar som berör

bottenfaunans sammansättning eller de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna.

Nollalternativet bedöms däremot medföra måttligt negativa konsekvenser vid ett

större/ras skred som framförallt påverkar kontinuiteten negativt då ån utanför det

aktuella området kan fyllas igen. Även vattenkvaliteten kan i viss mån påverkas negativt.

Konsekvenserna med avseende på miljökvalitetsnormerna för laxfiskvattnet Säveån

bedöms med valt alternativ vara liten negativ på kort sikt och obetydligt på lång sikt då

riktvärdet för suspenderade ämnen riskerar med vidtagna skyddsåtgärder att tillfälligt

och mycket lokalt utanför åtgärdsområdet överskridas under utläggandet av

erosionsskydd och stödfyllnad i Säveån och Finngösabäcken. Med nollalternativet

bedöms konsekvenserna bli måttligt negativa då ett omfattande skred/ras kan medföra

kraftig grumling av vattnet och påverka en större del av Säveån.

5.3.8. Övriga konsekvenser

Valt alternativ bedöms inte medföra några konsekvenser de närmaste fem åren då risken

för ras/skred bedöms som små.

På lång sikt bedöms konsekvenserna för valt alternativ vara små positiva då de minskar

risken för skador på människors hälsa, den trycksatta avloppsledningen, stråket med

högspänningsledningar samt risken för olyckor med farligt godstransporter. Ett

omfattande ras/skred (nollalternativet) däremot kan medföra stora skador på VA- och

högspänningsledningen, GC-vägen och E20, vilket medför stora negativ hälsorisker och

risk för människors liv. Konsekvenserna för nollalternativet på lång sikt bedöms därför

som stora negativa.

37

Av samma skäl bedöms konsekvenserna av nollalternativet vara stora även för

friluftslivet och masshanteringen. Valt alternativ medför viss begränsad tillgänglighet

och framkomlighet för friluftsaktiviteter i området på land och till viss del i Säveån

respektive för massahanteringen under utförandetiden samt medför kortvarigt viss

damning och utsläpp till luft från transport- och arbetsfordon, d.v.s.. små negativa

konsekvenser. På lång sikt bedöms konsekvenserna för friluftslivet och masshanteringen

vara noll.

5.4. Riksintresse kommunikation

Inga konsekvenser bedöms föreligga på kort sikt för valt alternativ eller nollalternativet

när det gäller riksintressena kommunikation, då inget ras/skred bedöms ske inom de

närmaste fem åren.

På lång sikt bedöms valt alternativ medföra en liten positiv konsekvens då de vidtagna

åtgärderna minskar risken för ras/skred och därmed risken för negativ påverkan på

E20.

Konsekvenserna på lång sikt med nollalternativet bedöms bli stor negativ för E20 vid ett

omfattande ras/skred.

5.5. Målöverensstämmelse

5.5.1. Transportpolitiska mål

Vägplanens projektmål och den valda utformningen bedöms ligga väl i linje med de

transportpolitiska målen:

Genom att förstärka markstabiliteten i området så drabbas inte en av regionens

viktigaste kommunikationslänkar av skred och tillgängligheten säkerställs.

Genom att anlägga en ny trumma som leder Finngösabäcken under väg E20 till

Säveån med adekvat kapacitet minskar problem med översvämning under

perioder med kraftiga flöden. Åtgärden leder till bättre funktion, bevarande av

naturmiljö och förutseende för god hälsa.

Genomförandet av åtgärderna i projektet är utformade så att minimala negativa

effekter på naturmiljön uppstår.

5.5.2. Miljökvalitetsmål, regionala och kommunala mål

Av de 16 miljömålen bedöms fyra vara relevanta att stämma av mot det aktuella

projektet:

levande sjöar och vattendrag

ett rikt växt- och djurliv

levande skogar

god bebyggd miljö.

Till dessa har också Västra Götaland lagt till ett antal regionala mål. Partille kommun

har också antagit lokala miljömål av vilka ett mål som berör god bebyggd miljö och ett

antal mål som berör levande sjöar och vattendrag bedöms vara relevanta.

38

Nedan sammanfattas hur projektet påverkar målen. För en mer fullständig redogörelse,

se bilaga 2 Miljökonsekvensbeskrivning.

Levande sjöar och vattendrag

Sammantaget så både gynnar och motverkar projektet målet.

Ett rikt växt- och djurliv

Sammantaget så både gynnar och motverkar projektet målet.

Levande skogar

Sammantaget bedöms målet påverkas obetydligt av projektet.

God bebyggd miljö

Sammantaget bedöms projektet långsiktigt gynna målet.

5.6. Överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler, miljökvalitetsnormer och bestämmelser om hushållning med mark och vattenområden

5.6.1. Allmänna hänsynsreglerna

I 2 kap Miljöbalken redovisas de allmänna hänsynsreglerna som är grundläggande för

prövning, tillstånd, godkännande och dispenser. Nedan redovisas en kortfattad

bedömning av hur de allmänna hänsynsreglerna tillämpas för planerade åtgärder.

De allmänna hänsynsreglerna bedöms vara uppfyllda i projektet.

Bevisbörderegeln, 2 kap 1§ MB

Genom att upprätta en MKB för projektet visar Trafikverket att projektet uppfyller

regeln och följer de lagar och bestämmelser som finns.

Kunskapskravet 2 kap 2§ MB

I enlighet med kunskapskravet har trafikverket inhämtat kunskaper genom samråd med

berörda, organisationer och myndigheter och utförda undersökningar av naturvärden,

geoteknik mm för att kunna bedöma projektets påverkan på människors hälsa och

miljön.

Försiktighetsprincipen, 2 kap 3§ MB

I enlighet med försiktighetsprincipen redovisas i MKB, i de fall det anses motiverat,

skyddsåtgärder för att minimera intrång och påverkan på omgivningen.

Produktvalsprincipen, 2 kap 4§ MB

I den framtida upphandlingen kommer val av produkter och metoder beaktas utifrån

risker för människors hälsa och miljön.

39

Hushållnings- och kretsloppsprincipen, 2 kap 5§ MB

I MKB redovisas hur hushållning med naturresurser beaktas för projektet. I MKB

redovisas också hur massor ska hanteras för bästa hushållning med resurser.

Lokaliseringsprincipen, 2 kap 6§ MB

I de utredningar som föregått valet av åtgärd har alternativa utföranden studerats. De

valda åtgärderna har utifrån en samlad bedömning bedömts vara det bästa alternativet

ur teknisk, ekonomisk och miljömässig synpunkt. Därmed anses lokaliseringsprincipen

uppfylld.

Skälighetsregeln, 2 kap 7§ MB

I MKB och tillståndsansökan har avvägningar gjorts mellan såväl, tekniska,

miljömässiga ekonomiska förutsättningar som med avseende på samhällsplanering i

enlighet med skälighetsregeln.

5.7. Samhällsekonomisk bedömning

Nollalternativet, d.v.s. att ingen åtgärd utförs, skulle kunna medföra konsekvenser som

är katastrofala med stora skador på natur och befintliga anläggningar samt risk för

människoliv. Vid studier och jämförelser av genomförbara alternativ har det bedömts att

valt alternativ är praktiskt fördelaktigt att utföra, att intrånget i miljön kan begränsas

med hjälp av erforderliga skyddsåtgärder samt att anläggningskostnaden bedöms vara

rimlig.22

5.8. Indirekta och samverkande effekter och konsekvenser

Projektet innebär att den trycksatta spillvattenledningen belägen mellan väg E20 och

gång- och cykelvägen (norr om E20) behöver läggas om i en lägre nivå än befintlig.

Stråket med högspänningsledningar som ligger mellan väg E20 och gång- och

cykelvägen måste beaktas.

5.9. Markanspråk och pågående markanvändning

En fastställd vägplan ger Trafikverket rätt att ta den mark i anspråk som krävs för

åtgärderna. Mark som krävs permanent för vägen och dess drift tas med vägrätt och i

vissa fall med inskränkt vägrätt. För att praktiskt kunna genomföra arbetena krävs även

att mark tas i anspråk temporärt och sker genom tillfällig nyttjanderätt.

Markanspråk, storleksmässigt och typ av rättighet för respektive fastighet framgår av

fastighetsförteckningen och plankarta.

5.9.1. Vägrätt

Vägrätt uppkommer genom att väghållaren tar i anspråk mark eller annat utrymme för

väg med stöd av en fastställd vägplan. Vägrätten ger väghållaren rätt att nyttja mark eller

annat utrymme som behövs för vägen. Väghållaren får rätt att i fastighetsägarens ställe

bestämma över marken eller utrymmets användning och tillgodogöra sig jord- och

bergmassor och andra tillgångar som kan utvinnas ur marken eller utrymmet under den

22 PM Alternativstudie. E20, Finngösa, Stabilitetsförbättrande åtgärder för slänt mellan E20 och Säveån (Golder Associates AB, 2016-02-11)

40

tid vägrätten består. Vägrätten upphör när vägen dras in. I figur 19 visas en principskiss

över vägområde/vägrätt.

Figur 19 Principskiss avseende vägområdet

Nytt vägområde med vägrätt, V1, avser markåtkomst för ny trumma och dess utlopp. Det

markområde som avses tas med vägrätt genom vägplanen omfattar ca 30 m2 för V1.

Nytt vägområde med vägrätt, V2, avser markåtkomst för ny trumma och dess inlopp.

Det markområde som avses tas med vägrätt genom vägplanen omfattar ca 45 m2 för V2.

Befintligt vägområde inom detaljplan, V3, avser den del av Göteborgsvägen som den nya

trumman läggs under. Befintligt vägområde inom detaljplan, V3, omfattar ca 40 m2.

5.9.2. Inskränkt vägrätt

På plankartan anges inskränkt vägrätt för ett större sammanhållet område av naturmark

mellan väg E20 och Säveån. Inskränkningarna avser två olika ändamål, därav två olika

regleringar: Vi1 och Vi2. Därtill anges på plankartan inskränkt vägrätt, Vi3, inom

detaljplan för åtkomst till mark där nya trumman placeras.

Inskränkt vägrätt är valt för att i största möjliga mån kunna bibehålla pågående

markanvändning men samtidigt säkerställa tillgång till området för drift och underhåll

av de markstabiliserande åtgärderna såväl som för väg E20 och ledningarna samt för

den nya trumman.

Inskränkt vägrätt Vi1 har till syfte att stabilisera marken för väg E20. Åtgärderna gäller

avschaktning, utläggande av stödfyllning och erosionsskydd i både Säveån och

Finngösaravien och anläggande av en ny trumma för avledande av Finngösabäcken

inklusive anläggning av erosionsskydd vid trummans mynning i Finngösaravinen, samt

underhåll för dessa åtgärder. Fastighetsägaren får nyttja marken så länge det inte

äventyrar väg E20:s funktion, drift och brukande samt så länge det inte riskerar att bidra

till skred- eller rasrisk. Detta innebär att området inte får bebyggas eller användas för

41

jord- och skogsbruk, inte får belastats och att ingen ändring av ytans nivå, t.ex. i form av

sprängning, fyllning eller schaktning, får ske.

Det markområde som avses tas med inskränkt vägrätt, Vi1, genom vägplanen avser

stabiliseringsåtgärder och omfattar ca 14 955 m2.

Inskränkt vägrätt Vi2 har till syfte att säkerställa stabilisera marken för väg E20 genom