Svensk geoprocess/WMS-stompunkt Enkät 131112 131201 Peter Andersson Sammanställning av enkätsvar, de enskilda svaren och en sammanfattning per fråga

Enkät 131112, inom Kravförstudie WMS-stompunkt Målgrupp: Referensgruppen med deltagare från kommuner och Trafikverket

Fråga 1-9 Nuläget, hur din kommun idag hanterar stompunktsinformationen Egen kommentar Kommun Fråga-1 Hur är stompunktsinformationen i plan och höjd lagrad hos er idag, digitalt/analogt?

- Punktskisser - Koordinaterna

Svar

Digitalt Trafikverket

Svar

Koordinater digitalt, punktskisser består av inskannade pappersritningar. Nacka

Svar

A: Finns både analoga och digitala skisser beroende på vad det är för punkter B: Digitalt och analogt.

Sandviken

Svar

Punktskisserna finns i form av pdf-filer. Koordinaterna lagras i kartdatabasen, och hämtas därifrån vid varje tillfälle.

Helsingborg

Svar

Punktskisser: analogt lagrat i arkiv Koordinater: lagrade i databaser, analoga utskrifter/listor finns arkiverade i pärmar.

Skellefteå

Svar

Punktskisser som pdf:er samt Koordinaterna i Access databas (Punktskisser finns inte för alla punkter utan redovisas på primärkartan)

Byts troligtvis från Access till ArcSde

Malmö

Svar

Både punktinformationen och koordinater finns analogt och digitalt Jönköping

Svar

Alla planpunkter är lagrade i kartdatabasen. De flesta höjdfixarna är inmätta och ligger också i kartdatabasen. De gamla punktskisserna finns kvar med används så gott som aldrig. Koordinaterna finns i stort sett bara digitalt efter övergången till SWEREF99.

Upplands Väsby

Svar

Analoga pktskisser, dock ej komplett. I kartdatabasen. Koordinater finns på alla. Arboga

Svar

Punktskisserna analogt, koordinaterna digitalt Avesta

Svar

Analogt, Punktskisser + digitalt i databas Enköping

Svar

De är lagrade digitalt Eskilstuna

Svar

Digitalt Hallstahammar

Svar

Skisser i pdf format Koordinater digitalt

Sala

Svar Punktskisser finns analogt Koordinater finns digitalt

Bollnäs

Svar Digitalt, punkter länkade till skannade skisser med lägesbeskrivningar.

Gävle

Svar Både och.

Ljusdal

Svar Stompunkterna finns lagrade digitalt Vi har analoga punktskisser

Hudiksvall

Sammanfattning Punktskisser: väldigt blandat; analogt, inskannat analogt samt digitalt. Koordinater: mestadels digitalt i någon databas

Kan bli svårt att få in punktbeskrivningar i tjänsten. I tjänsten kan det istället hänvisas till kontaktperson på kommunen. Viktigt att det finns koordinater på höjdfixarna för att det ska vara möjligt att visa dem på en karta. Vid byte till RH 2000 tar kommunen fram koordinater på sina höjdfixar om de inte hade det sen tidigare.

Fråga-2 På vilket sätt tillhandahålls stompunktsuppgifter till externa användare idag?

Svar

För de som har uppdrag till oss kan man få behörighet att läsa och hämta själv, för övriga sker leverans efter beställning.

Trafikverket

Svar

Gratis via en öppen webbkarta. Nacka

Svar

Efter förfrågan från kunder levererar vi koordinater via mail eller annat lämpligt sätt Sandviken

Svar

Beställning via den digitala karttjänsten eller e-mail, i enstaka fall per telefon Leverans i regel via mail.

Helsingborg

Svar

Koordinatlistor och nätkartor skrivs ut från databaserna. Punktbeskrivningar måste kopieras ur arkiv. Vi brukar maila datat direkt till kunden.

Skellefteå

Svar

Genom beställning via telefon eller mail samt hemsida med karta beställningsformulär. Andra Förvaltningar genom inloggning

Malmö

Svar

Enstaka punkter hämtas eller mejlas till beställare samt att sju större mätföretag har egen inloggning i kommunens stomnätswebbtjänst ”Kartagostom”

Jönköping

Svar

De ringer in eller mailar. Vi gör en bedömning av vilka punkter som är lämpliga att använda. Dessa skickas oftast per mail i en textfil innehållande punktnummer, koordinater, markering och info om referenssystem. Inte sällan kompletteras med en översiktlig pdf med punkterna synliga i primärkartan.

Upplands Väsby

Svar

Som pxy-filer ev pktskisserna också. Arboga

Svar

Lämnas ut digitalt (som ex. dwg plus inscannad pdf) vid behov. Avesta

Svar

Punktskisser + pdf-fil ur db Enköping

Svar

Digital leverans i form av pdf-, dwg- eller shp-filer Eskilstuna

Svar

Digitalt Hallstahammar

Svar

Koordinater i xyz-fil och skisser som pdf Sala

Svar Vi skickar koordinatfil och PDF av nätkarta eller PDF av punktskiss.

Bollnäs

Svar Ett kartblad av aktuellt område (pdf) innehållande minst tre punkter med koordinatförteckningar.

Gävle

Svar Koordinatlista och punktskiss vanligtvis.

Ljusdal

Svar Kopior av punktskisser och koordinatlista

Hudiksvall

Sammanfattning De flesta levererar via tex mail vid beställning. Några enstaka har någon sorts webtjänst.

Fråga-3 Tar kommunen betalt för stompunktsuppgifter, om ”ja” hur tar man betalt och med vilken taxa?

Svar

Nej, inte systematiskt. Trafikverket

Svar

Nej. Nacka

Svar

Det är mer administration att ta betalt för uppgiften än vad vi får in. Det finns dock en taxa för ändamålet.

Sandviken

Svar

Ja, 235 kr för tre punkter (minimum som lämnas ut), samt 141 kr per punkt utöver detta. Helsingborg

Svar

Nej, all information är utan kostnad, förutom koordinaterna på väggpunkterna. Användandet av dessa punkter innebär att man måste ha speciella konsoler som vi normalt sett inte lånar ut. Ska väggpunkterna användas för att t.ex. etablera ett byggplatsnät betraktar vi det som en tjänst som vi debiterar för.

Skellefteå

Svar

Ja! 267kr i framtagnings kostnad sen 320kr per punkt Mängd rabatt kan förekomma.

Malmö

Svar

Ja vid utlämnade av punkter enligt fastställd Plan och bygglovstaxa och årlig avgift för webbtjänsten Kartagostom

Jönköping

Svar

Ja. Byggnadsnämndens beslutade taxa med vanligt faktureringsarbete. Vi på Kart- och gis gör ett fakturaunderlag som sedan går till ekonomiavdelningen.

Upplands Väsby

Svar

Ja, om det är många de vill ha enl taxa (skl:s). Om det är få får dem de gratis för det är dyrare att administrera fakturan…

Arboga

Svar

Nej Avesta

Svar

Ja, 360:- för första punkten, sedan 200:- / st. Kart och mättaxan. Enköping

Svar

Ja, vi tar betalt av externa kunder. Första punkten 420kr och resterande punkter 84 st+moms

Eskilstuna

Svar

Ja Hallstahammar

Svar

Per punkt enligt fastställd taxa Sala

Svar Vi fakturerar och följer vår PBL-taxa. Koordinat kostar 178:- punktskiss kostar 355:- för 1:a punkt sedan 50%.

Bollnäs

Svar Nej

Gävle

Svar Det är väldigt sällan. De ingår ju i primärkarteavtal också. Men vi har taxa från PBL-taxan.

Ljusdal

Svar Ja, 288:- för första punkten, därefter 144:-

Hudiksvall

Sammanfattning Både ja och nej. Generellt tror vi att det är de större kommunerna som tar betalt och att de mindre inte gör det. Koppling till goedatasamverkan?

Fråga-4A Hur ser den kvalitetsinformation ut som kunder erhåller tillsammans med punktinformationen?

Svar

Den varierar stort beroende på vad som efterfrågas. Stomnät för järnvägsändamål har ett stort antal attribut tillgängliga avseende historik och kvalitét, markeringstyp läge m.m. Stompunkter för vägändamål varierar utifrån vilka behov som har förelegat för det projekt som upprättat punkten.

Trafikverket

Svar

Ingen kvalitetsinformation finns för enskilda punkter, annat än antal decimaler (läs mer på fråga 4B).

Nacka

Svar

Ingen. Sandviken

Svar

Genom punktkoden. En förklarande pdf bifogas. Helsingborg

Svar

Information om punktkvalitet bifogas vid leverans. Vi förklarar att punkterna ska betraktas som kontrollpunkter eftersom brister kan förekomma.

Skellefteå

Svar

Vi levererar inte kvalitetstal för punkterna utan polygonpunkter i klass 2 plan samt Fixar klass 1 höjd

Garanterar inte noggrannheten utan minst 3 punkter plan eller 2 höjdpunkter och egenkontroll

Malmö

Svar

Markeringstyp och upprätande/mät datum för punkten Jönköping

Svar

I det manuella urval som görs av någon av oss vana mätningsingenjörer delas punkter ut som anses ha en bra kvalité för ändamålet. Skriftligt framgår inte någon egentlig kvalitétsinformation annat än info om att punkttypen FIX anses ha hög noggrannhet i höjt Polygonpunkt en hög noggrannhet i planet och Piké en något lägre noggrannhet.

Upplands Väsby

Svar

Ingen speciell kvalitetsinformation, men om vi vet att punkterna är dåliga levereras dem inte. Arboga

Svar

Mätklass Avesta

Svar

Punktskisser + koordinatlista, med uppgift om koordinatsystem. Enköping

Svar

Typ av punkt (plan/höjd), Markeringstyp (dubb/rör och typ av förankring), Markeringsbeteckning (individnr), X/Y/Z värden, koordinat- och höjdsystem. SAKNAS: inmätningsår, signatur mättekniker/ingenjör, metod

Eskilstuna

Svar

Ingen Sala

Svar Skriven info om det finns kända problem i området. Vi reserverar oss för vissa förändringar av punktmarkeringen. Många faktorer kan påverka kvaliten- utjämningar, markeringsstabilitet, trafikpåverkan mm.

Bollnäs

Svar Med bifogad information: Stompunkterna ajourförs ej. Användaren själv ansvarar för kontrollen.

Gävle

Svar Man informerar muntligen om det man känner till.

Ljusdal

Svar Plan- och höjdsystem samt markering

Hudiksvall

Sammanfattning Några levererar ingen kvalitetsinformation alls, andra genom tex punktkod, markeringstyp eller en klass.

Kanske gäller inte den gamla kvalitetsinformationen när man bytt till SWEREF 99 och RH 2000.

Fråga-4B Är stompunkterna i kommunen objektkodade med hänsyn till punktkvalitet? - Finns objektkod som attribut till punkten? - Framgår punkthierarki på något annat sätt t.ex. genom punknamn/punktnummer? - Finns en objektkodlista som kan bifogas punktinformationen?

Svar

Punktkod är plan eller nivå, däremot finns attribut, se föregående fråga, detta avser järnväg. För väg se föregående fråga.

Trafikverket

Svar

Stompunkter kvalitetsklassas ej. För planpunkter skrivs alltid tre decimaler ut, i höjd skrivs antingen två eller tre decimaler ut beroende på punkttyp. (Två för höjdbestämd planpunkt, tre för stomfix.)

Nacka

Svar

Ja delvis. Arbete pågår fortfarande Sandviken

Svar

Ja, objektkod följer alltid med. Vissa punktnummer är reserverade för en viss punkttyp, men detta används bara internt. Ja, det följer med en pdf-fil med de olika punkttyperna.

Helsingborg

Svar

- Nej - Ja, det framgår av punktens detaljtyp om det gäller triangelpunkter, polygonpunkter,

detaljpunkter eller fixpunkter. - Nej -

Skellefteå

Svar

Alla punkter har samma hierarki. Alla punkter transformerade från Malmö lokala till Sweref 99 13:30. Vilka som är passpunkter syns inte.

Malmö

Svar

Nej Jönköping

Svar

Ja. Se svar 4A. Punktnummer på pikéer brukar få ytterligare en siffra i slutet av punktnumret vilket antyder vilken punkt den är utlagd ifrån. Någon kodlista bifogar vi inte.

Upplands Väsby

Svar

Nej, nej, punkthierarki genom punktnummer. Nej. Avesta

Svar

Nej Ibland Ja, olika nummerserier Nej

Enköping

Svar

Ja, Nej, Ja Eskilstuna

Svar

Polygonpunkt, triangelpunkt osv. Ja, Ja, Nej Hallstahammar

Svar

Nej Sala

Svar Nej. Vi har punktnamn som visar hierarki. Ingen lista finns men vi informerar vid leverans.

Bollnäs

Svar Nej

Gävle

Svar Hierarkin framgår av punktnumren

Ljusdal

Svar Punkterna är kodade och det framgår av punktnumret vilken typ av punkt det är. Kodlista kan bifogas

Hudiksvall

Sammanfattning Det här hanteras på många olika sätt. Vi tror att det krävs en (enkel) gemensam mall för klassning av punkter.

Fråga-4C På vilket sätt finns information om markeringssätt? - Punktnamn/nummer - Punktattribut - Punktskiss - Annat

Svar

För väg se 4A, för järnväg finns 45 attribut avseende p-nr, datum för mätning beräkning och registrering, vem utfört föregående, tidigare punktnummer, ägare till markering, koordinatsystem, tidigare koordinatsystem, lägesbeskrivning med fler attribut, punktbeskrivning etc.

Trafikverket

Svar

Allmänheten får tillgång till information om markerkingstyp från punktskissen. Informationen finns även tillgänglig internt i vår egen databas.

Nacka

Svar

Punktattribut och Punktskiss Sandviken

Svar

Genom punktattribut, men många äldre punkter saknar denna information. Helsingborg

Svar

Oftast finns den informationen endast i punktbeskrivningen. I vissa fall kan uppgift om markeringstyp finnas med i koordinatförteckningen.

Skellefteå

Svar

Punkterna levereras med attribut för markering. Punktskisser brukar inte levereras utan det går att mäta i temakartan.

Malmö

Svar

På stompunktsbeskrivningen dock ej någon skiss digitalt-skiss finns analogt Jönköping

Svar

Punktattribut i kartsystemet vilket exporteras med till de textfiler vi oftast levererar. De gamla punktskisserna innehåller naturligtvis markeringstyp.

Upplands Väsby

Svar

Markeringssätt på punktskisserna (analogt) Avesta

Svar

Punktskisser, Vi håller på att uppdatera punktattribut i db. Enköping

Svar

Text, Text, Skärmdump Eskilstuna

Svar

Attribut på alla punkter, pdf med skissen Hallstahammar

Svar

På punktskiss Sala

Svar Punktattribut / punktskiss.

Bollnäs

Svar Punktskisser

Gävle

Svar Punktskissen

Ljusdal

Svar Punktattribut och punktskiss

Hudiksvall

Sammanfattning Finns oftast på punktskiss och ibland som attribut.

Fråga-5 Underhålls stomnätet i plan och höjd? Om ”ja”, på vilket sätt? - T.ex. hur uppdaterad är informationen avseende rubbade eller saknade punkter?

Svar

Stompunkter för väg underhålls inte, däremot för järnväg. Under görs genom tillståndsbedömning enligt specifik rutin(omfattar dokumentation och fältbesiktning), åtgärd genomförs utifrån tillståndsbedömningen. Tillståndsbedömning vart 7:e år enligt plan men utfall styrs av medelstilldelning.

Trafikverket

Svar

Nacka har de senaste åren lagt ner väldigt lite energi på att hålla stomnätet uppdaterat. Raserade punkter tas bort ur databasen när det upptäcks i fält.

Nacka

Svar

Nej, diskussion pågår inom mätavdelningen om ett eventuellt framtida behov av underhåll. Dock försöker vi radera bort de punkter som försvinner.

Sandviken

Svar

De enda nya punkter som sätts är brukspunkter, markerade med mätspik, i nyexploateringsområden. En viss förtätning av stomnätet med mer varaktiga markeringar har vid tillfälle gjorts i samband med större projekt.

Helsingborg

Svar

Väggpunkterna i centrala staden underhålls och kompletteras. I övrigt sker inget underhåll förutom för fixpunkterna där vi nu har för avsikt att inventera stadens fixnät under sommaren 2014. Annars sker inget underhåll av stomnätet. Vi har speciella baser för saknade punkter, det finns dock ett stort mörkertal…

Skellefteå

Svar

Vi har en stompunktsplan som innebär att det skall läggas 150 ny punkter. Vid rubbade saknade punkter ändras punkterna till historiska i Access databasen och försvinner ur temakartan dagen efter.

Malmö

Svar

Ja Rubbad eller bortgrävdpunkt tas bort från översikten finns kvar med annan färg för internt bruk

Jönköping

Svar

Ja. Vi mäter statisk GNSS mätning vid nyetablering av större områden. Anslutningsmätningar till befintligt stomnät görs i området och viss ”upprätning” sker. Saknade punkter raderas helt enkelt ur kartdatabasen. Rubbade punkter har vi ett attribut för. Vi har digitalavvägare och ansluter ofta nypunkter till fixnätet med avvägning.

Upplands Väsby

Svar

Om mätteknikerna upptäcker att punkter är dåliga ”dödas” dem och hamnar i lagret ”DÖDA punkter” i basen. Ev de pkt ommätas och får då en ny identitet.

Arboga

Svar

Nej. Saknade/rubbade punkter uppdateras bara om de upptäcks. Avesta

Svar

Nej. Resursbrist. Men vid kännedom om borttagna punkter, markeras det i db – attribut: Borta

Enköping

Svar

Nej. Plan för ajourhållning tas fram under 2014. Eskilstuna

Svar

Nej Hallstahammar

Svar

Ingen annat än att rubbade eller på annat sätt skadade punkter redovisas i basen Sala

Svar När det upptäcks att punkter inte verkar vara OK så avförs de från databasen. Vi har inga resurser att kontinuerligt kontrollera näten.

Bollnäs

Svar Nej

Gävle

Svar Vid kännedom om detta uppdateras informationen.

Ljusdal

Svar När vi får vetskap om någon förändring så uppdaterar vi punktbasen

Hudiksvall

Sammanfattning Generellt litet underhåll, men raserade/rubbade punkter raderas/noteras i databasen när man får kännedom om dem.

Fråga-6 Vilket ansvar har kommunen för den punktinformation som lämnas ut och hur informeras kunden om kommunens ansvar?

Svar

Vi informera om status och tar ansvar för den informationen, vi kan inte ta ansvar för brister som beror på förändringar som skett efter vår tillsyn. Vi kan bara ta ansvar för det vi vet.

Trafikverket

Svar

Vi friskriver oss med följande text på punktskissen: ”Markeringen kan vara rubbad, enstaka koordinatuppgifter kan var fel. Överbestäm din mätning.”

Nacka

Svar

Vi brukar ange text som: Kommunen fritar sig från ansvar när det gäller punktens beskaffenhet.

Sandviken

Svar

Ja, det framgår av den pdf-fil som alltid medföljer. Helsingborg

Svar

Vi meddelar att punktkoordinaterna kan ha sina brister, och att de måste betraktas som kontrollpunkter. Vi hoppas därmed att vi slipper ställas till svars om någon punkt skulle vara felaktig.

Skellefteå

Svar

Vi ansvarar bara förläget då punkten mättes. Vi informerar att man är skyldig att utföra egenkontrol, samt att nya punkter fås om någon rapporteras saknad eller rubbad.

Minst 3 plan 2 höjd Malmö

Svar

Kommunen svarar för utlämnade koordinater och höjder vid mätdatumet vilket görs muntligt, samt vid användarträff för mätningsföretag

Jönköping

Svar

Det är kommunens stomnät och den svarar därför för informationen om det. Någon information till kunden om kommunens ansvar lämnas ej.

Upplands Väsby

Svar

Stort ansvar. Vi lämnar ej ut information om de är dåliga. Arboga

Svar

Inget ansvar. Avesta

Svar

Vi har totalansvar. Är vi osäkra på några uppgifter, meddelas det tydligt, skriftligt Enköping

Svar

Kommunen har inget ansvar Hallstahammar

Svar

Punkter vi själva inte har nyligen varit på och kollat, informeras kunden om att dom bör göra en egen koll mot någon eller några andra punkter.

Sala

Svar Vi har ett ansvar att hålla ett stomnät som är användbart för de mätningsarbeten som kan förväntas uppstå. Om en kund beställer 2 punkter skickar vi alltid uppgifter på minst 3 punkter men debiterar bara för de som beställts. I samband med byte av referenssystem har vi fått olika resultat i olika områden beroende på hur näten mätts. Den informationen ger en bild av kvalitén.

Bollnäs

Svar Se 4A

Gävle

Svar Informerar om det vi känner till om kvaliten

Ljusdal

Sammanfattning De flesta informerar (skriftligt) om att kommunen endast ansvarar för punkternas läge när de mättes.

Fråga-7 Vilket kontrollansvar har användaren vid användning av stompunkter och hur informeras användaren om detta ansvar?

Svar

Kunder som inte använder stomnätet i uppdrag åt Trafikverket ansvarar helt och hållet själva för detta.

Trafikverket

Svar

Se fråga 6. Nacka

Svar

Det är upp till användaren att kontrollera punkten. I övrigt se punkt 6 Sandviken

Svar

Detta framgår också av den medföljande pdf-filen. Helsingborg

Svar

Vi meddelar vid koordinatleverans att kontroller måste utföras. Skellefteå

Svar

Dom har ett eget ansvar att göra tillräckliga kontroller. Meddelas vi beställning. Minst 3 plan 2 höjd Malmö

Svar

Vi all mätning görs naturligtvis kontroller, överbestämningar så och där mätningarna utgår från stompunkter, informationens ges enligt föregående fråga

Jönköping

Svar

En ansvarig mätningsingenjör/tekniker ska alltid kontrollera sina mätningar. Mätningarna bör utföras på ett sådant sätt så att brister i kommunens stomnät upptäcks om kvalitén är kritisk. Tillämpningen bör avgöra om det är nödvändigt att t.ex. beställa två fixpunkter för att kunna överbestämma mätningar i höjd.

Upplands Väsby

Svar

De bör veta att all mätning skall överbestämmas enl regler. Arboga

Svar

Inget ansvar. Avesta

Svar

Eget ansvar. Vi kommunicerar kvaliteten på de punkter vi lämnar ut. Enköping

Svar

Se ovan Sala

Svar Vi uppmanar användare att göra kontroller av avstånd och höjduppgifter för att minimera risken att en punkt är rubbad.

Bollnäs

Svar Se 4A

Gävle

Svar Inget särskilt uttalat ansvar. Får vi information om från användare tar vi vara på det.

Ljusdal

Svar Kunden har ansvar för att punkter kontrolleras. Information via samtal

Hudiksvall

Sammanfattning Användaren har ansvar att kontrollera punkterna.

Fråga-8 Anser du att det är viktigt att informera om kommunens och användarens ansvar gällande punkternas kvalité?

Svar

Ja. Trafikverket

Svar

Ja. Nacka

Svar

Ja Sandviken

Svar

Ja, det har förekommit att användaren inte har kontrollerat på ett bra sätt, alternativt haft en övertro på punkternas noggrannhet i byggnätssammanhang.

Helsingborg

Svar

Ja, bristande koordinatkvalitet pga transformationer, omräkningar av höjdvärden och skadade punkter förekommer. Det är tyvärr i detta skick stora delar av stomnätet är idag, förutom väggpunkterna.

Skellefteå

Svar

Vi gör ingen skillnad i kvalitet. Malmö

Svar

Ja absolut Jönköping

Svar

Det är viktigt man påminns om det på något sätt i alla fall. Upplands Väsby

Svar

Mottagaren bör kunna ha den mäterfarenhet så de vet värdet av stompunkterna och ev fel. Arboga

Svar

Användaren bör rapportera kvaliteten på de punkter som användaren har använt tillbaka till kommunen.

Avesta

Svar

Ja. Enköping

Svar

Ja Eskilstuna

Svar

Ja Hallstahammar

Svar

Ja Sala

Svar Ja

Bollnäs

Svar Väldigt viktigt

Gävle

Svar Ja egentligen

Ljusdal

Svar Ja

Hudiksvall

Sammanfattning Ja

Fråga-9 Finns det någon eller några inom er organisation som har ett tilldelat ansvar för stomnäten?

Svar

Ja Trafikverket

Svar

Inte i dagsläget men det finns planer på att det ska finnas en person inom mät som ska vara ansvarig för stomnät.

Nacka

Svar

Gemensamt ansvar för MÄT-avdelningen Sandviken

Svar

Ja, men p.g.a. omorganisation är ansvaret otydligt. Jag har att leverera ett underlag för antagande av en ny stomnätspolicy. Därför kommer detta projekt mycket lägligt. Vi har dock bra och tydliga rutiner för utlämning av stompunkter, tycker jag.

Helsingborg

Svar

Det är lantmäteriavdelningen som har ansvaret när stomnätsunderhåll ska utföras. Idag har vi knappast tillräckliga personella resurser för att åstadkomma detta.

Skellefteå

Svar

Vi har en mätningsingenjör som ansvar för inmätning men, Enhetschefen har det geodetiska ansvaret.

Alla ska kunna mäta stomnät av ingenjörerna.

Malmö

Svar

Ja Jönköping

Svar

Ja. Upplands Väsby

Svar

Kart- o mätingenjören samt mätteknikerna som är ute o upptäcker fel på punkter. Arboga

Svar

Ja. Avesta

Svar

Nej Enköping

Svar

Ja Eskilstuna

Svar

Några Hallstahammar

Svar

Nej Sala

Svar Det är ett gemensamt ansvar för mätningsingenjör och fältpersonal (som har den bästa kollen på punkterna).

Bollnäs

Svar Nej

Gävle

Svar NEJ. Ingen uttalad person.

Har inget tydligt budget- och tidsutrymme för regelbundet underhåll. Och andra sidan är vi en liten kommun och upplever för tillfället att det fungerar så bra som det behövs.

Ljusdal

Svar Inte längre

Hudiksvall

Sammanfattning Ansvaret ligger antingen hos en specifik person eller hos ”mätavdelningen”.

Fråga 10-19 Önskat läge, dina synpunkter på den nya tjänsten. Tänk här utifrån två perspektiv, producent- och användar-/marknadsperspektiv. Egen kommentar

Fråga-10 Hur vill du att denna tjänst ska utformas? - Användaren laddar själv ned informationen - Användaren lägger en beställning via ett gränssnitt och kommunen levererar datat

Svar

Att användaren själv kan hämta hem punkter. Trafikverket

Svar

Ur båda perspektiven är det bäst att användaren själv laddar ner informationen, dels för att spara tid för oss själva och dels för att det går snabbare för användaren att få sin data. Gärna genom en gemensam tjänst för alla kommuner, så användare som är verksamma i olika kommuner slipper leta på olika ställen. Gärna genom både WMS och en webblösning.

Nacka

Svar

Användaren lägger en beställning via ett gränssnitt. Sandviken

Svar

Min personliga uppfattning är att användaren själv laddar ned från kommunens digitala karttjänst, och att det tydligt ska upplysas om kommunens resp. användarens ansvar. Denna uppfattning är dock inte förankrad hos förvaltningsledningen.

Helsingborg

Svar

Bäst är nog att kommunen levererar datat. Då kan vi ha koll på vad som önskas/levereras och kan ge råd och information.

Skellefteå

Svar

Om en lösning med betalningen sker, har jag inga problem med att kunderna själv laddar ner info. Annars kan man hänvisa till vår temakarta och vårt beställningsformulär.

Malmö

Svar

Användaren hämtar själv data. Jönköping

Svar

Det bästa är om användare själv laddar ner informationen. MEN om den utformas så kommer jag att sålla ganska hårt bland punkterna för att vara säker på att de som skickas ut håller en hög kvalité.

Upplands Väsby

Svar

1. Användaren går in på publik WMS-tjänst & väljer via geografiskt gränssnitt aktuellt område i Sverige & anger vilken information om stompunkterna i det området som önskas.

a. Svaret utgörs av efterfrågad information om stompunkterna i valt geografiskt område.

2. Användaren går in på publik WMS-tjänst & klickar på en/flera stompunkter a. Svaret utgörs av all information om valda stompunkter.

Önskat läge är Att alla innehavare av stompunkter/stompunktsinformation delar med sig av såväl

stompunkterna och tillhörande information, som kvalitetsdeklarationerna/metadata. Att utan ekonomiska transaktioner erbjuds alla (både innehavare och nyttjare som

inte är innehavare) att ta del av informationen Att tjänsten tillgängliggörs på geodata.se & på lm.se Att tjänsten driftas/förvaltas av Lantmäteriet Att stompunktsinnehavarna ansvarar för att tillgängliggöra och kvalitetsdeklarera sin

information i enlighet med fastställda specifikationer för STOMPUNKTER Allt till alla som önskar!

Karin Bergström

Svar

Jag tycker det skall vara en nedladdningstjänst.

Håkan Oscarsson

Svar

Användaren lägger en beställning via ett gränssnitt och kommunen levererar datat. Avesta

Svar

Användaren lägger en beställning via ett gränssnitt och kommunen levererar datat. Enköping

Svar

Båda ovanstående, dock är en e-service att föredra Eskilstuna

Svar

Användaren laddar själv ned informationen Hallstahammar

Svar

Användaren gör en beställning Sala

Svar Användaren lägger en beställning via ett gränssnitt och kommunen levererar datat. Ungefär som ”Ledningskollen”.

Bollnäs

Svar Att ladda själv är praktiskt och underlättar för kunden. Kommunen ska ha tillgång till info om nedladdningar.

Gävle

Svar Första alt kan spara tid och kanske kan kombineras med informationsytbyte. Men med andra alt behåller man värdefull kommunikation.

Ljusdal

Svar En beställning känns tryggare

Hudiksvall

Sammanfattning De flesta önskar en ”nedladdningstjänst”, alternativt en länk till befintlig tjänst hos kommunen.

Fråga-11 Vilken kvalitetsinformation (metadata) är intressant för externa användare, dvs information utöver koordinaterna?

Svar

Historik (ursprung tider för mät och ber, senast kända kontroll m.m.), lägeskvalitét m.m. Generell information om underhåll för områden etc beställs av ansvarig hos ägaren.

Trafikverket

Svar

Eventuell kvalitet, markeringstyp, senaste inventeringsdatum samt skapelsedatum. Nacka

Svar

Markeringstyp. Sandviken

Svar

Markeringstyp. Noggrannhet/mätosäkerhet i plan och höjd. Punktskisser framför allt när det gäller höjdfixdubbar, som ju kan vara svåra att hitta även med fullgott kartmaterial. Information om kommunens resp. användarens ansvar.

Helsingborg

Svar

Punktbeskrivningarna har blivit mindre viktiga nu när det är lätt att söka punkter med GNSS-mottagare. Dock är uppgift om markeringstyp bra att ha. Vi brukar inte meddela något kvalitetsvärde på punkterna.

Skellefteå

Svar

Markeringstyp. Eftersom vi redovisar punkterna på aktuell Primärkarta/Översiktskarta så anser vi att punktskisser är en sämre lösning.

Vi har info om när, i, och feltolerans som vi behåller själv

Malmö

Svar

Markering, mätdatum och med vilken mätmetod punkten producerats. Jönköping

Svar

Markeringstyp. Typ av punkt; FIX/PP är naturligtvis intressant. Upplands Väsby

Svar

När, av vem, hur har informationen framställts/inmätts, dvs. tillkomstdatum, tillkomstsätt, ansvariga för mätning/beräkning.

Karin Bergström

Svar

Referenssystem, Punktnummer, Markeringstyp, Punktskiss, Ägare (vem har skapat punkten).

Håkan Oscarsson

Svar

Markeringstyp, Underlag (berg osv), närhet till väg, skymd vinkel. Arboga

Svar

Mätklass, markering, var de ligger osv. Avesta

Svar

Punktmarkering, vilket koordinatsystem och noggrannhet Enköping

Svar

Inmätningsår/datum, Vem mätte (signatur mättekniker/ingenjör), mätmetod, instrument, mätosäkerhet

Eskilstuna

Svar

Markering Hallstahammar

Svar

kvalite och markeringstyp Sala

Svar Var det finns stomnät och vilken kvalité som kan förväntas.

Bollnäs

Svar Ref.system, kontrollinfo, markeringstyp

Gävle

Svar Beskrivning av läge och markeringstyp.

Ljusdal

Svar Markeringstyp, fix eller planpunkt, vilken typ av punkt (pp, detalj, triangel)

Hudiksvall

Sammanfattning Markeringstyp, aktualitet (mät-/inventeringsdatum), kvalitet. Kommun, kontaktuppgifter, SWEREF-zon bör finnas med.

Fråga-12 För denna typ av tjänst finns behov av att göra höjd- och planpunkternas kvalitetsinformation mer enhetlig? Hur bedömer du möjligheten till en gemensam klassningsmall?

Svar

Det borde vara möjligt, men kan finnas behov av att ha två till fyra klassningar eftersom alla sannolikt inte har samma typ av klassningsbehov och därför inte har underlag för en enhetlig klassning.

Trafikverket

Svar

Den möjligheten vi kan se för att kvalitetsklassa punkter är att ha med information om medelfel och mätmetod. Det kan även vara bra att veta vilka punkter som har varit med som referenspunkter i bytet till Sweref99 och RH2000.

Nacka

Svar

Vi är positiva till en gemensam mall. Svårt att svara på hur det går att genomföra men någon typ av klassning borde gå att få fram via den info som finns i dokumentationen vid bytet av referenssystem, i både höjd och i plan.

Sandviken

Svar

Vi har genom olika koder en slags klassningsmall, men det vore ju bättre för användarna om denna vore enhetlig över hela landet.

Helsingborg

Svar

Det kanske kunde fungera med mall enligt gamla HMK av typen 1 Riksnät, 2 Anslutningsnät, 3 Bruksnät? Bra med en gemensam mall!

Skellefteå

Svar

Alla punkter vi redoviser håller hög klass annars är dom inte offentliga utan bara arbetsmaterial.

Malmö

Svar

Först måste det tas fram nya riktlinjer för vad som är en stompunkt, markering, mätmetod, hur beräknas punkten feltoleranser, mm.

Jönköping

Svar

Det bör inte vara helt omöjligt. Mycket finns väl redan definierat i HMK? Här i Upplands Väsby har jag gjort en egen klassning i och med övergången till SWEREF99.

Upplands Väsby

Svar Enhetlig specifikation Metadata torde troligen vara densamma för Plan & Höjd-punkter.

Karin Bergström

Svar

Borde väl gå. Arboga

Svar

Mätklass och markeringstyp borde i sig redan vara enhetliga. Avesta

Svar

Bra med lika info från olika håll. Men vem bestämmer om en gemensam klassningsmall? Kan ge merjobb.

Enköping

Svar

God Eskilstuna

Svar

Inga problem Hallstahammar

Svar

Beror väl på hur kvalificerad klassningen måste vara och om man kan klara ut detta och redovisa med säkerhet.

Sala

Svar Klar fördel om det går att genomföra.

Bollnäs

Svar Genomförbar, krävs en del kontrollinmätningar.

Gävle

Svar x

Ljusdal

Sammanfattning De flesta tror att det är möjligt och att det behövs i tjänsten. Det är nog ett ganska stort arbete att ta fram en gemensam mall och för kommunerna att anpassa sina punkter till en sådan.

Fråga-13 Tjänsten ska innehålla data i SWEREF 99 och RH 2000, ska även koordinater i andra system kunna hanteras? - Din bedömning av behovet och lämpligheten - Risker/nackdelar

Svar

Ja, ett eller flera selektiva system men SWEREF 99 och RH 2000 ska vara standard. Ju mer data ju större risk för fel, men det är absolut värt det. Det bör också redovisas vilken projektion som koordinaterna avser.

Trafikverket

Svar

Vi ser inte någon anledning till att kunna ta ut koordinater i andra system än Sweref 99 och RH2000. Det är så pass sällan gamla system som ST74 och RH2000 används att det inte är värt att implementera.

Se även våra frågor under punkt 16

Nacka

Svar

Om man får med de flesta kommuner och organisationer i de nya referenssystemen så räcker det med dessa. Vill någon ha info i något annat system kan de vända sig till någon som kan transformera eller göra en translation, lämpligen kommun eller Lantmäteriet.

Sandviken

Svar

Vi har haft dessa system så pass länge (2006 resp.2008) att i stort sett allt nytt är projekterat i dessa system. Vi använder då SWEREF 99 1330, men risken finns kanske att detta kan förväxlas med TM.

Helsingborg

Svar

Det kan finnas risker med att ha med gamla system. I synnerhet om det handlar om äldre system där lokalt framtagna transformationssamband har använts för omräkning till SWEREF. Det kan säkert fungera om endast ”rikets” system är med, men det ställer krav på att användaren har nödvändiga kunskaper.

Skellefteå

Svar

Jag tycker att det bara ska levereras in nationella system. Behöver någon punkterna i gamla nationella system och lokala, måste ägaren kontaktas.

Malmö

Svar

Nej, om användaren behöver koordinater i äldre system bör kontakt tas med resp. kommun. Jönköping

Svar

Med tanke på ERS-projektet inom Svensk Geoprocess så känns det väl inte lämpligt att ta med andra koordinatsystem. Riskerna är väl inte så stora med olika system i planet men olika höjdsystem vore direkt olämpligt med tanke på värden som ligger så lika varandra.

Upplands Väsby

Svar

Rimligen bör endast punkter i de enhetliga referenssystemen ingå. Möjligen kan införandet av SWEREF 99/RH 2000 underlättas om punkter i andra system registreras/tillgängliggörs. Men detta endast om vi tror att denna WMS-tjänst finns på plats inom ~1 år.

Karin Bergström

Svar Nej. För att undvika misstag bör vi minska antalet system målet måste vara att alla använder de nationella systemen. Då skall vi inte bygga en tjänst där andra system tillåts.

Håkan Oscarsson

Svar

Ja lokala och Sweref TM Arboga

Svar

Nej. Alla leveranser borde ske i SWEREF 99 TM, möjligen i kommunens zon. Därefter är det upp till användaren att transformera.

Avesta

Svar

Nej. Enlighet är viktigt, förväxling får ej ske. Enköping

Svar

Behovet finns säkert att kunna leverera i flera olika system. Det är dock ej lämpligt om det inte kan ske på ett automatiserat sätt t.ex. genom en FME-serverlösning. Risken att man kan leverera i andra koordinatsystem gör att man inte ”tvingar” alla att använda SWEREF99/RH2000. Jag ser det som en fördel om man kunde använda ett standard system i all datautbyte vilket skulle förenkla processerna i alla led.

Eskilstuna

Svar

Det räcker med sweref och RH2000 Hallstahammar

Svar Transformationssamband finns framtagna om kommunen använder dessa system och överräkning till andra system bör kunna göras ”on the fly” vid leverans.

Bollnäs

Svar Enhetligt koordinatsystem är mest lämpligt.

Gävle

Svar Lågt behov

Ljusdal

Sammanfattning De flesta önskar enbart SWEREF 99 och RH 2000.

Kanske ska man kunna välja att få koordinater i både TM och aktuell zon.

Fråga-14 Vilken inställning har kommunen till att lämna ut stompunktsinformation via en nationell e-tjänst? - Fördelar - Nackdelar

Svar

Vi ser positivt på detta, det är en samhällsnytta och enskild användarnytta. Vi kan minska antalet markeringar och därmed risken för att använda fel markering. Många av våra punkter ligger så till att de inte kan användas utan särskilt tillstånd att arbeta inom väg- och järnvägsområdet.

Trafikverket

Svar

Vi är positivt inställda till detta. Fördelar: det är lätt för utomstående att ta del av stomnätet och därmed kommer de i större utsträckning att använda stomnät istället för GNSS och därmed höja sin mätkvalitet. Nackdelar: eventuella problem med att synkronisera lokal data till den nationella tjänsten.

Nacka

Svar

Vi är positiva till att lämna ut stompunktinfo. Just nu är det inte någon större efterfrågan hos oss då de flesta aktörer kör egen Nätverks-RTK. Största fördelen som vi ser det är att lämna ut höjdfixar eftersom höjdvärdet är den komponent med störst spridning i en GNSS-mätning.

Sandviken

Svar

Personligen tycker jag det är bra, men det finns förmodligen olika uppfattningar om detta i kommunen. Det gäller då att ha bra rutiner för uppdatering av informationen.

Helsingborg

Svar

Vi lämnar redan ut punktinformationen på ett liknande sätt och det har hittills fungerat bra. Om kunderna själva ska kunna hämta ut koordinaterna måste det finnas en viss beredskap så att allt fungerar och att datat uppdateras vid förändringar.

Skellefteå

Svar

+Resurseffektivt -Kontakten med användaren (var, varför det man vill mäta kanske finns redan)

Malmö

Svar

Eftersom Jönköpings kommun haft en webbtjänst under några år och det fungerat mycket bra ser jag enbart fördelar bla att stomnätet nyttjas av fler användare,

Jönköping

Svar

Fördelar: Den som ska beställa kan själv titta vad som finns och välja vilka punkter som ser användbara ut. Arbetet med att leverera punkter minskar för kommunen (Men det är för vår del ändå marginellt idag.). Man kan få punkterna ”direkt” och behöver inte vänta på att ”rätt person” ska komma in till kontoret. Nackdelar: Den som ska beställa punkterna kanske ser att det finns en massa punkter i området han/hon ska mäta i men i själva verket är det bara en massa pikéer med okänt ursprung som kommunen helst inte vill lämna ut. Alternativet är att kommunen sållat så hårt bland punkterna som visas i tjänsten att bara de av högsta kvalité blir synliga/lämnas ut.

Upplands Väsby

Svar

Vid mina kontakter med kommunerna har detta inte varit uppe till diskussion. Håkan Oscarsson

Svar

Fördelar. Kan tom leda till att man skärper sig i kommunerna och underhåller vissa strategiska punkter mera.

Arboga

Svar

Nackdelen är om denna e-tjänst skulle kräva extraarbete för kommunerna i samband med ex. rubbade punkter. Om all informationen ska ligga tillgänglig för nedladdning för användaren kommer detta att innebär ett mycket stort jobb för kommunerna.

Avesta

Svar

Enkelt för användarna. Risk för merjobb för ”leverantören” av datat. Enköping

Svar

Fördelen vore ju att en beställare får ett ställe att vända sig till när man ska göra sina beställningar. Vem som levererar informationen är ju egentligen ointressant för beställaren bara den är lätt tillgänglig och är tillförlitlig, kvalitetssäkrad. Nackdelen skulle ju kunna vara att man får ytterligare en typ av data att leverera eller föra över via en tjänst men det torde vara ett mindre problem med tjänstebaserat uppdaterande av data.

Eskilstuna

Svar

Positiv Hallstahammar

Svar

Enkelt för beställare av punkter Kräver säkert en hel del arbete för leverantör och en hel del jobb med ajourföring

Sala

Svar Fördelar: Vi behöver inte lägga tid på leveranserna Nackdelar: Det känns som att man tappar kontakten där man kan informera om lokala förutsättningar

Bollnäs

Svar Frågan har inte diskuterats.

Gävle

Svar Positiv - Kan leda till en bättre kontroll och kvalite. Hantering och kvalite blir smidigare och kanske billigare m tiden. - e-tjänster verkar krångliga och dyra(?) att initialt genomföra. Risk för att det inte blir helt funktionellt bra.

Ljusdal

Svar Fördel: Lättare för kunden Nackdel: Större krav på att databasen ajourhålls

Hudiksvall

Sammanfattning De flesta är positivt inställda.

Fråga-15 Ser du behov av att via e-tjänsten kunna ta betalt? Om ja, finns olika alternativ?

Svar

Inte primärt. Om så skulle bli kan det vara ett stöd för enhetlig hantering och prissättning. Vi har ingen ambition att ta betalt, vi har bara stompunkter för vårt interna behov. Men skulle vi samverka med någon vill vi inte betala till den andra parten och inte kunna ta betalt själva.

Trafikverket

Svar

Nej. Vi ser en större vinst med att privata aktörer använder stomnätet i en större utsträckning än att vi får betalt för det.

Nacka

Svar

Vi tycker att det är bättre att kunder får tillgång till punkter med bra kvalitet istället för att ta betalt. Blir det för dyrt kör kunderna egna system. Det gör att felaktigheter kan öka när det inte finns några stompunkter att utföra kontroller mot.

Sandviken

Svar

Nej, men detta är också min egen uppfattning. Om vi tar betalt borde vi också ha ett större ansvar att underhålla stomnätet, vilket i sig orsaker större kostnader än intäkterna.

Helsingborg

Svar

Nej, vi tar inte betalt i dagsläget. Tar man betalt av kunderna ökar ansvaret. Man måste då kunna lägga mer tid på inventering och komplettering av punkterna.

Skellefteå

Svar

Antingen ta betalt direkt eller att beställningen kommer till ägaren direkt ifrån förfrågan om punkterna. Bör gå att lösa med en karta där man kan välja vilka punkter man behöver.

Malmö

Svar

Ja eftersom kommunerna lägger ner en hel del arbete på stomnäten i plan och höjd. Kan tas ut som en årsavgift alt engångsuttag.

Jönköping

Svar

Ja. Även om det inte rör sig om några större belopp så bör en liten avgift finnas med. Annars finansierar kommuninvånarna 100% av något som de egentligen aldrig har någon användning för. Samtidigt vill man inte krångla till proceduren så att de som ska bruka punkterna drar sig för att göra en beställning. De flesta som beställer punkter idag är dock inställda på att de ska betala för tjänsten/punkterna. Svår fråga…

Upplands Väsby

Svar

Nej, All information till alla som önskar! Karin Bergström

Svar

Detta bör ingå i begreppet öppna data. Håkan Oscarsson

Svar

Ja. Antingen via kunden eller bidrag fr Lantmäteriet. Arboga

Svar

Ja, LM skulle kunna föra statistik på hur många uttag som görs per kommun, och därefter årligen ersätta den enskilda kommunens arbete. En enhetlig fakturering underlättar för alla parter.

Avesta

Svar

Ja. Men vi vet inte hur. Ett sätt är att visa vad som finns i en karttjänst, men att vi levererar datat efter beställning från ”kunden”.

Enköping

Svar

Ja. Det kostar att upprätthålla stomnätet och att mäta in nya punkter om gamla förstörs och att underhålla befintliga punkter. Idag tas en avgift ut för nyttjande av punktinformationen. Avgiften skulle kunna tas ut genom faktura (inloggning via e-ID för verifiering av kund) eller kortbetalning.

Eskilstuna

Svar

Ja Hallstahammar

Svar Eftersom vi tar betalt i dag så känns det naturligt att vi gör det fortsättningsvis. Om tjänsten blir en metadatakatalog så ser jag dels fördelar för kunden som kan se vad som finns och kvalitén och dels fördelar att kommunen kan få en närmare kontakt med kunden för att informera om lokala förutsättningar.

Bollnäs

Svar Nej

Gävle

Svar Det hade varit bra

Ljusdal

Sammanfattning Några vill ta betalt, andra inte. Några av de större kommunerna som tar betalt idag kommer förmodligen vilja fortsätta att göra det. Fundera vidare kring ”öppna data” och geodatasamverkan.

Fråga-16 Egna andra frågor eller synpunkter du vill lyfta fram?

Vi har annorlunda sätt att lägesbeskriva stompunkter, t.ex. sidomått från spår och längdmätning, än de flesta ägarna. Borde gå att hantera om det finns utrymme för många attribut.

Trafikverket

Vi kommer få en stor mängd punkter med samma punktnummer, om detta inte hanteras på ett systematiskt sätt kommer vi få problem. Workshopa om detta för att skapa konsensus, det finns ett stort antal angreppssätt för detta, ett sätt bör sättas som standard.

Trafikverket

Vi bör lista alla begrepp som måste tillämpas, så att vi upptäcker om det finns olika standard hos de olika aktörerna. Sammanställning av en maxlista. En eller några personer upprätta och sprider till intressenter för synpunkter.

Trafikverket

Våra nuvarande stompunktsdatabaser måste enkelt kunna speglas/kopieras till tjänsten. Lösningsförslaget måste tas fram med denna målsättning, konceptet ska testas mot aktuella enskilda lösningar.

Trafikverket

Vilket referenssystem ska användas för en nationell wms-tjänst? Sweref 99 TM? Är det möjligt och lämpligt att använda Sweref 99 (sfärisk) och låta det dubbla med WGS84 för att fungera med allmänna karttjänster som Google och på vanliga smartphones och appar?

Nacka

Jag är bara mycket nöjd att få delta i detta projekt, då vi måste ta ett beslut hur stomnätsfrågorna ska hanteras framöver.

Helsingborg

Bra med en samlad karta med visning vad som finns, men intäkt samt info måst komma till eller från ägarna. Även ett felrapporteringssystem måste vara inbyggt.

Malmö

Vi har själva planer på att lägga ut stompunkterna i vår externa karttjänst, men det krävs ett jobb för oss att kvalitetsmärka och se över vad vi har idag. Men behovet finns och vi vill förenkla användandet för ”kunderna”

Enköping

Hur stor arbetsinsats blir det för att ordna datat? I en liten kommun kan man ha mycket information ”i huvudet” på någon som arbetat länge. Jag menar inte att det är bra att det är så men jag tror att det blir mycket arbete med att ordna alla parametrar för alla stompunkter.

Bollnäs

Är det en rimlig insats om man ställer det i relation till hur många koordinater vi säljer i dag? Knappast! Jag tror inte heller att det blir sålt fler punkter bara för att de ligger i en databas. Vi säljer koordinater i dag för max 2´- 3´kr/år.

Bollnäs

Kan det vara skillnader mellan stora och små kommuner? Absolut! I små kommuner byggs det inte speciellt mycket jämfört med i stora kommuner.

Bollnäs

Den personliga kontakten försvinner. Idag kan vi ta reda på vad punkterna ska användas till och tala om vilka av våra punkter som kan vara lämpliga för ändamålet.

Hudiksvall