Samhällets ekonomi

Familjens ekonomi

• Ekonomi = hushållning • Budget = uppställning över inkomster och utgifter • Bruttoinkomst = lön innan skatt • Nettoinkomst = lön efterskatt • Disponibel inkomst = nettoinkomst + eventuella bidrag (det

man har att röra sig med) • Fasta kostnader = svåra att påverka, t ex hyra • Rörliga kostnader = går att påverka, t ex mat (oxfilé-korv)

Skatt

• Preliminär skatt (ungefärlig) dras av arbetsgivaren på lönen • Självdeklaration = tar upp all årets inkomster och lämnas till

skattemyndigheten som räknar ut slutliga skatten • Skatteåterbäring = man har betalat för mycket skatt och får

tillbaka • Kvarskatt (restskatt) = man har betalat för litet och måste

betala mer

Lån

• Amortera = betala på ett lån • Amorteringstid = tiden då ett lån ska vara återbetalt • Ränta = avgift på ett lån (utlåningsränta) eller det

banken ger för att få disponera en persons pengar (inlåningsränta)

Företagens ekonomiProduktionsfaktorer = det

företagen behöver för att tillverka varor:

1) Kapital (pengar) 2) Material - råvaror 3) Realkapital (hjälpmedel,

tex verktyg, datorer) 4) Arbetskraft 5) Kunskap, know-how

• Kostnader = t ex löner, material, lån

• Inkomster = vinsten på det som säljs

• Investera = satsa pengar för att öka vinsten i framtiden, t ex nya och bättre maskiner

• Konkurs = inte kunna betala skulder, företaget läggs ner

• Omsättning = värdet på det ett företag säljer, används tillsammans med antal anställda för att beskriva ett företags storlek

Marknadsformer

• Marknaden = betecknar köpande och säljande i samhället, varje vara kan sägas ha sin marknad, t ex bilmarknaden, bostadsmarknaden.

• Fri konkurrens = Flera företag tillverkar samma vara/tjänst och konkurrerar (tävlar) om köparen med låga priser, god kvalitet.

• Monopol = Ett ensamt företag tillverkar eller säljer en vara/tjänst (Systembolaget)

• Oligopol = Ett fåtal företag tillverkar eller säljer en vara (bensinbolagen)

• Kartell = Företag som tillverkar lika produkter samordnar priserna istället för att konkurrera (förbjudet)

Företagens ägande

• Privat • Offentligt - ägs av stat eller kommun (Posten, SJ) • Kooperativa - ägs av medlemmarna (Konsum)

Priser• Priser bestäms av utbud (hur

mycket som finns) och efterfrågan (hur mycket kunderna vill ha).

• Litet utbud och stor efterfrågan driver upp priserna.

• Stort utbud och liten efterfrågan sänker priserna.

• Prisbildningen kan beskrivas i ett diagram med en utbuds- och en efterfrågankurva - där de möts hamnar priset.

Banker

• Viktiga i ekonomins kretslopp - kapital (pengar) är nödvändigt för företagen.

• Pengarna bankerna lånar ut är de pengar som spararna sätter in.

• Utlåningsräntan är högre än inlåningsränta, ränteskillnaden är bankens vinst.

• Sveriges riksbank = statens centralbank, enda bank som får ge ut pengar, ”bankernas bank”, övriga bankers ränta påverkas av riksbanken.

• Bankinspektionen = statlig myndighet som kollar bankernas verksamhet.

Sparande

• Viktigt att spara för hushållen, dels för oförutsedda utgifter men också för samhället och företagen.

• Inlåningen från hushållen utgör utlåning till företagen och utan inlåningen skulle företagen inte kunna låna och göra investeringar.

Olika sparsätt: • Pensionsförsäkring (betalar in premie, tar ut senare i livet) • Obligationer (”skuldsedel” som visar att man lånat ut pengar

till företag, ränta) • Aktier (andel i företag – går företaget bra får man ta del av

vinsten, går företaget dåligt förlorar man)

Ekonomiskt kretsloppPengar, varor och tjänster flödar genom samhället

Enkel förklaringsmodell:

Större förklaringsmodell:

Sveriges ekonomi

• Den offentliga sektorn = stat, kommun, landsting och deras service och verksamhet – bekostas genom skatter och avgifter.

• Sverige har satsat på välfärdssamhälle.

• Politisk fråga hur stor offentliga sektorn ska vara (s+v vill traditionellt ha stor, borgerliga mindre)

• Jämlikhet nyckelord för socialistiska blocket, frihet för de borgerliga

BNP• BNP (bruttonationalprodukt) =

värdet av alla varor och tjänster som tillverkas i ett land under ett år.

• BNP används som mått på ekonomisk tillväxt.

• BNP per capita = BNP utslaget per person i landet används för att jämföra olika länders ekonomiska utveckling.

• Kritik mot BNP-måttet: Säger inget om fördelning (vem får ta del av landets inkomster) eller vad som tillverkas (t ex vapen, miljöfarliga produkter)

BNP per capita i Europa

Samhällsekonomiska mål1) Ekonomisk tillväxt

Produktionen av varor och tjänster ökar och ger mer inkomster/skattepengar att fördela.

2) Hög och jämn sysselsättning

Folk har arbete. 3) Stabilt penningvärde De flesta överens om målen

men inte hur man ska nå dem.

Målen kan vara svåra att uppnå samtidigt (framförallt 2 och 3).

Lågkonjunktur (dåliga tider)• Liten efterfrågan på varor och

tjänster

• Företagen säljer lite – tvingas avskeda – arbetslöshet – folk får ännu mindre pengar – företagen får sälja ännu mindre

• Lågkonjunkturen kan fastna i en ond cirkel.

• Depression = lång och djup lågkonjunktur

Depression i USA på 1930-talet

Problem i lågkonjunktur:

• Arbetslöshet och fattigdom, kan leda till extrem politik (Hitler i Tyskland på 30-talet).

Vad kan staten göra?

• Öka köpkraften genom att sänka skatt, ränta, arbetsgivaravgifter.

• Skapa offentliga arbeten (t ex vägbyggen).

• Göra beställningar hos landets företag.

Allt detta knuffar igång ekonomin.

Nazisterna tar makten i Tyskland 1933 efter en period av arbetslöshet och ekonomisk kris.

Högkonjunktur (goda tider)

• Stor efterfrågan på varor och tjänster.

• Företagen får sälja mycket, är villiga att investera för att ytterligare öka produktionen.

• Många får arbete – konkurrens om arbetskraften – höga löner, folk har mycket pengar – handlar mycket (god cirkel)

Problem i högkonjunktur: • Inflation = Penningvärdet minskar,

kan orsakas av 1) stor efterfrågan som gör att priser stiger 2) Löneökningar som gör att företag höjer priser 3) från utlandet om priset på viktiga importvaror stiger.

• Pengar sparade i bank urholkas om inflationen är högre än bankräntan

• Är Sveriges inflation högre än utlandet blir svenska varor dyrare än konkurrenternas (svenska företag säljer mindre – tvingas avskeda – arbetslöshet)

Vad kan staten göra? • Minska efterfrågan i

högkonjunkturen genom höga skatter, höja räntan

Utrikeshandel

• Länder har olika förutsättningar att producera varor (klimat, råvaror, kunskap)

• Export = säljs ut ur landet • Import = köps in i landet • Sverige har hög export: industrialiserat - hög produktion –

liten befolkning – hemmamarknaden räcker inte till • Papper, pappersmassa, bilar, mobiltelefoner, medicin exporteras

från Sverige • Olja, livsmedel, industrivaror importeras. • USA, Västeuropa viktigaste handelspartners

• Balans i utrikeshandeln = export och import måste gå ungefär jämnt upp (exportpengarna ska betala importvarorna)

• Vid underskott i utrikeshandeln töms valutareserven, pengarna ”tar slut”

• Låg inflation gör svenska varor lättare att sälja utomlands, stiger inflationen blir priserna högre än de utländska konkurrenterna.

Handelshinder och frihandel

• Tull = avgift på varor. • Importkvoter = en viss andel av

en vara måste vara tillverkad i landet.

• Används för att skydda det egna landets produktion.

• Frihandelsavtal finns i t ex EU, NAFTA, man har kommit överens om att ta bort tullar

• USA, Kina, EU, Japan de största aktörerna i världsekonomin

EU

NAFTA