Saco 13 mars
-
Upload
akademikerna -
Category
Documents
-
view
828 -
download
3
description
Transcript of Saco 13 mars
Många i politiken, få i näringslivet: om kvinnors
möjligheter till ledande poster i samhället
Seminarium 13 mars 2013Anita Göransson, Uppsala universitet
Saco och stiftelsen AllBright
Elitstudier i Sverige
• Maktutredningen 1989 (SOU 1990:44)
• 2001: ”Kön och den sociala reproduktionen av eliter” (Riksbankens Jubileumsfond, Göteborgs universitet)
• SOU 2007:108 (även regionalt och lokalt)
• Pågående projekt: ”Bygga maktbas” (Ragnar Söderbergs stiftelse, Uppsala universitet)
Vad är jämställdhet?
• Kvinnor och män skall ha samma möjlighet att forma sina liv och samhället (Sveriges Riksdag).
• Ett sätt att ta reda på detta är att undersöka om alla grupper är lika representerade på maktpositioner.
Undersökta områden
• Näringsliv
• Politik
• Offentlig förvaltning
• Organisationsliv
• Massmedier
• Kultur
• Vetenskap
Resultat
• Generellt sett är skillnaden mellan kvinnors och mäns tillgång till makt på en övergripande nationell nivå subtil men systematisk.
• Det finns dock stora variationer mellan olika områden, olika nivåer och olika typer av positioner. På sina håll är skillnaden dramatisk.
Andel kvinnor på maktpositionerKälla:
Anita Göransson, Martin Gustafsson & Ida Lidegran: Projektet Bygga maktbas, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet. 2012 års siffror är preliminära.
0
10
20
30
40
50
60
Näring
sliv
Sv kyr
kan
Mas
smed
ier
Kultur
Organ
isatio
nsliv
Off fö
rval
tnin
g
Veten
skap
Politik
Total
t
1990
2001
2012
Vilka mönster fann vi?
• Jämställdhet på de synligaste politiskt influerade maktpositionerna på riksplanet.
• En tredjedel kvinnor där man strävar efter jämställdhet men inte granskas.
• Massiv mansdominans på lokal och regional nivå – och i akademier och storföretag med kollegial rekrytering och låg omsättning på ledamöter – men också i kultur och dagspress.
• Kvinnor är chefer i mindre företag och organisationer – i vård, omsorg, skola
• Män är högre chefer – i byggnad, tillverkning, it, affärsverk, finans
• Män är vd och ordförande, kvinnor är ledamöter
Kvinnor och män har olika sorters makt
Rikspolitiken mest jämställd
• Men kommunala och regionala toppchefer är män
• Partier till vänster mer jämställda än de borgerliga – särskilt på distriktsnivå och i ungdomsförbunden. Särskilt m och kd har många män i ledningen.
Näringslivet är minst jämställt
• Knappt 10 % kvinnor på toppen, drygt 90 % män
• Fler kvinnor i kooperativa bolag och statliga bolag – hälften kom från förvaltningskarriär
Könsarbetsdelning bland chefer
• Flest kvinnor i rikspolitiken – och på politiskt influerade/offentligstyrda positioner på andra områden: public service-medier, statliga forskningsråd, statliga företag
• Flest män i det privata näringslivet och i dagspressen – och kommersiella etermedier och privata forskningsstiftelser
Vald eller utsedd?
• Kvinnor är oftare valda och bestämmer oftare över offentliga resurser
• Män är oftare utsedda (av högre chefer eller av varandra) och bestämmer över privata resurser och symboliska värden (nobelpriset!)
I offentlig förvaltning finns också fler kvinnor på toppen
• Men kommunchefer och regionchefer är män
• I försvaret finns kvinnor främst bland civila
• Kvinnor finns bland höga domare men 80 % av tingsrättsdomarna är män
• Tvärtom bland åklagarna: 52 % kvinnor bland kammaråklagarna, men främst män som högre åklagare
Kultur
• På riksnivå finns könsbalans bland museichefer och teaterchefer
• På länsnivå leds teater, musik och museer nästan bara av män
• Bibliotekscheferna är kvinnor
• Musikliv och opera har flest manliga chefer
Vetenskap
• Tills nyligen styrde män universitet och kvinnor de nya högskolorna.
• Nu är de flesta rektorerna vid de stora universiteten kvinnor (2012).
• Mellancheferna (dekanerna) är män.• Fler kvinnor studerar, men efter
doktorsexamen tar männen över. • Från 17 % kv professorer 2007 till 23 %
2012. – Adm karriär – forskarkarriär?
Regionala skillnader – fler kvinnor i storstädernas topp och längs kusten, färre i traditionella områden som Småland och Västerbotten
• 40-60 %-regeln: alltid kvinnor som är 40 %, männen 60 %
• Likheterna mellan könen är större än skillnaderna (hög utbildning, hög social bakgrund, födda i storstad)
• Skillnaderna är större mellan olika eliter än mellan könen inom samma elit (även livsstil, familjeförhållanden, åsikter)
Skillnader kvinnor - män på toppen gäller främst:
• Placering i maktelitens olika delar
• Familjeförhållanden (både uppväxt och egen)
• Åsikter om kvinnors karriärhinder
• Skillnaderna mellan könen är störst i näringslivet
I näringslivet – 90 % män på toppen
• Kvinnorna på toppen hade växt upp i tvåförsörjarfamiljer, oftare mor med karriär och föreningsaktivitet
• Hälften av kvinnorna i näringslivet var ensamma med barn, hälften gifta med man i samma karriär
• 94 % av männen var gifta, hade flest barn men minst föräldraledighet
Näringslivsmännens särart
• Männen i näringslivstoppen hade i arbetet sällan kontakt med kvinnor på samma nivå, mötte främst underställda kvinnor.
Privat hade de en traditionell samlevnadsform: en fjärdedel hade hemmafru (13 % bland toppcheferna allmänt), ytterligare nästan en tredjedel hade deltidsarbetande fru. De trodde också att könen har olika medfödda egenskaper, till skillnad från andra toppmän.
Varför så få kvinnor på toppen?
• Enligt kvinnorna på toppen: Rekrytering sker ofta genom informella nätverk, kvinnor förbigås, många män vill inte samarbeta med kvinnliga chefer
• Enligt männen på toppen: Kvinnor söker inte dessa poster tillräckligt ofta. Kvinnor har också ofta omsorgsuppgifter som hindrar dem att satsa helt på jobbet.
Jämställdhet och mångfald tycks kräva:
• Representativ ambition
• Genomskinlig rekryteringsprocess
• Synliga positioner
• Att positionen inte är unik (för då blir det en man)
Jämställdhet – en tidsfråga?
• Delvis kanske kvinnor klättrar.• Men frapperande att den motsatta tendensen är
så vanlig: fler kvinnor utnämns på toppen där de syns.
• Däremot är det svårt bli chef lokalt – som tingsrättsdomare, kommunchef, länsteaterchef eller chefredaktör.
• Viktigt med synliga föregångare – motverkar stereotypiska idéer. Ett argument för kvotering?
Om materialproblem:
• Folk- och Bostadsräkningarna har slopats sedan länge.
• SIS Ägarservice ger inte längre ut sin kartläggning av näringslivschefer (finns dock som betaltjänst på nätet).
• Statskalendern ges inte längre ut som förut. Motsvarande uppgifter finns inte komplett på nätet.
• Medieguiden ges heller inte ut längre.
• Företagens hemsidor är ofta utmärkta men saknar ibland viktig information. Ännu mer så andra organisationer.
Att göra:
• Förbättra statistiken. Den bör vara överskådlig, tillgänglig och jämförbar (gärna internationellt).
• Redovisa den årligen.• Kartlägg mellancheferna (rekryteringsbasen), t ex
affärsområdeschefer, dekaner, prefekter.• För upp den lokala makten på dagordningen.• Pressen är särskilt viktig eftersom mediernas makt ökar
hela tiden. (Enligt 2001 års toppchefer har medierna störst makt.)
• Utnyttja generationsskiftet när 40-talisterna går i pension!
• Agera internationellt!
Källor:
• SOU 1990:44 Demokrati och makt i Sverige (Kapitlet om makteliten)
• Anita Göransson (2004) Kvinnor, män och karriärer. Visioner och verklighet i näringslivet. Stockholm: SNS Förlag
• SOU 2007:108 Kön, makt och statistik
• Maktens kön. Kvinnor och män i den svenska makteliten (2007) Anita Göransson, red. Nora: Nya Doxa Bokförlag)
• Anita Göransson
• Professor i genus, organisation och ekonomisk förändring, Linköpings universitet, och gästprofessor vid Uppsala universitet