Ricardos frihandelsargument mot beskattning

21
1 Ricardos frihandelsargument mot beskattning av Richard C. B. Johnsson Fil dr E-mail: [email protected] Website: http://home.tiscali.se/amagi/

description

Ricardos frihandelsargument mot beskattning. av Richard C. B. Johnsson Fil dr E-mail: [email protected] Website: http://home.tiscali.se/amagi/. Välfärdsstaternas välfärdsstat. 25 procent av vuxna arbetar inte Hemarbete lika omfattande som marknadsarbete Omfattande svartarbete - PowerPoint PPT Presentation

Transcript of Ricardos frihandelsargument mot beskattning

Page 1: Ricardos frihandelsargument  mot beskattning

1

Ricardos frihandelsargument mot beskattning

av Richard C. B. JohnssonFil drE-mail: [email protected] Website: http://home.tiscali.se/amagi/

Page 2: Ricardos frihandelsargument  mot beskattning

2

Välfärdsstaternas välfärdsstat

• 25 procent av vuxna arbetar inte • Hemarbete lika omfattande som marknadsarbete• Omfattande svartarbete• Tillväxten avtagit sedan 1950• Inga nya arbeten i privat sektor sedan 1950• Inga företag har växt sig stora sedan 1970• Prisnivån 30 % över (tidigare) EU-snitt • Utgiftskvoten 52% av GDP• Varav 65% på arbete, 26% konsumtion, 9% kapital

Dessutom

• En åldrande befolkning – än färre förväntas behöva försörja än fler

Del I - arbetsdelningen

Page 3: Ricardos frihandelsargument  mot beskattning

3

Standardlösningen på problem som dessa

• Ökat arbetsutbud, dvs få folk att arbeta mer

• Högre skatter för att finansiera “välfärden”

Men är mer arbete och/eller högre skatter lösningen?

Del I - arbetsdelningen

Page 4: Ricardos frihandelsargument  mot beskattning

4

Historisk återblick

• Enorm välståndsökning de senaste 100-150 åren.

• Fler personer arbetar idag som en följd av befolkningsökning, men…

• Den enskilde har under större delen av denna period kunnat arbeta mindre och mindre

Kopplingen mer arbete/högre välstånd svagDel I - arbetsdelningen

Page 5: Ricardos frihandelsargument  mot beskattning

5

Arbetsdelningen

Varför är det naturligt att dela på sysslorna? Svar: Tiden knapp

Arbetsdelningen medför:• en ökad arbetsproduktivitet• en större mängd kunskap• Införandet av maskiner och andra tidsbesparande

saker• etc

Arbetsdelningen är den främsta enskila förklaringsfaktorn till vårt nuvarande välstånd, sett både bakåt i tiden och jämfört med idag mindre utvecklade länder.Del I - arbetsdelningen

Page 6: Ricardos frihandelsargument  mot beskattning

6

Principen för arbetsdelning?

Vanliga svaret: man specialiserar sig på det man är bäst på, dvs enligt de absoluta fördelarna.

Vanlig invändning mot arbetsdelningen: Implicerar att de som inte är speciellt bra på något alls hamnar vid sidan om. Endast den starkaste överlever. Anses vara en förklaring till varför så många hamnar snett under den fria arbetsdelningen och kapitalismen. Ses som en moralisk styggelse, oavsett dess materiella förtjänster.

Jag håller med om att det ett system där endast den starke överlever är omoraliskt!

Del I - arbetsdelningen

Page 7: Ricardos frihandelsargument  mot beskattning

7

Ricardo och de komparativa fördelarna

Ricardos princip är mycket välkänd och utgör grunden i teorin om internationell frihandel. Den säger oss att länder specialiserar sig på det de är bra på i relation till andra länder. Både det land som är bäst på allt och det som är sämst på allt tjänar på att samarbeta genom frivillig handel.

Men vad detta klassiska frihandelsargument säger är ju inget annat än att den internationella arbetsdelningen sker utefter ländernas komparativa fördelar. På samma sätt sker arbetsdelningen på alla nivåer i samhället, såsom Mises poängterade, dvs arbetsdelningen sker utefter de komparativa fördelarna.

Del I - arbetsdelningen

Page 8: Ricardos frihandelsargument  mot beskattning

8

Individen grunden

Individen är den minsta gemensamma nämnaren i alla grupper. Den enskildes komparativa fördelar ger upphov till gruppers, företags, regioners och länders komparativa fördelar.

I stort sett alla förlitar sig på sin komparativa fördel i sitt dagliga värv. Det finns nästan alltid andra som har potential att utföra arbetet bättre.

Del I - arbetsdelningen

Page 9: Ricardos frihandelsargument  mot beskattning

9

Ricardos princip på individnivåTabell 1 – Tidsåtgång i minuter

Anna Emma

Datakonsult (1 bug) tar 90 minuter 100 minuter

Marketing (1 annons) tar 80 minuter 120 minuter

Tabell 2 – Relativ output

Anna Emma

Datakonsult (1 bug) lika med

1,125 annonser 0,833 annonser

Marketing (1 annons) lika med

0,889 bugs 1,200 bugs

Del I - arbetsdelningen

Page 10: Ricardos frihandelsargument  mot beskattning

10

Direkta implikationer

 • Anna fixar fler bugs i termer av avslutade annonser än

Emma (1.125>0,833), medan Emma gör fler annonser i termer av fixade bugs än Anna (1,200>0,889). Billigare för båda om de specialiserar sig och handlar med varandra!

• Medan de fixade 2 bugs och 2 annonser på 390 minuter, kan de om de specialiserar sig fixa 2,125 bugs och 2,200 annonser på samma tid. Arbetsproduktiviteten skulle öka!

• Trots absoluta för- och nackdelar finns anledning att samarbeta i den fria arbetsdelningen!

Del I - arbetsdelningen

Page 11: Ricardos frihandelsargument  mot beskattning

11

Samhällets kitt

Arbetsdelningen sker alltså utefter principen om de komparativa fördelarna, inte de absoluta!

Principens vidare implikationer:• Är den grundläggande anledningen till att folk finner

det värt att dela upp sysslor sinsemellan till att börja med

• Ökar produktiviteten• Garanterar att det finnas plats för alla • Implicerar frivillig handel till ömsesidig gagn• Den enda moraliskt riktiga samarbetsformen• De komparativa fördelarna utgör samhällets kitt• Arbetsdelningen den ultimata samarbetsformen!?

Del I - arbetsdelningen

Page 12: Ricardos frihandelsargument  mot beskattning

12

Skatterna och arbetsdelningen• Ca 90 % av skatterna utgör skatter på arbete och

konsumtion.

0 100 200 300 400 500 600 700 800 900

Skatt på arbete

Skatt på konsumtion

Skatt på kapital

Fastighetsskatt

Förmögenhetsskatt

Arvs- och gåvoskatt

Övriga skatter

Skatteintäkter, Sverige, 2004, mdr kr

Del II - skatterna

Page 13: Ricardos frihandelsargument  mot beskattning

13

Skatter och samhällets kitt

Men precis som tullar förstör den internationella arbetsdelningen så förstör skatter den inhemska arbetsdelningen människor emellan.

Det sker genom att skatter kör in kilar mellan köpare och säljare och fördyrar på så sätt det naturliga samarbetet människor emellan.

Detta kan illustreras m h a det jag har kallat arbetsdelningsvillkoret, i kombination med det som jag har kallat skattefaktorn (den senare är ett mått på den skattekil skatterna skapar).

Del II - skatterna

Page 14: Ricardos frihandelsargument  mot beskattning

14

ArbetsdelningsvillkoretI ett monetärt samhälle (där användandet av pengar i sig är en

förutsättning för omfattande arbetsdelning) kan Ricardos princip sammanfattas m h a följande villkor, arbetsdelningsvillkoret:

Aaktivitet

Aaktivitet

Aaktivitet

Baktivitet

g tidsåtgånköparens

g tidsåtgånutförarens

timlönutförarens

timlönköparens

För att arbetsdelning ska ske måste • den relativa inkomsten överstiga den relativa produktiviteten.

Något enklare uttryckt, • Det begärda priset måste understiga den upplevda

alternativkostnaden

Del II - skatterna

Page 15: Ricardos frihandelsargument  mot beskattning

15

Skatters effekter på villkoret

Skattefaktorn X säger oss hur mycket mer du måste tjäna för att ha råd med ett visst begärt pris.

Exempelvis, med en marginalskatt på 55%, arbetsgivaravgifter på 35% och moms på 25% så blir skattefaktorn=3,75. Man måste under dessa förutsättningar tjäna 3 750 kr för att ha råd att betala 1 000 kr.

Med en så hög skattefaktor blir det dyrt att dela på sysslorna, dvs villkoret kanske inte längre uppfylls. Alternativen blir arbetslöshet för vissa, hemarbete för andra, svartarbete eller kanske naturahushållning. Kanske inget arbete utförs alls.

Aaktivitet

Aaktivitet

Aaktivitet

Baktivitet

g tidsåtgånköparens

g tidsåtgånutförarens*X

timlönutförarens

timlönköparens

Del II - skatterna

Page 16: Ricardos frihandelsargument  mot beskattning

16

Skatterna fördyrar samarbetet

Det sk intjänandekravet säger oss hur mycket mer köparen måste tjäna brutto för att säljaren ska få ett visst belopp netto.

Exempelvis, om både sälare och köpare har en marginalskatt på 30%, arbetsgivaravgifter på 35% och moms på 25%, då blir iuntjänandekravet=5,8. Detta är normalt i Sverige idag.

Om båda istället har en marginalskatt på 55% så blir intjänandekravet=14,1. För att säljaren ska få behålla 1 000 kr netto krävs att köparen tjänar 14 100 kr (!!!). Detta är verkligheten för väldigt många svenskar.

Del II - skatterna

Page 17: Ricardos frihandelsargument  mot beskattning

17

Utan skatter: • Anna måste arbeta 38 minuter för att ha råd att leja Emma en timme• Emma måste arbeta 1 timme och 36 minuter för att ha råd att leja Anna en timme

Med genomsnittliga skatter i svenska välfärdsstaten:• Anna måste arbeta 2 timmar and 16 minuter för att ha råd att leja Emma en timme• Emma måste arbeta 9 timmar and 18 minuter för att ha råd att leja Anna en timme

Förklarar inte bara varför tandläkaren inte anser sig ha råd att leja snickaren för att laga staketet, utan även varför snickaren inte anser sig ha råd att gå till tandläkaren. Alternativen återigen; arbetslöshet för vissa, hemarbete för andra, svartarbete eller kanske naturahushållning. Kanske inget arbete utförs alls.

Slöseri med tid

Del II - skatterna

Page 18: Ricardos frihandelsargument  mot beskattning

18

Mot arbetsdelningsvillkorets uppfyllandeOm villkoret inte är uppfyllt kan fem faktorer potentiellt förändras:(1) produktiviteten hos den mindre produktive ↑(2) produktiviteten hos den mer produktive ↓(3) skattefaktorn ↓ (4) timlönen för den mer produktive ↑(5) timlönen för den mindre produktive ↓  

Men, (1) INGEN RIMLIG LÖSNING - svårt att tro att produktiviteten kan öka med särskilt mycket. (2) INGEN RIMLIG LÖSNING – den mer produktive tenderar att bli än mer produktiv på den mindre produktives område I takt med att arbetsdelningen minskar. (3) RIMLIG LÖSNING – medan högre skatter för att betala arbetslösa gör saken värre, sänkta skatter kan medföra att arbetsdelningsvillkoret åter uppfylls. (4) INGEN RIMLIG LÖSNING – inte rimligt att på politisk väg höja de mer produktivas löner. (5) INGEN RIMLIG LÖSNING – minimilöner gör saken värre, medan om folk fritt kan bjuda ned sina nominallöner kan det bidra till att arbetsdelningsvillkoret åter uppfylls. Men att pga skatterna tvingas sänka sin nominallön mer än vad som annars skulle vara nödvändigt kan knappast anses vara en rimlig lösning.Del II - skatterna

Page 19: Ricardos frihandelsargument  mot beskattning

19

Välfärdsstatens höga skatter orsaken till:

• många av de omfattande samhällsproblemen av idag.

• att samarbete är så dyrt

• att så många hamnar utanför samhället

• att så många samtidigt sliter ut sig

• omfattande svartarbete

• att folk tvingas till naturahushållning

• att mycket arbete inte utförs alls

• osv

Skatternas tragik

Del III – sammanfattning och slutsatser

Page 20: Ricardos frihandelsargument  mot beskattning

20

All handel, både internationell och inhemsk, kommer från samma källa – den enskildes komparativa fördel. Det är därför inte konstigt att avskaffandet av handelshinder skulle ha samma effekt nationellt som det bevisligen har internationellt.

Skattesänkningar skulle:• gynna inte bara de redan rika, utan kanske i än större utsträckning de minst produktiva och mest utsatta. De skulle åter få chansen att delta i samhällets välståndsbringande arbetsdelning

• leda till att arbetsdelningen återhämtade sig och åter fördjupades. Det skulle kunna göra det möjligt att återigen se ett ökat välstånd samtidigt som vi arbetar mindre totalt sett, något som är av vikt vid stora förändringar i befolkningsstrukturen.

• stärka smahällets kitt, de komparativa fördelarna, och den ultimata samarbetsformen, den fria arbetsdelningen

• skapa plats för alla och därmed utgöra ett ett steg i humanistisk och moralisk riktning

Avskaffade handelshinder

Del III – sammanfattning och slutsatser

Page 21: Ricardos frihandelsargument  mot beskattning

21

Ett anspråkslöst förslag– internationell och nationell frihandel !

För individen och samhällets framtid

Tack för ordet!