Ärendebeskrivning · VÄSTERÅS STAD Redovisning och analys av resultat i Västerås kommunala...

Barn- och utbildningsförvaltningen Michael Fredqvist Epost: [email protected]

TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida

1 (1)

Datum

2018-11-13 Diarienr

GSN 2018/03238- 1.4.2

Kopia till

Verksamhetschefer grundskola

Grundskolenämnden

Redovisning av kunskapsresultat läsåret 2017/2018

Ärendebeskrivning

Barn- och utbildningsförvaltningen har sammanställt de kunskapsresultat

som elever i årskurs 3, 6 och 9 erhöll vid slutet av vårterminen 2018 i

rapporten ”Redovisning och analys av resultat i Västerås kommunala skolor

vårterminen 2018”. Rapporten innehåller även en analys och beskrivning av

utvecklingsområden.

Bilaga

Redovisning och analys av resultat i Västerås kommunala skolor

vårterminen 2018, 2018-11-08

bv057

Maskinskriven text

P.12

2018-11-08

Barn o utbildningsförvaltning 721 87 Västerås 021-39 00 00 • www.vasteras.se Fredqvist, Michael Garcia De Jansson, Araceli Johansson, Peter 021-392184 • [email protected]

Redovisning och analys av resultat i

Västerås kommunala skolor VT 2018

VÄSTERÅS STAD Redovisning och analys av resultat i Västerås

kommunala skolor VT 2018

2018-11-08

2

Innehållsförteckning

1. Syfte .................................................................................................................. 3

2. Sammanfattning ................................................................................................ 4

3. Inledning ........................................................................................................... 5

4. Resultat på strukturnivå .................................................................................... 6

4.1. Lärare med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne ....................... 6

5. Resultat på individnivå ...................................................................................... 8

6. Resultat, analys och utvecklingsområde ........................................................... 8

6.1. Årskurs 3 ......................................................................................................... 8

6.1.1. RESULTAT- BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE I ÅRSKURS 3 ...................... 8

6.1.2. NATIONELLA PROV ÅRSKURS 3 .................................................................... 9

6.1.3. ANALYS ÅRSKURS 3 .................................................................................... 10

6.1.4. PÅGÅENDE ARBETE SAMT UTVECKLINGSOMRÅDEN ÅRSKURS 3 .............. 13

6.2. Årskurs 6 ....................................................................................................... 17

6.2.1. RESULTAT FÖR ELEVER I ÅRSKURS 6 .......................................................... 17

6.2.2. RESULTAT FÖR ENSKILDA KOMMUNALA SKOLOR BETYG ÅK 6. ................. 19

6.2.3. ANALYS ÅRSKURS 6 .................................................................................... 20


6.3. Årskurs 9 ....................................................................................................... 25

6.3.1. RESULTAT FÖR ELEVER I ÅRSKURS 9 .......................................................... 25

6.3.2. RESULTAT FÖR ENSKILDA KOMMUNALA SKOLOR BETYG ÅRKURS 9. ........ 30

6.3.3. ANALYS ÅRSKURS 9 .................................................................................... 35


7. Ledarforum ..................................................................................................... 43



2018-11-08

3

1. Syfte

Syftet med denna rapport är flera. Dels vill den beskriva vilka resultat grundskolorna

hade vid utgången av läsåret 17/18, dels vill den redovisa en analys av resultaten.

Därutöver beskrivs de insatser och åtgärder som redan pågår. Slutligen identifieras

utvecklingsområden som med stöd i vad aktuell forskning säger kommer att

konkretiseras i kommande verksamhetsplan.

Figur 1 visar att denna analysrapport är på aggregerad nivå utifrån elevers skolresultat och verksamhetsuppföljning i september, vilken i sin tur bygger på varje rektors egen analys av sin skolas resultat.

1. Verksamhetsplan grundskola

2. Verksamhetsplan enhet

3. Elevers resultat

4. Rektors analys på skolan

5. Verksamhets-uppföljning med varje

skola

6. Analys på aggregerad nivå av

verksamhetsledningen Denna rapports plats i det

systematiska kvalitetsarbetet



2018-11-08

4

2. Sammanfattning

Skolverket har publicerat betygsresultat för årskurs 6 och 9 vårterminen 2018.

I årskurs 3 publiceras resultaten av lärares kunskapsbedömning gentemot

kunskapskraven samt resultat av nationella prov för 2017.

Resultatutvecklingen i årskurs 3 över tid ligger relativt stilla. Det ämne som sticker ut

mest när det gäller stigande resultat är svenska som andraspråk. I årskurs 6 får

eleverna betyg för första gången. Här har resultaten stigit för 2018, i jämförelse med

2017, både vad gäller samtliga elever, samtliga exklusive nyanlända och okänd

bakgrund samt för pojkar och flickor. Pojkar har tagit ett större kliv i

resultatutvecklingen än vad flickor har gjort, men flickor har fortfarande bättre betyg.

I årskurs 9 syns samma trend som i årskurs 6. Meritvärdet ökar, andelen behöriga till

yrkesprogram ökar, andel som uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen ökar.

Ökningen är större för pojkarna än för flickorna men fortfarande så lyckas flickorna

överlag bättre än pojkarna. Skolresultaten i alla kommuner och våra

jämförelsekommuner försämrades sedan 2015, sett till samtliga elever, men inte i

samma utsträckning som i Västerås. År 2018 ser vi generellt en förbättring.

Betygsresultaten skiljer sig kraftigt mellan olika skolor. Generellt finns starka mönster

mellan elevers resultat, föräldrars utbildningsnivå och lärarbehörigheten på skolorna.

I skolor med hög lärarbehörighet och med elever vars föräldrar har hög

utbildningsnivå är resultaten högre än i skolor med de motsatta förutsättningarna.

De stora utmaningarna är att utveckla undervisningen så den ännu bättre leder till

ökade kunskapsresultat och stimulerar elever till att känna motivation och lust att

lära, skapar både trygghet i klassrummet och studiero samt öka lärarbehörigheten i

skolor som ligger i socioekonomiskt utsatta områden.

Den positiva utveckling av elevhälsoarbetet som sker på enheterna ska ytterligare

stärkas med former där det förebyggande och hälsofrämjande arbetet får större

utrymme. Ytterligare ett utvecklingsområde är att stärka övergångar mellan och inom

skolformerna i grundskolan.



2018-11-08

5

3. Inledning

De kommunala grundskolorna har i sitt systematiska kvalitetsarbete

verksamhetsuppföljning tre gånger per år (januari, maj, september). Vid varje tillfälle

följer verksamhetsledningen upp olika aspekter av skolornas resultat av sitt arbete.

Det kan vara elevers kunskapsresultat, processer och organisation.

I verksamheten finns en mängd olika typer av dokumentation. Det kan på individnivå

vara elevers resultat (betyg, nationella prov, bedömd måluppfyllelse, etc), på

processnivå dokumenterade beskrivningar av undervisningen samt på strukturnivå

dokumentation av organisation, resurser, lärarbehörigheten i grundskolorna, etc.

Den dokumentation som skolor gjort på processnivå, undervisning, elevhälsans

arbete, m.m, har verksamhetsledningen följt upp vid verksamhetsuppföljningen i

september.

Denna analys på aggregerad nivå grundar sig på de resultat som elever, i Västerås

kommunala skolor, hade i årskurs 3, 6 och 9 hade vid vårterminens slut 2018, på

rektors analys av skolans resultat samt på verksamhetsuppföljningen från september

samma år.

Den officiella statistiken för elevers resultat i den nationella proven i årskurs 3 släpps

först 29 november. I rapporten presenteras därför resultat på nationella prov från

2017. I samband med den senare har varje skola analyserat orsaker till sina resultat –

både orsaker till de goda och mindre goda resultaten. Orsakerna beskrivs i första

hand för vad skolan själv har möjlighet att påverka. Det handlar om att förstå vad i

processerna1 samt strukturer2 om orsakar resultaten. Vissa saker kan också förklaras

på individnivå med till exempel elevers förutsättningar, men ”vi har de individer

(elever) vi har”. Hur gärna man än önskar att vissa hade bättre förutsättningar med

till exempel föräldrar med högre utbildningsnivå, högre inkomst, bättre språklig

förmåga, etc så går det inte att påverka. Det som kan påverkas och utveckla är att de

processer (till exempel undervisningens kvalitet, elevhälsans arbete) och strukturer

(till exempel organisation, resurser) som är grundskola för att på optimalt sätt skapa

en skola där alla räknas, utvecklas och lär.

1 Processer kan vara undervisning, arbete med elevhälsa, studie- och yrkesvägledning, etc.

2 Strukturer kan vara skolans organisation, ledningsstrukturer, resurser, lärares lärarlegitimation och behörighet, etc.



2018-11-08

6

Vid verksamhetsuppföljningen i september träffade tre skolor åt gången

verksamhetsledningen för att tillsammans både förstå och utveckla skolornas

strukturer och processer. Följande rapport bygger på skolornas kunskapsresultat och

dess analyser och presenteras här i aggregerad form.

Nedan presenteras den övergripande analysen ett årskurs i taget med:

1. redovisning av resultat

2. analys av resultat

3. pågående arbeten samt utvecklingsområden

I denna rapport förekommer många hänvisningar till forskning och andra källor. De

finns med för att beskriva att de insatser, åtgärder som pågår och som kommer att

utformas i kommande verksamhetsplan har sin grund i vetenskap och beprövad

erfarenhet.

4. Resultat på strukturnivå

På strukturnivå visas i denna rapport lärarbehörigheten i grundskolorna. Den

dokumentation som skolor gjort på processnivå, undervisning, elevhälsans arbete,

m.m, har verksamhetsledningen följt upp vid verksamhetsuppföljningen i september.

4.1. Lärare med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne

Nedan redovisas diagram över lärarbehörigheten 2017 för högstadiesskolor och F-6

skolor. Sifforna visar lärare som är legitimerade och har behörighet i minst ett av de

ämnen man undervisar i. Detta är det skarpaste kravet för att räknas som legitimerad

och behörig. Utöver det kan det finnas legitimerade lärare som undervisar i ämnen

där man inte har behörighet samt obehöriga lärare, där skolor inte lyckats rekrytera

legitimerade lärare. En lärare som undervisar i ämnen där man inte har behörighet

kan exempelvis vara en SO-lärare som kan ha behörighet i religion och historia men

också undervisar i samhällskunskap och geografi.

Skillnaden mellan skolorna när det gäller legitimerade och behöriga lärare är stor.

Från Barkaröskolan som, 2017, hade högst andel legitimerade och behöriga lärare

med 89,4 procent och Håkantorpsskolan med 88,3 procent till Bäckbyskolan 51,6

procent och S:ta Gertruds skola med 40,3 procent som 2017 de två skolorna med

lägst andel legitimerade och behöriga lärare på F-6 skolor.



2018-11-08

7

Från Irstaskolan med 80 procent till Petterbergsskolan med 63,5 procent på F-9

skolor och på 7-9-skolorna från Önstaskolan med 78,6 procent till

Kristiansborgsskolan med 62,5 procent

Statistik för 2018 presenteras i februari 2019. Behörigheterna på de, här angivna

skolorna, är ändrat sedan 2017, men skillnader i behörighet mellan skolor är

fortfarande stor.

Diagram 1. Andel lärare med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne på högstadieskolor 2017

(Skolverket)

Diagram 2. Andel lärare med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne. F-6 skolor 2017

(Skolverket)

80,0 78,6 76,6 76,3 75,5 75,4 68,6

63,6 63,5 62,5

F-9 skolor 7-9 skolor

89,4

75,0 68,3

40,3

0,010,020,030,040,050,060,070,080,090,0

100,0



2018-11-08

8

5. Resultat på individnivå

Den statistik som redovisas nedan, på individnivå, är resultat i årskurs 3, 6 och 9.

Resultaten i åk 3 utifrån lärares bedömning av hur väl utvecklade elevens förmågor

är. I åk 6 och 9 utifrån betyg som skolverket publiceras visar för dels samtliga elever

och dels samtliga elever exklusive nyanlända och elever med okänt bakgrund.

Analysen som följer nedan bygger på hur strukturer, processer orsakar elevens

resultat. Hur väl korrelerar och samspelar struktur och process med varandra för att

öka måluppfyllelsen. Var finns framgångsfaktorerna och var finns utmaningarna?

6. Resultat, analys och utvecklingsområde

6.1. Årskurs 3

6.1.1. RESULTAT- BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE I ÅRSKURS 3

I grundskolan gör lärare en bedömning av elevers kunskaper tre gånger per år i alla

ämnen och i tre nivåer. Nivåerna är ”otillräckliga kunskaper”, ”godtagbara

kunskaper” samt ”mer än godtagbara kunskaper” och dokumenteras i lärplattformen

Vklass. Syftet är att lärare, skola och verksamhetsledning ska få syn på kunskapsnivån

för att bättre anpassa processer och strukturer för att öka måluppfyllelsen.

Resultaten i diagram 3 visar de bedömda kunskaper som elever i årskurs 3 hade den

31 maj 2018. Jämförelsen är med tidigare års 3:or i samma ämnen vid samma

tidpunkt.



2018-11-08

9

Diagram 3. Bedömd måluppfyllelse i matematik, svenska och svenska som andra språk för elever i åk 3 över tid

(Vklass)

6.1.2. NATIONELLA PROV ÅRSKURS 3

I årskurs 3 genomförs nationella prov i matematik och svenska/svenska som andraspråk. De nationella proven är ett stöd för en likvärdig och rättvis betygssättning av en elevs kunskaper. I årskurs 3 är syftet med de nationella proven att stödja bedömningen av uppnådda kunskapskrav. I grundskolan genomförs nationella prov i årskurs 3, 6 och 9.

Genom analyser av provresultaten i relation till uppnådda kunskapskrav på skolnivå,

huvudmannanivå och på nationell nivå kan de nationella proven bidra till att stärka

skolornas kvalitetsarbete.

Diagrammet nedan är den officiella statistiken för de tre senaste åren och visar andel

elever som klarat alla av de delprov i de två ämnen som man gjort provet i. Om man

vill välja att studera resultatet för ett ämne i taget är resultatet följande:

Matematik (9 st delprov): 89,8 % klarade alla delprov

Svenska (8 st delprov): 92,7 % klarade alla delprov

Svenska som andraspråk (8 st delprov): 72,2 % klarade alla delprov

Den officiella statistiken för 2018 redovisas först den 29 november.

90 88

59

88 88

52

89 89

55

88 86

60

Matematik Svenska Svenska som andra språk

2015 2016 2017 2018



2018-11-08

10

Diagram 4. Andel elever i åk 3 som klarat alla delprov i svenska, svenska som andra språk och matematik över tid

(Skolverket)

6.1.3. ANALYS ÅRSKURS 3

Vid en jämförelse mellan resultat på nationella prov, 2017, och den bedömda

måluppfyllelsen för samma år visar det sig att resultatet på de nationella proven är

bättre i ämnena svenska och svenska som andraspråk men ligger på samma nivå i

matematik. I svenska som andraspråk skiljer sig resultatet åt som mest. 55 % av

eleverna bedöms klara måluppfyllelse mot 72,2 % som måluppfyllelse på de

nationella proven (genomsnitt av alla delprov sammanräknade). Det kan vara viktigt

att veta att de nationella proven utgör en del av den sammanvägda bedömning som

lärare gör för att avgöra en elevs kunskaper. I vissa fall kan elevens bedömda

kunskapsnivå bli högre än nationella proven, i vissa fall lägre.

Resultatet av elevers måluppfyllelse i årskurs 3 i matematik och svenska är lägre än

det mål som var uppsatta i verksamhetsplanen (mål i matematik och svenska var 90

procent). Bedömningen som i maj 2018 och som ligger till grund för resultatet

gjordes för första gången av samtliga lärare i Vklass. Dock har det blivit en del

felkällor som gör att resultatet inte kan vidimeras som helt pålitligt.

68 67 67

0

10

20

30

40

50

60

70

80

2015 2016 2017



2018-11-08

11

6.1.3.1. Socioekonomiska faktorer

Elevers resultat skiljer sig mycket åt mellan skolor. Ett generellt mönster är att skolor

med de högsta kunskapsresultaten är skolorna med de mest gynnsamma

socioekonomiska förutsättningarna, det vill säga skolorna med den lägsta sociala

vikten. Skolor i de socioekonomiskt mer utsatta områdena har generellt lägre

resultat. Undersökningar och statistik visar att mest avgörande faktorn, på

individnivå, för om elever ska lyckas är vilken utbildningsnivå dess föräldrar har. I

Västerås tillkommer utländska bakgrund som faktor för att avgöra en skolas sociala

vikt.

6.1.3.2. Lärares skicklighet

En av de viktigaste orsakerna till de kunskapsresultat skolor har är lärares skicklighet.

Det bekräftas också av unisont av rektorer vid verksamhetsuppföljningen i

september. I skolor/enskilda klasser med lägre måluppfyllelse är den absolut

viktigaste orsaken till resultaten lärarens skicklighet. I skolor där det är många

lärarbyten, vikarier och/eller obehöriga påverkas resultaten negativt. I skolor/klasser

med höga kunskapsresultat förklaras orsakerna till det vara legitimerade, behöriga

och skickliga lärare. Förutom att också vara skicklig i sitt hantverk tar man i många fall

ett gemensamt ansvar för att i kollegiala former utveckla undervisningen. Det sker

också på skolor där man har lägre kunskapsresultat.

6.1.3.3. Lärarbehörigheten

Förutom att elever i de utsatta skolorna generellt har svårare förutsättningar än i de

skolor med bättre förutsättningar är också lärarbehörigheten lägre. De fyra skolor där

den bedömda måluppfyllelsen i åk 3 är som lägst är också skolor som ligger bland de

sex skolor med lägst lärarbehörighet. Dessutom var två av de de fyra skolor med lägst

bedömda måluppfyllelse de två enda skolorna utan förstelärare. Med lägre

lärarbehörighet och avsaknad av förstelärare minskar förutsättningarna för att arbeta

med utveckling av undervisningen på det kvalitativa sätt som behöriga lärare och

förstelärare har bättre kompetens att göra. Bilden som ges från flera av dessa skolor,

vid verksamhetsuppföljningar, är att det är ett stort engagemang, ansträngning och

kreativitet för att kunna skapa den bästa verksamheten för de elever man har utifrån

elevernas förutsättningar. Många beskriver att det är på dessa skolor man har

känslan av att göra som störst skillnad för eleverna, både i deras lärande och socialt.

6.1.3.4. Förstelärare

En framgångsfaktor för att åstadkomma goda resultat är just att utveckla en

kvalitativt god undervisning med ett tydligt ledarskap för lärande. Med hög

lärarbehörighet och med förstelärare finns bättre förutsättningar att utveckla

undervisningen, så att fler elever når målen. I de skolor med högst bedömd



2018-11-08

12

måluppfyllelse i årskurs 3 är också lärarbehörigheten som störst och samtliga har

förstelärare.

I Västerås grundskolor finns drygt 105 förstelärare i årskurs 1-9. För 1,5 år skedde en

omorganisation där alla skolor tilldelades förstelärartjänster utifrån storlek. Det

innebär att alla skolor nu har förstelärartjänster som är tillsatta, med undantag för en

skola, där rekrytering av förstelärare ännu inte är genomförd.

6.1.3.5. Kunskapsbedömning årskurs 3

Ett mönster som går att se vid uppföljningar är att i årskurs 3 tenderar fler elever

bedömas att inte nå målen än vad samma elev bedöms i årskurs 1 och 2. Det kan vara

svårt att bedöma elever i de allra lägsta åldrarna och det kan finnas en ”vänta och se-

attityd”. Kunskapskraven i årskurs 3 blir mer exakta att bedöma emot än vad de är i

årskurs 1 och 2. Med en ökad kunskap om bedömning i årskurs 1 och 2, samt

kartläggning av elever i förskoleklass, borde elever som riskerar att inte nå

kunskapskraven i senare årskurser upptäckas tidigare.

6.1.3.6. Elevhälsan

Att utveckla elevhälsan så att det ses som allas ansvar på en skola där också former

för samverkan mellan lärare och elevhälsoteamet utvecklas är framgångsfaktorer för

goda elevresultat. Former där det förebyggande och hälsofrämjande arbetet får stort

utrymme. Att också stärka elevhälsan i de tidigaste skolåren, från förskoleklass, är en

viktig insats för att upptäcka elever som kan vara i behov av extra anpassningar

och/eller särskilt stöd. Många rektorer beskriver vid verksamhetsuppföljningen att i

och med den tillgång till kurator som nu finns har möjligheten ökat det senaste året.

Vid den senaste skolinspektionstillsyn var arbetet med ”extra anpasningar och

särskilt stöd” en brist i flera skolor med låg måluppfyllelse. Rutinerna och arbetet

med dessa viktiga områden är nu uppdaterade och säkerställda och fungerar bättre

än innan granskningen.

6.1.3.7. Fritidshemmet

Fritidshemmets roll för elevers lärande är viktigt och i Västerås ännu inte utvecklat i

den omfattning som läroplanens intentioner har för avsikt att göra. När också

behörigheten och utbildningsnivån i fritidshemmen är låg försvåras arbetet

ytterligare.



2018-11-08

13

6.1.4. PÅGÅENDE ARBETE SAMT UTVECKLINGSOMRÅDEN ÅRSKURS 3

6.1.4.1. Behöriga och skickliga lärare

Att attrahera lärare till Västerås grundskolor behöver ske på olika sätt.Grundskolan

tillämpar idag samrekrytering till alla skolor och det finns en stående annonsering för

fler lärare. Det finns en stående annonsering ute för att rekrytera lärare till skolorna.

Ytterligare sätt att attrahera lärare till att vilja arbeta i Västerås kan vara att utveckla

metoder och former för att arbeta tillsammans. Idag finns flera skolor, där

förutsättningar finns, där rektor har valt att i olika omfattning, i olika ämnen, i olika

åldrar och under delar av dagen ha två lärare i klassrumsundervisningen. Hade

ekonomin tillåtit hade dessa rektorer troligtvis låtit tvålärarsystemet vara fullt

utbyggt under hela dagen.

De flesta skolor har behov av att öka andelen legitimerade och behöriga lärare.

Särskilt stor är utmaningen vara i skolor som är placerade i bostadsområden med

svåra socioekonomiska förutsättningar. Det är en utmaning att öka attraktiviteten på

alla skolor så att lärarbehörigheten blir både högre och jämnare i våra skolor.

6.1.4.2. Skolsegregation

Det råder också en skolsegregation i grundskolorna där elever, trots att man kan

önska skola, i de allra flesta fall går i närmast belägna skola i förhållande till sin

bostad. De mest önskade (”populära”) skolorna är oftast fulla och kan ej ta emot

elever från andra områden än närområdet, då skolplaceringen i Västerås sker utifrån

principen ”relativ närhet”. Så även om elever från andra bostadsområden väljer en så

kallad ”populär” skola får hen inte plats där. Och det är ovanligt att elever från

områden där det finns en ”populär” skola väljer en skola i ett bostadsområde som

ligger i ett socioekonomiskt utsatt område. För att motverka att de socioekonomiska

förutsättningarna spelar för stor roll för elevers resultat behövs olika

kompetensutvecklingsinsatser på olika skolor. I skolor med hög andel elever med

annan språkbakgrund görs till exempel kompetensutveckling inom ”språk- och

kunskapsutvecklande arbetssätt”. I andra skolor görs utbildning inom till exempel

kooperativt lärande, skriva sig till läsning. I de skolor som har tagit del av riktade

insatser, genom Enheten för didaktik och ämnesutveckling, har till exempel lärares

ledarskap varit en insats.

6.1.4.3. Tidiga insatser

I skolans inre arbete är det viktigt att tidigt uppmärksamma elever som man kan

befara senare inte kommer att klara de kunskapskrav som ställs i årskurs 3. Forskning

i läs- och skrivutveckling betonar att tidiga insatser är en klar framgångsfaktor för att



2018-11-08

14

elever kommer att klara skolgången. Skolverkets avdelning för forskning skriver, och

hänvisar bland annat till Catharina Tjernbergs avhandling från 20133, att om en elev

riskerar att utveckla läs- och skrivsvårigheter är en ”vänta och se-attityd”

kontraproduktiv och ett tecken på att samspelet mellan elev och skolundervisning

inte fungerar tillfredsställande. Istället bör skolan tidigt kartlägga om det finns risk för

att läs- och skrivsvårigheter utvecklas. I grundskolorna görs systematiska screeningar

av elevers matematiska och språkliga förmåga i alla årskurser där syftet är identifiera

elever i behov av särskilt stöd samt ge lärare och rektor bra underlag för att kunna

planera både undervisning och organisation.

6.1.4.4. Förskoleklass

Ett utvecklingsområde är att generellt stärka kvaliteten i förskoleklass samt skapa

goda förutsättningar för att klara uppdraget så som de är beskrivet i styrande

dokument, det sedan år 2016 nya kapitel 3 i ”Läroplanen för grundskolan, 2011.” Just

nu pågår en genomlysning av förskoleklass. Det handlar om att skapa större

likvärdighet i både förståelse för uppdraget, undervisning och innehållet i

förskoleklassens arbete samt skapa en organisation för mer likvärdig kvalitet. Alla

skolor med förskoleklass deltar.

I de lägsta skolåren, där grunden läggs för vidare studier, är en systematisk och

genomtänkt strategi och metod för läsinlärning en framgångsfaktor. I förskoleklass

arbetar skolorna medvetet med språklig förmåga med till exempel

Bornholmsmodellen, vilket lägger en god grund för utveckling av läsförmågan. Utöver

det kartläggs varje elev i både språklig och matematisk förmåga genom Skolverkets

nya kartläggningsmaterial, från 2018. Med det obligatoriska kartläggningsmaterialet

ökar förutsättningarna för att elever med behov av extra anpassningar och särskilt

stöd uppmärksammas i tid samt att lärare få stöd i att planera undervisningen utifrån

den elevgrupp man har. Lärare i förskoleklass i Västerås får stöd via dess

utbildningsinsatser i implementeringsarbetet av kartläggningsmaterialet genom

utbildningsinsatser.

I årskurs 1 finns också ett obligatoriskt kartläggningsmaterial i matematik och svenska

från Skolverket som används i våra skolor och har varit obligatoriskt sedan 2016.

Även här har skolorna fått stöd i sitt implementeringsarbete för att förstå materialet

samt omsätta det i praktiken.

3 Tjernberg, Catharina (2013). Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande: en praxisorienterad studie med

utgångspunkt i skolpraktiken. Stockholm: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.



2018-11-08

15

6.1.4.5. Fritidshemmet

Fritidshemmet fick 2016 ett förtydligat uppdrag genom kapitel 4 i ”Läroplanen för

grundskolan, 2011.” Fritidshemmet ska komplettera skolan och bidra till elevens

lärande och utveckling. Genom vårt lokala utvecklingsarbete, ”fritidshemslyftet”, får

skolor stöd i att systematiskt utveckla fritidshemmets undervisning.

6.1.4.6. Kvalitativt god undervisning

Forskning betonar tydligt vikten av att fokus bör ligga på att utveckla en kvalitativt

god undervisning för att öka kunskapsresultaten. Genom fokus på det viktigaste

hantverket för att elever ska nå högre kunskapsresultat – undervisningen – kommer

måluppfyllelsen öka. En kvalitativt god undervisning stimulerar elever till att känna

motivation och lust att lära, där läraren tydligt och strukturerat leder lärandet,

varierar arbetsformerna med ett reellt elevinflytande och som bygger på

vetenskaplig grund. Detta skapar både trygghet i klassrummet och studiero, vilket i

sin tur bidrar till en målstruktur med lärande, resultat och välmående i fokus.

Förstelärarna i grundskolan har i sitt uppdrag att särskilt arbeta för att i kollegiala

former utveckla undervisningen på sin skola. Nätverket för förstelärare träffas fyra

gånger per läsår för att lära av varandra, ta del av forskning med fokus på att utveckla

”hantverket” undervisning, för att sedan aktivt sprida vidare till övriga medarbetare

på respektive skola.

6.1.4.7. Kunskapsuppföljning åk 1-5

För att höja kunskapsresultaten gör grundskolans, åk 1-5 (de årskurser som inte har

betyg), uppföljning av elevers resultat tre gånger per läsår, 15 oktober, 15 februari

och 31 maj. Uppföljningen bygger på lärares bedömning av elevers kunskaper. Rektor

och lärare analyserar sin skolas resultat och vad som orsakat dem, både de goda och

mindre goda resultaten. Vid verksamhetsuppföljningar i januari och september följer

verksamhetsledningen upp skolornas analys och dess orsaksförklaringar till de

resultat man har. Fokus ligger på det man själv kan påverka – skolans inre processer

och strukturer. Syftet med kunskapsuppföljningen är att skolor ska kunna identifiera

både elever i behov av stöd samt vilka behov skolan har av att utveckla undervisning

och organisation. För verksamhetsledningen ger uppföljningen en bild av skolorna på

enhets- och aggregerad nivå så att resurser kan styras om till där de behövs som

mest.

6.1.4.8. Övergångar

Ett ytterligare pågående utvecklingsområde är att stärka övergångar mellan och inom

skolformerna i grundskolan samt från grundskolan till gymnasiet. För en elev i

grundskolans verksamhetsområde som börjar i förskoleklass och går vidare till



2018-11-08

16

gymnasiet kan det, i normalfall, bli fråga om fem övergångar. Forskning visar också

att just övergångar kan vara en risk när det gäller elevens kunskapsutveckling i de fall

övergången inte håller den kvalitet som krävs för att den inte ska bli ett hinder för

eller tillbakagång i elevens kunskapsutveckling. För att skapa skapa sammanhang,

kontinuitet och progression i elevernas utveckling och lärande är det av yttersta vikt

att övergångar fungerar tillfredsställande.

En ny lagstiftning har trätt i kraft i juli 2018 som tydligare reglerar att information om

eleven måste lämnas till mottagande skola för att underlätta övergången för eleven

och information ska användas. Under hösten 2018 pågår en revidering av former och

rutiner för övergångar mellan årskurs 6-7 samt övergången från årskurs 9 –

gymnasiet.

Också i övergången mellan förskola och skola (förskoleklass) pågår ett

utvecklingsarbete med att rektorer och förskolechefer ska få bättre kännedom om

varandra uppdrag i de nya läroplanerna för att bättre både planera för undervisning

och övergångar. Just övergångar mellan förskola och skola regleras i Läroplanen för

grundskolan, LGR 11 och LPFÖ 18, vilka båda skriver fram en förtroendefullt

samverkan. Även i denna övergång revideras nu former och rutiner för att säkra en

mer kvalitativ övergång. Implementeringsarbetet av rutinerna pågår i både skolan

och förskolan.

6.1.4.9. Samverkan för bästa skola - Skolverket

Med start tidigt på läsåret 2018/2019 startade tre skolor, varav två är skolor med F-6,

ett samarbete med Skolverket och deras riktade insats ”Samverkan för bästa skola”.

Det är ett treårigt utvecklingsarbete som leder till utvecklad systematik i att

analysera skolans resultat. Syftet är att utifrån en noggrann analys finna rätt

utvecklingsinsatser. Många skolutvecklingsinsatser är generella såsom

Matematiklyftet, etc och är i många fall bra, men det är inte alldeles säkert att det är

just rätt insats för alla skolor. Riktade insatser grundade i varje skolas behov är syftet

med Samverkan för bästa skola. I detta arbete medverkar också förvaltningen vid alla

träffar. Det kollektiva lärandet som görs kommer att utvecklas och tas tillvara i flera

av våra andra skolor genom riktade insatser mot den enskilda skolans behov. I

ytterligare två av grundskolorna har lokala riktade insatser genomförts/pågår i syfte

att höja skolornas kunskapsresultat. Fler skolor planeras få ta del av möjligheten till

riktade insatser i lokal regi.



2018-11-08

17

6.2. Årskurs 6

6.2.1. RESULTAT FÖR ELEVER I ÅRSKURS 6

De resultat som presenteras här avser elever i årskurs 6 vårterminen 2018.

Resultaten i diagram 5 visar andel elever som uppnår kunskapskrav i alla ämnen i

årskurs 6. Jämförelsen är med tidigare års 6:or i samma ämnen vid samma tidpunkt

för samtliga elever och samtliga elever exkl. nyanlända och okänd bakgrund. I årskurs

6 är betygen terminsbetyg vilket betyder att de betyg som redovisas nedan är i betyg

i de ämnen eleven läste under vårterminen årskurs 6. Det innebär att om en elev inte

läste ett ämne under våren får man i det ämnet inget betyg. Det kan förekomma i till

exempel hemkunskap, slöjd och något mer ämne då man ibland läser dem en termin

i taget. Vissa elever har läst 16 ämnen, vissa elever färre om ett visst ämne var förlagt

med all sin tid under höstterminen årskurs 6. Det är också möjligt att i årskurs 6

blockläsa de natur- (NO) och samhällsorienterande (SO) ämnena. Det innebär att en

elev kan få ett blockbetyg i exempelvis SO, medan andra elever som läst varje ämne

för sig får totalt fyra olika betyg i SO. Resultaten i diagram 6 visar andel elever som

uppnår kunskapskraven i alla ämnen i åk 6 fördelat per kön för samtliga elever och

resultaten i diagram 7 visar andel elever i årskurs 6 som uppnått kunskapskraven i

alla ämnen för Västerås, jämförelsekommuner samt alla kommuner i riket.

Diagram 5. Andel eleversom uppnår kunskapskrav i alla ämnen i åk 6.över tid (samtliga elever och samtliga elever exklusive nyanlända och okänd bakgrund)

(Skolverket)

77,3 71,9 70,6 71,9

80,7 77,8 75,4 77

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

2015 2016 2017 2018

Samtliga elever Samtliga elever exk. nyanlända och okänd bakgrund



2018-11-08

18

Diagram 6. Andel elever som uppnår kunskapskraven i alla ämnen i åk 6 över tiduppdelat efter kön. Samtliga elever

(Skolverket)

Diagram 7. Andel elever i årskurs 6 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen (jämförelsekommuner).

(KOLADA)

Betygen i årskurs 6 i Västerås har stigit något sedan 2017, både vad gäller med och

utan nyanlända och okänd bakgrund samt pojkar respektive flickor. Skillnaderna

mellan pojkars och flickors betyg har också minskat tack vare att pojkar har gjort det

största betygssprånget, nästan 3 procentenheter jämfört med 2017. I alla kommuner

har däremot genomsnittsbetyget sjunkit sedan 2017 och i jämförelse med snittet för

73 73,1 73 73,2 72,1 71,1 68,2 71,1

0

10

20

30

40

50

60

70

80

2015 2016 2017 2018

Flickor Pojkar

50,0

55,0

60,0

65,0

70,0

75,0

80,0

85,0

2015 2016 2017 2018

Västerås

Jämförelsekommuner

Alla kommuner

Lägst, jmfr komm

Högst, jmrf komm



2018-11-08

19

våra jämförelsekommuner och i alla kommuner i stort så gör Västerås en uppgång i

betyg i årskurs 6.

6.2.2. RESULTAT FÖR ENSKILDA KOMMUNALA SKOLOR BETYG ÅK 6.

Betygsresultaten skiljer sig kraftig mellan olika skolor . De skolors resultat som

innehåller färre än 10 elever som ej uppnått kunskapskraven i alla ämnen registeras

inte. I detta fall är det resultaten för Norra Vallbyskolan , Bäckbyskolan och

Petterbergsskolan. Resultaten i diagram 8 visar andel elever i årskurs 6 som uppnått

kunskapskraven i alla ämnen för samtliga elever. För att kunna se mönster mellan

skolors resultat visas i tabell 1 de skolor med högst respektive lägst andel elever som

nått kunskapskraven i alla ämnen. Skolornas resultat för samtliga elever och samtliga

elever exkl. nyanlända och okänd bakgrund sattes i relation till social vikt och

lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne.

Diagram 8. Andel elever i årskurs 6 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen (samtliga elever)

(Skolverket)

100 100 100 100 100 91 89

80,7 80 79,6 74,1 73,8 70,8 69,4 67,4

63,2 61,1 56 55 54,1

0

30

60

90

Bar

karö

sko

la

Hö

kåse

nsk

ola

n

Lövä

ngs

sko

lan

Ham

mar

bys

kola

n

Din

gtu

na

sko

la

Rö

nn

bys

kola

n

Irst

asko

lan

Ön

stas

kola

n

Ap

alb

ysko

lan

Vik

sän

gssk

ola

n

Mal

mab

ergs

sko

lan

Håk

anto

rpss

kola

n

Bra

nd

tho

vdas

kola

n

Tillb

erga

sko

lan

Kri

stia

nsb

org

ssko

lan

S:ta

Ger

tru

ds

sko

la

Bju

rho

vdas

kola

n

No

rra

Val

lbys

kola

n

Rö

segå

rdss

kola

n

Val

lbys

kola

n

Fred

riks

ber

gssk

ola

n

Bäc

kbys

kola

n

Pet

ters

ber

gssk

ola

n



2018-11-08

20

Tabell 1. Kommunala F-6 skolor med högst respektive lägst andel elever som nått kunskapskraven i alla ämnen 2018

Skola

Grundskolan - betyg årskurs 6, andel som uppnått kunskapskraven (A-E) i alla ämnen. Samtliga elever

Grundskolan - betyg årskurs 6, andel som uppnått kunskapskraven (A-E) i alla ämnen- Utan nyanlända och okänd bakgrund Social vikt

Andel med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne

Barkarö skola 100 100 36 89,4

Hökåsenskolan 100 100 37 85,3

Lövängsskolan 100 100 40 80,2

Hammarbyskolan 100 100 45 74,7

Dingtuna skola 100 100 29 70,4

Rösegårdsskolan 56 59,1 142 69,1

Vallbyskolan 55 61,1 319 58,6

Fredriksbergsskolan 54,1 64,5 165 67,7

Bäckbyskolan4 …. …. 263 51,1

Pettersbergsskolan5 ….. …. 296 63,5

(Skolverket)


I årskurs 6 får eleven betyg för första gången. För lärare kan det vara första gången

man sätter betyg i och med att betyg från årskurs 6 infördes först år 2011. Dessutom

har de kommunala skolorna i huvudsak varit organiserade i F-5-skolor samt 6-9-

skolor. De senaste åren har en tillbakagång skett till F-6-skolor respektive rena

högstadieskolor, 7-9-skolor. Den sista tillbakagången av sexor från högstadiedelen är

genomförd till detta läsår, 2018/2019.

Betygsresultaten för årskurs 6 har ökat. Både för samtliga elever och samtliga

exklusive nyanlända och okänd bakgrund, liksom för både pojkar och flickor.

Erfarenheten att bedöma och betygsätta i årskurs 6, på sexornas nya skolor har ökat

de senaste åren mot tidigare och torde också ha lett till en undervisning som leder

mot målen tydligare än tidigare.

4 Om en resultatuppgift baseras på färre än 10 elever, dubbelprickas den av sekretesskäl

5 Om en resultatuppgift baseras på färre än 10 elever, dubbelprickas den av sekretesskäl



2018-11-08

21

I de fem skolor med högst andel elever (100 %) som når kunskapkraven A-E i alla

ämnen är samtliga skolor med låg social vikt samt har en relativt hög andel behöriga

lärare i jämförelse med övriga skolor. Förhållandet är det motsatta i de fem skolor

med lägst andel elever som har klarat kunskapskraven A-E i alla ämnen. Där är den

sociala vikten hög och lärarbehörigheten är betydligt lägre i jämförelse med de andra

skolorna (Se tabell 1). Det finns därmed ett tydligt samband mellan lärarens

behörighet och kompetens med elevers resultat.

6.2.3.1. Skolverkets ”lyft”

De satsningar inom undervisningens kvalitet som gjorts de senaste åren,

matematiklyftet, läslyftet, specialpedagogik för lärande, etc., har med största

sannolikhet bidragit till ökad kvalitet i undervisningen. Mycket av utvecklingsarbetet

kring ökad kvalitet i undervisningen bygger på arbetsformen kollegialt lärande.

Förutom att få ökad kompetens i de nämnda lyftens ämnesinriktningar, matematik

och svenska, leder det också till ökad kunskap om undervisningens didaktik i stort

samt ökad kunskap i att bedriva utvecklingsarbete genom kollegialt lärande. Många

lärare och rektorer vittnar om ökad kvalitet i undervisningen efter de genomförda

lyften. Särskilt lyfter man arbetsformen kollegialt lärande som nyckeln till utveckling.

Att det är en nyckel till framgångsrik utveckling stöds också i pedagogisk forskning, nu

senast i den uppmärksammade forskningsrapporten/-boken ”Att organisera för

skolframgång”, Jarl, Andersson, Blossing (2018). Där lyfter man att framgångsrika

skolor har organiserat för att lärare ska kunna samarbeta med fokus på undervisning.

6.2.3.2. Kvalitativt god undervisning

Vid verksamhetsuppföljningen beskriver rektorer med enhällig att de skolor/klasser

där behöriga lärare finns, i synnerhet där de arbetat länge, håller hög kvalitet och har

goda resultat. I skolor/klasser där det är stor omsättning på lärare, vikarier eller

outbildade lärare beskrivs undervisningens hålla lägre kvalitet och som orsaken till att

resultaten är lägre. Forskning bekräftar att den mest avgörande faktorn för elevers

lärande är kvalitativt god undervisning. Vad som kännetecknar kvalitativt god

undervisning är en undervisning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad

erfarenhet. Undervisningen som präglas av ett starkt pedagogiskt ledarskap där

skolledare och pedagoger leder och utvecklar elevers lärande. För att stärka lärares

kompetens arbetar både rektorsgruppen, förstelärargruppen samt skolors egna

lärare i stor utsträckning med kollegialt lärande. Det innebär att lärares egen kunskap

och kompetens tas tillvara i skolans utvecklingsarbete mot en bättre och bättre

undervisning.



2018-11-08

22

Genom ett inkluderande förhållningssätt och med fokus på att olika metoder för

lärande används utvecklas elevers kunskaper och förmågor. Genom kvalitativ god

undervisning blir eleverna motiverade att lära sig mer. I brist på behöriga lärare

uppstår också brist på den kvalitet i undervisningen som krävs för att elever ska

lyckas med sina kunskapsresultat i större utsträckning. Därmed är inte sagt att också

obehöriga lärare kan vara mycket skickliga i undervisningen. Men att sträva efter

behöriga och skickliga lärare är vad som garanterar den mest kvalitativa

undervisningen.

6.2.3.3. Bedömarkompetens

Att bedöma elevers kunskaper samt sätta betyg är en del av hantverket undervisning

och utvecklas med erfarenheter och utbildning. Resultatuppföljningen i årskurs 1-5

visade att i de högsta årskurserna där (åk 4 och 5) är andelen ”otillräckliga

kunskaper” betydligt högre än i lägsta åldrarna (1-3). Orsaken till detta kan vara att i

de lägsta åldrarna upplever man sig mindre van vid att bedöma elever mot

kunskapskrav. Men den troligaste orsaken är att i årskurs 4 och 5 börjar det närma

sig betygssättning i årskurs 6 och därmed kan noggrannheten och stringensen i

bedömningarna öka. Det finns därmed risk att elever med svårigheter inte upptäcks i

tidigt skede och därmed inte får det stöd hen har behov av. Bedömarkompetensen

tycks generellt öka när man undervisar elever i äldre åldrar, då betygssättning är mer

frekvent förekommande än i mellanstadiet.

Ytterligare en orsak till högre betyg i årskurs sex kan ha att göra med den övergång

för sexor tillbaka till mellanstadiet som startade för några år sedan. Det har inneburit

att sexorna i större utsträckning har haft en och samma lärare från, oftast, årskurs 4

när det är dags att sätta betyg. Det borgar för att läraren har bättre kännedom om

elevens kunskaper i årskurs sex än vad en lärare har i årskurs sex som när det var 6-9-

skolor startade med eleven först i årskurs 6.

6.2.3.4. Konkurrens om elever

I grundskolans mellanstadieår finns fler fristående skolor som konkurrerar med de

kommunala skolorna om elever till sina skolor än vad det finns i lågstadieåldrarna. På

individnivå är den starkaste orsaken till elevens resultat föräldrars utbildningsnivå. En

större andel föräldrar med låg utbildningsnivå finns i de skolor som också har de

lägsta skolresultaten där de allra flesta av dessa elever finns i kommunala skolor.

Det finns en tendens att ”duktiga flickor” och/eller ”studiemotiverade elever” i större

utsträckning väljer fristående alternativ istället för att fortsätta i den kommunala

grundskolan. (se mer utförlig beskrivning under rubrik ”5.3.1 Resultat för elever i

årskurs 9”) I många fall kan det vara den fristående skolans profilering som lockar



2018-11-08

23

men i andra fall kan det vara dåligt rykte som omgärdar en skola, vilken man då vill

undvika att gå i och istället söker en annan skola med annat rykte. Sen är det ju inte

alls säkert att ryktet överensstämmer med verkligheten, men det är en utmaning att

vända en skolas rykte.


6.2.4.1. Betyg och bedömning i mellanstadiet

Flera av grundskolorna i Västerås har det senaste året, eller året innan dess, fått

tillbaka årskurs 6 från högstadieskolorna. I vissa skolor finns inte samma kompetens

att sätta betyg som det gör i årskurs 7-9, vilka har varit vana vid att sätta betyg sedan

tidigare. Bedömarkompetensen är viktig och påverkar också sättet varpå man

planerar och genomför sin undervisning. Det är viktigt att vara lyhörd för de behov

som skolor har vad gäller kompetensen kring bedömning och betyg. Alltsedan årskurs

6 skulle sätta betyg har flera interna kompensutvecklingsinsatser i bedömning och

betygssättning genomförts, där över 330 lärare fått kompetensutbildning.

Bedömningen är att det nu är en högre andel rättssäkra betyg. I samtal med de lärare

som utbildats i betyg och bedömning, berättar de att de blivit mer säkra på de krav

de ställer på eleverna och tode leda till att rättssäkerheten i betygssättning ökar. Att

fortsätta utveckla bedömningsförmåga kan vara av värde för att skapa kvalitativt

bättre undervisning samt säkra rättvis betygssättning. Fortsatta utbildningsinsatser

planeras för kommande år också med anledning av Skolverkets nyutomna Allmänna

råd ”Betyg och betygssättning”.

6.2.4.2. Lärarbehörighet

En utmaning som gäller i grundskolans årskurs 6, liksom för hela grundskolan, är att

rekrytera och behålla behöriga lärare. Förutom att lärarbehörigheten behöver öka så

behöver också fördelningen av behöriga lärare bli mer lika fördelad mellan skolorna

för likvärdighetens skull. Då nu tillgången på behöriga lärare förväntas sjunka i såväl

Västerås som riket i övrigt är det en utmaning för de redan behöriga lärarna att får

förutsättningar att finnas för att kunna sätta betyg på elever som undervisas av

obehöriga lärare. Utmaningen är också stor att finna alternativa former för att låta

behöriga lärare i större utsträckning få ansvar för att utveckla undervisningen. Ett

arbete i detta pågår i förvaltningen och preciseras i en kommande

kompetensförsörjningsplan.

6.2.4.3. Att organisera för skolframgång

En viktig faktor för att utveckla undervisningen är att kraften från nämnd, förvaltning,

skolledare och lärare, det vill säga hela styrkedjan, riktas mot just att utveckla en

kvalitativt god undervisning. I Skolverkets ”Kartläggning av huvudmäns arbete med



2018-11-08

24

att utveckla den lokala styrningen av skolan”, utkommen 2018, skrivs fram att stark

tillit mellan nämnd, förvaltning och skolledare präglar framgångsrika skolkommuner.

Och att låta skolors arbete få vara riktat till att leva upp till det nationella uppdraget.

På skolan handlar det om att i kollegiala former strukturera utveckling av

undervisningens samt finna organisatoriska lösningar för samplanering och

sambedömning. På nämnds- och förvaltningsnivå handlar det om att låta det

nationella uppdraget få råda som uppdrag på skolorna för att inte andra insatser ska

konkurrera om tiden för utvecklings- och kvalitetsarbeten. Alla rektorer och

förstelärare tog, i oktober, del av föreläsningen ”Att organisera för skolframgång”.

Boken med samma namn finns nu hos alla rektorer och förstelärare och kommande

utvecklingsarbeten i grundskolan kommer att ha fokus på de framgångsfaktorer som

präglar framgångsrika skolor, så som de beskrivs i boken

6.2.4.4. Digitala lärverktyg

En viktig faktor för att utveckla pojkars kunskaper är att medvetet utveckla

undervisningen med digitala lärverktyg. I den, för några år sedan, publicerade

forskningsrapporten Unos Uno (2014), beskrevs att i de skolor som på ett medvetet

plan använde de digitala verktygen i sin undervisning lyckades höja skolresultaten.

Allra mest var det pojkar som var de som förbättrade sina resultat. I skolor där man

inte hade medvetna metoder eller strategier för att använda lärverktyget gick

kunskapsutvecklingen åt motsatt håll. I nuläget pågår generellt en stor omställning i

skolan där digitaliserad undervisning förväntas leda till en mer kvalitativt god

undervisning. Det är viktigt att göra den stora omställningen på ett medvetet sätt när

det gäller den pedagogiska utvecklingen. Där har grundskolans rektorer snart gått

klart Skolverkets utbildning ”Leda digitalisering” och i medarbetare i skolorna går

kompetensutvecklingsutbildning i både digitalisering i allmänhet och programmering

i synnerhet, om man arbetar som matematiklärare. I varje skola finns ”digilärare”

med ett specifikt uppdrag att stödja skolans arbete med att utveckla en digitaliserad

undervisning som vilar på vetenskaplig grund.



2018-11-08

25

6.3. Årskurs 9

6.3.1. RESULTAT FÖR ELEVER I ÅRSKURS 9

De siffror som presenteras här avser avgångseleverna i årskurs 9 vårterminen 2018,

på Västerås kommunala skolor. Elevers betygsresultat i årskurs 9 mäts genom de tre

måtten andelen elever som nått kunskapsresultaten i alla ämnen, andelen elever

som är behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram samt meritvärde för samtliga

elever och samtliga exklusive nyanlända och elever med okänd bakgrund.

Meritvärdet beräknas på 17 ämnen. Se diagram 9

Diagram 9. Betygsresultat årskurs 9, kommunala skolor, andel (%) vt 2018

(Skolverket)

Resultaten i tabell 3 visar betygsresultat för flickor och pojkar. Det är en stor skillnad

på meritvärde för samtliga elever, 207 för pojkar och 224,9 för flickor. Pojkarnas

meritvärdet har ökat från 190 poäng 2017 till 207 poäng 2018, en ökning med 17

poäng. Motsvarande siffror för flickor är 220,2 poäng år 2017 och 224,9 poäng år

2018, en ökning med 4,7 poäng.

Andel som nått kunskapskraven i alla ämnen är för pojkar 63,5 procent och för flickor

67,2 procent (samtliga elever). Även här är det pojkarna som står för den större

ökningen, från 58,8 procent 2017 till 63,5 procent 2018, en ökning med 4,7

procentenheter. För flickors del har det tvärt emot skett en minskning från 67,7

procent till 67,2 procent, en minskning med 0,5 procentenheter.

65,2 76,9

214,9

70,7 83,1

225,6

0

50

100

150

200

250

Elever i åk. 9 som uppnåttkunskapskraven i alla ämnen,

andel (%)

Elever i åk. 9 som är behöriga tillyrkesprogram, andel (%)

Elever i åk. 9, meritvärdekommunala skolor, genomsnitt

(17 ämnen)

Samtliga elever Exklusve nyanlända och okänd bakgrund



2018-11-08

26

För behörigheten till yrkesprogram är 77,6 procent pojkar behöriga och 76,0 procent

flickor behöriga. Då gruppen nyanlända exkluderas förstärks skillnaden i behörighet

mellan pojkar och flickor, 85,2 procent för pojkar och 80,4 procent för flickor.

Uppdelat på pojkar och flickor har ökningen varit 5,8 procentenheter för pojkar till

77,6 procent och för flickor tvärt emot en minskning med 1,4 procentenheter till 76

procent.

Tabell 2. Jämförelse av betygsresultat mellan pojkar och flickor vt 2018

Pojkar Flickor

Meritvärde- Samtliga elever 207 224,9

Meritvärde- Samtliga elever exk. nyanlända och elever med okänt bakgrund 219,2 233,6

Andelen som uppnått kunskapskraven i alla ämnen- Samtliga elever 63,5 67,2

Andelen som uppnått kunskapskraven i alla ämnen- Samtliga elever exk. nyanlända och elever med okänt bakgrund 69,9 71,7

Behörighet till yrkesprogram- Samtliga elever 77,6 76

Behörighet till yrkesprogram- Samtliga elever exklusive nyanlända och elever med okänd bakgrund 85,2 80,4

(Skolverket)

Diagram 10 till 15 visar de olika resultat på Västerås kommunala skolor i relation till

jämförelsekommuner6 samt alla kommuner i Sverige. Skolresultaten i alla kommuner

och våra jämförelsekommuner försämrades sedan 2015, sett till samtliga elever, men

inte i samma utsträckning som i Västerås. Den stora tillströmningen av nyanlända

elever hösten och vintern 2015-2016 har nu i större utsträckning hunnit ta del av

undervisningen, än när de först kom (se tabell 2), vilket skulle kunna vara en av

förklaringarna till de högre meritvärdena. År 2018 ser vi generellt en förbättring både

i riket som i Västerås.

Tabell 3. Andel elever årskurs 9 som är nyanlända eller hade okänd bakgrund över tid

2015 2016 2017 2018

Västerås totalt 4,0 % 12,3 % 8,6 % 7,5 %

Västerås kommunala skolor 5,4 % 16,4 % 12,8 % 10,7 %

Riket 4,3 % 9,9 % 9,3 % 7,5 %

(Skolverket)

6 Jämförelsekommuner (Örebro, Uppsala, Eskilstuna, Linköping, Gävle, Norrköping, Västerås, Södertälje)



2018-11-08

27

Andel elever i Västerås som når kunskapskraven i alla ämnen, årskurs 9 (samtliga

elever) har de senaste tre läsåren ökat från 60,8 procent (2016), 62,6 procent (2017)

och 65,2 procent (2018). Samma trend som för jämförelsekommuner och alla

kommuner. Se diagram 10.

Diagram 10. Andel elever i årskurs 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen (samtliga elever).

(KOLADA)

Diagram 11. Andel elever i årskurs 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen (exklusive nyanlända och okänd bakgrund)

50,0

55,0

60,0

65,0

70,0

75,0

80,0

85,0

2015 2016 2017 2018

Västerås


Alla kommuner

Lägst, jmfr komm

Högst, jmfr komm

60,0

65,0

70,0

75,0

80,0

85,0

2015 2016 2017 2018

Västerås


Alla kommuner

Lägst, jmfr komm

Högst, jmfr komm



2018-11-08

28

Resultaten i diagram 12 visar att meritvärdet för Västerås elever i årskurs 9 (17

ämnen, samtliga elever) har ökat under de tre senaste åren från 197,8 (2016), 202,9

(2017) till 214,9 (2018).

Diagram 12. Genomsnittligt meritvärde kommunala skolor årskurs 9 (samtliga elever för 17 ämnen)

(KOLADA)

Diagram 13. Genomsnittligt meritvärde kommunala skolor årskurs 9 (exklusive nyanlända och okänd bakgrund för 17 ämnen)

(KOLADA)

180

185

190

195

200

205

210

215

220

225

230

235

2015 2016 2017 2018

Västerås


Alla kommuner

Lägst, jmfr komm

Högst, jmfr komm

200,0

205,0

210,0

215,0

220,0

225,0

230,0

235,0

240,0

245,0

2015 2016 2017 2018

Västerås


Alla kommuner

Lägst, jmfr komm

Högst, jmfr komm



2018-11-08

29

Behörighet till ett yrkesprogram har ökat med 2,7 procentenheter från 2017 till 2018

till 76,9 procent. Se diagram 14.

Diagram 14. Andel elever i årskurs 9 som är behöriga till yrkesprogram (samtliga elever)

(KOLADA)

Diagram 15. Andel elever i årskurs 9 som är behöriga till yrkesprogram (exklusive nyanlända och okänd bakgrund)

(KOLADA)

70,0

72,0

74,0

76,0

78,0

80,0

82,0

84,0

86,0

88,0

90,0

2015 2016 2017 2018

Västerås


Allakommuner

Lägst, jmfrkomm

Högst, jmfrkomm

70,0

75,0

80,0

85,0

90,0

95,0

2015 2016 2017 2018

Västerås

Jämförlsekommuner

Alla kommuner

Lägst, jmfr komm

Högst, jmfr komm



2018-11-08

30

6.3.2. RESULTAT FÖR ENSKILDA KOMMUNALA SKOLOR BETYG ÅRKURS 9.

Innan beskrivningen av resultaten för enskilda skolor, är det viktigt att redogöra för

skillnader i elevsammansättningen mellan olika skolor. De siffror som redovisas här

avser avgångseleverna i årskurs 9 vårterminen 2018, inte samtliga elever på skolan.

Skolverkets statistik redogör för andelen nyanlända elever och elever med okänd

bakgrund7, andelen pojkar/flickor och andelen elever vars föräldrar har låg respektive

hög utbildningsnivå8 för respektive skola, under förutsättning att varje kategori

innehåller minst 10 elever. Då flera av högstadieskolorna i Västerås är förhållandevis

små, saknas dessa uppgifter för många skolor. Redogörelsen här ska därför ses som

exempel på den variation som finns mellan skolor, inte som en total beskrivning. Se

tabellerna 4-7.

Tabell 4. Betygsresultat årskurs 9 (samtliga elever) vt 2018

Samtliga elever

Andel (%) som uppnått

kunskapskraven i alla ämnen

Andel (%) Behörig till yrkesprogram

Genomsnittligt meritvärde (17

ämnen)

Irstaskolan 89,2 92,8 246,1

Rönnbyskolan 83,0 89,4 258,7

Viksängsskolan 77,6 89,4 238

Tillbergaskolan 68,3 85,0 216,1

Apalbyskolan 66,7 75,6 214,7

Kristiansborgsskolan 65,6 87,8 208,6

Önstaskolan 65,5 71,8 223,9

Skiljeboskolan 61,0 69,9 213,4

Nybyggeskolan 54,9 70,1 200,2

Pettersbergsskolan 29,2 41,7 151,3

(Skolverket)

7 En elev räknas som nyanländ under fyra år. Elever med okänd bakgrund saknar personnummer 8 Låg utb.nivå – är elever vars föräldrars högsta utbildning är genomgången folkskola/grundskola eller genomgången gymnasial utbildning; Hög utb.nivå – är elever där minst en förälder har eftergymnasial utbildning.



2018-11-08

31

Tabell 5. Betygsresultat årskurs 9 fördelat efter kön (samtliga elever) vt 2018

Samtliga elever

Andel (%) som uppnått

kunskapskraven i alla ämnen


Genomsnittligt meritvärde (17 ämnen)

Skola Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar

Apalbyskolan 69,2 63,2 76,9 73,7 219,1 208,7

Irstaskolan 89,2 89,1 100 100 264,5 231,4

Kristiansborgsskolan 72,4 60,3 84,5 90,4 217,1 201,8

Nybyggeskolan 61,6 50,5 71,2 69,4 214,9 190,3

Pettersbergsskolan *9 34,9 37,9 44,2 151,1 151,4

Rönnbyskolan 80,0 86,4 100 100 261,3 255,8

Skiljeboskolan 64,4 57,8 72,9 67,2 226,2 201,3

Tillbergaskolan 65,6 71,4 84,4 100 218 213,9

Viksängsskolan 77,6 77,7 86,2 91,1 250,2 231,8

Önstaskolan 68,6 62,7 70,6 72,9 229,7 219,1

(Skolverket)

Tabell 6. Betygsresultat för åk 9 för samtliga elever exklusive nyanlända och elever med okänd bakgrund.

Samtliga elever exklusiva nyanlända och elever med okänd bakgrund

Andel (%) som uppnått kunskaps-kraven i alla ämnen

Andel (%) Behörig till

yrkesprogram

Genom-snittligt

meritvärde (17 ämnen)

Apalbyskolan 70,7 80,5 219,5

Irstaskolan 92,5 100,0 251,7

Kristiansborgsskolan 66,7 89,7 210,9

Nybyggeskolan 61,4 78,5 219,2

Pettersbergsskolan 43,9 58,5 187,1

Rönnbyskolan 82,6 89,1 258,2

Skiljeboskolan 63,8 73,3 222

Tillbergaskolan 70,7 86,2 217,7

Viksängsskolan 79,9 91,5 240,4

Önstaskolan 75,3 82,8 237,8

(Skolverket)

9 Uppgift anges ej, eftersom det är färre än 10 elever i gruppen



2018-11-08

32

Tabell 7. Betygsresultat för åk 9 för samtliga elever exklusive nyanlända och elever med okänd bakgrund fördelat per kön.

Samtliga elever, exkl. nyanlända och elever med okänd bakgrund

Andel (%) som uppnått kunskapskraven i alla

ämnen


Genomsnittligt meritvärde (17 ämnen)

Skola Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar

Apalbyskolan 75 64,7 100 100 231,5 202,6

Irstaskolan 91,7 93,2 100 100 265,3 240,5

Kristiansborgsskolan 74,5 60,6 87,3 91,5 221,6 202,9

Nybyggeskolan 66,1 58,3 77,4 79,2 230,4 211,7

Pettersbergsskolan 10

* 56,5 11

* 69,6 175 196,1

Rönnbyskolan 79,2 86,4 100 100 260,3 255,8

Skiljeboskolan 66,7 61,1 76,5 70,4 232,6 211,7

Tillbergaskolan 70 71,4 100 100 221,3 213,9

Viksängsskolan 81,8 78,9 89,1 92,7 253,1 234,1

Önstaskolan 72,9 77,8 75 100 239,5 236,1

(Skolverket)

Det finns stor skillnad mellan skolorna vad gäller andel flickor (%) i årskurs 9 vt 2018.

Diagram 16: Andel flickor (%) vt 2018

(Skolverket)

10 Uppgift anges ej, eftersom det är färre än 10 elever i gruppen 11 Uppgift anges ej, eftersom det är färre än 10 elever i gruppen

58 45 44 40 40

53 48 53

34 46

0

20

40

60

80



2018-11-08

33

Diagram 17 visar andel nyanlända och elever med okänd bakgrund vt 2018.

Petterbergsskolan har 43 % nyanlända elever i åk 9

Diagram 17: Andel nyanlända och elever med okänd bakgrund (%) vt 2018

(Skolverket)

14%

43%

15% 15%

0

0,1

0,2

0,3

0,4

0,5



2018-11-08

34

Skolorna når också mycket olika resultat för elever vars föräldrar har låg respektive

hög utbildningsnivå. I tabell 8 redovisas andelen elever som nått kunskapskraven i

alla ämnen för alla kommunala skolor (samtliga elever). Där syns att särskilt

Irstaskolans elever når goda resultat oavsett vilken utbildningsnivå föräldrarna har.

Önstaskolan har störst skillnad i betygsresultat mellan elever med föräldrar med låg

respektive hög utbildningsnivå. Petterbergsskolan är den skola där elever med

föräldrar med låg utbildningsnivå når lägst resultat, följt av Nybyggeskolan och

Kristiansborgsskolan, Önstaskolan och Skiljeboskolan. Snittet för de kommunala

skolorna är 54,5 procent.

Tabell 8. Andelen elever som nått kunskapskraven i alla ämnen (samtliga elever) vt 2018

Andel elever som nått målen i alla ämnen

Förgymnasial eller gymnasial utbildning

Eftergymnasial utbildning

Skillnad

Andel elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning

Viksängsskolan 63,3 84 20,7 70,8

Irstaskolan 87,5 92,9 5,4 70,0

Rönnbyskolan 73,3 87,5 14,2 68,1

Önstaskolan 55,6 85 29,4 62,5

Tillbergaskolan 60 79,3 19,3 49,2

Apalbyskolan .. 95,2

48,8

Nybyggeskolan 46,1 72,5 26,4 47,3

Kristiansborgsskolan 54,4 78,3 23,9 46,9

Skiljeboskolan 56,7 71,7 15 40,7

Pettersbergsskolan 31,8 ..

30,2

(Skolverket)



2018-11-08

35

För att kunna se mönster mellan skolors resultat valdes de tre skolor med högsta

respektive lägsta resultaten. Skolornas resultat sattes i relation till social vikt, elever

med föräldrar med eftergymnasial utbildning samt lärarbehörighet för samtliga

elever. Se tabell 9.

Tabell 9. Kommunala högstadieskolor med högst och lägst andel elever som nått kunskapskraven i alla ämnen (samtliga elever) vt 2018

Samtliga elever

Andel (%) som uppnått kunskapskraven i alla ämnen . Samtliga elever

Andel (%) som uppnått kunskapskraven i alla ämnen. Ex nyanlända

Social vikt

Andel elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning

Andel med lärarlegitima

tion och behörighet i

minst ett ämne

Irstaskolan 89,2 92,5 38 70,0 80,0

Rönnbyskolan 83 82,6 32 68,1 76,6

Viksängsskolan 77,6 79,9 91 70,8 76,3

Skiljeboskolan 61 63,8 198 40,7 75,5

Nybyggeskolan 54,9 61,4 148 47,3 75,4

Pettersbergsskolan 29,2 43,9 296 30,2 63,5

(Skolverket)


Betygsresultaten skiljer sig mycket mellan olika skolor. Betygsresultaten på enskilda

skolor är olika om man ser till samtliga elever eller om man exkluderar nyanlända

elever och elever med okänd bakgrund. Det är dock samma skolor som har högst

respektive lägst resultat, oavsett hur man räknar, och skillnaderna mellan dessa är

stora men har krympt senaste året. På en av skolorna var det färre än 30 procent av

eleverna som nådde kunskapskraven i alla ämnen, på några andra skolor var det cirka

90 procent respektive 83 och 78 procent av eleverna som nådde kunskapskraven i

alla ämnen. Behörigheten till gymnasieskolan varierar mellan 40 procents behörighet

till 100 procents behörighet. Snittet för de kommunala skolorna är 65,2 procent.



2018-11-08

36

6.3.3.1. Socioekonomiska faktorer

Skolor med höga betygsresultat har lägre eller mycket lägre social vikt än de skolor

som har ett lägre betygsresultat. Den sociala vikten avspeglar sig särskilt i föräldrars

utbildningsnivå. Det är mer än dubbelt så många föräldrar som har eftergymnasial

utbildning på vissa av skolorna i jämförelse med de som har den lägsta andelen

föräldrar med eftergymnasial utbildning. Detta är särskilt allvarligt då det finns en

tydlig samvariation mellan föräldrars utbildningsnivå och elevers resultat. Skolorna

verkar dessutom bli mer och mer segregerade efter egenskaper som inte visar sig i

den vanliga statistiken, till exempel att mer studiemotiverade elever (oavsett

socioekonomisk bakgrund) i större utsträckning tenderar att utnyttja det fria

skolvalet och söka sig till skolor där det finns många andra studiemotiverade elever,

den så kallade kamrateffekten. På så sätt blir eleverna mer sorterade efter resultat

och dolda egenskaper än efter konventionella mått på socioekonomisk bakgrund12.

Om man inte tar hänsyn till nyanländas resultat så ökar andelen elever som når

kunskapskraven i alla ämnen en och en halv gång på en av de tre skolor i gruppen av

skolor med lägre resultat. Det är den skola med högst andel nyanlända elever,

närmare hälften av eleverna är nyanlända. I fyra av de tio skolorna med högstadium

går majoriteten av våra nyanlända elever. På tre av dem utgör de cirka 15 procent av

eleverna och på en av dem cirka 45 procent av eleverna.

Då man studerar hur stor andel elever som klarar kunskapskraven i alla ämnen med

hänsyn taget till föräldrars utbildningsnivå syns en mer eller mindre stor variation. På

Viksängsskolan, Irstaskolan och Rönnbyskolan klarar en större andel av elever med

föräldrar med eftergymnasial utbildning kunskapskraven i alla ämnen än på övriga

skolor. Likaså är andelen elever som klarar kunskapskraven i alla ämnen med

föräldrar med förgymnasial eller gymnasial utbildning större på dessa tre skolor, men

inte lika markant som under föregående år.

På Irstaskolan klarar eleverna kunskapskraven i lika stor utsträckning oavsett

föräldrars utbildningsnivå. På Rönnbyskolan och Skiljeboskolan är skillnaden 15

procentenheter medan på övriga skolor är skillnaden mellan 20 till 30

procentenheter.

12 Likvärdig utbildning i svensk grundskola? - En kvantitativ analys av likvärdighet över tid, Skolverket 2012



2018-11-08

37

Ett generellt mönster för skolor är att då andelen föräldrar med hög utbildningsnivå

är relativt låg når färre än 50 procent av elever med föräldrar med låg utbildningsnivå

kunskapskraven i alla ämnen.

6.3.3.2. Lärarbehörigheten

Den samvariation mellan lärares behörighet och resultat som vi inte tyckte oss kunna

se på högstadieskolorna tidigare verkar nu bli tydligare. De tre skolor med högsta

resultat har alla en större andel lärare med lärarlegitimation.

6.3.3.3. Förändring av betygsresultat på några skolor

Det vi ser i resultaten från vårterminen 2018 är att de skolorna är desamma som

hade de högsta resultaten även våren 2017. En förändring är att deras resultat har

försämrats inom olika områden. Andelen elever som nått kunskapskraven i alla

ämnen har minskat för samtliga. Andelen föräldrar med eftergymnasial utbildning

har däremot ökat för samtliga skolor. Lärarbehörigheten har ökat för två av tre av

dessa skolor.

De skolorna med de lägre resultaten har gått åt motsatt håll. Bäckbyskolans

högstadium finns inte längre och dess plats har ersatts av Nybyggeskolan.

Tillbergaskolan är en skola som nästan tillhörde denna grupp föregående läsår. I

nedanstående tabell visas några av förändringarna för de olika skolorna.

Tabell 10. Förändring av betygsresultat för åk 9 från 2017 till 2018

Skola Andel (%) som uppnått kunskapskraven i alla ämnen Förändring från 2017

Andel (%) behöriga till yrkesprogram Förändring från 2017

Genomsnittligt meritvärde (17 ämnen) Förändring från 2017

Irstaskolan – 7

Viksängsskolan – 10,6

Rönnbyskolan – 6 + 10

Pettersbergsskolan + 6,4 + 4 + 28

Skiljeboskolan + 17,6 + 5 + 38

Tillbergaskolan + 14,6 + 21 + 29

Av tabell 10 ovan framgår att de skolor som står för den största positiva förändringen

är de skolor som föregående läsår hade de lägsta resultaten. Skillnaden mellan skolor

med höga respektive låga resultat skola har minskat något.

De tre skolor där resultaten förändrats mest har alla ny skolledning sedan något år

tillbaka. Gemensamt för dem är att man i större utsträckning utvecklat sin inre

organisation och interna processer fast på olika sätt och i olika grad.



2018-11-08

38

I en nyligen publicerad rapport över kommunala huvudmäns betygsresultat har

Västerås förändrat sin ranking från plats 90 till plats 55. De presenterade resultaten

för några av våra skolor i tabell 10 indikerar att det är skolor som är socioekonomiskt

utsatta som till stor del bidragit till den förändringen.

6.3.3.4. Elevsammansättning

Elevsammansättningen inom de kommunala skolorna varierar starkt vilket är

beskrivet tidigare. Dels beror den på boendesegregering, dels beror den till viss del av

det fria skolvalet som tenderar att förstärka skolsegregeringen13. Dessutom ser vi att

lärarkompetensen börjar bli mer differentierad mellan skolorna vilket förstärker

effekten av segregeringen. Jämför vi de kommunala skolorna med skolor med enskild

huvudman blir skillnaderna ännu större.

I kommunala skolor går 44,1 procent flickor, i skolor med enskild huvudman 59,2

procent flickor. I kommunala skolor är andelen elever med utländsk bakgrund 31,5

procent, i skolor med enskild huvudman är andelen 24,1 procent. I kommunala skolor

är andelen elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning 52,8 procent, i skolor

med enskild huvudman är andelen 68,3 procent. Andelen flickor i skolor med enskild

huvudman har ökat och aldrig varit så hög under de senaste fem åren. Flickors

relativt sett försämrade resultat i kommunala skolor kan eventuellt förklaras med att

högpresterande flickor i större utsträckning väljer skola med enskild huvudman, den

så kallade kamrateffekten.

Skolverket14 skriver i rapporten Likvärdig utbildning i svensk skola? ”att skolorna

verkar bli mer och mer segregerade efter egenskaper som inte visar sig i den vanliga

statistiken, till exempel att mer studiemotiverade elever (oavsett socioekonomisk

bakgrund) i större utsträckning tenderar att utnyttja det fria skolvalet och söka sig till

skolor där det finns många andra studiemotiverade elever. På så sätt blir eleverna

mer sorterade efter resultat och dolda egenskaper än efter konventionella mått på

socioekonomisk bakgrund. Oavsett om eleverna sorteras efter synliga eller dolda

egenskaper är konsekvenserna för likvärdigheten allvarliga. Detta beror på att en

elevs resultat påverkas av både övriga elever på skolan, så kallade kamrateffekter,

och av lärarens förväntningar, som i sin tur tenderar att anpassas efter elevernas

generella prestationsnivå. Detta leder till att skillnaderna i resultat mellan elever i

olika skolor förstärks ytterligare. Den ökade uppdelningen av elever efter olika

förutsättningar till goda studieresultat leder till att beroende på vilken skola en elev

13

Rapport ”Ett söndrat land”, Skolval och skolsegregation i Sverige. Per Kornhall och Herman Bender 14 Likvärdig utbildning i svensk grundskola? - En kvantitativ analys av likvärdighet över tid, Skolverket 2012



2018-11-08

39

går i, kommer omgivningen att förstärka eller försvaga elevens förutsättningar och

möjligheter att prestera goda studieresultat.

Betydelsen av vilken skola en elev går i har ökat. En elevs förväntade resultat

tenderar att vara högre i en skola där andelen elever med högutbildade föräldrar är

högre samt där andelen utlandsfödda elever är lägre, oavsett elevens egna föräldrars

utbildningsnivå och oavsett om eleven själv har utländsk bakgrund eller inte.”

I Skolverkets lägesbedömning 201715 skriver man att man ”vill betona vikten av att

skolväsendet har ett styrsystem som bidrar till att kompensera för skillnader i barns

och elevers förutsättningar och som främjar en allsidig elevsammansättning. För att

skolan ska vara en sammanhållande kraft i ett demokratiskt samhälle är det viktigt att

elever med olika bakgrund möts och får möjligheter att skapa gemensamma

erfarenheter och förståelse för varandra.”

De resultat och slutsatser som redovisas i Skolverkets rapporter styrks av de ovan

redovisade värdena för skolor med enskild respektive kommunal huvudman i

Västerås. Om jämförelsen förs ned på skolnivå framstår skillnaderna tydligare vilket

är än mer utmanande då ”skolan ska vara en sammanhållande kraft i ett

demokratiskt samhälle där det är viktigt att elever med olika bakgrund möts och får

möjligheter att skapa gemensamma erfarenheter och förståelse för varandra”. Såsom

skolornas elevsammansättning tenderar att utvecklas motverkar det möjligheterna

till mötet med ”den andre” och skolans möjlighet att vara den sammanhållande

kraften! Det sker dock satsningar på och utifrån de kommunala skolornas olika

förutsättningar för att skolorna ska klara sitt kompensatoriska uppdrag.

6.3.3.5. Elevhälsa

Vid verksamhetsuppföljningarna hösten 2018 nämner flera rektorer om en ökad

ohälsa, särskilt bland flickor. Det stämmer väl överens med vad som rapporteras för

riket i en rapport från Folkhälsomyndigheten som utkom våren 2018.16 Likaså

berättar rektorer samstämmigt om elevhälsans betydelse, dels för den enskilde

eleven, till exempel möjlighet till kontakt med kurator, dels för att utveckla hela

verksamheten till att bli mer förebyggande och främjande. Elevhälsan börjar i

klassrummet med den enskilde lärarens förmåga att bedriva den goda

undervisningen.

15 Skolverkets lägesbedömning RAPPORT 455, 2017 16 Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga i Sverige? Utvecklingen under perioden 1985−2014. Folkhälsomyndigheten 2018.



2018-11-08

40

Organisatoriskt är elevhälsan oftast uppdelad i ett Elevhälsoteam med sina olika

professioner och i arbetslag av undervisande lärare. Hur väl dessa två aktörer

samarbetar, delar gemensam syn på elever och alltid sätter elevens väl i första

rummet är av avgörande betydelse för skolans resultat. Den positiva utveckling av

elevhälsoarbetet som sker på enheterna behöver ytterligare stärkas och där

erfarenheterna från Ifous programmet17, #jagmed18 samt YAM19 tas till vara och

sprids till övriga enheter.

På skolor där man i större utsträckning lyckas med sina elever råder en kultur att alla

har ett gemensamt ansvar för alla elever och att de olika professionerna har ett väl

fungerande samarbete.


Hur väl skolor med högstadium lyckas med att elever ska nå goda resultat i årskurs 9

är bland annat beroende av vad som händer på låg- och mellanstadiet. Satsningar

som görs på vissa skolor i form av tvålärarsystem är ett sätt att öka förutsättningarna

för ökad måluppfyllelse.

6.3.4.1. Systematiskt arbete med att utveckla undervisning

För att ytterligare öka förståelsen för och få syn på vad som gör att skolor presterar

olika resultat behövs ett grundligare beslutsunderlag och ett djupare analysarbete på

respektive skola. Den viktigaste platsen för elevens lärande är fortfarande inne i

klassrummet tillsammans med läraren och klasskamraterna. I arbetet med att

utveckla skolan är lärandet och lärmiljön inne i klassrummet av central vikt. Alla

skolor måste utveckla sitt arbete med att synliggöra undervisningen för att få syn på

vad och hur man kan utveckla den egna undervisningen. Det systematiska

kvalitetsarbetet, från den enskilde läraren till huvudmannen behöver stärkas och

utvecklas. Det är också erfarenheter från Samverkan för Bästa Skola, SBS, som

tidigare beskrivits och som två av våra skolor med högstadium deltar i. Skolverket20

17 Ifous är ett fristående forskningsinstitut för förskola och skola. I januari 2017 startade Ifous sitt andra FoU-program om Inkluderande lärmiljöer. Syftet är att utifrån forskning och beprövad erfarenhet få barn och elever på förskolor/skolor att få ökad insikt i demokratins villkor och processer och upplever sig som delaktiga och medskapande i förskolan och skolan. 18 #jagmed är ett projekt som riktar sig till ungdomar mellan 15 och 24 år som har hamnat, eller riskerar att hamna i utanförskap på grund av ej påbörjade eller fullföljda gymnasiestudier som leder till en examen 19 Youth Aware of Mental health (YAM) är ett program för skolelever som främjar diskussion och utvecklar färdigheter för att möta livets svårigheter och öka kunskap om psykisk hälsa. Riktarsig till årskurserna 7 och 8 på skolor i Västerås. Se länk - https://ki.se/nasp/youth-aware-of-mental-health-yam 20 PM Huvudmannens styrning 2018-06-05 Dnr 2018:301, Skolverket

https://ki.se/nasp/youth-aware-of-mental-health-yam



2018-11-08

41

beskriver det även i ett PM ”Huvudmannens styrning” där man har kartlagt vilka

exempel på satsningar som framgångsrika huvudmän beskriver att de vidtar för att

stärka styrning och ledning, stärka och tydliggöra ansvarstagande och befogenheter,

säkerställa rätt kunskap och kompetens samt främja och utveckla kommunikation,

dialog och tillit.

6.3.4.2. Riktade insatser

De erfarenheter arbetet med några enheter gett oss utifrån den kritik

Skolinspektionen riktade mot verksamheten samt erfarenheterna från Samverkan för

bästa skola med Skolverket stärker oss i att arbetssättet med att rikta Enheten för

didaktik och ämnesutveckling, EDÄ, insatser mot begränsat antal enheter ger bättre

resultat än att resurserna är tillgängliga för alla. Detta sätt att arbeta med stöd till

enheter behöver utvecklas vidare.

6.3.4.3. Övergångar

Övergångar, både från årskurs 6 till årskurs 7 och från årskurs 9 till gymnasieskolan,

och som tidigare beskrivits är ett viktigt utvecklingsområde. Här pågår en revidering

av handlingsplanen för övergång årskurs 6 till årskurs 7, skapande av en gemensam

konferenstid för alla grundskolor så att nätverkande är möjligt inom alla så kallade

skolområden. Det skapar bättre förutsättningar för bra övergångar, kunskap om

arbetssätt, läromedel med mera inom de olika stadierna. Motsvarande arbete sker

för övergången årskurs 9 till gymnasiet så att gymnasiet får bättre förutsättningar att

ta vid där grundskolan slutade. Vid samtliga övergångar är skolors digitala system,

Vklass, en nyckelfaktor, liksom en fortsatt utveckling av systemet.

6.3.4.4. PRAO

Från 1 juli 2018 är 10 dagars prao obligatorisk och ska genomföras från tidigast i

årskurs 8. Dagarna kan fördelas mellan årskurs 8 och 9 eller förläggas i enbart den

ena årskursen. Det är huvudmannen som ansvarar för att hitta praoplatser till

eleverna. Detta är ett utvecklingsområde där det krävs insatser från huvudmannen

samt från näringslivet för att garantera platser till eleverna. Ett par högstadieskolor

kommer tillsammans med huvudmannen och några företag/företagarorganisationer

genomföra en pilotomgång under våren 2019 i syfte att skapa fler praoplatser.

6.3.4.5. Kommunala särskilda undervisningsgrupper, KSU

I de kommunala särskilda undervisningsgrupperna, KSU, är cirka 90 procent av

eleverna pojkar. En omorganisation av verksamheten har skett där det också ingår att

utveckla samarbetet mellan en sådan undervisningsgrupp och elevens hemskola.

Viktiga samarbetspartners för skolan, oavsett om eleven finns i den ordinarie skolan



2018-11-08

42

eller en särskild undervisningsgrupp är socialförvaltningen, BUP med flera andra

myndigheter och organisationer. Skolan är den viktigaste förebyggande arenan

oavsett de svårigheter eleven kan hamna i. Det är angeläget att de olika berörda får

förutsättningar att utveckla samarbete samt att utveckla och genomföra olika

insatser.

6.3.4.6. Rekryteringsbehov av lärare

Under rubriken ”Analys åk 6” kommenteras behovet av utbildade lärare. Med tanke

på en framtida generell lärarbrist växer behovet av alternativa kompetenser så att

lärare i större utsträckning kan fokusera på undervisning.

6.3.4.7. Psykisk ohälsa och elevhälsan

Som nämndes i analysavsnittet ska den positiva utveckling av elevhälsoarbetet som

sker på enheterna ytterligare stärkas och erfarenheterna från Ifous programmet,

#jagmed samt YAM tas till vara och spridas till övriga enheter. Inkluderingsteamet,

INT, bistår skolor med generalist- och specialistkompetens inom hedersrelaterat

förtryck och våld. En faktor av stor vikt är just ett väl fungerande elevhälsoarbete där

de av skollagen nämnda professionerna finns i tillräcklig omfattning.

Folkhälsomyndigheten utgav under våren 2018 rapporten ”Varför har den psykiska

ohälsan ökat bland barn och unga i Sverige?”21. Rapporten undersöker utvecklingen

under perioden 1985 – 2014. ”Sammantaget är det troligt att såväl brister i skolans

funktion, som en ökad medvetenhet om de ökade krav som förändringarna på

arbetsmarknaden medför, har bidragit till ökningen av psykosomatiska symtom bland

barn och unga. Folkhälsomyndigheten bedömer därför att den svenska skolan

behöver stärkas. Såväl Kommissionen för jämlik hälsa som Skolkommissionen har lyft

fram förslag som syftar till att skapa en god lärandemiljö i skolan, höjda

kunskapsresultat och ett likvärdigt utbildningssystem. Genom att stärka barns och

ungas skolresultat ges de bättre framtida möjligheter på arbetsmarknaden och

förutsättningar till en god hälsa.”

Vid verksamhetsuppföljningen under hösten var den upplevda ökningen av psykiska

ohälsa något flera rektorer tog upp.

Rapporten har fått visst mothugg men sista meningen i citatat ovan gäller oavsett det

- Genom att stärka barns och ungas skolresultat ges de bättre framtida möjligheter

på arbetsmarknaden och förutsättningar till en god hälsa.

21

Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga i Sverige? Utvecklingen under perioden 1985−2014.

Folkhälsomyndigheten 2018.



2018-11-08

43

7. Ledarforum Grundskolans viktigaste forum för styrning, ledning och utveckling är ”Ledarforum”.

Varannan torsdag träffas verksamhetsledning och alla grundskolans rektorer och

enhetschefer i syfte att hålla ihop, styra och leda verksamheten mot en likvärdig

grundskola. På ledarforum är innehållet kopplat till de fyra perspektiven Kund,

Kvalitet, Medarbetare och Ekonomi samt följer grundskolans årshjul. Det kan också

handla om att implementera politiska beslut, reformer, förbättra kvalitetsarbetet,

stärka det pedagogiska ledarskapet samt fånga upp behov och synpunkter från

verksamheten. Arbetsformen är ofta kollegialt lärande där rektorer delar egna

kunskaper med varandra.

Exempel på genomförda och pågående insatser med koppling till ledarforum är

utvecklingsarbete kring ”Att organisera för skolframgång” utifrån en nyligen

publicerad forskning om vad som präglar framgångsrika skolhuvudmän, utveckla

inkluderande lärmiljöer, utveckling av elevhälsan, rektors pedagogiska ledarskap med

fokus på att utveckla undervisningen och leda digitalisering i skolan.

Ärendebeskrivning · VÄSTERÅS STAD Redovisning och analys av resultat i Västerås kommunala...

Documents

Transcript of Ärendebeskrivning · VÄSTERÅS STAD Redovisning och analys av resultat i Västerås kommunala...