REGIONAL KUSTSAMVERKAN SKÅNE / HALLANDprojects.swedgeo.se/RKS-SH/wp-content/uploads/2020/03/... ·...
Transcript of REGIONAL KUSTSAMVERKAN SKÅNE / HALLANDprojects.swedgeo.se/RKS-SH/wp-content/uploads/2020/03/... ·...
REGIONAL KUSTSAMVERKAN SKÅNE / HALLAND
1. Inledning
Målet för projektgrupp nr 4 är att tillhandahålla råd och information till aktörer i syfte att
bidra till hållbara och långsiktiga lösningar för att hantera erosion och översvämning vid
kusten.
Under Stormötet presenterade Anette Björlin, SGI, det arbete som hittills gjorts i
arbetsgruppen (se statusrapport december 2019 och PPT-presentation från mötet). Under 2018
och 2019 identifierades prioriterade teman för vilket det behövs råd och vägledning, nämligen
1) genomförande av åtgärder, 2) dess effekter och 3) lagstiftning. SGI har påbörjat arbetet
med att uppdatera en SGI-rapport från 2002 som beskriver den lagstiftning som berörs när
man genomför åtgärder eller förebyggande arbete. Rapporten tar upp både skyddsåtgärder för
stranderosion och översvämning vid kusten.
Målet med workshopen var att lyssna på alla deltagares synpunkter och ta del av deras
erfarenhet för att identifiera och prioritera vad RKS och projektgrupp nr 4 bör prioritera för
aktiviteter 2020 och framåt. Förlagen kommer sedan arbetas vidare med inom projektgruppen.
2. Workshop dag 1
Under workshop dag ett fick alla deltagare bidra med information om vilket behov de ser av
råd och vägledning, och vilka målgrupper som behöver nås. Grupperna bidrog även med
information varför detta behövs, i vilket format information kan delges målgrupperna, andra
frågor kring kommunikation, samt vilka andra aktörer och pågående aktiviteter som RKS
skulle kunna samverka med. Fem olika grupper fick skriva på Post-it-lappar och placera dem
på en tavla (figur 1). Resultatet sammanfattas nedan. Detaljerat resultat redovisas i bilaga 1.
Minnesanteckningar från RKS Stormöte i Malmö 2020
Projektgrupp nr 4 – Rådgivning och information
Datum/tid Diskussioner under workshop dag 1 den 21 januari 2020.
Mentimeterfrågor under presentationer dag 2 den 22 januari 2020.
Plats Sankt Gertruds konferens, Malmö
Gruppledare Anette Björlin, SGI
Minnesantecknare Anette Björlin, SGI
Närvarande Se deltagarlista Stormötet
s 2 (13)
Figur 1. Deltagarnas resultat under workshop i projektgrupp 4.
2.1 Varför behövs råd och information? RKS behöver lyfta att frågeställningarna kring havsnivåhöjning, erosion och översvämning
vid kusten är viktiga och behöver prioriteras. Men frågan är komplex och behöver förklaras,
både juridiskt och tekniskt. Det behövs en samsyn mellan aktörer kring hur vi ser på saken
och kunskapen behöver öka generellt. Förståelsen av att det finns målkonflikter och att
avvägningar behöver göras behöver öka.
Ansvarsfrågan är viktig och behöver lyftas. Roller och avgränsningar i vem som ansvarar för
vad behöver ökad tydlighet, framförallt den enskildes ansvar.
Hållbarhetsfrågorna behöver belysas vidare, framförallt när det gäller ekologiska risker och
effekter av olika åtgärdslösningar. Kopplingen till Agenda 2030 och hållbar utveckling kan
förstärkas ytterligare. Även aspekter kring den sociala dimensionen är viktig att beakta och
hantera.
Råd och information behövs inte minst när det gäller att genomföra åtgärder för att de ska bli
funktionella, hållbara och kostnadseffektiva. Erfarenheter behöver tas till vara och spridas.
2.2 Identifierade målgrupper
Deltagarna bedömde följande målgrupper som relevanta för RKS att nå med råd och
information.:
• Politiker (riks, regional och kommunal nivå)
• Allmänhet (yngre personer; personer inom hela kommunen och de som bor strandnära;
fastighetsägare och samfälligheter som drabbas direkt, både enskilda och
kommersiella fastighetsägare).
• Tjänstepersoner (kommun, stat, inkl. departement)
• Entreprenörer, domstolar, media och lärosäten
Under dag två prioriterades dessa, se resultatet i avsnitt 4 och bilaga 2.
s 3 (13)
2.3 Vilka behov finns av råd och information? Deltagarna identifierade att RKS behöver ta fram råd och information för följande frågor och
teman:
• Ökad kunskap om planering och genomförande av åtgärder
Teknisk rådgivning och sammanställningar av erfarenheter av hur man planerar och
genomför åtgärder behövs, främst för tjänstepersoner. Åtgärder behöver också testas
och följas upp för att bygga upp kunskapen kring olika lösningar. Kostnad/nytto-
analyser behöver koordineras avseende värdering av miljöeffekter.
• Juridiska aspekter och frågor kopplat till ansvar
Lagstiftningen som berör olika åtgärdslösningar kan vara svår att ta till sig och
tillståndsprocessen för att genomföra olika åtgärder upplevs som lång och krånglig.
Råd och vägledning kring regler behövs för att hjälpa till i tillstånds- och planerings-
processen. Målgruppen är tjänstepersoner på kommunen, t.ex. planhandläggare och de
som genomför åtgärder, men även enskilda fastighetsägare. För enskilda är det särskilt
viktigt att visa på vad de kan och får göra. Politiker behöver få ökad förståelse för hur
gällande ansvar och regelverk, för att genomföra åtgärder, ser ut, samt vilka bristerna
är. Kommunernas planeringsansvar är stort och kan tydliggöras ytterligare genom
utökat stöd.
• Frågor som berör planering och byggande Specifik information behöver riktas till planhandläggare på kommunen. Bland annat
behöver kommunen se över detaljplaner och äldre byggrätter om dessa är lämpliga för
dagens förhållande. (Se även information ovan om lagstiftning och ansvar).
• Information riktad till fastighetsägare, mäklare och banker Pedagogisk information behöver tas fram till samfällighetsföreningar och fastighets-
ägare, även för kommersiella fastighetsägare. Deras eget ansvar behöver lyftas samt
förståelsen för hur olika typer av åtgärder kan påverka grannfastigheterna och
omgivningen. Information behövs även om vilka möjligheter fastighetsägarna har att
genomföra åtgärder och hur de kan gå tillväga. Vidare föreslog deltagarna att RKS tar
fram informationsmaterial som kan förmedlas till mäklare och banker, samt att det tas
fram en checklista vid fastighetsköp.
• Generell kunskapshöjning hos politiker och boende i kommunerna Det behövs en generell kunskapshöjning hos politiker och boende i kommunerna kring
frågor som berör erosion, översvämning och höjda havsnivåer. Problemet behöver
lyftas och prioriteras, framför allt när det gäller ansvarsfrågor.
• Bättre förståelse och kunskap kring scenarier och riskanalyser Vad händer om vi inte gör något? Vad händer om effekterna blir värre än förväntat?
Förståelsen om olika framtida klimatscenarier och risker behöver öka.
Under dag två prioriterades vilka behov som är viktigast och för vilken målgrupp är de
viktiga, se resultatet i avsnitt 4 och bilaga 2.
s 4 (13)
2.4 Andra aktörer och pågående aktiviteter som RKS kan samverka med? Under 2019 har projektgrupp nr 4 bland annat samverkat med projektet LifeCoastAdapt, med
MSB om deras uppdatering av rapport ”Ansvar vid naturolyckor”, med Naturvårdsverket
kring deras vägledning om naturbaserade lösningar för klimatanpassning, samt med
Delegationen för Göta Älv kring lagstiftning, och projektgrupp nr 2 och nr 5.
Deltagarna fick under workshop lista ytterligare intressant pågående aktiviteter och aktörer
som RKS kan samverka med:
• Aktiviteter: Det pågår ett antal tillståndsansökningar av kustskyddsåtgärder i olika
kommuner där erfarenheter kan tas tillvara och delas med övriga kommuner. Likaså
håller flera kommuner på att ta fram kustprogram, klimatanpassningsplaner och
havsplaner. Trafikverket gör en åtgärdsutredning längs Riksväg 9 i Skåne och inom
Länsförsäkringsgruppen pågår flera initiativ. En regionplan för Skåne ska tas fram till
2022 och Vellinge håller på med en LIFE-ansökan.
• Aktörer: Relevanta aktörer att samverka med är Myndighetsnätverket för
stranderosion, Vattenråden, Länsförsäkringsgruppen, Trafikverket, Civila försvaret,
MalmöLundregionen (MLR) och Kommunförbund.
2.5 Andra aspekter kring rådgivning, information och kommunikation Deltagarna skickade med ett antal förlag som berör kommunikation av rådgivnings- och
informationsmaterial. Bland annat tog gruppen upp följande:
• Skapa ett gemensamt språkbruk/terminologi.
• Ta fram gemensamma budskap.
• Information behöver struktureras på lämpligt sätt och måste vara lätt att hitta.
• Det behövs nya innovativa sätt att sprida information på så att det leder till en
förändring.
• Olika informationsmaterial behöver tas fram och anpassas till olika målgrupper,
exempelvis allt från en enkel och kortfattad folder för fastighetägare till checklistor
och tekniska beskrivningar för tjänspepersoner och konsulter.
• En kommunikatör behöver knytas till gruppens arbete.
3. Omröstning dag 2
Under dag två fick alla deltagare rösta på vilka två målgrupper de anser är de viktigast för
RKS att börja arbeta mot. De fick också rösta på vilken information som är viktigast för dessa
två målgrupper att få. Resultatet från omröstningen visas i bilaga 2 och sammanfattas i texten
i avsnitt 4 nedan.
s 5 (13)
4. Sammanfattning
Resultatet från omröstningen dag två visar att de två högst prioriterade målgrupperna för RKS
att börja arbeta med är politiker (39% av rösterna) och tjänstepersoner (34 %). Av politiker
prioriterades de på riksnivå högst. Även allmänhet och fastighetsägare (23%), samt
kommunala politiker kom högt som prioriterade målgrupper.
Politiker på riksnivå behöver en generell kunskapshöjning kring olika frågor som berör
erosion, översvämning och höjda havsnivåer, där ansvarsfråga lyftes som viktigast att belysa.
För tjänstepersoner identifierades råd och information kring åtgärder (36%) som viktigast att
ta fram, följt av stöd kring juridiska frågeställningar (20%), planerings och byggande (14%),
samt allmän kunskapshöjning (11%) och riskanalyser (11%).
Allmänheten, de boende i kommunen, behöver en allmän kunskap och en ökad förståelse av
att dessa frågor är viktiga och behöver hanteras. Fastighetsägare behöver framförallt kunskap
om sitt eget ansvar samt en ökad förståelse för hur olika typer av åtgärder kan påverka
grannfastigheterna och omgivningen. Information behövs även om vilka möjligheter
fastighetsägarna har att genomföra åtgärder och hur de kan gå tillväga.
RKS behöver i sitt kommunikationsarbete bland annat fokusera på att göra rådgivningen och
informationen målgruppsanpassad, tillhandahålla information lättillgängligt och på ett
strukturerat sätt, samt skapa ett gemensamt språkbruk/terminologi. Råd och information
behöver spridas så det ger en verklig förändring.
s 6 (13)
Bilaga 1 – Detaljerat resultat från workshop dag 1
Här redovisar alla synpunkter som redovisades på Post-it lappar under workshop dag 1,
sammanförda i olika ämnesområden/teman.
Varför behövs råd och information?
Lyfta att frågan är viktig
• Frågan är viktig, därför behövs kommunikation.
• Medborgarna behöver enkel information och upplysning om att frågan är viktig.
• Kommunikation för att öka allmänhetens kunskap/förståelse, opinion.
• Förklara var pengar till åtgärder kommer ifrån. Varför alla måste prioritera.
Frågan är komplex och behöver förklaras.
• Det måste gå att hitta i djungeln
• Juridiskt komplext
• Komplext även tekniskt
• Förstå varför vi gör på ett visst sätt.
• Underlättar en svår process
• Förståelse för att det finns målkonflikter --> avvägningar behövs.
• Undvika ”osämja” kommun/samhällsbyggare.
Det behövs samsyn och kunskapsspridning
• Samsyn
• Den kunskap vi har ska vi dela. Har vi annars förtigit om risker?
• Tydligt visa skillnaden mellan framgång – misslyckande
• För att få en om möjligt likvärdig tolkning av lagtext m.m.
Ansvarsfrågan är otydlig och behöver lyftas
• Vem gör vad? Ansvarsfrågan.
• Likaså insikten om eget ansvar.
• Klarhet i vem som ansvarar för vad
• Stat, region, kommun – gränsdragning
• Privat vs offentligt. Vem bestämmer?
• Roller och avgränsning
Hållbarhet behöver belysas tydligare vid åtgärdsarbete och planering
• Hållbar utveckling
• Ekologisk risk
• Underlag för marin påverkan vid sanduttag
• Hur påverkas naturvärden?
• Klimatanpassning <---> koppling till Agenda 2030
• Koppla till agenda 2030
• Vad händer om vi inte gör något? Vad händer om vi gör fel åtgärd? Information till
politiker, fastighetsägare osv…
Sociala aspekter behöver hanteras och beaktas
• Beteendeförändring/attityd mot klimatrisker
• Frågan är känslomässig
s 7 (13)
• ”Det blir inte i min tid”
• ”Bott här hela livet”
Åtgärder behöver bli funktionella och kostnadseffektiva
• Det mesta skyddsåtgärder får inte avsedd effekt.
• Ibland onödigt dyra lösningar. Behövs bättre lösningar anpassade till lokala
förutsättningar.
• Behövs för att inte uppfinna hjulet igen.
• Förberedelser är viktiga.
Andra synpunkter
• Orimligt krävande tillståndsprocess --> hinder mot klimatanpassning. Vad är en rimlig
nivå?
• Flera ibland divergerande lagstiftningar.
• Samverkan – inkludera grupper som kan dra nytta av åtgärd, t.ex. rekreation
• Kostnader – stat/kommun/enskild
Vilka behov finns av råd och information? Inom vilka ämnen och sakfrågor behövs råd och information tas fram? För vilka målgrupper
behövs detta? Vad kan RKS ta fram?
Ökad kunskap om planering och genomförande av åtgärder
• Sammanställa erfarenheter av åtgärder.
• Teknisk rådgivning. Metodik och utredning av kuståtgärder.
• Våga testa – och följ upp för att lära sig
• Behöver koordinera kostnad/nytto-analyser. Hur värderar projektägare nyttan när man
skyddar naturvärde till exempel?
• Vad är funktionsvärt, vad fungerar? Inte uppfinna hjulet på nytt. Känner att vi startar
från noll om och om igen.
Juridiska aspekter och frågor kopplat till ansvar
• Vad kan/får man göra?
• Tydliggör vilka besluts- och prövningsprocesser som berör/krävs för olika åtgärder.
• Nödrätt
• Exempel på åtgärder som kan innefattas i undantagsparagrafen.
• Målgrupp kommuninvånare – vem har ansvar för vad?
• Tydliggöra vem ansvarar för vad. Kommunernas planeringsansvar är stort. Stöd till
detta behövs.
• Kommunerna behöver vägledning (t.ex. från SMHI) för att börja ta ansvar.
• (se även juridiska behov riktad till fastighetsägare nedan).
Förslag på förändringar i lagstiftningen (hanteras av RKS i andra projektgrupper):
• PBL är inkonsekvent (jfr. inom detaljplan)
• Enklare och snabbare tillståndsprocesser.
• Målgrupp lagstiftare – ändra tillståndsregler åtgärder. En prövning för strandfodring.
• Kommunen ska inte pröva sig själv.
s 8 (13)
Frågor som berör planering och byggande
• Skillnad på ny och befintlig bebyggelse --> lokalisering av åtgärder.
• Kommuner, enskilda. Vi måste också få bygga strandnära hotell, badhus, etc. för
tillgängligheten. Vad och hur kan vi göra det?
• Kommuner behöver se över detaljplaner och äldre byggrätter om dessa är lämpliga för
dagens förhållande.
• Stöd till planhandläggare på kommunen.
Information riktad till fastighetsägare, mäklare och banker
• Pedagogisk information om ansvar och möjligheter behöver tas fram.
• Information till samfällighetsföreningar och fastighetsägare.
• Underlag som kan användas i dialog med t.ex. villaägare och berörda.
• Boende/ fastighetsägare behöver förstå orsak och verkan (åtgärder). Eget ansvar
viktigt.
• Fastighetsägare behöver informeras om att inte skapa hårda erosionsskydd på egna
fastigheten som kan påverka grannar och vidare.
• Information behövs eftersom det drabbar ”3:e man”.
• Fastighetsägare – information om vad de får/kan göra inom sin tomt.
• Checklista vid fastighetsköp.
• Informationsmaterial att förmedla till mäklare/banker.
• Information till mäklare.
Generell kunskapshöjning hos politiker och boende i kommunerna
• Kommuner behöver förstå och ta tag i ansvarsfrågan.
• Underlag anpassat till politiken; miniminivå
• Politiker behöver grundkunskap om ansvarsfördelningen (= kunna bemöta
fastighetsägaren)
• Få politiker på kommunnivå att prioritera frågan.
• Målgrupp boende i drabbade kommuner – Lika viktigt som ”om krisen kommer”
• Liten tydlig folder.
• Enkel och kortfattad information.
Bättre förståelse och kunskap kring scenarier och riskanalyser
• Planerar enbart åtgärder för lättare scenarier. Vad händer när effekterna blir värre än
förväntat?
• Riskbedömning
Andra aktörer och pågående aktiviteter som RKS kan samverka med?
Under workshop identifierades följande aktörer (utöver redan inblandade parter) och
aktiviteter som kan vara intressant för RKS att samverka med:
Aktiviteter
• Klimatanpassningsplan Simrishamn
• Havsplan Simrishamn
• Flera initiativ inom Länsförsäkringsgruppen
• Åtgärder vald vägsträcka, Rv 9 (Trafikverket)
• Kustförvaltningsplan Skurup
s 9 (13)
• Pågående tillståndsansökan för skydd mot höga havsnivåer, Vellinge
• Havsplan Vellinge
• Kustprogram Vellinge
• LIFE-ansökan skydd höga havsnivåer (finansiering), Vellinge
• Miljöprövning, ansökan, Trelleborg
• Kustplan Trelleborg
• Regionplan för Skåne 2022
Aktörer
• Myndighetsnätverket för stranderosion
• Vattenråden
• Länsförsäkringsgruppen
• Trafikverket
• Civila försvaret
• Malmö-Lund regionen (MLR), ny grupp startad, miljö- och klimatanpassning
• Kommunförbund
• Klimatstrateg, gemensam för Ystad-Skurup-Trelleborg
Andra synpunkter kring samverkan och samordning:
• Samordning mellan universitet och konsulter för kunskapsspridning om metodik
• Samordning inom och mellan myndigheter --> hålla koll på varandras roll, mandat och
kunskap i olika tillstånds- och prövnings-processer.
• Kommunförbundet som representant för kommunernas intresse!
• Vem har samordningsansvaret för rådgivning och information?
• Kommuner: samordning länsstyrelser eller flytta ansvar till en statlig myndighet?
Andra aspekter kring rådgivning, information och kommunikation
Följande förslag kom fram:
• Riktlinjer/regelverk, vägledning och kunskapsunderlag/information behöver gå hand i
hand och komplettera varandra.
• Hör med kommuner vad som gjorts och erfarenheter
• Underlag för dialog mellan stat-kommun. Ha ett gemensamt planeringsunderlag,
gemensamma begrepp.
• Gemensamt språkbruk (”ordlista”)
• Gemensam terminologi
• ”Budskapshus”
Om kommunikation och format på rådgivnings- och informationsmaterial
• Olika informationsmaterial till olika målgrupper.
• Kommunikatör behövs till gruppens arbete.
• Hur når vi ut så det leder till förändring?
• Hur hitta och strukturera information?
• Behövs nya innovativa sätt att sprida information! Vilket är bästa sättet att förmedla
klimatförändring?
• Checklistor anpassade efter målgrupp
• Processbeskrivning för olika stakeholders
s 10 (13)
Hur kan viktiga frågor lyftas ”uppåt”?
• Påverkansvägar upp till nationell nivå (vilka är de och hur kan man göra)
• Ansvariga departement behöver signalen att påbörja utredningsarbeten och förslag till
förtydliganden.
• Värna om sandresurser – avsätt till strandfordring
s 11 (13)
Bilaga 2 – Resultat från omröstning med Mentimeter.
Frågorna berörde vem/vilka målgrupper RKS behöver prioritera att nå med råd och
information, samt vilken information dessa målgrupper behöver.
Varje deltagare fick välja två målgrupper.
s 12 (13)
s 13 (13)
Målgrupp A är den målgrupp som prioriterades högst, d.v.s. riksdagspolitiker. Varje
deltagare fick välja två områden.
Målgrupp B är den målgrupp som prioriterades näst högst, d.v.s. Tjänstepersoner (inom
både stat och kommun). Varje deltagare fick välja två områden.