Receptet på en bra plantskogRöj i tid

- för bättre ekonomi i ditt skogsbruk.

Handbok gjord inom projektet Bättre plantskogar i Nyland, 2014

Text och foton: Annikka Selander Ombrytning: Katarina Maris

Tabeller, grafer och teckningar: Råd i god skogsvård - SKOGSVÅRD, Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio 2014

Mer information ger Skogscentralens rådgivare,

kundtjanst@skogscentralen.fi | tfn 0294 32 407

Inledning

Det är dina egna mål som är utgångs-punkten för hur du sköter och använ-der din skog. Du avgör själv hur de här rekommendationerna tillämpas i din skog. Du kan också ha olika mål för oli-ka beståndsfigurer och för olika delar av skogen.

Det allmänna målet med virkespro-duktionen är en god lönsamhet. Ett av skogsvårdsrekommendationernas hu-vudsyften är att förbättra skogsbrukets privatekonomiska lönsamhet. Det finns ofta rum för effektivering.

Skogsförnyelsen inverkar på sko-gens utveckling ända till slutet av om-loppstiden, och följaktligen också på de inkomster du får från skogen. Rätt åt-gärd vid rätt tid är grunden för lönsam-heten i skogsbruket.

Om plantskogsvården försummas kan det leda till minskade virkesförsälj-ningsintäkter i framtiden.

Rekommendationen är att i huvud-sak använda sig av tall, gran, vårtbjörk och glasbjörk. Olika trädslag har olika krav på växtplatsen för att de ska tri-vas och växa bra. Använd det trädslag som är lämpligast för växtplatsen. När du har fakta om olika trädslag och deras krav, kan du lättare fatta de rätta beslu-ten.

I den här handboken fokuserar vi på anläggandet av ny skog och på plantskogsvården i likåldriga skogar. Plantskogsvården omfattar gräsröjning, slyröjning och röjning. Vi presenterar de metoder som ger det säkraste resulta-tet. Du får senaste nytt från forskning-en kompletterat med erfarenheter från praktiken.

Så här får du en bra plantskog

Utgå från växtplatsen och det avverkade trädbeståndet.

Välj ett trädslag som utnyttjar växtplatsens produktionsförmåga (näring och vatten).Tallen är ett ljuskrävande träd. Tall som huvudträdslag passar på karg mo, torr mo och på frisk mo med grovkorning jord och på myrar och näringsfattiga kärr. Tätabestånd i början är en förutsättning för bra kvalitet på stockarna.Granen tål beskuggning och den kan växa både som härskande träd och underväxt.Granen växer bra i lund, på lundartad mo och på frisk mo med medelgrov eller fin-kornig jord. Den passar också på örttorvmo och blåbärstorvmo.Vårtbjörk på lundartad mo och som blandträd på frisk mo.Glasbjörk på försumpade momarker, lermarker och torvmarker.

Välj en lämplig markberedningsmetodHarvning eller fläckupptagning på grovkorniga och vattengenomsläppliga jordar på torr mo och karg mo. Rekommenderas för naturlig förnyelse, sådd och plantering avtall.Fläckhögläggning (eller inversmarkberedning) på finkorniga jordar på torr mo ochpå frisk mo och bördigare växtplatser. Bästa metoden vid plantering av gran.Högläggning med fåror på marker där det finns behov att leda bort ytvattnet.Dikningshögläggning på marker där det finns behov att torrlägga med diken.

Välj en säker förnyelsemetod Plantering och sådd är snabbare och säkrare än naturlig förnyelse.Naturlig förnyelse med fröträd passar för tall på karg mo och torr mo. Lämna då tillräckligt med goda fröträd, markbered med harvning eller fläckupptagning och avverka fröträden efter 2-3 år.Maskinell sådd i samband med harvningen är ett bra alternativ. Målet är minst 4 000 såddpunkter/hektar.Plantera tillräckligt många plantor, minst 1 600-2 000 per hektar. Efter fläckhög-läggning, plantera på högen. Plantera tillräckligt djupt så att rotklumpen når genom mineraljorden ner till humusskiktet.

Trampa ner gräset (gräsröjning)Kolla behovet av gräsröjning redan på hösten efter planteringen, därefter ännu de två följande åren.Gräset ökar risken för snytbaggeskador och sorkskador och kan till och med kväva plantan.

Röj bort det lövsly som konkurrerar med barrträdsplantorna (slyröjning)Slyröjning 3-5 år efter planteringen, senast när björkslyet är lika högt som barr-trädsplantorna. Barrträdsplantorna är då ungefär en meter höga.Brunnsröjning är ett alternativ i granplantskogar. I en tallplantskog ska allt sly röjas bort för att minska risken för älgskador.

Röj plantskogen i tid (röjning)Det lönar sig att röja. Röjningen koncenterar tillväxt och grovleksutveckling till de bästa träden. Arbetet betalar sig vid första gallringen.Den rekommenderade tidpunkten är när granen är 3-4 meter hög och tallen 5-7 meter. Röj tidigare om lövslyet hotar att piska gran och tall. Tidpunkten för röjning inverkar på tidsåtgången och därmed på kostnaderna.

Ta hänsyn till naturen Lämna kantzoner och andra speciella ställen oröjda.Spara ekologiskt värdefulla buskar och träd (brakved, skogstry, skogslind).Spara trädartade sälgar och rönnar där de inte konkurrerar med plantorna.

Vilket är syftet med ditt skogsbruk?

Oberoende av om du utför skogsarbeten själv eller om du anlitar utomstående arbetskraft, bör du göra klart för dig vad du vill uppnå. När du har målet klart är det lättare att välja rätta åtgärder. Skogs-fackmannens roll är att presentera de olika alternativen och deras sannolika inverkan på skogens utveckling. Sedan får ni diskutera för att sammanjämka de olika målen.

Skogsvård omfattar alla de åtgärder med vilka man styr utvecklingen av be-ståndet i den riktning som skogsägaren önskar. Skogsvårdsrekommendationer-na grundar sig på de nyaste forsknings-rönen och erfarenheterna från det praktiska skogsbruket. Avsikten är att minimera riskerna för misslyckanden.

Ett bra slutresultat förutsätter att arbetena planeras och utförs omsorgs-fullt. Förhållandena i skogen kan avvi-ka från det allmänt beskrivna. Därför är det viktigt att noggrant bekanta sig med det bestånd som ska behandlas.

Att driva upp ett bestånd från plan-tor till stockträd är en kedja där varje åtgärd påverkar tidpunkten och kostna-derna för de följande åtgärderna. Skogs-vårdens mål är att minska den arbets-insats som behövs i följande stadium av virkesproduktionen, och påskynda utvecklingen av virke av hög kvalitet. En snabb diametertillväxt ger tidigare inkomster från virkesförsäljningen.

Olika trädslag har olika krav på växtplatsen. En plantskog är bra då den består av lämpligt trädslag, är fullslu-ten och utnyttjar växtplatsens produk-tionsförmåga. Dessutom är plantskogs-vården gjord och plantbeståndet inte i behov av omedelbar skötsel.

Tänk på att du kan

Höja avkastningen på kapi-talet genom att använda förädlat frö som ger snabbväxande skog av hög kvalitet.

Öka inkomsterna genom att utföra skogsvårdsarbeten i tid.

Sänka utgifterna genom att förnya skogen omedelbart efter avverkningen. Det ger ett bättre förnyelseresultat och sänker kostnader för gräsröjning, slyröjning och röjning.

Plantering, sådd eller naturlig förnyelse?

Naturlig förnyelse är det billigaste sät-tet att förnya skog. Metoden passar för förnyelse av tall på torra och karga moar. Förutsättningen är att det finns tillräckligt med fröproducerande tallar av hög kvalitet. I de flesta fall behövs en lätt markberedning för att plantskogen ska bli fullsluten och jämn. Fröträden ska avverkas genast när det finns ett

tillräckligt stort plantuppslag på förny-elseytan. Naturlig förnyelse lyckas inte på marker med finkorniga jordarter eftersom dessa marker har kraftig upp-frysning som trycker upp groddplantor-na ur marken.

Sådd är ett fördelaktigare alterna-tiv än plantering när du ska förnya tall på torra och karga moar med grov eller medelgrov jord. På rätt slags mark har sådden också andra fördelar. Med sådd kan du få en verkligt tät plantskog

VäxtplatsLundartad mo

eller bördigareFrisk mo Torr mo Karg mo

Jordart

Fin

Med

el-

grov

Gro

v

Fin

Med

el-

grov

Gro

v

Fin

Med

el-

grov

Gro

v

Med

e-

grov

Gro

v

Tall, plantering B/H B H

Tall, sådd B B B B

Tall, fröträd B B B B/0 0

Gran, plantering H H H H H H H/B

Gran, teghuggning B/0 B/0 B/0 B/0 B/0 B/0 B/0

Gran, skärmträd 0 0 0 0 0 0 0

Vårtbjörk, plantering H/B B H/B

Vårtbjörk, sådd B

Vårtbjörk, fröträd B

Ståndorten, det vill säga växtplatsen, och jordarten är avgörande för valet av trädslag och förnyelsemetod på mineraljordar. Bilden visar de förnyelsemetoder för tall, gran och björk som ger det säkraste förnyelseresultatet.

Val av trädslag och förnyelsemetod på mineraljordar i södra och mellersta Finland. Förklaring: grön = rekommenderas, gul = med reservation, 0 = ingen markberedning, B = markbered-ning som blottar mineraljorden, H = högläggning.

med 4 000-5 000 plantor per hektar. Den tätheten behövs för att producera stockträd av hög kvalitet. En tallplanta som vuxit tätt i plantskogsstadiet får klena kvistar och de nedersta kvistarna dör i ett tidigt skede.

Den bästa tidpunkten för sådd av tallfrön är genast efter snösmältningen när marken ännu är fuktig. Sådd lyckas inte på bördiga marker och inte heller på finkorniga jordar.

Vid plantering och sådd kan du an-vända förädlat frö som gör att träden växer snabbare och får en bättre kvali-tet. Plantering är den dyraste förnyelse-metoden, men samtidigt den snabbaste och minst riskfyllda. På bördiga marker är plantering också den säkraste meto-den. Vid förnyelse av gran är plantering den allmännaste metoden. Som köpare ska du kräva säljaren på uppgifter om plantorna. Plantorna och fröna ska vara av sådan härkomst att de är lämpliga för din förnyelseyta, och de ska vara av hög kvalitet.

Kontrollera plantornas skick och kvalitet när du tar emot dem. Fryslag-rade plantor ska tinas upp före plante-ringen. Plantorna får inte torka ut un-der lagringen och transporten. Plantan är lagom fuktig när vatten tränger fram när du klämmer lätt på rotklumpen. Största delen av plantorna planteras nu för hand, men den maskinella plante-ringen ökar. Vid maskinell plantering sätts plantan alltid på rätt djup och i ett färskt markberedningsspår.

Tall

Tallen är ett ljuskrävande trädslag och den trivs inte när den växer i skugga under andra träd. Tallen är anpassad att växa på marker med dålig tillgång på vatten och näring. Den blir ett prima stockträd på torra och karga momarker och på myrar och näringsfattiga kärr. På dessa växtplatser är tall lämpligast som huvudträdslag. Tallen är lämplig som huvudträdslag även på friska momar-ker och i blandskogar tillsammans med gran och björk. Tallstockens kvalitet be-ror på kvistigheten, kvistarnas grovlek och årsringarnas bredd. Ett tallbestånd ska i ungdomsskedet växa tätt för att kvistarna ska hållas klena och kvist-rensningen ske tidigt. När tallen växer i glesa förband eller på bördig mark får den grova kvistar.

Sådd är den vanligaste skogsodlings-metoden för tall. Sådden utförs vanligen maskinellt i samband med harvningen.

På sorterade jordar med god vat-tengenomsläpplighet kan tallen förny-as förmånligt på naturlig väg genom att man lämnar lämpliga fröträd. Vid avverkning i fröträdsställning lämnas på varje hektar 50-100 friska träd med livskraftig krona som fröträd. Markbe-redningen gör att fröna gror bättre och att groddplantorna rotar sig bättre. På momarker lämpar sig harvning eller fläckupptagning, och på torvmarker fläckhögläggning eller inversmarkbe-redning.

Genom att så under fröträden kan du dra nytta av förädlat frö med hö-gre tillväxt och kvalitet, samtidigt som fröträden säkerställer plantsättningen under flera år.

Plantering rekommenderas på torra moar med finkorning jord och på friska moar med medelgrov eller grov jord. Vid harvning och fläckupptagning ska markbredningsspåret respektive fläck-en vara fri från humus och minst en halv meter bred, för att ge tillräckligt skydd mot angrepp av snytbagge.

Gran

Granen trivs i halvskugga och den väx-er bra både som härskande träd och som underväxt. Granen är mer krävande än tallen beträffande ståndorten. Marken måste vara näringsrik och grundvattnet rörligt. Med tanke på tillväxten är frisk mo med medelgrov och finkorning jord, samt lundartad mo, de mest lämpade ståndorterna för gran. Granen trivs ock-så på örttorvmoar, blåbärstorvmoar och lingontorvmoar under förutsättning att näringsbalansen är i skick. På kar-ga växtplatser med god vattengenom-släpplighet har granen en klart sämre tillväxt än tallen. På sådana marker är granen sett ur ekonomisk synvinkel lämpad enbart som blandträd.

Granen har en jämnare virkeskvali-tet än tallen och kvistigheten är inte av lika stor betydelse för sågvarorna som när det gäller tall.

Plantering är en snabb och säker förnyelsemetod för gran. Högläggning har visat sig vara den bästa markbe-redningsmetoden för att säkerställa att granplantorna klarar sig i konkurren-sen med annan markvegetation och med lövsly som kommer upp runt plan-torna.

Växtplatsens produktionsförmåga kan utnyttjas fullt ut när produktionen kommer snabbt igång efter slutavverkningen.

Vårtbjörk

Vårtbjörken är ett ljuskrävande träd-slag och som ung växer den snabbt. Vårtbjörken växer bra i lundar, på lundartad mo och på friska morän-marker med god vattenhushållning. På dessa ståndorter växer den till grova stockträd. För att få björkstock av hög kvalitet lönar det sig att odla björk som blandträd med gran. I blandskogar med gran och björk blir björkarna inte lika kvistiga som i rena björkbestånd. Även med tanke på stamvedens kvalitet är blandbestånd ett bättre alternativ, ef-tersom skador av björkbastfluga vanli-gen är mindre i blandskogar med gran och björk än i rena björkbestånd. Du får de största virkesförsäljningsintäk-terna när du kan sälja björkstockar av hög kvalitet som har klena kvistar eller är helt kvistfria. Grova rotblock av hög kvalitet är värdefullast.

Vårtbjörken förnyas vanligen ge-nom plantering. Förnyelseytan ska hyggesrensas ordentligt så att ingen underväxt kan skugga björkplantorna. Fläckhögläggning och fläckupptagning är lämpliga markberedningsmetoder.

Glasbjörk

Glasbjörken trivs på försumpade mo-marker och på torvmarker. På mineral-jordar är det ekonomiskt sett lönsamt

att driva upp glasbjörk endast som ut-fyllnadsträd i barrträdsbestånd. Glas-björkens tillväxt avtar redan i unga år och diametertillväxten är betydligt sämre än vårtbjörkens, och den ökar inte fastän träden får mer växtutrym-me. Den som driver upp glasbjörk, får vanligtvis nöja sig med att huvudsakli-gen få massaved på grund av sämre till-växt och kvalitetsfel.

Glasbjörken är lätt att förnya natur-ligt via frön och stubbskott.

Vet du skillnaden på vårtbjörk och glasbjörk?

Vårtbjörkens blad är bredast vid basen och de har utdragen blad-spets. Bladens kanter är dubbeltan-dade och skotten hårlösa med vårtor.

Glasbjörkens blad är bredast mitt på bladskivan och kanten är enkeltandad. Skotten är släta och hårbeklädda.

Ståndortsklasserna

Lund och lundartad mo Bördiga växtplatser med rik ört- och gräsvegetation. Jordmånen består ofta av brunjord, och under ett tunt mårlager hittar man ett mullaktigt skikt. Marken innehåller rikligt med finkorniga partiklar.

Frisk mo Växtplatserna domineras av ris, mosstäcket består av vägg-, hus- och kvastmossor. Jordmånen består av podsol med ett filtaktigt mårlager. Fältskiktet domineras av blåbär. Förekommer på moränmarker med måttliga mängder av finkorniga partiklar.

Torr mo Markytan är täckt av ett relativt tjockt mårlager. Fält-skiktet består av lingon, ljung och blåbär. Förekommer på moränmarker med en liten andel finkorniga partiklar.

Karg mo Ris och lav dominerar. Fältskiktet består av ljung, lingon och kråkris. Jordarten är sand eller grus.

Kolla planterings- och röjningstätheten

Du kan kontrollera planteringstätheten med hjälp av en 3,99 meter lång käpp. För runt käppen i en full cirkel och räkna de utvecklingsdugliga plantor som växer inom cirkeln. Multiplicera antalet plantor med talet 200 för att få antalet plan-tor per hektar. Exempel: Om det finns 10 plantor innanför cirkeln finns det 2 000 plantor per hektar. Ta flera provytor och räkna sedan medeltalet. Använd samma metod vid slyröjningen och röjningen.

Planteringstäthet, plantor per hektar

Tall Gran Vårtbjörk

2 000-2 400 1 600-2 000 1 600

Viktigt med rätt markbered-ning

Markberedningen är tillsammans med valet av trädslag och förnyelsemetod, en av de viktigaste länkarna i förnyel-sekedjan. Valet av markberednings-metod utgår från markens egenskaper. Markberedningen påverkar beståndets utveckling i många år framöver. Ett av markberedningens mål är att höja mar-kens temperatur. Blottad mineraljord och speciellt upphöjningar värms upp tidigare på våren och de är varmare också på sommaren jämfört med plan-teringspunkter utan markberedning. Rötterna utvecklas snabbare och det i

sin tur främjar upptagningen av näring och vatten. Plantan växer snabbare.

Du kan minska konkurrensen från markvegetationen avsevärt genom att välja sådana markberedningsmetoder som skapar upphöjningar. De plantor som växer på högarna får ett försprång i förhållande till markvegetationen och klarar sig bättre i konkurrensen om ljus, näring, vatten och utrymme. Vid fläck-högläggning bildas det ett humuslager under lagret av mineraljord, och där-med en komposteringseffekt där näring frigörs för plantorna allteftersom hu-musen bryts ner.

På sorterade jordar med god vattengenomsläpplighet kan tallen förnyas förmånligt på naturlig väg genom att man lämnar lämpliga fröträd. Vid avverkning i fröträdsställning lämnas på varje hektar 50-100 friska träd med livskraftig krona som fröträd. En lätt markberedning, här harvning, säkerställer en jämn plantsättning.

Man ska inte blotta mer mineraljord än nödvändigt. Om markberedningen blottar för mycket av mineraljorden, uppstår det stora mängder gräs och löv-sly. En på kort sikt billigare metod, till exempel harvning på en bördig växt-plats, blir dyr i längden. Plantorna i harvspåret växer sämre än de som plan-terats på högar, och behovet av gräs- och slyröjning blir större jämfört med fläckhögläggning.

Med hjälp av rätt vald markbered-ningsmetod kan du reglera vattenhus-hållningen på förnyelseytan.

Snytbaggen är den allvarligaste skadegöraren på små planterade barr-trädsplantor. Plantorna skyddas med bekämpningsmedel på plantskolorna.

För att ytterligare minska risken för skador orsakade av snytbagge är det viktigt att använda en markbered-ningsmetod som blottar mineraljorden. I synnerhet fläckhögläggning har gett goda resultat. Snytbaggen undviker öppna platser. Avståndet från plantan till humuskanten är avgörande. Vid plantering ska det runt plantorna fin-nas minst 15 cm blottlagd mineraljord. Torv skyddar lika bra som mineraljord. Upphöjda planteringspunkter minskar också risken för sorkskador

Markberedningen kan göras 15-20 procent snabbare om kvistarna och top-parna har tagits ut som energived.

Skogsägaren pekar på den bästa planteringspunkten. Den är mitt på högen där risken för snytbaggeskador och konkurrerande markvegetation är minst. Under högen blir ett dubbelvikt humuslager och ovanpå humusen kommer ett 5-10 cm tjockt lager med mineraljord eller torvjord. Plantan får ett redigt försprång i tävlingen om vatten och näring.

Vid harvning inför sådd eller naturlig förnyelse blottas mineraljorden, men i ytlagret i markberedningsspåret bör det finnas kvar lite humus som främjar frögroningen. För att antalet groningspunkter ska bli tillräckligt stort, bör det finnas 4 000-5 000 meter markberedningsspår per hektar.

På grova och medelgrova mineraljordar med bra vattenhushållning är harvning och fläckupptagning lämpliga markberedningsmetoder. Harvspåret är 60-80 cm brett och det ska finnas 4 000-5 000 meter harvspår per hektar. Vid markberedning inför plantering bör markberedningsspåret vara så djupt att det inte finns någon humus i harvspåret. Plantan ska planteras på höga punkter mitt i markberedningsspåret eller lite upp på kanten. Minst 15 cm blottad mineraljord ska finnas runt plantan för att motverka snytbaggeskador.

Vid fläckupptagning inför sådd eller naturlig förnyelse blottas mineraljorden, men i fläckens yta bör det finnas kvar lite humus som främjar frögroningen. På torvmarker används fläckupptagning och inversmarkberedning.

Vid fläckupptagning ska det finnas 4 000-5 000 fläckar per hektar. Vid fläckupptagning inför plantering får det inte finnas humus överst i fläcken.

Markberedningsmetoderna

Harvning inför sådd och naturlig förnyelse

Harvning inför plantering

Fläckupptagning inför plantering Fläckupptagning inför sådd

Vid inversmarkberedning blir högen omkring fem centimeter hög. Under den första vintern sätter sig högen.

Vid fläckhögläggning vänds det översta markskiktet så att det under högen blir ett dubbelvikt humuslager. Högen ska packas till. Täckrotsplantan ska nå ända ner till humusen. Det räcker att hälften av den gröna delen av plantan är ovanför jordytan.

Vid högläggning med fåror görs högen av jord som tas upp från den grunda fåran. Fårans djup är 30-50 cm. Högarna görs platta, 10-20 cm höga och 60-80 cm breda. De behöver inte packas samman.

Med hjälp av rätt markberednings-metod ger du plantan

en bra start.

Fläckhögläggning Högläggning med fåror

Inversmarkberedning

Gör gräsröjningen i tid

Med gräsröjning säkerställer du att plantorna klarar sig i konkurrensen med annan vegetation. Vid mekanisk gräsröjning trampar du ner markvege-tationen runt plantorna, eller skär eller klipper av den. Röj fram en så stor cirkel runt plantan att gräset inte kan lägga sig över plantorna.

Våren och senhösten är bra tider att kontrollera plantskogens skick och vid behov röja fram barrträdsplantorna. Då är det lätt att få syn på plantorna efter-som den övriga växtligheten är brun-skiftande.

Slyröjningen är avgöran-de för plantskogens ut-veckling

Slyröjning är det viktigaste arbetet i en plantskog. Vid slyröjning tar du bort lövträd som stör huvudplantornas ut-veckling. Slyröjningen upprätthåller

barrträdens tillväxt och förhindrar att det uppstår mekaniska skador till följd av övertäthet. Slyröjningen ska göras när plantorna är ungefär en meter höga, det vill säga 3-5 år efter planteringen. Arbetet vid rätt tid garanterar att det trädslag som planterats bibehålls som huvudträdslag. Slyröjningen kan utfö-ras som en fullständig röjning eller som brunnsröjning.

Plantskogar med tall får de första åren växa tätt, 4 000-5 000 plantor per hektar, för att kvistarna ska bli klena. Ta bort konkurrerande lövträd, men lämna naturligt uppkomna lövträd och granar som utfyllnad.

Det är viktigt att du följer upp hur skogsförnyelsen lyckas och vid behov röjer bort konkurrerande gräs. Gräset förhindrar plantans tillväxt och kan i värsta fall döda plantan. Kontrollera ett planterat bestånd minst en gång per år i 2-3 års tid efter planteringen.

I plantskogar med gran ska du röja bort de lövträd som uppkommit från stubb-skott eller rotskott och frösådda lövträd som växer för nära granarna. Lämna frösådda björkar i luckor.

Du kan minska uppkomsten av sly genom att slyröja under högsommaren. Tidpunkten är ändå inte lika viktig som det att arbetet blir gjort. I plantskogar med kraftigt slyuppslag kan du vara tvungen att röja två gånger. Maskinell röjning där maskinen rycker upp slyet med rötter minskar effektivt uppslaget av nytt sly. Man har fått goda resultat av den här slyröjningsmetoden.

Röjning är en investering som lönar sig

Då du röjer bestämmer du hur din skog ska se ut i framtiden och lägger grunden för produktionen av gagnvirke. Röjning är ett av de bästa sätten att förbättra skogsbrukets lönsamhet. Vid röjningen glesar du ut plantskogen till den täthet som rekommendationerna anger, och justerar trädslagsförhållandena.

Efter röjningen får kvarvarande träd mer utrymme, ljus, vatten och nä-ring. Röj i första hand bort kvistiga och sjuka träd och sådana träd som kan ska-da huvudstammarna. Gynna de kvali-tetsmässigt bästa träden som har god tillväxt, det kan vara odlade plantor el-ler plantor som kommit på naturlig väg. Kom ihåg att björken i unga år växer

mycket snabbare än tall och gran.Lämna hellre vårtbjörk än glasbjörk

där det finns luckor i barrträdsbe-ståndet. Ett inslag på 10-15 procent av vårtbjörk är lämpligt. Lämna sådana björkar som är kortare än granarna och tallarna.

Röjning vid rätt tid säkrar plantsko-gens snabba utveckling och sparar reda pengar. Röjningsarbetet betalar igen sig redan när du gallrar första gången. Målet med röjningen är att det virke som du avverkar vid första gallringen ska vara så grovt att det går att sälja som gagnvirke. Om arbetet försenas kan det bli dubbelt så arbetsdrygt och dyrt. Utebliven röjning betyder senare första gallring och mindre inkomster.

Utan slyröjning blir huvudträdslaget lätt ett annat än det planerade.

Röj i tid- förbättra

ekonomin i ditt skogsbruk.

Plantskogvården tryggar plantbeståndets utveckling. De bästa träden lämnas kvar för att växa till sig före första gallringen. Det räcker 6-10 timmar för ett proffs att röja en hektar.

Röjning: tidpunkt och täthet efter röjningen

Trädslag Ståndort Övre höjd, m Stamantal, st/ha

Tall Frisk och torr mo 5-7 2 000-2 200

Torr mo, täta sådda plant-bestånd

3-4 2 500-3 000

Karg mo 3-5 2 000-2 200

Gran Lundartad mo och frisk mo 3-4 1 800-2 000

Vårtbjörk Lundartad eller frisk mo 4-5 1 600

Glasbjörk Bördiga torvmarker 4-7 2 000-2 500

Fläckhögläggning eller invers-markberedning är den bästa markberedningsmetoden vid plantering av gran. Den billigare metoden harvning blir i längden dyrare eftersom det uppstår mera sly och plantskogsvården blir kostsammare.

Tallbestånden ska hållas täta för att stammarna ska bli klenkvistiga och för att kvistvinkeln ska vara så nära 90 grader som möjligt. På torr mo har tallen goda förutsättningar att producera kvalitetsvirke.

Förnyelsekostnader, euro/ha

Björken växer vid unga år mycket snabbare än granen. Här har man i röjningen lämnat björkar för nära granarna och björken har piskat alla barr från granen. Lämna enbart frösådda vårtbjörkar som är betydligt kortare än granarna och endast i luckor.

Spara inte på fel ställe

Det är klokt att återinvestera virkes-inkomster genom att satsa på en säker och snabb förnyelsemetod. De totala kostnaderna för de vanligaste förnyel-sekedjorna uppgår till 5-15 procent av virkesförsäljningsinkomsterna från slutavverkningen.

Tänk på helheten och beståndets utveckling ända till första gallringen. Målet med förnyelsen är att få till stånd ny skog så snabbt och kostnadseffektivt som möjligt. En snabb förnyelse som ge-nast lyckas, är den bästa garantin för att du får en fullsluten och frisk plantskog.

Om du till exempel låter bli att ut-föra markberedning, eller skjuter upp plantskogsvården med förhoppning om att spara in på kostnaderna, kan du i stället få extra utgifter senare och de framtida inkomsterna minskar. De bil-ligaste alternativen kan innebära större sammanlagda kostnader än om du valt att investera i en förnyelsekedja som är förknippad med mindre risker.

Alla åtgärder inverkar på beståndets följande stadier, både i fråga om tillväxt och om skaderisk. Det här gäller också behovet av skötselarbete. Till exempel när du använder fläckhögläggning blir behovet av gräsbekämpning och slyröj-ning mindre. Också risken för skador orsakade av snytbagge minskar.

Visa hänsyn till naturen

Ta vara på den biologiska mångfalden så att det även i din skog finns mångsidiga och artrika livsmiljöer, och att också de specialiserade och hänsynskrävande arterna har goda levnadsmöjligheter. Genom beståndsanpassade åtgärder kan du både bevara och öka mångfal-den i skogen.

Skydda vattnen genom att lämna en skyddszon mot småvatten och vatten-drag utan markberedning.

Genom att lämna beståndsfigurer eller delar av figurer, som har svag vir-kesproduktionsförmåga, utanför skogs-vården kan du minska dina utgifter och samtidigt främja naturvården. Spara ekonomiskt sett mindre värdefulla träd som naturvårdsträd, och lämna enar, rönnar och buskar med bär oröjda. Spara också torrakor och lågor. Många

Så här inverkar tidpunkten på röjningskostnaderna

En fördröjning av slyröjning-en och röjningen med ett år höjer kostnaderna med ungefär 10 pro-cent. Om du skjuter upp arbetet med 4-5 år blir kostnaderna alltså 50 procent högre.

fåglar, mossor och tickor är beroende av död ved. Lämna surdråg och steniga partier oröjda. Detsamma gäller kantzo-nerna mot vatten, torvmark och åker, eftersom de är viktiga ställen för små-viltet.

Minimiera risken för skador

För att motverka snytbaggeskador ska man vid plantering använda en mark-beredningsmetod som blottar mineral-jorden.

Aspsly fungerar som mellanvärd för knäckeskjuka som sänker kvaliteten på tallplantorna. Med hjälp av ringbark-ning eller fickning 2-3 år före förnyel-seavverkningen kan du förhindra att asparna bildar rotskott. Kapning till högstubbar kan även minska mängden rotskott.

Undvik att röja tallar med skorpbark på vintern och våren. Då finns det risk att de röjda tallarna blir yngelplats för märgborren.

Med tillräckligt täta och välskötta plantskogar har du de bästa förutsätt-ningarna att motverka skador av älg på tall och björk. Vid förnyelse av tall och björk lönar det sig att satsa på sådd och naturlig förnyelse, om ståndorten är lämplig. Vid plantering av vårtbjörk blir det ofta nödvändigt med skyddsåt-gärder.

I tallplantskogar som är små till arealen kan du undvika älgskador ge-nom slyröjning. När du röjer bort löv-trädsslyet som kan skada plantorna, är plantskogen inte längre lika intressant som matplats för älg. Slyröjningen bör utföras medan tallarna är kortare än 1 meter.

På områden med stor vinterstam av älg och svåra älgskador, bör du vänta med att gallra plantskogen tills tallarna är minst fem meter höga.

Talltoppar, som efter en första gall-ring på hösten eller vintern blir kvar på avverkningsytan, är eftertraktad föda för älgen. När den här födan finns nära plantskogen minskar betestrycket på plantorna.

Undvik att utnyttja underväxt av gran i rötskadade bestånd, då det är stor risk för att plantorna är infekterade av rottickan. Om andelen infekterade träd är över 10 procent av det totala staman-talet i förnyelseavverkningen, är det skäl att överväga trädslagsbyte.

Gå ut i skogen- kolla hur din

plantskogmår.

Så här blir du en bättre beställare av skogsvårdstjänster

Gör klart för dig vad du vill uppnå, och berätta det för den aktör som

du anlitar.

» Fundera på vad du vill göra själv, och vilka arbeten du beställer.

» Underskatta inte tidsåtgången.

Be om en uppskattning av kostnaderna.

» Fråga också om tidtabellen.

Be om tydliga alternativ och jämför dem.

» Skriv en minneslista i förväg. Vad är viktigt för dig att veta?

Fråga om aktörens egenkontroll och begär en rapport över den.

» Fråga också efter garanti.