Rebecca Berglund - DiVA portalliu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1117071/FULLTEXT01.pdf · Förord...
Transcript of Rebecca Berglund - DiVA portalliu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1117071/FULLTEXT01.pdf · Förord...
Linköpings universitet Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier (ISV)
Kandidatuppsats, 15 hp – Samhälls- och kulturanalys (SKA)
ISRN: LiU-ISV/SKA-G--17/13--SE
Att hitta bostad som student – En studie om hur studenter pratar om bostadsbristen
Rebecca Berglund
Handledare: Marianne Abramsson
Sammanfattning
Följande studie handlar om att studenter utifrån sina egna utsagor har skapat förståelser
för hur de ser på bostadsmarknaden. Genom intervjuer kommer bland annat studenterna
prata utifrån aspekter om de ser det som enkelt eller svårt att hitta bostad som student i
Linköpings kommun. Detta för att ge en bild av den omtalade bostadsbristen som finns.
Studenternas utsagor kommer även att ge belägg för deras uppfattning om tillgången på
bostäder genom att prata om sitt tillvägagångssätt i att hitta bostad, deras uppfattningar
om tiden det tar att få någon, hur de pratar om avgörande faktorer för att få tag i en bostad
och slutligen hur de pratar om känslorna av det arbete som krävs för att hitta bostad. Jag
har valt att avgränsa min analys till dessa ovan nämnda delar, genom att analysera
materialet utifrån främst ekonomiskt- och kulturellt kapital men också ur ett
genusperspektiv. Syftet med att undersöka en students utsagor om aspekter på processen
att hitta bostad möjliggör att skapa en bild av hur detta pratas om i ett större perspektiv än
de enskilda individernas. Perspektivet landar i en samlad bild utifrån mina informanter
som jag också ställt i relation till tidigare forskning på ämnet och vad den har resulterat i.
Nyckelord
Bostadsbrist, bostadsmarknad, student, studentbostäder, hitta bostad
Förord
Att skriva den här kandidatuppsatsen har på många sett varit givande men också väldigt
utmanande då jag på egen hand ställdes inför mitt största skrivprojekt hittills. Under de
nio veckor som fanns utlagt att genomföra projektet på, valde jag att undersöka hur
studenter pratar om bostadsmarknaden, hur tillgängligheten ser ut för studenter och hur
går de till väga för att skaffa sig en bostad. Min förhoppning från början av projektet var att
skapa en bild av hur och varför studenter ser på bostadsbristen som de gör, vilket formade
en grundidé för uppsatsens innehåll.
Jag vill tacka min handledare Marianne Abramsson för den feedback jag fått. Jag vill också
tacka mina informanter som ställt upp och gjort projektet möjligt och därmed också gjort
det möjligt för mig att utföra projektet med det material jag hoppades få tillgång till. Jag
vill också tacka er som stöttat mig i den här processen.
Tack, för er hjälp.
Innehåll
INLEDNING....................................................................................................................................... 1
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ........................................................................................................ 2
BAKGRUND ........................................................................................................................................... 2
TIDIGARE FORSKNING ......................................................................................................................... 3
TEORI OCH CENTRALA BEGREPP ......................................................................................................... 6
FÄLTTEORI ............................................................................................................................................ 6
Fält, rum, aktör, kulturellt-, ekonomiskt och socialt kapital ................................................................ 6
GENUS .................................................................................................................................................. 8
Egenskaper bland kvinnor och män ..................................................................................................... 8
METOD ............................................................................................................................................... 10
INSAMLINGSMETOD ............................................................................................................................. 10
ANALYSMETOD ................................................................................................................................... 11
METODREFLEKTION ............................................................................................................................ 12
ETISKA STÄLLNINGSTAGANDEN ........................................................................................................ 13
UNDERSÖKNING........................................................................................................................... 14
ANALYS .............................................................................................................................................. 14
SYNEN PÅ OM DET ÄR ENKELT ELLER SVÅRT ATT HITTA BOENDE ........................................................ 14
TILLVÄGAGÅNGSSÄTTET .................................................................................................................... 17
TIDSPROCESSEN GENERELLT OCH FÖR EN INDIVIDUELL STUDENT ....................................................... 20
HUR STUDENTER PRATAR OM SINA UPPLEVELSER UNDER PROCESSEN ATT HITTA BOSTAD .................. 23
DE AVGÖRANDE FAKTORERNA FÖR EN STUDENT PÅ BOSTADSMARKNADEN ........................................ 24
Faktorer om genus .............................................................................................................................. 24
Ekonomi och köpoäng ....................................................................................................................... 27
DISKUSSION ................................................................................................................................... 29
RESULTAT .......................................................................................................................................... 32
AVSLUTNING ...................................................................................................................................... 33
REFERENSER ................................................................................................................................. 34
ELEKTRONISKA KÄLLOR ................................................................................................................... 35
1
Inledning
Hur pratar studenter om tillvägagångssättet i att skaffa bostad i Linköping? Hur upplevs
processen att skaffa bostad och hur lång tid tar det? Detta är frågor jag lyfter i åtta
intervjuer med studenter. Frågorna ska skapa en bild om hur bostadssökandet upplevs och
porträtteras utifrån studenternas egna utsagor. Att ställa bostadsmarknaden i relation till
en students perspektiv tydliggör vad som kan göra själva sökandet problematiskt men
också vad som kan upplevas som enkelt. Kim McKee1, Marianne Abramsson2, Emma
Holmqvist och Lena Magnusson Turner3 påvisar att unga har svårt att skaffa bostad.
Denna svårighet grundar sig ofta i ekonomiska orsaker, vilket bland annat gör att många
unga i 20-30 års åldern inte har råd att köpa en bostadsrätt och därmed begränsar
marknaden på bostäder till hyresrätter. Jag har valt att göra intervjuer med fyra män och
fyra kvinnor som studerar vid Linköpings universitet och är bosatta i Linköpings kommun.
Avgränsningen till Linköpings kommun gör att jag kan genomföra en analys om hur olika
individer pratar om bostadssökande utifrån samma kontext, utifrån sina egna perspektiv
och därigenom identifiera skillnader och likheter mellan individernas uttalanden.
Boendesituationen bland studenterna kommer att analyseras utifrån hur mina informanter
själva pratar om det befintliga problemet samt hur de påverkas av det. Genom att titta på
tidsprocessen, informanternas uttalade upplevelser, avgörande faktorer och deras
tillvägagångssätt under processen att få tag i en bostad undersöks detta. I den utsträckning
informanterna pratar om sådant som kan tolkas som perspektiv på genus, kommer detta
att tillämpas i min analys. Genusaspekten för min studie handlar om att informanterna
synliggör skillnader bland kvinnor och män kring vad som är enkelt eller svårt med att ta
sig in på bostadsmarknaden. Då Linköping är en stad som många studenter söker sig till
behövs en bostadsmarknad som svarar för studenters bostadsbehov och därför kan den
existerande bristen på bostäder vara svår att förstå i relation till det behovet som finns.
Bostadsbolagen som omnämns med namn i studien är det kommunala bolaget
Stångåstaden4 samt deras dotterbolag Studentbostäder5.
1 Kim, McKee, ”Young people, Homeownership and Future Welfare”, Housing Studies, Vol. 27, No. 6, 853-862,
2012, s. 853-852, s. 853.
2 Marianne, Abramsson, ”Housing Careers in a Changing Welfare State – A Swedish Cohort Study”, Housing,
Theory and Society, Vol. 25, No. 4, 231-253, 2008, s. 231-253, s. 233.
3 Emma, Holmqvist, Lena, Magnusson Turner, ”Swedish welfare state and housing markets: under economic
and political pressure”, J Hous and the Built Environ, 29:237-254, 2014, s. 237-254, s. 244f.
4 Stångåstaden, Om oss, publicerat: 2017-04-06, https://www.stangastaden.se/omoss, hämtat: 2017-05-24.
5 Studentbostäder, Om oss, publicerad: 2016-06-28, https://www.studentbostader.se/sv/om-oss/om-oss,
hämtad: 2017-05-21.
2
Syfte och frågeställningar
Studien syftar till att ge en bild av det existerande problemet bostadsbrist bland studenter.
De frågor jag vill undersöka närmare i denna studie behandlar hur studenterna pratar om
möjligheterna eller svårigheterna att få tag i bostad, tillgängligheten, tillvägagångssättet
men också deras egna upplevelser och av avgörande faktorer för att en student ska ta sig in
på bostadsmarknaden. Hur informanterna pratar om tidsprocessen från att sökandet
påbörjas fram till dess att de får tag i ett boende är också relevant för studien. Studiens
frågor kan sammanfattas i följande frågeställningar:
Hur talar informanterna om bostadsbristen?
Hur talar de om sitt tillvägagångssätt, avgörande faktorer, upplevelser och tillgängligheten
av bostäder under processen och kan detta ställas i relation till hur de pratat om
bostadsbristen?
Hur kan skillnader synliggöras ur ett genusperspektiv baserat på informanternas
uttalanden om sådant som påverkar bostadsmöjligheterna?
Bakgrund
Sveriges förenade studentkårer (SFS) har påvisat bostadsbristen som råder i Sverige, där
studenter är en grupp som är hårt drabbade. De menar att studenter ofta tenderar att lägga
första studietiden på att söka bostäder.6 Av 33 undersökta städer är det endast sex som kan
garantera boende åt studenterna vid terminsstart.7 Linköpings kommun, som är en av
Sveriges studentorter, är en av flera kommuner där SFS fastslagit att det är bostadsbrist
och menar att kommunen är en av dem som inte säkert kan erbjuda en bostad vid
terminsstart. Den bristande bostadsgarantin i studentstäder kan skapa stress hos
studenterna vilket i sin tur kan leda till avhopp från de tänkta studierna.8 De påvisar dock
att situationen i Linköping förbättras och studenterna får ofta tag i bostad även om det inte
sker direkt vid terminsstart.9 I relation till forskning, visar bland annat Abramsson10,
Holmqvist och Magnusson Turner11 att unga i åldern 20-30 år har svårt att skaffa bostad,
6 Sveriges förenade studentkårer (SFS), SFS bostadsrapport 2016, publicerad: 2016-08-23, hämtad: 2017- 02-
12, http://www.sfs.se/publikation/sfs-bostadsrapport-2016, s. 2.
7 Ibid. s. 3f.
8 Ibid. s. 2ff.
9 Ibid. s. 15.
10 Abramsson, 2008, s. 233.
11 Holmqvist & Magnusson Turner, s. 244f.
3
vilket gör bostadsbristen problematisk i den mening att det också är vid tidiga 20-
årsåldern som individer tenderar att påbörja sina studier12.
För att få tag i en bostad i Linköping finns några tillvägagångssätt som att ställa sig i
bostadskö eller kontakta privata hyresvärdar. Linköpings kommuns hemsida listar många
av de hyresvärdar som går att kontakta via e-post eller telefon13 och det kommunala
bostadsbolaget Stångåstaden listar sina bostäder på webben. För att få Stångåstadens
bostäder sker först en registrering, varigenom individen samlar poäng, som sedan används
när intresseanmälan görs via kontot som skapats vid registreringen. Viktigt för individen
att notera är att bara tre bostäder kan intresseanmälans åt gången.14
Tidigare forskning
Min studie syftar till att undersöka studenters utsagor om bostadsmarknaden, att ge en
bild av den uppfattade bostadsbristen, samt studenternas tillvägagångssätt för att ta sig in
på bostadsmarknaden. Den hänvisade tidigare forskning som jag använder i denna text är
relevant för studien på olika sätt. Viss forskning är relevant på grund av hur nära i tid den
är vilket ger belägg för att knyta an till mina informanters utsagor som relevanta för hur
bostadsmarknaden ser ut i modern tid. Jag har även något äldre forskning som anknyter
till liknande problematik om bostadsmarknaden och hur den påverkar yngre individer.
Forskningen är även relevant för de aspekter på genus som är centrala för den genusteori
jag presenterar senare, samt hur detta tolkas utifrån informanternas utsagor.
Den mer moderna tidigare forskning som påvisat resultat om ungas svårigheter att hitta
bostad med ekonomi som underliggande faktor i en svensk kontext är skrivna av
Abramsson15 och Holmqvist och Magnusson Turner16. Den tidigare forskning som här
presenterats pratar om unga individer och inte specifikt studenter. Med hjälp av statistik
från Statistiska centralbyrån (SCB) kan en dock konstatera att detta ändå går att översätta
till studenternas situation, då flertalet studenter vid terminsstart är yngre än 22 år17, vilket
medför att jag därmed kan använda studenter i samma kontext som tidigare forskning har
12 Universitetskanslerämbetet, SCB, ”Universitet och högskolor: Studenter och examinerade på grundnivå och
avancerad nivå 2014/15”, Statistiska centralbyrån, UF20SM1602, Publicerad: 2016-04-14, hämtad: 2017-02-
20,http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Publiceringskalender/Visa-detaljerad-
information/?publobjid=28689, s. 1f.
13 Linköpings kommun, Hyresvärdar i Linköping, publicerad: 2017-05-04, http://linkoping.se/bygga-bo-
och-miljo/bostader-och-offentliga-lokaler/hitta-bostad/hyresvardar-i-linkoping/, hämtad: 2017-06-10.
14 Stångåstaden, Så söker du bostad, publicerat: 2017-05-11,
https://www.stangastaden.se/sokledigt/bostad/saharsokerdu, hämtad: 2017-06-10.
15 Abramsson, 2008, s. 233.
16 Holmqvist & Magnusson Turner, s. 244f.
17 Universitetskanslerämbetet, s. 1f.
4
hänvisat till unga vuxna. Jan-Erik Lind och Sven Bergenstråhle påpekar att individer
mellan 20 och 30 år ofta bosätter sig i hyresrätter18, vilket kan sättas i relation till frågor
om ekonomi, vilket är relevant för min studie men också i relation till den åldersgrupp som
SCB19 menar vara den största vid universitetsstudier.
Abramsson menar att unga människor i en svensk kontext, under 1990-talet, tenderade att
bo kvar hemma längre och att flytta hemifrån vid något högre ålder än vad som
förekommit under tidigare årtionden.20 Studiens resultat visar att människor flyttat
hemifrån vid olika åldrar och att åldern för när individer flyttar hemifrån, har förändrats
över tid. Abramsson visar att individer under tidigt 90-tal tenderade att flytta runt 20 års
ålder21. Statistik från SCB22 visar ett fortsatt mönster att individer i 20-års åldern flyttar
hemifrån. Statistiken från SCB visar att det också är vid den åldern individer påbörjar sina
studier23, vilket kan ställas i relation till när individer etablerar sig på bostadsmarknaden
men påvisar också att liknelser mellan Abramssons studie som redovisar när unga under
90-talet flyttar hemifrån och när detta förefaller i dagsläget.
Anders Löfgren menar att de huvudsakliga anledningarna till att ungdomar (i åldern 25-30
år24) flyttar hemifrån är på grund av studier eller arbete. Löfgren menar även att själva
flytten kan vara ett tvång om det inte finns möjlighet till studier eller arbete inom
pendlingsavstånd.25 Med detta i relation till Abramsson26 som tyder på att unga i 20-
årsåldern ofta tenderade att flytta, kan vi tyda att åldern sträcker sig mellan 20-30 för när
unga ofta tenderar att flytta oavsett anledning, men att åldern för studier kan ha kommit
att bli något lägre i dagsläget i jämförelse med SCB27.
Viktigt för studien är även de aspekter på genus som lyfts fram i Löfgren, som påvisar att
vanliga överväganden som görs av ungdomar vid en flytt, handlar om det praktiska arbetet
18 Jan-Erik, Lind, Sven, Bergenstråhle, Boendets betydelser och boendets värderingar, Göteborg, 2004,
Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet, s. 33.
19 Universitetskanslerämbetet, s. 1f.
20 Marianne, Abramsson, Urban, Fransson, Lars-Erik, Borgegård, ”The first years as independent actors in the
housing market: Young households in a Swedish municipality”, i Housing Careers in a Changing Welfare
State, Marianne Abramsson (red.), Diss., Umeå, 2003, Submitted, s. 1.
21 Ibid.
22 Universitetskanslerämbetet, s. 1f.
23 Ibid.
24 Anders, Löfgren, Att flytta hemifrån: Boendets roll i ungdomars vuxenblivande ur ett situationsanalytiskt
perspektiv, Lund, 1990, Diss., Lunds universitets press, s. 113.
25 Ibid, s. 119.
26 Abramsson, 2003, s. 1.
27 Universitetskanslerämbetet, s. 1f.
5
i hemmet, så som städning, tvätt, etcetera. Han påpekar även att det är vanligast att
kvinnor redan hjälper till med sådant när de bor hemma hos föräldrarna.
Hushållssysslorna är ibland en anledning till att unga inte flyttar, medan vissa väljer att
flytta ändå. Ett annat ”tungt” övervägande menar Löfgren, likt andra författare, är det
ekonomiska perspektivet, där många känner att de kan spara pengar om de bor kvar
hemma.28
I ett underlag från Boutredningen, menar Stångåstaden, det kommunala bostadsbolaget i
Linköping, att unga efterfrågar mindre lägenheter i centrala lägen.29 Stångåstaden har ett
”webb-baserat” system som fungerar som ett kösystem där individer lämnar en
intresseanmälan till bostäder via nätet. Denna bostadskö har en åldersgräns på 18 år (år
2006)30 vilket medför att individer vid den åldern precis ställt sig i kö och inte har kunnat
samla så många poäng, vilket därmed automatiskt gör att äldre personer som stått i kön en
längre tid går före. Med detta sagt, kan Stångåstaden som kommunalt bostadsbolag inte
tillgodose bostadsbehovet för individer som flyttar hemifrån för att studera vid 20-års
ålder, genomsnittsåldern för att påbörja högre studier enligt SCB31. Enligt
Bostadsutredningen menar Stångåstaden att andrahandsuthyrningen ofta begränsas till ett
halvår per uthyrning, om inte undantag kan ges för förlängning.32 Andrahandsuthyrningen
kan underlätta för individer i 20-årsåldern att få tillfällig bostad om inte bostäder finns
tillgängliga för förstahandskontrakt, men med tanke på att gränsen dras vid ett halvår ger
det kanske inte tillräckligt med tid för individen som hyr i andrahand att hitta en annan
mer permanent bostad.
Att problemet för unga med att hitta bostad är vanligt förekommande kan vi även se i mer
internationell forskning där McKee påvisar hur yngre individer bosätter sig efter vad
ekonomiska tillgångar tillåter. McKee menar att individer under 30 år är den grupp i
Storbritannien som hyr bostäder i allt större omfattning. Han påstår även att det är denna
grupp, unga vuxna, som blir utestängda från bostadsmarknaden och att många stannar
kvar i föräldrahemmet längre på grund av ekonomiska svårigheter.33 McKees text är
därför relevant då han uttrycker ungas svårighet att ta sig in på bostadsmarknaden.
28 Löfgren, s. 121.
29 Boutredningen, ”Måste man ha tur?: Studier av yngre på bostadsmarknaden i svenska städer”, rapport nr 2,
Boutredningen, SOU 2007:14, Stockholm, 2007, s. 60.
30 Ibid. s. 46.
31 Universitetskanslerämbetet, s. 1f.
32 Boutredningen, s. 66.
33 McKee, s. 853.
6
Teori och centrala begrepp
De centrala begrepp som förekommer i studien och som behandlas nedan är dels fält, rum,
aktör, ekonomiskt-, kulturellt- och socialt kapital vilka tas upp ur Pierre Bourdieus
fältteoretiska perspektiv. Övriga begrepp som tas upp är genus och egenskaper som
förklaras utifrån Yvonne Hirdmans genusteoretiska perspektiv.
Fältteori
Fältteorin är vald med avseende på hur jag tänker analysera mitt material utifrån studiens
syfte. Med hjälp av teorin kan jag identifiera mönster av fält i informanternas uttalanden.
Mer specifikt kommer jag att fokusera på det kulturella-, ekonomiska- samt sociala kapital
individer eller grupper på olika sociala fält har. Denna teori som har lagts fram av
sociologen Pierre Bourdieu, förklaras mer ingående i följande avsnitt.
Fält, rum, aktör, kulturellt-, ekonomiskt och socialt kapital
Pierre Bourdieu är känd för analyser på vardagliga företeelser och att se dessas samspel
med samhällets konstruktion. Jan Carle menar att Bourdieu studerar ”hur och varför
samhället styrs med en till synes obönhörlig konserverande logik där makt och inflytande
är ojämnt […] fördelade.”34 Med detta sagt, har jag med denna teori tänkt ställa
informanters utsagor i relation till hur pass enkelt eller svårt de finner det vara att skaffa
bostad i Linköping, vad det kan bero på och deras egna tillvägagångssätt för att lyckas.
Genom studenters perspektiv hoppas jag kunna skapa en bild av studenter som grupp
(vilket i denna studie representeras av svar från åtta studenter) och hur de pratar om
bostadsmöjligheterna de har att tillgå.
Carle förklarar begreppet fält och menar att detta ”beskriver hur individer inordnar sig i
grupper, avgränsade av t.ex. yrkestillhörighet, utbildning eller professionell status.”35.
Dessa utgör då exempel på olika grupper som kan finnas inom ett fält. I min studie utgör
studenterna en sådan grupp. Bourdieu påpekar att på det sociala fältet, oavsett vilken typ
av fält detta är, finns individer/grupper som har en relation till fältet på något sätt.
Individen eller grupperna av individer måste ha ett syfte för att befinna sig på fältet.36
Mellan människor som intar motsatta positioner på ett fält och som i alla
avseenden verkar vara i strid med varandra, finns ett dolt och underförstått
samförstånd om att det är mödan värt att kämpa om insatserna på fältet.37
34 Jan, Carle, ”Pierre Bourdieu och klassamhällets reproduktion”, i Moderna samhällsteorier: Traditioner,
riktningar, teoretiker, Per Månson (red.), Stockholm, 2010, s. 376.
35 Ibid. s. 390.
36 Pierre, Bourdieu, Praktiskt förnuft: Bidrag till en handlingsteori, Göteborg, 1999, s. 127f.
37 Ibid. s. 128.
7
I min studie blir studenterna en grupp som har en lägre position på grund av att studierna
är vardagssysslan, vilket ställer individer med färdig utbildning och arbete i högre position.
Detta håller jag som hypotes för en individs möjlighet att positionera sig på
bostadsmarknaden. Studenterna blir en grupp på fältet som kämpar om att hitta bostad
och de individer med andra ”vardagssysslor” blir grupper i motsatsställning som också de
kämpar om att hitta bostäder. Bourdieu menar att det finns olika typer av fält och den typ
av fält som ligger närmast min studie är den som Bourdieu kallar maktens fält. Detta fält
riktar in sig på skillnader mellan olika individer eller grupper genom att analysera fältet
genom kulturellt- och ekonomiskt kapital.38 Det kulturella kapitalet beskrivs av Bourdieu
som ”tillgångar som i hela samhället […] är högt värderade och står i motsättning till
ekonomiskt kapital.”39 Exempel på dessa tillgångar är bland annat utbildning och
individens språkliga bruk.40 En individ med högt ekonomiskt kapital kan bland annat dra
fördel av sina ekonomiska tillgångar och genom detta vinna fördelar i samhället.41 Malin
Eriksson menar att det sociala kapitalet beräknar en individs tillgångar på kontakter med
bas i sociala nätverk, i form av olika kontakter som i sin tur kan ge individen olika
förmåner när dessa kontakter sedan behövs i praktiken.42 Donald Broady menar dock att
de insamlade kontakterna når sin fulla betydelse för individen först när de används och
står i relation till individens ekonomiska- samt kulturella kapital och är betydelsefullt för
individens position på fältet.43
Dessa begrepp är centrala för min studie där kapital kan vara avgörande för hur lätt eller
svårt studenter menar att det kan vara att hitta bostad. Med andra ord kommer
informanternas uttalanden att analyseras efter möjliga kapital och i så fall vad de har för
roll när det kommer till att hitta bostad. Begreppet rum bedömer individens sociala
tillhörighet och position i samhället, vilket har betydelse för individen (aktören) genom det
kulturella kapitalet som i stort handlar om individens bildning och inställning.44 Begreppet
kan verka likna fält på många sätt med skillnaden att begreppet rum representerar en
större kontext och är beroende av det som finns i rummet, vilkets ”innehåll” i sin tur
38 Ibid. s. 47.
39 Pierre, Bourdieu, Jean-Claude, Passeron, Reproduktionen: Bidrag till en teori om utbildningssystemet,
Lund, 2008, s. 18.
40 Ibid. s. 19.
41 Ibid. s. 18f.
42 Malin, Eriksson, Socialt kapital: teori, begrepp och mätning – en kunskapsöversikt med fokus på folkhälsa,
Umeå Universitet, Umeå, 2003, s. 5.
43 Donald, Broady, ”Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg” [Elektronisk resurs],
Skeptronhäften, ILU, Uppsala Universitet, Uppsala, 1998, Nr: 15, s. 3-29, s. 14f,
http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/ske-15.pdf.
44 Carle. s. 397f.
8
reproducerar rummets förekomst.45 Begreppet rum liksom fält är viktigt för studien för att
förstå sammanhanget mellan de olika kapitalen men också deras samspel med andra
aktörer/individer på fältet, där deras uttalanden kan ge en bild av deras upplevda position
samt deras chanser att få tag i ”insatserna”, som i min studie är bostäder.
Utifrån min studie kan vi förstå Linköpings kommun (rummet) som reproduceras av bland
annat bostadsmarknaden (fältet) som är format efter de individer som besitter högst andel
resurser inom kulturellt- samt ekonomiskt kapital, vilket i sin tur skapar strider mellan
grupperna (studenter och icke studenter) som befinner sig på fältet (individerna kämpar
om bostäder oavsett mängd av kapital). Resultatet av detta är att en kan förstå Linköping
utifrån de olika fält som finns och hur de ser ut och är uppdelade mellan individerna, vilket
i min studie som sagt avgränsar sig till fältet bostadsmarknad och grupperna studenter och
icke studenter med fokus på studenternas tillgångar till bostadsmarknaden.
Genus
Utifrån Yvonne Hirdmans teori om genuskonstruktioner vill jag undersöka om jag kan se
mönster i mäns och kvinnors sätt att prata om bostadsbristen. Jag har valt att använda mig
av egenskaper som män respektive kvinnor tilldelas. För att kunna hävda
genusperspektivets relevans för min studie, kommer jag med hjälp av Hirdmans historiska
perspektiv försöka få en förståelse för hur dessa egenskaper kommit att tillskrivas kvinnor
och män och genom normer som fortfarande reproduceras. Detta perspektiv kommer dock
inte vara en stor del i min studie, utan mer vara ett perspektiv på hur detta kan förstås
genom det insamlade material jag tillgodogjort mig. Utifrån mitt material och Hirdmans
teori, kan det vara av relevans att knyta an till analyser om kvinnans position (i en
historisk kontext) för att med stark bakgrund ha belägg för min analys. Med stöd från
Inger Humlesjö46 och Ronny Ambjörnsson47 som skriver om kvinnors situation genom
historien då hon varit kopplad till hemmet och dess sysslor, hoppas jag få en bild på hur
genus kan appliceras efter de egenskaper Hirdman tar upp nedan.
Egenskaper bland kvinnor och män
Kvinnor och män har i ett historiskt perspektiv fått olika positioner i samhället men även
tilldelats olika egenskaper som setts som självklara och därmed setts som normer.48 För att
förklara kvinnans position i förhållande till mannen delar Hirdman upp förståelsen av
kvinnans position i tre olika formler, där den första (grundformeln) förklarar vad hon inte
45 Bourdieu, 1999, s. 44.
46 Jenny, Andersson, Jenny, Björkman, Inger, Humlesjö, Välfärdsstatens skräpvind: Historiska spår i dagens
välfärdspolitik, Lund, 2005, s. 19.
47 Ronny, Ambjörnsson, Den skötsamme arbetaren: Idéer och ideal i ett norrländskt sågverkssamhälle 1880
- 1930, Stockholm, 2001, s. 16f.
48 Yvonne, Hirdman, Genus – om det stabilas föränderliga former, Malmö, 2003, s. 19ff.
9
är.49 Andra formeln (jämförelsen) synliggör kvinnan som något ofullkomligt, i den mening
att kvinnor inte är män (vilka är fullkomliga).50 Tredje och sista formeln (den normativa)
beskriver kortfattat kvinnors egenskaper gentemot mannens, vad mannen är, är inte
kvinnan och tvärt om.51 Den sistnämnda formeln, den normativa formeln, är den som
ligger mest i fokus för min analys. Hirdman menar även att denna kan liknas med den så
kallade tvåkönsmodellen där kvinnor och män ställs mot varandra som åtskilda individer
vilka bör agera utifrån skilda egenskaper beroende på om du är kvinna eller man.52
Han är inte mjuk, blöt, köttig, känslosam, okontrollerbar, svag, passiv, a-moralisk,
lögnaktig, oförmögen till ett högre tänkande, etc. Tvärtom. Alltså är Han hård, torr,
ande, förstånd, kontroll, styrka, aktivitet, har förmåga till moraliskt omdöme, är
att lita på, med exklusiv benägenhet för ett högre tänkande, etc.53
Vad citatet visar är exempel på hur denna normativa formel kan se ut. Alltså vad kvinnan
är, är inte mannen och tvärt om. Du tilldelas egenskaper beroende på genustillhörighet,
enligt tvåkönsmodellen, och dessa bör du leva upp till. Hirdman påpekar att normativa
egenskaper kan uppfattas som de rätta på grund av det undermedvetna och därmed
fortsätter dessa att reproduceras. I ett exempel hänvisar hon till ett uttalande av Engels,
där han diskuterar hur kvinnor respektive män agerar efter sina normer, utan att ens
påvisa vilka dessa normer är, på grund av att dessa redan är underförstådda.54
Viktigt för min studie är att inte fastna i de ord Hirdman beskriver mannen utifrån,
eftersom hennes teori är ur en historisk kontext, alltså förståelsen av mannen genom
många århundraden. Det som är viktigt för min studie är just egenskaper, och just
normativa egenskaper där kvinnor och män anses skilja sig åt, till exempel det om kvinnan
som bunden till hemmet utifrån Ambjörnssons55 och Humlesjös56 perspektiv. Viktigt för
min studie är just att förstå de egenskaper som Hirdman målar upp, ur ett historiskt
perspektiv och som reproducerade under en längre tid. De egenskaper Hirdman beskriver
är inte direkt kopplade till de egenskaper som lyfts fram i min analys. De exempel som
nämns är endast till för att skapa en bild av hur egenskaper mellan genus kan porträtteras
även om inte just egenskaperna i sig är desamma.
49 Ibid. s. 26ff.
50 Ibid. s. 28ff.
51 Ibid. s. 35ff.
52 Ibid.
53 Ibid. s. 48.
54 Yvonne, Hirdman, Genussystemet – teoretiska funderingar kring kvinnors sociala underordning,
Maktutredningen, Uppsala, 1988, s. 19.
55 Ambjörnsson, s. 16f.
56 Andersson, Björkman, Humlesjö, s. 19.
10
Metod
Insamlingsmetod
För att få fram ett resultat med goda förutsättningar att besvara mitt syfte och mina
frågeställningar har intervjuer genomförts.57 Intervjuerna bygger på ett semistrukturerat
tillvägagångssätt, vilket enligt Alan Bryman innebär att forskaren förhåller sig till ett tema
som informanterna kan prata om på ett öppet sätt, så länge det är inom temats ramar.58
Den frihet informanterna får genom tillvägagångssättet är viktigt för studien då det är i
utsagorna fokus ligger och inte i specifika svar. Efter överväganden om vilken form av
intervju som passade bäst valde jag att genomföra enskilda intervjuer, vilket är lämpligast
för min studie eftersom jag är ute efter enskilda informanters utsagor.59 Den planering jag
gjorde inför mina intervjuer har medfört att genomförandet av alla intervjuer har gått
smidigt och känts väl förberett vid varje enskilt tillfälle. Allt intervjumaterial spelades in
digitalt för att sedan transkriberas och kodas genom vald analysmetod, diskursanalys.
Informanter valdes genom ett så kallat snöbollsurval, vilket innebär att deltagarna väljs
med relevans för undersökningens syfte. Metoden kallas även bekvämlighetsurval, på
grund av att forskaren själv kan välja sina informanter efter vad studien innefattar. I ett
bekvämlighetsurval har forskaren redan tillgång till sina informanter eller vet var
informanterna kan hittas60. Bekvämlighetsurvalet kan också innebära att resultatet inte
innebär några definitiva resultat, men kan utgöra en grund för vidare forskning.61 Detta är
i relation till min studie relevant både på grund av vad jag ämnar analysera men också då
den begränsade mängd informanter jag har inte kan ge ett generaliserbart resultat. Vad
som dock skiljer ett snöbollsurval med ett renodlat bekvämlighetsurval är just att ett
snöbollsurval underlättar för forskaren genom att nya informanter kan hittas utifrån de
kontakter som redan finns.62 På grund av att forskaren kan välja sina informanter på detta
sätt innebär urvalet även att det är ett målinriktat urval.63 En fördel med detta urval är som
sagt att informanterna med stor sannolikhet passar studien.
Jag påbörjade arbetet genom att söka informanter och sedan planera in alla intervjuer med
befintliga informanter, jag skickade ut en kortare information om studien och sökte fler
informanter på sociala medier där mina egna kontakter inom universitetssfären har
57 Alan, Bryman, Samhällsvetenskapliga metoder, Malmö, 2011, s. 413.
58 Ibid. s. 415.
59 Ibid. s. 446f.
60 Ibid. s. 194ff.
61 Ibid. s. 195.
62 Ibid. s. 196.
63 Ibid. s. 434.
11
kunnat dela informationen vidare. Detta medförde att jag fick tillgång till informanter som
redan fanns i mitt kontaktnät men även informanter som kontaktades genom redan
befintliga informanter. Vid enskild kontakt av varje informant, har jag sedan låtit
informanten påverka valet av plats för intervjun, för att skapa en trygg miljö för
informanten och förhoppningsvis skapa ett mer öppet samtal kring frågorna. Då min
studie inte behandlar ett känsligt ämne, var mina önskemål från informanten att välja en
plats där det inte vistas mycket människor, främst på grund av informantens rätt att vara
anonym men också på grund av kvalitén på mitt inspelade material. Urvalet av
informanterna resulterade i fyra män och fyra kvinnor. Hannes och Frans är de yngsta
männen och Simon och Albin de äldsta. Kristina och Tina är de yngre kvinnorna och Selma
och Malin de äldsta. De äldre informanterna representerar en ålder som ligger kring 25 år
medan de yngre representerar en åldersgrupp på 20-23 år. Gemensamt för mina
informanter är att de alla har läst mer än två terminer på universitetet.
Analysmetod
Genom att undersöka språket kan flera olika verkligheter förstås, alltså verkligenheten som
individen skapar genom att prata om det. Mats Börjesson och Eva Palmblad påvisar att
språk skapar verkligheter. De menar också att denna verklighet sätts i sitt sammanhang
när ”ting, grupperingar eller händelser” nämns. De påpekar även senare att det som kan
uppfattas som sant ställs i relation till en bestämd tid och plats.64 Analysmetoden jag
använt för min studie är diskursanalys. Metoden ställer informanternas utsagor i fokus och
är därför en lämplig metod att använda för studien. Utsagorna från varje informant har
utgjort mitt material, vilket jag sedan kodat för att ta fram de mest relevanta citaten för
min studie.
Med hjälp av språket skapar vi representationer av verkligheten, som aldrig bara
är speglingar av en redan existerande verklighet – representationerna bidrar till
att skapa den.65
Marianne Winther Jørgensen och Louise Philips menar att företeelser kan förklaras med
flera olika perspektiv eller diskurser. Varje informant har vid varje intervjutillfälle fått
chansen att berätta om sin ”verklighet” och hur de tror att det fungerar generellt för
studenter. Det har medfört att jag fått åtta olika verkligheter att förhålla mig till för att
sedan jämföra likheter och skillnader mellan dem, vilket gjort att jag därefter kunnat
sammanställa ett resultat som svarade för majoriteten av gruppen, men också i relation till
den tidigare forskning och de teorier jag använt mig av.
64 Mats, Börjesson, Eva, Palmblad, ”Introduktion”, i Diskursanalys i praktiken, Mats Börjesson & Eva
Palmblad (red.), Malmö, 2007, s. 10f.
65 Marianne, Winther Jørgensen, Louise, Phillips, Diskursanalys som teori och metod, Lund, 2000, s. 15.
12
Genom att använda diskursanalys genomfördes en studie där studenters utsagor om vad
som kan utgöra ett problem, vilket i detta fall är hitta bostad, står i fokus. Alltså skapar
studenterna genom sina utsagor en kontext för problemet. Då jag undersökte studenternas
tillvägagångssätt under processen att skaffa bostad, kunde jag få tillgång till olika svar på
hur problemet kan förstås. I relation till Börjesson och Palmblad66 kan skapandet av
verkligheter anses relevant för att verkligheterna ska kunna diskuteras ur samma kontext,
som är begränsat till kommunen. Genomgående för analysen har jag haft följande frågor
av Eva Bolander och Andreas Fejes med mig för att tolka informanternas uttalanden. ”Vad
talas det om?” ”Hur talas det om detta?” ”Vad framställs som sanning?” ”Vilka
subjektspositioner framträder?” och ”Vad utesluts genom detta tal?”67 Anledningen till att
dessa frågor används, är för att de hjälper till att skapa en bild av diskursen som
informanten pratar om. För att skapa flyt i analysen kommer dessa frågor inte att finnas
utskrivna i analysen, utan användes endast utifrån en ”steg för steg-mall”. Den mall jag har
använt för att koda och utforma analysen från, innebär fyra olika steg. I första steget68 har
jag kartlagt mitt material efter att transkriberingsarbetet genomfördes för att sedan i andra
steget69 kunna välja ut de citat som är mest relevanta för de olika delar jag valt att titta på.
Tredje70 steget innebär att hitta normer och grundar sig i informanternas utsagor och ställs
i relation till mina teorier. När jag sedan beskrivit de diskurser som oftast förekommit har
jag ställt det i relation till min tidigare forskning, som visat sig resultera i liknande
diskurser. Fjärde71 steget, det onormala, är de diskurser som skiljer sig ifrån majoritetens,
vilket mestadels besvaras av samma informant.
Metodreflektion
Utifrån vad studien behandlar, anser jag efter att ha genomfört studien att valet av metod
har fungerat väl. Med utgångspunkten att undersöka hur informanter pratar om processen
att skaffa bostad, samt bostadsbristen, visade sig diskursanalys fungera väl. Hade jag
genomfört en mer omfattande studie med fler informanter för att få ett mer generellt
resultat hade en kvantitativ studie varit mer lämplig. Kvantitativa studier kan medföra att
analysen av fler deltagare gör att materialet blir mer lätthanterligt om en ämnar undersöka
olika synpunkter på bostadsprocessen och bostadsbristen med mindre utförliga men mer
specifika svar. Bedömer jag valet av ämne och vad jag ville undersöka anser jag att
66 Börjesson & Palmblad, s. 10f.
67 Eva, Bolander, Andreas, Fejes, ”Diskursanalys”, i Handbok i kvalitativ analys, Andreas Fejes & Robert
Thornberg (red.), Stockholm, 2015, s. 97.
68 Ibid.
69 Ibid. s. 99.
70 Ibid. s. 102.
71 Ibid. s. 105.
13
diskursanalys var bra. Fenomenologi hade också fungerat och fokuserar på upplevelser
men begränsar studien då en analys av språket var viktigt för att uppnå studiens syfte.
Etiska ställningstaganden
Jag har under arbetsgången tagit hänsyn till de forskningsetiska ställningstaganden som är
ett krav vid utförande av intervjustudier. Etiska ställningstaganden medför ett ansvar
gentemot mina informanter. Skyldigheterna handlar i stort om att inte ge någon
utomstående inblick i den information jag får av specifika personer.72 Jag har valt att
informera mina informanter inför intervjutillfället om de forskningsetiska kraven.73
Informationskravet innebär kortfattat att jag som forskare lämnar mina kontaktuppgifter
och information kring studiens syfte.74 Samtyckeskravet handlar om att informanterna ska
ge sitt samtycke, deras rätt att bestämma i vilken grad de vill delta samt deras rätt att
avbryta sin medverkan.75 Kraven har förklarats och förmedlats till informanterna i ett
informationsbrev som utdelats inför intervjun. Konfidentialitetskravet innebär att byta
namn eller, med andra ord, avidentifiera informanterna i så hög grad som möjligt samt att
jag har tystnadsplikt angående informanternas medverkan och deras uppgifter.76
Nyttjandekravet handlar kort om att den information jag tilldelas från mina informanter
endast får användas i den pågående studien.77 Deras rätt till anonym medverkan beskrevs i
informationsbrevet samt genom muntlig kontakt. Informanterna avidentifierades genom
namnbyte och personlig information togs bort vid transkriberingsarbetet. Jag har varit
noga med att berätta att jag inte kan garantera anonymiteten till fullo, eftersom en garanti
att inte bli igenkänd är omöjlig att fastslå. Genom kontakten med informanterna, har jag
låtit dem vara med att påverka var intervjutillfället skulle äga rum, för att skapa trygghet
men också ge dem chansen att få bestämma själva hur de vill vara delaktiga. Ännu en viktig
del av etiska ställningstaganden är hur materialet används. Oscar Pripp menar att
resultatet från insamlat material inte får ändras för att passa studiens syfte. Resultatet
måste stämma överens med det jag fått ut av mitt material och det jag fått fram genom
intervjuerna.78
72 Ibid.
73 Vetenskapsrådet, Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning,
Vetenskapsrådet, Stockholm, 2002, http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf, s. 6.
74 Ibid. s. 7.
75 Ibid. s. 9f.
76 Ibid. s. 12f.
77 Ibid. s. 14.
78 Oscar, Pripp, ”Reflektion och etik”, i Etnologiskt fältarbete, Lars Kaijser & Magnus Öhlander (red.), Lund,
2011, s. 80.
14
Undersökning
Alla intervjuer baserades i stort på samma frågor. Alla informanter har fått samma
grundfrågor ställda, men beroende på deras svar kan följdfrågorna ha skiftat. Analysen
baseras i första hand på de grundfrågor jag har ställt, eftersom dessa delar har störst
potential att diskuteras utifrån mina informanter som grupp. Viktigt att belysa redan nu är
att denna analys inte kan resultera i en sanning som gäller alla studenter, på grund av det
begränsade antal jag har intervjuat. Med andra ord, resultaten som redovisas genom denna
analys ska endast ses som ett resultat utifrån de informanter som deltagit i studien. Vid
vidare forskning kring ämnet skulle dock detta ha potential att utökas i den mån ett mer
generellt resultat önskas.
Analys
Analysen är uppdelad på så sätt att några utvalda frågor från mina intervjuer blir egna
delar i analysen, vilket sedan sammanställs och diskuteras i relation till respektive delar i
diskussionen som följer längre ner i arbetet. För att förstå diskursen i informanternas
uttalanden är det viktigt att tolka vad de talar om, hur de pratar om det samt vad i deras
uttalanden som framställs som självklart och sanningsenligt och vad som utesluts samt
informanternas framställda positioner gentemot andra studenter.79
Synen på om det är enkelt eller svårt att hitta boende
I följande fråga finns utdrag från fyra informanter som pratar om processen att hitta
bostad som enkelt eller svårt. En manlig- och en kvinnlig informant har gemensamma
åsikter om att de ser det som enkelt att hitta boende, medan de andra två anser motsatsen.
Ser du det som enkelt eller svårt att hitta boende som student? Varför?
Kristina: Svårt. Det finns väldigt lite hyresrätter i Linköping så jag tycker att om
man vill hitta en hyreslägenhet så är det inte så lätt som student och det är ju det
man kan eftersom man inte kan ta bostadslån. […] Det är mycket tryck på
bostadsmarknaden och många studenter vill ha hyresrätter och det finns inte så
många som täcker behovet. Så det är svårt tycker jag.
Kristinas uttalande är kopplat till ekonomi eftersom hon påstår att studenter begränsas i
bostadsutbudet och på så sätt blir utestängda från bostadsrätter och beroende av att det
finns hyresrätter. Med detta sagt, kan vi sammankoppla Kristinas uttalande om ekonomisk
tillgång till Bourdieus fältteori, det vill säga att ekonomiskt kapital80 påverkar studenternas
möjlighet att hitta bostad. Kristina är tydlig med att det är svårt att hitta boende och att det
finns få hyresbostäder, vilket blir ett än större hinder då informantens resonemang påvisar
79 Bolander & Fejes, s. 97.
80 Bourdieu & Passeron, s. 18f.
15
att en student inte har ett stort ekonomiskt kapital vilket därigenom gör det svårare för
studenten att ta sig in på bostadsmarknaden. Detta kan tolkas som att inte endast bristen
på hyresrätter orsakar svårigheter i att hitta bostad, utan även exkluderingen från
bostadsrättsmarknaden på grund av studenters bristande ekonomiska tillgångar. De
ekonomiska aspekterna för studenter (unga individer) finner vi hos McKee81, Abramsson82,
Holmqvist och Magnusson Turner83, samt Löfgren84. Dessa faktorer kan därför ses som
väldigt starka argument för att uppfattningen om att det är svårt för en student skulle
stämma. Jämfört med övriga informanters uttalanden pratar Kristina inte om andra
bostadsalternativ, utan pratar endast utifrån hyresrätter och bostadsrätter.
Frans: Svårt, generellt skulle jag säga, speciellt som ny student, skulle jag säga att
det är svårare. Det är svårt just för att det är sån begränsad marknad, man är
ganska, det jag tycker var svårast är […] att man behöver hitta bostad just till juli,
augusti eller september och då är det sån konkurrens. Då känns det som att det
gjorde det väldigt svårt att hitta, i alla fall när jag började plugga.
Även Frans, likt Kristina, påpekar att det var svårt att hitta bostad. Även om det inte har
någon direkt koppling till ekonomiska tillgångar kan vi tolka Frans uttalande i relation till
Bourdieu, då många studenter (vilka representerar det Bourdieu kallar aktörer) utgör en
stor grupp på fältet och det är många ur den gruppen som vill ha tillgång till boende
(fältets insats).85 Denna grupp konkurrerar även med andra grupper vilket kan öka trycket
på bostadsmarknaden (fältet86). Med andra ord, kan vi tolka Frans uttalande som att
upplevelsen av svårigheter handlar om hur många det är som konkurrerar om boende och
att det dessutom sker under en begränsad tid. Konkurrensen är som hårdast dessa
månader för att det är terminsstart och många nya studenter flyttar in.
Albin: Jämför jag med vad jag hör andra säga som bor i andra städer tycker jag nog
att det är hyfsat enkelt här. Jag tror det hade kunnat vara värre, det handlar väl
mest om framförhållning här egentligen. Alltså hur länge man har stått i kö och så.
Det är ju inte omöjligt här på samma sätt som jag tror att det är på andra håll.
Bland dem som upplever att det är enkelt att hitta bostad, så pekar Albin på en skillnad
mellan Linköping och andra städer. Han menar att det är ganska enkelt i Linköping och att
det kunnat vara värre än vad det är. Detta är Albin inte heller ensam om att säga. Det som
lyfts fram här är framförhållning vilket i detta sammanhang handlar om att ställa sig i
81 McKee, s. 853.
82 Abramsson, 2008, s. 233.
83 Holmqvist & Magnusson Turner, s. 244f.
84 Löfgren, s. 121.
85 Bourdieu, 1999, s. 128.
86 Ibid.
16
bostadskö. Att stå i kö blir ett sätt att ta sig in på bostadsmarknaden om studenten har mer
poäng än andra och därför kan Albin se det som enkelt, då han vid ett annat tillfälle i
intervjun uttrycker att han hade framförhållning när det gällde att ställa sig i kö. I Albins
uttalande utesluts en djupare förklaring på varför det är enklare att få bostad i Linköping
än i andra städer. Framförhållningen i sig kan skilja sig åt beroende på tillgångar av
ekonomiskt- eller kulturellt kapital87 och kan beroende på hur stort kapital som finns,
därför ses som viktigt för om en finner det enkelt att hitta bostad.
Malin: Jag tycker att det har varit, eller gått ganska lätt för mig, eller för oss, men
jag förstår att det kan vara svårt och speciellt i en studentstad, där det inte, där det
är jättemånga studenter som behöver boende. Ofta så är det ju jättelånga kötider,
som kan påverka och vi har ju inte, eller jag har ju inte upplevt det som ett problem
efter jag inte har bott via någon studentorganisation så, utan vi har bott med
privata hyresvärdar.
Även Malin, menar att det har varit enkelt att hitta bostad. Malins uppfattning om att hitta
bostad kan förstås som enkelt då hon har ett högt kulturellt kapital88 i kombination med
ett socialt kapital89. Detta då hon vid andra tillfällen under intervjun påpekar att kontakter
har varit avgörande för att få tillgång till vissa bostäder, vilket kan ha stärkt hennes
kulturella kapital utifrån de tillgångar som hyresvärden ser som viktiga som exempelvis
hur ”duktig” eller skötsam hon är. Vikten av socialt kapital blir dock tydligt här då
kontakter varit inblandade för att få tag i vissa bostäder. Med utgångspunkt från Eriksson,
blir här tydligt att kontakter kan ha använts för att ”erhålla förtroende”90 från hyresvärden
som anledningar till varför Malin ska få tillgång till bostad. Malin påpekar även vid andra
tillfällen under intervjun att hon haft mycket tur, men är tydlig med att visa en förståelse
för hur svårt det kan vara generellt. Att det skulle vara enklare att få en bostad hos privata
hyresvärdar framställer Malin som självklart i relation till hur enkelt eller svårt det kan
vara via studentriktade bostadskanaler. Varför det skulle vara enklare är däremot något
Malin inte förklarar.
Gemensamt för mina informanter är att oavsett om de har upplevt det som enkelt eller
svårt att hitta bostad som student, så tar majoriteten upp bostadsmarknaden som en
svårighet på något sätt. Majoriteten av mina informanter har svarat på liknade sätt som
Kristina och Frans, att de upplever det som svårt och att den begränsade
bostadsmarknaden är den största orsaken till detta vilket i relation till Bourdieu kan ses
som att antalet aktörer är för stort i relation till fältets insatser (bostäder).91 Då majoriteten
87 Bourdieu & Passeron, s. 18f.
88 Ibid.
89 Broady, s. 14f.
90 Eriksson, s. 5.
91 Bourdieu, 1999, s. 128.
17
av informanterna som för diskussionen om att hitta bostad ser det som en svårighet kan
det ur ett diskursanalytiskt perspektiv ses som det normativa.92 För dem som sedan
upplever det som enkelt, så diskuterar de ändå svårigheter med att hitta bostad på något
sätt, till exempel att vissa alternativ är svårare än andra. Ur ett diskursanalytiskt
perspektiv kan vi förstå främst Malins uttalande som det som skiljer sig mest från övriga
informanter, vilket medför att hennes uppfattning ses som det onormala för samtliga
diskurser.93 För att det ska upplevas som enkelt att hitta bostad är tillgången till
ekonomiskt-, socialt- och kulturellt kapital avgörande. Det är inte något som
informanterna uttrycker med direkta ord, men kan tolkas så baserat på hur de uttryckt sig.
De som upplever det som svårt, tar mestadels upp bostadsmarknaden som begränsad på
grund av att utbudet är för litet, eller att brist på ekonomiskt kapital94 är en bidragande del
i den begränsningen.
Tillvägagångssättet
I följande del presenteras några av mina informanters tillvägagångssätt för att hitta bostad
och de citaten som presenteras är de som skiljer sig mest ifrån varandra men ändå har en
del gemensamt. Anledningen till att jag valde dessa citat är att skapa dynamik och att
presentera olika tillvägagångssätt som kan ha betydelse för studenter. Övriga informanter
som inte nämns specifikt har svarat på liknande sätt som dem som presenteras nedan.
Hur gick du till väga för att få tag i en bostad?
Selma: Min första fick jag genom en kompis, hon hade en kompis som hade en trea
och hade ett stort rum som jag kunde hyra första året typ och sen skrev jag till alla,
jag stod ju i kö på Studentbostäder och Stångåstaden och så men sen skrev jag till
alla andra hyresvärdar som inte har ett kösystem som står på Linköpings hemsida
någonstans och skrev lite att jag kommer från ett annat land, har inga bekanta här
som kunde hjälpa mig och tjatade lite och så hörde de av sig direkt för det var precis
då att någon hade sagt upp sin lägenhet så jag hade bara tur.
Selmas första boende gick genom kontakter, vilket hon menar beror på tur, som hon
nämner vid flertalet tillfällen. Senare under intervjun menar hon att det tog tid att få något
via kösystemet, särskilt då hon inte hade möjlighet att ställa sig i kö innan hon kommit till
Sverige för att påbörja sina studier. En kan tolka Selmas uttalanden om att hennes eget
tillvägagångssätt byggde mycket på att ”tjata” och vara engagerad i sitt sökande men
menar på att tur var det som gjorde att hon fick något. Kontakter verkar också vara centralt
för Selmas tillvägagångssätt, då hennes första boende löste sig så, vilket visar på tillgången
92 Bolander & Fejes, s. 102.
93 Ibid. s. 105.
94 Bourdieu & Passeron, s. 18f.
18
till socialt kapital.95 Hon pratar dock inte mer ingående om kontakter och varför de har
betydelse i bostadssökandet.
Hannes: Den första så, var en korridor, stod i kö från jag gick gymnasiet, man får
väl ställa sig när man är 16 tror jag, stod i kö från dess, sen har jag förtur eftersom
jag inte kommer från Linköping från början, så fick jag lägenhet tills jag började
här. Sen när vi skulle flytta ihop med min nuvarande sambo, så sökte vi alla möjliga
vägar, via, Stångåstaden var ju långt bort så det gick inte men privata hyresvärdar
och sånt, fick inget men… la upp en annons på Blocket, träffade lite olika
människor, till slut träffade vi en som gick med på att hyra ut i andrahand, så sätt
fick vi kontakt med en hyresvärd och lyckades få till ett förstahandskontrakt genom
den, den som var hyresvärd som vi hyrde i andrahand hos så.
Att ställa sig i bostadskö är något som varit aktuellt för många informanter, oavsett om det
gett resultat eller inte, då bostadsköer kan vara uppskattat och verkar vara ett smidigt sätt
att få bostad på. Varför uppskattningen varierar så mycket är dock inget som framgår
tydligare än genom Albins uttalande om att det handlar om framförhållning. Att det skiljer
sig mycket mellan olika bostadsköer, i hur enkla de är att få tag på något genom, är
varierande och därmed också olika uppskattat. Detta skulle kunna bero på att
bostadsköerna för Studentbostäder inte kräver lika många köpoäng, då det inte är lika
många som ställer sig i de köerna som hos den mer ”allmänna” värden Stångåstaden som
också har kösystem men är ett större bolag96. Skillnaden mellan de två bolagen är att
Stångåstaden97 är ett kommunalt bostadsbolag som riktar sig till alla och inte bara
studenter, vilket deras dotterbolag Studentbostäder98 gör. Med detta sagt, kan det som
Hannes säger, kännas ”långt bort” med Stångåstaden just på grund av att studenter som
ofta är runt 20 år99 inte har hunnit samla på sig så mycket poäng för bostadskön som har
en åldergräns på 18 år100. Andra alternativ såsom andrahand eller hyreskontrakt via
privata hyresvärdar verkar svårare generellt men enklare för dem som har kontakter, som i
Hannes fall där deras andrahandskontrakt ledde till ett förstahandskontrakt. Behovet av
framförhållning och kontakter är ständigt närvarande hos de flesta informanter, där det
främst blir tydligt i deras beskrivning av tillvägagångssätt.
Vikten av kontakter kan vi även se i följande citat:
Simon: Oftast har det varit via personliga kontakter. Jag har försökt via till exempel
sätta lappar på anslagstavlor eller stå i bostadskö eller lägga ut annons på Blocket
95 Eriksson, s. 5.
96 Stångåstaden.
97 Ibid.
98 Studentbostäder.
99 Universitetskanslerämbetet, s. 1f.
100 Boutredningen, s. 46.
19
eller titta efter annonser på Blocket. Men dom lägenheter som jag faktiskt har fått
och bott i, är att en vän har kontaktat mig, den personen vet att jag söker bostad
och i första fallet så gav hon mig tips på en person jag skulle ringa och då hade hon
fått reda på att en lägenhet skulle bli ledig. Och i ett senare fall så var det en vän
som hade fått ta över en större lägenhet och frågade om jag ville flytta in och dela
den med honom.
Simon säger att kontakter varit det som möjliggjort att han fått bostad, vilket kan antas
vara det viktigaste för att nå ett resultat vilket hans andra tillvägagångssätt inte verkat ge.
Simons exempel är dock ändå ett bra exempel som påvisar att kontakter öppnar upp
möjligheter för att skaffa bostad, vilket förstärker bilden av hur kontakter är viktigt för en
student, utifrån informanternas uttalanden, när det kommer till att hitta bostad. Detta
förstärker även bilden av det sociala kapitalet som viktigt och högt värderat101. När det
kommer till att hitta bostad verkar det som mest centralt för att få tillgång till bostad
snabbt och på enklast möjliga sätt.
Tina: Ja, jag har haft 3 olika bostäder på 1.5 år. Så först då bodde jag i andrahand i
en trea tillsammans med en annan tjej och det kontraktet skulle egentligen varit på
2 år men våran hyresvärd ändrade sig, så det blev bara ett halvår. Och då fick jag
flytta ut hastigt och lustigt, vi fick veta en månad i förväg att vi behöver hitta ett
annat boende och sen lyckas vi få tag, genom en facebookgrupp, där hon jag bodde
med var bekant med en kille som skulle utomlands en termin och han delade en
annan trea med en kille och då kunde vi ha den lägenheten i ett halvår, och då visste
vi ju om att det bara va ett kontrakt på 6 månader och att dom skulle komma
tillbaka efter det. Så att då var det ju bara att söka, fortsätta söka under tiden och
då fick jag tag i en etta som Studentbostäder precis hade byggt. I ett nybyggt
område så, men jag vet inte vad var med… Ja men nu den sista lägenheten som jag
fått ett förstahandskontrakt på den sökte jag ju genom studentbostäder och hade
lite tur, för jag hade nog egentligen inte kanske tillräckligt mycket poäng men att
den som låg före mig i kön tackade nej så det var nog mest tur att jag fick den.
Tina som har bott med både andrahandskontrakt och förstahandskontrakt, verkar tycka
att andrahandsmarknaden är mer problematisk jämfört med att skaffa sig ett
förstahandskontrakt på grund av att andrahandskontrakten ger mer otrygghet. Som
Stångåstaden säger, i intervjun för Boutredningen, ligger deras ”normala” tid att hyra ut i
andrahand på sex månader102, vilket innebär en väldigt kort period för den som ska hyra.
Det är ett exempel på de problem ett andrahandskontrakt kan leda till, vilket Tina
beskriver i citatet ovan. Eftersom Tina vid ett annat tillfälle påpekar att hon inte var
tvungen att få tag i något eget för att ha någonstans att bo, kan detta vara en orsak till det
lugnet hon ändå beskrivit genom intervjuns gång. Tina beskriver kösystemet som svårt att
101 Eriksson, s. 5.
102 Boutredningen, s. 66.
20
få bostad genom främst på grund av den långa kötiden, även fast det var så hon fick sitt
förstahandskontrakt. Trots detta kan en ändå uppfatta hennes syn på andrahandskontrakt
som mer besvärligt. Att ha tur med sitt bostadssökande kan uppfattas som det viktigaste
från Tinas uttalande men med tanke på hennes möjligheter att flytta till sitt föräldrahem
och ändå fortsätta studera, kan hennes tillvägagångssätt ha färgats av hur Tina gick till
väga när hon sökte bostad.
Malin: Jag ringde runt till olika hyresvärdar och så var det en hyresvärd då som var
privat, som sa att hon hade bostäder, så fick jag komma och kolla och fick den.
Som tidigare nämnts är Malin den som skiljer sig mest ifrån de övriga informanterna. I
intervjun nämner Malin att hon haft flera boenden, vilka hon fick genom privata
hyresvärdar, ibland med hjälp av kontakter men ibland vid flytt verkar hon fått boende hos
privata hyresvärdar utan några kontakter. Vad detta beror på är dock svårare att fastslå
eftersom hon är väldigt kortfattad i sina uttalanden. Utifrån den kortfattade men ändå
tydliga information Malin ger, får en känslan av att det är ganska enkelt att få tag i bostad
via privata hyresvärdar, vilket inte stämmer överens med hur en kan tolka övriga
informanters uttalanden.
Det ”normala” tillvägagångssättet som informanterna pratar mest om är att få bostad via
kontakter (socialt kapital103) eller att ställa sig i bostadskö.104 Några av informanterna tar
även upp andra alternativ, så som andrahandsuthyrning, men de mest centrala
tillvägagångssätten som informanterna pratar om är ändå att få bostad via kontakter eller
genom köpoäng. Vad som framställs som onormalt eller i alla fall det som nämns minst är
att få bostad genom privata hyresvärdar utan någon form av kontakt.105 Flera informanter
lyfter fram tur som något viktigt, men för de få informanter som fått bostad privat utan
kontakter eller köpoäng framställs detta som minst ”normalt” ur ett diskursanalytiskt
perspektiv.
Tidsprocessen generellt och för en individuell student
I följande avsnitt behandlas informanternas uppfattning om hur lång tid det tog att få tag i
bostad från att de började söka tills att de fick tag i något, men även hur de upplever den
generella tidsramen för detta.
Hur lång tid tog processen från att du började söka tills att du fick en
bostad? Och hur lång tid tror du det brukar ta generellt?
Kristina: Vi började leta lägenhet hösten 2014, och vi fick ungefär 8-9 månader,
fick vi andrahandskontrakt och förstahandskontraktet fick vi 1 år till efter det. Jag
tror att det är ungefär så lång tid som det tar för många, så att det är någon typ av
103 Eriksson, s. 5.
104 Bolander & Fejes, s. 102.
105 Ibid. s. 105.
21
genomsnitt, kan ta kanske lite längre tid för vissa, vi var väldigt ihärdiga i vårt
sökande, vi var väldigt aktiva och tittade på Blocket hela tiden, vi var väldigt
intensiva i vårt sökande och det kan ha gjort att det kanske gick lite snabbare än
för andra. Men sen tror jag också att det påverkar vilka typer av kontakter man har,
alltså folk som har till exempel någon som känner någon som har, äger en fastighet,
går det kanske mycket snabbare för och vi hade ju inga sådana kontakter. Med dom
förutsättningarna tror jag att det tar ungefär så lång tid, kanske något längre.
Enligt Kristinas uppfattning tror hon att den tid det tog för henne att få tag i bostad, samt
den tid det tog att få tag i ett förstahandskontrakt, var den tid det tar i genomsnitt. Med
tanke på att det tog ungefär lika lång tid att få tag i ett andrahandskontrakt kanske den
uppfattningen Kristina har gäller oavsett typ av kontrakt. Intressant är även Kristinas
uttalande om att en brist och tillgång på kontakter inom bostadsmarknaden kan vara en
bidragande del till hur snabbt det kan gå, med andra ord förstärks här det sociala
kapitalets roll i hur lång tidsprocessen kan vara.
Albin: Det tog, det var lite snopet för jag blev ju, jag var ju reservantagen, men jag
var reserv nr 1, så jag visste ju att jag skulle komma in men jag hade ju inte formellt
kommit in. […] Så att det tog väl, andra urvalet gjordes ju i början på augusti måste
det ha varit, och sen flyttade jag ju in första september. Så att det gick ju väldigt
fort. Studentbostäder har ju massa bostäder reserverade till nyantagna studenter.
Jag hade kanske bestämt mig att jag ville flytta till Linköping 1,5 år före det, då
hade jag ju i alla fall ställt mig i kö. […] Det är väl jätteolika men, jag känner ju
ingen som har haft såna jätteproblem, det har ju alltid ordnat sig efter ett tag. Men
jag vet ju dom som har bott inneboende hos folk i en termin eller två kanske. För
vissa kan det ju lösa sig så jättefort och för vissa kanske det tar en termin kanske
till och med två.
En intressant påverkan tidsprocessen kan ha på studenters möjligheter att ta sig in på
bostadsmarknaden är den tid vid vilken antagningsbeskedet kommer. Vid tidigt
antagningsbesked har studenten två till tre månader på sig att hitta boende innan
terminsstart, medan de studenter som får sitt antagningsbesked senare eller är
reservantagna inte har lika lång tid på sig. Alltså begränsar antagningsbeskedet den tid
studenten har på sig att hinna få boende och kan därmed kanske också avgöra om
studenten får bostad till terminsstart. Vikten av den framförhållning Albin tidigare beskrev
framgår här ännu tydligare för att få tag i något i början av studietiden. Finns inte denna
framförhållning att ställa sig i bostadskö eller om den rent av omöjliggörs vid sen
antagning så finns andra möjligheter för dem som har ett högt ekonomiskt-, kulturellt-106
och/eller socialt kapital107. De kan utnyttja dessa kapital för att på så sätt hitta något
snabbt. Tidsprocessen för att hitta en bostad, kan således variera beroende på hur pass
106 Bourdieu & Passeron, s. 18f.
107 Broady, s. 14f.
22
långt i förväg studenten får veta var den ska påbörja sitt bostadssökande, men det kan
också bero på tidigare förutsättningar. Som exempelvis i citatet nedan;
Simon: I första fallet, när jag precis kommit till Linköping så tog det nästan 3
månader innan jag fick en egen bostad. I mitt fall så var jag inte tvungen att flytta,
direkt vilket gjorde att jag hade lite mer tid på mig att välja bostad. Annars så hade
jag nog sett det som lite länge att hitta en bostad. Jag tror att det beror mycket på
vad man är beredd att ta. Man kan säkerligen hitta bostad inom ett par veckor, 1-2
månader om man är beredd att ta lite vad man får. Andrahandskontrakt eller
inneboende, eller dylikt. Men om man vill välja lite mer själv så tar det nog längre
tid. Rätt många studenter flyttar ganska ofta första året.
Här visas exempel på att inte vara i ett akut behov av att hitta boende. Att inte vara
tvungen att flytta på grund av studier gjorde i Simons fall att tre månader inte upplevdes
som akut. Han menar dock att om hans förutsättningar inte hade sett ut som de gjorde
hade de upplevts annorlunda. När studenten ställer krav på boendet tas här också upp som
något som kan bidra till hur pass lång tid det tar att få tag i boende. I relation till tidigare
citat kan dessa tre månader upplevas som kort i relation till de åtta-nio eller det år som det
tog för Kristina. Detta kan säkerligen vara bidragande till hur pass ofta en student flyttar
men också för hur lång tidsprocessen blir från att börja söka tills att en bostad finns
tillgänglig att flytta in i.
Malin: Nu senaste gick det kanske en vecka mellan att vi hade hört av oss och att
vi skrev på så det gick väldigt fort. Gången innan det så var det då när vi flyttade
ner hit till Linköping och då bodde vi ju med […] ett lite större bolag eller vad man
ska säga […] Eftersom att vi skulle skicka papper mellan vår hemstad och
Linköping så tog det lite längre tid. Men allt blev klart typ, kanske en månad eller
jag vet inte, några veckor, det är ju flera år sedan det här hände […] Söker man
boende när skolan börjar så är det klart att då söker alla boende och då kan det ta
längre tid. Och då vet jag liksom vänner som har fått vänta flera månader på
boende. Men söker man under andra delar av året så kanske man är mer ensam
om det och får boende lättare. Så beror det nog också på liksom var man söker
boende, för jag vet att jag har många som har fått via nått som heter boende direkt,
eller något sånt där man liksom anmäler sig på en lägenhet som ligger ute och så
är det först till kvarn i princip. Och då har de fått lägenhet rätt smidigt men då har
de fått suttit och liksom väntat på att den där lägenheten ska komma ut och att man
ska vara först och intresseanmäla sig.
Malin verkar ha upplevt tidsperioden som väldigt snabb med utgångspunkt ifrån hennes
egna erfarenheter som beskrivs i citatet. Återigen pratar hon om en möjlig generell bild av
hur lång tid det skulle kunna ta, framförallt vid terminsstart när det är många som söker.
Med tanke på tidigare uttalanden från Malin, kanske hennes sätt att prata om att hitta
boende som enkelt kan bero på den förhållandevis korta tid det tog för henne att få tag i
bostad. I jämförelse med övriga informanter är Malin den enda som beskriver detta
23
förlopp så här snabbt och är fortfarande därför den enda informant som skiljer sig från
majoriteten. Det är dock fortfarande svårt att få grepp om varför Malins bostadssökande
skiljer sig så mycket från mängden, då hon inte riktigt uttalat något konkret exempel som
kan kopplas till kulturellt- eller ekonomiskt kapital.
Ur ett diskursanalytiskt perspektiv kan vi här tolka att tidsprocessen i normala fall tar
mellan två till tre månader upp till ett år, vilket också är tydligt hänvisat till om studenten
är i akut behov eller inte.108 Det onormala dyker återigen upp för Malin som uttrycker sig
med skilda perspektiv gentemot de andra informanterna. Att få bostad efter en vecka eller
upp till några veckor/en månad, är stor skillnad gentemot de andra informanternas
uttalanden.109
Hur studenter pratar om sina upplevelser under processen att hitta bostad
Följande del tar upp några av informanternas upplevelser kring att söka bostad. Detta är
viktigt för diskussionen då deras upplevelser tydliggör deras tillvägagångssätt men
säkerligen även varför de upplever det som enkelt eller svårt. Deras upplevelser av
förloppet att söka bostad kan förstås i samband med tillvägagångssätten då deras
upplevelser kanske är färgade av hur de gått till väga eller möjligtvis av hur lätt eller svårt
det varit att få tag i bostad.
Hur upplever du förloppet i att hitta bostad?
Tina: Jag skulle säga att man känner sig ganska maktlös eller så för boende är ändå
en sån stor grej, det måste man ju ha såklart och framför allt om man inte är från
den staden man ska flytta till eller inte, ifrån närliggande och så som jag, jag
kommer ju från en närliggande kommun, så då var ju inte det ett så stort problem
men jag tänker att om man flyttar långt ifrån så kan det vara en väldig stress och
jobbig situation, tiden innan man får tag i boende.
Frans: Jag tycker det är ganska stressigt att söka bostad, alltså det är ju så viktigt
och just eftersom det är, när man börjar studera så har man ju liksom hela den här
grejen med att man ska, ja i mitt fall flyttade jag hemifrån också, just det och sen
att man ska börja studera, det är liksom ny stad och så och att samtidigt att den här
grejen med att man ska hitta bostad är väldigt väldigt viktigt såklart, tyckte jag var
ganska stressigt.
Citaten visar att processen i att hitta bostad upplevs som stressig och jobbig för de
individer som flyttar långt 0ch mindre jobbig om så inte är fallet. Känslan av stress är
något som majoriteten av mina informanter uttrycker i denna fråga. Själva
bostadssökandet för en student verkar i dessa sammanhang hänga ihop med hela
108 Bolander & Fejes, s. 102.
109 Ibid. s. 105.
24
livssituationen som individen ställs inför, speciellt för individer som flyttar över längre
avstånd som ställs inför mycket nytt samtidigt då individen eventuellt står bostadslös om
inte detta har ordnats innan studierna påbörjas.
Samtidigt, när vi återkommer till Malin som uttrycker även detta som ”smidigt” och inte
stressigt som övriga.
Malin: Smidigt. Jag tror att vi bara hade tur, och just när det gäller privata
hyresvärdar så är det väl lite så att man ringa vid rätt tidpunkt. Liksom vid rätt
tillfälle under månaden och att det ska vara någon som just sagt upp lägenheten.
Jag tror att vi bara hade flyt och att det var därför det gick så fort.
Malins process gick väldigt snabbt i relation till de övriga informanternas uttalanden om
sin process, även om Malin också är en av de informanter som hade stort behov av boende
då hon liksom flera andra av mina informanter var tvungna att flytta till en ny stad. Malin
påpekar vid flera tillfällen hur mycket tur hon och hennes partner hade i
bostadssökningsprocessen men vad det mer kan bero på vet hon inte riktigt. Som tidigare
citat visat kanske studentens upplevelser av processen i att hitta bostad beror mycket på
hur långt individen i fråga har kommit med detta innan flytten blir aktuell? Det onormala
för diskursen blir i relation till övriga informanter att Malin uttrycker hela processen som
smidig, även om det kanske inte känns så onormalt för hennes process, så kan hennes
upplevelse tolkas som onormal, jämfört med majoriteten.110 Vad som då anses vara det
normala eller normativa för mina informanter är att processen upplevs som stressig och
jobbig.111
De avgörande faktorerna för en student på bostadsmarknaden
I följande avsnitt beskrivs vad mina informanter tror vara avgörande för att hitta och få
bostad i Linköping som student. Detta ställs i relation till deras egna erfarenheter men
också till vad de själva tror samt vad de tror att hyresvärdarna fokuserar på.
Vad tror du är avgörande för en yngre person, som studerar, när det
kommer till att hitta bostad?
Faktorer om genus
Kristina: Alltså jag ser det som att både jag och min sambo var väldigt aktiva när vi
letade bostad och vi försökte söka på olika håll. […] Vi hade ett mail som jag hade
förberett som det ofta var jag som skickade för att vi tänkte att det var bättre att en
tjej skickade, jag vet inte. Så vi skickade det varje gång som vi hittade någonting
som verkade vettigt, så vi var väldigt aktiva och engagerade liksom. Jag tror att det
över lag finns en föreställning om att kanske flickor är mer skötsamma än män och
pojkar och därför så tyckte vi att kanske det skulle va större chans att man skulle
110 Ibid.
111 Ibid, s. 102.
25
få, så vi gjorde så att jag skickade och höll i själva kontaktbiten, för vi tänkte att det
skulle va, att det är närmre till hands för, eller att ta kontakt med någon som man
tror sköter sig bra, sen om det är sant eller inte vet jag inte men det var så vi gjorde.
När det kommer till genusaspekter av studenters process att skaffa boende pratar Kristina
om en föreställning att kvinnor skulle ha det lättare än män att få tag i bostad. Med
utgångspunkt från Hirdman112 som menar att skillnader i egenskaper har gjorts mellan
kvinnor och män genom historien, kan en även här se att Kristina hade en förutfattad
mening om sådana skillnader. Med den förutfattade meningen att en kvinnlig student
skulle uppfattas som mer skötsam än en manlig, gjorde med andra ord att Kristina, istället
för hennes manliga partner, valde att hålla den huvudsakliga kontakten med hyresvärdar i
hopp om att det skulle ge resultat. Vad det mer skulle bero på än själva skötsamheten går
hon inte in på.
Albin: Ålder tror jag, jag tror att man hellre vill ha äldre personer för att man bor
länge då, jag tror att i våran ålder så tänker man att den här ska bara bo här ett tag
och då måste vi hitta en ny hyresgäst inom kort ändå medan äldre personer kanske
stadgar sig mer. Plus att man tänker att yngre personer är stökigare, jag tror att
man hellre hyr ut till kvinnor för att man tänker att dom är lugnare. Det är i alla
fall så jag ser det när jag försöker se ett mönster i vilka av dom jag känner som har
fått lägenhetserbjudanden och sådär i jämförelse med mig själv och andra. Med det
är bara min alldeles egna forskning.
Albin i sin tur, tar även han upp genusaspekten men även ålder, vilket även McKee113,
Abramsson114, Holmqvist och Magnusson Turner115 pekat på från ett ekonomiskt
perspektiv, att yngre personer har svårare att stadga sig på bostadsmarknaden. Att det
dock skulle bero på hur skötsam eller lugn individen i fråga är och inte ekonomi, är Albins
egen uppfattning, där han också tar upp genusaspekter och lyfter fram bilden om kvinnor
som lugnare och ger belägg för detta utifrån sina kontakter. Vi ser således Hirdmans116
teori om egenskaper även i detta uttalande. Albin pratar vid ett senare tillfälle om att detta
förmodligen beror på normer, vilket då också stämmer överens med Hirdmans uttalande
om att egenskaper tilldelas genus kan ses som självklara och underförstådda.117
Hannes: Sen tror jag att folk har, hon skriver bättre än, alltså hon låter mer
välordnad när hon skriver, hon har ett lite mer, ja hon känns duktig när hon
skriver, så man vill ju hellre hyra ut till en duktig person än till någon random kille,
112 Hirdman, 2003, s. 35ff.
113 McKee, s. 853.
114 Abramsson, 2008, s. 233.
115 Holmqvist & Magnusson Turner, s. 244f.
116 Hirdman, 2003, s. 35ff.
117 Hirdman, 1988, s. 19.
26
student. Jag vet inte… Nej men det var nog mest, mycket för att det låter bättre när
hon skriver, att det kommer från henne jag tror det är lite fördomar också från
människorna som ska hyra ut.
Även Hannes är inne på genusaspekter när det kommer till avgörande faktorer för en
hyresvärd. Hannes går dock inte in på vad som skulle göra att en hyresvärd hellre skulle
hyra ut till en kvinna än en man, mer än att han lyfter sin flickvän som duktig och sig själv
som ”random”, vilket ändå skapar en viss skillnad i uppfattning mellan kvinnor och män
som Hirdman118 är inne på. Att han även uttrycker att detta beror på fördomar men inte
utvecklar det mer än så kan förstås som en underförstådd tanke om att kvinnor och män
har olika egenskaper, som Hirdman tar upp i sitt exempel om Engels.119
Selma: Lite sympati. Jag skrev lite om mig själv att jag städar och så, och jag
festar inte mycket och jag pluggar ändå ett ämne som är ganska socialt eller,
det kanske är det, jag har ingen aning.
Av Selmas exempel kan vi se några av de saker hon har skrivit om sig själv i sina
ansökningsbrev. I de egenskaper hon tar upp kan det tydligt ses sådant som kan kopplas
till skötsamhet och ”duktighet”. Om det är dessa egenskaper övriga informanter syftar på
fick jag inte veta vid intervjuerna, men enligt Ambjörnsson120 och Humlesjö121, har kvinnan
genom historien varit kopplad till hemmet och dess sysslor och det kan antas att höra ihop
med egenskaper som en kvinna tillskrivs. Dessa aspekter förstärks ytterligare om en utgår
från Löfgren, som menar att en större andel kvinnor hjälper till i hemmet när de
fortfarande bor kvar i föräldrahemmet.122 Intressant är dock att både kvinnor och män har
påvisat sådant som handlar om genus när det kommer till avgörande faktorer för att få tag
i en bostad. Enligt flera av informanternas uttalanden så framträder en bild av att
hyresvärdar styrs av fördomar, vilket gör att de skulle välja kvinnliga hyresgäster framför
manliga och kan relateras till teorin om genuskopplade egenskaper samt till
Ambjörnsson123 och Humlesjö124. Hirdman delar upp kvinnan efter de formler som
förklarar vad hon inte är125, synliggör kvinnan som något ofullkomligt i relation till
118 Hirdman, 2003, s. 35ff.
119 Hirdman, 1988, s. 19.
120 Ambjörnsson, s. 16f.
121 Andersson, Björkman, Humlesjö, s. 19.
122 Löfgren, s. 121.
123 Ambjörnsson, s. 16f.
124 Andersson, Björkman, Humlesjö, s. 19.
125 Hirdman, 2003, s. 26ff.
27
mannen126, och den som visar på vad kvinnan är och vad mannen inte är och tvärt om127.
Ställer en detta i relation till informanternas uttalanden kan en tolka detta som att kvinnan
är skötsam och mannen inte är skötsam, och därför har kvinnor lättare att få bostad.
Resultaten här skiljer sig dock från Hirdmans teori då det, enligt Hirdman, är mannen som
tilldelas positiva egenskaper och kvinnan de sämre128, resultaten från föreliggande studie
är de omvända när det handlar om möjligheterna att få bostad. Utifrån informanternas
uttalanden förefaller kvinnor vara mer skötsamma än män vilket upplevs göra det enklare
för kvinnor att få tag i bostad. I diskursen för bostadssökande så blir alltså att kvinnor är
skötsamma det normativa.129
Ekonomi och köpoäng
Simon: Priset naturligtvis, hyran eller hur mycket en bostadsrätt kostar, läget, hur
nära det är till campus, så. Övriga samhällsinstitutioner man behöver ta sig till, hur
stor bostaden är, hur väl fungerande den är, är den nyrenoverad eller inte. Hur
mycket man trivs naturligtvis, med bostaden. Och hur pass desperat man är skulle
jag nog vilja tillägga.
Simon i sin tur pratar väldigt mycket om ekonomi som en faktor för vad som är avgörande
för en student, vilket då knyter an till McKee130, Abramsson131, Holmqvist och Magnusson
Turners132 resultat. En kan också koppla det till Bourdieus tankar om hur det ekonomiska
kapitalet133 står i relation till hur individen positionerar sig på fältet (bostadsmarknaden).
Baserat på tidigare forskning är de bristande ekonomiska förhållandena något som kan
kopplas till unga individer som precis påbörjat sina studier.134
Tina: Ja men det är väl köpoäng tänker jag, det som spelar roll. Det spelar ju en
jättestor roll och det känns som att med vissa undrar man hur dom har fått ihop så
mycket poäng, och också att det har så mycket med ålder att göra […] Jag vet inte,
jag tänker att hyresvärdar kanske ser det som mer seriöst, att hyra ut till en äldre
person eller att man har mer erfarenhet, att man kanske har bott i andra lägenheter
förut och kanske helst inte vill ha en hyresgäst som har det som sitt första boende.
Man kanske tänker att då den kanske inte sköter lika bra som en som har bott på
126 Ibid. s. 28ff.
127 Ibid, s. 26-35.
128 Ibid. s. 48.
129 Bolander & Fejes, s. 102.
130 McKee, s. 853.
131 Abramsson, 2008, s. 233.
132 Holmqvist & Magnusson Turner, s. 244f.
133 Bourdieu & Passeron, s. 18f.
134 Universitetskanslerämbetet, s. 1f.
28
fler ställen eller så, jag vet inte, men också att jag vet inte det kanske har med
ekonomi att göra även om båda går på bidrag CSN, så tänker jag att man kanske
tänker att äldre personer har mer pengar, eller att det inte är ett lika stort problem
att betala hyra eller så.
I citatet ovan diskuteras kösystemen som avgörande faktorer för möjligheten för en
student att erbjudas en bostad, men hur individer kan få så många poäng är något Tina
ifrågasätter. Detta påvisades även i Boutredningen, där en intervju med Stångåstaden år
2006 visade att kösystemet är det som används för bostadsanvisning i det kommunala
bolaget135, men som också kan verka orättvist då en åldergräns på 18 år136 gör det omöjligt
för studenter att ha lång kötid. Med hjälp av statistik från SCB137 som visar att studenter är
runt 20 år, kan detta förstås som problematiskt då individer i den åldern inte kan ha
skaffat sig så mycket poäng då åldersgränsen för att ställa sig i kön är 18 år. Tinas
uttalande om att äldre studenter har bättre ekonomi och ett högre ekonomiskt kapital138
för att klara hyran visar en föreställning om att hyresvärdar ser de äldre som mer
attraktiva än de yngre. Att en yngre individ har mindre pengar att röra sig med påvisar
McKee139, Abramsson140, Holmqvist och Magnusson Turner141 att yngre individer ofta har.
Mina intervjuer har, som synliggjorts i de valda citaten, visat att ekonomi är en avgörande
faktor för en student när det kommer till att skaffa boende. Bristen på ekonomi och
studentens beroende av en rimlig hyra är därmed också det normativa utifrån diskursen.
Den andra normativa avgörande faktorn är köpoängen, som i bästa fall ger boende.142 Det
stämmer med vad som påvisats i såväl teori som tidigare forskning och stärker därför mina
informanters uttalanden om detta. Med andra ord, kan informanternas uttalanden i
relation till detta alltså uppfattas stämma utifrån den forskning jag ställt deras uttalanden
mot.
135 Boutredningen, s. 60.
136 Ibid. s. 46.
137 Universitetskanslerämbetet, s. 1f.
138 Bourdieu & Passeron, s. 18f.
139 McKee, s. 853.
140 Abramsson, 2008, s. 233.
141 Holmqvist & Magnusson Turner, s. 244f.
142 Bolander & Fejes, s. 102.
29
Diskussion
Liksom tidigare forskning har visat, så har den ekonomiska aspekten på bostäderna en
betydelse för mina informanter. Detta förs genomgående fram som en viktig del i alla mina
intervjuer, i varierande grad. Som McKee143, Abramsson144, Holmqvist och Magnusson
Turner145 påpekar kan bristen på ekonomiska tillgångar vara en anledning till att unga
individer har svårt att flytta hemifrån, vilket enligt SCB146 kan handla om studenter som
ofta är unga och runt 22 år när studierna påbörjas. Med utgångspunkt från mina
informanter är det många som påpekar att ekonomin gör det svårt att ta sig in på
bostadsmarknaden på grund av att individerna har tillgång till färre bostadsalternativ,
delvis då individer som inte har den ekonomi som krävs, utestängs från att skaffa sig
bostadsrätter. Detta gör också att individen i fråga blir bunden till hyresmarknaden. Detta
är också något som Lind och Bergenstråhle147 påpekade vara vanligt förekommande, att
individer i den åldern ofta bor i hyresrätter.
Då ekonomiska förhållanden genomgående tar sig uttryck bland flera av informanterna
kan en se att det ekonomiska kapitalet148 har betydelse för studenter utifrån det fält jag
applicerat min analys på. Även om inte studenterna i fråga upplever sig ha stora tillgångar
ekonomiskt, är det ändå relevant för att kunna etablera sig på bostadsmarknaden över
huvud taget. En kan dock kanske inte påstå att det är studenterna själva som har det
ekonomiska kapitalet, men att de berörs av det då de med stort ekonomiskt kapital149 har
tillgång till ett större utbud av bostäder, än de som inte har det. Informanterna pratar om
den ekonomiska tillgången i relation till sina möjligheter på bostadsmarknaden. Det
ekonomiska kapitalet står i motsättning till det kulturella- vilket kort sagt innebär högt
värderade tillgångar så som exempelvis utbildning150, vilket kanske kan vara en fördel för
studenterna. Detta är dock inget som informanterna själva uttalar vilket därför är svårt att
göra en koppling till. Kopplingen som är tydligt förekommande är däremot studenternas
upplevelser om kontakter som betydelsefullt, vilket är av värde de gånger de lyckats få tag i
143 McKee, s. 853.
144 Abramsson, 2008, s. 233.
145 Holmqvist & Magnusson Turner, s. 244f.
146 Universitetskanslerämbetet, s. 1f.
147 Lind & Bergenstråhle, s. 33.
148 Bourdieu, 1999, s. 47.
149 Ibid. s. 18f.
150 Ibid.
30
bostad via kontakter.151 Med utgångspunkt från Broady152 kan deras sociala kapital kanske
även tillföra något till studentens ekonomiska- eller kulturella kapital, genom att använda
kontakter för att vinna förtroende hos hyresvärden exempelvis.
Informanterna verkar ense om att förstahandskontrakt utanför Studentbostäder är svårare
att få tag i än kontrakt via Studentbostäder, men det finns ändå en skillnad beroende på
vilken typ av studentboende det gäller. Många påpekar att ett korridorsrum är relativt
enkelt att få tag i om man har lite poäng via Studentbostäders kösystem. Har studenten
inte stått i kö är det då kontakter eller andrahandskontrakt som står som alternativ. Några
av mina informanter uttrycker att de bott via andrahandskontrakt men upplevelsen av det
verkar variera en del. För några av mina informanter har det löst sig bra och de har skapat
nya kontakter och nytt boende med förstahandskontrakt. Men specifikt en av
informanterna uttrycker en uppfattning av otrygghet och någon form av kortsiktig lösning.
Utifrån Boutredningen kan en dock skapa en förståelse för detta som besvärligt då
andrahandskontrakt (i detta fall) från Stångåstaden endast ges per halvår, med chans till
förlängning153, vilket medför att studenten måste hitta nytt boende på ganska kort tid. Med
detta sagt är andrahandsuthyrningen svår att få ett grepp om och uppfattas olika beroende
på vilken typ av andrahandsuthyrning studenten fått tag i. Ställer vi dock detta i relation
till studenternas uppfattningar om hur lång tid det kan ta att få tag i ett boende, kan en
uppfatta detta som mindre lockande. Med utgångspunkt från att majoriteten av mina
informanter uttrycker att de finner det svårt att hitta bostad, nämns tidsprocessen från att
börja söka till att få tag i något ta allt ifrån två månader och upp mot ett år, med sex
månader som villkor, kan det i värsta fall sluta med att studenten står utan boende om
inget nytt hittas inom den perioden.
De flesta av mina informanter uttalade att de upplever hela ”söka bostadsprocessen” som
stressig och jobbig. I de citat som nämndes i analysen påpekar informanterna att
upplevelsen hör ihop med att flytten inkluderar andra saker, så som exempelvis att flytta
hemifrån, att flytta någonstans där inga kontakter finns i närheten, och så vidare. Ser en
till helheten av vad informanterna pratat om i varje avsnitt i analysen, kan en uppfatta att
deras egna processer hör ihop med den känsla som många senare beskriver som stressig.
Alltså, svårigheterna med att få tag i något boende samt att hitta det inom en viss tid, samt
vilken typ av boende studenten får tag i. Antal flyttar kan säkerligen också spela roll för
informantens upplevelser av processen. Detta är dock aspekter som har uteslutits från de
direkta citaten om deras upplevelser, utan är uppfattade från helheten och deras
uttalanden generellt. Denna uppfattning blir relevant om en ställer den upplevda stressen
gentemot Malins uttalande om att det kändes smidigt, vilket hon ställer i relation till att
151 Eriksson, s. 5.
152 Broady, s. 14f.
153 Boutredningen, s. 66.
31
hela processen gick väldigt snabbt. Malins uttalanden är det som mest skiljer sig gentemot
de övriga informanterna, vilket medför att hennes uttalanden är de ”onormala”154 i
sammanhanget för diskurserna. Malin ställer sin upplevelse i relation till hur processen
gick, vilket därför medför att den normativa/generella känslan av stress borde grunda sig i
tidsprocessen för att få tag i ett boende men även typ av boende och antal flyttar.
De avgörande faktorer som står i relation till att få ett boende för en student är främst
ekonomiska förhållanden och köpoäng, vilka ur ett diskursanalytiskt perspektiv är de mest
framträdande normer155 som lyfts fram från utsagorna. Bristen på ekonomi samt
köpoängen kan i relation till utsagorna i övriga delar stå som de centrala normer som
orsakar övriga framträdande normer av att känna stress, uppleva bostadssökandet som
svårt, etcetera. Faktorerna ekonomi och köpoäng genomsyrar en stor del av alla intervjuer
som anledningar till svårigheter men också tiden det tar att få tag i något. Informanterna
menar att ekonomin är avgörande på grund av att en student är begränsad i vad denna kan
betala i hyra till exempel. Ett annat exempel är köpoängen som fler än Tina påpekat vara
avgörande på så sätt att det beror på hur länge individen i fråga stått i kö och därmed vad
som är möjligt att få tag i. Intressant med Tinas exempel är att hon ställer detta i relation
till ålder vilket baserat på statistik och intervjumaterial från SCB156 och Boutredningen157,
ger en bild av att studenter som ofta är runt 22 år inte kan ha så mycket poäng i en
bostadskö med åldersgräns på 18 år (specifikt bostadsköer som inte är studentinriktade).
Andra avgörande faktorer som några av mina informanter tar upp som relevanta för
bostadssökandet är genus. De informanter som tar upp detta som något möjligen
avgörande pratar alla som att kvinnor har en fördel gentemot män. Med perspektiv från
Hirdman158 har jag fokuserat på att analysera dessa uttalanden utifrån egenskaper. Med
detta i fokus kan en tolka informanternas uttalanden att den mest centrala egenskapen
som gör det enklare för en kvinna att få bostad är att hon är mer skötsam. Detta blir dock
problematiskt i förhållande till Hirdmans teori, då hon utgår från att mannen är den som
tilldelas de bra egenskaperna och kvinnan de sämre.159 Selmas uttalande om egenskaper
som kan verka lockande hos en hyresvärd stämmer väldigt bra överens med skötsamma
egenskaper. De kan även antas vara sådana egenskaper som kan kopplas till sysslor inom
154 Bolander & Fejes, s. 105.
155 Ibid, s. 102.
156 Universitetskanslerämbetet, s. 1f.
157 Boutredningen, s. 46.
158 Hirdman, 2003, s. 35ff.
159 Ibid, s. 48.
32
hemmet, som Ambjörnsson160 och Humlesjö161 påpekar vara typiska kvinnosysslor genom
historien. Löfgren menar att en övervägande del unga kvinnor hjälper till i hemmet162,
vilket kan vara en anledning till den fortsatt uppfattade normen, baserat på mina
informanters utsagor. Med utgångspunkt i det kulturella kapitalet, det vill säga högt
värderade tillgångar av samhället163, skulle en kunna koppla detta till aspekter om genus
om en kan påstå att dessa egenskaper som skötsamhet innebär att exempelvis uträtta
hushållssysslor ”gills” som kulturellt kapital. Detta utifrån vad som upplevs önskvärt från
hyresvärdarna utifrån några informanters utsagor, exempelvis Selmas uppfattning om vad
som bör stå i en bostadsansökan, vilket kanske grundar sig i vad hon hört från sina
kontakter och blir en effekt av det sociala kapitalet164.
Resultat
De resultat som presenteras gäller för de åtta individer som jag har intervjuat och kan inte
ses som ett generellt resultat som gäller studenter över lag. En tydlig majoritet av
informanterna visar på normativa aspekter165 som exempelvis att det är svårt att hitta
bostad som student. Det är svårt främst utifrån ekonomiska skäl, men även på grund av
bristen på köpoäng, vilket påvisar vilken betydande roll framför allt ekonomiskt kapital
har. Avgörande för mina informanter när det kommer till att hitta boende är kontakter
eller andrahandskontrakt som i sin tur skapat vägar in på bostadsmarknaden. Flera
informanter menar att det också beror på tur och inte enbart kontakter, men påvisar ändå
vikten av socialt kapital. De som främst gått på köpoäng, påpekar att framförhållning är
viktigt för att få tag på boende i tid. I relation till frågeställningen om hur informanterna
pratar om bostadsbristen samt deras egna tillvägagångssätt kring bostadsbristen, är det
tydligt påvisat ett flertal gånger att bristen på framför allt hyresrätter existerar. I relation
till deras nämnda upplevelser och tankar om tidsprocess samt tillvägagångssätt, kanske det
inte är så konstigt att det upplevs som svårt när det inte finns tillräckligt med bostäder?
Framför allt när bostadsutbudet begränsas av ekonomiska skäl men också av den
begränsade mängd köpoäng studenten kan skaffa under kort tid. Med anknytning till
studiens syfte kan tillvägagångssättet tendera att styras efter de förutsättningarna
informanterna har när inte ekonomi eller tillräckligt med köpoäng finns och därför blir
kontakter eller andrahandsuthyrningen en lösning.
160 Ambjörnsson, s. 16f.
161 Andersson, Björkman, Humlesjö, s. 19.
162 Löfgren, s. 113.
163 Bourdieu, 1999, s. 18f.
164 Eriksson, s. 5.
165 Bolander & Fejes, s. 102.
33
Tidsprocessen för att få bostad, oavsett form av kontrakt och typ av boende, ligger mellan
två till tre månader upp till ett år. Flera av informanterna har ändå fått boende inom två till
tre månader oavsett boende, som de sedan bytt upp sig från, vilket vissa beskriver ta längre
tid än vad som angetts. De typer av boende som det pratas om är allt från korridorsrum,
andrahandskontrakt, förstahandskontrakt inom kommunala och privata hyresbolag. På
grund av ett begränsat ekonomiskt kapital hos mina informanter har de inte råd att
tillträda bostadsrättsmarknaden. När det kommer till hur informanterna har beskrivit
tidsprocessen och till vilken typ av boende, samt svårigheterna att få tag i boende, menar
majoriteten att denna process känns stressig. I samband med tiden det kan ta samt otrygga
boenden som exempelvis andrahandskontrakt påvisats vara, är det rimligt att processen
känns svår och stressig. Den stressiga situationen kan specifikt relateras till utsagor som
visat att informanten fått byta upp sig, eller byta boende av andra skäl genom sitt
tillvägagångssätt och med utgångspunkt från vad de först fick tag i för typ av boende.
Förutom avgörande faktorer som de ekonomiska och de om köpoäng som redan tagits upp,
kan läggas faktorer som relaterar till genus. Både manliga och kvinnliga informanter
uttrycker en upplevd skillnad, där kvinnor har lättare att få bostad än män, vilket ställdes i
relation till normen om hur pass skötsamma kvinnor är i jämförelse med män. Dessa
normer är också påvisade med hjälp av tidigare forskning och genusteorin som baserades
på egenskaper. Detta svarar därmed på frågeställningen samt syfte att undersöka hur
skillnader kan synliggöras i informanternas uttalanden om genus i relation till
möjligheterna att få bostad.
Avslutning
Att analysera informanternas utsagor utifrån fältteori påvisar att det ekonomiska-,
kulturella-, samt det sociala kapitalet har betydelse och påverkar studenters
bostadssökande, vilket resulterar i ett minskat bostadsutbud jämfört med andra grupper i
samhället. Eftersom min valda teori inbegriper vikten av ekonomiskt kapital, kanske det
inte är så konstigt att informanternas utsagor överensstämmer med resultat från tidigare
forskning som påvisar att unga har svag ekonomi och därför har svårt att hitta bostad. Att
studenterna har liknande uppfattningar som i tidigare forskning visar hur pass välkänt det
är att studenter i främst åldern 20-30 år inte har ett stort ekonomiskt kapital. En slutsats
som kan dras utifrån utsagorna är att behovet av billigare bostäder, främst hyresrätter, är
starkt för studenterna. Avslutningsvis är resultatet i relation till syftet tydligt, den påstådda
bostadsbristen upplevs existera och bostadsutbudet är för litet i förhållande till vad
studenter kan tillgå utifrån deras begränsade tillgångar avseende ekonomi och antal
köpoäng som studenter haft liten möjlighet att skaffa sig på kort tid. De förutsättningar
som skapats utifrån de resonemang som förts bland mina informanter ger möjlighet till
vidare forskning på ämnet. Exempel på detta skulle kunna vara att studera i större
omfattning om hur studenter i Linköping eller i andra städer upplever möjligheterna och
begränsningarna på bostadsmarknaden.
34
Referenser
Abramsson, Marianne, ”Housing Careers in a Changing Welfare State – A Swedish Cohort
Study”, Housing, Theory and Society, Vol. 25, No. 4, 231-253, 2008, s. 231-253.
Abramsson, Marianne, Fransson, Urban, Borgegård, Lars-Erik, ”The first years as
independent actors in the housing market: Young households in a Swedish municipality”, i
Housing Careers in a Changing Welfare State, Marianne Abramsson (red.), Diss., Umeå,
2003, Submitted.
Ambjörnsson, Ronny, Den skötsamme arbetaren: Idéer och ideal i ett norrländskt
sågverkssamhälle 1880 - 1930, Stockholm, 2001, Carlsson.
Andersson, Jenny, Björkman, Jenny, Humlesjö, Inger, Välfärdsstatens skräpvind:
Historiska spår i dagens välfärdspolitik, Lund, 2005, Studentlitteratur.
Bolander, Eva, Fejes, Andreas, ”Diskursanalys”, i Handbok i kvalitativ analys, Andreas
Fejes & Robert Thornberg (red.), Stockholm, 2015, Liber.
Bourdieu, Pierre, Passeron, Jean-Claude, Reproduktionen: Bidrag till en teori om
utbildningssystemet, Lund, 2008, Arkiv.
Bourdieu, Pierre, Praktiskt förnuft: Bidrag till en handlingsteori, Göteborg, 1999,
Daidalos.
Boutredningen, ”Måste man ha tur?: Studier av yngre på bostadsmarknaden i svenska
städer”, rapport nr 2, Boutredningen, SOU 2007:14, Stockholm, 2007, Fritze.
Bryman, Alan, Samhällsvetenskapliga metoder, Malmö, 2011, Liber.
Börjesson, Mats, Palmblad, Eva, ”Introduktion”, i Diskursanalys i praktiken, Mats
Börjesson & Eva Palmblad (red.), Malmö, 2007, Liber.
Carle, Jan, ”Pierre Bourdieu och klassamhällets reproduktion”, i Moderna
samhällsteorier: Traditioner, riktningar, teoretiker, Per Månson (red.), Stockholm, 2010,
Norstedts.
Eriksson, Malin, Socialt kapital: teori, begrepp och mätning – en kunskapsöversikt med
fokus på folkhälsa, Umeå Universitet, Umeå, 2003, CERUM.
Hirdman, Yvonne, Genus – om det stabilas föränderliga former, Malmö, 2003, Liber.
Hirdman, Yvonne, Genussystemet – teoretiska funderingar kring kvinnors sociala
underordning, Maktutredningen, Uppsala, 1988.
Holmqvist, Emma, Magnusson Turner, Lena, ”Swedish welfare state and housing markets:
under economic and political pressure”, J Hous and the Built Environ, 29:237-254, 2014,
s. 237-254.
35
Lind, Jan-Erik, Bergenstråhle, Sven, Boendets betydelser och boendets värderingar,
Göteborg, 2004, Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet.
Löfgren, Anders, Att flytta hemifrån: Boendets roll i ungdomars vuxenblivande ur ett
situationsanalytiskt perspektiv, Lund, 1990, Diss., Lunds universitets press.
McKee, Kim, ”Young people, Homeownership and Future Welfare”, Housing Studies, Vol.
27, No. 6, 853-862, 2012, s. 853-852.
Pripp, Oscar, ”Reflektion och etik”, i Etnologiskt fältarbete, Lars Kaijser & Magnus
Öhlander (red.), Lund, 2011, Studentlitteratur.
Winther Jørgensen, Marianne, Phillips, Louise, Diskursanalys som teori och metod, Lund,
2000, Studentlitteratur.
Elektroniska källor
Broady, Donald, ”Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg”, [Elektronisk
resurs], Skeptronhäften, ILU, Uppsala Universitet, Uppsala, 1998, Nr: 15, s. 3–29,
http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/ske-15.pdf.
Linköpings kommun, Hyresvärdar i Linköping, publicerad: 2017-05-04, hämtad: 2017-
06-10, http://linkoping.se/bygga-bo-och-miljo/bostader-och-offentliga-lokaler/hitta-
bostad/hyresvardar-i-linkoping/.
Studentbostäder, Om oss, publicerad: 2016-06-28, hämtad: 2017-05-21,
https://www.studentbostader.se/sv/om-oss/om-oss.
Stångåstaden, Så söker du bostad, publicerat: 2017-05-11, hämtad: 2017-06-10,
https://www.stangastaden.se/sokledigt/bostad/saharsokerdu.
Stångåstaden, Om oss, publicerat: 2017-04-06, hämtat: 2017-05-24,
https://www.stangastaden.se/omoss.
Sveriges förenade studentkårer (SFS), SFS bostadsrapport 2016, publicerad: 2016-08-23,
hämtad: 2017- 02-12, http://www.sfs.se/publikation/sfs-bostadsrapport-2016.
Universitetskanslerämbetet, SCB, ”Universitet och högskolor: Studenter och examinerade
på grundnivå och avancerad nivå 2014/15”, Statistiska centralbyrån, UF20SM1602,
Publicerad: 2016-04-14, hämtad: 2017-02-20,http://www.scb.se/sv_/Hitta-
statistik/Publiceringskalender/Visa-detaljerad-information/?publobjid=28689.
Vetenskapsrådet, Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning, Vetenskapsrådet, Stockholm, 2002, http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf.