Rapport Riksten Friluftsstad Diken och infiltration inom DP4 · Uppdrag: 211755A, Riksten diken...

$: Rapport Riksten Friluftsstad Diken och infiltration inom DP4 · Uppdrag: 211755A, Riksten diken inom DP4 2015-06-01 Beställare: Riksten Friluftsstad AB J:\_uppdrag\211755A\R\Infiltrationsdiken\text\PMInfiltrationsdiken_justering_eml_150526.docx$
Rapport

Riksten Friluftsstad

Diken och infiltration inom DP4

PM

2015-06-01

Uppdrag: 211755A, Riksten diken inom DP4 2015-06-01

Beställare: Riksten Friluftsstad AB J:\_uppdrag\211755A\R\Infiltrationsdiken\text\PMInfiltrationsdiken_justering_eml_150526.docx

2(37)

Uppdrag: 211755, RIKSTEN FRILUFTSSTAD, HYDRAULISK MODELL

Titel på rapport: Riksten Friluftsstad Diken och infiltration inom DP4

Status: PM

Datum: 2015-06-01

Medverkande

Beställare: Riksten Friluftsstad AB (RFAB)

Kontaktperson: Lars Avermalm, Sven-Åke Farås

Konsult: Tyréns AB

Uppdragsansvarig: Hans Hammarlund, Tyréns

Handläggare: Embla Myrdal, Anne Hauser (GIS), Tyréns

Kvalitetsgranskare: Hans Hammarlund, Tyréns

Författare: Embla Myrdal, Hans Hammarlund

Datum: 2015-06-01

Handlingen granskad av: Hans Hammarlund, Embla Myrdal

Datum: 2015-05-29

Tyréns AB 118 86 Stockholm

Besök: Peter Myndes Backe 16

Tel: 010 452 20 00

www.tyrens.se

Säte: Stockholm

Org.Nr: 556194-7986

http://www.tyrens.se/



3(37)

Sammanfattning

För framtida bebyggelse inom Riksten Friluftsstad behövs avskärande infiltrationsdiken för att skydda framtida bebyggelse från avrinning från högre belägen naturmark. Dikena ska placeras innanför fastighetsgränser och ska inte ha avtappning till det allmänna ledningsnätet. Denna utredning visar hur varje dike kan anläggas på något av tre olika sätt. För diken där något av alternativen inte är lämplig förklaras detta. Följande tre alternativa lösningar behandlas för varje dike.

1. Hur tomtgränserna behöva justeras för att bättre följa områdets höjdkurvor, så att dikena kan ligga inom fastighetsmark utan att nuvarande marknivåer ändras.

2. Var och hur behöver tomtmark höjas och höjder justeras utmed dikessträckan för att anlägga dikena inom nu föreslagna tomtgränser.

3. Förslag på komplettering av diken med små dammar eller stenkistor/infiltrationskassetter där dikena slutar i en lågpunkt eller har kritiska sektioner.

Utredningen visar att alla studerade diken kan justeras enligt de studerade alternativen eller en kombination av flera av alternativen för att skydda bebyggelsen. Eftersom de olika dikena ska skydda bebyggelse från avrinning från olika stora delavrinningsområden kommer dikena behöva anläggas olika stora. Dikenas storlek har beräknats för att de ska kunna magasinera avrinning från ett klimatanpassat 10-årsregn med två timmars varaktighet. Infiltrationen antas vara försumbar under regntillfället.

Dikenas storlek presenteras med antingen triangulärt eller trapetsformad tvärsnittsarea med sidolutning 1:1 samt 0,5 m djup. Dikenas storlek varierar i flesta fall mellan ca 1 m och 2 meter, där något dike är mindre och två diken större.

Dikena kan även göras mindre om de avvattnas mot någon form av infiltrations- eller magasinslösning, vilket kan vara lämpligt på några platser. Då fungerar diket mer som barriär för att skydda byggnaderna och har som huvuduppgift att transportera vattnet till magasinet eller infiltrationslösningen. Ifall dikena förses med kompletterande infiltrations- eller magasinslösning presenteras dikena 0,5 m breda. Ett dike anses behöva anläggas så pass stort att en mer fördelaktig och säkrare lösning är att höja upp de tomter dit avrinningen riskerar att nå tomterna och istället låta vattnet infiltrera i naturmark inom kvarteret.

Några dikens avrinningsområden berörs av utbyggnaden av övriga ettapper inom Riksten Friluftsstad. Utredningen har även innefattat att studera vilken jordart diket kommer att ligga inom för att ge en första bedömning om avrinningen antas kunna infiltrera i diket.

Omslagsbild: Flygfoto över Riksten Friluftsstad (bild från peab.se/bostader).



4(37)

Innehåll

Sammanfattning .......................................................................................................... 3

1 Bakgrund och syfte ........................................................................................... 6

2 Förutsättningar och underlag ........................................................................... 6

3 Diken som studerats i utredningen .................................................................. 8

3.1 Dikenas placering ..................................................................................................... 8

3.2 Jordarter och infiltrationsmöjligheter ......................................................................... 8

3.3 Avrinningsområden ................................................................................................... 9

4 Alternativa lösningar ....................................................................................... 11

4.1 Dike 1 ...................................................................................................................... 12

4.2 Dike 2 och 3 ............................................................................................................ 13

4.3 Dike 4 och 5 ............................................................................................................ 15

4.4 Dike 6 ...................................................................................................................... 17

4.5 Dike 7 ...................................................................................................................... 19

4.6 Dike 8 ...................................................................................................................... 20

5 Dikesstorlek och utformning .......................................................................... 21

5.1 Dike 1 ...................................................................................................................... 22

5.2 Dike 2 ...................................................................................................................... 22

5.3 Dike 3 ...................................................................................................................... 22

5.4 Dike 4 ...................................................................................................................... 22

5.5 Dike 5 ...................................................................................................................... 22

5.6 Dike 6 ...................................................................................................................... 22

5.7 Dike 7 ...................................................................................................................... 22

5.8 Dike 8 ...................................................................................................................... 23

6 Diskussion och slutgiltiga förslag .................................................................. 23

6.1 Dike 1 ...................................................................................................................... 23

6.2 Dike 2 ...................................................................................................................... 24

6.3 Dike 3 ...................................................................................................................... 25

6.4 Dike 4 ...................................................................................................................... 26

6.5 Dike 5 ...................................................................................................................... 27

6.6 Dike 6 ...................................................................................................................... 28

6.7 Dike 7 ...................................................................................................................... 29

6.8 Dike 8 ...................................................................................................................... 30

7 Bilaga 1, Höjdprofiler längs med dikessträckorna ........................................ 32

8 Bilaga 2, Översiktsplan för Riksten Friluftsstad ............................................ 36

9 Bilaga 3, Sammanställning av dikesstorlek ................................................... 37



5(37)



6(37)

1 Bakgrund och syfte

För att skydda framtida bebyggelse inom Riksten Friluftsstad togs 2015-01-22 fram en rapport (Riksten Friluftsstad – Infiltrationsdiken) som beskrev var avskärande diken skulle behöva placeras för att skydda framtida bebyggelse från avrinning från högre belägen naturmark. Dikena placerades innanför fastighetsgränser, men det upptäcktes att nivåerna utmed flera av dikessträckorna kommer att variera mycket. Detta är inte gynnsamt om diket ska användas för infiltration. Dikena behöver på grund a den lokala höjdskillanden längs med dikessträckorna antingen göras djupa på vissa sträckor eller så måste marknivåerna justeras för at dikets botten ska vara plan. Att diket behöver vara plant beror på att inte vatten ska rinna mot dikets lågpunkt och i värsta fall leda vatten mot husen vilket skulle kunna orsaka större översvämningsproblem än om vattnet ytledes fick rinna från naturmarken mot tomterna.

Detta PM behandlar hur ovan nämnda diken skulle kunna anläggas på tre olika sätt för att fungera bra. I PM:et anges också i förekommande fall vilken lösning som inte är lämplig för enskilda diken. Tre alternativa lösningar behandlas för varje dike.

4. Hur tomtgränserna behöva justeras för att bättre följa områdets höjdkurvor, så att dikena kan ligga inom fastighetsmark utan att nuvarande marknivåer ändras.

5. Var och hur behöver tomtmark höjas och höjder justeras utmed dikessträckan för att anlägga dikena inom nu föreslagna tomtgränser.

6. Förslag på komplettering av diken med små dammar eller stenkistor/infiltrationskassetter där dikena slutar i en lågpunkt eller har kritiska sektioner.

I uppdraget ingår även att översiktligt, utifrån jordartskarta från SGU (Sveriges Geologiska Undersökning), gå igenom de enskilda dikenas infiltrationskapacitet baserat på information om jordarter.

2 Förutsättningar och underlag

Underlaget som har används kommer huvudsakligen från en tidigare utredning, Riksten Friluftsstad Infiltrationsdiken från 2015-01-22. Dikena som togs fram i den tidigare utredningen visas i figur 1 nedan.

Enligt krav från Botkyrka kommun ska dikena ligga på fastighetsmark och ansvaret för dikena ska ligga på fastighetsägarna. Avrinning från dikena får inte ledas till kommunens dagvattenledningar utan ska infiltreras. Höjder angivna i rapporten är i referenssystem RH2000. Höjddata som varit tillgängliga för uppdraget är från en laserscanning som gjordes år 2012.

Det har i dimensioneringen av diken antagits att infiltrationshastigheten är låg i förhållande till de tillrinnande flödena vid dimensionerande regn. Dikenas volym har därför beräknats så att de kan ta emot hela regnmängden under ett klimatanpassat 10-årsregn med två timmars varaktighet.



7(37)

Figur 1. Infiltrationsdiken från tidigare utredning, Riksten Friluftsstad Infiltrationsdiken 2015-01-22. Dikena delades upp enligt tre olika kategorier om de ansågs möjliga att anlägga med avseende på lokala marknivåer utmed tomtgränderna. Diken i blått ansågs kunna anläggas utan ändring av marknivåer, diken i gult ansågs kunna anläggas med vissa justeringar av marknivåer och diken i rött ansågs endast svårligen kunna anläggas på grund av stora lokala höjdvariationer utmed dikessträckan.

Dikena delades i den tidigare utredningen (2015-01-22) upp efter tre kategorier beroende på placering med avseende till områdets nuvarande höjdnivåer. Kategorierna är;

1. (Blå) Diket har mindre än 0,5 m höjdskillnad mellan start- och slutpunkt. Inga lokala höjd- eller lågpunkter överstigande 0,5 meter finns utmed sträckningen. Diket anses kunna anläggas med tanke på nuvarande marknivåer.

1

2

3

4

5

6

7

8

9 10



8(37)

2. (Gul) Diket har 0,5 - 1 m höjdskillnad mellan start- och slutpunkt. Det kan förekomma lokala hög- eller lågpunkter som överstiger 0,5 m utmed dikessträckan. Diket kan i vissa fall anläggas om lokala hög/lågpunkter justeras, alternativt att dikessträckan delas upp i etapper för att kompensera för lokala höjdskillander.

3. (Röd) Diket har mer än 1 m höjdskillnad mellan start- och slutpunkt. Det kan förekomma branta partier utmed dikessträckan. Diket anses svårt att anlägga med nuvarande marknivåer.

3 Diken som studerats i utredningen

3.1 Dikenas placering

I denna studie har 8 stycken diken studerats. Att de studerade dikena är något färre än i den tidigare studien beror på att några diken sammankopplats, se t ex nr 1 och 2 i figur 2 nedan.

Figur 2. Diken som studerats i utredningen. Notera att antalet skiljer sig något sedan tidigare utredning (2015-01-22) detta eftersom några diken har satts samman (nr 1 och 2).

3.2 Jordarter och infiltrationsmöjligheter

Inom utredningsområdet finns till största del jordarter med god infiltrationsförmåga, som sand, morän och isälvssediment. Däremot finns det på några platser berg i dagen där dikena är tänkta att placeras, se röda ytor i figur 3. Berg i dagen tillåter i princip ingen infiltration. Dikena 1och 4

1

2

3

4

5

6

7 8



9(37)

samt till viss del dike 7 har på grund av sin placering inom område med berg i dagen sämre förutsättningar för infiltration än övriga diken.

Figur 3. Jordartskarta för utredningsområdet. Området består till störst del av jordarterna finsand (orange), morän (blått), isälvssediment (grönt) och berg i dagen (rött).

3.3 Avrinningsområden

För att kunna beräkna hur stora dikena behöver vara togs varje enskilt dikes delavrinningsområde fram, se figur 4. För utförande enligt alternativ 3 beräknas i stället nödvändig volym på damm, magasin eller infiltrationsanläggning.

8 7

6

5

4

3

2

1



10(37)

Figur 4. Avrinningsområde till varje dike visas som färglagd yta. Blå linjer visar vattenvägar inom Riksten Friluftsstad med nuvarande marknivåer.

Dikenas avrinningsområden varierar mycket och några av dem (tillhörande dike 3 och 7) kommer att påverkas av andra utbyggnadsettapper inom Riksten Friluftsstad

1. Figur över övriga

utbyggnadsettaper finns i bilaga 2.

Dike 1

Dike 1 ligger huvudsakligen i ett område med berg i dagen. Tillrinningsområdet är ca 1,2 ha (se lila yta i figur 4 över delavrinningsområden) och består delvis av naturmark och områden som i framtiden kommer att byggas ut som fastigheter. Eftersom ca hälften av avrinningsområdet bedöms byggas ut med nya fastigheter har endast avrinning från 0,6 ha beräknats för att dimensionera dikets storlek.

Dike 2

Dike 2 ligger i ett område främst besående av finsand vilket antas ha god infiltration. Avrinningsområdet uppskattas till ca 1 ha.

Dike 3

Dike 3 har ett relativt stort avrinningsområde jämfört med övriga diken, ca 7 ha. Däremot planeras en stor del av det området att byggas ut i och med utbyggnaden av detaljplan 8 enligt översiktsplan för Riksten Friluftsstad (se bilaga 2). På grund av detta har avrinningsområdet

1 Information från http://www.riksten.se/

om-riksten/detaljplaner/oeversiktsplan (2015-04-23)

1

2

3

4

5

6

7 8

http://www.riksten.se/om-riksten/detaljplaner/oeversiktsplan



11(37)

bedömts bli ca 2 ha enligt översiktlig uppskattning av utbyggnadens påverkan på delavrinningsområdet.

Dike 4 - 6

Dike 4 har det minsta avrinningsområdet av dikena, ca 0,2 ha. Dike 5 har ett avrinningsområde på ca 0,5 ha och avrinningsområde till dike 6 är ca 1 ha.

Dike 7

Avrinningsområdet till diket är enligt figur 4 ca 7 ha. Men då delar av detaljplan 5 kommer att ingå i avrinningsområdet kommer detta troligen att påverka storleken på dikets avrinnings-område mycket (se översiktsplan för Riksten Friluftsstad). Avrinningsområdet antas reduceras till stor del och i denna utredning antas diket bli ca 1 ha då detaljplan 5 är utbyggd.

Dike 8

Avrinningsområdet till diket är enligt figur 4 ca 1,6 ha men bedöms även detta, likt dike 7 beröras av utbyggnaden av detaljplan 5 och även av detaljplan 4. Avrinningsområdet som bedöms belasta diket efter utbyggnaden av bägge detaljplaner har därför reducerats till 0,8 ha, det vill säga med ca 50 %.

4 Alternativa lösningar

I texten nedan beskrivs för varje dike hur detta kan anordnas enligt alternativ 1, 2 eller 3. Alternativt anges varför något av de tre alternativa utformningarna inte fungerar för det aktuella diket.

För att dikena bättre ska följa lokala höjdkurvor enligt alternativ 1 undersöktes hur tomtytorna i anslutning till dikena skulle behöva justeras för att diket bättre ska följa lokala höjdkurvor och samtidigt ligga inom fastighetsmark. Dikenas sträckning väljs därefter för att följa de lokala höjdkurvorna inom området. I figurerna nedan redovisas för alternativ 1 den area (m

2) av tomten

som behöver justeras. Tillkomna ytor på fastigheterna visas i mörkare grönt och på några platser syns var diket skulle behöva skära genom tomtmarken.

Som framgår av figurerna nedan behöver för ett utförande enligt alternativ 1 tomtmark utmed alla dikessträckor justeras. Störst justering behövs utmed dike 2 och 3. Dikena 2, 3, 4 och 5 kommer på några platser ligga längre in på någon fastighet och således skära igenom fastighetsmarken.

Ett att förslag är att justera höjdsättningen av fastighetsmarken utmed dikessträckan för att dikets botten ska ligga ungefär plant (alternativ 2). Alternativt kan diket avslutas med någon typ av utjämningsanordning eller infiltrationsanläggning (alternativ 3).

För att illustrera detta visas i figurer nedan de olika dikenas sträckning med information om dikets höjdprofiler och jordarter. I bilaga 1 finns alla dikes höjdprofiler illustrerade i figurer för varje dike.

För utförande enligt alternativ 3 visas förslag till placering av infiltrationsmagasin. Förslag på komplettering av dikena med damm eller magasin, samt den storlek dessa kan komma att behöva vara beskrivs i kapitel 6.



12(37)

4.1 Dike 1

Figur 5. Justering av tomtgränser utmed dike nr 1 och 7. Siffror visar ytan (m

2) som tomterna skulle

behöva öka för att infiltrationsdiket ska ligga inom fastighetsmark. För dike 1 och 7 behöver alla angränsande fastigheter utökas för att dikena ska ligga inom fastighetsmark. En fastighet som berörs av dike nummer 1 kommer diket skära av något.

Figur 6. Jordarter vid infiltrationsdike 1. Diket ligger främst i ett område med berg i dagen (rött). Orange cirkel visar förslag till placering av infiltrationsmagasin. Höjderna vid diket ändpunkter anges i meter.

Dike 1 ligger i huvudsak i ett område bestående av berg i dagen med marknivåer mellan +55 och +56. Detta ligger ca 1-2 meter högre än ett lägre beläget område med morän, +54. Pga. av området med berg i dagen kan stora delar av dikessträckan inte utnyttjas för infiltration, vilket innebär att en utformning enligt alternativ 1 och 2 inte är möjlig. Ett dike enligt alternativ 3 kan utformas där dikets lågpunkt kommer att behöva användas för infiltration (se cirkel i figur 6).

+56

+54

N

+55

1

7



13(37)

Vattnet måste då ledas till denna infiltrationsanläggning via ett dike som kan anläggas med dragning enligt alternativ 1 eller 2. Om diket dras enligt alternativ 2 behöver en mindre justering av marknivåer göras längs diket. Det är fråga om några decimeters utfyllnad. Enligt information på möte 2015-05-12 (med RFAB och Arkitekt Engstrand) framkom att området till stor del ersatts med fyllnadsmassor. På grund av detta kan kanske en infiltrationslösning utan magasin ordnas, förutsatt att fyllnadsmassornas djup är tillräckligt för infiltration.

4.2 Dike 2 och 3



behöva öka för att infiltrationsdiket ska ligga inom fastighetsmark och samtidigt följa de lokala höjdkurvorna. För fastigheter i anslutning till dike 2 skulle flera fastigheter behöva göras upp emot dubbla storleken för att diket ska ligga inom fastighetermark.

2

3



14(37)

Figur 8. Jordarter vid infiltrationsdike 2. Diket ligger främst i ett område med postglacial finsand (orange). Cirkel vid dikets mitt visar förslag till placering av infiltrationsmagasin. Höjdangivelserna visar att diket lutar från syd till nord och öst till väst mot dikets mitt.

Figur 9. Jordarter vid infiltrationsdike 3. Diket ligger främst i ett område med postglacial finsand (orange) och nivåerna utmed diket varierar med 0,7 m.

Dike 2 och 3 kan utföras enligt alternativ 1 då infiltrationskapaciteten i området bedöms som tillräckligt god. Ett utförande enligt alternativ 1 kräver dock att dike 3 delas upp i två dikessektioner, se figur 7

Dike 2 lutar från två håll mot dikets mitt, illusterat med cirkel i figur 8. Ett utförande enligt alternativ 2 fungerar för diket i öst-västlig riktning om marknivån längs denna sträckning justeras till ca +54 meter. Alternativt går det att fylla upp mer i lågpunkterna för att slippa schakta bort i högpunkterna.

+55

+53,5

+58

N

+57,3

+58

+57,6

N



15(37)

Den del av dike 2 som går i nord-sydlig riktning har en skarp lutning med ca 4-5 meters höjdskillnad med några lokala höjdpunkter utmed sträckan. Om höjdpunkterna jämnas ut (se figur 30, i bilaga 1) ut så att diket får en jämn lutning kan diket utformas enligt alternativ 2. Som ett alternativ kan sträckan jämnas ut i nivåer och dikets utformning vara terrasserad utmed denna sträcka.

Till följd av de stora höjdskillnaderna längs dike 2 får en utformning enligt alternativ 3 anses vara bäst lämpad. Infiltrationsanläggningen kan då placeras på parkeringsplatsen, ungefär på dikets mitt. Lutningen från dikets södra ände mot den norra kommer att bli hög vilket innebär att det finns risk för erosion utmed den nord-sydliga sträckningen. Erosionsskydd bör övervägas. Ett par lokala höjdpunkter behöver jämnas ut för att leda vattnet till infiltrationsanläggningen. Dessa sticker upp 0,5 respektive 1 m.

Dike 3 har en lokal höjdpunkt i dikets mitt (+58). Jämnas denna höjdpunkt ut kan diket anläggas ungefär plant i området om dikets i övriga 0,3 m höjdskillnad jämnas ut. Därmed är det med hänsyn till markhöjderna möjligt med en utformning enligt alternativ 2. För en utformning enligt alternativ 3 bör en infiltrationsanläggning placeras i dikets södra del, dvs. i dikets lågpunkt.

4.3 Dike 4 och 5

Figur 10. Justering av tomtmark för dike nr 4 och 5. Siffror visar ytan (m


behöva öka för att infiltrationsdiket ska ligga inom fastighetsmark. För dike 4 och 5 behöver alla fastigheter utökas för att dikena ska ligga inom fastighetsmark. Båda dikena kommer även skära igenom någon fastighet.

3

4

5



16(37)

Figur 11. Jordarter vid infiltrationsdike 4. Diket ligger ungefär till hälften i ett område med isälvssediment sand (grönt) och till hälften i ett område med berg i dagen (rött). Cirkel visar förslag på placering av infiltrationsmagasin i dikets mitt. Streckad linje visar hur diket i nord-sydlig riktning kan flyttas länge in på fastigheten för att ligga i ett område med genomsläpplig jord.

Figur 12. Jordarter vid infiltrationsdike 5. Diket i ett område med isälvssediment sand (grönt).

Dike 5 kan utföras enligt alternativ 1 då infiltrationskapaciteten i området bedöms som tillräckligt god. Dike 4 ligger i huvudsak i område med berg i dagen och en utformning enligt alternativ 1 eller 2 är därmed inte möjlig.

Om den nord-sydliga delen av dike 4 placeras längre in på fastigheterna leder det till att diket kan anläggas mer plant samt att diket kommer att ligga inom ett område med sand (som tillåter infiltration). Diket kommer däremot ligga tvärs över fastighetsmarken med detta förslag. Vid en sådan utformning kan den nord-sydliga delen av dike 4 anläggas enligt alternativ 2. Den öst-

+59

+58

+61

N

+59

+54

+55

+52

+52

N



17(37)

västliga delen av diket måste ändå utföras enligt alternativ 3 pga. stora höjdskillnader på denna sträcka. För ett utförande enligt alternativ 3 bör en infiltrationsanläggning placeras i dikets lågpunkt, dvs. hörnet där diket ändrar riktning 90 grader.

Dike nummer 5 ligger i ett område med sand och består av två relativt plana sektioner (undantaget en lokal höjdpunkt på ca +55 m). De plana sektionerna har dock ca 2 meters höjdskillnad dem emellan. Som förslag kan marknivåerna i hela området jämnas ut till ca +53, vilket innebär att några delar sänks och några höjs upp. Alternativt höjs hela området till ca +55. På så vis kan ett relativt jämnt avskärande dike anläggas hela sträckan och skydda fastigheterna mot naturmarksavrinningen från sydöst. För ett utförande enligt alternativ 3 bör en infiltrationsanläggning placeras i dikets lågpunkt dvs. i dikets västligaste punkt. Den lokala höjdpunkten behöver i så fall planas ut så att vattnet kan ledas till lågpunkten. Alternativt kan diket tillåtas vara något djupare då det passerar höjdpunkten.

4.4 Dike 6

Figur 13. Justering av tomtmark för dike nr 6. Siffror visar ytan (m

2) som tomterna skulle behöva

öka för att infiltrationsdiket ska ligga inom fastighetsmark.

6



18(37)

Figur 14. Jordarter vid infiltrationsdike 6. Diket ligger i ett område med postglacial finsand (orange) Cirkel visar förslag på placering av infiltrationsmagasin.

Dike 6 kan utföras enligt alternativ 1 då infiltrationskapaciteten i området bedöms som tillräckligt god.

Förutom en lokal höjdpunkt (+55 m) varierar dikessträckan från väst till öst bara med ca 0,5 meter. Genom att jämna till den lokala höjdpunkten i dikets mitt bedöms det att diket kan anläggas relativt plant. Därmed kan diket utföras enligt alternativ 2. För ett utförande enligt alternativ 3 kan en infiltrationsanläggning placeras i dikets östra eller västra del. Även i detta fall behöver den lokala höjdpunkten jämnas ut. Alternativt kan diket tillåtas vara något djupare då det passerar höjdpunkten. Ytterligare en variant är att anlägga en infiltrationsanläggning i vardera änden av diket. I så fall kan den lokala höjdpunkten behållas.

+54

+55

+54,5

N



19(37)

4.5 Dike 7


2) som tomterna

skulle behöva öka för att infiltrationsdiket ska ligga inom fastighetsmark. För dike 1 och 7 behöver alla angränsande fastigheter utökas för att dikena ska ligga inom fastighetsmark. En fastighet som berörs av dike nummer 1 kommer diket skära av något.

Figur 16. Jordarter vid infiltrationsdike 7. Diket ligger i huvudsak i ett område med morän (blått). Cirkel visar förslag på placering av infiltrationsmagasin.

Förutom ett område i dikets västra del bedöms infiltrationskapaciteten i området som tillräckligt god för ett utförande enligt alternativ 1 eller 2.

Marknivåerna utmed dike 7 varierar endast med ca 0,6 meter utmed hela dikessträckan så marknivåerna går troligen att justera utmed diket för att få en plan bottenyta. Därmed finns goda förutsättningar för en utformning enligt alternativ 2.

+53,4

+54

N

1

7



20(37)

För ett utförande enligt alternativ 3 placeras infiltrationsanläggning i dikets östra slutpunkt. Den ligger lägre än dikets västra slutpunkt. Den västra slutpunkten ligger f.ö. i ett område med berg i dagen och lämpar sig därför inte för infiltration. En annan möjlig lösning är att placera infiltrationsanläggningen ungefär mitt på diket.

4.6 Dike 8

Figur 17. Justering av tomtgränser utmed dike nummer 8. Siffror visar ytan (m

2) som tomterna

skulle behöva öka för att infiltrationsdiket ska ligga inom fastighetsmark. För dike 8 behöver alla angränsande fastigheter utökas för att dikena ska ligga inom fastighetsmark.

Figur 18. Jordarter vid infiltrationsdike 8. Diket ligger i ett område med morän (blått).

Dike 8 kan utföras enligt alternativ 1 eller 2 då infiltrationskapaciteten i området bedöms som tillräckligt god. Dike 8 bedömdes enligt tidigare rapport kunna anläggas i anslutning till tomtgränserna eftersom marknivåerna enbart varierar med 0,5 meter utmed tomtgränserna. Vid möte (2015-05-12) framkom att en elledning passerar strax norr om tomterna vilket innebär att lösning enligt alternativ 1 kan vara ofördelaktigt då man inte vill placera ett dike över ledningen.

+53,3

+52,8

8 149

N N



21(37)

Hela diket ligger på ungefär +53 meter men marken kan pga. lokal höjd- och lågpunkter behöva jämnas ut med några decimeter på några platser utmed stäckningen för att dikesbotten ska ligga plant. Med hänsyn till markhöjderna samt elledningens placering är alternativ 2 därmed en lämplig lösning. För ett utförande enligt alternativ 3 placeras infiltrationsanläggning dikets mitt. Med en infiltrationslösning kan dikets bredd göras mindre.

5 Dikesstorlek och utformning

De olika dikessträckornas enskilda avrinningsområden togs fram och beskrivs i kapitel 3.3. Avrinningsområdena varierar i storlek vilket innebär att de olika dikena kommer behöva olika storlek.

Avrinningen är beräknad enligt anvisningarna i Svenskt Vattens publikation P90 (utgåva 1, 2004) ”Dimensionering av allmänna avloppsledningar”. Avrinningsparametrar har valts enligt tabell 4.8; Avrinningskoefficienter för olika typer av ytor, sida 21. Alla områden har baserat på detta beräknats med en avrinningskoefficient på 0,2 vilket är en viktad avrinningskoefficient mellan kuperad bergig natur/skogsmark och berg i dagen med inte allt för stark lutning.

Dikena dimensioneras för ett klimatanpassat 10-årsregn med 2 timmars varaktighet utan avtappning under regntillfället. Detta eftersom infiltrationen antas vara så pass långsam under själva regntillfället att den kan antas vara försumbar.

Dikenas storlek presenteras för ett dike med ett djup på 0,5 meter i dikets mitt med en sidolutning på 1:1. Dikena presenteras antingen som ett triangulärt dike eller dike i form av en parallelltrapets. En sammanställning på dikenas storlek presenteras i tabell i bilaga 3.

Figur 19. Schematiska dikessektioner. Höger bild visar dikessektion som omvänd triangel, vänster parallelltrapets. Dikets översida benämns dikesbredd. Dikesbotten i ett parallelltrapetsformat dike benämns bottenbredd.

Den framräknade volymen för respektive dike kan även användas för att utforma en så stor damm eller underjordiskt magasin (t ex dagvattenkasetter eller stenkista) om det inte är önskvärt med diken av angiven storlek på de aktuella tomterna. Vid utformning med stenkista måste det beaktas att hålrumsvolymen är ca 1/3 av den totala volymen. Stenkistans totala volym måste alltså vara ca 3 gånger större än den i texten angivna volymen.

Om dikena utformas med en damm eller ett magasin för att omhänderta den avrunna volymen behöver dikena enbart kunna transportera vattnet dit. Dikenas storlek kan då avsevärt minskas jämfört med den storlek som anges kapitel 5.1- 5.7. Diken med kompletterande magasin- eller infiltrationslösning presenteras med en 0,5 meters dikesbredd i sammanställning i kapitel 6.

Det största avrinningsområdet är ca 2 ha och det längsta diket ca 250 meter. Om dikets botten ligger helt horisontell längs dikets hela sträckning skulle det för att klara avrinningen från ett klimatanpassat 10-årsregn behöva var 40 cm djupt i mitten och 1,5 meter brett. Om diket lutar 2 promille räcker det med 30 cm djupt och 1 meter brett. Ökar lutningen till 10 promille behöver det vara 20 cm djupt och 80 cm brett. Om diket i stället är 100 meter långt blir storleken 35 cm djupt och 1,4 meter brett (0 promilles lutning); 25 cm djupt och 1 meter brett (2 promilles lutning); 20 cm djupt och 80 cm brett (10 promilles lutning). För ett dike med hälften så stort avrinningsområde, dvs. 1 ha, behöver dikets tvärsnittsarea vara hälften av ovan angivna.

Dikesbredd Dikesbredd

Bottenbredd

Djup 0,5 m

Djup 0,5 m



22(37)

5.1 Dike 1

Infiltrationsdike 1 ligger i område med fyllnadmassor. Är fyllandsmassorna djup tillräckligt kan eventuellt avrinningen infiltrera i diket. I annat fall behöver diket svagt luta mot område med morän för att infiltrera, se kapitel 4.1. Avrinningsområdet till dike 1 uppskattas till 0,6 ha. Beräknad volym behöver därmed vara ca 50 m

3. Då diket blir ca 130 meter långt behöver det

om det anläggs i form av en parallelltrapets ha en bottenbredd på 0,3 m och en dikesbredd på 1,3 m.

5.2 Dike 2

Dike 2 ligger i ett område främst besående av finsand vilket antas ha god infiltration. Avrinningsområdet uppskattas till ca 1 ha vilket kräver en volym på ca 80 m

3. Dikessträckan blir

ca 240 meter vilket innebär ger ett parallelltrapetsformat dike med 0,2 meters bottenbredd och en dikesbredd på 1,2 m.

5.3 Dike 3

Dike 3 ligger i ett område med postglacial finsand vilket antas ha god infiltration. Avrinningsområdet är ca 2 ha vilket kräver en volym på ca 155 m

3. Diket är ca 45 meter långt

och behöver diket anläggas mycket stort för att magasinera avrinningen. Ett beräknat trapetsformat dike med djup 0,5 meter får en dikesbredd på 7,4 m. Att anlägga ett mer än 7 meter brett dike antas inte vara realistiskt för området. Ett utförande enligt alternativ 1 eller 2 bedöms därför inte som genomförbart. En utformning enligt alternativ 3 bedöms kunna genomföras om det anläggs underjordiska dagvattenkassetter eller en stenkista för att förhindra avrinningen från att nå fastigheterna.

5.4 Dike 4

Dike 4 ligger i huvudsak i områden med berg i dagen vilket ger nästan obefintlig infiltrationskapacitet. Avrinningsområdet är ca 0,2 ha vilket kräver en volym på 16 m

3. Diket är

ca 80 meter långt och kan därför göras relativt litet. Eftersom diket är relativit litet kan det anläggas som ett triangulärt dike och får en bredd på 0,9 m om det anläggs 0,5 m djupt. Diket kan även göras grundare och bredare och då mer utgöra en lokal svacka på tomtmarken för att förhindra avrinning att nå byggnaderna. Diket behöver kompletteras med en infiltrationsanläggning i den del av diket som inte ligger på berg i dagen, se figur 11. Alternativt kan diket anläggas längre in på tomtmark vilket illustreras i samma figur.

5.5 Dike 5

Dike 5 ligger i ett område med sand och har ett avrinningsområde på ca 0,5 ha. Volymen behöver därmed vara ca 40 m

3. Diket är ca 75 meter långt och behöver därmed vara 1,6 meter

brett med en bottenbredd på 0,6 meter.

5.6 Dike 6

Dike 6 ligger i ett område med postglacial finsand och avrinningsområdet är ca 1 ha vilket ger upphov till ett behov på ca 80 m

3. Med ett 130 meter långt dike beräknas diket behöva vara 1,7

meter brett med en bottenbredd på 0,7 m. Alternativt kan diket göras mindre genom att svagt luta åt dikets ena ände och där förses med damm eller magasin.

5.7 Dike 7

Dike 7 ligger i ett område med berg i dagen samt morän. Avrinningsområdet till diket är ca 1 ha efter att detaljplan 5 är utbyggd. Diket behöver då vara ca 80 m

3. Med en dikeslängd på 130

meter bedöms diket bedöva anläggas 1,7 meter brett med en bottenbredd på 0,7 meter.



23(37)

5.8 Dike 8

Dike 8 ligger i ett område med morän. Avrinningsområdet till diket bedöms bli ca 0,8 ha efter att detaljplanerna 4 och 5 är utbyggda. Diket behöver då vara ca 60 m

3. Med en dikeslängd på 55

meter bedöms diket bedöva anläggas 2,7 meter brett med en bottenbredd på 1,7 m. Om detta inkräktar för mycket på tomtmark kan diket förses med infiltrationslösning och således göras mindre.

6 Diskussion och slutgiltiga förslag

För alla diken bedöms det finnas möjlighet att anlägga dike enligt något av alternativ 1, 2 eller 3. För några diken fungerar samtliga alternativ och då blir sådant som kostnaden att anlägga dikena enligt de olika altenativen avgörande samt i vilken omfattning dikena med den nödvändiga storleken utförda enligt alternativ 1 eller 2 kan bedömas vara ett negativt inslag på tomtmarken.

För flera diken kan det mest fördelaktiga utförandet vara en kombination av de tre alternativen, dvs. någon eller några tomtgränser flyttas, marken höjs på vissa sträckor och att vissa diken kompletteras med infiltrationsanläggningar.

Utifrån resultat från tre olika lösningsförslag presenteras en kortfattad diskussion vad gäller val av lösning för varje undersökt dikessträcka nedan.

6.1 Dike 1

För dike 1 förslås en kombination av alternativ 2 och 3 eller enbart enligt alternativ 2. Det vill säga att marknivåerna längs dikets justeras och att diket eventuellt förses med kompletterande infiltrations- och magasinslösning. Det är även möjligt att anlägga diket som en kombination av alternativ 1 och 3. Då behöver marken inte justeras eftersom alternativ 1 innebär att diket följer höjdkurvorna. Enligt jordartskarta ligger diket till stor del i ett område bestående av berg i dagen där infiltration inte är möjlig men enligt information från möte med RFAB och Arkitekter Engstrand (2015-05-12) framkom att området till stor del ersatts med fyllnadsmassor. Är fyllnadsmassornas jordlager djupt nog kan eventuellt diket anläggas som infiltrationsdike istället för att vattnet ska transporteras till ett område med morän för infiltration. Eftersom området med berg till stor del ersatts med fyllnadsmassor har troligen områdets höjdsättning förändrats sedan laserskanningen som utredningen grundar sig på utfördes. Av den anledningen kan förutsättningarna för diket ändrats och underlaget som utredningen grundas på vara inaktuellt.



24(37)

Figur 20. Dikesutformning för dike 1. Diket utförs enligt alternativ 2 om fyllnadsmassornas djup är tillräckligt för infiltration. Diket visas 1,3 meter brett.

6.2 Dike 2

Om dike 2 utförs enligt alternativ 1 kräver det en relativt stor justering av vissa tomtgränser för att diket ska följa de lokala höjdnivåerna. Om detta kan accepteras bedöms alternativ 1 vara en bra lösning för dike 2.

I annat fall föreslås antingen en kombination av alternativ 2 och 3 eller ett utförande helt enligt alternativ 2. Vid en kombination av alternativ 2 och 3 jämnas lokala nivåskillnader ut och diket kompletteras med ett magasin eller infiltrationsyta i dikets lågpunkt. Utförande enligt alternativ 2 kräver att diket delas upp i flera mindre sektioner pga. de stora höjdskillnaderna. Den brantare delen av diket (syd- nordlig sträckning) anläggs då i terrasser för att kompensera den kraftiga luntningen genom att ha stegvis plana ettapper utmed diket för att möjliggöra magasinering och infiltration. Då lutningen är kraftig på delar av dikessträckan finns en övervägande risk för erosionsproblem längs med den nord-sydliga sträckningen av dike 2 om det justeras enligt en kombination av lösning 2 och 3. På grund av risken för erosionsproblem anses alternativ 1 vara den bäst lämpade lösningen för dike 2.



25(37)

Figur 21. Dikesutformning för dike 2. Diket utförs enligt alternativ 1 och visas som ett 1,2 meter brett infiltrationsdike.

6.3 Dike 3

Dike 3 är relativt kort jämfört med det avrinningsområde som avvattnas till det. Det är därför inte möjligt att anlägga ett dike med tillräckligt stor volym inom tomtmark. Diket behöver därför kompletteras enligt alternativ 3 med infiltrationskassetter eller stenkista för att förhindra ytlig avrinning att nå bostadshusen. Här föreslås även möjligheten att utöka fastighetsmarken för att ha större utrymme att utnyttja zonen med sandjord för infiltration av avrinningen.

Ett annat förslag är att höja upp tomtmarken och på så vis förhindra att vatten från naturmarken når byggnaderna. Detta illusteraras i figur nedan.

Figur 22. Illustration för att förhindra naturavrinning att nå fastigheter vid dike 3. Istället för att anlägga ett dike utmed tomtgränsen höjs tomtmarken så naturmarksavrinningen inte når byggnaderna. (Illustration av Arkitekter Engstrand och Speek AB).

Genom att höja tomtytorna förhindras naturavrinningen att nå byggnaderna. En ytterligare fördel med detta alternativ är att den relativt breda sektion med sandjord mellan höjdpunkten för naturmarksavrinning och tomterna kan användas för infiltration av avrinningen. Detta förslag kan vara ett på lång sikt säkrare och mer kostnadseffektivt förslag än att anlägga infiltrationskassetter eller stenkista då avrinningsområdet är förhållandevis stort och skulle kunna föra relativt mycket avrinning mot lägre liggande tomter.



26(37)

Figur 23. Dikesutformning för dike 3. Inget dike anläggs utan tomterna (innanför skrafferad linje) höjs upp så att vattnet istället samlas upp och infiltreras i naturmarken öster om tomterna (illustrerat med blå yta).

6.4 Dike 4

För infiltrationsdike 4 föreslås ett utförande enligt alternativ 3, dvs. lösning med infiltrationsmagasin. Magasinet anläggs då med fördel i den lågpunkt som finns i dikets ”hörn”. Anläggs en infiltrationslösning på detta vis kan även själva dikesfårorna göras mindre. Detta då dikenas funktion blir att vara ett hinder för naturmarksavrinning att nå byggnaderna genom att samla upp vattnet och leda det mot magasinet.

En annan möjlig utformning för den del av diket som går i nord-sydlig riktning är enligt alternativ 2. Men det kräver att den del av diket som ligger i nord-sydlig riktning flyttas längre in på fastighetsmark. I så fall kan diket anläggas mer plant och det kommer att ligga inom ett område med sand (som tillåter infiltration). Lösningen bedöms som möjlig eftersom avrinningsområdet till diket är relativt litet och diket därmed kan utformas grunt och brett och på så vis mer upplevas som en svacka på tomten än som ett dike. Den del av diket som går i öst-västlig riktning måste ändå utföras enligt alternativ 3 pga. de stora höjdskillnaderna på denna sträcka.



27(37)

Figur 24. Dikesutformning för dike 4. Diken anläggs vid tomtgräns och lutar svagt mot infiltrationsyta i dikets ”hörn”. Dikena illustraras 0,5 meter breda.

Magasinet i dikets hörn är beräknad som en tetraeder med formen av en likbent triangel i plan. Om magasinet ska rymma 16 m

3 blir magasinet 1,1 meter djupt med sidolängd 13,2 och 9,3

meter, vilket ger det en area på 43,4 m2.

6.5 Dike 5

För dike nummer 5 föreslås att marknivåerna längs med dikessträckan justeras så att dikets botten följer samma nivå, alltså alternativ 2. Diket kan förslagsvis göras grundare och bredare och på så vis utnyttja en större andel av sandjorden mellan husen och området med berg i dagen, men då kan fastighetsgränserna behöva justeras om diket ska ligga helt inom tomtmark.



28(37)

Figur 25. Dikesutformning för dike 5. Diket anläggs enligt alternativ 2. Diket illustreras 1,6 meter brett.

6.6 Dike 6

Om dike 6 ska följa fastighetsgränsen så som fastighetsgränserna är föreslagna i nuläget behöver höjdsättningen längs med diket justeras med som mest 1 meter. Av den anledningen föreslås alternativ 2, justering av marknivåer utmed diket. Diket kan även här göras grundare med bredare för att utnyttja den mer genomsläppliga jorden (sand) mellan husen och området med berg i dagen.



29(37)

Figur 26. Dikesutformning för dike 6. Diket anläggs enligt alternativ 2. Diket illustreras 1,7 meter brett.

6.7 Dike 7

För dike 7 lämpar sig samtliga tre alternativa lösningar. Avrinningen mot de tomter som diket ska skydda är däremot beroende av utbyggnaden av detaljplan 5. Inom arbetet för detta PM har en uppskattning av avrinningsområdets minsking gjorts utifrån att hela detaljplan 5 är utbyggd. Innan utbyggnaden utförts kan diket komma att belastas med avrinning från ett upp emot sju gånger så stort avrinningsområde. På grund av detta kan området behöva tillfälligt skydd mot avrinning innan detaljplan 5 byggs ut. Alternativt att ett magasin överdimensioneras för att minska risken för vatten att nå byggnaderna. För att skydda tomterna behöver dikeslösningen kunna magasinera 80 m

3 enligt uppskattning efter att

detaljplanområde 5 är utbyggt.



30(37)

Figur 27. Dikesutformning för dike 7. Diket illustraras 0,5 meter brett med en infiltrations-/magasinslösning i dikets mitt.

Magasinet/ infiltrationslösningen är beräknad som ett 2 meter djup konformad damm. Dammens cirkulära yta i plan har en diameter på 12,2 meter.

6.8 Dike 8

För dike 8 lämpar sig alternativ 2 eller en kombination av alternativ 2 och 3. Alternativ 2 fungerar bra med hänsyn till markhöjderna då dess profil utmed tomtgränserna enbart varierar med ca 0,5 m. Ett utförande enligt alternativ 2 skulle dock kräva ett relativt brett dike (2,7 meter). Av den anledningen kan ett utförande enligt en kombination av alternativ 2 och 3 vara att föredra. Diket kan i så fall göras mindre genom att det anläggs så att det lutar svagt mot en infiltrationsanläggning.



31(37)

Figur 28. Dikesutformning för dike 8. Diket illustraras 0,5 meter brett med en infiltrations-/magasinslösning i dikets mitt.

Magasinet/ infiltrationslösningen är beräknad att behöva magasinera 60 m3 och illustreras ovan som en

1,9 meter djup konformad damm. Dammens cirkulära yta i plan har en diameter på 11,1 meter.



32(37)

7 Bilaga 1, Höjdprofiler längs med dikessträckorna

Figur 29. Lokala marknivåer för dike 1, x-axel anger dikets längd i m, y-axel anger lokala marknivåer där diket ska placeras. Diket varierar mellan +55,75 och +53,9 meter. Diket varierar med ca 70 cm de första 100 meterna.

Figur 30. Lokala marknivåer för dike 2, x-axel anger dikets längd i m, y-axel anger lokala marknivåer där diket ska placeras. Diket har en lokal lågpunkt i mitten. Höjdskillnaden mellan dikessträcka 130-250 m är ca 4-5 meter.



33(37)

Figur 31. Lokala marknivåer för dike 3, x-axel anger dikets längd i m, y-axel anger lokala marknivåer där diket ska placeras. Diket har en lokal höjdpunkt mellan 6-22 meter.

Figur 32. Lokala marknivåer för dike 4, x-axel anger dikets längd i m, y-axel anger lokala marknivåer där diket ska placeras. Diket lutar mot dikets mitt.



34(37)

Figur 33. Lokala marknivåer för dike 5, x-axel anger dikets längd i m, y-axel anger lokala marknivåer där diket ska placeras. Diket varierar mellan +54,6 och +52 meter.

Figur 34. Lokala marknivåer för dike 6, x-axel anger dikets längd i m, y-axel anger lokala marknivåer där diket ska placeras. Diket har en lokal höjdpunkt mellan 70-110 meter.



35(37)

Figur 35. Lokala marknivåer för dike 7, x-axel anger dikets längd i m, y-axel anger lokala marknivåer där diket ska placeras. Diket varierar mellan med ca 0,6 m mellan +54 m och +53,4 m.

Figur 36. Lokala marknivåer för dike 8, x-axel anger dikets längd i m, y-axel anger lokala marknivåer där diket ska placeras. Diket varierar mellan med ca 0,5 m mellan +53,3 m och +52,8 m.



36(37)

8 Bilaga 2, Översiktsplan för Riksten Friluftsstad

Figur 37. Översiktsplan för Riksten Friluftsstad, bild från www.riksten.se.

http://www.riksten.se/



37(37)

9 Bilaga 3, Sammanställning av dikesstorlek

Dike Dikesprofil Dikesbredd (m) Bottenbredd (m) Magasin (m3)

1 Trapets 1,3 0,3 -

2 Trapets 1,2 0,2 -

3 Ej dike, upphöjning av tomtmark

- -

Infiltrationsyta behöver rymma

155 m3

4 Triangulärt 0,5 - 16

5 Trapets 1,6 0,6 -

6 Trapets 1,7 0,7 -

7 Triangulärt 0,5 - 80

8 Triangulärt 0,5 - 60 Figur 38. Beräknad dikesstorlek för 0,5 meter djupt dike med triangulärt eller trapetsformat tvärsnitt med sidolutning 1:1. Diken med kompletterande infiltrations-/magasinslösning presenteras som 0,5 meter breda.

Rapport Riksten Friluftsstad Diken och infiltration inom DP4 · Uppdrag: 211755A, Riksten diken...

Documents

Transcript of Rapport Riksten Friluftsstad Diken och infiltration inom DP4 · Uppdrag: 211755A, Riksten diken...