Rapport av projekt i regi av Utbildningsförvaltningen, Malmö kommun

I – Eventuellt inrättande av skoldatatek

II – Alternativa verktyg för elever med specifika läs- och skrivnedsättningar/dyslexi

BAKGRUND Pedagogiska centralen har via Specialpedagogiska skolmyndigheten fått projektmedel (2009) för att inleda och bygga upp en övergripande verksamhet kring specialpedagogik och IT. Två projekt har genomförts i Utbildningsförvaltningens regi under mars till december 2009:

• Eventuellt inrättande av ett centralt ”skoldatatek” vid Utbildningsförvaltningen för Malmö kommuns gymnasieskolor.

• Alternativa verktyg för elever med specifika läs- och skrivnedsättningar/dyslexi. Ledare för projekten har varit Annika Johansson på en halvtidstjänst. Projekten har bedrivits parallellt och har koppling till varandra varför de båda redovisas här tillsammans.

INLEDNING Aktuell forskning inom läs- och skrivproblematiken bedömer att cirka en halv miljon svenskar idag har problem med att läsa och skriva. Elever med dessa problem måste lägga ner mycket mer tid på sina studier än sina klasskamrater för att om möjligt nå samma resultat. Ofta är problemen så stora att den extra ansträngningen inte räcker utan eleven ”halkar efter”.

Sverige skall enligt riksdagsbeslut vara ett samhälle tillgängligt för alla. Ett ”tillgängligt samhälle” gäller naturligtvis även skolan och då inte bara avseende den fysiska miljön utan även vad som avser anpassade undervisningsformer och lärmiljöer där alla kan ta till sig kunskap.

I dag finns tekniken som gör det möjligt för elever med dyslexi, eller andra läs- och skrivnedsättningar att på ett enkelt sätt ta till sig undervisningen, men kunskapen om verktygen är ojämnt spridd på skolorna. Databaserade verktyg erbjuder nya möjligheter för personer med olika funktionsnedsättningar. Inte bara läs- och skrivnedsättningar utan även vid koncentrationsnedsättningar och vid nedsättningar i utvecklingen kan de nya alternativa verktygen underlätta, alternativt avhjälpa. Med rätt anpassad läs- och skrivmiljö

- kan man kompensera för det som är svårt, - öka förståelsen för den lästa texten och - skapa förutsättningar för att lättare skriva text.

Därmed ökar också motivationen och glädjen vid läsning och skrivning. En sådan miljö kallas kompenserande datormiljö och bör vara anpassad för varje individ.

PROJEKTBESKRIVNING 1) Bygga upp en övergripande verksamhet kring specialpedagogik och IT med början

inom gymnasieskolan. 2) Pilotprojekt på tre gymnasieskolor kring användning av det internetbaserade

Elevskrivbord för elever med diagnostiserade läs- och skrivsvårigheter/dyslexi.

SYFTE Syftet med projektet har varit att:

• Med början i en avgränsad skolform (gymnasieskolan) finna former för att bygga upp och utveckla en struktur för en resursverksamhet för alla skolformer, där specialpedagogik tillsammans med kompetens kring IT sätts i centrum.

• Pröva hur det alternativa verktyget ”Elevskrivbordet” (en internetbaserad studiemiljö för elever med specifika läs- och skrivnedsättningar).fungerat på tre gymnasieskolor.

• Förverkliga handlingsplanen för elever med specifika läs- och skrivnedsättningar.

METOD Tio elever med diagnosen dyslexi vid vardera tre skolor har erbjudits möjlighet att testa ”Elevskrivbordet”. Elevskrivbordet är benämningen på en kommersiell tjänst som tillhandahålls av Assistans Solution. Företaget har strukturerat och sammanställt olika existerande dataprogram till ett kompensatoriskt hjälpmedel för elever med dyslexi. Tjänsten ”Elevskrivbordet” nås via Internet. Behörighet Erhålls via lösenord och eleven har alltså tillgång till tjänsten både i skolan och från bostaden, dygnet runt. Programmen som sammanställts i ”Elevskrivbordet” finns att tillgå på marknaden och är alltså inte specifika för ”Elevskrivbordet”. Pauli gymnasieskola och Malmö latinskola använder flera av de enskilda programmen idag. Resultatet från testen av Elevskrivbordet baseras dels på:

• samtal med elever och elevernas specialpedagoger, • visning för och respons från de andra gymnasieskolornas

specialpedagoger/speciallärare, rektorer och IT-tekniker.

Funktionen och förutsättningarna för ett skoldatatek har undersökts genom besök och intervjuer med kommuner som redan idag har någon form av samlad funktion av modell skoldatatek.

RESULTAT I. PROJEKTET ELEVSKRIVBORDET Projektet inleddes med att personalen på pilotskolorna fick en introduktion och förevisning av Elevskrivbordet och dess program. Elever som valts ut av sin skolas specialpedagog fick möjlighet att praktiskt prova på tjänsten Elevskrivbordet under ca 30 veckor. Eleverna har kommit olika långt i sina studier. Totalt ingår trettio elever, tio på respektive skola. Elevernas kommentarer är mycket blandade. Elever som redan tidigare använt vissa av dataprogrammen är mest positiva till tjänsten. Det är också dessa elever som använt elevskrivbordet mest. Elever vars pedagoger varit aktiva till att just ”deras” elever ska få prova, har också varit positiva och använt programmen. I de fall där endast elev och specialpedagog arbetet med projektet, har det inte alltid fungerat optimalt, eleverna har inte använt alla funktionerna. Avgörande för framgång är att specialpedagogen lägger ner mycket stöd och följer upp att eleverna använder de alternativa verktygen. I de fall elever själv d v s utan specialpedagogiskt stöd anmält att de vill prova tjänsten, har tyvärr verktygen använts mer sällan. Som skäl uppger eleverna tidsbrist. De har inte kunnat prioritera inlärningen av programmen på bekostnad av studietakten i övriga ämnen. Konceptet med hur tjänsten Elevskrivbordet är upplagd är utomordentlig. Att alltid, via internet nå sina alternativa verktyg ger en elev med dyslexi större frihet och bidrar till mer självständighet. Negativt är att man som användare är hänvisad till företagets val av dataprogram. Svårigheter som uppstått vid test av Elevskrivbordet: Tillgänglighet är inte så tillfredsställande som utlovat. För att fungera alltid, överallt behöver eleven ha en egen dator eftersom klienten/agenten (Citrix) måste installeras på datorn för att Elevskrivbordet skall kunna nås. Detta kan/får eleven inte självgöra exempelvis på; hotell, datorcafé, bibliotek eller medborgarkontor. Alltså är inte tillgängligheten så hög som är önskvärt. – En begräsning av kringutrustningen (= handscanner, c-pen) har också upptäckts. C-pen kan endast installeras på en dator/c-pen. Detta innebär att elev som skall ”tanka av” sin C-pen måste göra detta på samma dator där C-pen är inprogrammerad. Eleverna önskar kunna ”tanka av” sin C-pen på tillgänglig ledig dator. Det är inte ovanligt, att den dator som krävs för att kunna ”tanka av”, är upptagen av annan elev. Tekniskt. Ett bra fungerande samarbete mellan specialpedagoger och IT-tekniker är en förutsättning för att de alternativa verktygen skall kunna fungera. – IT-teknikerna på skolorna behöver prioritera installationerna av de alternativa verktygen. –Klienten/agent (Citrix) bör vara installerad på skolans samtliga datorer. Detta har inte fungerat tillfredsställande på alla skolorna. – Skolan bör ha trådlöst internet i lektionssalarna – Elevskrivbordet kan användas även i Mac-datorer, men hinder har uppstått på Mediegymnasiet vid användandet av deras program. Elevskrivbordets program fungerar inte ihop med Macinstoshs specifika program.

Övrigt För att alternativa verktyg skall fungera optimalt krävs att specialpedagoger har rätt att lägga in ”sina” specialprogram på personliga datorer samt att de inte arbetar vid datorer som är kopplade till det administrativa nätet. – Personal som är ansluten till IT-support kan inte maximalt använda tilläggsverktygen, så som handscanner/läspenna. Enligt deras uppgift, ingår det inte i deras arbetsuppgifter att installera läspennor samt att installera specialprogram. – Problemet är också att om arbetsuppgiften ingick i deras arbete så om IT-support lägger in program kommer dessa att bli tillgängliga för alla som ingår i det administrativa nätet och då måste det finnas kommunlicenser på dessa program. – För att de alternativa verktygen skall kunna nyttjas optimalt krävs goda kunskaper hos specialpedagoger/speciallärare och övriga pedagoger som arbetar med elever i behov av särskilt stöd. Noterad positiv bieffekt är att på en av pilotskolorna är att kunskapen och förståelsen för specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi ökat hos övriga pedagoger. Samtlig personal har fått en egen föreläsning om projektet och elevskrivbordet. Slutsats Elevskrivbordet har samlat ett flertal dataprogram som går att nå via internet. Konceptet är utomordentligt då personen alltid har sina verktyg tillgängliga. Dock måste en av två förutsättningar vara uppfyllt: 1 Skolans IT-tekniker måste installera klienten/agenten Citrix samt annan kringutrustning, på skolans samtliga datorer. 2 Alternativt att eleven har en bärbar dator där Citrix, och kringutrustningen installerats. Med ovan kommer tjänsten att fungera bra och eleven kan nå sina alternativa verktyg dygnet runt, var som helst i världen. Eleven har tillgång till verktygen både i skolan och i hemmet. De program som Elevskrivbordet använder finns att köpa på marknaden och är inte skapade av Elevskrivbordet. Detta innebär att flera av programmen redan idag finns på flera av gymnasieskolorna. Skillnaden är att eleven endast har tillgång till dem i skolan. En egen modell för ett Malmöskrivbord bör vara den optimala lösningen och förordas. Kostnaden bör bli lägre. Blir kostnaden lägre kan fler elevgrupper (flerspråkiga elever, elever i särskola/särgymnasium) ges möjlighet att använda programmen/verktygen. Genom eget Malmöskrivbord har vi också möjlighet att bestämma vilka program vi anser behövs/skall finnas. Även program som fungerar med Mac-datorer bör kunna finnas. Malmö 2009-11-10 Annika Johansson

II. PROJEKTET ÖVERGRIPANDE VERKSAMHET KRING SPECIAL PEDAGOGIK OCH IT (Skoldatatek) Elever med specifika läs- och skrivnedsättningar/dyslexi har stor hjälp av alternativa verktyg i sitt lärande. Dessa verktyg behöver vara lättåtkomliga och användarvänliga. Tjänsten Elevskrivbordet tillmötesgår detta på ett mycket bra sätt men priset är högt. Att utarbeta ett eget ”Malmöskrivbord” är fullt möjligt men kräver:

� en gemensam lärplattform � kommunlicenser på vanligast förekommande dataprogram.

Ett eget ”Malmöskrivbord” ger Malmö stad en frihet att själv bestämma vilka alternativa verktyg som passar bäst i Malmö. Det blir också mer kostnadseffektivt.

De alternativa verktyg som prövats är även bra för andra elevgrupper: elever med koncentrationsnedsättningar, flerspråkiga elever och elever som går på särskolan/särgymnasium.

Avgörande framgångsfaktorer1 för att elever med funktionsnedsättningar lättare skall nå målen är:

� pedagogernas kunskap och kompetens om pedagogikens påverkan på funktionsnedsättningen.

� stöd till personal och verksamhet. � arbetet med att motivera eleverna att använda tekniska hjälpmedel.

Vid mina besök på gymnasieskolorna har jag upptäckt att specialpedagoger/speciallärare och pedagoger behöver kompetenshöjas vad gäller den specialinriktade användningen av IT som dessa elever behöver. Kostnadseffektivt är om det centralt finns specialpedagogisk kompetens som har möjlighet att ge Malmös samtliga skolformers specialpedagoger/speciallärare, pedagoger samt annan skolpersonal specialpedagogisk:

information om och utbildning i användbara pedagogiska program och alternativa verktyg,

fördjupad specialpedagogisk kompetens i hur man med hjälp av IT kan skapa och stimulera lärande situationer för elever i behov av särskilt stöd samt hur detta kan användas som ett alternativt verktyg,

ge pedagogisk och tekniks support, utvecklande av nya metoder och arbetssätt kring specialpedagogik och IT, upprätthålla spetskompetens inom området, följa upp hur IT-användningen påverkar elevens lärande, vara resurs i central IT-grupp.

Pedagogerna i Malmö stad har idag möjlighet att via Pedagogiska centralen kompetenshöja sig inom flera olika områden, dock ej inom det specialpedagogiska området. Specialpedagogisk kompetens vid Pedagogiska centralen bidrar till en kvalitets- och kompetenshöjning av Pedagogiska centralens utbud och möjligheter. Elever med specifika läs- och skrivnedsättningar är underrepresenterade för högre studier. Ett samarbete med Malmö högskolas samordnare för studenter med funktionshinder behöver startas för att få fler elever att söka och slutföra högskolestudier.

1 Skolinspektionens granskningsrapport 2009:6

REFERENS http://www.skolinspektionen.se/Documents/Kvalitetsgranskning/Elever-med-funktionsnedsattning/Skolsituationen-elever-med-funktionsnedsattning.pdf?epslanguage=sv

Malmö 2009-11-10 Annika Johansson