1

Rapport från Barn och Ungdomshearingen 2006

Barn och ungdomar från Nätverket för Barnkonventionen frågar representanter från den svenska regeringen

och riksdagen om tillämpningen av FN:s Barnkonventionen i Sverige

Vad säger barnen?

2

Innehållsförteckning

Program i korthet

sid. 3

Om Nätverket för Barnkonventionen

sid. 4

Barn och Ungdomshearingen 2006

sid. 4

Frågestund: Inledning och syfte

sid. 5

Barnkonventionen sid. 5

Skolan

sid. 5

Skolhälsovård

sid. 6

Skolmat

sid. 6

Mobbning

sid. 6

Media

sid. 7

Brott

Tobak och alkohol

sid.7

sid.8

Juridiskt ombud

sid.8

Fosterhem

sid.8

Fritidsgårdar

sid.9

Flyktingbarn

sid. 9

Våld i hemmet

sid. 9

Fattigdom

sid. 10

Summering

sid.10

Bilagor:

Deltagarförteckning

sid.11

Utvärdering sid.14

3

PROGRAM I KORTHET

De unga Vuxna

9.00 – 11.00 Förbereds av moderatorerna

10 00 – 12.00 Medlemsmöte för nätverket

11.00 – 12.00 Lena Nyberg, BO

12.00 – 13.00 Lunch

13.00 Solveig Hellqvist, ordförande för riksdagens tvärpolitiska barngrupp, hälsar

välkommen

13.10 Ingela Thalén, ordförande för Nätverket för Barnkonventionen hälsar välkommen och

presenterar Henrik Johnsson, moderator för dagen

13.15 Hearing barn/ungdomar – vuxna, moderatorer Henrik Johnsson och Samir Sandberg

14.30 Paus och förtäring

15.15 Hearing, fortsättning

16.30 Avslutning

Fotograf: Lovisa Ågren

Dokumentation: Barbro Ribers och Hearinggruppen

4

NÄTVERKET FÖR BARNKONVENTIONEN Barnkonventionsgruppen bildades 1985 med syfte att informera om arbetet med utformandet av FN:s

konvention om barnets rättigheter och för att bidra med synpunkter på dess tillämpning nationellt och

internationellt. År 1991 antogs namnet ”Nätverket för Barnkonventionen” och i dag är cirka femtio

frivilligorganisationer medlemmar i Nätverket vars uppgift är att granska hur Sverige tillämpar

Barnkonventionen och verka för att barn och unga själva kan kräva sina rättigheter. Nätverkets verksamhet

leds av ett arbetsutskott (AU) med nio representanter som väljs vid årsmötet. Under 2005 består

arbetsutskottet av Adoptionscentrum, BRIS, ENSAC Sweden, Hem och Skola, NOBAB, Plan Sverige,

Rädda Barnen, Röda Korsets ungdomsförbund och Unga örnar.

Varje år inbjuds samtliga berörda statsråd och andra makthavare till en hearing för att diskutera hur

Barnkonventionen tillämpas i Sverige. Barn och ungdomar från frivilligorganisationerna i Nätverket ställer

frågor och uppmärksammar brister i verkligheten. Barnens frågor och svaren sammanställs i en rapport som

publiceras och blir till underlag för en alternativ rapport från Nätverket till FN:s kommitté för barnets

rättigheter i Genève (hädanefter kallad Barnkommittén). Detta sker vart femte år och rapporten skickas in i

samband med att Sveriges regering avlämnar sin rapport om de åtgärder den vidtagit för att förverkliga

Barnkonventionen. Nästa rapport lämnas in 2007. Ytterligare uppgifter för Nätverket är att sprida

information om Barnkonventionen, arbeta för att nya lagar skall inkludera ett barnrättsperspektiv, genomföra

informationsmöten och stödja erfarenhetsutbyten mellan de deltagande frivilligorganisationerna,

Barnombudsmannen och Riksdagens Tvärpolitiska Barngrupp.

BARN- OCH UNGDOMSHEARINGEN 2006 Årets hearing arrangerades med stöd av Riksdagens Tvärpolitiska Barngrupp och ägde rum måndagen den

20 november i Riksdagens 2:a kammarsal. Drygt 50 barn och ungdomar mellan 7 och 18 år deltog i

hearingen. Dagen delades upp i två block där förmiddagen helt ägnades åt förberedelser inför

eftermiddagens frågestund.

Barnen och ungdomarna delade in sig i fyra olika grupper tvärs över organisationsgränserna där de

diskuterade och enades om de viktigaste frågorna de ville ta upp med respektive minister och

riksdagsledamot. De kom överens om en till två frågor per grupp och vem som skulle ställa vilken fråga.

Frågorna delades också in i tre kategorier; skolfrågor, hem och fritid, lag och rättigheter och en fjärde

kategori – övrigt. I sitt förberedelsearbete hade grupperna stort stöd av de sju ungdomar från ENSAC, Hem

och Skola, Svenska Scoutförbundet och Verdandi som ingått i planeringsgruppen och ungdomsmoderatorn

Samir Sandberg. Barnombudsmannen Lena Nyberg närvarade och hjälpte barnen med frågorna och svaren

till eventuella frågor från ministrarna.

Solveig Hellqvist, ordförande i Tvärpolitiska Barngruppen hälsade välkommen och vände sig speciellt till

barnen och ungdomarna. Därefter hälsade Ingela Thalén, ordförande i Nätverket för Barnkonventionen, alla

välkomna än en gång. Rico Rönnbäck från ENSAC informerade om ENSAC och pratade om olika möten

med ungdomar och äldre som givit honom inspiration i livet. Ingela Thalén presenterar Henrik Johnsson

som fungerar som moderator under dagen tillsammans med Samir Sandberg. Henrik Johnsson informerar

om de regler de unga bestämt; kom ihåg att ni är förebilder, anpassa språket för alla åhörare, svaren ska vara

tydliga och koncisa, inga bortförklaringar och extra viktigt – inget partisnack. Blir svaren för långa eller

svårförståliga ringer en liten klocka som en av ungdomarna har ansvar för.

Deltagande ministrar var socialminister Göran Hägglund, äldre- och folkhälsominister Maria Larsson och

migrationsminister Tobias Billström. Bland deltagarna fanns Riksdagsrepresentanter för alla partier,

representanter från några kommuner i Stockholmsområdet – Järfälla, Sollentuna, Tyresö och Österåker och

representanter från Stortinget och Rädda Barnen i Norge.

Denna rapport är en kort sammanfattning av frågestunden, men hela hearingen finns oredigerad bland

Nätverkets originalhandlingar i form av ljudupptagningar. Den här rapporten kan laddas ner från Nätverkets

hemsida www.natverketforbarnkonventionen.se

5

1. FRÅGESTUND Nedan följer en sammanfattning av barnens frågor och de förtroendevaldas svar under hearingen.

Sammanfattningen försöker återge frågor/svar uppdelat ämnesvis och vi har försökt göra den så kort att den

kan läsas av dem som knappast skulle ta sig tid att gå igenom 25 sidor text. Detta innebär att den som vill

veta vilka politiker som gav vilka svar, får gå till grundmaterialet som finns tillgängligt.

2. INLEDNING OCH SYFTE Det är en central del i FN:s konvention om barnets rättigheter att barn har rätt att fritt uttrycka sin mening

och bli hörda, lyssnade till. Barn har också rätt till inflytande och delaktighet i olika frågor. Syftet med

hearingen är att få veta mer om tillståndet för barn och ungdomar idag i Sverige.

Politiker behöver ta in barns synpunkter i både statliga utredningar och lagförslag om det rör barns liv och

verklighet. Alla som har samlats här i dag har det gemensamt att alla varit barn och det är viktigt som vuxen

att man inte glömmer bort sin barndom. Vi ska i stället med inlevelseförmåga tänka tillbaka på hur det var

att vara barn och ungdom och på så sätt öka förutsättningarna att förverkliga barnkonventionen fullt ut.

Den här dagen har organiserats av en arbetsgrupp inom nätverket som består av tre vuxna och ett antal

ungdomar. Synpunkter och tankar från hearingen, frågor och svar skall användas när vi tillsammans skriver

till FN-kommittén och berättar hur vi tycker att Sverige utvecklas för att barnkonventionen ska få ett

genomslag för alla barn och ungdomar.

3. FRÅGOR OCH ÄMNEN BARNKONVENTIONEN Socialministern klargjorde att den nya regeringen vill fortsätta arbetet med att göra barnkonventionen inte

bara känd, utan praktiskt funktionell och använd i praktiken. I jämförelse med många andra länder så är vi

bra i Sverige. Jämför vi med hur man skulle kunna vara så finns det mycket att göra ytterligare som vi inte

gör idag och därför satsar vi på en lång rad olika saker. Bl a får Örebro Universitet ett uppdrag där man

inrättar ett speciellt barnrättscentrum som ska jobba med de här frågorna framöver för att kunna öka

kunskapen och kunna se till att den sprids över landet. Många andra organisationer, t ex Unicef, håller på att

ta fram ett jättebra material som kan användas i olika sammanhang för att öka kunnandet om konventionen.

Barnombudsmannen gör ett stort arbete för att ta fram olika informationsmaterial för barn och ungdomar om

vilka rättigheter man har. Myndigheterna under regeringen skall ha tydliga uppdrag och de ska koppla sitt

arbete till barnkonventionen och gärna informera Nätverket för Barnkonventionen om vad man faktiskt gör.

SKOLAN Artiklar; 2, 3, 6, 12, 16, 23, 28, 29

Socialministern besvarade frågor om olikheter inom skolan med att understryka att det är viktigt att alla har

en skola som är ungefär lika bra eller så bra som den någonsin kan vara. Riksdag och regering bestämmer en

del om skolan men det allra mesta bestäms av kommunpolitikerna.

Vi diskuterar ständigt, fortsatte ministern, med kommunalpolitiker hur man ska få likvärdiga skolor och det

är naturligtvis så att man behöver satsa extra mycket pengar på de skolor som riskerar att hamna efter. För

dessa skolor måste vi se till att lärarna får så bra utbildning som möjligt för att kunna vara de duktigaste

lärarna, att lokalerna är ungefär jämbördiga med andra så att vi får en skola som är ungefär lika för alla barn.

Målet måste naturligtvis vara att skolan är lika bra precis överallt. De barn som går i en skola som inte är bra

ska naturligtvis ta upp det här med elevrådet och genom andra vägar och säga ”hallå, vi är inte nöjda med

vår situation. Här har ni glömt bort vår skola, den håller på att halka efter i jämförelse med andra”. Och man

kan naturligtvis också kontakta politiker och säga att vi är missnöjda med situationen här.

Frågan om jämställdhet i skolan skall vara ett genomgående tema eller ett särskilt ämne diskuterades. Man

har valt att ha det som en uppgift för skolan, att det ska genomsyra inte bara undervisningen utan hela

skolan. Det har gått lite si och så med det. Det finns skolor som jobbar jättebra och har kommit ganska långt

men majoriteten av skolorna i Sverige bidrar snarare till att stärka de rådande könsrollerna i vårt samhälle än

att bryta dem och där återstår mycket att göra.

6

Ett förslag om provanställning av lärare väcktes. Socialministern ansåg att alla som går igenom

lärarutbildningen ska vara sådana att de funkar i klassrummet oavsett vilken klass de har. Det måste ju vara

det som vi är ute efter. Jag vet inte om det skulle bli särskilt bra om vi hade en omröstning i klassrummet för

det är ju så att en del lärare är sådana att de vinner i längden även om vi inte gillar dem den första lektionen.

Det är viktigt att de som går lärarutbildningen är ute i skolklasser och lär sig hur det fungerar i praktiken och

att man får pröva på vad det är man måste förbättra för att det ska funka med kemin i klassen.

Hjälplärarfunktionen är någonting som är bra och som är viktigt men det beror ju också på hur man väljer att

lägga upp det på den enskilda skolan. Ibland kan det ju vara så att det är bra att ha en hjälplärarfunktion,

alltså någon man kan gå till men ibland är det kanske så att en skola väljer att lägga upp det på ett annat sätt.

Man avdelar t ex lärare och sätter upp språkverkstad eller ordverkstad dit man kan gå och få hjälp.

SKOLHÄLSOVÅRD Artiklar; 3, 24

Frågan om skolhälsovården väcktes, och det faktum att skolsyster finns tillgänglig bara två gånger i veckan.

Ansvarig minister ansåg att detta i mycket är en organisationsfråga. En skolsköterska på mindre skolor är

kanske där bara en gång i veckan. Hon kanske är på fem olika skolor, en dag var i veckan. I stället tror jag

att man måste organisera det så att hon kan vara på varje skola varje dag. Och då tänker jag inte minst på de

barn som kanske kommer till skolan med en klump i magen för att det har hänt något och som behöver en

skolsköterska att berätta det för eller en kurator. Någon elevvårdande personal måste finnas på skolan varje

dag.

SKOLMAT Artiklar; 3, 6

Frågan om olikheterna i kvaliteten i skolmaten väcktes; näringsfattig mat, brist på grönsaker etc. Ansvarig

minister ansåg att skolmat kan se väldigt olika ut. Har man gått på några olika skolor så vet man det. Ibland

finns det fantastiska salladsbord och det finns två rätter att välja mellan och på andra ställen ser det inte alls

ut på det sättet. Jag skulle vilja ha ett kvalitetsjämförelsesystem där man faktiskt också låter elever kunna

vara med och värdera skolmaten och det här skulle kunna finnas på nätet så man kan titta och jämföra. Det

tror jag skulle skapa lite morötter för dem som inte har bra mat att se att det finns bra exempel att hämta från

annat håll. Det skulle kunna stimulera till lite utveckling. Vi vet inte riktigt hur det ser ut över hela Sverige

idag och det behöver vi skaffa oss kunskap om.

MOBBNING Artiklar; 2, 12

Ingen skall behöva utsättas för mobbning och arbetet mot mobbning skall börja från första dagen i skolan,

för när det har hänt så är det svårare att vända än att försöka se till att det aldrig händer. Det är ju så att med

de minsta barnen är det lättast att få dem att säga att jag är rädd, ingen ska behöva vara rädd i skolan, ingen

ska behöva vara rädd för sina klasskamrater eller skolkamrater. Väntar man för länge blir det svårare att

vända den utvecklingen. Framförallt om man får en sådan stämning på skolan att det nästan är OK att

mobba. Så får det inte vara.

Det finns ju en mobbningsutbildning i läroplanen redan idag att det här ska tas upp och diskuteras. Det finns

när det gäller utbildningen av lärare att det ska ingå mycket av sådant som rör samspelet i klassrummet och

att vi ska bete oss mot andra såsom vi vill att de ska bete sig mot oss. Vi som politiker kan göra en del, ni

kan göra jättemycket och vi kan göra mycket i den kontakt som vi har med lärare och andra men det finns

redan skrivet så att vi kan luta oss mot texter och säga att det här ska vi faktiskt göra.

Från 1 april gäller ju en ny lag mot mobbning och kränkande behandling i skolan och de skolor som inte

jobbar målmedvetet och långsiktigt, alltså förebyggande mot mobbning, kan dömas och få betala i fall de

inte har gjort detta. Det är inte bara att hänvisa till lagen. Om man känner att skolan inte tar det här på allvar,

7

så finns det också från 1 april ett barn- och elevombud på Skolverket som man kan vända sig till både för

utbildningar men också för att få hjälp och stöd.

MEDIA Artikel; 17

Frågan väcktes om att massmedia kränker förorterna genom att alltid skriva negativa saker. Det intressanta –

anförde någon - är ju att man säger i Stockholmsförorterna att de är de minst mediabevakade områdena i

hela Sverige. Socialministern ansåg att politiker inte kan bestämma så mycket om media; det är ju en sak där

varje redaktion bestämmer själv. Vi hamnar i ett väldigt obehagligt samhälle om vi ska börja bestämma vad

de ska skriva om.

Däremot höll han med om att det ges en väldigt ensidig och lite trist bild som inte visar allt det spännande,

allt det väl fungerande som finns och det som faktiskt är hembygd för väldigt många människor. Där man

känner sig hemma, där man trivs och där man vill bo. Och det speglas ju nästan inte alls utan nästan alltid så

förekommer det sådana där ord som problemområde, socialt utsatt eller vad det nu kan vara för någonting.

Vad man som enskild kan göra är att skriva insändare och berätta vad som är bra. Vad är bra med att bo där

jag bor. Ministern kunde inte säga om det är sant att media påverkar barn och ungdomar negativt; tänk allt

det vi lär oss genom att läsa tidningar, allt vi lär oss genom att titta på TV.

SEXUELL EXPLOATERING Artiklar; 19, 34

Frågan om barnsexturism ställdes; d v s svenskar som åker utomlands och begår brott mot barn. Förra året

tog den franska turistministern initiativ till ett åtgärdsprogram mot barnsexturism. De europeiska

regeringarna uppmanades att delta. Fram till dagens datum har den svenska regeringen inte svarat. Sedan tio

år tillbaka då löftena gjordes har den svenska regeringen nästan inte gjort någonting på temat barnsexturism.

Socialministern sa att regeringen självklart ska svara. Det här är en av de saker som vi ska ta tag i. För vi ska

naturligtvis behandla barn på andra sidan jorden precis som om de vore svenska barn. Det handlar ju i regel

om att män inte ska använda barn på det sätt som förekommer och det fordras mer av samarbete mellan

poliser så att vi kan komma åt de här figurerna. Men det fordras också andra saker för att uppmärksamma

det här och ta itu med och detta tillhör det absolut värsta jag vet.

RÖSTRÄTT Artiklar; 3, 12

En sextonåring får starta företag, han får jobba, han får skatta, han är straffmyndig, han har gått ut den

obligatoriska delen av skolan men han får fortfarande inte rösta i frågor som berör honom. Detta efterföljer

inte Barnkonventionen, artikel 12, så frågan är hur ministern ser på saken.

Den nuvarande regeringen har ingen gemensam position och ministern kunde inte tala för regeringen i denna

fråga, men sa att det parti han företräder tycker att den nuvarande rösträttsåldern ska gälla även

fortsättningsvis. Och det är ju naturligtvis så här att man kan hänvisa till Barnkonventionen möjligen och

hävda att det går att tolka på det viset att rösträttsåldern borde sänkas men det är i högsta grad tveksamt om

det är på det viset.

BROTT Artiklar; 2, 3, 19

Barn ska skyddas mot våld och ha rättigheter i rättssammanhang – anförde en deltagare - och det är ofta

detta inte efterföljs. Vad gör man för att förbättra det? Ansvarig minister svarare att det aldrig ska användas

våld som är större än det som krävs för att gripa en person.

Om polisen använt mer våld än vad nöden krävde så har jag naturligtvis rätt att anmäla saken, så att saken

kan prövas. Barnkonventionen ska ju användas på alla olika områden men det är naturligtvis så att polisen

har rätt, och det tycker jag är rimligt, att använda våld om någon försöker smita ifrån en situation eller sticka

8

ifrån någonting som han gjort, eller om någon har begått ett brott. Men våldet ska inte vara större än

situationen kräver.

TOBAK OCH ALKOHOL Artikel; 33

Det finns en åldersgräns för att köpa ut och sälja tobak och alkohol men trots det – anförde en

hearingdeltagare - är det jättelätt för ungdomar att få tag på det. Frågan är vad politikerna kan göra åt saken.

Ansvarig minister sa att regeringens linje är att de lagar som har stiftats ska upprätthållas. Den som säljer

tobak och alkohol till någon under 18 år begår ett lagbrott. Men hur ordnar man då det här? En del handlar

naturligtvis om moralen hos dem som säljer och jag tycker att det är bra att man uppmärksammar och pekar

ut dem som faktiskt kliver över gränsen, de som väljer t ex att sälja cigaretter till minderåriga.

Jag tycker att det är bra att man utpekar dem som har gjort de här felaktigheterna. Men en del handlar också

om alkoholmoralen i stort. Vi ska vara medvetna om att majoriteten av den alkoholen som dricks tyvärr inte

är inköpt i butik numera utan den kommer från föräldrarnas lager hemma i källaren, vilket är ett mycket stort

problem. Vi vill ha en restriktiv politik på området och vi vill inte att ungdomar ska supa sig fulla på

helgerna.

JURIDISKT OMBUD Artiklar; 3, 22

I en vårdnadstvist har barnet rätt till offentligt biträde som skall representera barnet. Dock träffar biträdet

sällan barnet. Varför har inte barnet rätt till juridiskt ombud och vad tänker regeringen göra för att barnet ska

blir hört?

Ansvarig minister sa att man i vårdnadstvister inte har rätt till juridiskt biträde. Föräldrarna har det, men inte

barnet. Det här är en av de kniviga frågorna där jag tycker att barnen haft väldigt litet inflytande hittills.

Barns berättelser om hur de upplever situationen ska finnas med när de här tvisterna avgörs, det tycker jag är

viktigt. Barnens berättelser ska bli dokumenterade och tas med. Sedan kommer det också en ny bestämmelse

där det förut har funnits en tolvårsgräns när barn blir lyssnade på. Och den tolvårsgränsen tas bort nu och det

betyder inte att man ska bli mindre lyssnad på utan tvärtom att man också ska lyssna på barn som är yngre

än 12 år. Så där sker en förbättring.

I ett migrationspolitiskt perspektiv har ett barn som medverkar i en asylprocess rätt till ett offentligt biträde

som kommer att vara med och dessutom kommer att ha en ganska aktiv roll och där finns ingen åldersgräns.

FOSTERHEM Artiklar; 9, 20, 21, 25, 26, 27

Frågan väcktes om barn som bor i fosterhem och skall flytta hem, om de biologiska föräldrarna önskar det.

Vad händer om barnet inte vill flytta hem? Ansvarig minister förklarade att detta är en svår fråga. Barn som

en gång har placerats i fosterhem måste ha rätten att bli lyssnade på, också sedan de har blivit placerade. Hur

de upplever det, trivs och hur deras egen önskan är.

Det allra viktigaste är att försöka lösa situationen så att en placering inte blir nödvändig; när man kommer så

långt som till en placering så är det ofta ett misslyckande. Föräldrarna känner att de har misslyckats, barnet

vill egentligen inte, utan vill naturligtvis i första hand bo hos sina biologiska föräldrar. Men ibland blir

situationen ohållbar. Och då är det tyvärr ibland så att när den här placeringen är gjord så glömmer man att

fråga barnet; jag menar att det behövs kontinuerlig uppföljning, man ska fråga, och fråga igen, och ha

kontinuerliga avstämningssamtal, en gång i halvåret där barnet får berätta hur situationen ser ut. Det finns

inte ett absolut svar på den här frågan. Jag kan inte svara ett absolut ja eller ett nej för det beror givetvis på

situationen, men barnets rätt måste stärkas och berättelsen måste dokumenteras så att barnets önskan att

tillsvidare få bo kvar, blir känd.

9

FRITIDSGÅRDAR Artiklar; 6, 31

Varför stänger man fritidsgårdar som är viktiga för oss ungdomar? Ansvarig minister svarare att det är beslut

som fattas ute i kommunerna och att många av kommunpolitikerna säger att det är för att ekonomin in räcker

till.

Min poäng är den att det är en fråga vi inte kan besluta om; den ligger på den kommunala nivån och

kommunpolitikerna är inte här idag. Men jag tycker att det är viktigt att ni går till era kommunpolitiker och

ställer den frågan och kanske hjälper till att hitta bra lösningar, kanske ordna fikat själva och hitta

bidragande lösningar, koppla in olika föreningar och få det att gå runt. Just när det gäller fritidsgårdar finns

det inga statliga resurser. Däremot vill jag försöka få igång hela civilsamhället. Alla intresseorganisationer,

föreningar som kan bidra till att skapa bra aktiviteter inom fritidsgårdens ram men också på andra ställen i

samhället.

FLYKTINGBARN Artiklar; 3, 6, 22

Politikerna ställdes inför frågan om det är rätt att en flykting som håller sig gömd i Sverige ska få gå i skola?

Ansvarig minister svarade att om man tittar på vad Barnkonventionen säjer om rätten till utbildning så är det

ganska tydligt att Sverige har ett ansvar för de barn som är gömda. Vi vet att många barn som är gömda går

i skolan. Men det finns också ett problem att bygga upp och acceptera en ordning där de gömda barnen

fortsatt befinner sig i någon form av ”twilight zone”, någon form av skymningsland. Bara en sådan fråga

som betygsättning. Hur sätter man betyg på ett barn som är gömt när man egentligen inte har registrerat det

här barnet.

Det finns en bred uppslutning i riksdagen för att göra någonting åt den här saken och nästa år kommer jag

som minister att lägga fram ett förslag till riksdagen som går i riktning att man ska hitta en lösning på det här

problemet och erbjuda dessa barn skolgång. Och riktigt hur det här ska se ut kommer att bli ganska

komplicerat att lösa med en lag som blir bra. Men under nästa år så kommer vi att lägga ett förslag under

alla omständigheter. Min personliga åsikt har jag deklarerat och talat om i riksdagen tidigare. Jag tycker att

man måste lösa den här frågan och erbjuda barnen skolgång.

Regeringen vill arbeta för att få ner handläggningstiderna som idag är högre än sex månader vilket är målet,

vi har satt ett nytt mål, tre månader och ta ner det ytterligare och jag tror att det här är en av de viktigaste

sakerna för att hjälpa de här barnen

VÅLD I HEMMET Artiklar; 3, 5, 6, 18, 19

Vad görs idag för att skydda barn mot våld och vilka åtgärder sätts in när ett barn har blivit utsatt för våld i

hemmet? Ansvarig minister berättade att en väldigt viktig del är att upptäcka att det har förekommit våld och

det är ju något som är väldigt besvärligt. Omgivningen måste bli medveten om och vara vaksamma på

tecken som kan tyda på att barn farit illa.

Moderatorn frågade om man som elev på en skola, när man ser att en kompis får stryk hemma, ska gå och

skvallra. Ministern ansåg att det förr eller senare kan det sluta med något som är värre än bara en blåtira eller

en vrickad arm och då kanske man inte vill ha det på sitt samvete utan då måste man säga till. Det är

dessutom bättre att säja till en gång för mycket än en gång för lite.

En riksdagsledamot från Göteborg berättade om barnahusen som man inrättat på fem ställen i Sverige. Dessa

erbjuder barn som har blivit utsatt för våld ett ställe där barnet kan få stöd av sjukvård, socialtjänst, polis och

domstol. Tidigare var det ofta så att barn fick vara på en massa olika ställen, men nu finns ett ställe där de

som är inblandade och som har kunskap om våld och misshandel kommer att på bästa sätt kunna ta hand om

och ge stöd åt barnet.

10

FATTIGDOM

Artiklar; 6, 12, 26, 27, 28

I barnkonventionen står att alla har rätt till utbildning och att det inte ska kosta någonting. En del barn har

inte de 30 kronor en klassutflykt kanske kostar. En av deltagarna undrade vart man vänder man sig för att få

30 kronor till utflykten och om det finns en fond att söka medel från.

Ansvarig minister berättade om Majblommekommittéen, som jobbar för att politiker skall ha en tydligare

lagstiftning för detta. Det kan ju vara t ex skolresor eller annat där föräldrar förväntas vara beredda att betala

en hundralapp för mat och så vidare medan om man är hemma på skolan får det här betalt. Det är svårt att

dra en precis en gräns för hur det ska vara men det bästa är helt enkelt om man kan komma dithän att vi

tillsammans kunde satsa på att samla in pengar på något sätt.

4. SUMMERING Frågor som rör skola och mobbning är tillsammans med flyktingfrågor de som verkar bekymra barn mest.

När det gäller skolan är det knappast överraskande; det är i skolan alla barn finns och det är oftast i skolan

som mobbning förekommer. Även andra frågor – t ex de som rör fattigdom och olikheter i ekonomiska

villkor, relaterar till skolans värld. Barn som inte har råd att följa med på klassresan.

När det gäller flyktingfrågor är det förstås så att få flyktingbarn deltagit i hearingen. Ändå kommer

flyktingbarnen och gömda asylsökande barn upp på agendan, vilket visar på empati och engagemang även

för frågor som ligger utanför deltagarnas eget intresseområde. Barn verkar följa med i media och antagligen

har några av dem kommit i direkt kontakt med flyktingbarn.

Att just skola, mobbning och flyktingfrågor hamnat högt på dagordningen kan knappast tolkas på annat sätt

än att dessa frågor är de viktigaste, i vart fall under denna hearing.

Några frågor man kunde förväntat sig skulle komma upp i diskussionen men som inte tilldrog sig något

intresse var de som handlar om miljö, droger (alkohol och tobak togs upp) samt sådant som har med krig och

konflikt att göra.

Slutsatserna man kan dra av hearingen är att:

barn vill något, de vill tala om det för vuxna och de gör det eftersom de har förhoppningar om att vuxna

kan medverka till att förbättra deras villkor

skolan är – vilket vi alla vet – en mycket stor del av barnens värld under lång tid och hearingen visar att

det finns mycket kvar att åstadkomma för att göra den världen säkrare, mer stimulerande, mer

demokratisk i meningen att barn blir lyssnade till, samt inte minst roligare.

Barn engagerar sig i frågor som ligger utanför deras egna direkt intresseområde och värld.

11

Sammanställning av barn som är anmälda till hearingen den 20 november 2006

Organisation Förnamn Efternamn Ålder Check

1 UNICEF Sv Lisa Lööf 16

2 UNICEF Sv Viktor Martinsson 15

3 Sv.scoutförb Emelie Göransson 16

4 Sv.scoutförb Lina Hamberg-Hjärström 16

5 Rädda barnens Ungdomsförbund. Elina Persson 12

6 Rädda barnens Ungdomsförbund. Nicole Ruda 12

7 Rädda barnens Ungdomsförbund. Mona Akkache 17

8 Rädda barnens Ungdomsförbund. Sofia Zackrisson 17

9 Rädda barnens Ungdomsförbund. Theodor Ryan 14

10 Rädda barnens Ungdomsförbund. Frida Horney 16

11 Unga Örnars Riksförb. Victor Harju-Håkansson 15

12 Unga Örnars Riksförb. Emil Buzzi 16

13 Unga Örnars Riksförb. Theodora Ersoy 17

14 Unga Örnars Riksförb. Jennie Friberg 16

15 Unga Örnars Riksförb. Rebecca Olovsson 14

16 Frälsningsarmé scoutförb. Petronella Lundmark 15

17 Frälsningsarmé scoutförb. Frida Loiscale 14

18 Globträdet/Brandbergsskolan Sara Graa Tollen 15

19 Globträdet/Brandbergsskolan Selina Hami 15

20 Globträdet/Brandbergsskolan Alexandra Robertsson 15

21 Globträdet/Brandbergsskolan Juan Stuardo Morales 15

22 Globträdet/Brandbergsskolan Andreas Jonsson 15

23 Globträdet/Brandbergsskolan Martin Jansson RESERV 15

24 Globträdet/Brandbergsskolan Sara Blomgren 15

25 Globträdet/Brandbergsskolan Felicia Holma RESERV 15

26 ENSAC Elin Palmquist 17

27 ENSAC Joakim Flygg 16

28 ENSAC Philip Durling 10

29 ENSAC Anders Anders 11

30 ENSAC Gustaf Johansson 12

31 ENSAC Anton Andersswon 12

32 ENSAC Alew Akaba 16

33 Plan Sverige Tova Jertfelt 17

34 Plan Sverige Jessica Gustafsson 14

35 Plan Sverige Tove Jarl 17

36 Plan Sverige Sandra Såger-Adelsköld 17

37 Plan Sverige Victor Hansson 14

38 ECPAT Emelie Rehnqvist 16

39 NOBAB Desirée Yousefi 17

40 BRIS Denise Juhlin 13

41 BRIS Evelina Rollermark ?

42 BRIS Camilla Dellfjord ?

43 BRIS Michelle Avramidis 14

44 Verdandi Ida Ek 14

45 Verdandi Kasia Idikowzka 14

46 Verdandi Madelene Wredsen 14

47 Verdandi Naty Alba 16

48 Verdandi Alexis Rubina-Herrera 17

49 FaCO Seline Gavell 13

50 FaCO Rebecca Lemon 12

51 Riksförbundet Hem&Skola Klara Andersén 14

52 Riksförbundet Hem&Skola Amalia Asplund-Liljeqvist 14

TOTAL: 52 - 2 Reserv = 50 BARN

12

Sammanställning av Politiker som är anmälda till hearingen den 20 november 2006

Organisation Förnamn Efternamn Tider

Folkhälso & socialtjänsteminister Maria Larsson 13.00-14.00

Socialministern Göran Hägglund 13.15-14.00

Migrationsminister Tobias Billström 14.00-16.30

Moderat Järfälla kommun Eva Hellroth

Kd Järfälla Kommun Lennart Nilsson

B&U. nämden Vord.Tyrösö Anna SteelKarlström

B&U. nämden ordf.Tyrösö Mats Fält

Sollentuna Kommun Freddie Lundqvist

Grundskol.Nämnden i Österåkerskommun Mikael Ottosson

UD kommer med Tobias Billström Erica Neiglick

fp Solveig Hellqvist

s Veronika Palm

mp Thomas Nihlén

s Marina Pettersson

m Betty Malmberg

kd Emma Henriksson

s Mikael Damberg

c Maria Kornevik-Jakobsson

s Fredrik Lundh

v Marianne Berg

v Eva Olofsson

s Birgitta Eriksson

13

Sammanställning av vuxna som är anmälda till hearingen den 20 november 2006

Organisation Förnamn Efternamn Funktion Möte

Adoptionscentrum Elisabet Sandberg Både för och Eftermiddag JA

BRIS Gunilla Awramidis Planeringsgruppen

ECPAT Helena Karlén Gen.Sek ECPAC

ECPAT Sandra Atler Jurist ECPAC

ENSAC Lennart Andreasson ordförande JA

ENSAC Ewa Hollen Medl NEJ

ENSAC Ricco Rönnbäck Medl + Uppträder NEJ

ENSAC Carin Hallstedt Idstam Planeringsgruppen

FaCO Margareta Edgren Vuxen

FaCO Ylva Gavell Söderström JA

Frälsningsarmé scoutförb. Sigrid Andréen Deltar halva dagen NEJ

Frälsningsarmé scoutförb. Ingmarie Cederholm JA

Globträdet/Brandbergsskolan Asta Levinson-Persson behov av extra vuxenstöd. JA

Globträdet/Brandbergsskolan Gunilla Svahn-Jaeger vuxen. NEJ

IPA Barns rätt till lek Nic Nilsson JA

IPA Barns rätt till lek Jarmo Sandberg JA

NOBAB Camilla Nordström Planeringsgruppen

NOBAB Anna Söderholm NOBAB JA

OMEP Birgitta Lidholt JA

Plan Sverige Sara Philipson JA

Plan Sverige Anki Lewer JA

Rädda barnen Concetta Taliercio Mohlin JA

Rädda barnen Simone Ek JA

Rädda barnen Göran Ek NEJ

Rädda Barnen NOR Elin Saga Kjorholdt Vuxen NEJ

Rädda Barnen NOR Hans Petter Orvoll Vuxen NEJ

Rädda Barnen NOR Zoë Oiestad Vuxen NEJ

Rädda Barnen NOR Inga Marte Thorkildsen Stortingsrepresentant Norge NEJ

Rädda Barnen NOR Andre Dahl Stortingsrepresentant Norge NEJ

Rädda Barnen NOR Marianne Borgen Vuxen NEJ

Röda Korsets Ungdoms. Lisa-Linnea Söderberg JA

Sv.scoutförbund Maria Folkegård repr. Sv.scoutför ?

Rädda Barnen Ungdomsförb Tove Jonsson medföljande vuxen

Svenska Irankommitte Anneli Alriksson Vice ordförande JA

Svenska Kyrkans Unga Micael Carlström JA

Unicef Sköle Skola Tore Stennek Lärare

UNICEF Sv Marianne Gustafsson Repr.UNICEF NEJ

UNICEF Sv Christina Heilborn Repr.UNICEF JA

UNICEF Sv Nina Larsson JA

Verdandi Erika Pettersson Vuxen

Verdandi Berit Fernqvist Verdandi JA

ANDRA

Moderator Samir Sandberg

Moderator Henrik Johnsson

Press våra barn Josefine Haamer von Holsten

Press våra barn Marianne Baumgarten

BRIS Presssekreterare Lovisa Ågren

BO Lena Nyberg

BO Ingela Thalén

14

Utvärdering Barnhearing 2006-11-20 Nätverket för barnkonvention!

1) Skriv något som var bra med dagen: * Lokalen med mikrofoner och bänk till alla var bra rent praktiskt. Att några politiker dök upp var bra, och

organisationen fungerade nästan bättre än väntat.

* Pinglan var bra trots att den inte brukades så mycket.

* Frågorna var i många fall genialiska! Smarta ungar!

* Lokalen alla engagerade barn, organisationen i sin helhet.

* Pinglan, men den kunde dock används ännu mer.

* Bra organiserat, bör fortsätta vara på riksdagen.

* Bra diskussionsutbyte med ministrarna.

* Det har varit kul att vara här.

* Hela konceptet är mycket bra.

* Trevligt med engagerade ungdomar.

* Jag tyckte politikerna var bra som tog sig tid med detta och att de förklarade så gott det går.

* Alla var trevliga och hjälpsamma.

* Jag tycker att dagen flöt riktigt bra.

* Allt var bra organiserat.

* Själva hearingen var jättebra.

* Henrik var väldigt duktig.

* Det var trevligt.

* Utfrågningen.

* Bra planering, bra frågor togs upp.

* Att så ”många” politiker kunde komma.

* Det mesta! Det var intressant och roligt!

* Den har varit mycket lärorik och jättekul.

* Den har varit väldigt intressant och det har varit kul att höra de olika personerna från riksdagen säga sitt.

* Man fick bra svar.

* Maten och hearingen.

* Otroligt lärorik dag.

* Intressant och spännande.

* Man fick reda på mycket.

* Roligt att se hur det ser ut.

* Att få svar på frågor.

* Det var kul.

* Man lärde sig ganska mycket.

* Ide´n bakom.

* Allt, men det var särskilt kul att fråga ministrarna.

* Det var bra o intressant att få diskutera och debattera med politikerna.

* Superbra moderator, och Henrik var väldigt bra på att tyda frågor och svar.

* Att man äntligen fick chansen att framföra det man tycker eller ställa frågor man annars inte skulle fått chansen att

fråga.

* Vi fick helt enkelt chansen att ställa politikerna mot väggen.

* Att ministrar svarade på frågor.

* Att se de som kom (politiker)

* Alla hann fråga sin fråga , till skillnad från förra året.

* Det var bra att man fick säga sin åsikt.

* Allt var bra tyckte jag.

* Det bästa var utfrågningen.

* Allting.

* Frågorna, lärt sig saker, se vilka fler som är här.

* Frågorna var bra som alla ställde.

* Att fanns tid för diskussioner och förberedelser innan.

* Bra att de flesta var unga som höll och hjälpte till.

15

* Henrik var bra moderator.

* Frågorna och maten.

* Frågorna!

* Det har varit kul och lärorikt.

* Sympatiska och intresserade människor.

* Maten var god, lokalen var fin!

* Det gick bra!

* Alla duktiga ungdomar som ville ställa frågor.

* Det som var bra, var att politikerna lyssnade och svarade på våra frågor.

* Allt var bra!

* Det var roligt att ställa frågor.

* Den här dagen har varit väldigt rolig och lärorik.

* Alla duktiga ungdomar och politikerna som kom.

* Det som var bra var att man fick delta i mötet och få ställa frågor.

* Att det har gått bra, vi har fått svar på många av de frågor vi ställde.

* Att vi fick komma hit och intervjua.

Varför var det bra? * För att dokumenteringen blir exakt, och alla hör alla.

* Att några var här visar att de bryr sig i alla fall lite.

* Pinglan fungerade som en tydlig signal för att visa att det inte sades som det skulle sägas.

* Och frågorna visade engagemang.

* Hearingen var bra, roligt, spännande.

* Pinglan funkade bra, alla var glada.

* För att man har fått träffa politiker.

* En fin tanke. Engagemang är alltid bra.

* För att dom satt här och svarade på våra frågor. Och dom pratade ett förstående språk.

* Ja, det är väl bra att folk är det.

* Allt kändes genomtänkt.

* För att Henrik var jättebra på att dela ut frågorna.

* Det gick jättebra att sitta still så pass länge.

* Klockan som plingade var bra!

* Jag tyckte att det var bra svar och bra frågor.

* Man får fler som kunde svara på frågorna.

* Det här är en stor grej i sig.

* Det bara är så.

* Orden räcker inte till!

* Samma som första frågan.

* För att dom var utförliga.

* För att maten var god och hearingen var lärosam.

* För att den var lärorik och jag tycker Henrik Johnsson var grym.

* Båda sakerna var intressanta.

* För att slippa fundera på dem mer.

* För att det var spännande och kul och att jag fick vara med.

* För att barn och ungdomar har rätt till delaktighet.

* Det var spännande och det var det jag hade sett fram emot.

* Om vi inte skulle fått komma hit skulle jag nog inte ens tänkt på någon utav frågorna.

* Det var kul att känna att vi barn faktiskt också kan påverka.

* För att man kan påverka.

* Ganska självklart!

* Det är ju synd att många inte får tid till sin fråga.

* Det var bra organiserat och roligt!

* Det var roligt att höra svaren.

* Det var bra frågor och svar.

* För att vi fick svar.

* Det var mycket svar men svåra att förstå.

* Känns skönt att det anordnas sådana här grejor då man inte skiljer på vuxna som ledare.

* Vet inte.

16

* Dom var bara….Bra!

* Det var bra att hearingen var i riksdagshuset.

* Då känns vi betydelsefulla och att våra åsikter också är viktiga!

* Det var intressant.

* Det var intressanta frågor.

* För att det är bra att ställa frågor.

* Vi fick mer fakta om lagen och rättigheter.

* För att det var kul.

* För idag har jag lärt mig något nytt.

* Därför.

* Man har också fått lära känna nytt folk och det har också varit bra.

* Mer intressant och man ser att dom gör bort sig lite.

* För att man fick svar på sina viktiga frågor.

* Vi fick säga det vi tyckte.

2) Skriv något som var dåligt:

* För lite tid!

* Politikerna brydde sig inte om reglerna!

* Härskartekniker som användes, politikers bortförklaringar….

* Tidsbrist.

* Det blev långtråkigt.

* Politikerna slingrar sig som vanligt.

* Lite fler ministrar

* Vissa tog mer plats än andra.

* Det var några få pauser och det kändes lite stelt att sitta på hårda stolar i 1 1/2 tim i sträck utan rast.

* Att bristen på ministrar var väldigt irriterande.

* Prioritering av vissa barn.

* Få människor från regeringen.

* Ingen skolminister.

* Kort tid.

* Att vi fick så lite tid för att ”förbereda” frågorna.

* Man borde inte stressa igenom det för det är ett så viktigt område!

* Inget!

* Kanske att Göran H gick tidigt.

* Jag tycker nog inte att någonting har varit dåligt.

* Gubben i början.(Vit rock)

* För lite tid.

* Lite för långt. (lång tid)

* Jag hann inte ställa min fråga-----

* Man fick bara ställa en fråga.

* Maten var lite sen.

* De vuxna var fruktansvärda på alla sätt.

* Håll inte tal, för bövelen!

* Att vänta på maten.

* Dålig information innan, fick program och tidsuppgifter väldigt sent.

* Under dagen upplevde jag att alla politiker inte tog riktigt alla frågor på allvar.

* För få politiker som kom.

* För lite tid.

* Politikerna slingrade sig.

* Det är ju väldigt synd att många inte får tid till sin fråga.

* Lunchtiden.

* En del svar var ganska dåliga.

* Deras långa svar.

* Det var svårt att förstå svaren.

* Det var lite jobbigt att sitt för mycket, men annars var det bra.

* Dagen var för lång!

* Att både Göran Hägglund och Maria Larsson var tvungna att gå tidigare.

* Men jag tycker att i det stora hela har allt gått galant!

17

* Ingenting var dåligt.

* Att politikerna hade för långa svar!

* Att Göran Hägglund gick iväg så snabbt.

* Att vi fick vänta på maten så länge.

* Tog så lång tid.

* Att jag inte fick svar på alla mina frågor, men det gjorde inget.

* För långa svar av dom.

* Det dåliga var att pennorna inte funkade.

* Att inte många ministrar kom.

* Alla politiker var inte här.

Varför var det dåligt? * Tiden räckte inte till alla frågorna, inte till debatt och diskussion.

* Politikerna var ointresserade när de andra hade frågan, och var flitiga härskarteknik-användare.

* Bortförklaringar är aldrig bra!

* För att få mer konkreta svar på alla sina tankar och frågor behövs det tid

men även för att få mer tid till gruppuppgifter.

* För att man fick sitta stilla så länge.

* Vi fick inga konkreta svar.

* För att dom bara var 3 stycken, men all heder till dem som kom.

* Alla fick inte chansen att fram föra sina åsikter.

* För att hearingen är en gång om året och samma datum. Hur svårt kan det vara att passa in en timme för en minister?

* Alla barn är lika värda.

* Det är ett för viktigt område för att man ska stressa igenom det.

* Göran gick tidigt.

* Han hade inte med någonting att göra.

* Jag hann inte med alla frågor.

* Fler pauser och kortare.

* Vi är barn. Vi orkar ej sitta still så länge.

* Jag hade velat ha reda på den.

* för att om vi ställt fler frågor hade vi förhoppningsvis fått fler svar.

* Det blev lite stressigt när vi skulle äta.

* Se förra frågan.

* Den här ministerhearingen var fruktansvärt kränkande.

Vuxna som ska hålla tacktal till varandra?

Två barn som ska sjunga ”alla barn har rätt”! ?

Respektlöst, då ni underskattar oss så ofantligt.

* Det tog tid och vi fick äta i stress.

* Tycker att det säger sig självt.

* Det blev stressigt speciellt på lunchen.

* Man fick inte svar.

* Vi fick maten sent och åt på 5-10 min.

* Krångligt.

* Man fick lite ont när man satt.

* För att man blir trött och man får faktiskt ont i rumpan av att sitta så länge!

* Det var synd att alla inte hann ställa sina frågor till de specifika ministrarna.

* För att det blir lite för långtråkigt.

* Han var en duktig politiker.

* Därför.

* Därför.

* Nämnde det innan!

* Blev långtråkigt.

* För att man ska kunna skriva.

* För att detta är en viktig dag.

* Fler ministrar ska vara här och lyssna på oss.

* Media borde varit här.

* Alla ministrar var ej här.

18

3) Kände du dig väl förberedd inför hearingen? * Absolut, som deltagare i planeringsgruppen visste jag vad som hände, trots att det var snurrigt emellanåt.

* Jovisst, kan alltid bli bättre men jag kände mig förberedd.

* Nja, kände att jag inte behövde någon special förberedelse.

* Inte så mycket.

* Ja

* Ja det gjorde jag.

* Ja, ganska.

* Ja ganska.

* Ja.

* Nej.

* Ja.

* Ja men ännu mer förberedd efter förmiddagen.

* Inte så.

* Nej, jag trodde inte det skulle vara så många här.

* Det var mycket som blev som en shock.

* Ja.

* Japp.

* Ja, vi blev väl förberedda av ”ungdomarna”.

* Nej, inte så jättemycket, jag hade ju några frågor.

* Ganska.

* Ja.

* Ja.

* Japp.

* Med tanke på att vi fick veta vilka politiker som skulle komma rätt sent, var det svårt att bli helt förberedd.

* Ja.

* Aa.

* Sådär.

* Ja, har också varit med på ett par stycken innan, visste att man kan ställa sin fråga här om man inte gjort det innan.

* Nej jag hade inte tänkt på något speciellt att säga.

* Nej.

* Ja.

* Ja.

* Ja lite.

* Det var ganska dåligt med information.

* Ganska.

* Ingen kommentar.

* Absolut!

* Ja.

* Ja.

* Ja det gjorde jag.

* Nej, tyvärr.

* Ja.

* Ja , väldigt.

* Så där.

* Ja det gjorde jag verkligen eftersom jag var med i förberedningsgruppen.

* Ja.

* Nej, men jag klarade mig mycket bar ändå.

* Ja, allt gick bra.

* Ja rätt så.

4) Fick du svar på din fråga som du ställde?

Gick svaren att förstå? * Nej, svaret från Göran Hägglund var totalt innehållslöst och långt.

* Ja jag fick svar på det mesta, men inte riktigt allt. Svaren gick att förstå

* Relativt ”luddiga” svar, men ändå klart godkänt.

* Ja.

* Ja ställde ingen, men svaren var mer förklarande än svar.

19

* Jag fick svar men någon fråga var svår att fatta.

* Nej, jag fick inte tillfälle att ställa någon.

* Ja, det gick bra.

* Nåja sådär.Det blev lie stressigt med min fråga.

* Ja, jag fick svar på många av mina frågor.

* Jag fick bara ställa en fråga och jag tror inte att den blev besvarad.

* Svaren var ganska lätta att förstå.

* Ställde ingen fråga.

* Ja jag fick svar på frågan jag ställde, och svaret var förståeligt!

* Ja det mesta.

Lite var lite komplicerat.

* Ja, lite vilseledande dock.

* Jag fick inte mitt svar för att jag han inte ställa frågan.

* Nej och nej.

* Ja, men det tog lite tid.

* Som vanligt gav inte politikerna konkreta svar, men de var ovanligt bra på att ge svar ändå tycker jag.

* Jag tycker att politikerna var bra på att svara på frågorna, ibland kanske de började prata komplicerat politikersnack,

men jag tycker att de verkade göra sitt bästa.

* De tog oss också på allvar vilket också var skönt.

* Aa, men hann inte ställa följdfrågor.

* Man fick inte svar.

* Ja jag fick svar.

* Förstod inte helt, förklaringen lite komplicerad.

* Nöjd med min fråga.

* Jag fick svar, men jag tror att han som svarade inte riktigt fattade.

* Sådär!

* Ja och nej.

* Ja, efter lite tjat.

* Ja fast jag ställde inga frågor.

* Ingen kommentar.

* Ja, jag fick turen att ställa två frågor.

* Hade ingen fråga.

* Ja det fick jag.

* Men jag fattade nästan inte hälften.

* Jepp.

* Ja, det fick jag och svaren var relativt bra att förstå, men det var bra att Henrik Jonsson var där och kunde

sammanfatta.

* Japp! Japp!

* Jag fick svar på min fråga men jag förstod den inte så bra.

* Mycket svår svenska användes på mötet.

* Ja det fick jag, men politiker är ju väldigt dåliga på att ge direkta svar.

* Inte alla.

5) Vad tycker du att man ska ändra på nästa gång? * En förberedelsedag för alla barn, innan mötet med politikerna, så att tiden räcker till.

* Längre tid, kanske över två dagar. Ministrarna får gärna stanna hela tiden.

* Speciellt fokus på att nästa år få med fler ministrar. Då det är extra viktigt då rapporten ska in.

* Vet inte.

* Mer tid!

* Lite fler politiker.

* Det ska finnas mera raster, dom var för några och för korta.

* Första momentet var lite slappt och moderatorerna hade inte så stor koll.

* Mer info om vilka som kommer.

* Att alla ska bli mer förberedda och lite mer framförhållning på förmiddagen.

* Större intressen.

* Mer tid till förberedning av frågor och sånt.

* Inget! Det ni gör är så bra!

* Informationen!

20

* Håll kvar ministrarna!

* Mer tid!

Allt annat var jättebra.

* Kortare!

* Inget.

* Fler politiker.

* Jag tyckte att allt var bra.

* De människor som planerar det här måste tänka om .

Detta var diskriminerande.

* Vet inte fler ministrar tror jag.

* Planeringen!!!

* Mera tid.

* Att man ska vara i en stor sal och sitta i en ring.

* Bättre planering/längre rast vid lunchen.

* Mer ”vuxna” som lyssnar.

* Jag tycker att det här ska bli större.

* Fler ska få säga sin åsikt.

* Fler som man kan fråga.

* Ta hit fler ansvariga ministrar och politiker.

* Trots att Tobias var duktig och svarade på många frågor när de andra hade gått.

* Kortare dag! Tack….

* Försöka att få hit så många som möjligt och informera organisationerna yttrligare så att barnen vet vad de ska göra.

* Ingenting.

* Lite mer skratt skulle inte skada dan.

* Bättre svar, mer lätta.

* Inget vad jag vet.

* Vet ej.

* Jag vet faktiskt inte just nu.

* Lite mer roliga grejor, skratt grejor.

* Man kan utveckla sina svar lite bättre.

* Fler ministrar.

* Alla ministrar ,politiker och Tv- kanaler ska komma

* Och vi ska ha en dag extra.

6) Någonting annat som du tycker! * Nej, eller jag är glad över att detta finns.

* Carin är så duktig!

* Nej!

* BRA JOBBAT! TACK!

* Nopp.

* Det var riktigt roligt!

* Fler politiker borde komma i alla fall.

* Den här dagen är guld värd!

* Det var kul att Henrik Jonsson var Här!

Och Göran Hägglund! Tack!

* Var dom tvungna att sjunga!?

* No!

* Näe.

* Det var kul.

* Unga Örnar är bäst!

* Ne.

* Nope.

* Allt har varit super!

* Nä, inget speciellt.

* Nej tack.

* Nonono! Tack för mig!

* Nej.

* Härlig dag!

* Nep.

21